Kandidatuppsats i pedagogik, 30 hp Vårterminen 2018
Drogprevention på måfå
Styrkor och svagheter inom
ANDT-undervisning i grundskolan
Drug prevention at random: Strengths and weaknesses
in Swedish ANDT-education in upper-secondary
schools.
Sammanfattning
Studien bygger på intervjuer med 6 personer med kunskaper om skolans preventiva alkohol-, narkotika-, dopning och tobaksundervisning – så kallad ANDT-undervisning. Dessa personer var en ANDT-samordnare från Länsstyrelsen, två kommunala ANDT-samordnare, två rektorer från två grundskolor samt en socialpedagog. Resultaten pekar på både styrkor och svagheter. Tidigare
forskning inom området betonar betydelsen av att ANDT-undervisning fokuserar preventivt arbete för att minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer hos elever. Studiens resultat visar att skolorna inte arbetar utifrån dessa rekommendationer och i övrigt har svag förankring i tidigare forskning. Detta kan delvis bero på att rektorerna har bristande vidareutbildning inom området och på ett begränsat engagemang hos övriga ansvariga, pedagoger och övrig personal. Studiens resultat visar också på bristande stöd från skolledning, begränsade resurser samt en brist på nödvändiga insatser avseende kompetensutveckling. Vidare, studiens resultat visar också på ett kunskapsglapp mellan Länsstyrelsen och kommunen. Länsstyrelsen förespråkar idag att ANDT-undervisning skall utgå ifrån risk och skyddsfaktorer medan de kommunala ANDT-samordnarna, arbetar utifrån andra metoder (exempelvis ”EFFEKT”, ”Dags att prata samman” samt ”ANDT på schemat”).
Innehållsförteckning
INLEDNING 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 3
BAKGRUND 3
NATIONELL STRATEGI ... 3
FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS ROLL ... 3
LÄNSSTYRELSEN ROLL ... 4
KOMMUNEN ... 4
SKOLANS ROLL ENLIGT DEN NATIONELLA STRATEGIN ... 5
SKOLVERKETS ROLL ... 6
TIDIGARE FORSKNING 6 STYRKOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER ENLIGT FORSKNING ... 6
SVAGHETER I SKOLANS ANDT-UNDERVISNING ENLIGT TIDIGARE FORSKNING ... 12
METOD 13 KVALITATIV INTERVJUSTUDIE MED HERMENEUTISK TOLKNING ... 13
LITTERATURSÖKNING ... 14 ETISKA FRÅGOR... 15 Informationskravet ... 15 Samtyckeskravet ... 15 Konfidentialitetskravet ... 15 Nyttjandekravet ... 15 URVAL AV DELTAGARE ... 15
Kort information om informanterna ... 16
GENOMFÖRANDE ... 17
DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 17
RESULTAT 19 NÄTVERKANDE, KUNSKAPSINHÄMTNING OCH SAMVERKAN MED FÖRÄLDRAR... 19
Nätverkande ... 19
Kunskapsinhämtning ... 20
Samverkan med föräldrar ... 21
SKOLANS ANSVAR, METODER OCH ENGAGEMANG... 22
Skolans ansvar ... 22
Metoder i skolan ... 23
Engagemang ... 26
Tydlighet och ansvar ... 26
Brandkårsutryckningar ... 27
Lokalförankring ... 28
ANALYS 29 NÄTVERKANDE, KUNSKAPSINHÄMTNING OCH SAMVERKAN MED FÖRÄLDRAR... 29
Nätverkande och kunskapsinhämtning ... 29
Samverkan med föräldrar ... 30
SKOLANS ANSVAR, METODER OCH ENGAGEMANG... 32
Skolans ansvar ... 32
Metoder i skolan ... 32
Engagemang ... 34
TYDLIGHET, ANSVAR, BRANDKÅRSUTRYCKNINGAR OCH LOKALFÖRANKRING ... 35
Tydlighet och ansvar ... 35
1
Inledning
På 60-talet försökte svenska staten förebygga drogkonsumtion genom att skrämma unga människor till att avstå från alkohol, tobak och narkotika. Överdrifter,
snedvridningar och skräckpropaganda präglade ofta den preventiva informationen som framfördes till ungdomar. Det förebyggande arbetet framfördes mot känslor och inte mot intellektet. På senare år förändrades metoderna och under 90-talet låg fokus på att information skulle ge basfakta och påverka elevers attityder mot narkotika. Eleverna skulle tänka över sitt egna agerande och värderingar.
Runt 1990-talet började många svenska skolor använda metoden VÅGA som är en svensk omarbetning av den amerikanska metoden ”Drug Abuse Resistance
Education” (D.A.R.E.) Undervisningen gavs till ungdomar i årskurs 7, i 17 veckor av lärare och poliser. Syftet var att lära eleverna att säga nej till droger genom att öka deras kunskap samt bli medveten om konsekvenserna, stå emot grupptryck och mediepåverkan. Undervisningen bestod enligt Goldberg (2010) bland annat av föreläsningar, rollspel, och diskussioner.
Brottsförebyggande rådet utvärderade 1999 projektet VÅGA och resultatet visade att det inte fanns några belägg för att elever som deltagit i projektet VÅGA i större utsträckning än andra elever avstod från att prova narkotika (Brottsförebyggande rådet, 1999). I USA gjordes en utvärdering av D.A.R.E-metoden av den federala granskningsenheten, Government Accountability Office (GAO) som oberoende granskar verksamheter i statsmakten. Enligt GAO (2003) presenterade samma slutsats och resultat som Brottsförebyggande rådet (1999) att metoden ansågs verkningslös.
Det finns sedan tidigare och idag en tro om att finna rätt program eller metod i ANDT-undervisningen, men Gottfredson och Wilsson (2003) samt SBU (2015) menar att forskning påvisar att många metoder och program inte är effektiva och att de positiva resultat som uppnås ofta är små eller av övergående art.
2
gynnsamma preventionseffekter. Skolorna har också ett ansvar att använda sig av och kräva att arbetsmetoder är noggrant utvärderade och visar goda resultat.
Trots omfattande forskning konstaterar SBU (2015), UNODC (2015) och Andersson och Anderberg (2013) att det fortfarande saknas kunskap om vilka metoder som fungerar preventivt och att det idag finns det stora kunskapsluckor och svagheter i skolans preventionsprogram.
Enligt SBU (2015) finns det ofta försvårande omständigheter, vanligtvis vid
implementering, vilket ställer krav på samordning och kompetens. Interventionerna är idag ofta komplexa vilket medför att underlaget blir otillräcklig och skapar
svårigheter att avgöra om insatserna är effektiva eller ej. Andersson och Anderberg (2013) påtalar att resultatet av denna komplexitet och otillräckliga interventioner gör skolans ANDT-undervisning bristfällig.
Johnson et al. (2017) menar att bristen på framgångsrika metoder utgör anledningen till att det idag satsas relativt lite på prevention.
Samtidigt menar Goldberg (2010) att tron på att skolan kan informera bort
problematisk konsumtion sitter djupt i Sverige. Att problematisk konsumtion beror på bristande kunskap om de negativa konsekvenser som bland annat alkohol och narkotika medför.
Skolans roll beskriv på flera ställen i regeringens skrivelse ”En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 – 2020” och på
(Socialdepartementet, 2017. S. 35) finns att läsa.
”Genom både sitt kunskaps- och sitt värdegrundsuppdrag kan skolan bidra till ett arbete med ANDT-prevention. Skolan spelar en viktig roll genom att
undervisa om riskerna med tobak, alkohol, och andra droger”.
3
Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att bidra med kunskap om styrkor och svagheter i grundskolans ANDT-undervisning.
Frågeställningar
1. Hur sker ANDT-arbetet i skolan vad beträffar ansvarsfördelning, engagemang och metoder som används?
2. Finns det framgångsfaktorer för en effektiv ANDT-undervisning och vilka är dessa i så fall?
3. Finns det eventuella brister inom ANDT-undervisningen och vilka är dessa i så fall?
Bakgrund
Nationell strategi
Den nationella folkhälsopolitiken bygger på att minska tobaksbruket, begränsa alkoholskador samt arbeta för ett narkotika och dopningsfritt Sverige.
I regeringens skrivelse ”En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 – 2020”, presenterar regeringen en samlad strategi för alkohol-, narkotika-alkohol-, dopnings- och tobakspolitik. Den så kallade ANDT-strategin.
(Socialdepartementet, 2017).
Regeringen har utsett Folkhälsomyndigheten till huvudaktör för att nationellt samordna, tydliggöra och stödja genomförandet av ANDT-strategin
Folkhälsomyndighetens roll
4
verksamhetsrapportering, förvalta och vidareutveckla uppföljningssystem samt verka för nationell samordning och ett effektivt kunskapsbaserat arbete. De ansvarar även för kunskapsuppbyggnad och förmedling av kunskapen till regeringen, statliga myndigheter, kommuner, landsting och andra aktörer som är aktiva i prevention. Verksamheten ska utgöra ett stöd till strategisk planering och ANDT-förebyggande arbete på nationell, regional och lokal nivå. Folkhälsomyndigheten har även ansvar för att samordna uppföljningen av den givna kunskapen enligt
Socialdepartementet (2017).
Länsstyrelsen roll
Länsstyrelsen har det regionala ansvaret och utgår från regeringens ANDT-strategi. De har även ett särskilt ansvar för att samordna och utveckla det förebyggande arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i regionen enligt Länsstyrelsen (u.å). Detta görs främst genom att utveckla ett universellt,
kunskapsbaserat och långsiktigt stöd samt genom att samordna insatser på regional nivå och arbeta med utbildning och stöd till kommuner. Samtliga Länsstyrelser anordnar regelbundna nätverksträffar för de kommunala ANDT-samordnarna och stödjer kommunerna i genomförandet och implementering av ANDT-strategin genom att medverka i framtagandet av regionala strategier enligt
Folkhälsomyndigheten (2017).
Kommunen
Kommunen är en viktig lokal aktör i arbetet med införandet av ANDT-strategin. I praktiken utförs ANDT-arbetet ofta av en kommunal ANDT-samordnare vars uppgift är att påverka bland annat kommunens skolor att arbeta framgångsrikt med ANDT-frågor. Det finns idag ingen gemensam struktur om hur kommunerna ska arbeta med ANDT-frågor. Av Sveriges 290 kommuner uppger enligt Folkhälsomyndigheten (2017) att ca 80 procent av Sveriges kommuner år 2016 hade en samordnare för en övergripande samordning och planering av ANDT-arbetet.
5
samt metodutveckla ANDT-arbetet. Kunskapskällan erbjuder konsultation och utbildningar i form av föreläsningar, konferenser, nätverksträffar och workshops (Kunskapskällan, 2018).
Enligt utvecklingsledaren (personlig kommunikation, 10 april 2018) för Kunskapskällans ANDT-förebyggande så är Kunskapskällan en stödjande
verksamhet som riktar sig till all personal i Göteborg som möter ungdomar. Stödet finns tillgängligt för kommunala skolor, friskolor, föreningsliv och socialtjänst. Kunskapskällan gör var tredje år en drogvaneundersökning tillsammans med centralupplysningen för alkohol och narkotika (CAN). I samband med detta delger Kunskapskällan varje skola i Göteborgsområdet resultatet från undersökningen och erbjuder samtidigt skolorna ett kostnadsfritt konsultativt stöd. Stödet som erbjuds bygger på de senaste vetenskapliga rönen inom området. De uppger dock att det är upp till varje enskild skola att själva avgöra vilken metod de önskar för sin ANDT-undervisning. Om Kunskapskällan får kännedom om att en skola använder en arbetsmetod som inte är evidensbaserad söker de upp skolan och har en dialog med dem. Detta för att påverka skolan att ta del av och använda Kunskapskällan
presenterade metod. Kunskapskällan upplever att de skolor som de söker upp och har en dialog med är lyhörda och anlitar deras stöd enligt utvecklingsledaren på
Kunskapskällan (personlig kommunikation, 10 april 2018).
Skolans roll enligt den nationella strategin
Skolans roll beskriv på flera ställen i regeringens skrivelse ”En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020”. Bland annat framläggs att:
Skolan och rektorn har vidare ett särskilt ansvar för att undervisningen i olika ämnen integrerar riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Många skolor samarbetar med hemmet i sitt ANDT-arbete då föräldrar genom sin roll som gränssättare och vuxna förebilder har stora möjligheter att påverka sina barns alkoholdebut och framtida konsumtionsmönster. Många föräldrar efterfrågar mer stöd i den situationen. Ett ökat
6
Genom både sitt kunskaps- och värdegrundsuppdrag kan skolan bidra till ett arbete med ANDT-prevention. Skolan spelar en viktig roll genom att undervisa om riskerna med tobak, alkohol, och andra droger.
Skolverkets roll
Skolverkets roll, är att styra, stödja, följa upp och utvärdera kommuners och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. De ska även främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och att
verksamheten är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Gällande ANDT-undervisningen så har Skolverket i uppdrag att genomföra olika utbildningsinsatser till skolpersonal med syfte att stödja skolans undervisning i ANDT-frågor
(Skolverket, 2018).
Skolverket har styrdokument och stödjande information i form av bland annat korta informationsfilmer på sin hemsida som skolpersonal kan ta del av. I Skolverkets vägledning för elevhälsan finns övergripande riktlinjer där Skolverket, (2018) skriver att skolorna bör medvetet arbeta utifrån risk- och skyddsfaktorer för att nå framgång, öka skoltrivsel och därmed minska riskerna för att eleverna hamnar i ett eventuellt framtida missbruk.
Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras flera vetenskapliga rapporter som berör
ANDT-undervisningens styrkor och svagheter. Underlaget som presenteras bedöms vara relevant för studien och kommer senare att användas i analysen av studiens resultat.
Styrkor och framgångsfaktorer enligt forskning
Enligt Andersson och Anderberg (2013) litteraturgenomgång framkommer att ANDT-undervisning bör knytas till ett teoretiskt ramverk kring risk- och skyddsfaktorer, samt innehålla social färdighetsträning, beteendeträning,
7
skolmiljö, goda relationer mellan lärare och elever och att möjliggöra att samtliga elever går ut grundskolan med godkända betyg.
Goldberg (2010) skriver i sin bok. ”Hur blir man narkoman och hur förhindrar vi det” att den kanske mest effektiva åtgärd som kan vidtas för att förhindra missbruk är att stödja ungdomar i lägre tonåren som är störande i skolan, skolkar, snattar och har allmänt svårt att anpassa sig. Positiv självbild, trygghet, mening i livet, långsiktiga mål, kompetens och nära relationer är skyddsfaktorer som skall stärkas.
Kortvariga insatser kan minska alkoholkonsumtion hos unga enligt SBU (2015) om de är utformade enligt efter så kallade motiverande samtal och personanpassad normativ återkoppling.
En amerikansk forskningsrapport gjord av Botvin och Griffin (2007) menar att de mest effektiva program och metoder levereras interaktivt och bygger på att förbättra socialfärdigheter och utveckla kognitiva strategier. Preventionsprogrammen och metoderna i skolan bör fokusera på att lära eleverna hur de identifierar sociala situationer där de sannolikt kommer att uppleva grupptryck för att röka, dricka eller testa narkotika. Forskningsrapporten förespråkar ingen specifik metod utan listar ett framgångsrikt innehåll.
- ANDT-undervisning bör styras av en omfattande teoretisk ram som behandlar flera risk- och skyddsfaktorer.
- Utbildningen bör bygga på relevant information som är betydelsefull för åldersgruppen och de viktiga utvecklingsfaser de möter.
- Utbildningen bör innehålla social träning för att hjälpa ungdomar att känna igen och motstå grupptryck samt att bygga motståndskraft och hjälpa deltagarna att navigera i utvecklingsuppgifter.
- Utbildningen bör ge noggrann information om narkotikabruk. Detta för att minska uppfattningen att den är vanlig och normativ.
- Utbildningen skall levereras med interaktiva metoder som diskussioner, rollspel och gruppaktiviteter.
8
programmet ”Raising healthy children” som är ett preventionsprogram utvecklat av Universitetet i Washington. (University of Washington, 2018)
”Raising healthy children” bygger på att involvera lärare, föräldrar och elever för att främja en positiv skolgång. Lärarna går en grundutbildning i programmet och har kontinuerlig uppföljning och vidareutveckling i programmet. Föräldrarna får egen utbildning av speciellt utbildad personal som finns tillgängliga för att ge stöd och vara behjälpliga vid problem i familjen. Föräldrarna träffas kontinuerligt på ”workshops” med en ledare och andra föräldrar där ämnen som ”hur hjälper du ditt barn att lyckas i skolan” diskuteras.
Riskfaktorer som ska minimeras är bland annat
- Tidigt antisocialt beteende, individuellt eller i grupp. - Familjekonflikter, våld och dåliga förebilder.
- Dåliga skolresultat och brottslighet. Skyddsfaktorer
- Social kompetens, problemlösningsförmåga och samverkan. - Engagerade och stödjande föräldrar.
- Engagemang i skola, trivsel och en lyckad skolgång.
Även en holländsk studie, Koning et al. (2011) presenterar resultat att
föräldrasamverkan är positivt och att föräldrar ska involveras i preventionsarbetet. Studien gjordes på 2937 studenter i högstadiet och bygger på att utbilda föräldrar att påverka sina barn till en restriktiv alkoholkonsumtion. Skolan arbetar samtidigt med att förbättra ungdomarnas självkontroll och attityder gentemot alkohol. Resultatet visar signifikanta effekter på att minska och skjuta fram debuten av ungdomars alkoholkonsumtion. Föräldrasamverkan är av stor vikt och även Goldberg (2010) menar att föräldrar som tar sitt föräldraansvar är den viktigaste faktorn för att skydda ett barn mot problematisk konsumtion.
FN-organet UNODC tog 2015 fram rapporten, ”International standard on drug use prevention” (UNODC, 2015). Författarna har sammanställt forskning om vad som kännetecknar framgångsrik prevention. Forskarna avstår från att ange en specifik metod utan menar att arbetet med prevention skall utgå från skydds- och
9
Problemet blir då att reproducera en metod som i hög grad bygger på insatser från en karismatisk grundare.
Det som ökar risken för ungdomar att börjar med alkohol eller narkotika är riskfaktorer som:
- Biologiska processer, personlighetsegenskaper, psykiska problem, brister i föräldrastödet i form av vanvård eller misshandel, dålig anpassning i skolan eller lokalsamhället, asocialnormer i kamratgruppen samt en uppväxt i fattiga eller marginaliserade stadsdelar.
Gemensamt för riskfaktorer är att de ligger utanför vad ungdomen själv kan kontrollera. Det är ingen som väljer att bli misshandlad eller att växa upp i fattiga stadsdelar.
Skyddsfaktorerna är motsatsen till riskfaktorer.
- Psykologiskt och emotionellt välbefinnande, personlig och socialkompentens, stark anknytning till engagerade föräldrar, en tillhörighet till skolor och stadsdelar som är resursstarka och välfungerande, (UNODC 2015).
Furr-Holden et al. (2004) har i sin forskningsstudie prövat två olika metoder för att nå framgång i ANDT-problematiken. I sin studie använder hon två olika metoder där en baseras på:
1. Baseras på klassrumsförbättringar och består av tre olika delar: - Läroplansförbättring.
- Förbättra beteendet i klassrummet.
- Strategier för elever som inte lyckas i skolan.
2. Baseras på att stärka samverkan mellan skola och familj och ge de båda rätt verktyg för att stödja ungdomarna. Samverkan består av tre olika delar: - Utbilda lärare i att samverka med föräldrar för att skapa en god relation. - Övningar varje vecka i hemmet för att förbättra kommunikation och lärande. - Nio stycken ”workshops” för föräldrar ledda av lärare, skolpsykolog och
socialarbetare.
Resultaten från studien av Furr-Holden et al. (2004) visar att metod 1,
klassrumsförbättringar, kan ge en preventiv effekt på tidig användning av narkotika. Samtidigt beskriver de i studien att det kan finnas viss felmarginal då många
10
föräldrautbildning. Furr-Holden et al. (2004) nämner inget om att arbeta utifrån att minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer vilket är anmärkningsvärt då SBU (2015), UNODC (2015), Brown et al. (2005) samt Andersson och Anderberg (2013) påtalar vikten av att preventionsarbetet utgår från att minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer.
McBride (2003) har i sin systematiska litteraturstudie listat fyra områden som preventionsundervisning ska innehålla för att nå goda resultat.
Anpassning till utvecklingsfas.
Det är av stor vikt att lägga in preventionsundervisning i rätt fas av elevernas utveckling. Den fasen är individuell och skall baseras på elevernas behov. Utbildningen måste vara relevant och träffande annars kommer eleverna inte ta till sig undervisningen. Fokus bör vara på att engagera och involvera eleverna i utbildningen. Meningsfull, träffsäker och relevant undervisning är att föredra.
Innehåll och leverans.
Normativ utbildning är viktig då det vanligtvis finns en överskattad tro bland ungdomar att ”alla andra” dricker alkohol och nyttjar narkotika. Detta visar sig inte stämma när frågan lyfts i klassen.
Aktivitets orienterad och interaktiv utbildning.
Det finns flera fördelar med att använda aktivitetsorienterade och interaktiva utbildningar. Erfarenheter och utbyte av färdigheter kan fungera som främjare för förändring snarare än något som kritiskt granskar och ifrågasätter innehållet i ett färdigt program. Fokus i aktivitetsorienterad och interaktiv utbildning bör var på beteendeförändringar.
Utbildning av lärare
11
”Aussie Optimism” är ett hälsofrämjande program från Australien som består av ett program som utförs i skolan och av föräldrar i hemmet. Programmet bygger på att minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorerna i samband med psykisk ohälsa. Stort fokus är att lära ungdomar praktiska färdigheter som rör socialt och emotionellt välbefinnande. Programmet innehåller aktiviteter som fokuserar på träning av sociala färdigheter samt social problemlösningsförmåga och strategier vid problem som upplevs som omöjliga. Målet är att lära ut färdigheter och en förmåga att lösa akuta problem och därmed minska psykiska problem, depression och självmordstankar. Detta görs genom att utbilda lärare i ”Aussie optimism” samt separata utbildningar och workshops för föräldrar. Syftet är bland annat, att ge föräldrar färdigheter för att kunna stödja sina barn genom tonåren enligt Aussie optimism, (2018) och Curtin University, (2017).
”Aussie optimism” utvärderade av Roberts et al. (2011) för att se om de gav någon preventiv effekt på ungdomars bruk alkohol och tobak. Resultatet av studien visar att ”Aussie optimism” som är tänkt att motverka psykisk ohälsa även har en preventiv effekt på ungdomars bruk av alkohol och tobak. En viktig upptäckt i studien
uppmärksammar att den preventiva effekten blir betydligt bättre om lärarna som arbetar med programmet har genomgått utbildningen i att arbete med ”Aussie optimism”.
”Trestadsprojektet” i Sverige som genomfördes mellan 2003–2005 i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö där syftet var att genom förebyggande insatser minska bruket av alkohol och narkotika bland ungdomar. Projektet har utvärderats av Sivertun och Heldin (2006) som i sin studie presenterar framgångsfaktorer för en lyckad ANDT-undervisning.
1. Undervisningen ska var samtalsbaserad där elever berättar om hur de upplever gruppdynamiska effekter i samband med attityder till alkohol, narkotika, doping och tobak.
2. Skolan måste kartlägga de lokala behoven och analysera de kulturella
skillnaderna och därefter anpassa ANDT-undervisningen efter sociala grupper och kön. Den lokala situationen bör ligga till grund för hur skolan skall
anpassa sin ANDT-undervisning.
12
i skolan ska beaktas. I vissa stadsdelar kan exempelvis språkproblem vara en bidragande orsak till varför kommunikationen inte fungerar tillfredsställande. 4. Läraren eller den ansvarige för ANDT-undervisningen måste vara engagerad i
arbetet och ses som en motor. Utan engagemang faller ofta trovärdigheten och resultaten uteblir.
Svagheter i skolans ANDT-undervisning enligt tidigare forskning
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2015) har i sin rapport. ”Att förebygga missbruk av alkohol, droger, och spel hos barn och unga”, undersökt vilka preventiva metoder och program i svensk skola som ger resultat och påvisar att inget av de manualbaserade programmen för skolan fungerar förebyggande. De flesta metoder har små eller inga effekter på ungdomars användning av alkohol och
narkotika men de belyser även att flera metoder inte är tillräckligt utforskade. Skolverket gav Linnéuniversitetet i Växjö uppdrag att göra en litteraturgenomgång för att få en forskningsbaserad kunskap om ANDT-undervisningen. I
litteraturgenomgången – ”Undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)”, som är gjord av Andersson och Anderberg (2013). Presenteras samma resultat, det finns inga metoder som ger resultat.
I Sverige var tills för några år sedan metoden ”Örebro prevention program” populär. Koutakis el al. (2008) hävdar att ”Örebro prevention program” är effektiv för att minska ungdomars alkoholkonsumtion samt att förskjuta alkoholdebuten. En senare utvärdering av ”Örebro prevention program” gjordes av Bodin och Strandberg (2011) där resultatet visar att det finns inga bevis på att ”Örebro prevention program” minskar ungdomars drickande eller förskjuter fram
alkoholdebuten. I studien är 40 svenska skolor från 13 olika län representerade och sammanlagt bygger studien på 1752 elever som genomgått ”Örebro prevention program”.
13
Dålig implementering av arbetsmetod samt resursbrist i form av tidsbrist och förståelse från skolledningen är faktorer som kommer påverka
ANDT-undervisningen negativt enligt Dusenbury et al. (2003). Det krävs utbildning och fortbildning av berörda parter samt bra läraregenskaper som engagemang, struktur, tydlighet och en trovärdighet för att lyckas med ANDT-undervisning. Det finns även fördelar med att låta pedagoger kontinuerligt samarbeta med forskare för att utveckla metoden och genomförandet i ANDT-arbetet.
Metod
I metodkapitlet redovisas studiens metodval, förförståelse, etiska frågor, urval, databearbetning, analys samt studiens tillförlitlighet.
Före insamlandet av data fanns en tanke om studiens innehåll och utformning. Grunden kommer från ett eget intresse i frågor som gäller preventiv undervisning. Författarens förförståelse och antagande är att mycket av skolans preventiva
undervisningsmetoder inte har stöd i forskning och att ANDT-undervisningen utförs utan vetenskapligt stöd. En förutsättning för att kunna förbättra
ANDT-undervisningen är att knyta ANDT-undervisningen mot aktuell forskning för att nå bättre resultat. Teoriproduktion i denna studie har varit att dra slutsatser från tidigare forskningsresultat genom att samla information för analys och jämförande mot eget resultat. Studien utgår från en induktiv teoriproduktions där rollen i att relatera teori mot verkligheten följer enligt Patel och Davidsson (2011) upptäckandets väg och studera forskningsobjektet utan att först förankra studien i en vedertagen teori och utifrån insamlade data formulera en teori.
Kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk tolkning
14
en mening. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har strävan och ifrågasättande av den egna förförståelsen beaktats i relation till om studien kan ge svar på syftet. Studiens vetenskapliga metod utgår från en hermeneutik som enligt Bryman (2012) utformades för tolkning och förståelse av texter. Forskaren söker i sin analys efter textens mening utifrån det perspektiv skaparen haft. Att utgå från hermeneutik i tolkning av datamaterialet skapar en vidare kunskap från egen förförståelse och ett samspel mellan förståelse och förklaring enligt Thomassen (2007) som även
beskriver begreppet ”hermeneutisk cirkel” där förståelsen utvecklas genom att ta del av delarna förstår vi och utvecklar helheten. Ny förståelse kommer från delar och pågår genom en ständig rörelse från del till helhet. Kunskapen i denna studie bygger på begreppet ”hermeneutisk cirkel” där för författaren har utvecklat sin kunskap genom att söka ny kunskap i litteratur och tidigare forskning för att utveckla helhelheten.
Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie som enligt Bryman (2012) lämpar sig väl när syftet är att undersöka händelser, handlingar, normer och värden utifrån den studerades personernas eget perspektiv. Vidare menar Bryman (2012) att med en kvalitativ studie eftersträvas att se saker och ting genom aktörens ögon. I studien eftersöks informantens bild av verkligheten, dennes erfarenheter och värderingar angående styrkor och svagheter i ANDT-undervisningen. Därav utgår studien från kunskapssynen hermeneutik som enligt Thurén (2007) kan användas för att förstå informanters tankar på en djupare nivå.
Litteratursökning
I denna studie söktes efter tidigare forskning genom att eftersöka avhandlingar, artiklar, böcker och examensarbeten i databaser. Sökorden som användes i databaser var både på engelska och svenska. Sökorden var: drug use prevention, prevent
15
Etiska frågor
Etiska frågor har i arbetet med denna studie beaktas redan från planeringsstadiet av forskningsprocessen och därefter genomsyrat hela arbetet. Denna studie utgått från Vetenskapsrådet (2002) Vetenskapsrådet (2017) samt Kvale och Brinkmann (2009) etiska förhållningsätt.
Informationskravet
Medverkan i denna studie bygger på frivillighet och möjligheten att lämna studien fanns för informanterna. Information gällande frivillighet lämnades innan
intervjuförfarandet och informanterna informerades om studiens syfte samt vilka risker och fördelar som föreligger vid en medverkan.
Samtyckeskravet
Frågan om vem som skall ge samtycke lyftes med informanterna och det förelåg inga hinder för att överordnad skulle ge sitt samtycke.
Konfidentialitetskravet
Datan som används i studien har behandlats konfidentiellt och data som kan identifiera informanterna kommer inte redovisas offentligt.
Nyttjandekravet
Uppgifterna som är används i denna studie kommer inte utlånas för kommersiellt bruk eller användas i andra icke-vetenskapliga syften.
Urval av deltagare
16
ANDT-frågan diskuterades. Slutligen sammanställdes intervjuerna och flertalet teman fanns att arbeta vidare med. Detta arbete beskrivs mer utförligt nedan under databearbetning och analys.
Tabell 1. Studiens informanter.
Informant Antal Länsstyrelsen ANDT-samordnare 1 Kommunal ANDT-samordnare 2 Rektorer 2 Socialpedagog 1 Totalt 6
Kort information om informanterna
Länsstyrelsen ANDT-samordnare benämns som informant (A) fortsättningsvis och har ansvar för den regionala ANDT-samordningen. Vidare så har denne person det regionala ansvaret föra att sprida kunskap gällande metoder och material, samordna, stödja lokala och regionala aktörer i frågor som rör ANDT-frågor.
De två kommunala ANDT-samordnarna arbetar i mellanstora kommuner i Västra Götaland och ansvarar för den kommunala ANDT-strategin. De har i dessa
kommuner stor påverkan på hur skolan arbetar med ANDT-frågor och har ett tätt samarbete med skolorna i kommunen.
Kommunala ANDT-samordnare från kommun med ca 26000 invånare benämns som informant (B) fortsättningsvis.
Kommunal ANDT-samordnare från kommun med ca 31000 invånare benämns som informant (C) fortsättningsvis.
Två rektorer intervjuades i denna studie. Rektorn har det slutliga ansvaret för hur deras skola skall arbeta med ANDT-frågor.
17
Rektor 2. Ansvarar för en skola med verksamhet från årskurs 6 – 9 och skolan har 65 % elever med annat modersmål än svenska. Rektorn benämns som informant (E) fortsättningsvis.
Socialpedagogen är verksam på en skola med verksamhet från förskola till årskurs 9 och är ansvarig för ANDT-frågorna på skolan. Socialpedagogen benämns som informant (F) fortsättningsvis.
Genomförande
Målet för studien var att undersöka informanternas syn på vad som är styrkor och svagheter i ANDT-undervisningen. Därav användes semistrukturerade intervjuer och utifrån Bryman (2012) intervjuguide som beskriver att frågorna är mer allmänt formulerade än i en strukturerar intervju. Informanten tilläts i denna studie att öppet och flexibelt prata och utveckla hur de upplever sin värld.
Utifrån studiens syfte och tidigare forskning planerades en intervjuguide (se bilaga 2) som informanten fick möjlighet att berätta fritt om. Formuleringarna i de inledande frågorna var av öppen karaktär för att möjliggöra att informanten utifrån sin
erfarenhet och sina värderingar kunde berätta fritt utifrån sitt synsätt. Innan intervjutillfälle utgick jag från Bryman (2018) guide för utformning av en intervjuguide. Samt Kvale och Brinkmann (2009) tips och färdigheter för en framgångsrik intervjuare.
Databearbetning och analys
Data från intervjuerna sammanställdes efter angreppssättet ”tematisk analys” som enligt Bryman (2018) är ett sätt att söka efter tema eller kod. Teman identifierades utifrån intervjuutskrifterna av de 6 informanterna. Data analyserades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Denna process genererade teman som utgör studiens resultat.
18
Det finns enligt Bryman (2018) samt Kvale och Brinkmann (2009) en diskussion hur relevanta begreppen validitet och reliabilitet är i kvalitativa studier, då validitet ofta rör frågor gällande mätning och reliabilitet vanligtvis gäller att utföra studien på ett tillförlitligt sätt. I kvalitativa studier är mätning inte det främsta intresset för studiens resultat och det finns därmed svårigheter att använda begreppet reliabilitet i
intervjuer och observationer enligt Patel och Davidsson (2011). Reliabilitet som fortsättningsvis benämns enligt Bryman (2018), Kvale och Brinkmann (2009) samt Patel & Davidsson (2011) som tillförlitligheten i kvalitativa studier. För att nå en god tillförlitlighet i kvalitativa studier delas enligt Bryman (2018) upp tillförlitlighet i fyra delkriterier som genomsyrar studien datainsamling.
1. Trovärdighet
Denna studie utgick från respondentvalidering där informanten delgavs muntligen resultatet av den sammanställda intervjun. Informanten fick under delgivningen möjligheten att yttra sig för att bekräfta, revidera eller lägga till mer information i sammanställningen. Respondentvalidering säkerhetsställer att intervjuaren har uppfattat informanten rätt för att öka tillförlitligheten i studiens resultat.
2. Överförbarhet
Vanligtvis innefattar kvalitativa studier en liten grupp individer med förhållandevis gemensamma egenskaper. I denna studie är individerna samtliga personer som arbetar med ANDT-frågor på olika nivåer. Gemensamt för individerna är att de ansvarar och arbetar med val av ANDT-metod samt förespråkar en så pass bra ANDT-undervisning som möjligt. I studien finns en medvetenhet om att resultatet i denna studie inte är reproducerbart och kan överföras och generaliseras till andra skolors situationer. Möjligheten finns att andra informanter skulle kunna ge en annorlunda bild av verkligheten. Den bilden skulle i så fall belysa deras verklighet och inte vara applicerbar i denna studie. Däremot finns möjligheten för andra aktörer att jämföra och identifiera sin verksamhet mot denna studie för att finna styrkor och svagheter i sin verksamhet.
3. Pålitlighet
19
transparens för en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla processer och problemformulering, val av informanter, intervjumallar och beslut rörande analys presenteras öppet och i studien.
4. Möjligheten att styrka och konfirmera.
I en kvalitativ studie finns det enligt Bryman (2018) en svårighet med att nå en fullständig objektivitet. Författaren påverkas bland annat av tidigare erfarenheter och värderingar. Utifrån en medvetenhet och insikt har personliga värderingar och teoretiska inriktar inte medvetet påverkat utförandet denna studie.
Resultat
Studien viktigaste resultat sammanfattas i följande teman:
• Nätverkande, kunskapsinhämtning och samverkan med föräldrar • Skolans ansvar, metoder och engagemang
• Tydlighet, ansvar, brandkårsutryckningar och lokalförankring Härnäst presenteras dessa teman mer i detalj och i nästa kapitel kommer dessa resultat att analyseras.
Nätverkande, kunskapsinhämtning och samverkan med föräldrar
Resultaten av intervjuanalysen visar att nätverkande, kunskapsinhämtning och samarbete är av stor betydelse för att nå framgång i ANDT-undervisning.
Nätverkande
20
samarbetspartner” för att delge och samordna kunskap. Den kommunal
ANDT-samordnare, informant (B) uppger att de har en betydelsefull roll för den kommunala skolans ANDT-undervisning och att de inhämtar mycket av sin kunskap och aktuell information av Länsstyrelsen men även från andra nationella aktörer som CAN
(central upplysningen för alkohol och narkotikafrågor), Folkhälsomyndigheten, Polis, sjukvård, socialtjänst samt och olika nätverk som är tätt knutna till forskning. Den andra av kommunens ANDT-samordnare, informant (D) uppger att de är
representerade i nationella nätverk som PRODIS (Prevention av dopning i Sverige), Länsstyrelsens drogförebyggande arbete, HAP (haschavvändningsprogram) samt olika missbruksnätverk. Det finns även en tät kontakt med lokala aktörer som polis, socialtjänst, missbruksvård och andra kommunala ANDT-samordnare.
Informationsutbytet sker vanligtvis genom nätverkande, möten, seminarium och föreläsningar. Fokus ligger oftast på förbättringsarbetet, uppdateringar, erfaren-hetsutbyte och samverkan för att lyfta problem som rör ANDT-frågor. Vidare säger en av kommunens ANDT-samordnare, informant (C) att just kontakten och
samarbetet med andra kommuners ANDT-samordnare är ”väldigt viktig, det är i dessa forum vi byter tankar och idéer om vad som fungerar och vad som inte fungerar”.
Kunskapsinhämtning
Informant (A) från Länsstyrelsen uppger att Länsstyrelsen har en tät kontakt med forskare för att kunna ta del av den senaste forskningen inom ANDT-området detta för att kunna uppdatera och delge aktörerna som är knutna till Länsstyrelsens nätverk.
Vidare uppger informant (A) från Länsstyrelsen att de inte ser det som sin uppgift att påverka skolan utan vänder sig till kommunerna i regionen för att förmedla sin kunskap. Informanten menar att Länsstyrelsen är en lokal samordnare av ANDT-frågor men det är kommunen som i skall påverka skolorna hur de bör arbeta med ANDT-prevention.
Resultat av intervjuanalysen av skolans informanter (D, E & F) visar att skolorna i denna studie förlitar sig mycket på den kommunala ANDT-samordnaren.
21
skolorna själva bjuder in den kommunala ANDT-samordnaren för att få aktuell lägesbild av ANDT-situationen i kommunen och för att uppdaterar lärarna om
senaste vetenskapliga rönen gällande ANDT-undervisning och uppgav att samarbetet var bra och tillräckligt.
De två kommunal ANDT-samordnare, informant (B & C) uppgav att samarbetet med skolorna kunde vara bättre men var skiftande beroende på olika skolor. Informant (B) uppgav att ”vi blir vanligtvis inbjudna vid terminsstart eller om det krävs en akut åtgärd, en brandkårsutryckning”.
Samverkan med föräldrar
En av de två kommunala ANDT-samordnarna (informant (B) uttryckte sig i intervjun ”det viktigaste i ANDT-frågor är mötet med människor och hållbara, bärande
22
Skolans ansvar, metoder och engagemang
Skolans ansvar
Båda rektorerna, informant (D & E) uppger att de är medvetna om att de bär ansvaret för ANDT-undervisning på skolan. I praktiken har de båda rektorerna delegerat ansvaret till någon annan i organisationen. De båda uppgav att ANDT-undervisning är ett viktigt område men att de samtidigt inte påverkar pedagogerna i deras
arbetssätt. De undviker att detaljstyra pedagogerna utan ser sitt ansvar som
övergripande. Det finns inte möjlighet att sätta sig in vald undervisningsmetod utan delegerar ansvaret till någon som är bättra lämpad och har mer kompetens för uppdraget.
ANDT-samordnarna på kommunen, informant (B & C) uppger att de upplever att det görs för lite i det förebyggande arbetet på skolan. Det finns en osäkerhet om hur skolan skall arbeta med frågan.
Informant (D, E & F) från skolan upplever att de är duktiga på att fånga upp elever som påbörjat ett missbruk eller har andra problem och det finns färdiga
handlingsplaner och strategier för att hjälpa den enskilde. Men upplever att de är sämre på det förebyggande arbetet och medger att de oftast blir så kallas
”brandkårsutryckningar”. Det vill säga att när något akut problem gällande ANDT blir aktuellt så arbetas det för att släcka branden. Under den fasen lyfts ANDT-frågorna fram i ljuset och diskuteras för att lösa situationen. Stor fokus ligger i den akuta fasen på samverkan, föräldrakontakt och informationsmöten. När situationen lugnat ner sig och problemen är identifierade och uppföljda anses de ofta som åtgärdade. Vilket då resulterar i att ANDT-frågor inte prioriteras.
Informant (F), socialpedagogen uppger att dennes skola idag har ett nära samarbete med flera aktörer men bedömer ändå att den viktigaste i samarbetet är den
23
informationen upp och delges socialpedagogen som uppger att denna för vidare informationen till berörda lärare som då skall lyfta frågan i skolklassen eller med aktuell elev. Kontakten är viktig då skolan kan rikta viss förebyggande undervisning mot ett aktuellt problem. Om det exempelvis går rykte om att en viss grupp på skolan sysslar med doping kan ansvarig sammankalla lärare för att belysa problemet och vanligtvis integreras det förebyggande arbetet då med ett hälsoperspektiv i flera ämnen och fokus ligger på de riskerna som följer ett bruk av anabola steroider. Det vill säga att i idrott och biologi kan läraren lyfta och fokusera på vad som sker i kroppen vid användning av anabola steroider.
Metoder i skolan
Länsstyrelsens ANDT-samordnare, informant (A) uppger att kunskapen om hur skolorna arbetar idag är bristfällig och att Länsstyrelsen uppgift är att förmedla sin kunskap sen är det upp till den kommunala aktören att avgöra vad som passar bäst för deras verksamhet.
Informant (A) uppger att det idag ”inte finns någon metod som är bättre än andra” och att ”tilltron för någon specifik metod har fått sig en törn”. Idag förespråkar Länsstyrelsen inte någon specifik metod utan bygger och förmedlar sin kunskap på breda universella risk och skyddsfaktorer. Det är faktorer som utgör en risk eller skyddar ungdomar från risken. Kunskapen som förmedlas går ut på att stärka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna på flera nivåer.
De kommunala ANDT-samordnarna, informant (B & C) förklarar sitt arbetssätt gällande metoder de försöker implementera i skolan.
Den kommunal ANDT-samordnaren, informant (B). Bygger sin metod på EFFEKT med vissa personliga modifieringar för att göra metoden träffande och lokalt förankrad. Informant (B) uppger att det inte är samtliga skolor i kommunen som använder metoden.
Den kommunala ANDT-samordnaren, informant (C). Uppger att det för ca 3 år sedan frångick metoden ”EFFEKT” då den inte passade i kommunen. Den gav inte de
24
att vara en stödjande förälder som sätter tydliga regler och förväntningar på vad barnet skall rätta sig efter. Informant (C) uppger att metoden inte används på samtliga skolor i kommunen.
De båda rektorerna, informant (D & E) uppger att ansvaret i ANDT-frågor vilar på två ben. Lärarlaget och elevhälsan. Informant (D & E) uppger att kommunala ANDT-samordnare bjuds in vid behov eller om denne bjöd in sig själv för att presentera ny information och det är socialpedagogen som ansvarar för kontakten med den
kommunala ANDT-samordnaren. Båda rektorerna uppgav att ett stort ansvar i ANDT-frågorna delegerats till socialpedagogen som ansvarade för ANDT-frågor på individ och gruppnivå. Informant (F) socialpedagogen uppger att ny kunskap gällande ANDT-frågor oftast kommer från kommunens ANDT-samordnare.
Varken informant (F) socialpedagogen eller informant (D & E) rektorerna, kände till om skolan arbetade med någon specifik metod utan uppgav att lärarna ansvarar själva för att det förebyggande arbetet lyfts in i den vanliga undervisningen. I
intervjun uppgav informant (E), rektor: ”jag har dålig erfarenhet av metoder och vill kalla dem fenomen som kommer och går. Titta på konceptet Friends
anti-mobbingsorganisationen som i efterhand har visat sig delvis ha motsatt effekt, det känns märkligt när en sådan organisation kan sponsra en arena i Stockholm och cheferna lyfter ovanligt stora löner, det känns inte seriöst”.
Vidare uppgav informant (F) socialpedagogen och informant (D & E) de två rektorerna att det förebyggande arbetet skall sättas i ett sammanhang och
implementeras i ämnen som läraren ansvarar för. Exempelvis, kan läraren använda frågor, vad som händer i kroppen vid tobak, alkohol och narkotikaanvändning, frågorna kan diskuteras i biologi eller hälsa. Frågor gällande ANDT kan sättas i sitt sammanhang i samhällsvetenskap där brott och straff kan diskuteras. Informant (D, E & F) från skolan uppgav att ANDT-undervisning skall belysas från flera perspektiv, som att implementera undervisningen i flera ämnen, samt att bygga på goda
relationer mellan lärare och elev.
25
Vidare uppgav informant (F), socialpedagogen att samarbete med kommunens ANDT-samordnare är viktigt. Ny kunskap, uppdaterad lokal lägesbild,
föräldrasamverkan samt samarbete med externa aktörer kommer från den
kommunala ANDT-samordnaren. Socialpedagogens uppger att denne lägger stort fokus på att arbeta utifrån hälsoperspektivet i ANDT-frågor. Denna bedömning görs utifrån erfarenhet då socialpedagogen uppger att ungdomarna blir mer mottagliga när fokus ligger på hälsoperspektivet.
Ungdomarna skall få kunskap om vad som kan ske med kroppen om de konsumerar stora mängder energidryck, dricker alkohol, använder narkotika, doping eller röker. Samtliga informanter som är intervjuade i denna studie förutom informant (F) socialpedagogen uppger att de upplever metoderna som finns och har funnits kan upplevas som ett mode, vissa år pekar metoderna mot värderingsövningar för att sedan riktas mot föräldrasamverkan. De upplever en viss tveksamhet mot vad som är rätt arbetssätt inom ANDT-området. Detta även om metoden marknadsförs som evidensbaserad. Idag kan metoderna upplevas som kortsiktiga och samtliga uppger vikten av att arbeta långsiktigt. Informant (A) Länsstyrelsen ANDT-samordnare beskriver och uttrycker att ”det inte finns någon quick fix och att det tar tid att förändra attityder”.
Samtliga informanter uppger på olika sätt, att det finns en viss känsla av norm eller grupptryck inom området. Som informant (B) rektor, beskriver det. ”Arbetar de flesta skolorna i kommunen efter en metod så väljer jag samma metod, det finns ingen anledning att jag skall välja ett annorlunda arbetssätt.
26 Engagemang
En betydande faktor i ANDT-frågan är den ansvariges engagemang. Brister det i engagemanget faller ofta trovärdigheten, samarbetet och i slutändan blir ANDT-undervisningen bristfällig och av dålig kvalitet. I dag ser engagemanget väldigt olika ut uppger informant (B & C) kommunala ANDT-samordnare. Vissa skolors ansvariga har ett stort engagemang och har kontinuerliga möten och god samverkan med kommunens ANDT-samordnare. Andra skolors ansvariga brister i engagemang och kommunens ANDT-samordnare tvingas påminna och bjuda in sig själv till skolan för att erbjuda och kunskap och stöd i frågan.
Även informant (F) socialpedagogen, uppger vikten av engagemang och säger att: ” Jag önskar ett större engagemang från lärarnas sida. Idag är kvalitén skiftande beroende på lärare och jag tvingas ibland ”trycka på” vissa lärare för att arbeta med de förebyggande frågorna.” Det är lärarens roll att implementera
ANDT-undervisningen i ämnen uppger informant (F) socialpedagogen, och önskar ett separat ämne där den förebyggande undervisningen är i fokus. Det finns bra handlingsplaner om extraordinära händelser inträffar på skolan gällande ANDT-frågan men inga bra handlingsplaner gällande ANDT-strategier på skolan uppger informant (F).
Tydlighet, ansvar, brandkårsutryckningar och lokalförankring
Tydlighet och ansvar
Samtliga informanter upplever att ansvaret gällande ANDT-undervisningen inte är helt tydligt. De kommunala ANDT-samordnarna vänder sig ofta till samtliga lärare och informerar på arbetsplatsträffar eller föräldraträffar vid terminens start. Både informant (D & E) rektorerna, uppger att de har ansvaret för ANDT-undervisningen men påtalar att de inte har tid att sätta sig in i frågan. Idag är
27
engagerad i frågan. De kommunala ANDT-samordnarna, informant (B & C) upplever detta som en brist och fokus ligger idag på att förmedla aktuell kunskap, påverka och engagera lärarna i skolan. De uttrycker en önskan om mer engagemang och tydligare ansvar från skolorna, idag är engagemang och ansvaret bristande och otydligt. Det finns en önskan från informanterna (D, E & F) om att skapa ett ämne som exempelvis kan kallas livskunskap där ANDT-frågor belyses.
Ansvarsfrågan skiljer sig mellan informanterna. En kommunal ANDT-samordnare, informant (C) tror inte på valfriheten utan önskar mer styrning från Skolverket som idag inte påverkar skolorna i frågan. Styrningen skulle kunna vara en nationell strategi som anpassas till en lokal version. Informant (C) uttrycker sig: ”Det är inte möjligt att ha en absolut modell men det borde vara en strategi om hur skolorna bör arbeta i frågan. Strategin bör vara övergripande och peka ut vem som bär ansvaret och vilken strategi skolorna skall använda. Det krävs dock en lokal förankring för att göra undervisningen träffande”.
Den andra kommunala ANDT-samordnaren informant (B) är kritisk till nationell styrning och säger:
”Ofta med nationell styrning kommer en metod som är för akademisk och den går inte hem hos föräldrarna. Utifrån min erfarenhet så förstår inte föräldrar metoden och den får ingen respons. För att nå den stora massan av föräldrar krävs en lokal anpassad information. När jag pratar om vad som sker här hos oss, då vaknar föräldrarna och vill engagera sig”.
Brandkårsutryckningar
28
”brandkårsutryckningar”. Det är inte en hållbar ANDT-strategi och skolan förlorar mycket kunskap, samverkan och information uppger informant (B).
Lokalförankring
Samtliga informanter uppger på olika sätt att mer fokus bör ligga på att känna av det lokala sammanhanget. Att presentera och arbeta utifrån en nationell strategisk metod utan lokal förankring kan stjälpa det lokala ANDT-arbetet i skolan. Det är av stor vikt att det finns en lokal förankring och samarbete med lokala aktörer samt att känna av vilken nivå ungdomarna och deras föräldrar befinner sig på. Det finns fördelar med att finna sin egen väg i arbetet. En kommunal ANDT-samordnare, informant (B) uttrycker problemet med nationella metoder: ” Min erfarenhet visar att stå och presentera en nationell metod för föräldrasamverkan kan få negativ inverkan.
Föräldrarna känner sig inte träffade av informationen och sitter och halvsover under informationsträffen. Det upplevs däremot som positivt och träffande när lokal
information om läget på skolan och kommunen presenteras. Föräldrar vaknar till liv när föreläsaren presenterar fakta om kommunen, skolan och ungdomarna”. Här brister det ofta i de nationella metoderna uppger den kommunala
ANDT-samordnaren.
29
Analys
Av föregående kapitel framkommer att studiens huvudresultat kan sammanfattas i följande teman.
• Nätverkande, kunskapsinhämtning och samverkan med föräldrar • Skolans ansvar, metoder och engagemang
• Tydlighet, ansvar, brandkårsutryckningar och lokalförankring Här följer nu analysen där resultaten diskuteras och jämförs med tidigare forskning.
Nätverkande, kunskapsinhämtning och samverkan med föräldrar
Nätverkande och kunskapsinhämtning
Nätverkande och kunskapsinhämtning är enligt resultatet viktiga faktorer för ett fungerande arbete med ANDT-frågor. Betydelsen av detta är också något som uppmärksammats av berörda myndigheter på nationell nivå. Regeringen har enligt Socialdepartementet (2017) gett Folkhälsomyndigheten i uppgift att vara den
nationella aktören inom ANDT-området. De skall verka för nationell samordning och för ett effektivt kunskapsbaserat arbete. Verksamheten ska utgöra ett stöd för
strategisk planering och ANDT-förebyggande arbete på nationell, regional och lokal nivå menar Folkhälsomyndigheteten (2017).
Även på regional nivån betonar berörda aktörer betydelsen av nätverkande, samarbete och kunskapsinhämtning. ANDT-undervisningen skall bygga på samverkan, lokalanpassning och aktuella forskning enligt Sivertum och Heldin
(2006). Detta framgår även av det ANDT-förebyggande arbetet på Länsstyrelsen som beskrivs av Länsstyrelsen (u.å.) att det skall finnas en uppbyggd struktur för stöd till kommunerna i genomförandet av den nationella ANDT-strategin.
Av studiens resultat framkommer det att på regional nivå finns flera
30
den regionala samordnaren genom att de kallar samman de kommunala ANDT-samordnarna och delger dem en uppdatering av läget och nya rön inom forskningen.
Vägen från toppen (strategin) till mottagaren (eleven) kan upplevas som lång och byråkratisk och processen med flera inblandade aktörer innehåller både för och nackdelar. Huruvida det är positivt eller negativ att kunskapen passerar flera
myndigheter och påverkas av externa aktörer på väg till mottagaren är inte syftet att svara på i denna studie utan läsaren får själv tolka denna process. Informant (B) uppger att denne tar till sig kunskapen och bearbetar den för att passa den lokala skolan vilket kan vara bra enligt Botvin och Griffin (2007) som hävdar att det finns fördelar med att lokalt anpassa ANDT-undervisningen efter lokala och kulturella behov. De båda ANT-samordnarna från kommunen, informant B och C uppger att de förespråkar ett tätt samarbete med föräldrar och andra externa lokala aktörer för att nå framgång i ANDT-frågor.
Samverkan med föräldrar
Flera studier har undersökt effekter av program som riktade sig till föräldrar och familjesamverkan.
Brown et al. (2005) som har utvärderat programmet ”Raising healthy children” som delvis bygger på föräldrasamverkan och är ett preventionsprogram från USA och framarbetat av University of Washington. Utvärderingen av programmet visar att det finns en viss effekt på att försena debut av alkohol samt minska konsumtion av
alkohol och cannabis. Programmet är långsiktigt och bygger på att stärka
skyddsfaktorerna, utbilda och involvera lärare och föräldrar, samverka och stärka banden mellan elev – lärare – föräldrar.
Anmärkningsvärt är att Catalano som är en av ägare och skapare av metoden
”Raising healthy children” är med som författare i den vetenskapliga utvärderingen av metoden. Skolor som vill använda programmet ”Raising healthy children” betalar 950 dollar per år och lärare.
31
där att ”Örebro preventions program” är effektivt för att skjuta fram alkoholdebuten och minska berusningsdrickandet.
”Örebro preventions program” och har senare blivit utvärderad av Bodin och
Strandberg (2011), slutsatsen där är att ”Örebro prevention program” inte påverkar alkoholdebut, berusningsdrickande och konsumtionen av alkohol. Här skiljer sig forskning signifikant. Beaktansvärt är att preventionsprogrammens skapare som Catalano och Koutakis kan utvärdera sina egna program. Senare utvärderade även Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU 2015) ”Örebro prevention program” genom att bedöma två randomiserade studier som gjorts i Sverige, Bodin och Strandberg (2011) samt Koning et al. (2011) i Nederländerna och kommit fram till att ”Örebro prevention program” inte bedöms minska
alkoholkonsumtionen bland skolelever.
”Aussie optimism” är ett program utarbetat i Australien och bygger på samverkan med föräldrar. Fokus för eleven bygger på att identifiera och hantera känslor, skapa och underhålla vänner, lösa sociala problem, tänka positivt och arbeta med
självkänslan. En genomgång av programmet finns på ”Aussie optimism” hemsida Aussie optimism, (2018). Roberts et al. (2011) har utvärderat programmet och resultatet visar att programmet har en preventiv effekt på tobak och alkohol.
Den tredje större utvärderingen av ett föräldrastöd i skolan är programmet ”Family school partnership” som bygger upprepade träffar för familjen med lärare och skolpsykolog. Fokus ligger på att skapa, samarbete, bra relationer, respekt,
ansvarstagande och tillit. I programmet benämns familjen som den viktigaste faktorn i uppfostringssyfte och lärande innan, under och efter skoltiden. Därav utbildas hela familjen i programmet enligt Family-school & community partnerships bureau, (2018).
En utvärdering är gjord av programmet av Furr-Holden et al. (2004) och resultatet visar att programmet har preventiva effekter på tobak men ingen effekt på alkohol eller narkotika.
Flera informanter (A, B, D, E & F) uppger att de förespråkar tät kontakt med
32
Skolans ansvar, metoder och engagemang
Skolans ansvar
Skolan har ett stort ansvar och informanterna uppger i resultatet att det finns en brist i ansvarsfrågan på skolorna. Ansvarat vilar ofta på engagemang och den som har ansvaret är oftast den som är mest engagerad i frågan. Enligt Andersson och Anderberg (2013) är det en utmaning för den svenska skolan att ge lärare relevant utbildning i ANDT-undervisning och att skolledningen stödjer utvecklingen av en sådan undervisning. Utöver en stödjande ledning visar forskning att en god skolmiljö med goda relationer mellan elever och lärare som möjliggör att samtliga elever går ur skolan med godkända betyg verkar förebyggande när det gäller användningen av alkohol och narkotika. McBride (2003) har i sin studie kommit fram till att bäst resultat uppnås om lärarna som håller i ANDT-undervisningen har goda kunskaper om elevernas behov och utvecklingsnivå då läraren kan implementera
ANDT-undervisningen i den ordinarie ANDT-undervisningen när eleverna har behov och är på rätt utvecklingsnivå. Skolans ansvar är viktigt i frågan. Finns det bristande resurser, oengagerad personal, otydlighet och brister under implementeringen av ANDT-frågor kan även metoder som har visat bra resultat fallera och effekten av bra
ANDT-undervisning minskar eller uteblir visar Dusenbury et al. (2003). Enligt Andersson och Anderberg (2013) påvisar de att läraren skall ha en adekvat utbildning i ANDT-undervisningens metod eller program. Utbildningen ska innefatta, såväl
implementering, innehåll och utförandestruktur av program eller metod. Läraren som innehar uppgiften skall vara motiverad och kontinuerligt genomgå utbildning i frågan vilket bland annat Mcbride (2003) påminner om. Framgångar i skolans preventionsmetoder beror mycket på en stödjande organisation och ledning som ger tillräckligt med stöd såväl som tidsmässigt, ekonomiskt, och att förutsättningar skapas för tillämpning och implementering enligt Dusenbury et al. (2003).
Metoder i skolan
33
visar i sin rapport att inget av de manualbaserade metoder i svensk skola har visat sig fungera drogförebyggande. Enstaka program har visats kunna minska användning av tobak, cannabis och tungt episodiskt drickande och att vissa skol- och
föräldrastödsprogram till och med lätt till en ökad konsumtion. Samtidigt poängterar rapporten att det utifrån det vetenskapliga stödet inte går att dra några slutsatser då det finns för lite vetenskapligt stöd.
De kommunala ANDT - samordnarna, informant (B & C) uppger att de arbetar utifrån metoder. Informant (B) uppger att denne använder metoden ”EFFEKT” med vissa personliga förändringar för att skapa bättre träffsäkerhet och förankra metoden med lokal information. Enligt Andersson och Anderberg (2013) är det ett vanligt fenomen att lärare upplever svårigheter att slaviskt följa en färdig modell då det ofta finns lokala avvikelser som kan vara kulturella och gruppstyrda normer i en klass. Lärarna känner större träffsäkerhet om de utgår från elevernas specifika behov. Enligt Botvin och Griffin (2007) bör ANT-undervisningen utgå och anpassas för målgruppens specifika behov och det är viktigt att ta hänsyn till faktorer som klass och etnicitet hos tänkta elever och föräldragrupper menar Sivertun och Heldin (2006).
Informant (C) uppger att det för ca 3 år sedan frångick metoden ”EFFEKT” då den inte passade i kommunen. Den gav inte de resultat som presenterats. Idag arbetar kommunen med en metod som kallas ”ANDT på schemat” som är ett metodmaterial för lärare. Samt ett föräldrastödjande program utarbetad av Borås kommun, som benämns – ”Dags att prata samman”! Fokus ligger på att vara en stödjande förälder som sätter tydliga regler och förväntningar på vad barnet skall rätta sig efter.
Informant (E), rektor uppger:
”Jag har dålig erfarenhet av metoder och vill kalla dem fenomen som kommer och går. Titta på konceptet Friends anti-mobbingsorganisationen som i efterhand har visat sig delvis ha motsatt effekt, det känns märkligt när en sådan organisation kan sponsra en arena i Stockholm och cheferna lyfter ovanligt stora löner, det känns inte seriöst”.
34
lyckas med ANDT-undervisningen bör undervisningen knytas till ett teoretiskt ramverk kring risk- och skyddsfaktorer. Även UNODC (2015) som sammanfattar forskning från hela världen i sin rapport förespråkar att fokus i drogprevention bör bland annat ligga på risk och skyddsfaktorer.
De kommunala ANDT – samordnarna och de ansvariga på skolorna har ännu inte tagit till sig detta arbete utan arbetar fortfarande utifrån metoderna ”EFFEKT”,” ANDT på schemat” och ”Dags att prata samman”.
Engagemang
I resultatet framkommer från flera informanter att engagemanget är av stor
betydelse. Utan en engagerad ANDT-samordnare eller en ansvarig lärare på skolan får preventionsundervisningen ofta ett dåligt resultat. FN organet UNODC (2015) beskriver i sin rapport vad som kännetecknar en framgångsrik prevention.
I rapporten lyfts metoden fram som viktigt men lika viktig är personen som genomför metoden. Enskilda eldsjälar kan förbättra resultaten oavsett vilken metod som
används. De belyser även problemet med att reproducera en metod som visat sig vara framgångsrik om insatsen i hög grad bygger på prestationer från en karismatisk engagerad eldsjäl. Resultatet kan bli avsevärt sämre om en oengagerad person använder samma framgångsrika metod (UNODC, 2015).
Även Dusenbury et al. (2003) påtalar att engagerad personal som skapar engagemang är av betydelse i ANDT-undervisningen samt att tankeutbyte och interaktivitet är avgörande för ett bra resultat.
35
Tydlighet, ansvar, brandkårsutryckningar och lokalförankring
Tydlighet och ansvar
Flera informanter upplever en brist i tydlighet och ansvarsfrågan. Oftast hamnar ANDT-frågorna hos någon som har ett engagemang och frivilligt driver ANDT-frågor. Informant (B & C), kommunala ANDT-samordnare upplever detta vid kontakt med vissa skolor. Ofta tvingas de bjuda in sig själva för att leverera nya rön gällande ANDT-frågor och det upplevs ibland som vissa lärare är ointresserade i frågor gällande ANDT. Även forskning visar att det ofta saknas engagemang och acceptans hos såväl ansvariga som skolledning vid implementering av nya preventionsprogram, vilket bland annat Dusenbury et al. (2003) har påtalat. De rektorer som är intervjuad i denna studie har anställt en socialpedagog som ansvarar för ANDT-frågor och skall vara den person som fungerar som länken mellan den kommunala
ANDT-samordnaren och skolans personal.
Brandkårsutryckningar
Brandkårsutryckningar kan definieras genom att vid akuta problem så görs väldigt mycket i ANDT-frågan och när problemet är löst så återgår ANDT-undervisningen till en normal fas där allt ansvar oftast ligger på den engagerade läraren eller annan ansvarig person. Informant (C) uppger att detta är problematiskt.
ANDT-undervisningen blir effektivast när den är väl implementerad och långsiktigt planerad och utförd.
Även informant (B) uppger att kortsiktiga insatser upplevs som negativt. Det finns dock forskning som påvisar att kortvariga punktinsatser ”brandkårsutryckningar” kan minska alkoholkonsumtionen hos unga om insatsen består av motiverande samtal och så kallad personanpassad normativ återkoppling enligt SBU (2015). Gottfredson och Wilssons (2003) påtalar i sin studie att det inte finns några bevis för att längre långsiktig ANDT-undervisning ger bättre resultat än kortvariga insatser.
Lokalförankring
36
arbeta utifrån en nationell strategisk metod kan stjälpa det lokala ANDT-arbetet i skolan. Informant (B) uttrycker problemet med nationella strategier och metoder:
” Min erfarenhet visar att stå och presentera en nationell metod för föräldrasamverkan kan få negativ inverkan”.
Även Informant (F) påtalar vikten av lokal anpassning och förankring som är tät knuten till andra lokala aktörer och föräldrar.
37
Avslutande diskussion
Metoddiskussion
Det finns mycket information gällande ANDT-undervisning och det var relativt enkelt att samla in underlag för denna studie. Svårigheten var att flertalet av metoderna utger sig att vara vetenskapligt testade och påvisar en fungerande preventionseffekt. Under datainsamling första fas och hittades mängder av information som kunde vara användbara i denna studie. Efter ett källkritiskt förhållningssätt upptäcktes att
väldigt få metoder var vetenskapligt förankrade och påvisade att bra resultat. Arbetet med att selektera ut värdefull information var arbetsamt och tidskrävande.
Upplevelsen av att samtliga informanter tackade Ja till att medverka i studien kändes positivt och samtliga informanter anser att ämnet är viktigt och att det råder en stor osäkerhet i vad som är styrkor och svagheter i ANDT-undervisningen.
Det som fungerade mindre bra i samband i denna studien var att återge likheter i informanternas svar då ANDT-undervisningen saknar nationell styrning och regler. Kommunerna som har en viktig roll för att påverka skolorna har inget krav på sig att ha en ANDT-samordnare vars roll är att påverka skolan i kommunen. Detta gör att arbetsmetoderna från kommun till kommun och skola till skola kan variera mycket. Det finns en svårighet att systematisera och återge informanternas svar då det i kommun och skola kan se väldigt olika ut i beslutsvägar och pedagogiskt
förhållningssätt.
38
Resultatdiskussion
Resultatet påvisar att det idag finns flera styrkor i skolornas ANDT-undervisning men även flertalet svagheter.
Styrkor
Nätverkande, kunskapsinhämtning och samverkan med föräldrar, goda relationer, brandkårsutryckningar och lokalförankring
Nätverkande och kunskapsinhämtning
Resultatet visar att det finns ett stort nätverk för kunskapsinhämtning och en tät kontakt med universitet för att uppdatera preventionsarbetet efter de senaste rönen. Nackdelen är att det inte finns någon given struktur för nätverkandet och
kunskapsinhämtningen. Till stor del beror nätverkandet och kunskapsinhämtningen på en eldsjäl eller engagerad person. Finns inte denna eldsjäl eller engagemanget hos personal blir ANDT-undervisningen bristfällig. Det finns idag inget krav att
kommunerna skall ha en ANDT-samordnare som håller kontakt med den så viktiga aktören Länsstyrelsen. Följden är att det kan se väldigt olika ut i Sveriges kommuner och skolor.
Samverkan med föräldrar
Positivt i denna studie är att de båda kommunala ANDT-samordnarna informant (B & C) arbetar med att ha en god samverkan med föräldrar. Detta är även något som informanterna från skolan ser som självklart i preventionsarbetet.
Samtliga informanter tror på och arbetar utifrån en lokalförankring med flera samarbetspartner lokalt. Studien visar att det är av stor vikt att anpassa
ANDT-undervisning mot lokala skillnader, avvikelser samt att ha en eller flera lokala aktörer som samarbetar i frågan. Initialt tolkade jag lokala avvikelser som negativt och då de avvek från givna riktlinjer i preventionsarbetet, men desto längre i arbetet jag
