“Två lärare på en hel klass ser mer än en lärare på en halv klass”

48  Download (0)

Full text

(1)

“Två lärare på en hel klass ser

mer än en lärare på en halv

klass”

En kvalitativ studie om vilket arbetssätt högstadielärare anser

passa bäst i undervisning av idrott och hälsa

Emma Magnusson och Anna Wahlström

Handledare: Tomas Peterson Examinator: Bo Carlsson Termin: HT20

(2)

1

Abstract

I den här studien analyseras och presenteras vad idrottslärare på högstadiet anser att arbetssätten enlärarsystem och tvålärarsystem har för olika för och nackdelar, samt om den likvärdiga undervisningen i ämnet påverkas av huruvida lärare väljer att bedriva sin undervisning. Trots att läraryrkets påfrestningar fortsätter att öka så väljer majoriteten av skolor att bibehålla ett enlärarsystem inom skolverksamheten, även om ett

tvålärarsystem både kan ge lärare större förutsättningar till att undvika

långtidssjukskrivningar, skapa trygghet vid bedömning och minimera en orättvis skolgång för eleverna. I den här studien har lärares egna tankar kring ämnet samlats in med hjälp av intervjuer för att besvara de framtagna frågeställningarna. Sex

högstadielärare runtom i södra Sverige har bidragit i studien, tre som arbetar med ett enlärarsystem och tre som arbetar med ett tvålärarsystem.

Resultatet visar att lärare inom ämnet idrott och hälsa föredrar att arbeta tillsammans med andra lärare. Det grundar sig ofta i att yrket kan vara mycket ensamt och att det kan vara svårt att hinna se varje elev i de praktiska momenten. Att samspela och diskutera med en kollega när det kommer till bedömning skapar en trygghet hos lärarna. Lärarna upplever även att den likvärdiga undervisningen ökar på den skola där ett

tvålärarsystem bedrivs, men att det är svårt att nå en nationell likvärdighet bland skolor.

Nyckelord: tvålärarsystem, enlärarsystem, likvärdig undervisning, sambedömning

(3)
(4)
(5)

4

1. Inledning

Det är eftermiddag på en högstadieskola någonstans i de småländska skogarna och ämnet idrott och hälsa står på schemat. Fem lärare ansluter sig till gruppen av elever och tryggheten uppstår i salen. En av lärarna börjar ge instruktioner om vad som ska göras på dagens lektion, redskap. Eleverna grupperas och får enskilda instruktioner av olika lärare om vad som ska plockas fram och sedan börjar man gå igenom varje redskap. Varje lärare har ansvar för två redskapsstationer var där eleverna kan få all hjälp och feedback de behöver för att lära sig redskapsgymnastik och utveckla sin motorik och allsidiga rörelse.

Det ovanstående scenario verkar vara mer en utopi än en verklighetsbaserad händelse från en lektion i ämnet idrott och hälsa. Trots detta beskriver läroplanen att alla elever inom skolan ska få ett aktivt lärostöd för att få den ledning, stimulans och hjälp som de är i behov av (Skolverket 2017).

Vi har båda uppmärksammat under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och tidigare arbetslivserfarenheter att lärare inom ämnet idrott och hälsa tenderar att använda sig utav olika arbetssätt ute i skolverksamheten. Det vi har uppmärksammat är hur vissa lärare använder sig utav ett tvålärarsystem, vilket vi upplevt som ett tämligen ovanligt arbetssätt inom idrott och hälsa. Ett tvålärarsystem innebär att lärare arbetar tillsammans, både i och utanför klassrummet. De har ett gemensamt ansvar när det kommer till planering,

undervisning och bedömning av eleverna. I många fall fördelas arbetsuppgiften i klassrummet där en lärare undervisar och den andra observerar eleverna (Byström Sjödin, 2015). Det vi mest har stött på tidigare i verksamheten är istället lärare som bedriver enlärarsystem. Till skillnad från ett tvålärarsystem är enlärarsystemet den mer traditionella

undervisningsmetoden och innebär att en lärare har eget ansvar för en eller flera klasser när det kommer till planering, undervisning och bedömning. Genom att förändra den traditionella undervisningsformen behöver ovanstående scenario inte vara en utopi, utan kanske en

verklighet på många platser inom skolverksamheten.

(6)

5

innebär att alla ska kunna ha lika tillgång till utbildning, kvalitet och kompensation för elevers olika förutsättningar.

(7)

6

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka och jämföra vad lärare på högstadiet i idrott och hälsa anser ha för olika för- och nackdelar med att arbeta med olika arbetssätt i undervisningen. De arbetssätt som kommer undersökas är ett enlärarsystem och ett tvålärarsystem, samt hur ämnets likvärdighet påverkas av hur lärare väljer att bedriva sin undervisning.

- Vilka för- och nackdelar anser lärare att det finns med att bedriva enlärarsystem i undervisningen?

- Vilka för- och nackdelar anser lärare att det finns med att bedriva tvålärarsystem i undervisningen?

- Hur påverkas ämnets likvärdighet när lärare inom samma ämne väljer att bedriva undervisning på olika sätt?

(8)

7

3. Bakgrund

I bakgrunden presenteras begrepp som är centrala för den här studien, detta för att underlätta förståelsen för läsaren. De begrepp som kommer presenteras är det traditionella

undervisningssättet enlärarsystem, det mer nytänkande undervisningssättet tvålärarsystem samt begreppen sambedömning och likvärdighet. Först beskrivs vad respektive system

innebär och sedan en begreppsförklaring kring sambedömning och likvärdig undervisning där begreppsförklaringen utgår från vad som sägs i styrdokumenten.

3.1 Enlärarsystemet- det traditionella undervisningssättet

Dagens svenska samhälle och många verksamheter har ändrats under de senaste 150 åren. Skolan är emellertid den verksamhet som under alla år visat upp en påfallande kontinuitet, vilket delvis också gäller läraryrket (Säljö, Liberg & Lundgren, 2017). Läraryrket i Sverige har haft förändringar i takt med tiden, i synnerhet i förhållande till de krav som har ställts på den enskilda läraren. Däremot har yrket idag och historiskt sett varit ett ensamt arbete. I mitten på 1800-talet beslutades att varje socken skulle bedriva skolundervisning med en examinerad och godkänd lärare. Beslutet gillades inte av alla då många platser fick ansvara för undervisningen själva på grund av lärarbrist. De kunniga eleverna fick lära de okunniga eleverna (Lagerberg, 2007). De platser som fick ta del av en utbildad lärare tog del av den kristna etiken då lärarens ansvar var att självständigt och på egen hand arbeta för att uppfostra eleverna på det här sättet (Brynolf, Carlström, Svensson, & Wersäll, 2012). Trots att eleverna skulle lära sig under utbildningens gång förväntades det att de skulle ha en förkunskap, att kunna läsa. Läskunnighet var inte något som alla hade tillgång till att lära sig ifrån

hemundervisning (Säljö, Liberg & Lundgren, 2017).

(9)

8

Myndigheterna använde den klassiska förmedlingspedagogiken genom utförliga dokument som till stor del omfattade moralisering. Brynolf, et al (2012) menar på att det var för att gynna samverkan som den naturliga lösningen men att lärarna ofta var ensamma i klassrummet.

Under 1970-talet ändrades läraryrket ännu mer genom den så kallade SIA-utredningen

(Skolans inre arbete). I SIA-utredningen angavs att undervisningen och planeringen skulle ses ur ett större perspektiv än bara i den enskildes lärares klassrum. Det beslutet påverkade 1980-talets läroplan där skolan skulle organiseras i arbetsenheter där lärare förväntades att

samverka med sina kolleger (Brynolf, et al 2012). Från 1970-talet och fram till idag har skolan och läraryrket berörts av många reformer. Det ensamma arbetet har förändrats till en kollegial verksamhet och den verksamhetsförlagda tiden har reglerats. Brynolf, et al (2012) menar på att den frihet som många anser läraryrket hade har begränsats och att det har påverkat lärarrollen negativt. Stressnivån blir allt högre i skolans verksamhet och arbetsbelastningen är stor vilket ger konsekvenser som t.ex. långtidssjukskrivningar.

Lärares yrkesroll omfattar allt fler arbetsuppgifter och kraven blir allt större vilket skiljer sig från hur en lärare hade det i socknen. Möten, dokumentation och utvärdering är något som har ökat drastiskt genom åren. I rollen ingår även att elevers studieresultat ska rapporteras till många destinationer, inte bara till den enskilda eleven utan också till skolledning, föräldrar samt allmänheten. Samtidigt ska läraren skapa ett innehåll i undervisningen som ska ge förutsättningar för att alla elever kan uppnå kunskapskraven men som också som ska intressera eleven och väcka engagemang (Brynolf, et al 2012). Brynolf, et al (2012) nämner att lärare också förväntas att följa den samhällsutveckling som sker, vilket kan ge upphov till ännu ett krav där lärare är tvungna att gå utbildningar för att vara uppdaterade om

utvecklingen.

(10)

9

3.2 Tvålärarsystemet- Ett nytänkande undervisningssätt

Som tidigare nämnts i inledningen innebär ett tvålärarsystem att lärare arbetar tillsammans, både i och utanför klassrummet, eller i det här fallet idrottssalen. De har ett gemensamt ansvar när det kommer till planering, undervisning och bedömning av elever efter genomförd

undervisning. I många fall fördelar lärarna arbetsuppgifterna i salen genom att en lärare har det större ansvaret över gruppen och den andra tar en observerarroll och agerar som resurs. Lärarna i ett tvålärarsystem förväntas planera och lägga upp undervisningen så att elever ska ha möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på bästa sätt. Byström och Sjödin (2015) nämner några fördelar med ett tvålärarsystem, dessa är att arbetssättet är utvecklande, en lugnare miljö skapas för lärare och eleverna i klassrummet samt att arbetsbelastningen minskar och arbetet i klassrummet blir effektivare (Byström Sjödin, 2015).

När man ser till den ekonomiska aspekten förklarar Haug (2000) att när en skola använder sig utav ett tvålärarsystem ökar kostnaderna, tillsättande av en extra pedagog osv. Fokus bör därför inte ligga på den ekonomiska ökningen utan på att ge alla elever bästa förutsättningarna att få den hjälp och stöd de behöver för att klara sin skolgång.

3.3 Sambedömning

2013 gav Skolverket ut ett stödmaterial för sambedömning som riktar sig till lärare vars arbetsuppgifter bland annat handlar om bedömning och skolutveckling. Materialets syfte är att ge lärarna en modell över hur de kan använda sig av sambedömning för att uppnå en mer likvärdig bedömning (Skolverket, 2013). Den här studien kommer att använda sig av

Skolverkets (2013) definition av begreppet sambedömning. Skolverkets definition grundar sig i att lärare vid bedömning eller betygsättning samarbetar med varandra och har en öppen dialog och samsyn om vad som ska bedömas. Huvudfokus ligger på hur lärare gemensamt värderar och tolkar elevernas prestationer i ett visst mål utifrån ämnes- och kursplanernas kunskapskrav och förmågor. Sambedömning är något som kan gynna en gemensam förståelse av både kvaliteter i elevers prestationer och kunskapskraven (Skolinspektionen, 2018).

(11)

10

Hur man arbetar med sambedömning kan variera. Ofta beror skillnaderna på att

sambedömning kan ha olika syfte, även om skolsystem ser olika ut. I Sverige är det helt och hållet upp till varje enskild lärare hur de väljer att sätta betyg på eleverna. I många andra länder krävs det istället att lärarnas bedömning modereras med resultat från externa prov. Ett annat exempel är hur lärare i länder utan nationella prov blir tvungna att sambedöma utefter deras egna uppgifter, medan svenska lärare sambedömer med hjälp utifrån sina egna uppgifter och de nationella proven (Skolverket, 2013).

Externa former av bedömning som när Skolinspektionen kontrollrättar prov räknas inte som sambedömning. Samarbete med elever vid bedömning, eller bedömarträning som till exempel när en grupp bedömare tränas för att samstämmigt kunna bedöma specifika uppgifter i

internationella eller nationella undersökningar, räknas inte heller som sambedömning (Skolverket, 2013).

3.4 Likvärdig undervisning

Precis som sambedömningen ovan har den här studien valt att använda sig av Skolverkets (2019) definition av begreppet likvärdig undervisning för att läsaren ska få en förståelse för att fortsatt innehåll i studien. Skolverket (2019) beskriver att undervisningen ska anpassas utefter varje enskild elevs behov och förutsättningar, att den ska gynna elevernas fortsatta kunskapsutveckling och lärande med utgångspunkt i elevernas tidigare

erfarenheter, bakgrund, kunskaper och språk.

“Likvärdighet betyder att eleverna genom undervisningen och betygssättningen ska ha samma chanser att gå vidare, exempelvis till nästa nivå i

utbildningssystemet, som elever i andra skolor. Däremot betyder inte likvärdig likadan eller likformig.”

I 1 kap. 9 § Skollagen (SFS 2010:800) står det skrivet:

”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.”

Likvärdig innebär alltså inte att undervisningen ska se samma ut överallt för alla elever eller att skolans resurser ska fördelas lika, utan det handlar om att alla elever ska få samma förutsättningar till utbildning. Likvärdig betyder på så vis inte likadan eller likformig (Skolverket, 2018).

(12)

11

Det finns ett särskilt ansvar från skolans sida gällande de elever som av olika anledningar har svårt att uppnå de satta målen för utbildningen. För att de här eleverna ska kunna lyckas så kan inte undervisningen se likadan ut för alla. Något som stärker detta är 3 kap. 2 § Skollagen där det står skrivet:

”Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den

(13)

12

4. Tidigare forskning

4.1 Tvålärarsystem

Det finns inte många studier gjorda i Sverige om tvålärarsystem, speciellt inte inom ämnet idrott och hälsa, utanför Sveriges gränser finns däremot ett flertal studier inom området tvålärarsystem. Det finns dessvärre inte så mycket empirisk forskning som beskriver

tvålärarsystemets inverkan på elevernas resultat i skolan (Murawski, 2006). I en studie gjord av Murawski (2006) där undervisningsmetoder så som tvålärarsystem, traditionell

undervisning och specialundervisning studerades och elevers resultat och utveckling

dokumenterades, visade det sig att tvålärarsystem inte hade en så stor effekt. En analys av ett antal forskningsbaserade artiklar som alla berört tvålärarsystem visade att det inte finns tillräcklig information för att kunna dra en slutsats om att ett tvålärarsystem har en positiv effekt på elever (Murawski & Swansson, 2001).

Gustafson och Hjörne (2015) poängterar att lärare upplever att en dubbelbemanning i klassrummet genom ett tvålärarsystem ger väldigt goda resultat. Bland annat framhävs det i Murawskis (2006) studie att en synlig skillnad vid hantering av elever med störande beteende mer eller mindre inte tog någon tid alls av undervisningen när två lärare befann sig i

klassrummet. Detta i jämförelse med vad det gjorde när läraren bedrev undervisning själv och tvingades hantera sådana situationer själv, vilket i sin tur tog delar av undervisningstiden.

Friend, Cook, Hurley- Chamberlain och Shamberger (2010) förklarar begreppet

tvålärarsystem som samundervisning och co-teaching. Friend, et al (2010) förklarar hur ett tvålärarsystem fungerar och kan bedrivas i ett klassrum genom att benämna sex olika

(14)

13

Figur 1. De sex olika varianterna av undervisningssätt vid användning av ett tvålärarsystem (Källa: Friend, et al., 2010).

1. En undervisar och en observerar. En lärare leder gruppen och står för instruktioner medan den andra samlar in uppgifter om klassen eller specifika elever.

2. Stationsundervisning. Här finns stationer där eleverna arbetar, lärarna är uppdelade på två av dessa stationerna. På stationen där lärare inte är tillgänglig så förväntas självständigt arbete av eleverna, därefter roterar eleverna runt alla stationer, även lärare kan rotera runt

stationerna.

3. Parallell undervisning. Här delar lärarna upp klassen på två grupper och tar varsin del av klassen. De presenterar samma innehåll och material för eleverna med syfte att främja instruktionsdifferentiering och ökat deltagande i elevgruppen.

(15)

14

den huvudsakliga undervisningen. Den mindre gruppen kan även användas i bedömningssyfte. Detta arbetssättet kan ha ett flertal olika syften för att användas.

5. Teaming. Här undervisar lärarna tillsammans.

6. En undervisar, en assisterar. En av lärarna ansvarar för och leder undervisningen medan den andra läraren cirkulerar runt eleverna i salen och erbjuder individuell hjälp till de elever som är i behov (Friend, et al., 2010).

4.2 Positiv effekt av sambedömning

Att använda sig utav sambedömning i skolan har visat på en ökad förståelse hos lärarna för kunskapskrav och kvaliteter i elevers prestationer, samt en ökning av samstämmighet vid bedömning och en ökad bedömningskompetens. När man ser till den ökade

bedömningskompetensen visar det sig att en ökning även sker i lärarens ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper. Ökningen av bedömningskompetensen beror främst på att

sambedömningen ger lärarna chansen att diskutera frågor som är kopplade till bedömning och på så vis kan bredda sin kompetens genom kollegialt lärande (Skolverket, 2013). Skolverket (2018) framhäver även en ökning när det kommer till likvärdighet i bedömning och

betygssättning, eftersom sambedömning stärker lärarnas enighet om vad som ska bedömas. Gränserna mellan de positiva effekterna är inte skarpa, det kan till exempel tänka sig att en grupp lärare utvecklar en djupare förståelse tillsammans för vad kunskapskraven innebär, på så vis ökar likaså kompetensen hos den enskilda läraren att enskilt göra bedömning av sina elevers prestationer, med hjälp utav kunskapskraven.

Ytterligare en positiv aspekt kring sambedömning som Skolverket (2013) lyfter fram är att det kan fungera som ett verktyg för att fördela bedömningsarbetet mellan lärarna och på så sätt minska lite på deras arbetsbelastning, exempelvis vid de nationella proven. Även lärare inom idrott som inte har några nationella prov i ämnet kan läsa in sig på ämnet och medverka i bedömning av nationella prov på mellanstadienivå, när det kommer till högstadie- och

gymnasienivå kan lärare inom samma ämne delta vid bedömning. Skolor kan även samarbeta med varandra om möjligheten finns (Skolverket, 2013).

(16)

15

4.2.1 Negativ effekt av sambedömning

Sambedömning är något som inte enbart framstår som något positivt, negativa effekter med en sambedömning framkommer även i tidigare forskning. Bland annat finns en risk för att en lärare bestämt sig för ett betyg som de valt att sätta på en elev, utan några tankar på att vilja delta i en diskussion om detta. Lärare med mycket auktoritet kan i och med detta påverka de andra lärarna inom ämnet att göra en likadan bedömning, vilket i sin tur medför att olika åsikter inte kommer fram. Risken minskas när lärarna inte har bedömt samma elevexempel (Skolverket, 2013).

4.3 Likvärdig undervisning

Skolverket (2012) beskriver att flertal tidigare rapporter som har behandlat likvärdighet påvisar att Sverige är ett av de länder som har tämligen små skillnader i resultat mellan skolor. Gradvis har dock Sveriges placering försämrats och undersökningen från PISA menar att Sverige framstår som ett genomsnittligt land när det kommer till likvärdighet. Skolverket (2012) beskriver att likvärdigheten har försämrats och att skolors variation på genomsnittliga resultat har ökat starkt. Skolverket (2012) ställer sig frågan om en ökad skillnad i skolkvalitet har skett. Här beskrivs att elevsammansättning kan ha en påverkan men också tyder på att lärarkvaliteten kan vara avgörande. Här påvisas att alla lärare inte kan vara exakt lika skickliga på att ge alla elever den möjlighet att utvecklas fullständigt utifrån dess förutsättningar.

Skolverket (2012) beskriver att det finns analyser där lärare godkänner elever även om elever inte har uppnått målen. Dessutom påvisas att högpresterande skolor har större krav för ett visst betyg. De här fenomenen har en tendens att mildra effekt av betygsvariationen. Dock är det troligt att den totala variationen i kunskaper kan vara större, även om inte betygen visar det (Skolverket, 2012). Varje lärare gör bedömning utifrån egna erfarenheter och den ökade spridningen kan exempelvis bero på att de “bra” lärarna samlas på en och samma skola. Därav skapas en ökad skolskillnad.

(17)

16

5. Teoretiskt perspektiv

Under mitten av 1900-talet grundades ramfaktorteorin av Ulf P. Lundgren och Urban Dahlöf (Lundgren, 1989). Grundfrågan inom ramfaktorteorin handlar om hur ramfaktorer som till exempel ekonomiska resurser, tid och personal påverkas av sammansättningar av elever med olika förutsättningar. Begreppet ram grundade Dahlöf kopplat till utbildning och definierade det med ramar som ger fördelar samt begränsar i en undervisningssituation (Lundgren, 1989). Genom ramfaktorteorin fick man ett nytt sätt att se på hur elevers förutsättningar (ramar) står i relation till utbildningen i skolan (processen) och som sedan står i förhållande till resultatet. För att förstå resultatet måste man se till relationen till de processer som sker i klassrummet. Studieresultat som ser likadana ut bland olika elevgrupper handlar om att processerna till resultatet ser olika ut. Vi kan därmed inte uttala oss om resultatet utan att undersöka vilken process som skett och vilket tillvägagångssätt som påverkat det slutliga resultatet utifrån de ramar som finns på en skola (Lundgren, 1994).

För att ge ett exempel på ramfaktorteori och kopplingen till den här studien kan vi se på tvålärarsystemet som en typ av ram. Tvålärarsystemet kan exempelvis användas för att skolan vill att fler elever når målen, att en ökad måluppfyllelse på skolan ska ske. Då krävs det att ramen anpassas i klassrummet för att undervisningen ska kunna nå det resultat man vill åstadkomma (Lundgren, 1999). Att använda sig utav ett tvålärarsystem som ram är i sig inte avgörande för huruvida elever kommer få en bättre undervisning och nå fler mål, men det skapar förutsättningar för att en viss process kan skapas. Att uppnå en högre måluppfyllelse, som i detta exemplet var målet, är beroende av processerna och är väsentlig för vilken ram som införs. Vanligtvis används ramfaktorteorin för att skapa en form av målstyrning i utbildningen och den här teorin blir väldigt användbar när utvärdering av resultat sedan ska genomföras (Lundgren, 1999). Lundgren framställer ramfaktorer som något som direkt påverkar undervisningen, men som något en lärare själv inte har någon kontroll över (Lundgren, 1989).

(18)

17

6. Metod

I det här avsnittet presenteras den metod och tillvägagångssätt som undersökningen har tagit i anspråk för att samla in den data som ligger till grund för undersökningen. Metoden kommer bestå utav vald forskningsmetod, urval, datainsamling, genomförande, bearbetning av data, etiska aspekter samt den tillförlitlighet som undersökningen har.

6.1 Kvalitativ forskning

Studien syftar till att undersöka lärares syn och tolkningar kring vilka för- och nackdelar de två lärarsystemen har samt om den likvärdiga undervisningen kan ha en påverkan, därför har en kvalitativ ansats valts i metoden. En kvalitativ ansats syftar på att bidra till en djupare förståelse för hur lärare tolkar och ser på de olika systemen. Vår studie utgår ifrån den enskilda lärarens upplevelser. Bryman (2018) menar att lärarens egna upplevelser kräver en kvalitativ metod. Forskningsstrategin utgår från lärarnas personliga åsikter som längre fram ger oss svar på frågeställningen vilket gör att valet av en kvalitativ ansats blir ett mer naturligt val. Till skillnad från en kvantitativ ansats, ger en kvalitativ metod förståelse över vad

människor tänker och känner inför verkligheten.

6.2 Urval

Den här studien riktar sig mot lärare som både arbetar med enlärarsystem och tvålärarsystem inom ämnet idrott och hälsa. Studien använder sig av ett bekvämlighetsurval då vi har valt att använda oss av tidigare praktikplatser som vi har haft under vår studietid. Bryman (2018) menar att ett bekvämlighetsurval innebär att forskaren väljer de respondenter som finns tillgängliga. Urvalet grundar sig därför i tillgänglighet då vi kunde få kontakt med

(19)

18

intervjuer kan vara till större hjälp än ett större urval som har en mindre bra kvalitet i utförandet.

Lärare valdes inte ut utifrån könsfördelning eftersom det har mindre betydelse i den här studien. Däremot gjordes ett medvetet val att utse tre som arbetar med tvålärarsystem och tre stycken som arbetar med enlärarsytem. Samtliga är lärare inom grundskolans äldre år, årskurs 7–9 på högstadiet. Nedan finns en kort beskrivning av de medverkande respondenterna. Respondenterna har blivit tilldelade fiktiva namn för att behålla sin anonymitet i studien.

Albin är 41 år gammal och har arbetat som lärare i idrott och hälsa i 15 år. Han har cirka 18 lektioner i idrott och hälsa i veckan och undervisar majoriteten av dessa med

tvålärarsystem. Albin har tidigare jobbat på en annan skola där de inte undervisade med tvålärarsystem. På den skola han arbetar nu införde de tvålärarsystem i idrott och hälsa för fyra år sedan. Bemanning av lärare under en lektion kan variera mellan en till fem lärare beroende på undervisningsinnehåll.

Erik är 34 år gammal och har arbetat som lärare i idrott och hälsa i 10 år. Han har cirka 17 lektioner i idrott och hälsa i veckan och undervisar till större del med tvålärarsystem. Erik har tidigare arbetat på annan skola där de inte undervisade med tvålärarsystem. På den skola han arbetar nu införde de tvålärarsystem i idrott och hälsa för fyra år sedan. Bemanning av lärare under lektion varierar mellan en till fem lärare beroende på undervisningsinnehåll.

Lars är 58 år gammal och har arbetat som lärare i idrott och hälsa i 15 år. Han har cirka 15 lektioner i idrott och hälsa i veckan och undervisar majoriteten utav dessa med ett tvålärarsystem. Lars har tidigare arbetat på annan skola där de inte använder sig utav tvålärarsystem i ämnet. På den skola han arbetar nu infördes tvålärarsystem i idrott och hälsa för fyra år sedan. Bemanning av lärare under lektion varierar mellan en till fem lärare beroende på undervisningsinnehåll.

(20)

19

med resurs och ibland slår de ihop två klasser i ämnet för att vara två lärare i en större grupp.

Mattias är 29 år gammal och har arbetat som lärare i idrott och hälsa i 1,5 år. Han har 4 lektioner i idrott och hälsa i veckan, resterande undervisningstid undervisar han i de samhällsorienterade ämnena, samtliga lektioner bedrivs med ett enlärarsystem. På skolan där Mattias arbetar bedrivs enlärarsystem och han har tidigare aldrig undervisat med ett tvålärarsystem.

Eva är 53 år gammal och har arbetat som lärare i idrott och hälsa i 13 år. Hon har 15 lektioner i idrott och hälsa i veckan, resterande undervisningstid undervisar hon i svenska, samtliga lektioner bedrivs med ett enlärarsystem. På skolan där Eva arbetar bedrivs enlärarsystem och hon har tidigare aldrig undervisat med ett tvålärarsystem.

6.3 Datainsamling

Metoden i den här studien är en kvalitativ inriktad ansats för att skapa den djupa förståelsen utifrån syfte och frågeställningar. Valet att inte använda sig av en kvantitativ ansats grundar sig i att den ansatsen ger ett objektivt synsätt och där syftet är att få en kunskap som kan generaliseras till en större population (Kjørup, 2009). En kvalitativ ansats ger en bredare bild på hur olika perspektiv lyftas fram hos respondenten (Kvale & Brinkman. 2014). Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att en kvalitativ ansats grundar på respondenternas upplevelser vilket är relevant i den här studien. Vid insamling av data användes semistrukturerade

intervjuer. Bryman (2018) nämner att fler former för hur intervjuer kan utformas, exempelvis strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Semistrukturerade nyttjades i den här

undersökningen som en kompromiss av de två formerna. Det innebär att frågorna är konstruerade inför samtalet med respondenterna, därför skapades en intervjuguide med tämligen öppna frågor. Den här strukturen ger en flexibilitet där det finns möjlighet till följdfrågor om respondenten inte förstod frågan eller om forskarna ville ha ett mer djupgående svar i ämnet (Bryman, 2018). Före intervjuerna ägde rum skickades det ut ett informationsmail (Se bilaga 1) som låg till grund för studiens syfte samt de etiska riktlinjerna som forskningen följer.

(21)

20

ifrån guiden för att kunna ställa följdfrågor. Det är för att kunna ta del av de svar som kan ha en avgörande roll i undersökningen. Denscombe (2018) menar att det är viktigt att följa upp svaren hos respondenten för att få en ökad förståelse av individens uppfattningar och

ståndpunkt i ämnet.

6.4 Genomförande

Genomförandet i den här studien började med att kontakta intervjupersonerna via mail. I det här mailet (Se bilaga 1) beskrivs vad det är för undersökning och om de skulle vilja vara med i studien. Det har via mail och telefonkontakt har bestämt tid och plats vart intervjuerna kommer äga rum. När respondenterna har tackat ja till att vara med i undersökningen valdes det att göra ett medskick av de frågor som kommer ställas under intervjun. Det var för att respondenten skulle få en chans att reflektera över och utveckla sina svar.

Intervjuerna inleddes med en kort presentation av oss och om det var okej att spela in samtalet. Intervjuerna spelades in via en telefon. Det är för att kunna höra tonfall men också uppfatta och komma ihåg vad som har sagts i intervjun. Inspelningen är också till för att kunna transkribera intervjuerna. Intervjun följde en utformad intervjuguide för att ha struktur på intervjuerna och dess frågor. Intervjuguiden använder sig av lättsamma frågor i början av intervjun för att respondenterna ska känna sig trygg i sammanhanget. Vid intervjutillfällena valdes enskilda rum för att minska distraktion men också för att inspelningen inte skulle ta upp andra ljud än respondentens svar på frågorna.

6.5 Bearbetning av data

I den här studien har en transkribering skett av det insamlade materialet och genomfördes kort efter intervjun. Det var för att minimera den risk att missa viktiga detaljer som kan ha en påverkan på studiens helhet. För att säkerställa ett tillförlitligt resultat lades mycket tid på den här processen (Bryman, 2018). Följt efter transkriberingen började integrerings- och

differentieringsprocess där studerades likheter och skillnader i materialet. Det var för att få en helhet samt olika perspektiv av materialet.

(22)

21

Kodningen underlättade analysprocessen och om det kategoriserade materialet gav en insyn i studiens syfte och frågeställning låg i linje med varandra (Kvale & Brinkmann 2014).

6.6 Forskningsetiska principer

När det kommer till vetenskapliga studier är det viktigt att under hela studiens gång ha de forskningsetiska perspektiven i åtanke (Bryman, 2018). Det allmänna individskyddskravet behandlar de fyra huvudkraven; informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet samt samtyckeskravet förklarar Vetenskapsrådet (2017).

6.6.1 Informationskravet

Det beskrivs i det utskickade e-postmeddelandet syftet med undersökningen och hur den kommer att genomföras. Uttrycker även att deltagandet är frivilligt och att avhopp är möjligt om respondenten inte känner sig trygg eller osäker på sitt deltagande.

Det informeras även om att studien kommer att publiceras på internet, Diva, efter att den har blivit godkänd av examinerande lärare, den informationen ges i samband med intervju (Vetenskapsrådet 2017).

6.6.2 Konfidentialitetskravet

I denna undersökning har det varit noga med att alla personliga uppgifter om de valda respondenterna förvaras oåtkomligt från utomstående. Genom att inte använda

respondenternas riktiga namn, vilken skola de arbetar på, samt vilka klasser de undervisar och istället benämner dessa i resultatet med fiktiva namn för att bevara respondenternas

anonymitet, vilket uppfyller undersökningen konfidentialitetskravet. När transkriberingen av de inspelade intervjuerna har utförts och examensarbetet har blivit godkänt kommer det inspelade materialet att raderas och de medverkande respondenterna kan då inte spåras längre via röst (Vetenskapsrådet 2017).

6.6.3 Nyttjandekravet

När studien har avslutats och uppsatsen godkänd kommer allt insamlat datamaterial att förstöras, detta görs för att säkerhetsställa att studien håller sig till nyttjandekravet.

(23)

22

6.6.4 Samtyckeskravet

Samtyckeskravet riktar sig mot att de deltagande i studien själva ska bestämma hur länge de ska vara med i studien och på vilka villkor. Man får med andra ord inte undersöka någon utan att de godkänt det innan, detta är något som tydligt framförts redan innan intervjutillfället, samt i samband med intervjun. En annan viktig del i samtyckeskravet är att de medverkande har rätt till att avbryta sin medverkan utan att detta för med sig negativa följder för dem och inte utsätts för olämplig påtryckning eller påverkan av sitt beslut. (Vetenskapsrådet, 2017)

6.7 Reliabilitet & validitet

6.7.1 Reliabilitet

Reliabilitet handlar om studiens tillförlitlighet, att när en mätning genomförts på samma sätt och är stabil. De som intervjuar ska ställa de tidigare utformade frågorna på samma sätt och intervjusituationen ska se likadan ut för samtliga respondenter som medverkar i studien (Trost, 2010). Med detta i åtanke utformades intervjuguidens struktur, vem som ansvarade för vilka frågor och vem som ställde följdfrågorna. Detta för att uppnå en högre reliabilitet i studien. Reliabilitet gäller även den valda metodens tillförlitlighet, att den är möjlig att upprepas och därmed uppvisa liknande resultat för att styrka dess trovärdighet (Bryman, 2011), vilket har tillämpats vid genomförande av den här studien. Den här studien grundar sig på kvalitativa intervjuer där resultatet består av yttrande om respondenternas arbetssätt och deras upplevelser av detta, vilket genererar ett resultat som inte går att bemöta om det hade varit några andra respondenter. En persons upplevelser av och sätt att arbeta på ett visst sätt stämmer sällan in exakt på en annans sätt att uppleva och arbeta på. Den valda metoden och tillvägagångssättet är däremot möjlig att replikera, vilket kan höja trovärdigheten i denna studien. Reliabiliteten kan även höjas i studien genom att i avrapporteringen ange vilka frågorna och följdfrågorna som har ställts (Trost, 2010) (Se bilaga 2).

6.7.1 Validitet/trovärdighet och överförbarhet

(24)

23

genom att ta kontakt med oss. I den aktuella studien försäkrades att intervjuaren inte

diskuterade svaren med respondenten för att inte påverka de förutbestämda föreställningarna om ämnet. Däremot uppkom hummanden och följdfrågor för att en utveckling av svaret skulle ske. Vi valde dock att fokusera mer på trovärdighet och överförbarheten istället för begreppet validitet eftersom den här studien inte har avsikt till att generalisera alla lärare (Bryman, 2018). I den här studien bör överförbarheten ta i akt av den geografiska, socioekonomiska och de individuella erfarenheterna kan ha en avgörande roll för vidare resultat och överförbarhet. Den här studien är därför inte ute efter att föra vidare en total sanning utan ge en uppfattning om lärares upplevelse för ämnet (Denscombe, 2018).

6.8 Metoddiskussion

I det här avsnittet har det angetts en redogörelse för studiens process för att ge studien en stor pålitlighet. Denscombe (2018) påtalar att arbetsprocessen är av stor vikt för en transparent redogörelse. Det personliga förhållningssättet är den del som frekvent ifrågasätts mot

kvalitativa studier. Den kvalitativa metodens kritiker anser att forskaren påverkar i alltför stor utsträckning det resultat som ges. Däremot menar Stukát (2011) på att forskarens förförståelse och erfarenhet har en betydelsefull roll i studien. I den här studien är det viktigaste att den kvalitativa studien är medveten om metodens starka och bristande sidor. Det är viktigt att medvetandegöra och synliggöra det för vår egen skull men också för den som ska läsa studien. Metoden bidrar till en bredare inblick hos individen, vilket Kvale och Brinkmann (2014) påpekar med en kvalitativ intervjustudie. Då syftet var att undersöka för och nackdelar med de två olika systemen och om den likvärdiga undervisningen kan ha en påverkan. Den aktuella studien strävar inte efter en generalisering utan syftar på att få en mer djupgående förståelse av en specifik företeelse. Därav har den här studien en kvalitativ ansats. Trost (2010) menar att en generalisering inte bör ske på en population. Dock påstår Bryman (2018) att många studier inom liknande forskningsfält skulle kunna gemensamt ge en generalisering i den utsträckning som det är möjligt. I den här studien undersöks dock ett ämne som inte är väl studerat men kan vara ett bidrag till en större förståelse kring lärares uppfattning om för och nackdelar med de två arbetssätten samt den likvärdiga undervisningen.

(25)

24

deltagarna skulle kunna få möjlighet att ta del av det transkriberade materialet. Alla intervjuer genomfördes i form av direktkontakt med respondenterna. Nackdelen med den direkta

kontakten är att respondenten kan påverkas genom att de svarar på vad de tror att forskaren vill höra (Bryman, 2018). För att respondenten skulle känna en trygghet genomfördes intervjuerna genom att dela upp frågorna i bakgrundsfrågor och huvudfrågor. Vilket också minimerar risken till att respondenten skulle svara på det sätt som de trodde vi ville höra. Att ställa ledande frågor till respondenterna valdes även bort. Det gjordes för att undvika lägga svaret i knät på respondenten (Denscombe, 2018).

Alla metoder har sina starka och bristfälliga sidor. Däremot ger intervjuer en chans att ställa följdfrågor till skillnad på enkäter och observationer, vilket var fördelaktigt för den här studien. De följdfrågor som ställdes gav en bredare föreställning av respondentens svar än om det hade valt ett annat metodalternativ (Denscombe, 2018).

(26)

25

7. Resultat

I det här kapitlet kommer den insamlade empirin att redovisas, för att besvara det syfte och frågeställning som den här studien har. Studien har utgått ifrån tre olika teman som utgår ifrån frågeställningen och som ligger till grund för följande resultatredovisning. I det här avsnittet kommer det också används av fiktiva namn som presenterades i metoden.

7.1 Enlärarsystemets för och nackdelar

7.1.1 Fördelar

I samtal med respondenterna beskriver samtliga lärare att ett enlärarsystem kan ha fördelar. Merparten av respondenterna framhöll att ett självständigt arbete och en frihet för vad läraren själv vill ha för undervisning kan vara gynnsam. David, Albin, Eva och Erik ser liknande fördelar. De beskriver att fördelarna med ett enlärarsystem är att de får styra undervisningen och sin egna tid själv.

Fördelarna är att man själv kan styra och ställa och man kan besluta själv vad man kan jobba med. Det är rätt fritt. (David)

Det är självständigt och man kan styra upp sin egna tid, se vad man tycker om själv. (Albin)

Fördelen är att det ger mig en frihet och kör det jag känner och sköter mitt egna...(Erik)

Vidare beskriver lärarna att friheten kan ha fördelar som kan anpassas mer till eleverna än om det hade varit fler lärare inblandade.

...jag kan planera själv och kan anpassa mer till gruppen och om det inte passar gruppen kan jag skita i det och göra något annat (Erik)

(27)

26

Det kan också vara svårt att komma överens med någon, då är det bättre att man sköter sig själv. (Eva)

Fördelen är att man inte behöver ta hänsyn till någon annan. (Mattias)

Mattias lyfter även att kontakten kan ha en positiv påverkan mellan lärare och eleverna.

Bättre kontakt med eleverna eftersom det är bara du där. (Mattias)

Mattias belyser också att som nyexaminerad lärare är det bättre att var själv eftersom det är lätt att påverkas av föregående personal.

...och upplever eller så tror jag att det är lätt att glida med och bara hålla med den föregående personen. Och därför tror jag att det är bättre att vara själv som ny. (Mattias)

7.1.2 Nackdelar

Under intervjun ställdes frågor angående de negativa delarna om att arbeta ensam. Likaväl som att det kan finnas positiva faktorer fanns det också negativa delar med systemet ansåg respondenterna. En av respondenterna nämner att det inte är rättvist eftersom alla inte har samma lärare i undervisningen.

Jag kan styra allt själv och blir orättvist för de eleverna som inte har min undervisning och tvärtom. (Erik)

Flera av respondenterna nämner den likvärdiga undervisningen men också bedömningen i ämnet och menar på att stödet från andra lärare behövs. Respondenterna påvisar att bedömningen blir mer träffsäker i ett tvålärarskap.

man har inte det stödet både i undervisning och bedömning. (Lars)

(28)

27

formativa bedömningen hade varit bättre och mer träffsäker och mer konstruktiv med tvålärarskap. (Mattias)

Något som stod i centrum inför nackdelar med ett enlärarskap var att ämnet kan vara ganska ensamt och att det hade underlättat arbetet om man hade varit fler.

..ingen att bolla med. (Erik)

Idrotts lärararbetet är ganska ensamt så det hade varit positivt om man hade varit två tycker jag. (Eva)

Eva beskriver vidare att i flera situationer behöver man vara fler

...vissa situationer när man undervisar behöver man vara två, skulle underlätta om en behöver gå, att man skiftar att undervisa eller kanske delar in i mindre grupper och att ha någon att samtala med. (Eva)

David beskriver negativa faktorer att ett enlärarskap kan vara tidskrävande att det finns situationer som tar lång tid att förbereda inför en lektion. Han menar på att förberedelserna och efterarbetet kan vara mer krävande när man är själv i ämnet.

...man får allt ansvar att fixa allting och kan vara rätt mycket att förbereda vissa gånger, speciellt idrotten. Nu är jag inte själv på den här skolan men säg att man skulle vara ensam så får man styra allt med orientering och sätta upp kontroller och vad det kan vara, rätt mycket annat för och efterarbete än andra ämnen. (David)

7.2 Tvålärarsystemets för och nackdelar

7.2.1 Fördelar

I intervju med samtliga respondenter nämner alla att ett tvålärarsystem kommer med ett flertal fördelar i och omkring undervisningen. Majoriteten av respondenterna uttryckte hur man som två lärare kan vara till fördel när det kommer till planering och bedömning.

…planerar allt tillsammans och har en samsyn på vad vi ska bedöma och när vi ska bedöma olika saker. (Albin)

(29)

28

Sen tycker jag att planering, och speciellt vid bedömning av uppgifter är det bra att ha någon att diskutera med. Även om man ofta kanske kommer fram till samma slutsats så kan det vara viktigt att få det bekräftat att man tycker lika och därmed gjort en korrekt bedömning. (David)

…man planerar tillsammans och kommer överens om vad man ska göra… Man kan se det från olika håll och prata ihop sig vid bedömning. (Eva)

Jag tror ändå att två lärare på en större grupp ser mer än en lärare på halva den gruppen för att du har någon att diskutera och se ihop med. (Albin)

Vidare nämner några tryggheten med att vara två, både i och utanför salen.

Det känns tryggare om man är två, när man ibland är tveksam känns det tryggt att vara två vid bedömning för att hjälpas åt (David)

Man har en trygghet i att vara flera vuxna ute med eleverna om det skulle hända någon incident eller något så är det alltid någon som är med och ser vad som händer. Det är en trygghet både för oss och för eleverna. (Albin)

Ett flertal lärare lyfter att när man är en extra lärare ger det förutsättningar till att fånga upp elever och man ger dem även chansen att hitta någon vuxen att kunna vända sig till.

Det kan vara lättare att prata med den ena läraren än den andra. (Eva) En elev kanske känner att den har lättare att fråga en av lärarna om hjälp till exempel… (David)

Det kan vara att någon är tjurig på mig eller att det har blivit någon schism eller att man helt enkelt inte klickar så bra bara, så finns det en annan som kan gå dit och hitta en relation. (Albin)

Man passar olika bra med olika elever och då kanske det blir lättare om man har någon som är ganska olik sig själv. Sen kanske man har olika expertområden. (Mattias)

Man är bra på olika grejer också som idrottslärare. De här grejerna kan jag gärna undervisa i och du är bra på det här... (Eva)

Man kan även besitta olika kvaliteter, man är ju olika duktig på olika saker, så där kan man även bidra med hjälp till varandra. (David)

(30)

29

Lars och Albin nämner även hur man kan fördela klassen i mindre grupper för att nå fler elever.

Man kan göra mer saker, dela in i grupper osv, jobba med färre elever åt gången. (Lars)

Men där kan man ju också få hjälp när man är fler lärare att hitta ett annat sätt att jobba med de eleverna som kanske inte klarar av eller behöver ytterligare utmaning, än att jobba med grundutbudet som vi har… Man kan plocka ut elever från två klasser och göra någonting extra utmanande eller förenkla lite så att de ändå kan nå målen utifrån sin förutsättning. (Albin)

7.2.2 Nackdelar

När det ställdes frågan om eventuella nackdelar med ett

tvålärarsystem gav respondenterna inte många alternativ som de kunde få fram under rubriken med fördelar, däremot framkom det att den ekonomiska aspekten har en viss påverkan.

En nackdel är den ekonomiska aspekten, där tittar väl främst rektorer och skolor. Det kostar ju mera pengar att ha en extra pedagog… I min värld är dock ekonomin inte så viktig... (David)

…är ju förknippat med en ökad lönekostnad såklart och en satsning från skolan, skulle de välja att spara pengar hade det ju varit svårt att ha det kvar. (Albin)

Tid för planering tillsammans med sina kollegor var även något som lyftes fram. Att det är något som krävs för att ett tvålärarsystem ska fungera.

En begränsning är också att man måste ha tid till att planera tillsammans för att det ska bli så bra som möjligt. (David)

…så det kräver att vi har mycket tid tillsammans. (Erik)

(31)

30

…och planera någonting som jag tycker hade varit kul att göra, för att vi vill göra på samma sätt för alla… Jag sätter mig inte heller och rättar hemma om det inte är så att vi har kommit överens om exakt vad det är vi ska göra. (Erik)

Man får ju inte igenom allt som man själv vill på precis de sättet som man vill ha det, man får jämka lite. (Albin)

Albin trycker även på att man som lärare behöver vara en lagspelare för att gynnas av ett tvålärarsystem.

Man tvingas verkligen att samarbeta med andra lärare och då är det viktigt att man trivs och har någorlunda grundsamsyn på mycket. Så det är nog svårt att komma in och jobba på det här viset om man inte är lite lagspelare och kan anpassa sig. (Albin)

Mattias som idag arbetar med ett enlärarsystem nämner att ett tvålärarsystem kan skapa en osäkerhet till sin egen lärarroll.

…man kanske blir osäker på sin egen förmåga, man kanske förlitar sig för mycket på den andra. (Mattias)

7. 3 Likvärdig undervisning

7.3.1 Undervisning

I den aktuella studien fick respondenterna från intervjuerna också svara på den likvärdiga undervisningen, för att få en mer förståelse hos respondenterna undrade vi först och främst vad likvärdig undervisning hade för innebörd hos dem. Majoriteten av respondenterna beskrev liknande innebörd. Där likvärdig undervisning ska utgå från individens förutsättningar.

Alla elever får samma möjlighet till samma undervisning och bli bedömda och har samma tänk till förmågor och kunskap. (Albin)

Likadan för alla elever på en skola och helst i kommunen och Sverige. Men framförallt efter alla elevers förutsättningar. (Erik)

(32)

31

Vidare i samtalet beskriver intervjupersonerna att alla ska få chansen att utvecklas

Alla ska få förutsättningar utifrån sin förmåga, alla kan lära sig något trots bakgrund och utveckla även om man inte är idrottare och alla ska få chansen. (Lars)

Likvärdiga utbildning och förutsättningar till vidare studier och livet. (David)

När samtalet blev mer djupgående i ämnet likvärdig undervisning beskrev samtliga respondenterna att likvärdigheten är mycket viktigt.

Det handlar om framtiden och alla elever bör ha samma chans till att få en utbildning. (Erik)

ja annars tycker jag att det vi håller på med är meningslöst, om vi i nian ska sätta betyg som ska användas som ett urvalssystem och att alla elever inte bedöms på samma grunder. (Mattias)

Albin trycker på att likvärdig undervisning är viktigt men är kritisk mot att den likvärdiga undervisningen lämnas till den enskilda läraren, skolenhet och kommun. Han menar på att det bör vara organiserat och att det ska finnas ett grundutbud för undervisning.

ja viktigt, kritiskt att det lämnas till enskilda lärare, kommun och skolenhet. Borde vara mer uppstyrt och alla elever bör få ett grundutbud och att det ska vara mer likt…Att göra samma är inte rättvist heller och alla kan inte utföra samma

undervisning och därför är det också en fördel att vara fler. Då finns möjligheten på ett annat sätt vad man tycker är utmanade och inte. Alla kanske inte gör samma men samma möjlighet. (Albin)

7.3.2 Likvärdig undervisning mellan två system

Under den pågående intervjun ställdes respondenterna inför eventuella skillnader i den likvärdiga undervisningen mellan systemen. Samtalen utvecklades till att det troligen skulle göra det men inte kunde veta helt säkert.

(33)

32

...behöver det inte vara men det finns en stor risk. (Albin)

..det är ju större chans än om det är ett enlärarsystem trots att vi pratar ihop oss. (Eva)

ja det gör det säkert, det beror nog på vilka lärare men om man kan få mer hjälp av fler lärare och har färre elever per lärare och får en större möjlighet till att lyckas, känns det som. (David)

Majoriteten som arbetar med ett enlärarsystem upplever också att det finns undervisningssituationer där de hade önskat vara fler än en.

Till exempel simning idag då är man ensam lärare och 24–25 elever och några kan inte simma och då kanske man behöver var med de eleverna och sen har jag 22 stycken kvar som ropar vad vi ska göra så då får man skriva på tavlan och de blir mer självgående. Man måste försöka lösa det själv men hade underlättat att vara två. (Eva)

Framförallt det praktiska är lättare att vara två i. bedöma lekar och spel, förmåga att delta, komplexa rörelse allt som egentligen är praktiskt. Det teoretiska behöver man inte vara två i. (Mattias)

Flera respondenter antydde att det är bättre förutsättningar och en trygghet att bedöma eleverna eftersom det är mycket bedömning och tolkningar där och då.

jag tror att du får bättre förutsättningar med tvålärarsystem framförallt allt i ämnet idrott och hälsa speciellt att se, då det är mycket bedöma där och då. (Mattias)

ja det bör det ju göra, jobbar du med någon som du inte har planeringstid tillsammans så gör man ju inte lika, man tolkar så otroligt mycket och tolkar på olika sätt och det är bra om man har kommit överens på en skola att göra såhär. (Erik)

(34)

33

jag tror att när man är tveksam känns det tryggare att vara två till att bedöma. (David)

Vidare beskriver Eva att chansen blir större men att likvärdigheten i undervisning bara befinner sig på den specifika skolan

...större chans att det bli likvärdigt om man är två lärare men som sagt det blir ju bara på den här skolan som blir likvärdigt i så fall. Och det är ju större chans än om det är ett enlärarsystem trots att vi pratar ihop oss. (Eva)

Samtliga lärare nämner att bedömningen i ämnet är svår med att många av dem använder sig av att filma i vissa tillfällen för att kunna se alla. Samtliga respondenter nämner att arbetet hade underlättat med att vara flera.

ja i alla fall bättre än om man skulle vara själv, sedan filmar vi och anser att det har varit bättre än det vi har jobbat med tidigare. (Erik)

Vi försöker jobba med att eleverna filmar sig själva speciellt i musik och rörelser. För att tillsammans göra en formativ och en summativ bedömning på dem i olika

uppgifter. Det är bra när man är själv och blir inte lika utsättande för eleverna och lättare att genomföra. (Mattias)

ju fler man desto bättre ser man eleverna. Två lärare på en större grupp ser mer än en lärare på en mindre grupp (Albin)

Mattias berättar vidare att det är viktigt att ha struktur och ett tydligt syfte för att få en rättvis bedömning.

(35)

34

8. Analys

I det här kapitlet redogörs studiens resultat kopplat till den teoretiska utgångspunkten för att besvara studiens syfte och frågeställning. Analysen kommer att redovisas genom tre olika rubriker som återspeglar studiens ställda frågeställning.

8.1 Enlärarsystemets för och nackdelar

Syftet för den föreliggande studien var att studera hur lärare upplever olika lärarsystem och om det kan påverka undervisningen. Nedan följer en analys utifrån resultatets första

frågeställning angående för och nackdelar med ett enlärarsystem samt hur det kopplas till den teoretiska utgångspunkten. Utifrån resultatet nämns upplevelser om att ett enlärarsystem är en frihet och där du kan bestämma din tid själv. Utifrån den teoretiska utgångspunkten

ramfaktorteorin uppkommer tid som påverkas av sammansättningar av elever med olika förutsättningar (Lundgren, 1989). Lundgren (1994) lyfter att studieresultat kan se lika ut trots att vägen dit kan se annorlunda ut. Lärarna beskriver att planeringen blir lättare när de utgår från gruppen och inte alla klasser inom en högstadieskola. En av respondenterna påpekar också att det finns en tendens att lättare få kontakt med eleverna eftersom det bara är en lärare på plats. Det kan skapa bättre förutsättningar för gruppen på grund av att det finns en stark relation mellan en lärare och elever.

Som nackdelen med systemet upplevs däremot att det kan vara tidskrävande att vara själv. Bedömningen att elever uppnår målen kan bli problematisk och processen dit gör det svårt att avgöra om eleverna uppnår dem. Lundgren (1994) menar att ramfaktorteorin är en process som är viktig för att nå de mål som ska uppfyllas och tillvägagångssättet påverkar

slutresultatet. Respondenterna menar att det är svårt att uppehålla den process för att få ett slutgiltigt resultat när det kommer till bedömning i ett enlärarsystem.

8.2 Tvålärarsystemets för och nackdelar

(36)

35

en fördel med ett tvålärarsystem, att nå fler elever och att uppdelning av elever i mindre grupper kan ske för att ge alla förutsättningar för att lyckas framkommer också. Även det här är något som kan kopplas till Lundgrens (1989) beskrivning av hur personal har en påverkan på resultatet, och i detta fallet handlar det om personal som resurs för att öka elevernas förutsättningar och uppnå mål i undervisningen. Något som framställs som en nackdel är den ekonomiska aspekten, ett tvålärarsystem är förknippat med en ökad lönekostnad och kräver en satsning från rektorer och skolor, utan den ekonomiska tillgången kan ett tvålärarsystem inte bedrivas. Flera respondenter beskriver hur ett tvålärarsystem ställer krav på läraren att

samarbeta och att man behöver vara en ”lagspelare” för att gynnas av ett arbetssätt som detta, att man som lärare får igenom sin vilja när det kommer till undervisningsinnehåll är därmed ingen självklarhet. Det kan i vissa fall handla om att man som ny lärare på ett ställe känner en osäkerhet till sin egen förmåga och därmed förlitar sig på en annan lärare med mer erfarenhet och auktoritet, något som en av de yngre respondenterna med mindre erfarenhet uttryckte (Skolverket, 2013).

8.3 Den likvärdiga undervisningens påverkan

Efter resonemang och diskussion menar respondenterna att den likvärdiga undervisningen påverkas av de två systemen. De uppfattar att undervisningen i ett tvålärarsystem kan ge uppmaning till trygghet i bedömning och framförallt att skapa mer möjligheter till att hjälpa elever till att uppnå de mål. Likt Lundgren (1994) lyfts processen och tillvägagångssättet som står i centrum. Personal som också beskrivs ovan är en faktor som kan påverka

förutsättningarna på en likvärdig undervisning. En av lärarna beskriver att en likvärdig undervisning är ytterst viktig eftersom slutbetyget i nian används som ett urvalssystem. Trots att processen till en likvärdig undervisning inte är lika bör processen skapa förutsättningar som ligger till grund för en slutgiltigt likvärdig bedömning (Lundgren, 1989). Därav är samma undervisning inte en likvärdig undervisning. Lundgren (1994) påpekar precis som flera respondenter att personal och elevgrupper påverkar till att lyckas och i det här fallet, fler lärare och mindre grupp per lärare. Framförallt upplevs det i praktiska sammanhang i ämnet.

(37)

36

9. Diskussion

Av resultatet framgår det att respondenterna upplever olika för och nackdelar med en- och tvålärarsystem, däremot skiljer sig deras svar inte mycket ifrån varandra, utan de svarar ungefär på samma sätt, oavsett deras nuvarande arbetssätt och bakgrund. De besitter även en gemensam syn på den likvärdiga undervisningens betydelse i skolverksamheten. Även i den här diskussionsdelen kommer studiens valda frågeställningar att besvaras under vardera rubriken för att ge en klar bild över de olika frågorna och göra det lättare för läsaren att förstå.

9.1 Enlärarsystemets för och nackdelar

Skolan är en verksamhet som är påfallande stabil vilket delvis gäller läraryrket (Säljö, Liberg & Lundgren, 2017). Förändringarna har skett i takt med tiden och till de krav som den

enskilda läraren ställts inför. Läraryrket har tidigare visat sig vara ett ensamt arbete, vilket kan styrkas i den här studien. Respondenterna tar upp att det ensamma arbetet kan vara krävande. Krav som att fördela tid och framförallt för att göra det rättvist för varje elev. Utifrån studiens resultat uppkommer dilemmat att se alla samtidigt som respondenterna har ett ansvar utifrån skollagen att ge alla elever i samtliga skolformer den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling utifrån sin egen förmåga. Flera av respondenterna upplever att de inte alltid kan se alla eleverna, då ett enlärarsystem det rätta systemet för att uppnå de krav som finns på den ensamma lärarens axlar trots att

verksamheten har haft det under lång tid. För att respondenterna ska räcka till använder de sig av tekniska hjälpmedel för att kunna bedöma elever i efterhand vilket kan vara ett bra

arbetssätt. Däremot kan det också vara tidskrävande att se allt i efterhand.

(38)

37

större perspektiv än den enskildes lärarens klassrum (Brynolf, et al 2012). Belastningen inom yrkesrollen beskrivs bli allt högre och där arbetsuppgiften inte bara är att skapa ett innehåll i undervisningen som ska ge förutsättningar för att alla elever uppnår kunskapskraven.

Samtidigt ska läraren försöka väcka ett intresse hos eleven (Brynolf, et al 2012). Utefter respondenternas svar och Brynolf, et al (2012) resonemang kan ett enlärarsystem vara ett omöjligt arbete.

Att arbeta ensam kan vara ett svårt uppdrag och det finns för- och nackdelar med det. Att styra sin tid och använda den frihet som finns idag kan vara tacksamt men räcker det till för att uppfylla yrkesrollen? I resultatkapitlet påvisas att systemet innefattar fler nackdelar än fördelar vilket kan bero på den belastning som lärarna utsätts för idag.

9.2 Tvålärarsystemets för och nackdelar

Vad som kan avläsas i den här studien är att fördelarna med ett tvålärarsystem har visat sig vara fler än de nackdelarna, därmed handlar det i slutändan om en smaksak bland lärarna och en ekonomisk fråga hos skola och rektorer. Den ekonomiska aspekten har visat sig vara den största nackdelen med att införa och bedriva ett tvålärarsystem på skolorna, det beror på att fler lärare behöver tillsättas och därmed krävs det även fler löneutbetalningar från

arbetsgivaren. En skola med sämre ekonomiska resurser har i hög grad ingen chans att tillsätta en extra lärare. Däremot trycker Haug (2000) på att den ekonomiska ökningen av

tillsättandet av en till lärare inte bör ligga till fokus i skolan, utan att alla elever ska ges bästa möjliga förutsättningar för att få den hjälp och stöd de behöver för att klara sig igenom skolgången, oavsett kostnad. Detta är något som stämmer överens med många lärares syn när det kommer till den ekonomiska frågan, vilket bland annat respondenten David uttryckte i sin intervju:

En nackdel är den ekonomiska aspekten, där tittar väl främst rektorer och skolor. Det kostar ju mera pengar att ha en extra pedagog… I min värld är dock ekonomin inte så viktig...

(39)

38

(Skolinspektionen, 2012). Genom att vara en extra lärare i klassrummet ökar givetvis chansen att nå alla elever och chansen att få fler elever att lyckas i ämnet. Att kunna dela upp en klass i mindre grupper och ibland fokusera på ett visst mål med en grupp elever som har det lite svårare, det kan i vissa fall vara avgörande för huruvida dessa elever klarar sig i ämnet eller inte. Att ge elever en chans till att nå målen på ett sådant sätt ger eleverna en lika tillgång till utbildning, kvalitet och kompensation för deras olika förutsättningar (Skolverket, 2012). Att kunna ta elever åt sidan beskrivs även som ett av de olika arbetssätten inom ett

tvålärarsystem, eller co-teaching som Friend, et al (2010) benämner det. Just det här är något som även det lyfts i en intervju med en respondent, han uttrycker sig så här:

Men där kan man ju också få hjälp när man är fler lärare att hitta ett annat sätt att jobba med de eleverna som kanske inte klarar av eller behöver ytterligare utmaning, än att jobba med grundutbudet som vi har… Man kan plocka ut elever från två klasser och göra någonting extra utmanande eller förenkla lite så att de ändå kan nå målen utifrån sin förutsättning.

Att arbetsbelastningen minskar med ett tvålärarsystem, då arbetet delas upp eller sker

tillsammans, är ett faktum. Det är något som beskrivs som en av de större fördelarna med ett tvålärarsystem bland de intervjuade lärarna (Byström Sjödin, 2012). Hur de kan föra en dialog med en annan lärare hela tiden och inte behöver lägga allt ansvar på sina egna axlar. Har man som lärare däremot en stark vilja och vision om hur man vill bedriva undervisning och bedöma elever kan ett tvålärarsystem vara ett hinder. Likaså om en lärare med inte så stark vilja och vision tvingas arbeta ihop med den starkare läraren, då kan en fråga om auktoritet uppstå och läraren med den svagare viljan kan sättas åt sidan (Skolverket, 2013). Fungerar samarbetet med kollegorna och man besitter samma grundsamsyn så kan ett tvålärarsystem leda till ett kollegialt lärande och bidra till en utveckling av lärarens kunskaper inom ämnet (Skolverket, 2013).

9.3 Den likvärdiga undervisningens påverkan

Som Skolverket (2012) nämner i flertaliga rapporter försämras likvärdigheten i Sverige och som respondenterna beskriver är det svårt att upprätthålla likvärdig undervisning. Det kan bero på att lärare som arbetar ensam inte har tid till att diskutera vad som ska gälla i

undervisningen. Tiden är en viktig faktor för att processen ska fungera till att uppnå de mål och krav som läraren ställs inför. Om det hade lämnats tid till samplanering och

(40)

39

likvärdig undervisning bara ha skett på den skolan. Förslag som kom upp för att undvika problematiken var att få ännu tydligare instruktioner vad undervisningen skulle innehålla, en sorts grundurval. Det grundurvalet hade gett lärarna en större möjlighet att uppehålla

undervisningen på ett likvärdigt sätt samt att göra undervisningen mer rättvis hos eleverna. Grundurvalet skulle kunna kompensera de skillnader som Skolverket (2012) också beskriver. De högpresterande skolorna har ofta större krav för ett visst betyg. Inte bara för att

kompensera kraven utan också att ge lärarna en större chans att bli en bättre lärare eftersom Skolverket (2012) beskriver att det finns tendenser att lärare som är duktiga hamnar på samma arbetsplats.

Utifrån resultatet upplevs en trygghet i att vara två. Två som kan hjälpas åt genom att planera och bedöma. Det skapar en trygghet likt Skolverket (2013) nämner. Trygghet till att ha en öppen dialog och samsyn på vad som ska bedömas och gemensamt kunna värdera och tolka elevens prestation utifrån de mål och kunskapskrav. Att sambedöma kan ge en större förståelse hos lärarna när det kommer till elevers prestationer.

Om respondenternas definition av likvärdig undervisning är densamma som Skolverket (2019) bör egentligen inte den likvärdiga undervisningen vara ett problem, dock spelar det inte någon roll i slutändan. Det är svårt att uppnå och bedriva, men ett tvålärarskap skulle kunna komma en bit på vägen. Det är ett svar som genomsyrar den här studien. Nedan finns exempel på hur respondenterna beskriver att elever oavsett geografisk position i landet har rätt till samma förutsättningar, vilket i sin tur kan kopplas till Skolverkets (2019) definition av just en likvärdig utbildning:

Likadan för alla elever på en skola och helst i kommunen och Sverige. Men framförallt efter alla elevers förutsättningar. (Erik)

”Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning

och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” (Skolverket, 2019)

(41)

40

10. Slutsats

Slutsatser som kan dras av den här undersökningen är att lärare inom ämnet idrott och hälsa på högstadiet föredrar att ha en kollega att arbeta ihop med. Detta grundar sig på att

idrottsläraryrket kan kännas ganska ensamt och att en press läggs på lärarna att hinna se alla elever i stunden. En trygghet hos lärarna uppstår när de kan planera och diskutera kring betyg och bedömning av eleverna när de är två. Den enda riktiga nackdelen med ett tvålärarsystem var den ekonomiska aspekten, vilket lärarna i sig inte såg som något större problem, men ofta kan framstå som en problematik för rektorer och skolor.

När man ser till respondenternas tankar kring ett enlärarsystem passar det framför allt lärare som trivs med ett självständigt arbete och vill sätta sin egen prägel på undervisningen som bedrivs. Däremot ökar arbetsbelastningen på läraren när de arbetar ensamma och en större press läggs på att bedömning och betygssättning ska ske på en likvärdig nivå bland alla elever.

Utifrån de svar som mottagits om huruvida likvärdigheten i undervisningen påverkas av lärarnas val av arbetssätt kan slutsatser dras att majoriteten av respondenterna upplever att likvärdigheten påverkas. Detta berodde bland annat på att tiden för diskussion mellan lärare på en skola med enlärarsystem ofta är begränsad och därmed blir svårigheten att upprätthålla en likvärdig undervisning på skolan ett faktum. Sett till lärare som arbetar tillsammans i ett tvålärarsystem så ökar därmed den likvärdiga undervisningen på skolan, men det är just det, likvärdigheten ökar enbart på just den skolan. Att uppnå likvärdig undervisning i ämnet idrott och hälsa på en nationell nivå är något som i dagsläget är omöjligt enligt respondenterna. Anledningen till detta är att lärarna fritt får tolka innehållet i kursplanen och utforma

Figure

Updating...

References

Related subjects :