C-uppsats
Emigranterna från Sunnerbo härad
Emigrationen från Sunnerbo härads socknar under åren
1880-1889.
Författare: Ronja Bergsjö Handledare: Erik Wångmar Examinator: Jonas Sjölander Termin: HT 20
Ämne: Historia Nivå: Grundläggande Kurskod: 2HIÄ2E
The emigrants from Sunnerbo district
The emigration from Sunnerbo district during the 1880s
Abstract
The purpose of this essay is to investigate the emigration from Sunnerbo district, which is located in western Kronoberg county, during the 1880s. The goal is to find out who the emigrants were and how and where they planned to emigrate. This is accomplished by looking at the emigrants' gender, age, title or professional title as well as family relationship and country of destination. Information has been found in digital archives, relocation books have been read in the Digital Archive and population reports have been read in the National Archives' digital research hall. From this material it can be deduced that 7432 people emigrated in the 1880s, corresponded to 17.6% of Sunnerbo's average population and that 49% of the emigrants were women. The majority were in the age range 20-29 years with a profession linked to agriculture. One third emigrated with their families and 85.8% emigrated to North America. The results of the empirical study are discussed with previous research and theories related to migration. An analysis of the migration within Sunnerbo district will also be carried out to discuss differences between the 23 parishes within the district.
Keywords: Emigration, push-pull theory, sociological approach
Sammanfattning
Denna uppsats syfte är att undersöka emigrationen från Sunnerbo härad, som ligger i västra Kronobergs län, under 1880-talet. Målet är att ta reda på vilka emigranterna var samt hur och vart de planerade att emigrera. Detta görs genom att kartlägga
emigranternas kön, ålder, titel eller yrkestitel samt familjeförhållande och
destinationsland. Informationen har funnits i digitala arkiv. Utflyttningsböcker har hämtats ur Arkiv digital och folkmängdsredogörelser är lästa i Riksarkivets digitala forskarsal. Från detta material kan det utläsas att 7432 människor emigrerade under 1880-talet, motsvarade 17,6% av Sunnerbos genomsnittliga befolkning och att 49% av emigranterna var kvinnor. Majoriteten var i åldersintervallet 20-29 år med ett yrke kopplat till jordbruk. En tredjedel emigrerade ihop med sin familj och 85,8% emigrerade till Nordamerika. Resultaten av den empiriska undersökningen diskuteras med tidigare forskning och teorier kopplade till migration. En analys av migrationen inom Sunnerbo härad kommer även att genomföras för att diskutera skillnader mellan de 23 socknarna inom häradet.
Nyckelord: Utvandringen, emigration, push-pull-teorin , sociologiskt betraktelsesätt
Innehållsförteckning
1. Inledning 3
1.1 Syfte och frågeställningar 3
1.2 Avgränsningar 4
1.3 Disposition 4
2. Tidigare forskning 5
3. Teori 10
3.1 Push-pull-teorin 11
3.2 Sociologiskt betraktelsesätt 14 4. Metod 15 4.1 Källmaterial 17 4.2 Källkritik 18 5. Bakgrund 19 5.1 Situationen i Sunnerbo härad på 1800-talet 19 5.2 Nationell emigrationsstatistik 21 6. Empirisk huvudundersökning 22 6.1 Antalet emigranter från Sunnerbo härad och dess socknar samt könsfördelningen mellan emigranterna 22
6.2 Åldersfördelningen bland emigranterna 24 6.3 Familjemigration 25 6.4 Emigranternas yrke eller titel 26 6.5 Emigranternas val av emigrationsland 29 6.6 Sammanfattning av empiriska undersökningen 30 7. Analys och diskussion 30 7.1 Skillnaden mellan Sunnerbo härads socknar 31 7.2 Emigrationen från Sunnerbo härad kopplad till tidigare forskning och teorierna. 32
7.2.1 Beslutet att emigrera 32 7.2.1.1 Levnadsstandard och arbetsmöjligheter 33 7.2.1.2 Samhällsförändringar 35 7.2.2 Valet av emigrationsland 36 7.2.3 När emigranterna emigrerade 37 7.2.4 Familjemigration 38 7.3 Sammanfattning av analys och diskussion samt framtida forskning 39 8. Didaktisk reflektion 40 Referenser 42 Otryckt källmaterial 42
Internetkällor 42
Litteratur 42
Tabellförteckning 44
1.Inledning
Studien omfattar emigrationen från Sunnerbo härads 23 socknar under åren 1880-1889.
Sunnerbo härad ligger i västra Kronobergs län. Det geografiska området har valts för att jag är uppvuxen i Pjätteryds socken i sydöstra Sunnerbo. När jag som liten besökte äldre grannar berättade de alltid lokala historier. Historierna involverade ofta dramatiska människoöden från bygden om människor som flydde dåliga förhållanden i hemsocknen för att finna kärlek, arbete och lycka på andra sidan av Atlanten. Dessa spännande historier som berättades likt sagor med lyckliga slut i Amerika väckte mitt intresse för 1800-talets Sverige och den stora utvandringen. I denna undersökning kommer de som sökte lyckan i utlandet att träda fram och bli synliga även om vi inte kommer få svaret på vilka som lyckades eller inte.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med undersökningen är att belysa och öka förståelsen för vilka det var som emigrerade under 1880-talet från Sunnerbo härad och för att försöka skapa en bild om varför de emigrerade.
Det som undersöks är vilka de var som utvandrade, hur många de var och vart de emigrerade. Det görs genom att undersöka vilket kön och ålder de hade, om de emigrerade ensamma, vart de emigrerade och vad de hade för titel eller yrkestitel vid emigrationen.
Det kommer göras en jämförelse mellan socknarna inom Sunnerbo och en jämförelse sett till den regionala och nationella emigrationen. Följande frågeställningar ska
besvaras.
● Vilket kön, ålder, yrke eller titel hade emigranterna från Sunnerbo härads socknar och emigrerade de ensamma eller i familj, samt till vilka länder emigrerade de under åren 1880-1889?
● Vilka skillnader finns det i emigrationen från Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889?
● Hur såg emigrationen från Sunnerbo härad ut i förhållande till den nationella emigrationen från Sverige?
1Beijbom, 1995, s.43.
2Beijbom, 1995, s.43f.
● På vilket sätt kan push-pull teorin och teorin om det sociala betraktelsesättet användas för att beskriva emigrationen från Sunnerbo härad?
1.2 Avgränsningar
Den svenska emigrationen är en stor del av den svenska historien. Sunnerbo härad har valts för att jag har personlig anknytning till området och för att jag studerat
emigrationen i delar av området tidigare i en b-uppsats. Nu ska alla 23 socknar i Sunnerbo ingå i undersökningen och målet är att tillföra ett lokalt perspektiv till
forskningen eftersom tidigare forskning fokuserar mer mot län och nationell emigration.
Valet av åren 1880-1889 gjordes eftersom det var en händelserik period inom Sveriges emigration. Under 1880-talet var jordbruket fortfarande den största näringen i Sverige, samtidigt som svenska bönder hade det besvärligt. Priset på spannmål hade sjunkit på grund av import från Ukraina och Amerika, vilket medförde avsättningsproblem och arbetslöshet. 1
Industrialiseringen expanderade i Sverige, fast arbeten för att sysselsätta alla fanns inte och att emigrera framstod som en utväg för arbetslösa. En faktor som påverkade
emigrationen var hög- och lågkonjunkturer. När det var högkonjunktur i Amerika och lågkonjunktur i Sverige ökade intresset för att emigrera. Amerika hade en depression i mitten av 1880-talet och efter depressionen blev utvandringen rekordstor från Sverige till Amerika, året 1888 emigrerade cirka 45 000 människor. Mellan åren 1885-1889 var det lågkonjunktur i Sverige, samtidigt som ekonomin var på väg upp i USA. 2
1.3 Disposition
Undersökningen kommer bestå av flera olika delar. Syfte och frågeställning har redan presenterats i uppsatsens inledning. För att skapa en utgångspunkt och förståelse för undersökningen kommer tidigare forskning om emigration att redovisas. Därefter kommer metoderna för att genomföra undersökningen presenteras och en diskussion av källmaterialet kommer genomföras. I bakgrunden presenteras information om Sunnerbo härad och en sammanfattning av nationell emigrationsstatistik. I den empiriska
undersökningen presenteras uppgifter om Sunnerbo härads emigranter, både
3Bergsjö, 2020.
sammanställd för hela häradet och vissa uppgifter om de enskilda socknarna. Därefter följer en diskussion av resultatet och en analyserande del. Uppsatsen avslutas med en didaktisk reflektion.
2. Tidigare forskning
Det finns mycket litteratur om Sveriges emigration, även specifikt om den utvandring som utgick från Kronobergs län, där Sunnerbo härad ligger. Därför kommer tidigare forskning om emigrationen i Kronobergs län ligga till stor grund för undersökningen, även den professionella historiken Agnes Wiréns bok om Blekinges utvandring. Bland böckerna som inriktas mot Kronobergs län är en bok skriven av professor Ulf Beijbom, en annan av Långasjö Hembygdsförening samt ytterligare ett verk där Ingvar Karlsson skrivit ett kapitel om emigrationen från sydvästra Sunnerbo.
Information har även hämtats från min b-uppsats inriktad på emigrationen från Pjätteryds och Hamnedas socknar under åren 1885-1889. I undersökningen konstaterades att det emigrerade fler kvinnor än män under de givna åren och att majoriteten emigrerade till Nordamerika. De flesta var i åldern 20-29 år när de emigrerade och de vanligaste yrkestitlarna var piga och dräng. 3
I boken Uppbrott från Stenriket riktar Ulf Beijbom in sig på ifall emigrationen från Kronobergs län kan spegla emigrationen från hela svenska riket.
Kronobergs län var uppdelat i sex härader och den största utvandringen i Kronobergs län under åren 1885-1889 hade Sunnerbo Härad i västra Kronoberg. Då emigrerade mellan 15-20,9 promille av befolkningen. I Kronoberg var emigrationen mellan kvinnor och män mer jämt fördelad än i övriga Sverige. Under åren 1891-1900 och 1911-1920 emigrerade fler kvinnor än män från Kronoberg. De andra åren var andelen män som emigrerade fler än kvinnorna. Under åren 1881-1889 emigrerade det 97 kvinnor på 100 män från Kronobergs län, alltså en nästan jämlik fördelning. Vid emigrationen till Danmark var fördelningen 186 kvinnor på 100 män och 49% av de kvinnliga samt 40%
av de manliga emigranterna var i åldern 20-29 år. Vidare var 29% av de kvinnliga och 28% av de manliga emigranterna i åldern 15-19 år. Vid emigrationen till Tyskland var fördelningen 105 kvinnor på 100 män och 54% av kvinnorna samt 47% av männen var i
4 Beijbom, 2000, s.51ff.
5Beijbom, 2000, s.47f.
6Beijbom, 2000, s.68ff.
åldern 20-29 år. Samtidigt var 27% av kvinnorna och 30% av männen i åldersintervallen 15-19 år. Den största delen av emigranterna från 1851-1900 var i åldern 20-29 år när de emigrerade och därefter åldersintervallet 15-19 år. Från åren 1881-1890 var 36% av männen och 38% av kvinnorna i åldern 20-29 år och 27% av männen och 25% av kvinnorna var i åldersintervallet 15-19 år. 4
Det mest dominerande landet, som cirka 81% av kronobergarna utvandrade till, var USA, därefter Danmark med cirka 13% av emigranterna och sedan Tyskland med 3% av emigranterna från Kronoberg. Länder som Kanada, Norge, Finland och Australien har tagit emot ett mindre antal emigranter. Under åren 1881-1890 syns en stor ökning när hela 17 404 personer emigrerade till USA från Kronoberg. Åren 1871-1880, emigrerade endast 6525 kronobergare och åren efter, 1891-1900 emigrerade 9840 kronobergare till USA. 5
Emigranterna från Kronoberg hade främst yrken inom jordbruket. Jordbruksarbetare och torpare stod för 39,2% och jordbruksföretagare stod för 9,2% av emigranterna. I de procentsatserna inräknas inte de med titeln hemmadotter eller hemmason. Om de titlarna hade inkluderats hade procentsatsen blivit högre. Det andra dominerande yrket hos emigranterna var piga och hushållerskor som 35,5% av emigranterna räknades ha från Kronoberg. Sammantaget har emigranterna från Kronoberg en agrar kultur. Det finns även en mängd hantverkare och militärer bland de som utvandrade, många unga män kan också ha utvandrat för att undvika militärtjänstgöringen. 6
I boken Utvandring från Kronoberg framtagen av Kronobergs hembygdsförbund, har Ingvar Karlsson skrivit ett kapitel om utvandringen och den industriella utvecklingen i sydvästra Kronoberg med fokus på socknarna Hallaryd, Hinneryd, Traryd och Markaryd som tillhör Sunnerbo härad.
Året 1860 var folkmängden i Sunnerbo härad 39 605 människor medan den två decennier senare 1880 hade ökat till 43 355 människor. Befolkningen i Sunnerbo härad ökade alltså från 1860 fram till 1880 för att sedan minska. Året 1900 var befolkningen 39 922 människor. Nödåren i slutet av 1860-talet är något att ha i åtanke för den senare folkminskningen, även om befolkningen i Sunnerbo härad inte minskade statistiskt sett.
7Karlsson, 1978, s.73-79.
8Karlsson, 1978, s.79-84.
9Karlsson, 1978, s.98f.
Socknarna i sydvästra Kronoberg, exempelvis Markaryd och Traryd, ansågs ha klarat nödåren bättre än de något nordligare socknarna i Sunnerbo som Hamneda och Södra Ljunga. Under emigrationen på 1880-talet beräknades 80-90% av emigranterna i sydvästra Kronoberg ha emigrerat till USA. Decennierna tidigare ansågs emigrationen varit mer jämnt fördelad mellan USA, Danmark och Tyskland. Troligtvis valde många att köpa en billigare biljett och arbetskraftsutvandrade till Europa, samtidigt som de hade i åtanke att återvända till Sverige inom några år. 7
Socknarna i sydvästra Sunnerbo härad klarade sig undan emigrationstopparna bättre än övriga Sunnerbo på 1860- och 1880-talet. Det kan till stor del bero på att befolkningen kunde ägna sig åt hantverk, hemslöjd och skogsbruk när jordbrukstiderna var dåliga.
Lagan, Helgeån och senare järnvägen blev en viktig del av industriuppbyggnaden i sydvästra Kronoberg under 1890-talet vilket skapade arbete i socknarna. 8
Över en miljon människor lämnade Sverige under emigrationen på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Konsekvenserna har setts ur olika perspektiv. Somliga har sett det som en förlust av unga friska människor medan andra såg emigrationen som den enda
räddningen för att få en bättre tillvaro. Emigrationen gav stora negativa
befolkningsmässiga förluster där den var stor. Det var en stor förlust för landsbygden som på många platser inte kunde repa sig igen befolkningsmässigt eftersom den unga befolkningen emigrerade och allt fler flyttade till tätorter. Under 1870-talet när tiderna var goda i Sverige var emigrationen låg, fast under 1880-talet blev den rekordhög.
Sunnerbo härad hade de högsta emigrationstalen i Kronobergs län under 1880-talet.
Nettoemigrationen från Sunnerbo beräknas till cirka 16 promille under 1880-talet medan medeltalet i Kronobergs län beräknas till cirka 11,3 promille. 9
I socknarna i sydligaste Sunnerbo var 75 % av emigranterna unga människor i åldersintervallet 15-30 år. Majoriteten var ogifta och ett mindre antal än var tjugonde emigrant var gift eller hade familj. Emigranterna som utvandrade tillhörde ofta
landsbygdens underklass och bodde i stora familjer på gårdar eller torp. Det fanns inte arbete till alla och de arbeten som ungdomarna kunde få bestod mestadels av hårda,
10Karlsson, 1978, s.102f.
11Johansson, 1967,s.780-782.
12Johansson, 1967,s.783-785
13 Johansson, 1967,s.780.
smutsiga och lågt betalda arbeten. För de kvinnliga ungdomarna var det ännu svårare att hitta arbete. 10
En smålandssocken emigrerar, är framtagen av Långasjö emigrantcirkel. Den innehåller information om emigrationens förlopp från Långasjö socken i sydöstra Kronoberg till Nordamerika under åren 1850-1930. Under tidsintervallet var den genomsnittliga medelåldern 23,7 år för män och 23,8 år för kvinnorna. Med hänsyn till att personer under 15 år och över 60 år inte är medräknade. Medelåldern på de som emigrerade till Nordamerika mellan åren 1885-1889 var lite högre, 25,6 år för männen och 25,2 år för kvinnorna. Under 1880-talet var den vanligaste åldern 19-20 år för män, troligtvis för att militärtjänstgöringen gjordes vid 21 års ålder eller för att de inte längre ville vara drängar. Många unga kvinnor kunde få hushålls- eller industriarbeten i de svenska städerna och därför lockades de inte till Nordamerika i samma utsträckning som de unga männen. En tredjedel av alla emigranterna till Nordamerika under åren
1850-1930 var kvinnor. Under tidsintervallet 1880-1889 var det 109 kvinnor och 184 män som emigrerade till Nordamerika, alltså var 37,2% av emigranterna kvinnor. 11 De flesta som emigrerade till Nordamerika från Långasjö var ogifta personer. De titlar som emigranterna hade mest under åren 1880-1889 var dräng, piga, yngling,
hemmadotter, bonddotter, hemmason och bondson. De flesta emigranterna som var gifta, var bönder som kunde sälja sin gård i Sverige för att köpa biljetter och mark i
Nordamerika. Emigrationen för familjer kunde se olika ut, till exempel att familjefadern reste över först och att familjen förenades senare, eller att hela familjen for gemensamt. 12 Under tidsperioden 1880-1889 emigrerade 82 personer som familj, bestående av ett gift par och barn under 18 år, medan 208 emigranter räknas ha emigrerat ensamma, alltså emigrerade 28,9% med sin familj. 13
I boken Uppbrott från Örtagård har Agnes Wirén undersökt emigrationen från Blekinge till och med år 1870. Under perioden 1851-1870 flyttade över 4300 personer från Blekinge till utlandet. Många tog ut pass eller gjorde ett arbetstest för att kunna söka arbete i utlandet. Emigranterna har därför delats upp i grupper: de personer som
14Wirén, 1975, s.67.
15Wirén, 1975, s.68.
16Wirén, 1975, s.69.
17Wirén, 1975, s.82.
18Wirén, 1975, s.85.
emigrerat till Europa eller Nordamerika följt av de som arbetskraftsutvandrat till Europa eller Nordamerika. Dock finns det en sista grupp som består av alla de människor som flyttat utan att registrera sig. 14
Under mitten av 1800-talet rådde ett kvinnoöverskott i Sverige och i Blekinge var proportionen mellan kvinnor och män 106:100 och 111:100 i Blekinges städer. Detta bidrog till att flera kvinnor flyttade till städerna medan utvandringen utomlands
dominerades av män från landsbygden. Under 1860-talet förändrades förhållandena då kvinnor från städerna började emigrera mer och proportionerna mellan emigranterna var 134 kvinnor på 100 män, även om det fortfarande emigrerade fler män än kvinnor från landsbygden. 15
Under perioden 1850-1870 var emigrationen till Europa i princip helt jämt fördelad mellan män och kvinnor medan emigrationen till Nordamerika hela tiden dominerades av män. Proportionen av gifta och ogifta personer förhöll sig jämt under de 20
undersökta åren både för emigranter till Europa och Nordamerika. Andelen gifta personer bland emigranterna till Europa var få, även om över en tredjedel av Blekinges totalbefolkning var gifta, skilda eller hade blivit änkor eller änklingar. Speciellt den europeiska emigrationen dominerades av ogifta personer. Vid perioden 1866-1870 var 6% av emigranterna till Europa i ett äktenskap eller ett avslutat äktenskap. Medan 16 emigranterna till Nordamerika under samma tidsperiod uppgick till 27%, vid
emigrationen till Nordamerika var det vanligt att mannen emigrerade först, följt av hustrun. Emigrationen till Nordamerika skedde ofta familjevis mellan åren 1850-1870, 17 även om det successivt minskade med åren, i slutet av 1860-talet emigrerade 54% av emigranterna med sin familj. 18
Under åren 1850-1870 var majoriteten av emigranterna till Europa i åldern 16-30 år bland båda könen, i slutet av 1860-talet stiger siffrorna lavinartat upp till 78,6% av männen och 85,5% av kvinnorna. Barn och äldre personer var extremt få, emigranterna var unga och arbetsföra personer, troligtvis eftersom det inte fanns arbete i Sverige och
19Wirén, 1975, s.70.
20Wirén, 1975, s.74.
21Wirén, 1975, s.83.
22Wirén, 1975, s.75.
23Wirén, 1975, s.88.
24Åkerman, 1973, s.39f
att invandrarländer hade behov av arbetskraft. Eftersom många unga personer 19 emigrerade ensamma så räknas endast 15% av alla emigranter till Europa ha emigrerat som familj. Till Nordamerika var runt hälften av emigranterna i åldern 16-30 år, en 20 fjärdedel barn och ett fåtal emigranter var över 50 år, de resterande 21 % av
emigranterna var i åldern 30-50 år under perioden 1866-1870. 21
Majoriteten av emigranterna till Europa, hela 58%, var titulerade som dräng, piga eller arbetskarl, följt av hantverksarbetare eller fabriksarbetare på 10,5%. Medan 22
hemmansägare och gårdmän var den dominerade titeln på 37,7% bland emigranterna till Nordamerika under åren 1866-70 följt av drängar och pigor på 18,8% och därefter hantverkare. 23
3. Teori
Det finns flera teorier som kan kopplas till emigrationen från Sverige under 1800-talet.
Uppsatsen kommer utgå från två teorier: push-pull-teorin, som den formuleras av Christer Lund och Rolf Ohlsson i deras bok “Från arbetskraftsinvandring till flyktinginvandring”(1999) som en teoretisk ram för uppsatsen. Den andra är en
sociologiskt inriktad teori grundad av J.J Mangalam som vidareutvecklats till en metod och ett analysverktyg av forskargruppen Åkerman-Johansson-Cassel. 24
Valet av teorierna har gjorts eftersom push-pull-teorin övergripande granskar varför människor tar beslutet att emigrera och hur migrationen ska gå till. Det gör även den sociologiska teorin fast den betonar människors sociala organisation och kan ge en tydlig bild av emigrantens situation i livet. Eftersom undersökningen lägger stor vikt på vilka som emigrerade så är det sociologiska betraktelsesättet ett bra komplement till
push-pull-teorin.
25Lundh, Ohlsson, 1994, s.14.
26Lundh, Ohlsson, 1994, s.15f.
27Lundh, Ohlsson, 1994, s.16
28Lundh, Ohlsson, 1994, s.17.
3.1 Push-pull-teorin
En klassisk teori är den så kallade push-pull-teorin där migrantens individuella beslut att migrera står i fokus. Migranten väger för- och nackdelar med sitt ursprungsland och det planerade destinationslandet. Om migranten konstaterar att destinationslandet har fler positiva faktorer än ursprungslandet så tas det individuella beslutet att migrera. Främst för att levnadsvillkoren där ser mer lovande ut och inte för att förhållandena i
ursprungslandet är dåliga. 25
Det finns 25 faktorer som är avgörande för valet av migration och 15 faktorer som påverkar valet av destinationsland. Det kan vara faktorer som bättre bostäder, ökad social trygghet, högre lön och arbetsförutsättningar eller bättre skolgång för barnen jämfört med förhållandena i hemlandet. Det finns även politiska faktorer, som synen på mänskliga rättigheter eller krig i hemlandet, samt kulturella och ekonomiska faktorer. En kritik mot push-pull-teorin är att den är övergripande och inte tar hänsyn till allt som behöver övervägas vid en migration, till exempel kostnaden att emigrera. 26
Teorins utgångspunkt är att det är ett individuellt beslut att migrera och att beslutet är baserat på fri vilja, samt att alla människor är homogena. Fast alla migranter kan inte ta individuella beslut om att migrera, utan beslutet kan tvingas att fattas på grund av dåliga förutsättningar i hemlandet. Exempel på det är hungersnöd, politisk stabilitet, krig eller dålig ekonomi. Då handlar migrationen mer om att minska olycka än att nå maximal lycka. Ett beslut att emigrera handlar inte bara om frivillighet och strävan efter lycka, utan graden av tvång till att emigrera måste också räknas in. Om levnadsstandarden i olika länder hade varit den enda orsaken till migration borde väl inte 98% av världens befolkning stanna kvar i sina ursprungsländer? 27
Det finns olika typer av migranter och de kan placeras in på en skala mellan ytterligheterna absolut tvång och absolut frivillighet till migration. Flyktingar och arbetskraftsinvandrare är två kategorier som har olika tvång till att migrera. En flykting flyr mer vanligtvis från politiska konflikter som krig, medan en arbetskraftsinvandrare migrerar för att få arbete och stabilare ekonomi. 28
29Lundh, Ohlsson, 1994, s.17.
30Lundh, Ohlsson, 1994, s.18.
31Lundh, Ohlsson, 1994, s.18f.
Push-pull-teorin har inte någon förklaring till varför migrationsvågorna ser olika ut över tid. Lundh och Ohlsson menar att beslutet att emigrera sker i tre moment.
1. Beslutet om att migrera.
2. Beslutet om vilket land migrationen ska ske till.
3. Beslutet om när migrationen ska ske.
De två första besluten kan ligga och gro under en längre tidsperiod, medan det tredje beslutet ofta fattas i samband med att det varit god konjunktur i destinationslandet. Detta för att det funnits förhoppningar om att lättare få ett välavlönat arbete i landet eftersom företag behöver fler arbetare samt att personer som migrerat har kunnat skriva hem och uppmuntra anhöriga att komma. 29
Tidigare forskning om emigrationen från Sverige till USA under 1800-talet har visat hur emigrationen gick i vågor och att emigrationen från Sverige var högre vid
högkonjunkturer i USA. Människor har prioriterat att emigrera vid högkonjunkturer i USA före lågkonjunktur eller dåliga jordbrukstider i Sverige. 30
Inför en migration kan det förekomma flera hinder som push-pull-teorin inte räknar med. Det kan handla om politiska regler och lagstiftningar inriktade på migration, som kan finnas i både ursprungslandet eller destinationslandet. Ibland kan gränserna vara strikt hållna och inte tillåta människor att migrera. Samtidigt påverkas migrationen av ekonomiska förutsättningar, till exempel kan det vara svårare att få invandra i
destinationslandet om konjunkturen är dålig. Mottagandet av invandrare tenderar att vara mer generöst vid bra ekonomi och högkonjunktur i destinationslandet. 31
Push-pull-teorin tar inte hänsyn till resekostnader. De som migrerar tillhör inte det lägsta skiktet i samhället utan är ofta människor från det högre skiktet. Detta eftersom de varit kapabla till att betala och finansiera sin resa eller haft rikare kontakter som de kunnat låna pengar av. Ju längre någon emigrerat desto högre står de på den sociala rangskalan i sitt hemland.“Det är aldrig de fattigaste som gör revolution” är ett citat som också stämmer väl in på migration. Detta gällde även emigrationen från Sverige till USA under 1800-talet. Då kunde fler rikare bondsöner emigrera före fattiga torpare, drängar
32Lundh, Ohlsson, 1994, s.19.
33Lundh, Ohlsson, 1994, s. 20.
34Lundh, Ohlsson, 1994, s.21.
eller pigor som först kunde emigrera i större utsträckning i slutet av 1800-talet, då biljetterna till Amerika blivit billigare. 32
Informationsspridningen är också en faktor som push-pull-teorin inte inkluderar.
Informationen är avgörande när det kommer till att välja destinationsland, och kunskapen sprids ofta från personer som migrerat tidigare, tillbaka till personer i ursprungslandet till exempel via brev eller hemresor. Det kan vara information om levnadsstandard och arbetsmarknaden i landet. Migrationen delas ofta in i tre faser. Den första fasen pionjärmigration startar med att personer migrerar enskilt och slumpartat till destinationslandet och sprider information till hemlandet. Därefter övergår migrationen till gruppmigration. Den ökade migrationen resulterar så småningom i en
invandrarkoloni i destinationslandet och leder till en ökad migration från hemlandet eftersom det nu finns både landsmän, vänner och släktingar i destinationslandet. Då är den tredje fasen med massmigration igång. 33
Push-pull-teorin utgår från att migration är ett resultat baserat på flera individuella beslut och att ensamma personer dominerar i migrationsströmmarna. Fast ibland kan beslutet om att endast en person ska migrera vara ett familjebeslut. Det kan till exempel handla om att den migrerande familjemedlemmen ska skicka hem pengar till resterande familjen, som är kvar i ursprungslandet, för att höja levnadsstandarden. Ett annat alternativ är att en familjemedlem migrerar först för att sedan ta emot resterande delen av familjen i en så kallad kedjemigration. Anledningen till att hela familjer sällan emigrerar samtidigt är för att de olika familjemedlemmarna kan ha olika behov och att alla dessa behov måste sammanställas inför ett beslut om familjemigration. 34
Det är vanligtvis yngre eller högre utbildade personer som migrerar eftersom de fortare kan öka sin levnadsstandard och ta del av fördelarna som finns i destinationslandet. Det kan till exempel handla om en stabilare arbetsmarknad. Även om invandraren inte får ett arbete med högre lön än i ursprungslandet på direkten, så kan hen se en möjlighet till att successivt klättra på arbetsmarknaden. Invandraren kan också nöja sig med en
35Lundh, Ohlsson, 1994, s.22.
36 Lundh, Ohlsson, 1994, s.23.
37Åkerman, 1973, s.39f.
acceptabel lön eftersom hen planerat att återvända till ursprungslandet efter att ha tjänat ihop en viss summa pengar. 35
En annan viktig faktor att ha i åtanke i granskningen är migranternas psykiska
kostnader och uppoffringar. Förklaringen till att migrationen i världen inte är större kan bero på den psykiska påfrestningen av att bryta upp från sitt hemland och lämna sin trygghet, familj och vänner. Kulturella aspekter som språk och religion beroende på hur lik kulturen är i destinationslandet jämfört med hemlandet kan påverka beslutet. Andra faktorer är migrationsavståndet samt om det finns en invandrarkoloni i landet sedan tidigare. 36
3.2 Sociologiskt betraktelsesätt
En metod för att sätta de migrerade människorna i centrum är att använda ett
sociologiskt betraktelsesätt där en teoretisk orientering finns utvecklad av forskaren J.J Mangalam, som har utgångspunkt i Talcott Parsons sociologiska teori. Teorin handlar om tre strukturer som behöver analyseras inom migrationsområdet.
1. Avgivarområdets sociala organisation.
2. Migrationsmassans sociala organisation.
3. Mottagarområdets sociala organisation.
Mangalam menar att migranterna har en stark interaktionskaraktär och hela tiden befinner sig i en socialiseringsprocess kopplat till tre komponenter: ett kulturellt, ett socialt och ett personlighetssystem. Emigranterna kan inte betraktas som isolerade individer. Migrationen ger upphov till sociala förändringar både i givarlandet och mottagarlandet, dock finns det inga tydliga riktlinjer för hur forskningen ska testas efter Mangalams teori. 37
Forskargruppen Åkerman-Johansson-Cassel har försökt ta fram en sociologisk metod och strukturanalys som handlar om befolkningsrörlighetens bakgrundsvariabler. Studien är uppsatt efter den holländska forskaren Ellemers och är en migrationsmodell som analyserar migrationsbeslutet. Den tar upp tio variabler kopplade till demografi, sociologi och ekonomi och menar att när dessa variabler är uppnådda så tar personen
38Åkerman, 1973, s.42.
39Åkerman, 1973, s.43f.
beslutet att emigrera. De olika variablerna är yrkesgrupp, familjestorlek, ålder, civilstånd, kön, by, läskunnighet, antal gånger personen flyttat, inskrivning och födelselän. 38
Genom att granska emigranten utifrån variablerna går det skapa en bild av personens status i samhället och dennes läge i livscykeln. Analysen beaktar även hur van individen är att anpassa sig till nya förhållanden samt vilket geografiskt område den kommer ifrån och vart personerna från de området hade för destinationsort. En person som varit inskriven och bott länge i ett geografiskt område kan reagera starkare på socialt tryck än någon som precis flyttat in i området. Med denna teori finns möjlighet att jämföra olika variablers betydelse. Till exempel syns att ålder och civilstånd varit mest avgörande följt av yrkesgrupp och familjestorlek. 39
4. Metod
Vid den första frågeställningen kommer främst en kvantitativ metod inriktad på kollektivbiografi att användas och de variabler som studeras om emigranterna är: kön, ålder, emigrationsland och yrke eller titel samt om de emigrerade ensamma eller i familj.
Den kvantitativa metoden har valts eftersom den första frågeställningen besvaras via hårddata som hämtats från utflyttningsböcker och de summariska
folkmängdsredogörelserna.
Resultatet kommer att redovisas i tabeller, eftersom socknarna har olika antal
emigranter och invånare kommer alla statistiska beräkningar att redovisas i procent, för att lättare kunna göra komparativa jämförelser i de andra frågeställningarna. För att uppsatsen inte ska bli för omfattande så kommer resultaten att visas för Sunnerbo härad tillsammans. Endast könsfördelningen och antalet emigranter kommer att redovisas för varje socken och redovisas procentuellt sett till socknens genomsnittliga befolkning under åren 1880-1889.
Emigranternas ålder redovisas separat för män och kvinnor i olika intervaller. Det kommer finnas ett åldersintervall för barn som är 0-14 år, 15-19 år och därefter fortsätter
40Dahlgren, Florén, 1996, s.195f.
intervallerna uppåt i 10-års intervaller. Medelåldern på emigranterna räknas ut, då kommer alla emigranter med angiven ålder att vara med i beräkningarna.
Statistiken över vilka länder emigranterna emigrerade till, vilken titel eller yrke de hade samt om de emigrerade ensamma eller i familj kommer redovisas i varsin tabell sammanräknad i Sunnerbo härad för hela tidsintervallen 1880-1889.
Vid undersökningen av emigranternas yrke eller titel används också en kvantitativ metod, då anteckningarna i utflyttningsböckerna och de summariska
folkmängdsredogörelserna både behöver tydas och beräknas. Olika titlar som angivits presenteras för män och kvinnor för sig samt andelen emigranter utan angivet yrke eller titel. Eftersom utflyttningsböckerna är skrivna av olika personer finns det risk för användningen av olika titlar, till exempel skillnaden mellan hemmason och bondson.
Titlar som använts för liknande personer i samma åldersintervall och haft liknande yrken kommer att redovisas i samma kategori i statistiken, även om de inte ordagrant haft samma titel i utflyttningsböckerna. Om emigranten inte har en titel i utflyttningsboken, fast har titulerats i den summariska folkmängdsredogörelsen, kommer den titeln att användas, annars har titeln från utflyttningsboken förtur. Vid de tillfällen där en person nämnts med mer än en titel kommer yrkestiteln att få förtur. Till exempel kommer en man som omnämnts som både son och dräng att hamna i kategorin dräng och en
hemmansägare som är änkling kommer att tituleras som hemmansägare. De hantverkare som inte är fullt utbildade utan har tituleras som lärlingar kommer att hamna i samma kategori som de fullärda hantverkarna.
Antalet familjer som emigrerat undersöks också och för att emigranterna ska räknas som en familj ska den bestå av minst en förälder och ett barn eller vara ett gift par. Det måste inte vara en kärnfamilj med två föräldrar och barn. Tyvärr går det inte att titta på syskon som emigrerat tillsammans utan någon förälder eftersom det inte anges tydligt i källmaterialet.
Det kommer göras en komparativ analys, vid de andra frågeställningarna. Komparation är ett vetenskapligt arbetssätt som utgår från att göra jämförelser, vilket gör att det går att generalisera historiska företeelser. 40
41Arkiv Digital, utflyttningsböckerna för Sunnerbo härads socknar.
42Riksarkivet, digitala forskarsalen, summariska folkmängdsredogörelser.
sok.riksarkivet.se/summariska-folkmangdsredogorelser
Vid den andra frågeställningen kommer tabell 2 att granskas för att upptäcka och diskutera skillnader i emigrationen inom Sunnerbos socknar.
Vid den tredje och fjärde frågeställningen kommer det att användas både komparativ och kvalitativ metod. Då kommer Sunnerbo att analyseras komparativt mot statistik om emigrationen från övriga Kronobergs län och nationell statistik. För att kunna se likheter och skillnader på antalet emigranter, vilka som emigrerade och vart de emigrerade. En kvalitativ metod används för att diskutera och analysera varför resultaten skiljer sig åt eller liknar varandra vid de olika områdena.
Vid den fjärde frågeställningen kommer det göras en analys för att se hur de valda teorierna, push-pull- teorin och teorin om det sociologiska betraktelsesättet kan knytas till undersökningens resultat.
4.1 Källmaterial
Materialet som studien grundas på är utflyttningsböckerna från Sunnerbo härads socknar, vilket är en primärkälla skrivet av en objektiv person i ett informativt och dokumenterande syfte. Utflyttningsböckerna är ett otryckt källmaterial ifyllda för hand av prästerna i socknarna under åren 1880-1889. Det står inte vem som skrivit i
utflyttningsböckerna, vilket är negativt. Handstilarna visar att olika personer skrivit under åren. Böckerna från de olika socknarna och åren granskas i Arkiv digital , en 41 trovärdig hemsida där allt material finns inskannat. Även Riksarkivets digitala 42 forskarsal används för att granska de summariska folkmängdsredogörelserna från socknarna. I de summariska folkmängdsredogörelserna finns en lista över de som flyttat utomlands eller till socknen från utlandet under året och i utflyttningsböckerna står mer detaljerad information om alla som flyttade från socknarna. Där står namn, kön,
civilstånd, titel eller yrke, vart de bott i socknen och platsen dit de flyttade. Där står även personens nummer i husförhörsboken och det finns en kolumn för anteckningar där prästen ofta angett saker som ålder, äktenskap eller övrig information. Alltså innehåller källan alla faktorer som är relevanta för undersökningen och många uppgifter går att kontrollera i till exempel folkmängdsredogörelserna och husförhörslängderna. I den
summariska folkmängdsredogörelsen redovisas alla emigranters namn, kön, civilstånd, ålder, titel eller yrke och födelseår samt emigrationsland. Den används som en
kompletterande och kontrollerande källa till utflyttningsböckerna. Vid familjemigration anger utflyttningsböckerna ibland bara namnet på fadern utan att ge information om hustru och barn. I sådana fall är de summariska folkmängdsredogörelserna mer specifika och anger information om hela familjen vilket ger mer information till undersökningen.
4.2 Källkritik
Eftersom kyrkan och prästen ansvarade för dokumentationen under 1880-talet så hade de kunnat undanhålla information. Utflyttningsböckerna har fyllts i löpande under åren i anslutning till att människor flyttat, vilket ger goda förutsättningar för tidskriteriet och att prästen skrivit rätt uppgifter. Negativt är att personer kan gjort misstag så att information saknas eller är så otydligt skrivet att det inte kan tydas. I sådana lägen kan folkmängdsredogörelsen komplettera utflyttningsböckerna. Det kan även finnas fler emigranter än vad som står i utflyttningsböckerna, prästen kan ha tolkat resor till grannländerna som tillfälliga besök istället för emigration, vilket gör att människor saknas i utflyttningsböckerna. Det kan även vara så att personer som flyttat till städer senare blivit emigranter och flyttat utomlands eller att människor emigrerat utan att ha anmält det. I de undersökta utflyttningsböckerna går det inte se om emigranterna nådde sitt slutmål, de kan ha bytt resmål, fått vända åter eller omkommit på resan. I
utflyttningsböckerna för de aktuella åren 1880-1889 finns det inte heller anteckningar om emigranterna som återvände hem igen, troligtvis har några av alla emigranterna återvänt till Sverige. Källmaterialet är en primär källa som är skriven av en opartisk präst som inte haft anledning till att vinkla, förfalska eller gömma uppgifter, eftersom han var ansvarig för socknens folkbokföring. Min tolkning är att källmaterialet är en trovärdig informationskälla eftersom förfalskningar av otryckt källmaterial är ovanligt och
hemsidorna där källmaterialet laddas ner ses också som trovärdiga. Utflyttningsböckerna är ifyllda av en opartisk person med täta tidsintervaller och boken har inte skrivits för att påverka andra. Det är endast en dokumentation för att sköta folkbokföringen och den har sammanställts i de summariska folkmängdsredogörelserna. Fast risken för att prästen inte skrivit ner alla eller att människor inte anmält sin emigration återstår.
43Larsson,1999, s.207.
44Rydén,1999, s.335.
45Larsson,1999, s.233f.
5. Bakgrund
Sunnerbo härad ligger i västra Kronoberg. Här följer en kortare beskrivning av situationen i Sunnerbo under 1800-talet och en kort bakgrund till hur situationen skapades. Det kommer även att redovisas nationell emigrationsstatistik.
5.1 Situationen i Sunnerbo härad på 1800-talet
I det agrart präglade området Sunnerbo härad påbörjades en omfattande satsning på skogsbruk i mitten av 1700-talet. Detta gjorde att flertalet socknar hade självförsörjning av timmer och ved, samtidigt som många hade ytterligare timmer till försäljning eller hantverk. Skogen var en viktig tillgång för bondesamhället. Sunnerbos socknar i nordväst och söder var de mest skogrika i hela länet och hade flertalet sågverk, medan socknarna Ljungby, Angelstad och Kånna var de enda socknarna som ansågs vara utan skog i hela Kronoberg. 43
Vid sidan av jordbruket ägnade sig bönder åt att bränna tjära, koka bäck, framställa träkol och pottaska samtidigt som de gjorde körningar åt järnbruken. I Sunnerbo härad framställdes även vävskedar till tygtillverkning som såldes både utanför länet och utomlands genom gårdfarihandel. De första bruken i Kronoberg var inriktade på järntillverkning och drevs fram till 1860-talet då de småländska järnbruken blev utkonkurrerade. Många bruk lades ner medan somliga större och rikare bruk blev moderniserade och bytte inriktning genom att arbeta med framställningen av trä, papper eller pappersmassa istället. 44
Under 1860-talet hade Kronobergs län utvecklats både jordbruksmässigt, industriellt och befolkningsmässigt. Länet var nu självförsörjande och hade tillgång till järnvägen.
Fast när konjunkturen vände blev det tydligt att länet var överbefolkat, då räckte inte arbeterna och människor vände sig utomlands eller till städerna om de hade möjlighet.
Böndernas situation hade förbättrats under 1800-talet, medan andra hel- eller halvproletära grupper som utgjorde 40% av befolkningen fick det betydligt kärvare, speciellt under tider med lågkonjunktur och dåliga skördar. 45
46Larsson,1999, s.210f.
47Johansson,1999, s.298f.
48Larsson,1999, s.258f.
49Åberg,1999, s.401.
50 Larsson,1999, s.221.
Under 1700-talet började skiftesförändringar av jordbruket på landsbygden att införas, 1827 infördes laga skifte som berörde flertalet byar och resulterade i bysprängningar fram till 1880-talet. Skiftet innebar att byarna splittrades både geografiskt och socialt.
Tidigare hade byn arbetat gemensamt i kollektiv vilket nu upphörde och arbetet blev individuellt och kopplat till kärnfamiljen. Upprättandet av nya skiften gjorde också att människor ibland hamnade i konflikt med varandra. Bysprängningarna kan ha bidragit till att skapa konservatism i kyrkliga, mentala och politiska avseenden som märktes i slutet av 1800-talet och kan på sikt ha gett upphov till avfolkningen av landsbygden. 46 Riksdagsordningen 1866 innebar att endast 5% av Sveriges befolkning hade inflytande på politiken. Kvinnor hade ingen rösträtt och endast 21% av de myndiga männen hade en så hög inkomst att de fick rösta. I Kronoberg innebar det att hemmansägarna fick det största inflytandet på politiken. Bondeståndets riksdagsmän från Kronoberg var oftast motståndare till ökad demokratisering, sekularisering och liberalisering av kyrkan. 47 Under 1880-talet präglades Kronoberg av en jordbrukskris och många människor flyttade eller emigrerade utomlands. En politisk polarisering började ske och folkrörelser som var mer frisinnade och socialistiska växte fram. Det var rörelser som nyevangeliska väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Folkrörelserna vände sig till underklassen och fick en stor betydelse för framtidens politiska struktur i Sverige eftersom de skapade nya kontaktnät och ökade kunskaperna om demokrati hos
befolkningen. På 1850-talet började frikyrkligheten att utvecklas i Sunnerbo och med 48 åren bildades missionsföreningar och den nyevangeliska väckelsen var utbredd i hela häraden bortsett från Pjätteryds, Odensjös och Hallaryds pastorat. 49
Under 1800-talet steg folkmängden i Kronoberg med snabb takt, en känd motivering till folkökningen är Esias Tegners citat om “freden, vaccinet och potäterna”.
Barnadödligheten minskade drastiskt och ses som en stor förklaringen till
befolkningsökningen. Under åren 1805-1865 hade Sunnerbos befolkning ökat med 93%
och var uppe i 42 276 personer. Folkökningen skapade svårigheter för många att 50 försörja sig inom länet, vilket gav upphov till arbetskraftsutvandring. Många i Sunnerbo
51Larsson,1999, s.223f.
52Larsson,1999, s.241.
53 Beijbom, 1995, s.62.
54Beijbom, 1995, s.213.
55Beijbom, 1995, s.41.
arbetskraftsutvandrade långa sträckor efter 1840-talet, till exempel till Skåne eller
Danmark för att säsongsarbeta inom jordbruket. Under 1850-talet började dock blickarna vändas mer mot Amerika. Wexjöbladet publicerade positiva reportage från emigranter som var nöjda med förhållandena i Amerika och några år senare började emigrantagenter att annonsera om Amerika i Wexjöbladet. 51
Emigrationen till Amerika under 1880-talet hade inte samma karaktär som nödårs-emigrationen på 1860-talet då människor flytt förfärliga förhållanden. Nu emigrerade människor främst för att Amerika erbjöd bättre ekonomiska och sociala villkor, vilket särskilt lockade kvinnor till att emigrera. 52
Tabell 1. Folkmängden i Sunnerbo Härad åren 1865-1895 och procentuell förändring till föregående årtal.
Källa: Riksarkivet, summariska folkmängdsredogörelser från Sunnerbo härads socknar.
5.1 Nationell emigrationsstatistik
Sverige är ett av de åtta länder i Europa som hade störst utvandring till USA. Under åren 1821-1940 emigrerade det totalt 1 249 810 svenskar till USA. Under det aktuella 53 decenniet 1881-1890 utvandrade hela 6,94 promille av den svenska befolkningen. Från landsbygden emigrerade 7,14 promille och 6,46 promille från städerna. Då var det endast Halland, Jönköping och Värmlands län som hade fler emigranter än Kronobergs län, där 10,48 promille av befolkningen emigrerade. Året då flest människor emigrerade från 54 Sverige var 1882, följt av 1887 med nästan lika många emigranter. Under de åren beräknas cirka 50 000 människor ha lämnat Sverige. Det är främst emigrationen 55
Årtal
Sunnerbo härads befolkning Befolkningsförändring (%)
1865 42 276 -
1880 43 355 + 2,6
1895 39 334 - 9,3
56Beijbom, 1995, s.212.
57Beijbom, 2000, s.69ff.
58 Beijbom, 2000, s.56f.
59 Beijbom, 2000, s.51.
utanför Europa som minskar mellan åren 1883-1886. Emigrationen till Europa är ganska stabil under 1880-talet även om den successivt minskar, den går från 5711 emigranter 1880 till 4296 emigranter 1889. 56
I Ulf Beijboms jämförelse mellan emigranternas yrken i Kronobergs, Jönköpings och Gävleborgs län kan tydligt ses att över hälften av Kronobergs emigranter hade ett
jordbruksrelaterat arbete. De andra länen hade fler emigranter kopplade till industri- eller hantverksarbeten. 57
Det var en relativt jämn könsfördelning bland emigranterna från Kronobergs län och under åren 1861-1920 var antalet emigrerande kvinnor fler från Kronoberg, än
genomsnittet i hela svenska riket. 58
De flesta emigranterna från Sverige var i åldersintervallet 20-29 år när de emigrerade, följt av åldersintervallet 15-19 år. Denna statistik representerar även åldern på
Kronobergs emigranter. 59
6. Empirisk huvudundersökning
I huvuddelen av detta arbete presenteras statistiken om emigranterna från Sunnerbo härad i tabeller. Det handlar om antalet emigranter samt könsfördelningen och
åldersfördelningen bland emigranterna även vilket land de emigrerade till samt vilket yrke eller titel de hade innan emigrationen och om de flyttade ensamma eller i familj.
6.1 Antalet emigranter från Sunnerbo härad och dess socknar samt könsfördelningen mellan emigranterna
I tabell 2 nedan presenteras andelen emigranter uträknat i procent, baserat på
genomsnittet av antalet invånare i socknarna under åren 1880-1889. Resultatet i denna tabell är främst till för att jämföra socknarna och se vilken socken som hade flest antal emigranter i förhållande till sin folkmängd.
Tabell 2. Antalet emigranter från Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 fördelat mellan män och kvinnor.
Källa: Summariska folkberäkningar från socknarna i Sunnerbo Härad åren 1880-1889 från Digitala forskarsalen, Riksarkivet samt utflyttningsböckerna för de olika socknarna lästa i Arkiv Digital.
Socken
Antalet kvinnliga emigranter
Antalet manliga emigranter
Totalt antal emigranter
Genomsnittlig befolkning i socknen.
Andelen kvinnliga emigranter.
(%)
Andelen
emigranter sett till socknens
genomsnittliga befolkning. (%)
Vittaryd 57 78 135 737 42,2 18,3
Dörarp 37 52 89 664 41,6 13,4
Berga 407 501 908 3602 44,8 25,2
Ryssby 274 325 599 2950 45,7 20,3
Tutaryd 42 46 88 624 47,7 14,1
Ljungby 205 197 402 1662 51,0 24,2
Angelstad 134 167 301 1698 44,5 17,7
Annerstad 76 71 147 1374 51,7 10,7
Odensjö 27 21 48 1001 56,3 4,8
Lidhult 21 38 59 1269 35,6 4,6
Vrå 39 68 107 1368 36,4 7,8
Torpa 102 83 185 1529 55,1 12,1
Nöttja 130 114 244 805 53,3 30,3
Kånna 109 97 206 834 52,9 24,7
S. Ljunga 265 286 551 1976 48,0 27,8
Agunnaryd 142 130 272 1925 52,2 14,1
Hamneda 226 207 433 1927 52,2 22,5
Pjätteryd 288 296 584 2517 49,3 23,2
Göteryd 210 244 454 3269 46,3 13,9
Hallaryd 111 111 222 2177 50,0 10,2
Traryd 218 179 397 1913 54,9 20,8
Hinneryd 255 230 485 2785 52,6 17,4
Markaryd 264 252 516 3613 51,2 14,3
Sunnerbo Härad
3639 3793 7432 42219 49,0 17,6
Totalt emigrerade 7432 personer från Sunnerbo härad och av dem var 49% kvinnor.
Andelen emigranter i förhållande till Sunnerbos genomsnittliga befolkning är 17,6%.
Socknarna med flest emigranter sett till sin genomsnittsbefolkning är Nöttja på 30,3%
följt av Södra Ljunga med en andel på 27,8% och tredje högsta utvandringen hade Berga socken på 25,2%. Lägst utvandring sett till sin genomsnittsbefolkning hade Lidhults socken på 4,6% och Odensjö socken med 4,8%.
Den högsta andelen kvinnliga emigranter hade Odensjö, Torpa och Traryds socknar medan socknarna Lidhult, Vrå och Dörarp hade störst andel manliga emigranter. I 11 av de 23 undersökta socknarna var andelen kvinnor högre bland emigranterna och i
Hallaryds socken var andelen män och kvinnor jämlik.
6.2 Åldersfördelningen bland emigranterna
Tabell 3: Åldersfördelningen bland emigranterna från Sunnerbo härad under åren 1880-1889.
Källa: Summariska folkberäkningar från Riksarkivets Digitala forskarsal samt utflyttningsböckerna för Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 lästa i Arkiv Digital.
I tabell 3 presenteras åldersfördelningen bland Sunnerbo härads emigranter för både män och kvinnor. Åldersfördelningen mellan kvinnor och män är nästan snarlik, majoriteten
Ålder
Totalt antal 1880-1889 fördelat utifrån kön.
Andel i Procent (%)
M K M K
0-14 650 646 17,1 17,8
15-19 862 843 22,7 23,1
20-29 1569 1472 41,4 40,5
30-39 378 362 10,0 9,9
40-49 186 145 4,9 3,9
50-59 89 93 2,3 2,6
60 + 44 68 1,2 1,9
Okänd 15 10 0,4 0,3
Summa 3793 3639 100 100
Medel-
ålder 22,5 22,7
av emigranterna var i åldern 20-29 år, 41,4% av männen och 40,5% av kvinnorna.
Därefter var flest av emigranterna i åldern 15-19 år, 22,7% av männen och 23,1% av kvinnorna. 17,1% av männen och 17,8% av kvinnorna var barn i åldrarna 0-14 år. Den resterande delen av emigranterna var över 30 år och 1,2% av männen respektive 1,9% av kvinnorna var över 60 år. Medelåldern för emigranterna från Sunnerbo var 22,5 år för män och 22,7 år för kvinnor.
6.3 Familjemigration
Tabell 4. Emigrerande familjer från Sunnerbo härad under åren 1880-1889.
Källa: Summariska folkberäkningar från Riksarkivets Digitala forskarsal samt utflyttningsböckerna för Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 lästa i Arkiv Digital.
Från Sunnerbo härad emigrerade totalt 609 familjer. Av dessa var 408 kärnfamiljer med båda föräldrarna och barn. 201 familjer var inte kärnfamiljer under emigrationen och innehöll alltså bara en förälder och barn eller enbart ett gift par utan barn. De som titulerats som icke kärnfamiljer kan förenats till kärnfamiljer i destinationslandet ifall den andra föräldern emigrerat tidigare eller om paret har barn i destinationslandet sedan tidigare. Familjerna som inte var kärnfamiljer består även av änkor och änklingar som emigrerat ihop med sina barn samt pigor som ofta emigrerat ihop med ett barn, barnen har ibland titulerats som oäkta.
Totalt var det 2449 personer av emigranterna som emigrerade i en familj och det motsvarar totalt en tredjedel av alla emigranter från Sunnerbo. 4983 personer emigrerade utan någon förälder eller partner, även om de kan ha emigrerat i andra grupper. Till exempel med sina syskon eller vänner, fast denna typen av emigranter har inte undersökts. Se tabell 5 nedan.
Antalet familjer
Kärnfamiljer 408
Icke
kärnfamiljer
201
Totalt 609
Tabell 5. Familjemigration från Sunnerbo härad under åren 1880-1889.
Källa: Summariska folkberäkningar från Riksarkivets Digitala forskarsal samt utflyttningsböckerna för Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 lästa i Arkiv Digital.
6.4 Emigranternas yrke eller titlar.
I kyrkböckerna har nästan alla emigranter blivit presenterade med en titel eller ett yrke. I tabell 6 och tabell 7 nedan finns yrken och titlar angivna för emigranterna från Sunnerbo.
Majoriteten, 46,66% av de manliga emigranterna hade titeln dräng som yrkestitel, därefter var titeln son vanligast på 17,64% följt av titeln hemmason, yngling eller gosse på 13,02%. De med titeln son har emigrerat tillsammans med sin familj. I
utflyttningsböckerna har titeln hemmason använts olika i socknarna och det har förekommit titlar som åboson, bondson och torparson och de titlarna har alla sammanställts under kategorin hemmason. 5,48% av emigranterna har varit
hemmansägare, bönder eller markägare samt 2,18% har varit torpare, arrendatorer eller backstugesittare. De flesta av yrkerna har en koppling till jordbruket, 5,14% av männen har titulerats som arbetare, somliga mer specifikt som såg- eller fabriksarbetare, fast de med enbart titeln arbetare kan ha haft ett arbete kopplat till jordbruk. Detsamma gäller de som enbart titulerats som mannen, hyresgäst eller inhyst. De personerna som titulerats så har ofta varit fadern i en familj och troligtvis även haft en yrkestitel.
Det förekommer även en del hantverksyrken som snickare, stenhuggare, skräddare, garvare och skomakare som 3,14% av emigranterna var titulerade med. Det finns även yrken kopplade till handel och militära titlar som korpral, löjtnant och soldat. Ett fåtal av titlarna har en koppling till utbildning som lärare och studerande, samt till sjukvården som doktor, veterinär och apotekare. Somliga emigranter hade serviceyrken som kusk, stationskarl och kypare medan några arbetade på kontor som rättare, kontorister eller skrivare. Ett fåtal emigranter har lite finare yrkestitlar som inspektör, direktör och byggmästare.
Antalet emigranter
Andelen i procent (%)
Familjemigrater 2449 33
Övriga emigranter 4983 67
Totalt 7432 100
Tabell 6. De manliga emigranterna från Sunnerbo härads yrken eller titlar 1880-1889.
Källa: Summariska folkberäkningar från Riksarkivets Digitala forskarsal samt utflyttningsböckerna för Sunnerbo härads socknar under åren 1880-1889 lästa i Arkiv Digital.
Ett fåtal män hade titeln änkling och eftersom yrkestitlar haft förtur i undersökningen så har personer som titulerats med både yrkestitel och titeln änkling hamnat i kategorin för
Yrke/Titel Antalet
emigranter
Andelen i procent (%)
Dräng 1770 46,66
Son 669 17,64
Hemmason,Yngling, Gosse 494 13,02
Hemmansägare, Bonde, Tomtägare, Possessionat, Nämndeman
208 5,48
Arbetare, Fabriksarbetare, Sågarbetare, Stockhuggare
195 5,14
Arrendator, Brukare, Torpare, Backstugesittare. 108 2,84
Skräddare, Skomakare, Sadelmakare, Garvare, Urmakare, Cigarrmakare, Juvelerare.
63 1,66
Hyresgäst, Inhyst, Undantagsman. 59 1,56
Löjtnant, Korpral, Soldat. 53 1,40
Smed, Kopparslagare, Metallarbetare, Stenhuggare, Murare
30 0,79
Snickare, Målare, Vagnmakare, Böckare, Repslagare.
26 0,69
Bokhållare, Rättare, Kontorist, Skrivare. 22 0,58
Mjölnare, Bagare, Mejerist. 15 0,40
Handelsman, Gårdfarihandlare, Agent. 15 0,40
Änkling 13 0,34
Doktor, Veterinär,Apotekare, Lärare,
Studerande, Teknolog. 12 0,32 Inspektör, Direktör, Gästgivare, Jägmästare,
Byggmästare, Verkmästare.
11 0,29
Trädgårdsmästare, Kusk, Kypare, Stationskarl. 9 0,24
Sjöman, Maskinist 3 0,07
Mannen, Ingen titel, Otydbar titel 18 0,47
Summa 3793 99,99
