• No results found

Kemikalier som en del av arbetsmiljön

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kemikalier som en del av arbetsmiljön"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sjökaptensprogrammet Självständigt arbete

Kemikalier som en del av arbetsmiljön

En fallstudie om hantering av och risker med kemikalier

ombord på en svensk passagerarfärja

Tufvesson, Linda Wall, Evita 2014-06-23

Program: Sjökaptensprogrammet Ämne: Självständigt arbete Nivå: 15hp

(2)

i

Linnéuniversitetet

Sjöfartshögskolan i Kalmar

Utbildningsprogram: Sjökaptensprogrammet Arbetets omfattning: Självständigt arbete om 15hp

Titel: Kemikalier som en del av arbetsmiljön

- En fallstudie om hantering och risker med kemikalier ombord på en svensk passagerarfärja

Författare: Tufvesson, Linda och Wall, Evita

Handledare: Österman, Cecilia

Sammandrag

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka. En god kännedom om säkerhetsdatablad fanns hos samtliga informanter, liksom en hög riskmedvetenhet. Den personliga skyddsutrustningen prioriterades högt och sågs som en viktig del för att minska riskerna med kemikaliehanteringen. Den slutsats som drogs var att det praktiska arbetet med kemikalier ombord fungerade tillfredsställande, men dokumentationen kan förbättras i form av tydligare instruktioner och utförligare information.

Nyckelord:

(3)

ii

Linnaeus University

Kalmar Maritime Academy

Degree course: Nautical Science

Level: Diploma Thesis, 15 ETC

Title:

Chemicals as part of the working environment - A case study on chemicals risk

management and handling on board a Swedish passenger ferry

Authors: Tufvesson, Linda and Wall, Evita

Supervisor: Österman, Cecilia

Abstract

Chemicals are a part of the daily work on board. The purpose of this study was to find out about the handling of chemicals on board a Swedish passenger ferry. The research questions were focused on choice of products and methods, communication and application of routines and instructions and risk awareness among the crew members. The study was carried out as a single-case study and consisted of analysis of documents, observations and interviews with crew members. The results show that the informants on the deck and engine departments had ample opportunity to influence the working situation in regards to handling of chemicals. The informant from the service department had limited ability to influence. All informants had a good knowledge about material safety data sheets and a high awareness about risks with chemicals. The personal protective equipment was highly prioritized and regarded as a vital part to minimize the risks with chemical handling. The conclusion drawn was that the practical work with chemicals on board functioned satisfactorily, but the documentation could be improved in terms of clearer instructions and more detailed information.

Keywords:

(4)

iii

FÖRORD

Som en avslutande del i utbildningen Sjökaptensprogrammet, Linnéuniversitetet i Kalmar, ingår ett examensarbete om 15 hp. Den här rapporten är resultatet av en fallstudie som genomfördes ombord på en svensk passagerarfärja våren 2014.

Vi vill här ta tillfället i akt att tacka besättningen på det fartyg där fallstudien utfördes och även tacka de personer i land som samordnade så att studien var möjlig att genomföra. Tack för att ni tog er tid att visa oss runt, svara på våra frågor och tillhandahålla information.

Vi vill rikta ett speciellt tack till vår handledare Cecilia Österman för hennes engagemang, vägledning och uppfinningsrikedom.

(5)

iv

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 1 2 SYFTE ... 2 3 METOD ... 3 3.1 Fallstudiens uppbyggnad ... 3 3.2 Val av fall ... 3 3.3 Datainsamling ... 4

3.4 Analys av insamlad data ... 7

3.5 Etiska riktlinjer ... 8

4 TEORETISK REFERENSRAM ... 8

4.1 Kemiska hälsorisker ... 9

4.2 Tidigare studier ... 9

4.3 Regelverk och myndighetsinformation ... 10

5 RESULTAT ... 13

5.1 Produkt- och metodval ... 13

5.2 Rutiner, instruktioner och tillämpning ... 15

5.3 Riskmedvetenhet ... 19 5.4 Skyddsutrustning ... 19 6 DISKUSSION ... 21 6.1 Metoddiskussion ... 21 6.2 Resultatdiskussion ... 24 7 SLUTSATS ... 29

8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 30

(6)

1

1 INLEDNING

I inledningen presenteras bakgrundsfakta om kemikalieanvändning ombord samt hur kemikaliehantering tidigare har uppmärksammats i tidigare studier och artiklar. Dessutom introduceras Arbetsmiljöverkets åtgärdstrappa för kemikalier.

På fartyg är kemikalier en del av vardagen. De har många användningsområden och utbudet är stort. Varje kemikalie är unik och därför kan det vara svårt för personalen att veta hur var och en bör hanteras. Användningsområden ombord är exempelvis målning, rengöring, smörjning, avfettning och behandling av kylvatten (Marisol [www]). Det kan vara skadligt för människan att hantera kemikalier felaktigt. Bland annat kan det orsaka förgiftning, hudskador, allergi, andningsproblem (Jakobsson, 2013).

I Hansens och Pedersens (2001) rapport redovisas en sammanställning av skadetillfällen som uppkommit i den danska handelsflottan mellan 1988 och 1996. Urvalet bestod av de skadetillfällen som rapporterats in till danska Søfartsstyrelsen och kategoriserats som förgiftning eller frätskador. Systemisk förgiftning, det vill säga förgiftning som påverkar hela eller stora delar av kroppen, har identifierats i 53 fall. Av dessa var 16 kategoriserade som förgiftning på grund av användning av kemikalier ombord. De skador som tas upp i rapporten kan ses som representativa för kemikaliehantering även i Sverige då liknande produkter används.

Även på svenska fartyg uppmärksammas hanteringen av kemikalier. Sundgren (2012) skriver i en populärvetenskaplig artikel i SAN-nytt om hur kemikalieanvändningen fungerar ombord på ett svenskt kryssningsfartyg. Sundgren har talat med personal från olika avdelningar på fartyget för att få deras syn på kemikaliehanteringen ombord. Flera av de intervjuade personerna påpekar vikten av användning av rätt personlig skyddsutrustning för en säker hantering. Vanligt ombord på kryssningsfartyget är att kemikalierna levereras i koncentrat för att ombord blandas till önskad styrka. Särskilt vid användning av rengöringsprodukter används en högre koncentration än vad som rekommenderas av leverantören i tron att det ska göra större nytta (Sundgren 2012).

(7)

2 hanteringen. Genom att arbeta på ett systematiskt sätt kan även risken för ohälsa och olycksfall minimeras.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) gäller för alla arbetsgivare. Det innebär att arbetsgivaren systematiskt ska arbeta för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Föreskrifterna är generella och gäller för alla typer av arbeten. Specifika föreskrifter som gäller för kemikaliehantering är Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19). Där beskrivs en åtgärdstrappa som kan användas vid hantering av kemikalier. Den beskriver stegvis vilka åtgärder som ska eftersträvas för att arbetsmiljön ska bli optimal.

Regelverken fastslår hur ett arbete teoretiskt ska utföras, men hur ser det ut i praktiken? Studien som beskrivits tidigare baserades på information mellan 1988-1996 och mycket kan ha hänt sedan dess. Av den anledningen finns ett behov att undersöka hur situationen ser ut i dagsläget.

2 SYFTE

I detta kapitel formuleras syftet med studien och frågeställningarna presenteras.

Syftet med denna studie är att beskriva på vilket sätt kemikalier hanteras på de olika avdelningarna (däck, maskin och intendentur) ombord på en svensk passagerarfärja. Fokus ligger på rutiner och instruktioner samt medvetenheten hos personalen om vilka risker som felaktig hantering kan utgöra.

Syftet kan brytas ned i följande frågeställningar:

 Hur arbetar besättningen ombord med produkt- och metodval på ett systematiskt sätt?

(8)

3

 Vilka risker är besättningen medvetna om vad gäller hantering av kemikalier?

Målsättningen är att studien ska bidra till ökad kunskap och medvetenhet hos personalen om de risker som finns vid hantering av kemikalier. Förhoppningen är att detta ska leda till förbättringar avseende säkerheten vid kemikaliehantering.

3 METOD

Följande kapitel beskriver den bakomliggande anledningen till varför studien genomförts som en fallstudie, för- och nackdelar med metodvalet samt en mer detaljerad beskrivning av hur fallstudien har utformats.

3.1 Fallstudiens uppbyggnad

Den här studien genomfördes som en enfallsstudie ombord på en svensk passagerarfärja. Yin (2007) rekommenderar att en fallstudie används när forskningsfrågan är av typen ”hur?” eller ”varför?” eftersom dessa är frågor som förklarar ett problem. Att använda sig av en fallstudie kan även vara lämpligt när en aktuell företeelse ska studeras. Vidare förlitar sig inte skribenten på enbart en källa utan informationsmaterialet kommer från olika typer av källor, så kallad metodtriangulering (Yin, 2007, Bryman, 2011). I den här fallstudien ingick dokumentanalyser, observationer och intervjuer för att skapa en så fullständig bild som möjligt. Andra studier som undersöker kemikaliehantering och hur rutiner och instruktioner kommuniceras har inte hittats inom detta område, därför kan den här studien ses som ett pilotfall. Yin (2007) skriver att problem sannolikt kommer att uppstå i ett pilotfall, exempelvis gällande datainsamling, studiens uppbyggnad och frågornas utformning. Uppmärksammas dessa problem tidigt kan de undvikas i kommande studier.

3.2 Val av fall

(9)

4 utsträckning, oavsett om det gäller renhållning, service av utrustning eller målning. För denna studie valdes en svensk passagerarfärja som studieobjekt. Anledningen var att svenska passagerarfärjor går efter tidtabell och därmed regelbundet trafikerar svenska hamnar. Det förenklade planeringen av tidpunkt för studien. Fartygstypen kan ses som representativ eftersom den år 2012 stod för en stor del, 32 %, av det totala bruttot i den svenska handelsflottan (Trafikanalys, 2013).

Fartyget som fallstudien genomfördes på var en svensk passagerarfärja. När studien genomfördes bestod besättningen av 48 personer. Arbetsspråket ombord var svenska. Totalt tillbringades en arbetsdag ombord under vilken observationer, intervjuer och granskning av dokumentation genomfördes. Studien har utförts på tre avdelningar ombord. De olika avdelningarna, däck, maskin och intendentur, använder likvärdiga kemiska produkter och de risker som finns är ungefär detsamma. Genom att jämföra avdelningarna går det att se skillnader och likheter i hanteringen och besättningens riskmedvetenhet.

3.3 Datainsamling

Fallstudien bestod av tre olika delar; dokumentanalys, observationer och intervjuer. I den här studien har all data från insamlingsmetoderna behandlats likvärdigt. Fallstudien genomfördes under tiden passagerarfärjan låg i hamn, med andra ord fanns inte möjligheten att observera arbeten som utfördes under sjöresor.

3.3.1 Dokumentanalys

(10)

5 med en dokumentanalys som Yin (2007) tar upp är att dokumenten kan granskas flera gånger och de innehåller precis information; tider, namn och referenser är exakta. Om dokumentanalysen är en del av en fallstudie kan den bekräfta information som kommer från andra källor. Nackdelar är att det kan vara svårt att hitta dokumenten och att det lätt kan bli en subjektiv granskning av innehållet om personen som utför studien har förutfattade meningar. En svårighet kan vara att ägaren till dokumentet kan neka tillträde till materialet (Yin, 2007). I den här fallstudien begränsades tillgången till fartygets SMS-manual och SAM-pärm till den tid som tillbringades på fartyget. Dokumenten fick granskas, men inte kopieras, vilket gjorde att den information som presenteras i studien är baserad på anteckningar som gjordes under besöket. Säkerhetsdatabladen fanns däremot tillgängliga hela tiden och kunde analyseras i efterhand.

3.3.2 Observationer

Observationer genomfördes med inriktning på placering och innehåll av skriftliga instruktioner, placering och förvaring av kemikalier samt besättningens tillgång till skyddsutrustning. Utöver detta observerades även tillgång till första hjälpen-utrustning. För att dokumentera detta togs fotografier som presenteras i resultatdelen. För att möjliggöra observationen gjordes en rundvandring tillsammans med en besättningsmedlem. Det gav tillgång till utrymmen som annars skulle vara oåtkomliga. Yin (2007) anser att fördelarna med en direkt observation är att den beskriver aktuella händelser och sätter in dessa i ett sammanhang. En direkt observation kan innebära att både händelser och statiska företeelser undersöks. Yin (2007, 120) skriver att: ”I mindre formell bemärkelse kan man utföra direkta observationer under hela fältbesöket, även samtidigt som man använder sig av andra metoder (till exempel en intervju). Man kan till exempel observera hur möbleringen i ett kontorslandskap ser ut…” En nackdel är att den kan påverkas av observatörens närvaro.

3.3.3 Intervjuer

(11)

6 semistrukturerade intervjuer med besättningsmedlemmar: överstyrman, båtsman, förste fartygsingenjör, elingenjör och arbetsledare för intendenturpersonal (se tabell 1).

Tabell 1: Bakgrundsdata om informanterna

Informanter (Befattning)

Arbetserfarenhet i rederiet/till sjöss

Avdelning ombord Arbetsmiljöutbildning

Överstyrman 13/- Däck Ja

Båtsman 18/29 Däck Ja

Förste fartygsingenjör 17/25 Maskin Ja

Elingenjör 6/12 Maskin Ja

Arbetsledare för intendenturpersonal

9/- Intendentur Ja

Informanterna hade varierande arbetslivserfarenhet till sjöss, från 9 till 29 år varav minst sex år inom det rederi där den här studien genomfördes. Alla informanter hade fått någon form av arbetsmiljöutbildning, bland annat av rederiet, men även som externa kurser.

Intervjufrågorna sammanställdes i en intervjuguide (bilaga 1) vilken användes som mall för intervjuerna. En semistrukturerad intervju innehåller allmänna frågor under specifika teman (Bryman, 2011). Frågorna behöver inte följa en viss ordning och frågor som inte ingår i intervjuguiden kan ingå i intervjun. En semistrukturerad intervju ger möjlighet att ställa följdfrågor och få mer utförliga svar (Bryman, 2011). Frågeställningarna berör flera avdelningar, därför var det en fördel att informanterna arbetade på olika avdelningar. Samtliga av informanterna var arbetsledare i viss utsträckning. De har en överblick över hur arbetet genomförs och därför var det lämpligt att intervjuer utfördes med dessa. Arbetsledaren är den som ger arbetsorder och ska se till att arbetet utförs på ett säkert sätt. Alla informanter uppgav i intervjuerna att de hanterade kemikalier i viss utsträckning som en del av deras ordinarie arbetsuppgifter.

(12)

7 anser Trost (2010) att två intervjuare är att föredra eftersom de vid behov kan komplettera varandra. Om paret som intervjuar är samspelta kan intervjun bli bättre och en större mängd information samlas in. Det kan även leda till bättre förståelse av vad informanten säger eftersom informationen tolkas av två personer. Ser man däremot från informantens synvinkel kan två personer som intervjuar få informanten att känna sig som att han befinner sig i ett underläge (Trost, 2010).

En intervju bör ske i en ostörd miljö där den intervjuade känner sig trygg och plats för intervju ska bestämmas av de som intervjuar i samråd med informanten (Trost, 2010). Val av plats för intervju bestämdes utifrån den intervjuade personens förutsättningar och den tid som stod till förfogande. Tre av intervjuerna utfördes direkt på arbetsplatsen medan de resterande två kunde utföras i en så ostörd miljö som i den stunden var möjlig. I de fall där intervjuerna hölls direkt på arbetsplatsen fanns störande moment i omgivningen såsom buller, vilket orsakade svårigheter att höra vad som sades. Intervjuerna spelades in med diktafon. Fördelen med detta är att intervjuarna kan koncentrera sig på det som sägs under intervjun och inte på att föra anteckningar. Nackdelen är att det tar tid att transkribera intervjun efteråt (Bryman, 2011). En annan nackdel är att intervjupersonen kan känna sig besvärad av att spelas in. Det kan påverka vad som sägs i intervjun eftersom informanten då kan anpassa sitt svar för att han ska känna sig bekväm med det inspelade svaret (Bryman, 2011).

3.4 Analys av insamlad data

(13)

8

3.5 Etiska riktlinjer

Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap tillämpar fyra viktiga forskningsetiska principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011, McMillan och Weyers, 2010). Dessa går även att tillämpa inom andra ämnesområden. Nedan beskrivs de fyra olika kraven och hur de uppfyllts i den här studien.

Informationskravet betyder att deltagarna ska informeras om studiens syfte. Den som

genomför studien måste även informera att deltagandet är frivilligt och att personen kan avbryta när som helst (Bryman, 2011). Detta gjordes genom att deltagarna informerades muntligt innan studien började enligt information på intervjuguiden, observationsprotokollet och protokoll för dokumentanalys (se bilaga 1-3).

Samtyckeskravet behandlar att deltagarna i undersökningen måste ge sitt samtycke och

bestämma villkoren för deras medverkan i undersökningen (Bryman, 2011). Samtliga deltagare samtyckte till att medverka i studien.

Konfidentialitetskravet handlar om att alla personuppgifter ska behandlas så att

obehöriga inte kommer åt uppgifterna (Bryman, 2011). I den här studien ska inga personer, fartyg eller rederier kunna identifieras. Allt inspelat material raderades efter transkribering. Materialet från dokumentanalysen är inte kopierat utan har omformulerats, förutom ett citat som godkänts från rederiet.

Nyttjandekravet behandlar att den insamlade informationen endast ska användas i

studien (Bryman, 2011). I enlighet med nyttjandekravet blev deltagarna informerade om detta innan studien påbörjades.

4 TEORETISK REFERENSRAM

(14)

9

4.1 Kemiska hälsorisker

Felaktig hantering av kemikalier i arbetet kan utgöra en risk både för de personer som utför arbetet och för personer i närheten. Om en person exponeras för kemikalier kan detta ske genom tre olika upptagningsvägar: inandning, förtäring och hudkontakt (Krook, 2001). Vid inandning kan skador som astma och lungemfysem uppkomma. Om exponeringen sker genom förtäring kan det leda till exempelvis förgiftning medan exponering via huden kan orsaka eksem, allergi och frätskador (Krook 2001). Hur farligt ett ämne är för en person beror på två olika faktorer: ämnets skadliga effekt samt exponerad mängd (Jakobsson, 2013).

Kemikalier kan påverka kroppen antingen lokalt eller systemiskt. En lokal skada påverkar enbart den del av kroppen som blivit utsatt för kemikalien, exempelvis frätskador och kontakteksem. En systemisk skada påverkar flera av kroppens inre organ med följder som exempelvis akut förgiftning och cancer (Jakobsson, 2013).

Färg används frekvent ombord på fartyg. Färger innehåller lösningsmedel som påverkar kroppen. På grund av lösningsmedlens flyktighet exponeras kroppen genom inandning men även genom huden (Lindberg, 1991). Genom lungorna tar sig lösningsmedlet ut i blodet och i stor utsträckning upp till hjärnan. Det som sker när exponeringen avslutats är att lösningsmedlen i regel utsöndras oförändrade i andningsluften, men vissa genomgår kemiska förändringar i kroppen (Lindberg, 1991). Majoriteten av lösningsmedel orsakar nervskador om exponeringen varit tillräckligt lång. Vid inandning är isocyanater, som finns i tvåkomponentsfärg, särskilt förrädiska. Redan innan lukten av ämnena märks kan astma framkallas (Krook, 2001).

4.2 Tidigare studier

Jensen et al. (2005) genomförde en studie i 11 länder på 33 kliniker bland sjöfarare som gick på sin regelbundna läkarundersökning. Av 6 896 tillfrågade sjömän valde 6 461 att delta i studien. En av frågorna i enkätundersökningen var: ”Blev du exponerad för kemiska substanser under ditt arbete (till exempel färg, olja, rengöringsmedel)?”1 Av de som arbetade på däcksavdelningen svarade 54 % att de ansåg sig exponerade för

1 Vår översättning. Originaltext: ”Were you exposed to chemical substances during your work (e.g. paint,

(15)

10 kemikalier. Detta är något lägre än de som arbetar på maskinavdelningen, där hela 70 % gav jakande svar, men högre än avdelningarna service/intendentur 35 % och övriga 49 %. Resultatet vittnar om att för majoriteten av besättningen är kemikalier en del av vardagen.

Hansen och Pedersen (2001) bygger sin studie på inrapporterade skador (förgiftning eller frätskador) till danska Søfartsstyrelsen där sjöfararen varit borta från arbetet i mer än en dag på grund av skadan. Både incidenter med och utan dödlig utgång är inkluderade i rapporten. Kemikalier orsakade, utöver de i inledningen nämnda 16 fallen av systemisk förgiftning, 111 frätskador. Av dessa orsakade 82 skador på ögonen. På avdelningarna, däck, maskin och intendentur uppkom frätskador på grund av rengöringsmedel och 81 % av fallen inkluderade ögonskador.

Under senare delen av 90-talet utfördes en studie om exponering för oljor och kemikalier i maskinrum som senare publicerades av Yrkesmedicin (Nordlinder och Nilsson, 1999). Syftet med studien var dels att undersöka exponeringen av kemikalier men även vilken effekt arbetsmiljöförbättrande åtgärder hade i maskinrum. Den största delen av studien handlade om oljor, sot och avgaser. I avdelningen om personlig skyddsutrustning kom de fram till att endast 60 % av maskinrumspersonalen använder skyddshandskar och flertalet använde fel typ av handskar.

4.3 Regelverk och myndighetsinformation

I Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) beskrivs att arbetsmiljön ska vara utformad på ett sådant sätt att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa. Dessutom ska arbetsgivaren systematiskt arbeta med att planera, leda och kontrollera verksamheten så att arbetsmiljön lever upp till föreskrivna krav (SFS 1977:1160 2-3 kap.).

(16)

11 fartyget ((EG) 336/2006 Bilaga 1). Ombord finns detta implementerat i form av en Safety Management System Manual (SMS-manual).

Utöver de generella reglerna för säkerhetsarbete som beskrivs i ISM-koden föreskriver även Transportstyrelsen särskilda föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på fartyg (TSFS 2009:119). Dessa föreskrifter sätter Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) i kraft på fartyg, bland annat de som gäller för systematiskt arbetsmiljöarbete, härdplaster och kemiska arbetsmiljörisker.

Systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare och ska ingå i det dagliga arbetet ombord. Definitionen av systematiskt arbetsmiljöarbete är i AFS 2001:1 2§: ”Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås.” Psykologiska, sociala och fysiska förhållanden är alla en del av arbetsmiljön och omfattas därför av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Alla på arbetsplatsen ska ha möjlighet att påverka och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsgivaren ska uppmuntra de anställda till detta. På arbetsplatsen skall det finnas en arbetsmiljöpolicy innehållande företagets målsättningar gällande arbetsmiljö. Det ska även finnas rutiner som visar på vilket sätt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska organiseras och om fler än nio personer arbetar i verksamheten ska arbetsmiljöpolicyn och rutinerna dokumenteras skriftligt. Undersökningar av arbetsmiljön ska regelbundet utföras av arbetsgivaren för att kunna bedöma vilka risker som finns med arbetet och hur ohälsa och olycksfall ska kunna undvikas. Dessa riskbedömningar ska dokumenteras skriftligt. Även instruktioner ska finnas tillgängliga skriftligt om riskerna med ett arbete anses allvarliga. Arbetsgivaren har som uppgift att se till att tillräcklig kompetens finns för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt (AFS 2001:1).

(17)

12 vara optimal. Kortfattat innebär åtgärdstrappan att en kemisk produkt primärt ska bytas ut mot en produkt med mindre risker. Sekundärt ska arbetet utföras i ett system som är slutet där man använder tekniska åtgärder, exempelvis fjärrstyrning, för att arbetstagaren i så stor omfattning som möjligt ska undvika kontakt med kemikalien. Är detta inte möjligt går man till nästa trappsteg för att minska riskerna för arbetstagaren, vilket innebär processventilation eller övriga tekniska skyddsåtgärder i närhet av källan. Nästa steg innebär att arbetet ska ske på en särskild tid eller plats med enbart den personal som krävs för att arbetet ska kunna utföras. Om de skyddsåtgärder som beskrivits ovan inte är tillräckliga ska personlig skyddsutrusning användas som sista utväg (AFS 2011:19).

AFS 2005:18 berör härdplaster och målning med tvåkomponentfärg. Den fastslår att endast personer med teoretisk och praktisk utbildning får använda sådan färg. Utöver detta krävs en läkarundersökning innan arbetet med härdplaster påbörjas samt var 24:e månad (AFS 2005:6).

Ett säkerhetsdatablad ska vara ett hjälpmedel för arbetsgivaren att bedöma de kemiska riskkällor som finns vid arbetet med en viss kemisk produkt (Arbetsmiljöverket [www]). Arbetsgivaren ska även utifrån säkerhetsdatabladet bedöma vilka risker som kan påverka arbetstagarens säkerhet och hälsa. Säkerhetsdatabladet ska innehålla information om de farliga egenskaper produkten har och hur produkten ska hanteras, förvaras och bortforslas på ett säkert sätt(Arbetsmiljöverket [www]).

Transportstyrelsen publicerade 2012 en sammanställning av personolyckor i den svenska handelsflottan år 2011(se tabell 2). Denna visar att antalet skadetillfällen orsakade av kemikalier varit relativt konstant under tidsperioden 2007-2011 (Transportstyrelsen, 2012).

Tabell 2: Antal anmälda personolyckor orsakade av kemiska eller biologiska ämnen/faktorer

Orsak 2007 2008 2009 2010 2011

Kemiska eller biologiska ämnen/faktorer 6 5 6 9 5

Övriga 32 20 32 33 18

(18)

13

5 RESULTAT

I det här kapitlet kommer resultatet från studiens olika insamlingsmetoder att presenteras. Utifrån syftet och frågeställningarna har resultatet delats in i följande kategorier: produkt och metodval, rutiner och instruktioner, riskmedvetenhet, skyddsutrustning.

5.1 Produkt- och metodval

5.1.1 Produkter som används ombord

Ombord på fartyget används kemikalier från minst fyra olika tillverkare. De olika avdelningarna använder i stor utsträckning inte kemikalier från samma tillverkare.

I intervjuerna har nedanstående kemikalier nämnts (se tabell 3). Information om dessa och de risker som är förknippade med dem kommer från respektive produkts säkerhetsdatablad (U.N. Produkte, 2012, U.N. Produkte, 2013, Diversey, 2006).

Tabell 3: Information om de kemikalier som nämndes i intervjuerna

Produkt

Information

Rengöringsmedel

däcksavdelningen Rostborttagningsmedel Antikalkmedel Egenskaper Alkaliskt (pH ca. 10) Stark syra (pH <1),

reagerar med starka alkalier och metaller, frätande

Stark syra (pH <1), reagerar med starka alkalier

(19)

14 Rekommendationerna för det rengöringsmedel och rostborttagningsmedel som används på däcksavdelningen är enligt säkerhetsdatablanden att vidta de vanliga försiktighetsåtgärderna vid hantering av kemikalier (U.N. Produkte, 2012, U.N. Produkte, 2013). Enligt tillverkarens information om skyddsåtgärder ska ögon- och hudkontakt samt inandning av aerosoler undvikas (U.N. Produkte, 2013). Det krävs dessutom tillgång till god ventilation eller en utsugsfläkt. Även vid användning av antikalkmedlet på intendenturavdelningen ska försiktighetsåtgärder vidtas (Diversey, 2006).

Hempels färgsystem används ombord. Härdaren till tvåkomponentsfärgen innehåller isocyanater och de skador som kan uppkomma vid felaktig hantering av härdare och topcoat är enligt säkerhetsdatabladen (Hempel [1], 2013, Hempel [2], 2013) allvarlig ögonirritation, hudirritation, fördröjda farliga effekter efter exponering, allergisk hudreaktion och irriterande för hud, hals och mage vid förtäring. Inandning av damm, stoft och sprutdimma samt kontakt med hud och ögon ska undvikas vid hantering av produkten. Viktigt är att sörja för god ventilation. Skyddsutrustning som bör användas är handskar (Silver Shield/4H handskar, polyvinylalkohol (PVA) eller Viton®), ögonskydd, förkläde, överdragskläder och/eller skyddskläder om de vanliga arbetskläderna inte ger ett fullgott skydd. Om god ventilation saknas bör skyddsmask användas.

5.1.2 Dokumentation ombord

Den information om kemikalier som hittades i fartygets SMS-manual fanns under rubriken ”Miljöskydd”. Där stod bland annat att rengöringsmedel som inte medför fara för vattnet skall användas så långt som möjligt. Vidare ska arbetet ske på ett sådant sätt att miljön tar så lite skada som möjligt.

(20)

15 Det finns ingen specifik information om kemikaliehanteringen i SAM-pärmen, däremot finns allmän information som är tillämpbar. Det går bland annat att läsa om riskbedömningar som ska utföras när en ny produkt inhandlas. Här står även att: ”Alla medarbetare skall ha information om de risker som finns i det arbete som denne skall utföra”. Detta är särskilt viktigt vid nyanställning. Vid nyanställning skall den nyanställde genomgå en introduktion. En av punkterna i den fartygsanpassade säkerhetsintroduktionen är ”Personlig skyddsutrustning/Kemikalie- och oljehantering”. Personen som genomgått säkerhetsintroduktionen skall känna till de eventuella oljor och kemikalier som arbetet kräver, vilka åtgärder som ska tillämpas vid exponering samt information om den skyddsutrustning som krävs för arbetet.

5.1.3 Produktval

Informanterna från maskinavdelningen anser att de har stor möjlighet att påverka vilka kemiska produkter som ska användas. Om en ny produkt ska inhandlas och kostnaden för den nya produkten är högre än för den gamla krävs generellt sett ett mycket bra argument för att produkten ska bytas ut. Båda informanterna från maskinavdelningen säger att produkten ska vara effektiv samtidigt som den är skonsam mot människan och miljön. Förste fartygsingenjören säger: ”Det går inte att ha hur svaga kemikalier som helst. Det fungerar inte överhuvudtaget. Så då blir det nog i de fallen att man får anpassa skyddsutrustningen istället så att det fungerar”.

Informanterna från däcksavdelningen anser också att de har stor bestämmanderätt vad gäller vilka produkter som ska användas. Nyligen har de bytt leverantör av rengöringsprodukter. Anledningarna uppges vara att det är billigare än mer välkända produkter, svider inte i ögonen, är effektiv och det blir inte halt på däck efter användning.

Informanten från intendenturavdelningen säger att efter det att produkterna började levereras från Tyskland blev det svårare att påverka valet av produkter.

5.2 Rutiner, instruktioner och tillämpning

(21)

16 specifikationer. Arbetet ska även ske på ett säkert sätt, så att skador undviks så långt det är möjligt. Inkluderat i SMS-manualen finns ett system för riskanalys. Denna är generell och kan användas för alla typer av arbeten.

Under intervjuerna ställdes frågan: ”Hur utför du ett arbete som involverar kemikalier?”. Samtliga informanter hänvisade primärt till säkerhetsdatabladen för respektive produkt. En informant nämner att om man känner till produkten blir arbetet en rutin och då finns inget behov av att läsa säkerhetsdatabladet. Sekundärt talar majoriteten av informanterna om vilken skyddsutrustning som krävs för det aktuella arbetet. Endast en av informanterna tog upp hur arbetsplatsen är utformad. ”Det kan vara så att det är en fläkt igång som blåser luft åt fel håll. Då får man stoppa fläkten i vissa fall. I andra fall kanske man får köra en utsugsfläkt istället för att ventilera”.

I maskinrummet är oljor och kemikalier (ex. batterivatten) placerade på de platser där de är tänkta att användas. För rengöringsmedel används ett ”hemmabyggt” dispensersystem (se figur 1) i syfte att minska kontakten med den koncentrerade produkten. Säkerhetsblad till de produkter som används, inventarielistor och anvisningar till doseringsapparat fanns tillgängliga i maskinkontrollrummet och var skrivna på svenska. Ett stickprov från pärmen med säkerhetsdatablad visar att de i allmänhet var uppdaterade och aktuella men det hittades också ett säkerhetsdatablad daterat år 2000. Eftersom en produkts sammansättning kan ändras är det viktigt att ha uppdaterade säkerhetsdatablad.

Figur 1: Dispensersystem för maskinavdelningens rengöringsmedel

E

v

ita

W

(22)

17 På däcksavdelningen används kemikalier för rengöring, smörjning och målning. Rengöringsprodukter i koncentrat förvaras i ett förråd på bildäck. Till dessa finns en pärm med säkerhetsdatablad som var skrivna på svenska. Här förvaras även övriga produkter som finns tillgängliga i detaljhandeln, exempelvis rostskyddssprayer. Inga säkerhetsdatablad finns tillgängliga till dessa utan enbart den information som står skriven på förpackningen. I ett annat förråd förvaras de produkter som används vid smörjning, ex. fetter, smörjoljor och patroner för automatsmörjning. Säkerhetsdatablad för produkterna fanns på plats (se figur 2).

Figur 2: Säkerhetsdatablad och ögonskölj i förråd för produkter som används för smörjning Tvåkomponentsfärg används vid målning av utsidan av fartyget. Vid målning inomhus används en vinylfärg. Två av informanterna tog upp hanteringen av tvåkomponentsfärg och säger att bara de i personalen som gått ”färgkurs” får lov att arbeta med tvåkomponentsfärg. Arbetet involverar målning inklusive borttagning av färg på olika sätt samt arbeten som involverar färg och värme. Utöver kursen behövs ett särskilt läkarintyg där bland annat ett spirometritest genomförs. Båda informanterna på däcksavdelningen påpekar vikten av att rätt skyddsutrustning används. Där färgen förvaras finns tydliga, skriftliga instruktioner för blandningsförhållandet mellan färg och härdare. Det går även tydligt att läsa vilken thinner/förtunning som ska användas för respektive produkt. Säkerhetsdatabladen för de färger som användes var lättillgängliga, aktuella och skrivna på svenska (se figur 3).

E

v

ita

W

(23)

18

Figur 3: Säkerhetsdatablad i färgförråd

Inom intendenturavdelningen används olika sorter av rengöringsprodukter. Dessa fanns i utspädd form i städförråd som var placerade på flera ställen ombord, på samtliga däck. I ett förråd fanns rengöringsprodukter i koncentrerad form. Dessa kemikalier användes med ett dispensersystem anpassat för sprayflaskor (se figur 4).

Figur 4: Dispensersystem intendenturavdelning

Kännedomen om säkerhetsdatabladen är enligt informanterna på samtliga avdelningar god. Enligt en av informanterna förekommer det att gamla säkerhetsdatablad fortsätter att användas istället för att bytas ut till en nyare version. Det förekom även att säkerhetsdatablad till gamla produkter som inte längre användes ombord fanns kvar i

(24)

19 pärmar och att säkerhetsdatabladen lagrades. En av informanterna är osäker på skillnaden mellan säkerhetsdatablad och skriftliga instruktioner.

Två av informanterna efterfrågade ett enklare system vid märkning och användning av kemikalier. Det innefattar märkning om vad en specifik produkt ska användas till, vilken skyddsutrustning som behövs och hur farlig produkten är. Detta kan visas med exempelvis färgmarkeringar. Ytterligare ett förslag från en informant till förenkling är doseringsapparater på samtliga avdelningar ombord. Detta minskar hanteringen av kemikalier i koncentrerad form.

En av informanterna tar upp att det inte alltid är starka kemikalier behövs, det kan finnas alternativa lösningar. Exempelvis kan klisterskyltar tas bort med hjälp av en värmepistol.

5.3 Riskmedvetenhet

De vanligaste hälsoriskerna som informanterna tar upp är ögonskador och frätskador. De tar även upp andningsproblem, förtäring och hudåkommor.

Fyra av informanterna har varit med om någon olycka som involverar kemikalier. Två olyckor har beskrivits mer noggrant. Den första behandlar ett tillfälle när en person fick rostlösningsmedel i ögonen. Den andra olyckan handlar om en person som av misstag snubblade, fick rengöringsmedel över sig och råkade svälja medlet. Det medförde att han senare fick magsår.

En informant säger att säkerheten när det gäller kemikalier har ökat markant sedan han började arbeta till sjöss. Förändringen hänger enligt honom samman med samhällsutvecklingen och har bidragit till en ökad riskmedvetenhet hos besättningen.

5.4 Personlig skyddsutrustning

(25)

20

Figur 5: Säkerhetsdatablad och första hjälpen-utrustning i förråd för rengöringsprodukter

I alla utrymmen inom intendenturavdelningen fanns en riskvärdering, säkerhetsdatablad skrivna på svenska och en rengörings- och desinfektionsplan (se figur 6).

Figur 6: Rengörings- och desinfektionsplan

(26)

21 Samtliga informanter säger att det finns god tillgång till personlig skyddsutrustning såsom olika sorters handskar, andningsskydd och overaller. Informanterna säger att de flesta ombord är noggranna med att använda skyddsutrustning, men i slutänden är det individens eget ansvar.

En informant säger att det är viktigt att använda andningsmask vid målning med tvåkomponentsfärg. Dock används det inte alltid. ”Vissa tycker att det är onödigt att ha utomhus”. Han påpekar dock att de flesta ombord generellt är mycket noga med skyddsutrustning. Det är accepterat att arbetet får ta längre tid om personen som utför arbetet behöver hämta sin skyddsutrustning och ta på sig denna.

Ett förslag till förbättringar som en informant tar upp är att ha ögonskölj på bryggan ”eftersom vi på däck är vana att hitta till bryggan när vi är ute på däck”. Ett annat förslag är att ha en väska med ögonskölj och ev. övrig utrustning som man kan ta med sig till den plats man ska arbeta på. Förslag till ytterligare skyddsutrustning är hela visir, eftersom de ger ett bra skydd.

6 DISKUSSION

I det här kapitlet kommer först en metoddiskussion där bland annat fallstudien som metod diskuteras men även styrkor och svagheter som upptäcktes under studien. Vidare diskuteras och analyseras resultatet som presenteras i studien.

6.1 Metoddiskussion

(27)

22 men inte lika omfattande. Därmed finns det en risk att materialet blivit för tunt och svårare att analysera.

Vid enfallstudier är resultatet beroende av vilket fall som väljs ut för studien. Yin (2007) föreslår en kategorisering av fem olika typer av fall: det kritiska, det extrema eller unika fallet, det representativa eller typiska fallet, det uppdagande eller avslöjande fallet och det longitudinella fallet (samma fall studerat vid olika tidpunkter). Yin (2007) lyfter fram detta som en svaghet därför att det går inte att veta säkert på förhand vilken typ av fall som man arbetar med förrän en jämförelse med andra fall har gjorts. Det fall som från början anses vara representativt kan vara extremfallet och därför bör försiktighet vidtas med att dra generella slutsatser utifrån ett enda fall. Det är först när en uppföljning av denna enfallsstudie görs som det går att få reda på om det aktuella fallet är representativt eller inte (Yin, 2007). Eftersom det här fallet ses som ett pilotfall går det inte att jämföra med liknande studier. Det är därför svårt att säga vilken typ av fall som har undersökts innan vidare studier genomförts.

Som tidigare nämnt utfördes studien ombord på en svensk passagerarfärja. Fördelen är att fartyget regelbundet befinner sig i Sverige. Det gjorde det lättare att anpassa tidpunkten för den fartygsförlagda undersökningen till skillnad från andra fartyg som inte regelbundet trafikerar svenska hamnar. Besättningen bestod av 48 personer, vilket innebär att ett stort antal människor hanterar kemikalier ombord. Det gör att instruktioner måste kommuniceras på ett tydligt sätt för att alla ska kunna förstå och tillämpa dem.

Användandet av flera källor, så kallad metodtriangulering (Bryman, 2011), har möjliggjort jämförelser mellan dokument, intervjumaterial och observationer för att se hur rutiner och instruktioner tillämpas ombord. Om materialet enbart inhämtats från en källa finns risken att viktig information gått förlorad, vilket hade kunnat ge upphov till en mer subjektiv undersökning.

(28)

23 två personer deltog vid observationerna sågs verkligheten från två olika perspektiv vilket gjorde sammanställningen mer komplett. Användandet av mer än en observatör bidrar också till en ökad reliabilitet (Yin, 2007).

Genom att jämföra regelverken med informanternas svar på intervjufrågorna erhölls en bild av hur nära verkligheten regelverket ligger. Fyra av informanterna var oförberedda på intervjun, vilket gav tillfälle att få oreflekterade svar på frågorna. Fördelen att göra på det sättet är att svaren ligger närmare verkligheten eftersom informanten inte i förväg kunde konstruera ett svar. Nackdelen är att informanten kan bli osäker och att viss information glöms bort.

Eftersom intervjuundersökningen genomfördes som en del i en större, mer omfattande studie fick antalet intervjuer begränsas. Prioritet låg i att hitta en informant från varje avdelning för att göra det möjligt att svara på studiens frågeställningar. Nackdelen med ett mindre antal informanter från varje avdelning är att det enbart är en eller ett par uppfattningar som presenteras. Inga generella slutsatser kan därför dras för hur hanteringen fungerar ombord på en avdelning, men det går att se en tendens om hur hanteringen skiljer sig mellan de olika avdelningarna. I den här studien ansågs det viktigare att samtliga avdelningar var representerade än att utförlig information samlades in från enbart en avdelning.

Vid intervjuerna användes en diktafon som inspelningsmetod. Vid senare analys av materialet upplevdes svårigheter att förstå den intervjuade på grund av uttal, oklara formuleringar, etc. Ett störande moment var brus och bakgrundsljud på inspelningen. Att i förväg tänka på vilken inspelningsmiljö som intervjun sker i samt vid oklarheter be informanten att förtydliga svaren underlättar vid transkribering.

6.1.1 Tillförlitlighet

För att bestämma tillförlitligheten i en kvalitativ studie används fyra delkriterier:

trovärdighet (credibility), överförbarhet (transferability), pålitlighet (dependability) och en möjlighet att styrka och konfirmera (confirmability) (Lincoln och Guba, 1984,

(29)

24

Trovärdighet – Det kan finnas flera olika uppfattningar om vad som är verklighet. Det

är genom kriteriet trovärdighet den som utför studien kan avgöra hur acceptabel andra personer uppfattar att studien är. Ett sätt att stärka trovärdigheten är genom metodtriangulering, det vill säga att resultatet kontrolleras mot en annan källa (Lincoln och Guba, 1984). I den här studien har detta uppfyllts genom att svaren från intervjuerna i möjligaste mån kontrollerats mot observationer och dokumentanalys.

Överförbarhet – Innebär att resultatet i studien ska kunna användas i ett annat

sammanhang. Vid en djup undersökning finns fylligare information vilket gör att det är enklare att hitta gemensamma nämnare med andra kontexter (Lincoln och Guba, 1984). I denna studie har detta kriterium uppfyllts genom att utformningen på frågorna gjorde att informanterna fritt kunde diskutera ämnet vilket medförde utförligare svar.

Pålitlighet – Genom kriteriet pålitlighet säkerställs kvaliteten på studien. Det kan göras

genom att en utomstående granskar uppbyggnaden och utförandet av studien under tiden som den genomförs (Lincoln och Guba, 1984). Under hela studien har det funnits tillgång till en handledare som kontrollerat och säkerställt att fokus behölls.

En möjlighet att styrka och konfirmera – Syftar till att resultatet ska baseras på

deltagarnas uppfattningar och värderingar. Den som genomför studien ska försöka påverka så lite som möjligt, det vill säga inte ha förutfattade meningar och inte styra deltagarna i en viss riktning (Lincoln och Guba, 1984). Eftersom frågorna som ställdes under intervjun var av allmän karaktär har kravet tillgodosetts i största möjliga mån.

6.2 Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att beskriva på vilket sätt kemikalier hanteras på de olika avdelningarna (däck, maskin och intendentur) ombord på en svensk passagerarfärja. Fokus låg på rutiner och instruktioner samt medvetenheten hos personalen om vilka risker som felaktig hantering kan utgöra.

Syftet bröts ned i följande frågeställningar:

(30)

25

 Hur kommuniceras rutiner och instruktioner gällande hantering och användning av kemikalier ombord på fartyget; hur tillämpas de instruktioner som finns?

 Vilka risker är besättningen medvetna om vad gäller hantering av kemikalier?

Nedan diskuteras resultaten som kommit fram i studien. Diskussionen är uppställd efter den ordning resultatet redovisades för att enkelt kunna koppla diskussionen till resultatet.

6.2.1 Produkt- och metodval

Bestämmanderätten gällande vilka produkter som ska användas är enligt informanterna på däck- och maskinsidan stor. På däck har en produkt valts som är effektiv samtidigt som den är skonsam för människan. På intendentursidan säger informanten att de inte längre kan påverka vilka produkter som köps in i lika stor utsträckning som tidigare. Enligt AFS 2001:1 ska alla på en arbetsplats ha möjlighet att påverka och delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta systematiskt med produkt- och metodval kan bidra till att riskerna för besättningen minskar vad gäller kemiska arbetsmiljörisker. För att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska fungera är det viktigt att fortlöpande diskutera hur arbetsmiljön kan förbättras. De som arbetar med en kemikalie upplever hur effektiv produkten är och hur den påverkar hälsan. Därför är deras åsikter av betydelse vid produkt- och metodval. Om en person inte får gehör för sina åsikter kan det leda till att han inte ser någon anledning till att försöka påverka sin arbetsmiljö. Därför är det viktigt att arbetsgivaren uppmuntrar arbetstagarens förslag om förändringar. En interaktiv diskussion med samtliga arbetstagare på en avdelning tillsammans med arbetsledaren hade synliggjort deras åsikter om kemikaliehanteringen. Det ger en bild av bra och dåliga förhållningssätt och tillsammans kan besättningen komma fram till en lösning som passar alla.

6.2.2 Rutiner, instruktioner och tillämpning

(31)

26 de nämner det viktigaste först. Prioriteringen blir: rutinmässigt arbete, säkerhetsdatablad, skyddsutrustning, åtgärder på arbetsplatsen. Enligt åtgärdstrappan (AFS 2011:19) är skyddsutrustning den sista åtgärd som ska vidtas på en arbetsplats. Innan de åtgärderna blir aktuella ska utformningen av arbetsplatsen analyseras. Det innefattar bland annat tid och plats för arbetet samt ventilation. Jämfört med det resultat som presenterats visar detta på ett omvänt tankesätt där informanterna inte i första hand tänkte på att det finns andra åtgärder än personlig skyddsutrustning för att göra ett arbete säkrare. Det finns en möjlighet att informanterna tänkte på en specifik kemikalie eller situation där personlig skyddsutrustning var det kvarvarande alternativet.

En av informanterna tar upp att vid rutinmässigt arbete är information från säkerhetsdatablad överflödig. Risken med detta synsätt är att om ändringar görs i säkerhetsdatabladet, och det inte uppmärksammas, kan eventuell viktig information förbises. En annan risk är att informationen i säkerhetsdatabladet glöms bort med tiden och den som utför arbetet blir mindre försiktig vid hantering.

(32)

27 Som tidigare nämnts fanns endast lite information om kemikaliehantering i fartygets SMS-manual. Den information som var tillämpbar fanns under rubrikerna om miljöskydd, nyanställning och allmänna riskanalyser. Det är viktigt att värna om miljön och välja miljövänliga produkter. Det borde vara lika viktigt att värna om arbetsmiljön och ges lika mycket plats åt arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Miljövänliga produkter är inte alltid de som är mest gynnsamma för arbetsmiljön. Det står i SMS-manualen att rengöringsprodukter som medför skada för miljön inte skall användas däremot ingenting specifikt om att kemikalier som kan skada människan ska undvikas. En primär skyldighet i åtgärdstrappan (AFS 2011:19) är att vid val av produkt ska de kemiska riskerna vara så små som möjligt. Eftersom det i föreskrifterna står att det är en skyldighet att följa åtgärdstrappan borde det finnas specifik information om hur valet av kemiska produkter ska gå till.

Vid nyanställning ingår kemikaliehantering som en del av säkerhetsintroduktionen. I AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete står det skrivet att det är arbetsgivarens uppgift att se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Att kemikaliehantering är en del av introduktionen tyder på att arbetsgivaren anser kemikaliehanteringen viktigt och kan ses som en tillämpning av AFS 2001:1. Arbetstagaren måste förr eller senare introduceras i kemikaliehanteringen. Om det inte varit en del av säkerhetsintroduktionen hade informationen introducerats efter hand som arbetet blev aktuellt. Risken är att bra rutiner för detta saknas. En checklista specifikt för kemikaliehantering hade underlättat så att alla får samma information.

6.2.3 Riskmedvetenhet

(33)

28 En doseringsapparat minskar risken att människan kommer i kontakt med kemikalien, vilket enligt åtgärdstrappan är den näst viktigaste åtgärden efter det att produktbyte uteslutits. Det visar på att åtgärdtrappan används i viss utsträckning eftersom det i detta fall inte är skyddsutrustning som är den primära åtgärden. Trots de hjälpmedel som finns tillgängliga kan människan fortfarande komma i kontakt med kemikalierna. Vid felaktig hantering kan detta vara en av orsakerna till att olyckor sker.

Medvetenheten om riskerna med en specifik kemikalie diskuterades inte eftersom intervjufrågan var allmänt ställd; ”Vilka risker tror du att felaktig hantering av kemikalier kan leda till?”. Genom att man ställer en allmän fråga får man också ett allmänt svar. Formuleringen av frågan gjorde det dessutom möjligt för informanten att vidare diskutera den information som han ansåg mest relevant. Resultaten visar att alla informanter var medvetna om att hälsorisker finns med kemikalier. Det kan bero på att alla har en god kännedom om säkerhetsdatabladen. En annan anledning kan vara att samtliga informanter varit med om någon olycka som involverar kemikalier och därmed blivit medveten om de konsekvenser oaktsamhet kan leda till.

Informanterna upplever att ögonskador är en allvarlig risk med kemikaliehanteringen. Detta bekräftas genom Hansen och Pedersens (2001) studie där det framkom att 81 % av olyckstillfällena som involverade rengöringsmedel gav upphov till ögonskador.

En informant säger att överdosering av kemikalier förkommer hela tiden. Han hänvisar till vad han kallar ”den mänskliga faktorn”; att en användare upplever att ju mer av produkten som används, desto bättre resultat. Ett liknande resonemang återfinns i Sundgrens (2012) artikel där en av de intervjuade nämner att man gärna blandar för starkt. Det är rimligt att anta att fenomenet med överdosering är vanligt förekommande, även om det inte går att dra några generella slutsatser utifrån enbart det här resultatet. I allmänhet blir de risker som finns med hantering av en kemisk produkt allvarligare när en starkare produkt används. En högre koncentration ger även större åtgång av produkten, vilket leder till en högre förbrukningskostnad.

6.2.4 Personlig skyddsutrustning

(34)

29 medvetenheten och användandet av skyddsutrustning framhåller flera informanter att det är individens eget ansvar att se till att rätt skyddsutrustning används. Detta tas även upp i fartygets SAM-pärm. Studien från Yrkesmedicin (Nordlinder & Nilsson, 1999) visar på en bristande kunskap om skyddsutrustning bland maskinrumspersonal eftersom fel sorts utrustning användes. Till skillnad från studien från Yrkesmedicin visar den här studiens resultat att samtliga informanter hade god kunskap om skyddsutrustning och var noggranna att denna används. Det exemplifieras av en informant som säger att användandet av skyddsutrustning är viktigare än den tid arbetet tar. Som tidigare diskuterats hade besättningen god kännedom om de kemiska hälsorisker som finns och det kan även vara anledningen till en hög användning av skyddsutrustning. Eftersom studien från Yrkesmedicin är från 1999 kan riskmedvetenheten ha ökat sedan dess.

7 SLUTSATS

I det här kapitlet besvaras studiens frågeställningar och en sammanfattning av de slutsatser som kunnat dras presenteras.

Syftet med studien som beskrivs i denna uppsats var att ta reda på hur kemikalier hanteras på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna tar upp produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen.

Inga generella slutsatser kan dras av den här studien. Däremot är resultatet sant för det här fartyget vid den tidpunkten när studien genomfördes och kan ses som en ögonblicksbild av verkligheten.

 Det finns bra dokumenterat hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska tillämpas, men det är utifrån den här studien inte möjligt att dra några slutsatser om hur det utförs i praktiken.

(35)

30

 I fartygets SMS-manual fanns inga specifika rutiner eller instruktioner om kemikaliehantering. Däremot fanns ett dokument om en introduktionsutbildning vid nyanställning. I denna introduktion ingår kemikaliehantering och skyddsutrustning som en del.

 Informanternas beskrivning av hur ett arbete som involverar kemikalier utförs ombord visar på ett omvänt tankesätt jämfört med den åtgärdstrappa som Arbetsmiljöverket föreskriver. Personlig skyddsutrustning prioriteras högre än andra åtgärder för att minska riskerna med kemikalierna.

 Studien visar att samtliga informanter hade god kännedom om säkerhetsdatabladen och en hög medvetenhet om de risker som finns vid hantering av kemikalier. Detta kan förklara varför informanterna ansåg skyddsutrustning vara en viktig del av arbetet med kemikalier och den höga användningen av tillgänglig skyddsutrustning.

På fartyget fanns ett fungerande system för kemikaliehantering. Det praktiska arbetet med kemikalier fungerade bra på grund av en hög riskmedvetenhet och besättningens inställning till skyddsutrustning. I dokumentationen finns däremot utrymme för förbättringar i form av tydligare instruktioner och utförligare information.

8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING

I det här kapitlet kommer förslag att ges hur ämnesområdet skulle kunna utvecklas.

Den här studien ses som en pilotstudie. Att vidareutveckla den till en fullskalig studie där samma frågeställningar används är ett förslag på vidare forskning. Den fullskaliga studien skulle då inkludera fler fall, där ett större antal fartyg och rederier var involverade. Om en jämförelse görs mellan de olika fallen kan skillnaderna observeras och analyseras.

(36)
(37)

32

REFERENSER

AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna,

Stockholm: Arbetsmiljöverket.

AFS 2005:6. Medicinska kontroller i arbetslivet, Stockholm: Arbetsmiljöverket.

AFS 2011:19. Kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna

råd om kemiska arbetsmiljörisker, Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket [www]. Hämtat 2014-04-10 från:

http://www.av.se/teman/kemivagledning/info_leverantoren/innehall_sakerhetsdatablad/

Bryman, Alan (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö, Liber

Dedoose [www]: Hämtat 2014-04-15 från: http://www.dedoose.com/

Diversey (2006): TASKI Sani Antikalk citrus W3h [säkerhetsdatablad]. Hämtat 2014-03-20 från: http://becker-reinigungssysteme.de/datenblaetter/sicherheit/JO251.pdf

(EG) 1907/2006: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av

kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG: Hämtat 2014-04-07 från:

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:2006R1907:20130701:SV:P DF

(EG) 336/2006: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95. Bilaga 1: Hämtat 2014-04-15 från:

(38)

33 Grüttner, Mathias & Gregersen, Arvid (2011): Så skriver du akademiska uppsatser, Lund: Studentlitteratur AB

Hansen, Henrik L. & Pedersen, Gyda (2001): Poisoning at Sea: Injuries Caused by Chemicals Aboard Danish Merchant Ships 1988-1996, Clinical Toxicology, 39 (1):

21-26

Hempel [1] (2013): Hempel Curing Agent 95370 [säkerhetsdatablad]. Hämtat 2014-04-02 från: http://www.hempel.co.uk/en-gb/products/hempathane-topcoat-55210

Hempel [2] (2013): Hempathane Topcoat 55210 [säkerhetsdatablad]. Hämtat 2014-04-02 från: http://www.hempel.com.bh/pdfs/pcmc/55210.pdf

Jakobsson, Robert (2013): Bättre arbetsmiljö. 4 uppl. Stockholm: Prevent

Jensen, O.C., Sørensen, J.F.L., Canals, M.L., Hu, Y.P., Nikolic, N., Bloor, M. (2005): Subjective assessments of safety, exposure to chemicals and use of personal protection equipment in seafaring, Occupational Medicine 2005, 55:454-458

Krook, Karl (2001): Kemisk yrkes- och miljöhygien: att identifiera, mäta och eliminera

kemiska riskfaktorer i arbetslivet, Stockholm: Arbetsmiljöinstitutet, Prevent.

Lincoln, Yvonna S., Guba, Egon G. (1984): Naturalistic Inquiry, Newbury Park, California, Sage Publications, Inc.

Lindberg, Erik (red.) (1991): Kemikalier i arbetsliv och miljö: hur påverkas

människan?: verkningsmekanismer, mekanismer vid samverkan, medicinska och hygieniska aspekter. Stockholm: Natur och kultur

Marisol [www]: Hämtat 2014-01-22 från: http://www.marisol.nu/products.asp?type=tree

McMillan, Kathleen & Weyers, Jonathan (2010): Studera smart: så lyckas du med

uppsatser och rapporter, Harlow, England: Prentice Hall

Nordlinder, Rolf & Nilsson, Ralph (1999): Exponering för oljor och kemikalier i

(39)

34

Inventering av arbetstagarnas exponering för olja, sot, avgaser och kemikalier vid maskinrumsarbete, Göteborg.

SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

Sundgren, Linda (2012): Mindre kemikalier med ny utrustning, SAN NYTT 3/12. Hämtat 2013-03-27 från: http://www.san-nytt.se/wp-content/uploads/2013/02/san_nytt3_12.pdf

Trost, Jan (2010): Kvalitativa intervjuer. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur

TSFS 2009:119. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om arbetsmiljö på

fartyg, Norrköping: Transportstyrelsen. Hämtat 2014-04-15 från:

http://www.transportstyrelsen.se/Global/Regler/TSFS_svenska/TSFS%202009/TSFS_2 009_119.pdf

Trafikanalys (2013): Fartyg 2012 – Svenska och utländska fartyg i svensk regi. Statistik

2013:14. Stockholm. Hämtat 2014-04-15 från:

http://www.trafa.se/PageDocuments/Fartyg_2012_Svenska_och_utlaendska_fartyg_i_s vensk_regi.pdf

Transportstyrelsen (2012): Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud

samt personolyckor i svenska handels- och fiskefartyg år 2011. Norrköping. Hämtat

2014-04-15 från:

http://www.transportstyrelsen.se/Global/Publikationer/Sjofart/Statistiksammanstallning ar/2011_fartygsolyckor_och_tillbud_samt_personolyckor_svenska_fartyg.pdf

U.N. Produkte. (2012): U.N. 400 B [säkerhetsdatablad]

U.N. Produkte (2013): U.N. 112/6 [säkerhetsdatablad]

(40)

I

BILAGA 1

Intervjuguide

Syfte Syftet med detta arbete är att det ska leda till förbättringar avseende säkerheten vid

hantering av kemikalier. Vi kommer att bland annat att fråga om rutiner, instruktioner och produkter.

Accepterar du att intervjun spelas in? Det är enbart för att det ska bli lättare för oss att komma ihåg vad som sägs under intervjun.

Först lite information om hur intervjun är upplagd. Vi beräknar att intervjun tar cirka _____ minuter.

Vi följer etiska riktlinjer under vårt arbete. Dessa riktlinjer innebär:

Ingenting som sägs i intervjun ska kunna kopplas till dig som person eller till det här fartyget

Det som du berättar kommer bara att användas i vårt examensarbete och om du vill så skickar vi gärna en kopia av vårt arbete till dig när vi är klara.

Vi kommer inte publicera hela intervjun i arbetet utan enbart kortare citat. Du kan säga till närsomhelst om du inte vill fortsätta intervjun.

Intervjun kommer att behandla ett par olika teman: Rutiner och instruktioner,

riskmedvetenhet och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Vi vill i intervjun att du i första hand tänker på ditt arbete ombord på det här fartyget, men om du har erfarenheter från andra fartyg får du gärna dela med dig av dem också.

Vi börjar med några korta bakgrundsfrågor:  (Kön)

 Hur gammal är du?

 Vilken är din position ombord?  Hur länge har du arbetat här?  Var har du arbetat tidigare?  Hur länge har du arbetat till sjöss?  Har du fått någon arbetsmiljöutbildning?

Rutiner och instruktioner

(41)

II

 Vilka rutiner finns vad gäller hanteringen av kemikalier ombord? (MTR, BÅS, ÖST)

 Vilka instruktioner får du när du ska utföra ett arbete som involverar kemikalier? (BÅS, MTR)

 Vilka instruktioner ger du när du ska utföra ett arbete som involverar kemikalier? (ÖST, BÅS)

 Finns skriftliga instruktioner ombord för hantering av en specifik kemikalie? Var finns dessa instruktioner? Hur tillgängliga är dessa för personalen? Skillnaden mellan instruktioner och MSDS(Säkerhetsdatablad,

produktinformation, varuinformationsblad).

 Hur informerar ni nyanställda om vad som gäller för hanteringen av kemikalier ombord?

Systematiskt arbetsmiljöarbete

 Arbetar man systematiskt med produkt- och metodval ombord? Hur?  Hur går valet av kemikalier till? Är huvudsyftet hur skonsam den är mot

människa och miljö eller är effektiviteten viktigast?

 Hur stor möjlighet har du att påverka vilka kemikalier som används till vad och när de ska användas?

 Känner ni till Åtgärdstrappan? Arbetar ni efter den?

Riskmedvetenhet

 Vilka risker tror du att felaktig hantering av kemikalier kan leda till?  Känner du till MSDS och brukar du läsa dem?

 Hur förvaras MSDS ombord och vilka har tillgång till dem?

Förbättringar

 Har du något förslag på hur arbetet med kemikalier skulle kunna förbättras?

Vill du att vi mailar över eventuella citat innan för ditt godkännande eller känns det okej?

Vi kommer att tillhandahålla en kopia av arbetet till rederiet/fartyget. Är du intresserad av att vi mejlar en till dig också? Mailadress?

Har du några frågor eller är det något du kommer på i efterhand är det bara att höra av dig till oss.

(42)

III

BILAGA 2

Observationsprotokoll

Ingenting som framkommer under observationerna ska kunna kopplas till en specifik person eller till det här fartyget

Det vi ser kommer bara att användas i vårt examensarbete.

Inga bilder som tas under besöket kommer kunna kopplas till en specifik person eller det här fartyget.

Skriftliga instruktioner på plats

 Vad står det?

 Var finns de?

 Är de lättförståliga?

MSDS/Säkerhetsdatablad/Varuinformationsblad

 Var finns de? I närhet till kemikalierna?

 Hur gamla är de?

Förvaring av kemikalier

 Var förvaras de?

 Hur förvaras de? Separering?

 Väl märkta?

 Hyllor i hög höjd – raskrisk?

Förvaring av skyddsutrusning

 Andningsskydd (Lufttät förpackning, filter)

 Har personelen tillgång till sin egen personliga skyddsutrustning?

 Handskar (inte liggande i balja full med kemikalier)

Hantering av kemikalier

 Blanda färg?

 Rengöring?

o Allmän rengöring, rust wash, etc.

(43)

IV

o 5-56, el.l.

 Tillgång till första-hjälpen-utrustning?

o Hur ser den ut, tillträde, fungerar den?

 Doseringspump

 Spillberedskap

References

Related documents

Saniklar Super Boost Granulat kan användas i alla slags swimmingpooler – både till daglig klorering och för tillfällig chockklorering.. SANIKLAR SUPER

I elektroniska produkter avsedda för vuxna finns farliga kemikalier som inte lämpar sig för barn.. Exempelvis bromerade flamskyddsmedel som kan vara cancerframkallande

I miljöbalkens straffbestämmelse om bristfällig miljöinformation (29 kap. 6 § 5 c miljöbalken) anges att för bristfällig miljöinformation kan dömas till böter eller fängelse

I de fall där demensdiagnosen påverkat patientens språk i så stor utsträckning att hen inte längre kunde förmedla sina behov och distriktssköterskan hade

Urval av ämnen med tillhörande uppgifter till denna undersökning (produkt) är hämtade från SCB:s Industristatistik, Utrikeshandelsstatistik samt..

Urval av ämnen med tillhörande uppgifter till denna undersökning (produkt) är hämtade från SCB:s Industristatistik, Utrikeshandelsstatistik samt..

Bedömningen ska leda till beslut om vilka eventuella åtgärder som ska vidtas för att begränsa (eller minimera) riskerna.. Anställda ska informeras om de risker som är förbundna med

Passar alla lacker, även nya hårda, keramiska lacker, och är avsedd för både hand- och