1 Borgholms kommun

(1)

KALLELSE Socialnämnd

Plats och tid för

sammanträdet Havsörnen, Borgholm, 2019-03-27, klockan 13:00

Magnus Ståhl / Therese Åhlander

Ordförande Sekreterare

880 09 880 95

Utses att justera: ……….

Plats och tid för

justeringen: i Borgholm ……/…… 2019

___________________________________________________________________________

ÄRENDEN Sid

1 Upprop

2 Nytillkomna ärenden

3 Godkännande av dagordningen 4 Anmälan om jäv

5 Val av justerare

6 Ellinor Falkebo Nygren, MAS och Birigtta Berglund, SAS informerar om kvalitets- och patientsakerhetsberattelse 2018

2019/30 700 3 - 25

7 Verksamhetsinformation från Ola Davidsson till socialnämnden 2019/19 700 26

8 Information från socialchef 2019 2019/4 700 27 - 28

9 Budgetuppföljning februari 2019 2019/13 792 29 - 48

10 Stimulansmedel för 2019 för stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården.

2019/27 750 49 - 52

11 Rekvisition av utvecklingsmedel för 2019 för att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn m.m.

2019/28 750 53 - 58

12 Rekvisition av stimulansmedel för 2019 för att stärka insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa.

2019/29 750 59 - 62

13 Riktlinje för våld i nära relationer. 2019/21 700 63 - 78 1

(2)

14 Riktlinje hedersrelaterat våld. 2019/26 750 79 - 97

15 Upphandling med social hänsyn 2019/32 750 98 - 129

16 Alla kommunens förvaltningar och bolag ska bidra till arbetsmarknadsårgärder.

2019/35 750 130 - 133

17 Redogörelse av åtgärder utifrån tillsyn av PwC, Projektplan handläggning inom IFO

2018/89 750 134 - 139

18 Remiss 2018_69, Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet 2019/25 700 140 - 148 19 Riktlinjer och anvisningar för ekonomiskt bistånd 2019. 2019/34 750 149 - 210 20 Brukarundersökning inom funktionshinder 2018 2019/15 730 211 - 220 21 Revidering av riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen enligt SoL 2019/12 730 221 - 243 22 Revidering av delegationsbestämmelser. 2019/16 700 244 - 268 23 Öppna sammanträden till allmänheten. 2019/39 700 269 - 270 24 Redovisning av delegationsärenden till socialnämnden 2019 2019/7 700 271

2

(3)

Socialnämnd

kommun@borgholm.se ● 0485 – 88 000 ● www.borgholm.se

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Borgholms Kommun

1 Borgholms kommun

Kvalitets- och

patientsäkerhetsberättelse

XN: 201X-XX-XX § XXX

3

(4)

Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Socialnämnd

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ... 3

2 Inledning ... 3

2.1 Verksamhetens omfattning ... 4

3 Struktur ... 4

3.1 Övergripande mål och strategier ... 4

3.2 Organisation och ansvar ... 6

3.3 Samverkan för att säkra kvaliten i verksamheten samt för att förebygga vårdskador ... 7

3.4 Den enskildes och närståendes delaktighet ... 9

3.5 Rapporteringsskyldighet ... 9

3.6 Avvikelserapportering ... 10

3.7 Klagomål och synpunkter ... 10

3.8 Riskanalys ... 10

3.9 Egenkontroll ... 11

4 Process- åtgärder för att öka kvalitet- och patientsäkerhet ... 11

4.1 Systematiskt kvalitetsarbete ... 11

4.2 Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering ... 11

4.3 Utredning av händelser- missförhållande, vårdskador ... 11

4.4 Utbildning ... 12

4.5 Informationssäkerhet ... 13

5 Resultat ... 13

5.1 Egenkontroller 2018 ... 13

5.2 Nationella kvalitetsregister ... 14

5.3 Avvikelser och synpunkter- resultat och analys ... 15

5.4 Brukarundersökning ... 16

5.5 Revision och tillsyn ... 20

6 Mål och strategier för 2019... 20

4

(5)

Socialnämnd

3 1 Sammanfattning

Denna kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse avser alla verksamheter inom socialförvaltningen 2018

De viktigaste åtgärderna som vidtagits under 2018 för att förbättra verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet är:

 kvalitetsledningssystemet har utvecklats för att kunna ge bättre systematik

i kvalitetsarbetet

 socialtjänstprocessen är beskriven och arbetet med att identifiera

delprocesser har påbörjats

 granska, revidera och säkerställa riktlinjer och rutiner kopplade till hälso-

och sjukvårdsprocessen

 ombud har utbildats för kvalitetsregistret Beteendemässiga och psykiska

symtom vid demenssjukdom (BPSD) för att sprida kunskapen och användandet av metoden.

 genom att analysera orsaker till avvikelser för att förbättra verksamheten

 genom att ta del av Socialstyrelsens öppna jämförelser samt andra

jämförelsetal inom kommunen och nationellt

 avvikelser och rapporter enligt lex Sarah har löpande utretts och

analyserats

Risker för vårdskador identifieras och hanteras genom att:

 identifiera risker i det dagliga arbetet och rapportera till närmaste chef,

alternativt till ansvarig sjuksköterska

 åtgärder tas fram för att förebygga vårdskador i samråd med

omsorgspersonal

 upprätta rutiner eller revidera vid behov för att minska risken för att

vårdskador uppstår/upprepas eller att kvaliteten blir lidande

Personalen bidrar till ökad kvalitet och patientsäkerhet genom att:

 rapportera tillbud och negativa händelser i kommunens avvikelse-

rapporteringssystem i verksamhetssystemet Procapita alternativt rapportera missförhållanden enligt lex Sarah

Rutin för avvikelsehantering finns i ledningssystemet.

Brukare/patient och närstående involveras i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet genom att:

 regelbundet ha kontakt med omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid behov.

 vara delaktig då vårdplan upprättas

 vara delaktig vid utredning och upprättande av genomförandeplan

 närstående involveras utifrån patienten/brukares önskemål

 uppmuntras lämna synpunkter/klagomål som kan användas i

förbättringsarbetet

2 Inledning

Kvalitetsberättelsen är en redovisning av kvalitetsarbetet och av

kvalitetsledningssystemets effekt. Enligt PSL, Patientsäkerhetslagen, SFS

5

(6)

Socialnämnd

4 2010:659, ska vårdgivaren senast 1 mars varje år upprätta en

patientsäkerhetsberättelse.Den som bedriver socialtjänst (SoL) eller verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bör varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse enligt Ledningssystem för

systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 kap 7 § 1. Innehållet i kvalitetsberättelsen ska ge svar på hur det systematiska och fortlöpande kvalitetsarbetet bedrivits under året, vilka åtgärder som vidtagits samt vilka resultat som uppnåtts.

Så länge det går att utläsa de uppgifter som anges i PSL och i SOFSF 2011:9 finns inget hinder för nämnden att upprätta sin kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse i ett och samma dokument.

2.1 Verksamhetens omfattning

Socialförvaltningen i Borgholms kommun innefattar verksamheterna

Äldreomsorg (ÄO), Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OFN), Individ- och familjeomsorg (IFO) samt Hälso- och sjukvård (HSV).

I verkställighet för Äldreomsorg finns hemtjänst, särskilt boende (SÄBO) samt korttidsplatser. Därutöver finns olika mötesplatser såsom Träffpunkter och dagverksamhet för personer med demens.

Inom OFN finns gruppbostäder LSS, boende med särskild service LSS,

korttidsboende samt boendestöd enligt SoL. Inom OFN:s verksamhet ryms även daglig verksamhet inom LSS och sysselsättning SoL samt mötesplatsen "PRIO".

Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende samt för personer inom SÄBO, korttidsboende, LSS-boende, gruppbostäder och de som dagtid vistas på dagverksamhet och i daglig verksamhet.

Verksamheten inom IFO:har under 2018 utökats och omdisponerats.

Arbetsmarknadsenheten (AME) fick 180701 organisatorisk tillhörighet under IFO (from 1 januari 2019 även under socialnämnd). Organisationen för

ensamkommande omvandlades under våren 2018 till en utökning och breddning av verksamheten och enheten Stöd och Insatser (SoI) fastställdes. I utgången av 2018 finns således AME, SoI vilka innefattar stödboende och öppenvård samt behandlingsverksamhet för beroendeproblematik.

För anhörig som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning vårdar en närstående finns ett förvaltningsövergripande anhörigstöd.

3 Struktur

3.1 Övergripande mål och strategier

SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap.

Under år 2018 har fokus i det systematiska kvalitetsarbetet inriktats på:

 Utveckling och implementering av ledningssystem för kvalitet i Statsys.

 Säkerställa förbättringsarbetet gällande avvikelsehantering.

 Framtagande av kvalitetsplan 2019 med deltagande från verksamheterna.

 Processkartlägga socialtjänstens huvud- och delprocesser.

6

(7)

Socialnämnd

5

 Fortlöpande översyn av dokument och rutiner samt införande av dessa i

kvalitetsledningssystemet.

 Fortsatt arbete med att möjliggöra vård och behandling på hemmaplan.

Värdegrund och värdegarantier

Värdegrunden är en självklar bas i all vår verksamhet. Värdegrunden talar om hur vi bemöter varandra och hur vi vill bli bemötta. Socialtjänstens insatser utgår från vår värdegrund med extra fokus på värdeorden:

 Respekt

 Trygghet

 Meningsfullhet

Vår målsättning är att medborgarna, som bor eller vistas viss tid av året i Borgholms kommun i behov av våra insatser, ges en trygg och meningsfull vardag. Stöd-, vård- och omsorgs-insatser ska ges med ett respektfullt bemötande, utifrån den enskildes behov och förutsättningar, för bibehållen integritet och värdighet. Den enskilde ska vara delaktig i beslut som gäller stöd-, vård- och omsorgsinsatser för att så långt det är möjligt kunna ta ansvar för sitt eget liv. Den enskilde ska även ges möjlighet till inflytande och delaktighet i samhället

Inom äldreomsorgen finns lokala värdegarantier med syftet att höja kvalitén samt att tydliggöra för brukare och anhöriga vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen.

Målet med värdighetsgarantierna är att såväl brukare som personal ska bli nöjda med den omsorg, den service och de tjänster som erbjuds. Garantierna ska säkerställa att omsorgen ges enligt den nationella värdegrunden. De lokala värdighetsgarantierna ska också beskriva hur man kan lämna synpunkter på verksamheten. Borgholms kommun arbetar med följande lokala

värdighetsgarantier:

 Borgholms Kommun garanterar att brukare inom hemtjänst och/eller

särskilt boende har fått en genomförandeplan upprättad senast två veckor efter att verkställighet inletts.

särskilt boende har fått en kontaktman senast en vecka efter att

verkställighet inletts. Brukaren har rätt att byta kontaktman om han/hon inte är nöjd.

särskilt boende möts av personal som har tydliga namnskyltar. Inom hemtjänst kan all personal uppvisa giltig legitimation när brukaren så önskar.

 Borgholms Kommun garanterar att brukare inom hemtjänst blir meddelade

om deras hjälp blir försenad mer än 30 minuter.

särskilt boende samt patienter som endast har hemsjukvård utan koppling till äldreomsorg får ha någon hos sig vid livets slut, om man så önskar.

särskilt boende får svar inom 10 arbetsdagar på alla synpunkter och klagomål som framförs.

7

(8)

Socialnämnd

6 3.2 Organisation och ansvar

SFS 2010:659 3 kap 9§. HSL 2017:30 och SOSFS 2011:9 7 kap 2§

Socialförvaltningen ansvarar för att, på socialnämndens uppdrag, handlägga, besluta och verkställa ärenden enligt lagrummen SoL, LSS, LVM, LVU och HSL.

För verksamheten ansvarar socialchef, som därmed är verksamhetsansvarig för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Socialförvaltningens organisation och verksamhetsdelar visas i modell 1.

Modell 1: Socialförvaltnngens organisation och verksamhetsdelar

Socialnämnden har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Nämnden har som vårdgivare det yttersta ansvaret för den patientinriktade vården inom sådana verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Nämnden ansvarar för att verksamheterna bedrivs i enlighet med de mål och

8

(9)

Socialnämnd

7 riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheterna.

Verksamhetschef har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen svarar för att omsorg och hälso- och sjukvård i Borgholms kommun tillgodoser hög rättssäkerhet/ patientsäkerhet, god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet.

Verksamhetschef leder arbetet och ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har tillsammans med vård- och omsorgschefen att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet.

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ansvar ingår bland annat att tillse att författningsbestämmelser och andra regler är kända och följs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten samt att personalen inom kommunens Hälso- och Sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten.

Socialt ansvarig samordnare (SAS) har en övergripande och strategisk funktion för kvalitetsstyrning och kvalitetskontroll inom socialtjänstens

verksamhetsområde utifrån gällande lagar och föreskrifter. Den socialt ansvarige samordnaren ska säkra att processerna för bedömning, beslut, verkställighet och samverkan inom socialtjänsten är ändamålsenliga och välfungerande samt att den enskilde får sina behov prövade i en rättssäker myndighetsutövning. I ansvaret ligger även att säkra att den enskilde får insatser av god kvalité som är individuellt utformade och utgår från den enskildes delaktighet och inflytande samt att

dokumentationen förs i den omfattning som föreskrivs i lag och föreskrift.

Enhetschefen ansvarar för att rutiner och riktlinjer som fastställts är väl kända i verksamheten samt att medarbetare får den introduktion som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter. Enhetschefen ansvarar också för att följa upp, vidareutveckla och dokumentera säkerheten på enheten utifrån den avvikelserapportering,

inkomna synpunkter och tillsyn som skett. Ytterligare ansvarar enhetschefen för att informera, utbilda och göra personalen delaktig i kvalitetsarbetet.

Medarbetare ansvarar för att arbeta efter beslutade rutiner, riktlinjer och

processer, samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Medarbetare har också ett ansvar i att rapportera brister i kvalitén, särskilt missförhållanden/risker i patients- och

klientsäkerhetsarbetet. Medarbetare ska vara delaktiga i uppföljning och analys av mål och resultat.

3.3 Samverkan för att säkra kvaliten i verksamheten samt för att förebygga vårdskador

SOSFS 2011:9, 4 kap 6§, 7 kap 2§ p 3

Samverkan sker internt och externt genom ett flertal nätverksgrupper. Detta bidrar till erfarenhetsutbyte och informationsspridning samt att utvecklingsprojekt genomförs både inom kommunen och gemensamt i länet. Nedan följer förteckning över flertalet av de forum med såväl extern som intern samverkan som förvaltningen deltar i.

9

(10)

Socialnämnd

8

Extern samverkan Omfattning Deltar från verksamheten Länsgemensam ledning i

samverkan 4 ggr per år Socialchef

Nätverk äldreomsorgschefer 4 ggr per år Verksamhetschef ÄO/ HSV Samordnade äldregruppen,

Regionförbundet 4 ggr per år Verksamhetschef ÄO/ HSV

Myndighetsnätverk, ÄO 4 ggr per år Verksamhetschef ÄO/ HSV Vård- och omsorgscollege 6 ggr/ år Enhetschef

Programråd med Ölands

utbildningscentrum 2 ggr per år Enhetschef

Samverkan med

hälsocentralen- demens 3 ggr per år

MAS, Samordnare BPSD, Biståndshandläggare, Arbetsterapeut

Samverkan med

hälsocentralen- hemsjukhuset 12 ggr per år + 2 "kick off"

Verksamhetschef, enhetschefer HSV, MAS.

Kick-off med all legitimerad personal

Länsgrupp rehab/habilitering 4 ggr per år Enhetschef rehab Kommunens

hjälpmedelssamverkan, KHS 8 ggr per år MAR

MAS/MAR och VC nätverk 4-8 ggr per år MAS, MAR, enhetschef HSV

Resursrådet 12 ggr per år

Verksamhetschef IFO, enhetschefer IFO, 1:e socialsekreterare,

Boendestöd, Rehabenheten

ANDTS 4 grr per år

Förebyggande teamet, enhetschef SoI, boendehandledare Delegation för unga i

arbetslöshet samt nyanlända och LÖK

6 ggr per år

Verksamhetschef IFO, Enhetschef AME, Integrationshandläggare, Socialsekreterare

IFO chefsnätverk 12 grr per år Verksamhetschef IFO

Samverkan vuxen

försörjningsstöd 10 ggr år Socialsekreterare,

handläggare AME Länsnätverk försörjningsstöd 2 ggr per år Socialeskreterare Samverkan med hälsocentral

angående missbruk 2 ggr per år Socialsekreterare Alternativ till våld 2 ggr per år Socialsekreterare Samordningsförbundet-

självförsörjning 4 ggr per år Verksamhetschef IFO,

Enhetschef, Socialsekreterare Länsnätverk för anhörigstöd 12 ggr per år Anhörigkonsulent

Länsövergripande Rehab 4 ggr per år Enhetschef rehab Länsövergripande

ledningsgrupp KHS 6 ggr per år Enhetschef rehab

Länsövergripande ledningsgrupp KHS och hjälpmedelsnämnden

2 ggr per år Enhetschef rehab

Länsövergripande

förskrivarträff 2 ggr per år Representant rehab

10

(11)

Socialnämnd

9

Extern samverkan Omfattning Deltar från verksamheten Länsövergripande Cosmic

Link kommun/slutenvård 2 ggr per år Representant rehab Länsövergripande Websesam 2 ggr per år Representant rehab Länsövergripande FT/SG

inom LSS 2 ggr per år FT/SG inom LSS

Demensteam 2 ggr per år Rehab,

BRÅ samverkan 6 ggr per år BRÅ ansvarig kommunen

Nyanlända och

ensamkommande 4 ggr per år Enhetschef, socialsekreterare, Integrationshandläggare

Godmansträff 2 ggr per år Verksamhetschef OFN

Länsnätverk

biståndshandläggare LSS/SoL

2 ggr per år Biståndshandläggare OFN

Regional arbetsgrupp CM 10 ggr per år Verksamhetschef OFN

Personligt ombud 6 ggr per år Socialchef

Internt Omfattning Deltar från verksamheten

Teamträff hemtjänst 44 ggr per år Hemsjukvård, baspersonal, enhetschef, handläggare Teamträff SÄBO 10 ggr per år Hemsjukvård, baspersonal,

enhetschef, handläggare

Teamträff OFN 12 ggr per år Hemsjukvård, baspersonal,

enhetschef

AT- SG möte 12 ggr per år AT och FT/SG

Psykiatriteamet 12 ggr per år Hälso- och sjukvården, omsorgsassistent

Våldsgruppen 7 ggr per år

Verksamhetschef,

Socialsekreterare, Enhetshef OFN, ÄO

Pontibus 10 ggr per år Socialsekreterare,

handläggare AME

3.4 Den enskildes och närståendes delaktighet

SOSFS 2010:659 3 kap 4§

Den enskilde ska alltid erbjudas delaktighet i hela ärendekedjan, från utredning till utförande och uppföljning. I genomförandeplaner skall det framgå hur den

enskilde, alternativt företrädare och/eller närstående, har medverkat i planeringen och det ska finnas beskrivet vilken hänsyn som tagits till den enskildes synpunkter och önskemål.

Brukarundersökning har utförts inom funktionshinder och äldreomsorg.

3.5 Rapporteringsskyldighet

Patientsäkerhetslag (2010:659) SoL (2001:453) Kap 3 14§, LSS 24B §

Patientsäkerhetslagen anger att hälso- och sjukvårdspersonalen har skyldig att

11

(12)

Socialnämnd

10 rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten är skyldig att rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Nämnden är skyldig att utreda rapporter enligt samtliga dessa lagrum.

3.6 Avvikelserapportering

Medarbetare rapporterar avvikelser enligt rutin för avvikelsehantering i

verksamhetssystemet Procapita. Avvikelsen kan även ligga till grund för en lex Sarah eller lex Maria anmälan.

Avvikelser ska hanteras omgående i lokal- eller central utredning och säkerställande av att samtliga avvikelser är hanterade sker månadsvis på enhetsnivå.

3.7 Klagomål och synpunkter

Patienter/klienter/brukare och dess närstående har möjlighet att lämna sin åsikter på verksamheten muntligen, via mail, telefonsamtal eller kommunens hemsida, vilka hanteras enligt rutin för klagomål- och synpunktshantering.

Den enskilde kan också vända sig till Patientnämnden med frågor, synpunkter och klagomål. Nämnden gör inga medicinska bedömningar och kan inte vidta några disciplinära åtgärder utan fungerar som en förmedlande länk mellan patient och vårdpersonal. Patientnämnden återför aktuella ärenden till vårdgivaren som hanterar ärendet i enlighet med ordinarie avvikelsesystem.

3.8 Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap 2§ p 4

Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att negativa händelser kan inträffa som äventyrar verksamhetens kvalitet. Riskanalyser ska omfatta verksamhetens samtliga delar och görs i syfte att identifiera händelser som skulle kunna inträffa som medför att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar, föreskrifter och beslut.

12

(13)

Socialnämnd

11 Riskanalyser kan även behöva genomföras innan förändring av en verksamhet eller inför förändringar av personalens sammansättning och innan nya arbetssätt eller metoder börjar tillämpas.

3.9 Egenkontroll

SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p 2

Verksamhetens egenkontroll syftar till att systematiskt följa upp och utvärdera verksamhetens resultat samt att kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet.

Egen kontroll bedrivs på flera olika sätt inom verksamheten. Kvalitetsuppföljning, uppföljning genom kvalitetsregister, analys av resultat från brukarundersökning, öppna jämförelser och kommunens kvalitet i korthet. Till detta tillkommer även extern revision.

4 Process- åtgärder för att öka kvalitet- och patientsäkerhet

4.1 Systematiskt kvalitetsarbete

SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, ställer krav på att vi ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet, dvs vad är det vi gör, i vilken ordning gör vi det och vad vi har för rutiner kopplade till processens olika aktiviteter.

Processkartläggning har initierats under 2018 där socialtjänstens huvudprocess även utgjort underlag för prioriterade riskanalyser och egenkontroller inför 2019.

I verksamhetssystemet Stratsys har kvalitetsledningssystemet digitaliserats och kommer framledes att vara det samlade verktyget för planering, genomförande, utvärdering och förbättring av verksamheternas kvalitetsfrågor.

4.2 Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering

Under 2018 genomfördes en årlig granskning av läkemedelshanteringen av Apoteket AB. Denna sammanfattades i rapporter med åtgärdsförslag för att öka patientsäkerheten kopplad till läkemedelshanteringen.

Rapporterna visar att förbättringsarbete bör ske att läkemedel förvaras i korrekt temperatur och avsedda utrymmen. Ordinationshandlingar bör bli tydligare och hållas bättre uppdaterade. Det framkom även att brister finns inom baspersonalens kunskap att läsa ordinationshandlingar.

Åtgärder har vidtagits på enhetsnivå.

4.3 Utredning av händelser- missförhållande, vårdskador

HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1§ och SOSFS 2011:9 7 kap sista stycket

När verksamheten uppmärksammar händelser som bedöms allvarliga initieras

13

(14)

Socialnämnd

12 händelseanalys enligt SKL:s metod för risk- och händelseanalys. Uppdraget ges av socialchef och/eller verksamhetschef. Om rapport inkommit enligt lex Sarah initieras alltid utredning av SAS. Händelselysen görs tvärprofessionellt i ett analysteam utsett av socialförvaltningens ledningsgrupp. Analysen skall leda fram förslag till åtgärder på system- och organisatorisk nivå, vilka uppdragsgivaren därefter tar ställning till.

4.4 Utbildning

Som ett led i patient- och kvalitetssäkerhetsarbetet har följande större utbildningssatsningar gjorts under 2018;

Central introduktion

Förvaltningsgemensam introduktion för nya medarbetare/ sommarvikarier hölls inför sommaren 2018. 75 deltagare utbildades under tre tillfällen. Utbildningens innehåll var bland annat; dokumentation, bemötande, förberedelse för delegering, rehabiliterande förhållningssätt och förflyttningsteknik och basala hygienrutiner.

MHFA- första hjälpen till psykisk hälsa

Kursen, som ges av utbildade instruktörer inom kommunen, lär ut om de

vanligaste psykiatriska diagnosgrupperna och hur tecken på olika slag av psykiskt lidande kan vägleda oss att upptäcka, ta kontakt och hjälpa till på rätt sätt.

Utbildningen har hållits vid två tillfällen under 2018 och gett kommunen ett ytterligare tjugotal "första hjälpare"

Basal nutrition

Via Regionförbundet (nuvarande Kommunförbundet i Kalmar) hölls utbildning vid tre tillfällen där sammanlagt 210 personal deltog. Utbildningen gav kunskaper om en äldre personens näringsbehov och hur vi med enkla medel kan förbättra kosten.

BPSD

Enhetschef i verksamheten har i egenskap av utbildare i BPSD utbildat sammanlagt 9 nya ombud vid 2 tillfällen. Ytterliggare 7 sjuksköterskor och enhetschefer har deltagit för ökad kunskap om BPSD.

Hemsjukhuset

En kompetensförsörjning för undersköterskor i hemtjänsten har bedrivits i syfte att ge bättre förutsättningar för att patienten ska få en trygg vårdmiljö i hemmet.

Utbildningstillfällena innefattade; information om Hemsjukhuset, rapportering med stöd av SBAR, praktisk träning av kontroll av blodtryck, temperatur, puls, saturation och andningsfrekvens. 136 undersköterskor har genomfört

utbildningen.

Systemteori/familjeorienterat arbetssätt

Inom Individ och familjeomsorgen har såväl myndighetssidan som utförarledet genomgått tre heldagarsutbildning i systemteori och familjeorienterat arbetssätt i syfte att öka kvalitén i verksamheten.

Verksamhetssystem för dokumentation

Genomgång av dokumentationsprocessen från aktualisering till avslutad insats

14

(15)

Socialnämnd

13 inom flödena för försörjningsstöd, barn och familj samt vuxen/missbruk har genomförts med verksamhetskonsult från systemleverantören. Deltog i

utbildningen gjorde förvaltningens socialsekreterare inom utredning och insats, totalt 21 personer i olika grupper.

4.5 Informationssäkerhet

HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§

Kraven på informationssäkerheten utgår från kommunens och verksamhetens krav på funktion och tillämplighet liksom legala krav, förordningar, föreskrifter, avtal och säkerhetskrav. Med rätt informationssäkerhet uppnås hög kvalitet och god effektivitet i det dagliga arbetet. Risken för störning ska minimeras samtidigt som skydd och åtgärd kontinuerligt balanseras mot kostnader. Insatser utgår från verksamhetens behov och är en del av kommunens totala riskhantering.

Socialförvaltningen samverkar med Kommunens it-avdelning kring

informationssäkerhet och de uppföljningar som har gjorts ligger på övergripande nivå och ansvaret är IT-avdelningens

Våra verksamhetssystem i socialförvaltningen har påbörjats att KLASSAS i ett självskattningsverktyg från SKL. Det systemet hjälper kommuner o regioner att ta fram handlingsplaner och KLASSA sina verksamhetssystem och datalagring. Det vill säga, bestämma skyddsnivåer; konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet, välja lagrum, t.ex. GDPR, PDL, NIS, Bedöma befintligt skydd för informationen.

Klassningen görs under ledning av Risk- och säkerhetssamordnare för Ölands kommunalförbund.

5 Resultat

5.1 Egenkontroller 2018

Under 2018 har egenkontroller utförts genom nyckeltalsredovisningar i målstyrningen.

Verksamhetsm ål

Stategier Åtgärd Resulta

t

Analys

Vi har individens behov i centrum

Brukaren ska vara delaktig i beslut och utförande

Utredning och beslut

enligt IBIC Uppfyllt

Alla brukare med bedömd BPSD har bemötandeplaner

Uppfyllt

Vi har god kvalitet och ger brukarna trygghet

Kontinuitet för brukare

Schemaläggning av personal utefter brukares behov

Delvis uppfyllt

Att genom trygghetsskapand e bemötande minska BPSD symptom

BPSD registreringar på demensboende

Delvis uppfyllt

Följsamhet till basala

Utbildning för

hygienombud av MAS Ej uppfyllt

Förbättringsområde n; användning av

15

(16)

Socialnämnd

14

hygienrutiner förkläde i

patientnära arbete Förebyggande

arbete som registreras i Senior Alert

Individuella

åtgärdsplaner Uppfyllt

Delaktighet för enskild i genomförandet

Uppföljning av

genomörandeplanermin st var sjätte månad

Uppfyllt

Vi ger god och säker vård, stöd och omsorg

Arbetar aktivt med avvikelser

Andel avvikelser som är besvarade och

åtgärdade

Delvis uppfyllt Rätt hjälpmedel

till rätt patient

Följa länets

förskrivningsanvisning Uppfyllt

5.2 Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister

Hälso- och sjukvårdsenheten deltar i nationella kvalitetsregister. Registrering av bedömningar, skattningar och mätningar bidrar till ny kunskap om åtgärder som förbättrar livskvalitet och lindrar lidande.

Svenska palliativregistret

Svenska palliativregistret är är ett nationellt kvalitetsregister där vård-givare registrerar omvårdnaden i livets slut. Resultaten används för att mäta

omvårdnadens kvalitet i relation till definierade kriterier för god vård i livets slut enligt Nationella vårdprogrammet för palliativ vård.

Kvalitetsindikator palliativa registret Borgholm

Kvalitetsindikator Resultat i % Målvärde i %

Dok. brytpunktssamtal 79,1 98

Ord. inj stark opioid vid

smärtgenombrott 97,9 98

Ord. inj ångestdämpande vid

behov 97,4 98

Smärtskattats sista

levnadsveckan 65,8 100

Dok. munhälsobedömning

sista levnadsveckan 66,7 90

Utan trycksår (grad 2–4) 88,7 90

Mänsklig närvaro i

dödsögonblicket 83,2 90

BPSD

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, såsom aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar för personer med demens är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom

Senior alert

16

(17)

Socialnämnd

15 Senioralert är ett nationellt kvalitetsregister som riktar sig till äldre personer (över 65 år)med ökad risk att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen

Register Antal registreringar 2017

Antal registreringar 2018

Utfall

BPSD 164 117

Antalet registreringar har minskat men antalet personer med Bemötandeplan har ökat. 100% av de som blivit registrerade i BPSD har oxå en bemötande plan.

Bemötandet har lett till minskade symtom.

Senior Alert 183 170

Antalet med åtgärder på risker har ökat från 73% 2017 till 78%

2018. Det är positivt.

5.3 Avvikelser och synpunkter- resultat och analys

Det finns en god följsamhet att rapportera avvikelser men vi kan bli bättre på att analysera och använda avvikelserna som ett lärande i verksamheterna både på lokal och central nivå. Under 2018 har MAS och SAS arbetat med att strukturera upp rutiner kring rapportering och analysering av avvikelser. Detta arbete kommer börja implementeras i mars 2019 genom en halv utbildningsdag för enhetschefer och dokumentationsombud.

typ av avvikelse antal procent

HSL/Läkemedel 582 31%

HSL/Fall 821 43%

Adm. Avvikelse 68 4%

Externa avvikelser 55 3%

Klagomål o dynpunkter 166 9%

LVU/LVM 2 0%

SoL/ LSS 199 11%

Summa 1893 100%

17

(18)

Socialnämnd

16 Två händelseanalyser har utförts under 2018 för att utreda om risk för vårdskada/

vårdskada förelegat. Händelserna rörde rehabiliteringsprocess samt

medicinskkemisk produkt. Analysen ledde inte till rapportering till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Åtgärder med strukturella förändringar gjordes i båda fallen för att undvika att liknande händelser inträffar.

Tre utredningar har utförts enligt lex Sarah varav en ledde till anmälan om missförhållande till IVO. Denna gällde brist i rättssäkerhet för enskild. IVO avslutade ärendet då man konstaterat att åtgärder vidtagits. Övriga händelser har rört brister i bemötande där åtgärdsplaner fastställts.

5.4 Brukarundersökning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboende. Socialstyrelsens

sammanställer och gör det möjligt för oss som kommun att jämföra resultat över tid och i förhållande till resultat i övriga riket.

18

(19)

Socialnämnd

17 Hemtjänst

2018 svarade 139 personer i Borgholms kommun på enkäten, vilket är 60% av de tillfrågade.

Borgholm 2016 Borgholm 2017 Borgholm 2018 Riket 2018 Sammantagen

nöjdhet 92% 87% 92% 88%

Personalen bemöter mig på ett bra sätt

98% 96% 99% 97%

Särskilt boende

2018 svarade 52 personer i Borgholms kommun på enkäten, vilket är 53% av de tillfrågade.

Borgholm 2016 Borgholm 2017 Borgholm 2018 Riket 2018 Sammantagen

nöjdhet 90% 87% 86% 81%

Personalen bemöter mig på ett bra sätt

96% 95% 100% 93%

Brukarundersökning, funktionshinderområdet

För tredje året i rad har SKL tillsammans med kommuner och privata utförare genomfört en nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet.

Undersökningen har gjorts i Borgholm ett år tidigare, 2016 och kommer framledes att göras med tvåårsintervall. År 2018 gavs samtliga brukare möjlighet att svara på enkäten, vilket inte var fallet 2016 då enkäten gick ut till ett begränsat urval.

Av resultatet har brukarens upplevelse av självbestämmande och trygghet prioriterats som utvecklingsområden att aktivt arbeta med i verksamheterna.

Gruppbostad LSS

2018 svarade 16 personer på enkäten, vilket är 80% av de tillfrågade.

Borgholm 2016 Borghom 2018 Riket 2018

Brukaren får bestämma om saker som är viktiga hemma

60% 44% 75%

Brukararen får den

hjälp hen vill ha 90% 75% 80%

Personalen pratar så

brukaren förstår 60% 63% 70%

All personal förstår

brukaren Frågan ställs ej 81% 69%

Personalen bryr sig 60% 75% 82%

19

(20)

Socialnämnd

18

om brukaren Brukaren känner sig trygg med alla i personalen

70% 81% 76%

Brukaren är aldrig rädd för något hemma

50% 44% 63%

Brukaren trivs alltid

hemma 60% 88% 81%

Brukaren vet vem hen ska kontakta om något är dåligt hemma

Frågan ställs ej 81% 85%

Servicebostad LSS

2018 svarade 11 personer på enkäten, vilket är 100% av de tillfrågade.

Brukaren får bestämma om saker som är viktiga hemma

För få svarande 82% 82%

Brukararen får den

hjälp hen vill ha För få svarande 91% 76%

brukaren förstår För få svarande 91% 66%

brukaren För få svarande 91% 70%

Personalen bryr sig

om brukaren För få svarande 100% 82%

Brukaren är aldrig rädd för något hemma

Brukaren känner sig trygg med alla i personalen

Brukaren vet vem hen ska kontakta om något är dåligt hemma

Brukaren trivs med alla i

boendepersonalen

Daglig verksamhet

2018 svarade 23 personer på enkäten, vilket är 56% av de tillfrågade.

Brukaren får

bestämma om saker 78% 82% 74%

20

(21)

Socialnämnd

19

som är viktiga Brukararen får den

Personalen bryr sig

om brukaren 78% 86% 87%

brukaren Frågan ställs ej 81% 76%

Brukaren är aldrig rädd för något i sin dagliga verksamhet

78% 62% 72%

89% 76% 81%

Verksamheten är

viktig för brukaren Frågan ställs ej 82% 84%

Brukaren trivs alltid på sin dagliga verksamhet

100% 81% 83%

Brukaren vet vem hen ska kontakta om något är dåligt

Frågan ställs ej 100 89%

Boendestöd SoL

2018 svarade 16 personer på enkäten, vilket är 27% av de tillfrågade.

Kolumn1 Borgholm 2016 Borghom 2018 Riket 2018

Brukaren får bestämma om saker som är viktiga

100% 88% 81%

Brukararen får den

All personal förstår brukaren

Frågan ställdes ej

2016 100% 85%

Personalen bryr sig

om brukaren 92% 100% 92%

58% 88% 81%

Brukaren vet vem hen ska kontakta om något är dåligt med boendestödet

Frågan ställdes ej

2016 88% 75%

21

(22)

Socialnämnd

20 5.5 Revision och tillsyn

Inspektionen för vård och omsorg

Inspektionen för vård och omsorg har under året gjort tillsyn på Ekbacka stödboende. Tillsynen fastslog att kontrollmomenten var uppfyllda i form av att ungdomarna ges möjlighet till delaktighet, att bemanningen ger förutsättningar för att bedriva verksamheten ändamålsenligt samt att rutiner finns som ger

förutsättningar för att bedriva en verksamhet som uppfyller kraven på en god kvalitet och säkerhet. IVO uppmärksammar nämnden på personalens behov av kompetenshöjning. Kompetensutvecklingsplan har påbörjats.

Revisionsbyrå PricewaterhouseCoopers (PwC)

På uppdrag av kommunens revisorer har PwC gjort två granskningar under 2018.

Den ena granskningen avsåg huruvida socialnämnden säkerställer en

ändamålsenlig myndighetshandläggning inom Individ- och familjeomsorgen och om denna bedrivs ekonomiskt tillfredsställande. Rapportens samlade bedömning är att socialnämnden delvis säkerställer en ändamålsenlig

myndighetshandläggning som delvis bedrivs ekonomiskt tillfredsställande.

Åtgärder har vidtagits och planerats för de rekommendationer revisionen ger så som uppföljning av öppenvårdsverksamheten, ekonomiska prognoser på

enhetschefsnivå, att systematisk uppföljning av kritiska moment i

handläggningsprocessen genomförs samt att regelbundna samverkansträffar sker med personal inom individ- och familjeomsorgen för att säkerställa förankring av pågående utvecklingsinsatser.

Den andra granskningen avsåg frågeställningen huruvida socialnämnden säkerställer en ändamålsenlig verksamhet samt en ändamålsenlig

myndighetshandläggning inom LSS och SoL med fokus på funktionshinder. Den sammanfattade bedömningen är att verksamheten delvis säkerställer en

ändamålsmässig myndighetshandläggning som delvis bedrivs ekonomiskt tillfredsställande. Brister finns gällande avsaknad av vissa rutiner och att bedömningsstöd saknas i tillräcklig utsträckning i utredningsarbetet. Vidare bedöms att väsentliga kontrollmoment gällande områden rörande

myndighetshandläggning saknas samt att mål i biståndsbeslut och

genomförandeplaner behöver individualiseras och tydliggöras. Åtgärder är vidtagna och planerade.

6 Mål och strategier för 2019

Avvikelsehantering

Utbildning av personal och implementering i verksamheterna i att skriva,

analysera och åtgärda avvikelser samt att följa upp mönster och göra riskanalyser i kvalitetsledningssystemet.

Systematiska kvalitetsarbetet

Analys, utveckling och implementering av processer i verksamheten.

Egenkontroller görs systematiskt med ett patient/brukar/klient perspektiv.

Personcentrerad vård och omsorg

22

(23)

Socialnämnd

21 Arbetet med att jobba enligt IBIC/BBIC fortgår inom OFN, ÄO, BoF. Utbildning i att kunna formulera mål som individualiserade och mätbara och lätta att följa skall anordnas för handläggare.

Dokumentation

Träffar med dokumentationsombuden planeras till 2 ggr/år. Fokus för 2019 är att dokumentationen utgår från genomförandeplanen och att uppföljningar av genomförandeplan genomförs tillsammans med Brukare/Klient.

Hälso o sjukvård

Utvecklingen av Hemsjukhuset fortgår med patientnära vård som största fokus.

Undersköterskor utbildas att kunna utföra delegerade uppgifter med syfte att öka kompetensen hos de som är mest tid hemma hos brukarna.

23

(24)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Beteckning

1 (1)

2019-03-05 2019/30 700

Handläggare

Therese Åhlander

Förvaltningssekreterare/adm chef

Ert datum Er beteckning

Postadress Telefon Telefax e-mail / www

Box 52[ 0485-88095 therese.ahlander@borgholm.se

38721 Borgholm http://www.borgholm.se

Till Socialnämnden

Socialnämndens patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2018.

Förslag till beslut

att godkänna patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen för 2018.

Ärendebeskrivning

Kvalitetsberättelsen är en redovisning av kvalitetsarbetet och av kvalitetsledningssystemets effekt. Enligt PSL, Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659, ska vårdgivaren senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Så länge det går att utläsa de uppgifter som anges i PSL och i SOFSF 2011:9 finns inget hinder för en vårdgivare att upprätta sin kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse i ett och samma dokument.

Beslutsunderlag

Socialnämndens patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2018

Birgitta Berglund Therese Åhlander

MAS/utvecklingsledare ÄO Förvaltningssekreterare/adm chef

Skickas till Socialchef

24

(25)

Sammanträdesprotokoll

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT

Sammanträdesdatum Paragraf

2019-03-13 29

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

§ 29 Dnr 2019/30 700 SN

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2018

Beslut

Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden besluta att godkänna patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen för 2018.

att till socialnämnden 190327 bjuda in Birgitta Berglund, MAS och Ellinor Falke- bo Nygren , SAS för en genomgång av kvalitets- och patientsäkerhetsberät- telsen.

Kvalitetsberättelsen är en redovisning av kvalitetsarbetet och av kvalitetsledningssystemets effekt. Enligt PSL, Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659, ska vårdgiva- ren senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Så länge det går att utläsa de uppgifter som anges i PSL och i SOFSF 2011:9 finns inget hinder för en vårdgivare att upprätta sin kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse i ett och samma dokument.

Beslutsunderlag

Socialnämndens patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2018 Skickas till

Socialchef

______________

25

(26)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Beteckning

1 (1)

2019-03-19 2019/19 700

Handläggare

Therese Åhlander

Till socialnämnden

Verksamhetsinformation från enhetschefer till socialnämnden.

Förslag till beslut

att godkänna informationen.

Ola Davidsson, enhetschef för arbetsmarknadsenheten informerar socialnämnden om verksamheten.

Chefens namn. Therese Åhlander

Chefens titel. Förvaltningssekreterare/adm chef

Skickas till

Klicka här för att ange text.

26

(27)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Beteckning

1 (1)

2019-02-06 2019/4 700

2019.96

Handläggare

Therese Åhlander

Till Socialnämndens arbetsutskott

Information från socialchef Förslag till beslut

att godkänna informationen och lämna över till socialnämnden.

Anna Hasselbom Trofast, socialchef ger följande information:

Anna Hasselbom Trofast Therese Åhlander

Chefens titel. Förvaltningssekreterare/adm chef

27

(28)

Sammanträdesprotokoll

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT

Sammanträdesdatum Paragraf

2019-03-13 16

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

§ 16 Dnr 2019/4 700 SN

Information från socialchef 2019

Beslut

Socialnämndens arbetsutskott beslutar

att godkänna informationen och lämna över till socialnämnden.

Anna Hasselbom Trofast, socialchef ger följande information:

- Borgholms kommun går in ett gemensamt projekt med Mörbylånga, ”Nya fotspår”.

Projektet ska leda till att personer med missbruksproblem lättare kommer ut i aktiviteter.

- Ett samarbete mellan kommunerna på Öland och GR-kliniken har inletts för att sprida hemsjukhusmodellen. Samarbetet inleds med en kick off den 23 maj, sam arbetet kommer förmodligen att följeforskas av Linnéuniversitetet

- Rekrytering pågår av sommarvikarier.

- Ekbackas renovering, plan 3 skjuts till 2020 då avsatta medel inte räcker.

- SNAU har träffat Tommy Nyberg, PwC, för att diskutera upplägg av utbildning, bättre målstyrning för handläggare och utförare.

- 17 april är det en utbildning för POSOM gruppen.

______________

28

(29)

Socialnämnd

Uppföljning februari Borgholms Kommun

1 Borgholms kommun

Uppföljning februari

SNAU: 2019-03-13

29

(30)

Socialnämnd

2 Innehållsförteckning

1 Kommunens verksamheter ...3

1.1 Socialnämnden i korthet ...3 1.2 Sammanställning ...3 1.3 Analys av verksamheten ...4 1.4 Ekonomisk analys...6 1.5 Personaluppföljning ...10 1.6 Prognos ...12 1.7 Åtgärder...13 1.8 Framtid ...14 1.9 Utfall och prognos samtliga enheter ...15

30

(31)

Socialnämnd

3 1 Kommunens verksamheter 1.1 Socialnämnden i korthet

Socialnämnden ansvarar för omsorg om äldre och funktionsnedsatta, socialpsykiatrisk verksamhet, kommunal hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg, budget- och skuldrådgivning samt stödboende och arbetsmarknadsenhet. Att ge stöd, vård och omsorg med god kvalitet för de medborgare som behöver detta i sin vardag ses som nämndens huvuduppdrag.

Budgetram 2019 297 620 tkr

Ordförande Magnus Ståhl (S)

Förvaltningschef Anna Hasselbom Trofast

1.2 Sammanställning

Förvaltningen uppvisar en avvikelse på - 1,0 mkr efter perioden. Avvikelsen härleds främst till individ- och familjeomsorgen där kostnaden för externa placeringar är högre än budgeterad ram. Kostnaden för hemmaplansinsatser som genomförs av verksamheten stöd och insatser har också varit betydligt högre under perioden än vad budgeten tillåter.

Kostnaden för försörjningsstöd är också högre än budget vilket bidrar till verksamhetens totala avvikelse.

Hemtjänsten har haft färre hemtjänsttimmar än budgeterat för perioden men inte anpassat personalresurserna efter behovet samt haft höga sjuklönekostnader vilket förklarar verksamhetens negativa avvikelse. Särskilt boende haft flertalet tomma platser under månaden vilket, tack vare att samarbetet mellan enheterna ökat och extrapersonal kunnat undvikas genererar i en positiv avvikelse för perioden.

Omsorgen om funktionsnedsatta visar också en positiv avvikelse för perioden vilket beror till stor del på att de flesta verksamheter anpassats efter behov och budgeterad ram.

Arbetsmarknadsenheten tillhör från och med januari 2019 socialförvaltningen, det innebär att även integrationsenheten som drivs av arbetsmarknadsenheten har flyttats över. Integrationsenheten bidrar mycket till att sänka periodens avvikelse då deras kostnader varit betydligt lägre än utbetalningarna från Migrationsverket.

Förvaltningens helårsprognos uppgår till - 5,2 mkr. Prognosen baseras på att de åtgärder/

effektiviseringar som förvaltningen listat under punkten åtgärder genomförs. Flertalet av de effektiviseringar som togs i beslut under 2018 ingår i budgeterad ram, utöver dessa ska verksamheterna genomföra ytterligare åtgärder för att minska avvikelsen.

Det som trots detta bidrar till den negativa avvikelsen i prognosen är externa placeringar inom individ- och familjeomsorgen, dessa beräknas fortgå under större delen av året. En extern placering inom Omsorgen om funktionsnedsatta har förlängts med 61 dagar vilket innebär en ökad kostnad om 0,5 mkr som inte ryms i budget. Kostnaden för hjälpmedel förväntas inte sjunka jämfört med föregående år utan kommer leda till en ökad kostnad.

Särskilt boende och integrationsverksamheten förväntas uppvisa ett överskott vilket genererar en lägre avvikelse för förvaltningen totalt.

31