Europeiska Unionens hälsopolitiska integration
- En kvalitativ dokumentanalys av Europeiska rådets beslut om integration inom hälsopolitiken
- Nils Torell
Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15hp, VT/2021 Statsvetenskapliga Institutionen, Uppsala Universitet Handledare: Thomas Persson
Abstract
The European Union (EU) began as a prevention of future wars. Thereafter the work of the EU has been further integrated, partly linked with ongoing crises in order to follow common goals for the Union. The EU is a central actor affecting freedom and the future of the
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Syfte 7
1.2 Frågeställning 7
2. Tidigare forskning 8
2.1 Tidigare kriser inom Europeiska Unionen 8
2.2 Forskning kring Europeisk integration till följd av Covid-19 10
3. Teori 11
4. Metod 13
4.1 Teoritillämpande 13
4.2 Dokumentanalys 13
4.3 Analyschemats utformning 15
4.4 Bakgrund till det politiska förslaget om Europeisk hälsounion 16
4.5 Europeiska rådet 16
4.6 Europeiska rådets slutsatsdokument 17
5. Urval av slutsatsdokument från det Europeiska Rådet 20
5.1 Urval av tidsperiod 20
5.2 Undersökning av hälsopolitik 20
5.3 Europeiska rådet 21
6. Empiri från Europeiska Rådet 23
6.1 Slutsatsdokument Europeiska Rådet: 2019-10-17, 2019-10-18, 2019-10-28
2020-12-12 23
6.1.1 Slutsatsdokument Europeiska rådet 2020-07-21 23
6.1.2 Slutsatsdokument Europeiska rådet 2020-10-02 23
6.1.3 Slutsatsdokument, Europeiska Rådet 2020-10-16 24
6.1.4 Slutsatsdokument, Europeiska Rådet 2020-12-11 24
6.2 Analysschema 26
7. Analys 27
7.1 Ökad grad av hälsopolitik på Europarådets dagordning 27
7.2 Ökad reformmässig konkretion av hälsopolitiken 28
7.3 Hälsopolitiska områden 28
7.4 Initiativtagare 29
8. Slutsats 30
1. Inledning
I sviterna av andra världskriget bildade ett antal europeiska länder kol- och stålunionen. Tanken var att ömsesidigt beroende av råvarorna kol och stål, genom handel, skulle minimera riskerna för framtida krig länderna emellan. Med tiden utvecklades detta samarbete till att omfatta flera länder och politiska områden. Idag är den Europeiska Unionen (EU) en
omfattande politisk organisation som syftar till att gemensamt lösa de utmaningar som finns länderna emellan.1
Ett sätt att beskriva EUs samarbete är att det handlar om gemensam samordning mot kriser. Först handlade det om att undvika krisen ett krig skulle innebära.2Den risken kvarstår och freden bland EUs medlemmar skall inte tas för given. Med det sagt är inte dagens huvudfokus inom EUs arbete att förhindra eventuella krig bland medlemsländer, utan EUs arbete har utökats till andra områden. Mot bakgrund i olika kriser som drabbat EU och med fara för framtida kriser har nya politiska frågor växt fram till att gemensamt hanteras av Europeiska unionen, för att på så vis effektivt och gemensamt lösa gemensamma problemområden för Unionens medlemsländer. Bland dessa kriser och problemområden finner vi bland flertalet andra på EUs dagordning; hantering av den globala uppvärmningen3, flyktingkrisen4och ekonomiska kriser5.
Länge har hälsopolitik varit ett område som stått utanför EUs dagordning och i huvudsak skötts på nationell nivå. Som ett exempel har kommissionen under föregående
kommissionsordförande Jean Claude Junckers ledarskap nästintill avvisat politikområdet. Det är en fråga som främst skötts på nationell nivå. Mot bakgrund av spridningen av sjukdomar inom Europa, såsom galna kosjukan, sars-viruset och svininfluensan (H1N1) har dock frågan tidigare väckts om samordning inom EU av olika hälsofrågor. I takt med EUs största
hälsokris i form av Coronapandemin (Covid-19) har frågan om gemensam hantering av de olika regleringarna som förekommer för pandemihanteringen blivit föremål för diskussion på EUs dagordning.6
6Greer. Et al. 2020
5Rådets Generalsekretariat. 2021b 4Rådets Generalsekretariat. 2020 3Rådets Generalsekretariat. 2021a 2Riksdagen. 2020
EUs samarbete grundar sig i ett antal målsättningar, och bland de mest centrala av dessa är upprätthållandet de fyra friheterna; fri rörlighet av kapital, människor varor och tjänster.7 Under spridningen av Covid-19 har vi sett djupa inskränkningar i den fria rörligheten i EU. Kravet på social isolering för att minska smittspridning begränsar människors möjlighet att röra sig fritt över unionens gränser. Detta såg vi i början av Covid-19 pandemin där ländernas olikartade smittspridning och pandemihantering ledde till splittring inom unionen. Olika länder skapade inreseförbud ibland riktade mot vissa länder som bedömdes ha hög
smittspridning.89Ett nu utvecklat samarbete som avser pandemihanteringen är utvecklingen av ett vaccinpass där vaccinerade individer som därmed är nästintill riskfria från att sprida corona ska få resa fritt inom unionen. En väl omdebatterad fråga som kräver god
administration och svåra tekniska lösningar. Vidare inom samarbetet ingår produktionen och distributionen av ett vaccin mot coronaviruset.
I början av coronapandemin talades det om splittring och en kris för Europa. Historiskt har flertalet kriser inom Europa begränsat sig till ett fåtal länder, såsom den ekonomiska kris som drabbade Grekland under finanskrisen 2008-2009 eller skogsbränderna i Sverige sommaren 2018.10I dessa exempel har EUs lösning varit att allokera resurser från ett land till ett annat vilket varit grunden till utvecklandet av civilskyddsmekanismen.11Coronapandemin har däremot drabbat samtliga medlemsnationer och även om vissa nationer blir mer drabbade än andra blir inte allokeringen av resurser lika självklar som när enbart vissa länder blir
drabbade. I denna komplicerade kris kan det anses relevant att ta tempen på det Europeiska samarbetet. Hur har EUs samarbete utvecklats under pandemin inom hälsopolitikens område? Börjar vi till följd av pandemikrisen se tendenser till ett fördjupat samarbete på detta politiska sakområde? Eller har krisen snarare lett till ökad splittring och minskad samarbetsvilja bland EUs medlemsnationer?
Genom att undersöka utvalda slutsatsdokument från Europeiska rådet syftar denna uppsats till att beskriva utvecklingen av samarbetet inom hälsopolitiken under pandemin. Med
återkoppling till inledningen så har den europeiska unionen utökat sitt samarbete i samband med kriser. Den bildades för att förhindra krisen ett krig innebär och därefter har
11Greer Et al. 2021 10TT.
samarbetsfördjupningen ökat inom olika politiska sakområden till följd av kriser. Ser vi ett utökat hälsopolitisk integration till följd av coronapandemin?
1.1 Syfte
Uppsatsen syftar till att beskriva hur det Europeiska samarbetet utvecklats under coronapandemin 2019/2020 inom hälsopolitikens område? Med utgångspunkt i
intergovernmentalism avser uppsatsen bedöma utvecklingen av Europeiska rådets slutsaster under 2019-2020 och beskriva EUs grad av enskilt nationellt fokus, samordning samt samgående under krishanteringen.
1.2 Frågeställning
På vilket sätt har samarbetet inom hälsopolitiken utvecklats under coronapandemin 2019/2020 inom den Europeiska unionen?
2. Tidigare forskning
2.1 Tidigare kriser inom Europeiska Unionen
Som grund för denna studie är det fruktbart att se över tidigare studier kring EUs krishantering och integration utifrån ett intergovernmentalistiskt perspektiv. För att få
bakgrund till olika utfall av krishantering inom EU kan det vara fördelaktigt att se över Frank Schimmelpfennigs studie av Eurokrisens utveckling. I denna studie kartlägger
Schimmelfennig Eurokrisens integrationsutveckling med utgångspunkt i ett intergovernmentalistiskt perspektiv.12
I samband med eurokrisen där flera medlemsnationer i Europa hade en omfattande statsskuld och instabil ekonomisk situation förekom det en omfattande kritik mot EU som ansågs bära skulden för krisen. Å andra sidan ledde denna ekonomiska kris till ytterligare integration på det ekonomiska området, framför allt bland de länder som har euron som valuta. Krisen gav upphov till ökade regleringar kring ekonomisk styrning och samordning på europeisk nivå, bland annat i form av ekonomisk övervakning samt mer omfattande ekonomiska regleringar för nationerna för att på så vis förhindra framtida likartade kriser.13
Genom en analys utifrån ett intergovernmentalistiskt belyser Schimmelfennig nationernas regeringschefers betydelse till denna utveckling. Med utgångspunkt i de nationella
preferenser som utarbetats på hemmaplan förekom omfattande förhandlingar på EU-nivå. Efter utdragna förhandlingar kom de till sist fram till ett gemensamt förslag av utvecklad integration genom gemensamma regleringar för ekonomin.14
Schimmelfennigs studie säger dock ingenting om hälsopolitikens integration inom EU. Däremot är detta ett av flera exempel på ett mönster i EU där krishantering inom ett specifikt sakområde leder till vidare samordning och samgående som lösningar för att gemensamt lösa ett problemområde inom Unionen. Vidare har Schimmelpfennigs studie agerat som en av flera utgångspunkter i detta uppsatsarbetes intergorevnmentalistiska perspektiv eftersom studien är gjord utifrån intergovernmentalism. Inom denna studie undersöktes olika nationers
betydelse, däribland Tysklands omfattande inflytande. Inom min studie syftar jag inte till att undersöka enskilda nationer utan snarare Europeiska rådet i sin helhet.
Vidare förekommer det studier med en bredare kartläggning av EUs historiska hållning inom hälsopolitiken. Inom texten av Scott L. Geer et Al redogörs för en historisk gradvis Europeisk integration. Med utgångspunkt i begreppet “failing forward” redogörs för en utveckling där nationer går från nationell hantering till gradvis samordning. Exemplen på omstridda politiska sakområden är många. Vid utbrottet av galna kosjukan, en sjukdom som spreds inom Europa genom köttkonsumtion, utvecklades exportförbud på kött mellan länder i ett samordnat system för att förhindra spridning av sjukdomen. Hanteringen av livsmedel sköttes efter diskussioner länder emellan. Även om det förekommit ökad samordning av livsmedel förblir “public health” [Hälsopolitik] området en känslig fråga där den nationella
suveräniteten betonats historiskt. Hanteringen av kött för att förhindra spridningen av galna kosjukan beskrevs snarare som livsmedelspolitik än hälsopolitik på grund av känsligheten kring en överstatlig hantering av hälsopolitiken. Trots denna känslighet kring
hälsopolitiksbegreppet råder det ingen tvekan om att hanteringen av galna kosjukan är av hälsopolitisk karaktär eftersom det handlar om att vidta åtgärder för att minska spridning av sjukdom.15
Olika kriser har således utvecklat EUs samordningsförmåga. I samband med EU-nationernas arbete med att minimera kostnaden för inköp av vaccin mot svininflusensan (H1N1)
vidarutvecklades en- “Joint Procurement mechanism” (upphandlingsmekanism) för att utveckla samarbetet kring gemensamma uppköp av medicin, för att på så vis gemensamt kunna få ned priserna vid förhandling med producenter. Denna organisering har därefter varit viktig för att samordna köpet av vaccin mot coronaviruset bland EUs medlemsnationer och är ett tydligt exempel på utökad samordning vid rädslan för spridningen av svininfluensan. Återigen ett exempel på ökad samordning vid kris eller vid hot om kris.16
Med historisk referens skall även tilläggas att mot bakgrunden av hotet kring spridningen av sars-viruset bildades European Centre for Disease prevention and Control (ECDC) för att på ett samordnat vis sprida viktig information kring sjukdomar med syfte att informationen skall
nyttjas av respektive medlemsländer för att ha en god kunskapsgrund för att fatta viktiga beslut för att minska spridningen av aktuell sjukdom.17
2.2 Forskning kring Europeisk integration till följd av Covid-19
Som utgångspunkt till denna uppsats finner vi även Vivien Schmidts kartläggning av den Europeiska unionens integration inom olika sakpolitiska området under coronakrisen. Hennes text har liksom Schimmelpfennigs skrift varit en bra grund som källa för hur
intergovernmentalism kan fungera som teoretiskt perspektiv för att förstå hur kriser kan leda till fördjupad integration.18
I Schmidts undersökning kring utvecklingen av den Europeiska unionens integration finner hon olikartade grader av integration beroende på sakområde. Inom vissa områden
förekommer “paradigmskifte mot djupare integration”, inom andra “gradvis förändring” samt “disintegration” inom vissa. I summeringen av förändringarna menar Schmidt på att
Covid-19 perioden, allt som allt, har lett till en djupare integration. Denna skrift har verkat som inspiration till att djupare undersöka den hälsopolitiska integrationen under
coronapandemin.
3. Teori
Vad är det som pådriver Europeisk integration? Inom forskningen kring den Europeiska Unionen har det förekommit två dominerande synsätt kring de centrala aktörerna för Unionens integration. Det ena perspektivet, benämnt intergovernmentalism, belyser de statliga representanterna, bestående av regeringschefer samt ministrarnas, betydelse. Intergovernmentalister menar på att den centrala drivkraften till den Europeiska Unionens integration och disintegration huvudsakligen består i regeringschefers och ministrars arbete inom Europeiska rådet och Europeiska Unionens råd (ministerrådet). Intergovernmentalister belyser således möten mellan dessa makthavare, vilka representerar egna landets perspektiv sätter utgångspunkten för den Europeiska Unionens samarbete och integration. Med
utgångspunkt i detta perspektiv bör bästa metoden för att se över utvecklingen av EUs integration att se över Europeiska rådet alternativt ministerrådets arbete inom olika
sakområden som den pådrivande faktorn för europeisk integration. Intergovernmentalismen innebär att nationer utifrån ett egenintresse kan driva på europeisk integration eftersom det ligger i dessa nationers intresse att samordna vissa politiska sakområden eftersom det kan finnas svårighet att göra det för ett enskilt land. Detta dock enbart om det ligger i landets egna intressen.19 20
Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats bygger på den återkommande diskussionen mellan dem som tror att EUs samarbete bygger på neofunktionalism och de som menar på att de bygger på intergovernmentalism. Intergovernmentalismen bygger på att stater gemensamt förhandlar fram lösningar och på så vis driver på utvecklingen i den Europeiska unionen. Mer konkret menar intergovernmentalister att de statliga ledarna inom det europeiska rådet är dem som bestämmer och driver fram utvecklingen inom den europeiska unionen. Vidare är det alternativa perspektivet inom forskningen neofunktionalism, som snarare bygger på att den drivande kraften bakom europeisk integration är de över statliga aktörerna. Exempel på dessa är kommissionen och den Europeiska centralbanken. Neofunktionalisterna menar på att
kommissionens sakkunskap inom olika sakfrågor driver på utvecklingen inom EU. Denna uppsats utgår dock från det intergovernmentalistiska perspektivet, som belyser
medlemsstaternas övergripande roll för att driva på integrationen, men det
neofunktionalistiska perspektivet bör finnas i åtanke som ett alternativt perspektiv i vad som driver på utvecklingen av hälsopolitisk integration. Är det medlemsstaternas regeringschefer eller är det mellanstatliga aktörer som pådriver den europeiska integrationen?21 22
4. Metod
4.1 Teoritillämpande
Denna uppsats är teoritillämpande eftersom den beskriver Europeiska rådets integration inom hälsopolitikens område med utgångspunkt i teorin kring intergovernmentalism. Teorin som tillämpas är därmed intergovernmentalismen, eftersom medlemsstaternas roll i integrationen av hälsopolitiken undersöks. Vilken roll har dessa stater inom integrationen? Innan teorin kring staters roll.23
4.2 Dokumentanalys
Inom denna studie skall det genomföras en bedömning av samarbetsutvecklingen inom Europeiska rådet precis innan och under coronakrisen. Detta kommer att ske i form av läsning av rådets slutsatsdokument från 17 oktober 2019 till och med den 11 december 2020. Europeiska rådet framställer sig själva som eniga inom sina slutsatser. Men genom att se över punkterna inom slutsatsdokumenten relaterade till coronapandemin kan man kartlägga i vilken omfattning rådet eftersträvar utökat samarbete inom unionen, vilket kan relateras till i vilken grad nationernas enskilda pandemihantering tydliggörs.
Varje punkt relaterad till Covid-19 kommer därmed läsas och därefter kodifieras utefter kategoriserande begrepp utifrån ett analysschema som går att finna nedan. Till vilken grad kommunicerar dessa dokument nationellt egenansvar, samordning inom unionen eller mot en samgående riktning?
Genom denna gradering skall undersökningen kartlägga till vilken grad EUs samarbete fördjupats, alternativt försvagats inom hälsoområdet till följd av coronapandemin. Det går att argumentera för att utvecklingen av hälsosamarbetsutvecklingen kan bero på andra faktorer och så kan rimligtvis vara fallet. Men med utgångspunkt i coronapandemins omfattning och inverkan på den Europeiska Unionens medlemsnationer är det rimligt att det är en fråga som haft inverkan på hälsosamarbetet.
Metoden för undersökningen är kvalitativ kodifiering av Europeiska rådets
slutstatsdokument. Ett alternativt tillvägagångssätt för denna studie vore att studera i vilken omfattning vissa termer förekommer, såsom samordning eller nationer. Även om denna mätmetod minskar intersubjektiviteten i undersökningen förblir validiteten lidande. Att ord förekommer i större omfattning behöver inte innebära att slutsatsen utifrån dokumentet skulle innebära EU samarbete i den riktningen. Enbart för att exempelvis termen
samordning förekommer i högre utsträckning i ett dokument kan exempelvis bero på att rådet belyser att man bör minska samordningen inom ett policyområde.24Efter detta
övervägande föll därmed beslutet på att undersökningen skulle vara av kvalitativ karaktär. Eftersom kodifieringen görs på kvalitativa grunder baserade på stora delar text omfattas denna uppsats med problematiken av intersubjektivitet.25Intersubjektivitet innebär att en
mänsklig bedömning aldrig kan vara helt objektiv. Därmed finns det risk att min helhetsbedömning av slutsatsdokument kan vara inkorrekt.
Vidare redovisas slutsatsdokumenten för att på så vis enligt forskningstraditionen kunna granska huruvida mina bedömningar är korrekta. Ett sätt att motverka intersubjektivitet vore att genomföra en undersökning med avsaknad av den mänskliga faktorn. I ett tidigt skede i uppsatsskrivandet övervägde jag att kvantitativt mäta förekomsten av
betydelsefulla begrepp i dokumenten. På så vis skulle intersubjektiviteten minska och reliabiliteten i undersökningen skulle bli högre, vilket innebär att om undersökningen skulle genomföras på samma material skulle resultatet bli densamma, eftersom förekomsten av ord är densamma oavsett vem som genomför undersökningen.
Anledningen till att denna metod inte valdes beror på att jag anser att undersökningen förlorar sin validitet. Genom att mäta förekomsten av termer finner jag inte att man “mäta det jag avser att mäta”. Kopplingen mellan att blint redovisa förekomsten av antalet ord säger inte mycket om hälsopolitikens framväxt inom den europeiska unionen. Därmed har jag valt att göra kvalitativa helhetsbedömningar av slutsatsdokumenten, för att säkerställa i största mån möjligt att få ett fruktbart resultat.
4.3 Analyschemats utformning
Analyschemat som utgör grunden till denna undersökning består av fyra kolumner. Från vänster består första kolumnen av de hälsopolitiska sakfrågorna som undersöks.
Nästkommande kolumn med titeln “initiativtagare” är en operationalisering av det
intergovernmentalismen och kategoriserar med utgångspunkt i slutsatsdokumentet vem ser ut att vara initiativtagare till det politiska sakområdet som analyseras. Genom
formuleringar såsom “rådet uppmanar” vilket indikerar att kommissionen är initiativtagare till det politiska sakområdet. Under den tredje kolumnen från vänster ser vi rubriken “gradering”. Under denna rubrik finner vi en bedömning med utgångspunkt i
slutsatsdokumentet på om det enskilda politiska sakområdet skall skötas genom ett “nationellt ansvarstagande” samordning eller samgående”. Denna kolumn finns i syfte att operationalisera graden av EU-integration i det politiska sakområdet. Sakfrågor som skall skötas på nationell nivå är inte integrerade i EU eftersom vardera nation sköter frågan själv. “Samordning” innebär att medlemsstaterna sköter sakfrågan gemensamt vilket innebär att det visar på integration. Att sakfrågan är av samgående karaktär visar på att medlemsstaterna har delegerat frågan till en överstatlig aktör, vilket är den yttersta formen av integration. Slutligen finner vi kolumnen övergripande/konkretion vilket är en
helhetsbedömning av hur specifika de hälsopolitiska åtgärderna är i det aktuella slutsatsdokumentet.
Dokumentanalysen kommer ske på följande vis:
1. Inom rådens slutsatsdokument finns det en andel punkter som behandlar hälsopolitik. Dessa kommer att brytas ut för att därefter analyseras.
3. Under kolumen “initiativtagare” granskas hälsorelaterade sakfrågor baserat på indikation av initiativtagare vilket antingen är kommissionen eller det europeiska rådet.
4. Därefter graderas samtliga punkter under kolumnen “gradering”. Graderingen består i till vilken grad punkten betonar enskilt nationellt ansvarstagande, samordning eller samgående.
5. Under kolumnen “övergripande/konkretion” görs en helhetsbedömning av hur specifikt utformade de hälsopolitiskt relaterade punkterna i dokumentet är.
4.4 Bakgrund till det politiska förslaget om Europeisk hälsounion
I ett långsiktigt arbete mot framtida pandemier som kan drabba unionen har kommissionen lagt fram förslaget för en Europeisk hälsounion. Detta förslag innebär en utökad befogenhet och ansvar för det Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) samt Europeiska läkemedelsmyndigheten. I förslaget för en Europeisk hälsounion gäller bland annat att förebyggandet mot gränsöverskridande hälsohot skall förhindras genom att ge dessa två organisationer möjlighet att: “Förbättra den epidemiologiska övervakningen”, “utveckla beredskapen och insatsplaneringen”, organisationerna skall utfärda “icke bindande handlingsalternativ” för unionens medlemsländer. De skall få kapacitet att “mobilisera och sända ut specialgrupper för sjukvårdsinsatser från EU för att stödja lokala insatser” i EU:s medlemsländer samt “utveckla ett nätverk av referenslaboratorier”.26
.
4.5 Europeiska rådet
Den Europeiska Unionen består av flertalet beslutande organ. Först har vi kommissionen internt titulerad som EUs “motor”; denna del lägger fram lagförslag som sedan behandlas av parlamentet och ministerrådet. Parlamentet består av ledamöter från EUs nationer fördelade efter befolkningsstorlek; dessa tar ställning till kommissionens förslag. Slutligen behandlas lagförslaget av ministerrådet vilket består av nationernas olika ministrar. Olika ministrar
behandlar olika frågor baserat på ansvarsområde jordbruksminststrarna behandlar och godkänner lagförslag inom jordbruksområdet miljöministrarna för miljön osv.
Det grundläggande organ som utgör grunden för EUs samarbete är det Europeiska rådet benämnt “rådet”. Där sitter ländernas statsministrar, regeringschefer den högst exekutivt beslutande individen från respektive land. Rådet försöker hålla sig borta från enskild
lagstiftning och behandlar istället EUs grundläggande och viktiga frågor som hur samarbetet inom EU skall se ut och utvecklas. Rådet sätter därmed grunden för EU-samarbetet och dess utveckling. Detta är anledningen till att jag har valt att undersöka denna del av EU för att på så vis ta tempen på hur EUs samarbete utvecklats under coronapandemin.
4.6 Europeiska rådets slutsatsdokument
I samband med samtliga möten inom det Europeiska rådet antas rådets slutsatser. Slutsatserna inom rådet omfattar inte allt utan är ett urval: “Slutsatserna används för att identifiera särskilda frågor av betydelse för EU och för att ange särskilda åtgärder som ska vidtas eller mål som ska uppnås.”27Det rör sig därmed om viktiga utvalda frågor där EUs högst beslutsfattande organ dvs det Europeiska rådet ska fatta beslut. Som tidigare sagt håller sig rådet borta från det dagliga arbetet och arbetar enbart med de “viktigaste” besluten som skall fattas på denna högsta nivå. Eftersom denna uppsats syftar till att undersöka hälsopolitikens närvaro i dessa slutsatsdokument är det viktigt att poängtera att det är möjligt att hälsopolitiken kan ha varit närvarande på mötena trots att de inte
nedtecknades i slutsatserna. Anledningen till detta kan bero på två saker. För det första kan det bero på att det inte rådde konsensus inom rådet kring formuleringen av slutsatserna för hälsopolitiken som historiskt varit ett känsligt ämne som skötts på nationell nivå.28Vidare kan det bero på att det inte har ansetts vara “en särskild fråga av betydelse”. Detta bortfall är därmed viktigt att tas i beaktande vid läsning av dessa slutsatsdokument. Trots detta bortfall anser jag det fruktbart att läsa igenom slutsatsdokumenten från rådet för att se de politikområden som de anser vara av största prioritet.
28Greer Et al. 2021
Vidare följer denna beskrivning av hur slutsatsdokumenten produceras och godtas: “Inför mötena i Europeiska rådet utarbetar Europeiska rådets ordförande riktlinjer för
slutsatserna. De diskuteras sedan i allmänna rådet och antas därefter vid mötet i Europeiska rådet. Slutsatserna antas i samförstånd mellan alla medlemsländer.”29“Samförstånd innebär att det skall råda konsensus kring slutsatserna. Slutsatdokumenten är därmed inga
majoritetsbeslut utan samtliga staters regeringschefer skall godkänna dessa.
Det bör tilläggas att utöver mötena som summeras inom slutsatsdokumenten förekommer det möten som inte går att ta del av på EUs hemsida: “Europeiska rådet håller också informella eller extra möten mellan stats- och regeringscheferna, ibland med ett tredje land (ett land utanför EU). Efter dessa möten antar ledarna i allmänhet ett uttalande eller en förklaring snarare än officiella slutsatser. Dessa dokument finns inte i det offentliga registret” Det tillkommer därmed möten som inte går att ta del av.30
Genom rådets resolutioner fastställer man i regel det framtida arbetet på ett särskilt
politikområde. De har ingen rättslig verkan men kan uppmana kommissionen att komma med ett förslag eller vidta ytterligare åtgärder. Om resolutionen omfattar ett område som inte enbart faller inom EU:s behörighet blir det en "resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar".”31
Slutstserna inom rådet har olika funktioner och bland några exempel på dessa går att finna nedan:
1. Uppmana medlemsland eller EU institution att vidta åtgärder i särskild fråga 2. Be kommissionen utarbeta förslag
3. Samordnad ståndpunkt32
Vidare nedan följer en kortfattad beskrivning av hur slutsatsdokumenten blir till.
Hur fungerar det?33
1. Ordförandeposten inom det Europeiska rådet skriver diskussionsunderlag 2. Denna grund blir vidare slutsatser, ofta med hjälp rådets generalsekretariat
3. “Arbetsgruppen går igenom dokumentet skickas till coreper för vidare behandling” 4. Coreper går igenom dokument inför mötet och kollar för eventuella problem 5. “Den aktuella rådskoallitionen” antar texten, måste antas i samförstånd mellan alla
medlemmsländer. Går att göra ändringar om ministrar inte altar texten. 6. Om det slutligen inte blir antaget är det “ordförandens slutsatser”. Vi behöver inte gå in på denna process i detalj. Det väsentliga kring detta är att slutsatsdokumenten förhandlas fram bland regeringscheferna med hjälp av olika förhandlingparter. Coerpers roll (de ständiga representanternas kommitté) i detta
sammanhang är att se över eventuella oförenligheter med slutsatsdokumenten och andra delar av EUs samarbete. Slutsatsdokumenten är därmed väl genomarbetade och förankrade
dokument som tål att undersökas.
5. Urval av slutsatsdokument från det Europeiska Rådet
5.1 Urval av tidsperiodDenna uppsats utgår från de offentligt publicerade slutsatsdokumenten från det Europeiska rådet. Dessa slutsatsdokument finns registrerade långt bak i tiden men avgränsningen för analysen sträcker sig från 17 oktober 2019 till och med den 11 december 2020. Orsaken till att inga tidigare dokument har analyserats beror på att dessa avser alltför lång tid innan coronapandemin och är därmed inte relevanta för min undersökning. Denna undersökning syftar inte till att se över hälsopolitikens utveckling innan coronapandemin drabbade den Europeiska unionens nationer, utan snarare utvecklingen från det att Covid-19 anlände till unionen och utvecklingen därefter. (För att få lite perspektiv på hälsopolitikens roll historiskt finns en redogörelse under “tidigare artiklar”.) De tidigaste dokumenten i denna undersökning, från 2019 har inte heller någon coronakoppling eftersom pandemin inte nått Europa vid denna tidpunkt. Däremot anser jag denna tidpunkt vara fruktbar för min
undersökning eftersom det blir en “före-och-under” analys av hälsopolitikens utveckling vid coronapandemins anländande. Orsaken till att inga senare slutsatsdokument undersökts beror på att de inte finns publicerade på rådets hemsida. Senare slutsatsdokument än de jag har tillhanda hade givetvis varit fruktbara för min undersökning men dessvärre har jag inte fått tillgång till dessa.
Inom tidsramen angiven för denna undersökning finns 14 slutsatsdokument publicerade, men eftersom inte alla slutsatsdokument är tillgängliga på svenska och engelska, vilket är de språk jag behärskar och kan analysera, förekommer det ett bortfall på 6
slutsatsdokument. Därmed kommer 8 slutsatsdukument att analyseras för denna
undersökning. Samtliga tillgängliga slutsatsdokument finns därmed på svenska. Dessa 9 slutsatsdokument har analyserats på det svenska språket. Om det hade funnits
slutsatsdokument på engelska men inte svenska hade dessa även varit inkluderade i studien men eftersom denna problematik inte förekom sker samtliga analyser av
slutsatsdokumenten på svenska.
5.2 Undersökning av hälsopolitik
sakområden såsom miljö, ekonomi… listan är lång. Inom ramen för denna uppsats ingår i analysen enbart exempel från hälsopolitikens område, vilket innebär att resterande
sakpolitiska områden har exkluderats från slutsatsen. En möjlig invändning mot detta är att ekonomisk politik och andra sakfrågor är viktiga att studera för att förstå hur pandemin påverkat EU-integrationen. Detta stämmer väl, den ekonomiska politiken är central och intressant att undersöka under coronapandemin men jag har valt att avgränsa mig till hälsopolitiken. Vidare ska det tilläggas att den ekonomiska politikens existens omnämns i analysen i ett slutsatsdokument i avsaknad av hälsopolitiska åtaganden inom givet
slutsatsdokument. (Mer om detta i analysen). Anledningen till denna avgränsning beror på att jag syftar till att undersöka ett enskilt fall av europeisk integration i samband med kristider. Med bakgrund av Scotts artikel34(se detta i tidigare forskning), framgår det att
hälsopolitik historiskt har skötts i huvudsak på nationell nivå. Därmed har jag ansett det intressant att se över huruvida vi ser en utveckling mot ökad integration av hälsopolitiken på europeisk nivå. Såsom vi tidigare sett inom eurosamarbetet vid olika kriser, att
återkoppla till Schimmelpfennigs artikel (se även denna i tidigare forskning).35
5.3 Europeiska rådet
När det kommer till EU-studier kring coronapandemin finns det ett flertal
tillvägagångssätt, undersökningsmetoder och undersökningsmaterial vilka kan vara fruktbara att studera. Denna studie syftar till att enbart studera politiken utifrån det högsta politiska ledarskapets betydelse. Befolkningens synpunkter och nationella opinioner
frångår jag helt. Studien utgår från Europeiska rådet, som motsvarar riktningen för arbetet. Vidare studier av andra centrala delar av EU såsom kommissionen och ministerrådet hade givetvis varit relevant. En sådan undersökning är dock mer omfattande och svår att genomföra. Skulle samtliga av dessa tre EU organ analyseras finns det omfattande lagstiftningsförslag och dokument att analysera. Med risk för att drunkna i omfattande dokument och att inte få ut ett resultat på denna begränsade tid har jag därmed beslutat mig från att avgränsa mig till det Europeiska rådet. Anledningen till att jag valt just denna del av EU beror på att det Europeiska rådet är EUs högsta beslutande organ som sätter
riktningen och grunderna för EUs samarbete. Urvalet av denna del av EU anser jag därmed
utgöra en god representation för utvecklingen av unionen med grund i det intergovernmentalistiska perspektivet.
6.
Empiri från Europeiska Rådet
Nedan följer de analyserade slutsatsdokument från det Europeiska Rådet. De är
presenterade i kronologisk ordning och vissa av dem redovisas grupperat eftersom de är nära i tid och innehållerlikartade analyser.
6.1 Slutsatsdokument Europeiska Rådet: 2019-10-17, 2019-10-18, 2019-10-28 2020-12-12
Detta är en summering av fyra slutsatsdokument från 2019. Inom dessa slutatsatsdokument framgår det tydligt att hälsopolitiken inte finns på dagordningen. Coronapandemin har inte rört sig mot Europa och hälsopolitiken sköts för närvarande huvudsakligen på nationell nivå. Precis som det historiskt har gjorts.
6.1.1 Slutsatsdokument Europeiska rådet 2020-07-21
Inom detta slutsatsdokument finner vi i början en kursiverad text avseende en
sammanfattande kommentar kring coronapandemin. Texten uttrycker medkänsla för de liv som drabbats av Covid-19 och uttrycker att denna problematik bör lösas. “EU och dess medlemsstater har varit tvungna att vidta nödåtgärder för att bevara medborgarnas hälsa…”. Inom denna kursiverade inledande text benämns Next Generation EU och dess ekonomiska stöd. Sammanfattningsvis finner vi denna text och punkterna nedan next generation EU och dess finansiering. Hälsopolitiska åtgärder omnämns inte i större utsträckning än att människoliv bör skyddas. Därmed nämner detta slutsatsdokument inte hälsopolitik utan håller sig till den ekonomiska politiken för återhämtning efter
coronapandemin.
6.1.2 Slutsatsdokument Europeiska rådet 2020-10-02
Liksom föregående dokument framkommer främst de ekonomiska lösningarna på
6.1.3 Slutsatsdokument, Europeiska Rådet 2020-10-16
Inom detta dokument finner vi tre punkter kopplade till hälsopolitiken under rubriken Covid-19. Första punkten under denna rubrik klargör pandemins allvarsamhet med en likartad utgångspunkt som i föregående dokument. Nästkommande punkt redogör för ett positivt ställningstagande från det Europeiska rådet gällande en rekommendation till en samordning av den fria rörligheten. Vidare inom den andra punkten förekommer en uppmaning till både rådet, kommissionen och medlemsstaterna inom EU att fortskrida samordningen för flertalet hälsopolitiska sakfrågor, vilka är följande:
“karantänföreskrifter, gränsöverskridande smittspårning, teststrategier, den gemensamma bedömningen av testmetoder, det ömsesidigt erkännandet av tester och de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor till EU” En bred palett av hälsopolitiska sakfrågor samlas därmed under denna punkt.
Slutligen under den tredje punkten förekommer en rad sakfrågor kopplade till vaccin. Däri finner vi önskan om samordning till produktion samt distribution av vacciner. Vidare nämns processen kring övervakning och tillståndsgivande av vaccinproduktion. Slutligen belyses en viktig målsättning för den Europeiska Unionen att samarbeta för att säkerställa överkomligheten av vaccin både bland européer och i hela världen.
6.1.4 Slutsatsdokument, Europeiska Rådet 2020-12-11
Inom detta slutsatsdokument finner vi de hittills mest omfattande och konkreta hälsopolitiska ställningstagandena och slutsatserna. Till grund för analysen av detta dokument finner vi punkterna under Covid-19 vilket innebär att punkt 5 till 11 är analyserade i dokumentet.
Inom punkt 5 välkomnar det Europeiska rådet framtagningen av vacciner mot
coronaviruset samt kommissionens framtagna avtal kring förhandsbeställningar av dessa. Inom nästkommande punkt redogörs för pandemiläget med ett tydliggörande om att framtagningen av vaccin inte innebär att pandemin är över och att arbetet mot
avtagande restriktioner gäller bland annat den fria rörligheten i form av
“gränsöverskridande turism” då omfattningen av smitta avtar. Därutöver uppmanar det Europeiska rådet kommissionen framtagning av “snabbtester” mot corona som skall vara giltiga inom samtliga medlemsstater så att friska människor på så vis ska kunna resa mellan staterna. Inom punkten belyses framtagningen av ett gemensamt vaccinationsintyg som erkänns av medlemsstaterna för EU. Inom punkt 8 finner vi en målsättning om snabb vaccin-distribution, däribland den som sköts på nationell nivå för att säkerställa
vaccintillgången inom medlemsnationerna, samt att informationen kring vaccinläget inom respektive nation skall vara tydlig och desinformation skall motverkas. Inom punkt 9 klargör det Europeiska rådet det internationella arbetet med att säkerställa vaccin för alla. Detta arbete skall ske i samarbete med Covax för att se till att tillgängligheten till vaccin är hög och att den skall säljas till “ett rimligt pris”. Punkt 10 lägger fram planen om att verka för att driva fram förslaget om en hälsounion i Europa och på så vis gå mot ett mer
6.2 Analysschema
Politiskt sakområde Initiativtagare Gradering
Övergripande / konkretion Slutsatsdokumenten: 2019-10-17, 2019-10-18, 2019-10-28, 2020-12-12 Hälsopolitik omnämns ej Avsaknad Hälsopolitik Slutsatsdokument daterat: 2020-07-01 Avsaknad hälsopolitiska åtgärder mot Covid, enbart ekonomiska
Avsaknad hälsopolitik
Slutsatsdokument: 2020-10-02
Pandemiläget Rådet initiativtagare samordnande
Relativt lägst konkretionsnivå
Slutsatsdokument: 2020-10-16
1. Pandemiläget Avsaknad initiativtagare Ej graderbar
Relativt Medelartad konkretionsnivå 2. Fri rörlighet. Europeiska rådet initiativtagare Samordnande
3. Vaccin produktion och distribution
(Vaccin) Europeiska rådet initiativtagare Samordnande
Slutsatsdokument: 2020-12-12
5.Vaccinframtagning/ beställning
(Vaccin) Kommissionen initiativ
Samordnat konstaterande
Relativt högst konkretionsnivå
6.Pandemiläget Inget initiativ Ej graderbar
7.testning, vaccinationsintyg, (Vaccin) Rådet initiativtagare Samordning 8. Vaccindistribution (Vaccin) Inget initiativ
7. Analys
7.1 Ökad grad av hälsopolitik på Europarådets dagordning
Med utgångspunkt i slutsatsdokumenten anser jag mig kunna urskilja en ökad framväxt av hälsopolitiken på det Europeiska rådets dagordning. I slustsatsdokumenten från 2019 omnämns inte hälsopolitiken alls. Detta betyder dock inte att hälsopolitiken var helt
frånvarande från Europarådets dagordning under denna tidsperiod. Som tidigare omnämnts kan detta bero på att rådet inte ansåg att frågan var av hög prioritet eller att det inte rådde konsensus inom hälsopolitiken som historiskt varit en känslig politisk fråga. Hälsopolitiken kan därmed ha varit frånvarande från slutstserna även om de förekommit på Europeiska rådets dagordning. I slutsatsdokumentet från det Europeiska rådsmötet den 21 juli 2020, vilket är det tidsmässigt är det näst tidigaste dokumentet inom denna undersökning,
7.2 Ökad reformmässig konkretion av hälsopolitiken
Vid läsning av rådets slutsatser framgår en tydlig gradvis utveckling av hälsopolitiken. Samordningsbetoningen inom dessa dokument är förvisso densamma i den mån att
samtliga dokument betonar betydelsen av nuvarande och framtida samarbete inom de olika punkter som framställs i dokumenten. Det går dock att se en tydlig utveckling från ett övergripande perspektiv kring åtgärder inom hälsopolitiken till mer ämnesspecifik konkretion för samordningen inom hälsopolitiken. Gradvis specificeras det inom
slutsatsdokumenten hur samordningen både har ökat och hur rådet önskar att den skall öka i form av de olika politiska förslag som framgår inom dokumenten. Det går på så vis att utläsa en ökad samordningsrad och önskan om vidare samordning från Europeiska rådets slutsatser gällande hälsopolitiken, inte främst baserat på tydliggörande av samordningens betydelse utan utvecklingen av konkret samordning inom hälsopolitiken. Från en allmän önskan av samordning till konkretion i vad samordningen skall bestå i. Med utgångspunkt i resultaten framgår begreppet samgående i liten omfattning. De samgående tendenserna där nationerna avsäger sig beslutanderätt i syfte att effektivisera organisationen på
mellanstatlig EU nivå är svår att utskilja inom slutsatsdokumenten. Formuleringen inom slutsatdokumenten om en högre samordningsgrad inom hälsopolitiken förekommer mer frekvent. Det finns därmed inte stöd i slutsatsdokumenten för en utveckling mot
samgående inom hälsopolitiken.
7.3 Hälsopolitiska områden
7.4 Initiativtagare
Med utgångspunkt i Europeiska rådets slutsatsdokument finner denna studie ett ökat samarbete och integration inom hälsopolitiken. Men vad är den pådrivande organisationen bakom den hälsopolitiska integrationen? Är det regeringscheferna i Europeiska rådet eller andra aktörer i EU som exempelvis kommissionen, som driver på samordningen. Med utgångspunkt i slutsatsdokumenten går det att analysera en viss tendens. Två olika former av formuleringar förekommer vilket stödjer två olika perspektiv. “Rådet välkomnar kommissionens arbete med”, är en formulering som är vanligt förekommande inom slutsatsdokumenten. Denna formulering är en indikation på att det är kommissionen och därmed de överstatliga aktörerna som är initiativtagande till arbetet, vilket stödjer det neofunktionalistiska perspektivet på europeisk integration. Vidare finner vi formuleringar inom slutsatsdokumenten i stil med detta.: - “Europeiska rådet uppmanar kommissionen att…” formuleringar av detta slag är en indikation till stöd för det intergovernmentalistiska perspektivet eftersom det tyder på att det är rådet som är initiativtagare till integrationen. Med grund i Europeiska rådets slutsatsdokument finner jag att den intergovernemntalistiskt tenderande formuleringen i stil med, “Europeiska rådet uppmanar kommissionen att…”, är mer vanligt förekommande än att “Europeiska rådet välkomnar”. Med utgångspunkt i dokumentet verkar det som att det Europeiska rådet styr ramverket för och driver fram ramverken till de förslag som arbetas fram av kommissionen. Uppsatsen ger därmed stöd för det intergovernmentalistiska perspektivet.
Även om det finns stöd för det intergovernmentalistiska perspektivet i denna uppsats går det med utgångspunkt i slutsatsdokumentet att finna en mer nyanserad verklighet där initiativtagandet sker på olika vis med grund i kommissionen och Europeiska rådets olikartade ansvarsuppgifter. Det europeiska rådet står för problemformuleringar och ramverket i lösningar, men kommissionens initiativtagande är vidare konkret i att finna lösningar. På så vis sker initiativtagandet på olika vis beroende på organens olikartade arbetsområden.
gemensamt mål. Denna studie har till skillnad från andra tidigare studier inte studerat förhandlingen i detalj inom det Europeiska rådet utan snarare fokuserat på resultatet med utgångspunkt i slutsatsdokumenten. Med tiden går det att finna att samordningen har växt fram inom det Europeiska rådet gällande hälsopolitiken. Det började med samordning av vacciner och med tiden framkommer mer långsiktiga mål som ser till framtida
hälsosamarbeten bortom coronakrisen eftersom man tror att framtida mer eller mindre likartade kriser kommer att drabba unionen. Krisen har därmed långtgående konsekvenser för den hälsopolitiska integrationen. Kriser leder till integration. Vi har sett det förr och vi ser det igen.
8. Slutsats
Med utgångspunk i slutsatserna från det Europeiska rådet, vilket är EUs högsta beslutande organ, går det att dra slutsatsen att samarbetet har fördjupats inom hälsopolitiken. Även om samordningsbetoningen inom dokumenten legat på en konstant hög nivå har konkretionen kring förslagen inom hälsopolitikens område fördjupats, från allmänna formuleringar kring samordning till mera konkreta formuleringar i vad samordningens skall bestå i. Innan pandemins närvaro i Europa var hälsopolitiken frånvarande från slutsatsdokumenten, vid Covid-19s anländande omnämns enbart ekonomiska lösningar och därefter inkluderades hälsopolitiken allt mer. Med utgångspunkt i slutsatsdokumenten går det att finna en tendens mot att initiativtagaren till utvecklingen av hälsopolitikens integration sker på initiativ av Europeiska rådet även om vidare studier krävs för att bekräfta denna slutsats. I och med Europeiska rådets initiativtagande kan intergovernmentalismen delvis förklara integrationen av hälsopolitiken i EU till följd av pandemin. Denna slutsats grundar sig i den binära bedömningen där neofunktionalism ställs emot intergovernmentalism. Vidare är troligen verkligheten mer nyanserad där de olika EU-organen, såsom kommissionen och det Europeiska rådet, tar initiativ till EU-integration på olika vis. En tendens som är rimlig att studera vidare är hur detta ser ut. Möjligen står Europeiska rådet för
problemformuleringar och övergripande idéer till lösningar som senare konkretiseras av kommissionen. Denna arbetsfördelning är intressant att utforska vidare i kommande studier.
fråga som kanske är här för att stanna som en del i den politiska integrationen i EU till följd av kriser som troligen kommer fortsätta.
9. Diskussion
Med utgångspunkt i slutsatsen i att Europeiska rådet driver fram lagförslag bör det tas i åtanke att denna studie är gjord utifrån det intergovernmentalistiska perspektivet. Eftersom utgångspunkten har varit att utvärdera rådets dokument framgår det en problematik i att kommissionens dokument inte utvärderats. Anledningen till att undersökningen har begränsat sig till rådet beror på att rådet är det högsta beslutande organet i EU som arbetar med de stora frågorna. Därmed har det ansetts fruktbart att begränsa sig till detta urval för att se de generella tendenserna inom hälsopolitikens integration inom EU politiken. För att få perspektiv på de drivande faktorerna bakom integrationen behöver däremot analyseras mera omfattande material med bredare empiri för en mer trovärdig slutsats.
Kommissionen, ministerrådet, parlamentet bland andra organisationer bör även analyseras i en djupare studie för att bekräfta eller falsifiera den intergovernmentalistiska slutsatsen. Förhoppningen kring denna uppsats är dock att ge stöd åt framtida studier kring en allmän utveckling inom Europeisk integration mot bakgrund i urvalet för denna undersökning. Med grund i metoden i analysschemat skall brasklappen läggas fram, att dessa
formuleringar inte med säkerhet avser initiativtagaren till lagförslaget. För att med full säkerhet klargöra detta krävs ett omfattande arbete. Ett första steg är att se över
kommissionens arbete. Detta räcker dock inte. EUs arbete kretsar inte enbart kring de offentliga dokumenten utan även intervjuer skulle krävas för att redogöra för vem som är initiativtagaren. Slutligen är förhoppningen att denna uppsats kumulativt bidragit till den europeiska integrationsforskningen även om debatten inom forskningen kring
10. Referenslista
1. ECDC. 2015. Tillgänglig på:
https://www.ecdc.europa.eu/en/ecdc-10-years-event#:~:text=ECDC%20was%20created%2 0in%202005%20but%20the%20idea,SARS%20outbreak%20posed%20a%20serious%20th reat%20to%20Europe. (Hämtad 2021-04-20)
2. Esaiasson, Peter. Gilljam, Mikael. Oscarsson, Henrik. Towns, Ann. Wängnerud, Lena. (2017). Metodpraktikan. Femte Upplagan. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB 3. Europadirekt Sydskåne. 2020. Tillgänglig på:
https://europadirektsydskane.se/eu-kommissionens-forslag-om-en-europeisk-halsounion-satte r-eu-byra-i-sverige-i-centrum/ (Hämtad 2021-04-19)
4. Flightmate. 2020. “Länderna svenska turister är välkomna”. Tillgänglig på:
https://www.flygresor.se/corona-covid-19/2020/09/14/landerna-dar-svenska-turister-ar-valko mna/(Hämtad 2021-04-19)
5. Greer, L, Scott. de Ruijter, Anniek. Brooks, Eleanor. 2021. “The COVID-19 Pandemic: Failing Forward in Public Health”. Tillgänglig på:
https://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2F978-3-030-51791-5_44.pdf(Hämtad: 2021-04-28)
6. Re-open EU. 2021. Tillgänglig på:https://reopen.europa.eu/sv(Hämtad 2021-04-18) 7. Riksdagen. 2020-03-21. “EUs Historia”. TIllgänglig på:
http://eu.riksdagen.se/vad-ar-eu/medlem-i-eu/eus-historia/#Från-fredsprojekt-till-gemensam-a rknad(Hämtad 2021-04-12)
8. Riksdagen. 2019. “Fri Rörlighet” Tillgänglig på:
https://eu.riksdagen.se/vad-gor-eu/eus-politikomraden/fri-rorlighet/#(Hämtad: 2021-04-24) 9. Rådets Generalsekretariat. 2019-10-17. “Europeiska rådets slutsatsdokument”. Tillgänglig på:https://data.consilium.europa.eu/doc/document/XT-20018-2019-INIT/sv/pdf(Hämtad: 2021-04-15)
10. Rådets Generalsekretariat. 2019-10-18. “Europeiska rådets slutsatsdokument”. Tillgänglig på:https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-23-2019-INIT/sv/pdf (Hämtad: 2021-04-15)
12. Rådets Generalsekretariat. 2019-12-13. “Europeiska rådets slutsatsdokument”.
Tillgänglig på:https://data.consilium.europa.eu/doc/document/XT-20027-2019-INIT/sv/pdf (Hämtad: 2021-04-15)
13. Rådets Generalsekretariat. 2020-07-13. “Europeiska rådets slutsatsdokument”. Tillgänglig på:https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10-2020-INIT/sv/pdf (Hämtad: 2021-04-15)
14. Rådets Generalsekretariat. 2020-10-02. “Europeiska rådets slutsatsdokument”. Tillgänglig på:https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-13-2020-INIT/sv/pdf (Hämtad: 2021-04-15)
15. Rådets Generalsekretariat. 2020-10-16. “Europeiska rådets slutsatsdokument”. Tillgänglig på:https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-15-2020-INIT/sv/pdf (Hämtad: 2021-04-15)
16. Rådets Generalsekretariat. 2020-12-12. “Europeiska rådets slutsatsdokument”. Tillgänglig på:https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-22-2020-INIT/sv/pdf (Hämtad: 2021-04-15)
17. Rådets Generalsekretariat. 2020-12-11. “Europeiska rådets slutsatsdokument översikt”. Tillgänglig på:https://www.consilium.europa.eu/sv/european-council/conclusions/
(Hämtad: 2021-04-13)
18. Rådets Generalsekretariat. 2018. “Klimatförändringarna: Vad gör EU? ”. Tillgänglig på: https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/climate-change/ (Hämtad 2021-04-18)
19. Rådets Generalsekretariat. 2020. “Syrien: Rådets åtgärder med anledning av krisen”. Tillgänglig på:https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/syria/(Hämtad 2021-04-18) 20. Rådets Generalsekretariat. 2021. “Ekonomiska och monetära unionen”. Tillgänglig på: https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/emu-deepening/(Hämtad 2021-04-18)
21. Schimmelfennig, Frank. 2020. “Liberal intergovernmentalism and the euro area crisis
Intergovernmentalism” Tillgänglig på:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13501763.2014.994020(Hämtad: 2021-05-05)
