Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Fakultet för humaniora och samhällsvetenskap Examensarbetet 15 hp
Vesna Dzelovska
Fysiska aktiviteter inom
fritidshemmet för barn med
koncentrationssvårigheter
Jämförelse mellan kommunala och friskolor
Physical Activities in leisure-time centre for children
with concentration difficulties
Comparison between public and private schools
purpose of this work is to investigate whether physical activity can be a teaching tool to facilitate daily life in the school for pupils with concentration difficulties. The leisure-time center as a complementary part of the school has a great role in promoting physical activities outdoors or indoors.
The survey was conducted through interviews in four schools where two of them were public and two were private schools. The results showed that all interviewed
pedagogues have positive thoughts when it comes to physical activities and children with concentration difficulties. Pedagogue’s way to plan physical activities is that they are based on the entire group. Independent schools often have free choice of games in their free time, however, the public schools have both structured leisure activities and free games. Staffing levels at the leisure-time center is what determines if the operation works well or not.
The pedagogues showed much knowledge from their work with children who have concentration difficulties. The pedagogues expressed that thinking in advance is one of the most important points when there are children with concentration difficulties in the group. These children are a major challenge for pedagogues at leisure-time
centres, it’s very easy to get them into some activity, but at the same time, conflicts and concerns occur easier in the group.
arbetet är att undersöka om att fysiska aktiviteter kan vara ett pedagogiskt hjälpmedel som underlättar vardagen i skolan hos elever med koncentrationssvårigheter.
Fritidshemmet som en kompletterande del av skolan har en stor roll för att främja fysiska aktiviteter ute eller inne.
Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer i fyra skolor där två av dem är kommunala och två är friskolor. Resultatet visade att alla intervjuade pedagoger har positiva tankar när det gäller fysiska aktiviteter och barn med
koncentrationssvårigheter. Pedagogernas sätt att planera fysiska aktiviteter ät att de utgår utifrån hela gruppen. Friskolorna har ofta fria val av lekar på fritiden, däremot har de kommunala skolorna både strukturerade fritidsaktiviteter och fria lekar.
Personaltätheten på fritidshemmet avgör mycket om verksamheten ska kunna fungera bra.
Pedagogerna visade stor erfarenhet utifrån sitt arbete med barn med
koncentrationssvårigheter. Att tänka efter i förväg utryckte sig pedagogerna som en av de viktigaste punkterna när det finns barn med koncentrationssvårigheter i
gruppen. Dessa barn är en stor utmaning för pedagogerna på fritids, de är väldigt lätta att få dem i någon aktivitet, men samtidigt uppstår konflikter och oro i gruppen lättare.
Nyckelord: koncentrationssvårigheter, fritidshem, fysiska aktiviteter
1.2. Syfte ... 2 1.3. Frågeställningar ... 2 1.4. Disposition ... 3 2. Metod ... 4 2.1. Urval ... 4 2.2 Etiska aspekter ... 5
2.3. Genomförande av intervjuer ... 6
2.3.1 Intervjufrågor ... 6
2.4. Källkritik ... 7
3. Litteraturgenomgång ... 8
3.1. Definitioner ... 8
3.1.1. Definition koncentration/ koncentrationssvårigheter ... 8
3.1.2. Definition fritidshem ... 8
3.1.3. Definition fysiska aktiviteter ... 9
3.2. Tidigare forskning ... 9
3.2.1. Fritidshemmets utveckling och skolreformerna 1990 talet ... 9
3.2.2. Waldorfs pedagogik ... 11
3.2.3. Medvetandet om fysiska aktiviteter och hälsan ... 11
3.3. Barn med koncentrationssvårigheter ... 12
3.3.1. Typiska problem för barn med koncentrationssvårigheter ... 12
3.3.2. ADHD ... 13
3.3.3. Tourettes syndrom ... 14
3.3.4. DAMP ... 14
3.4. Fysiska aktiviteter ... 15
3.4.1. Fysiska aktiviteter i skolan och fritidshemmet ... 15
3.4.2. Fysiska aktiviteter och barn med koncentrationssvårigheter ... 16
4. Resultat ... 18
4.1. Fritidspedagogernas erfarenhet av arbete med barn med koncentrationssvårigheter ... 18
4.2. Barn med koncentrationssvårigheter och stämningen över hela gruppen. 19 4.3. Planering av uteaktiviteter inom fritidsverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter ... 19
4.4. Den fysiska aktivitetens påverkan på barn med koncentrationssvårigheter ... 20
4.5. Mer respektive mindre uppskattade uteaktiviteter på fritids ... 21
4.6. Sammanfattning av resultatet ... 21
5. Diskussion ... 23
5.1. Användandet av fysiska aktiviteter i fritidshemmet ... 23
5.2 Jämförelse mellan arbetet med fysiska aktiviteter på fritids mellan kommunala respektive friskolor ... 25
1
1. Inledning
Detta arbete handlar om hur barn med koncentrationssvårigheter påverkas av fysiska aktiviteter. Grunden för detta arbete är att försöka hitta tillvägagångsätt för att lösa de problem som idag finns i många skolor. Det handlar om hur kan underlättas
skolvardagen för elever som har svårt att koncentrera sig. Det är inte ovanligt att det finns många barn som har svårt att koncentrera sig under lektionen. Det kan ofta bero på att uppgifterna i skolan är ointressanta eller att de inte får tillräckligt med
motivation. Det kan vara en annan orsak som t ex en funktionsnedsättning som ADHD eller liknande, eller det kan vara sociala problem i hemmet, oro inför något, fysisk sjukdom osv.
Under min verksamhetsförlagda utbildning till lärare i fritidshemså har jag träffat många elever som har koncentrationssvårigheter med både diagnoser eller utan. Lärarna har stora bekymmer med dessa elever samtidigt som skolan förväntar sig att elever skall sitta stilla i skolbänken i flera timmar om dagen och styra sitt eget lärande i olika former av projekt och samarbeten i skolan.
Tydlig struktur kan underlätta mycket för dessa barn. Regelbundna rutiner för mat och sömn gör så att flesta barn mår bra, särskilt för barn som har svårt att koncentrera sig. Förutom det och utifrån inriktningen från min utbildning Utelivet hälsa och identitet har jag kommit fram att genom idrott och fysisk aktivitet får barnen lära sig att umgås med andra barn, de lär sig att visa hänsyn, respekt, empati och förstå att andra
människor har känslor som ofta är en brist hos barnen med koncentrationssvårigheter. Inte bara barn även vuxna som rör på sig varje dag mår bättre och sover bättre. Att vara ute mycket gör att vi människor inte blir sjuka lika ofta och klarar av många sjukdomar bättre. Att röra på sig gör att vi får bättre humör och vi får en bättre självuppfattning, som är jätteviktig för personlighetsutvecklingen hos barn. Vissa lärare använder sig ofta av uteundervisning eller fysiska aktiviteter som pedagogiska hjälpmedel för dessa barn. Och som jag nämnde förut att om vi rör på oss kan vi förebygga många sjukdomar men framförallt fungerar hjärnan och
2 Under arbetet kommer jag att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och
koncentrationssvårighet närmare. Med undersökningen vill jag ta reda på hur lärarna inom fritidshemmet i kommunala skolor och friskolor främjar fysiska aktiviteter för en bättre koncentrationsförmåga hos eleverna, eftersom skolan idag är den miljön där de unga tillbringar en stor del av sin tid.
Anledningen till att undersökningen är genomförd i olika skolor är att vissa friskolor i Sverige använder sig av pedagogik med olika inriktningar som t ex specialpedagogik, estetisk- konstnärlig inriktning, religion eller har en speciell profil inom idrott, kultur eller liknande. En av friskolorna som deltar i undersökningen använder sig av
Waldorfpedagogiken och har pedagogiska tankar utifrån antroposofin och den unga människans utveckling. Waldorfskolan har egen målbeskrivning och egen läroplan för förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem.
Med tanke på mitt framtidsyrke som lärare inom fritidshem med inriktning på uteliv, hälsa och identitet är det betydelsefullt att vara medveten om svårigheterna för elever med koncentrationssvårigheter oavsett skola, för att kunna underlätta deras
skolsituation och vardag med hjälp av bland annat fysiska aktiviteter.
1.2. Syfte
Syftet med arbetet är att utforska om hur barn med koncentrationssvårigheter
påverkas av fysiska aktiviteter och hur ofta fritidstidspedagoger använder sig av det i kommunala skolor och friskolor inom fritidsverksamheten. Undersökningen är
genomförd mellan fyra skolor, vilka två är kommunala skolor och två friskolor, för att inse om det finns skillnader i deras organisering av fysiska aktiviteter i
fritidsverksamheten.
1.3. Frågeställningar
För att konkretisera syftet från detta arbete är två frågeställningar ställda: - Kan fysiska aktiviteter underlätta vardagen i skolan för barn med
3 - Hur använder sig fritidspersonalen i fritidshemmet på kommunala skolor och
friskolor av fysiska aktiviteter för barn med koncentrationssvårigheter och under vilka villkor?
- Vilka är skillnaderna mellan kommunala skolor och friskolor när det gäller användandet av fysiska aktiviteter inom fritidsverksamheten
1.4. Disposition
Uppsatsen disposition består av 6 kapitel. I det första kapitlet redovisas arbetets syfte och frågeställningarna. I kapitel 2 är beskrivning av metoden, urvalet av skolorna som deltar i undersökningen, etiska aspekter och beskrivning av intervjuernas
genomförande. I kapitel 3 är beskrivet litteraturgenomgången där det finns
definitioner för vissa begrepp, samt så finns det tidigare forskningar och bakgrund om fritidshemmet, information om fysiska aktiviteter och barn med
koncentrationssvårigheter. Kapitel 4 handlar om redovisning av intervjuerna. Kapitel 5 är diskussion och analysering av litteraturen samt analys av resultatet från
4
2. Metod
För att undersöka sambandet mellan fysiska aktiviteter och koncentrationssvårigheter och hur ofta lärarna i fritidshemmet använder sig av fysiska aktiviteter för barn med koncentrationssvårigheter har jag genomfört en kvalitativ semistrukturerad intervju. Johansson & Svedner (2006: 42, 43) skriver att kvalitativa intervjuer är den primära metoden för att få fram den information som vi söker vid examensarbetet inom lärarutbildningen. Johansson m fl. (2006) skriver också att syftet med kvalitativa intervjuer är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt.
Intervjun är semistrukturerad där alla frågor som ställs under intervjun är samma till alla intervjuade. Frågorna i en semistrukturerad intervju har öppna svarsmöjligheter. Med det får alla intervjuade lika chanser för att svara sina åsikter om samma fråga. (http://kvalitativmetod.webs.com/intervjuer.htm9/6 2014)
Med hjälp av intervjuer ska jag jämföra hur lärarna inom fritidsverksamheten
använder sig av fysiska aktiviteter i kommunala skolor och i friskolor. Med kvalitativ intervjun kan jag få information om hur barnen med koncentrationssvårigheter blir påverkade av fysiska aktiviteter inom fritidshemmet.
2.1. Urval
Intervjuundersökningen genomförde jag med fyra fritidspedagoger/ fritidspersonal i två olika kommuner som ligger i Södermanlands län. I början av undersökningen så valde jag tre kommunala grundskolor från den ena kommunen där det inte finns andra friskolor eller kommunala skolor. I den andra kommunen valde jag fyra friskolor. Fyra av alla sju kontaktade skolor ställde upp, för att delta i undersökningen, av vilka två av dem är friskolor och två kommunala skolor. En av de kommunala skolorna som ställde upp att delta i undersökningen har ca 300 elever, och i den andra finns det ca 220 elever.
5 målbeskrivning och läroplan för Waldorfpedagogiken- förskola, grundskola,
gymnasium och fritidshem (2007) - En väg till frihet.
Den andra friskolan som ville bidra till detta arbete har religiös inriktning och de undervisar i kristendom som är sammanslagen i religionsämnet.
Anledningen till att det valdes kommunala skolor och friskolor är att undersöka om det finns skillnader på hur fritidspedagogerna använder sig av fysiska aktiviteter för barn med koncentrationssvårigheter under fritidsverksamheten.
De andra tre skolor som inte ville ställa upp i undersökningen är två friskolor vilka en av dem använder sig av Montessori pedagogik och en är en kommunal skola med elever från blandade kulturer. Detta har inte så stor betydelse för undersökningen för att under intervjuerna med fritidspedagogerna från fyra olika skolor fick jag fram relevanta svar som kunde resultera till ett tydligt svar på frågeställningarna.
Anledningen till att jag valde en kvalitativ semistrukturerad intervju är det att med kvalitativa intervjuer får jag en djupare förståelse om det som jag vill undersöka än med en kvantitativ intervju. Kvalitativa intervjuer är den mest använda metoden vid examensarbete inom lärarutbildningen. (Johansson m.fl. 2006)
2.2 Etiska aspekter
Innan jag började med undersökningen så skickade jag mail till rektorerna för alla sju skolor som jag hade valt ut. I mailet förklarade jag syftet med min undersökning och hur jag tänkte gå till väga. Anonymitet garanterade jag också för båda skola och fritidspedagoger som skulle ställa upp.
I Johansson m fl. (2006) bok står det att när genomföras kvalitativa intervjuer är det viktigt att spelas in dessa och att be den intervjuade om tillstånd för det.
6 förstöras efter arbetet är godkänt. I samband med det så garanterade jag till alla
intervjuade anonymitet i framskrivningen av texten. (2006: 44)
2.3. Genomförande av intervjuer
Efter mailkontakten med sju skolor så ställde fyra pedagoger som jobbar i fritidsverksamheten upp för att hjälpa mig med detta arbete, av vilka två är från kommunala skolor och två från friskolor. Intervjuerna genomförde jag på en bestämd tid med fritidspedagogen i skolans lokal där vi hade lugn och ro utan elever eller annan personal.
Innan jag startade intervjun beskrev jag arbetets syfte och sedan ställde jag frågorna i tur och ordning där den intervjuade pedagogen fick lite tid att tänka och tid att svara utan att jag påskyndade honom/henne.
Intervjuerna spelade jag in via mobiltelefon med applikations som heter Voice Plus och samtidigt antecknade jag svaret via en bärbar dator.
2.3.1 Intervjufrågor
Under en kvalitativ intervju är frågorna bestämda. Den som är intervjuad svarar fritt till de frågor som intervjuaren har ställt. Men intervjuaren kan däremot ställa neutrala följdfrågor som kan beskriva svaret ytterligare från den intervjuade. Sådana
följdfrågor kan vara: Hur menar du med det? Kan du förklara lite tydligare? På vilket sätt menar du så? Ge exempel? osv. Johansson m fl. (2006) beskriver också om intervjuaren vill tydliggöra eller utveckla något som är lite svårare att förstå då används följdfrågorna.
7 Frågorna som jag hade förberett till intervjun var samma frågor till alla intervjuade pedagoger, men följdfrågorna var annorlunda i varje intervju och det berodde på svaret som framkom från den intervjuade pedagogen. (Johansson m fl. 2006)
Intervjun består av sex frågor där frågorna är enkla i formuleringen. De första tre frågorna handlar mer om fritidspedagogernas erfarenhet med barn med
koncentrationssvårigheter. Nästa tve frågor handlar om hur fritidspedagogerna organiserar och använder sig av fysiska aktiviteter för barn med
koncentrationssvårigheter och den sista frågan handlar om vilka fysiska aktiviteter är mest uppskattade av barnen.
En bilaga med intervjufrågorna finns längst ner i arbetet.
2.4. Källkritik
Litteraturen som jag använder under arbetet är kurslitteratur som varit aktuellt inom min utbildning som Lärare i fritidshem förutom vissa böcker som jag fick tips av bibliotekarien. Valet av böckerna och rapporten har det senaste utgivningsår för att informationen ska vara aktuell.
Källorna som är tagna från webbsidor är välkända och trovärdiga. Många av dem används som guide när det behövs information om barn med
koncentrationssvårigheter i det vardagliga livet.
Det finns inte så mycket information om hur fritidshemmet använder sig av fysiska aktiviteter, utan det finns allmän information om hur viktigt det är att skolan ska främja fysiska aktiviteter dagligen. Därför så använder jag under
litteraturgenomgången litteratur där det beskrivs allmänt om fysiska aktiviteter i skolan kring barn med koncentrationssvårigheter.
8
3. Litteraturgenomgång
3.1. Definitioner
3.1.1. Definition koncentration/ koncentrationssvårigheter
Enligt websidan Nationalencyklopedi så betyder koncentration inriktande och kvarhållande av uppmärksamheten på en bestämd typ av information eller på en viss aktivitet. I skolan kan det innebära att koncentrera sig på vad läraren säger.
(http://www.ne.se/koncentration/228549 18/5 2014)
Kadesjö (2001) beskriver om att ”när en person är koncentrerad på en uppgift, (situation eller händelse) söker det med sina sinnen (syn, hörsel, känsel etc.) så mycket information om den eller så många aspekter av den som möjligt” (Kadesjö 2001 sid. 16). Det innebär för att kunna koncentrera sig på en uppgift måste den person kunna rikta sina sinnen, sina tankar, sina känslor mot uppgiften, och samtidigt stänga ute oviktiga händelser och att kunna komma igång, hålla fast och avsluta uppgiften.
Kadesjö (2001) beskriver i sin bok tre typer av koncentrationssvårigheter: primära svårigheter, sekundära och situationsbundna koncentrationssvårigheter. I de primära koncentrationssvårigheterna finns beskriven en definition som tydliggör den ovan beskrivna definitionen om koncentrera. ”Primära koncentrationssvårigheter är ett biologiskt betingat tillstånd som innebär problem med att rikta uppmärksamheten på en uppgift, att utesluta ovidkommande stimuli och dessutom att hålla fast vid
uppgiften tills den är avslutad” (Kadesjö 2001 sid. 22)
3.1.2. Definition fritidshem
9 3.1.3. Definition fysiska aktiviteter
I rapporten FYSS- Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (2008) finns flera definitioner om vad som är fysisk aktivitet. En av definitionerna beskriver att fysisk aktivitet är alla all typ av kroppsrörelse utförd av
skelettmuskulatur som ökar energiförbrukningen”. En annan definition beskriver att fysisk aktivitet är den aktivitet som förbättrar hälsan och den fysiska aktiviteten utan att utgöra en risk för skada.
Den tredje definitionen som jag valde och tyckte är bra för detta arbete beskriver att fysiska aktiviteter är former av rörelse som ger ökad energiomsättning och
muskelaktivitet som t ex promenader, idrott, friluftsliv, motion och träning (FYSS 2008).
3.2. Tidigare forskning
3.2.1. Fritidshemmets utveckling och skolreformerna 1990 talet
I en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling (2011) Fritidshemmet utvecklades under 1800- talet i form av arbetsstugor där barnen skulle fostras till arbete och plikttroget. I arbetsstugorna fick också barnen lära sig enkla hantverk. Under 1930- och 1940- talet fick arbetsstugorna bidrag av staten och kommunerna tog över ansvaret för deras verksamhet. Då behövde inte barnen längre arbeta utan kunde läsa och göra olika rekreationer. Under 1960- talet genomfördes fritidspedagog utbildning. Efter det behovet av fritidshemmet växte fram mest under 1970- talet kommer tankar för integration mellan skola och fritidshem. I rapporten står att 1995 definierades fritidshemmets uppgift till ”att erbjuda barn meningsfull fritid och stöd i utvecklingen samt vara ett komplement till skolan”. (En samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling 2011 sid 8)
Under 1990- talet i samband med skolreformerna har den viktigaste utvecklingen för fritidshemmet skett och det är fritidshemmets integrering i skolan står i Fritidshemmet i forskning och förändring (2000). Detta hände samtidigt med integreringen av
sexåringarna eller förskoleklassen för att vara en del av skolan, som förut var del av förskolan. Med det fick förskoleklassen egen skolform. Fritidshemmet och
10 kostnader och antalet barn inom barnomsorgen mycket, särskilt i fritidshemmet. (Fritidshemmet i forskning och förändring 2000)
Samtidigt under 1990- talet med den ekonomiska krisen och när arbetslösheten var på en hög nivå resulterade i att antal elever i klassen ökade. Men antalet lärare och speciallärare minskade. På det viset ökade antalet elever i särskolorna.
1997 kallade regeringen en särskilt utredare med uppdrag att analysera frågan om bemötande av personer med funktionshinder inom olika samhällsområden. Då började en förändring inom skolområden genom att inkludera alla elever. Detta betyder att barn med funktionshinder ska delta i undervisningen lika som alla andra elever. (Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid 2005)
Med världskonferensen i Salamanca i Spanien 1994 bestämdes det att alla barn skulle få plats i skolorna oavsett deras fysiska, intellektuella, sociala, emotionella, språkliga eller andra förutsättningar. Skolorna måste finna vägar för att få ett lyckat resultat från undervisning åt alla barn, däribland dem som har svåra skador och funktionshinder. (Svenska Unescorådet 2006)
I Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem (2007) står att barn som behöver stöd i utvecklingen ska få den omsorg och stödet som deras speciella behov kräver.
Alla barn behöver stöd för sin utveckling, några behöver särskilt stöd under vissa perioder, andra under hela sin tid i fritidshemmet. Barn med diffusa och svårtolkade behov såsom koncentrationssvårigheter, tal- och språk- svårigheter eller psykosociala svårigheter utgör en del av de barn som är i behov av särskilt stöd. (Allmänna råd och
kommentarer för kvalitet i fritidshem 2007 sid 30.)
I början av 1990- talet så växte intresset av friskolorna. Som bakgrund för det var ett initiativ av en grupp föräldrar som ville stoppa nedläggningen av en landsbygdsskola. Flertalet friskolor var anslutna till Friskolorna Riksförbund. Kritiken runt de
fristående skolorna var att vissa föräldrar utnyttjade valmöjligheterna så att det blev klasskillnader. Vissa fristående skolor hade obehörig personal och inte
11 marknaden för skolor. Det var bara inte de kommunala skolorna utan det var privata skolor med på marknaden för utbildning, så att man kunde välja mer. (Richardsson 2010)
Idag finns det friskolor som är grundskole- som gymnasienivå och är öppna för alla. De flesta friskolor har allmän inriktning, men det finns också friskolor med andra inriktningar, till exempel speciell pedagogik. Några exempel är Waldorfs pedagogik, Montessori pedagogik osv.
(http://www.utbildningsguiden.nu/SE/SV/symbol.asp?symbol=11 hämtad 9/6 2014)
3.2.2. Waldorfs pedagogik
Waldorfskolan arbetar med utgångspunkt i Rudolf Steiners människosyn som handlar om en konstnärlig undervisning. På waldorfskolefederationen webbsida står det att med waldorfpedagogiken utvecklas människans tanke, känsla och vilja med teoretiskt, konstnärlig och praktiskt arbete. I waldorfskolorna sker undervisningen i matematik, historia osv på morgonen, språk och konstnärliga ämnen läggs i anslutning till mitt på dagen, hantverk och gymnastik är på eftermiddagarna. Bland annat tar rörelsen och rytmiken en del av huvudämnena i friskolorna som använder sig av Waldorfs pedagogik.
(http://www.waldorf.se/index.php?option=com_content&view=article&id=13&Itemi d=16 28/4 2014)
I waldorfpedagogikens läroplan En väg till frihet (2007) står det att ”barn som får rika möjligheter att röra sig utvecklar motoriska färdigheter att behärska sin kropp, finner sina egna gränser och etablera ett naturligt förhållande till omvärlden, vilket gagnar nyfikenheten, modet och självkänslan”. (En väg till frihet 2007 sid 15)
3.2.3. Medvetandet om fysiska aktiviteter och hälsan
12 nationell rekommendation för sambandet av fysiska aktiviteter och hälsan. Utifrån den bildades 1998 Sveriges Yrkesföreningar för fysisk aktivitet och blev grunden för Svenska Läkarsällskapet att ge ut de svenska rekommendationerna för fysisk aktivitet. Idag finns det massor av bevis som visar att fysisk aktivitet fungerar för att förebygga sjukdomar och behandling av många vanliga sjukdomar.
(http://www.fyss.se/2011/11/medvetandet-om-fysisk-aktivitet-for-halsan/ 25/4 2014)
3.3. Barn med koncentrationssvårigheter
På webbsidan Självhjälp på vägen står det att barn med koncentrationssvårigheter ofta uppfattas som att de inte lyssnar på uppmaningar eller instruktioner. Det är ofta på grund av att de har besvär med att fokusera och att ha uppmärksamheten uppe. Orsaken för det är inte att de inte förstår eller att de struntar i det som sägs utan det beror på det att de inte klarar av att hålla uppmärksamheten tillräckligt länge för att kunna få i sig hela informationen. I skolan är det ofta att dessa barn glömmer bort att ta med sig böcker, kläder eller något annat som de behöver. Barn med
koncentrationssvårigheter har också svårt att planera och organisera sig i hemmet och i skolan och då blir det så att vardagen inte fungerar som den ska.
(http://www.sjalvhjalppavagen.se/template01.asp?level=2&sorting=8&sitekey={D8D B1884-C14B-4057-8721-D45BD3DAFD23}&pagekey={BF6A0992-C9FE-4E0F-B3EE-BD50BBB2D411} 29/4 2014)
3.3.1. Typiska problem för barn med koncentrationssvårigheter
Enligt Kadesjö (2001) har barn med koncentrationssvårigheter typiska problem med uppmärksamhet, impulsivitet, svårigheter med att finna passande aktivitetsnivå och svårigheter med att förstå och följa instruktioner och regler.
13 Svårigheterna att hitta en passande aktivitetsnivå skapar hyperaktivitet, så därför barn med koncentrationssvårigheter uppfattas ofta som barn i ständigt rörelse, svårt att sitta stilla. Samspelet med andra är inte så viktigt för dessa barn men att vara igång är det viktigaste. I skolan kan de inte sitta stilla utan de gungar på stolen, pillar på
suddgummin, pennor och allt annat som de får fatt i. Svårigheter att uppfatta och följa instruktioner och regler är också ett typiskt problem hos barn med
koncentrationssvårigheter. Det påverkar deras skolsituation mycket, de har svårt att förstå tillsägelser och instruktioner, och svårt att anpassa sig till reglerna som gäller för alla sociala situationer. Orsaken för det är att dessa barn har mycket svårare än andra barn att bygga upp de inre strukturer som hjälper dem att i olika situationer välja rätt. (Kadesjö 2001)
Kadesjö (2001) beskriver vidare att det finns barn med koncentrationssvårigheter som är passiva och motorisk stillsamma barn. De har oftast svårt att komma igång med lek eller skolarbete. De kallas för dagdrömmare och det är vanligt att de under deras förskola har haft sin hyperaktiva period och impulsivitet. De passiva barnen med koncentrationssvårigheter har inte varit föremål för undersökningar, det kanske kan bero på att de är färre än de hyperaktiva och impulsiva barnen med
koncentrationssvårigheter.
3.3.2. ADHD
Om begreppet ADHD skriver Olsson & Olsson (2007) att det är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Diagnosen ADHD uppfattar tre
undergrupper:
1. ADHD med i huvudsak uppmärksamhetssvårigheter (AD) 2. ADHD med i i huvudsak överaktivitet och impulsivitet (HD) 3. ADHD med kombination av dessa svårigheter (ADHD)
Barn med ADHD har bland annat motoriska och perceptuella svårigheter då förekommer diagnosen DCD Developmental coordination disorder. (2007: 26)
Almer & Sneum (2012) skriver att skolarbetet hos barn med ADHD karakteriseras ofta av dåligt produktivitet, de brukar ha många slarvfel och har en dålig
14 går runtomkring rastlöst eller hittar ingen bra ställning i stolen när dem sitter. De karakteriseras också med mycket pratsamhet och har svårt att vara lugna när det krävs, både i skolan, hemma och i andra sociala sammanhang.(2012:26)
ADHD mellan pojkar och flickor beskrivs inte med likadana beteende symptom. Nadeau, Littman & Quinn (2004) skriver att ADHD är vanligare hos pojkar än hos flickor. Orsaken kan vara det så att en del flickor är lite tillbakadragna och på så sätt kan de gömma sina problem med koncentrationssvårigheter. Det leder till depression och ångest. Många flickor som har ADHD försöker också att dölja sin diagnos på ett annat sätt. Det är genom att ägna massor av tid till sitt skolarbete, som tyvärr kan medföra till svårigheter att upptäcka deras ADHD och hjälpa dem i god tid. Flickor med ADHD som har dessa egenskaper kan vara väldigt driftiga, oroliga,
uppfinningsrika eller alldeles för mycket engagerade i sitt skolarbete. På grund av den enorma ansträngningen i skolarbetet kan det gå så långt så att de bränner ut sig, Detta kan medföra att de inte kommer ut och träffar kompisar eller pojkar.
(Nadeau m.fl. 2004)
3.3.3. Tourettes syndrom
Tourettes syndrom har samma symtom som ADHD och det är vanligt att människor med Tourettes syndrom också har ADHD. Skillnaden mellan de två syndrom är det att personer med Tourettes syndrom har någon form av tics. Tics betyder att personer med Tourettes syndrom har plötsliga och ofrivilliga återkommande rörelser eller röst läten. Många barn som har tics är inte alltid medvetna att de har det. Barn som är medvetna om ticsen beskriver att intensiteten på ticsen kan höjas eller sänkas om de deltar i någon aktivitet. Många som har Tourettes syndrom har svårt att hantera sina tics och impulser så därför kan de ofta reagera starkt på småsaker. (Olsson m.fl. 2007)
3.3.4. DAMP
Begreppet DAMP är förkortning av den engelska Deficit in Attention, Motor control och översättningen på svenska är Dysfunktion i frågan om
15 diagnosen har alla individer problem med uppmärksamheten och aktivitetskontrollen med kombination av svårigheter i motoriken. (Gillberg 2008)
3.4. Fysiska aktiviteter
Vi människor är skapade för ett liv i ständigt rörelse och de flesta av organen i vår kropp som lungorna, skelett, hjärtat, musklerna och nervsystemet mår mycket bättre av rörelse. Men i nutiden har tyvärr de flesta av oss stillasittande arbetsplatser på grund av den stora tekniska utvecklingen som sker i hela världen. Så därför är vi inte fysiskt aktiva så mycket. I rapporten FYSS (2008) har en rad olika experter inom olika områden samlat de senaste uppgifterna om sambandet mellan hälsa och fysisk aktivitet. I rapporten står det att bristen på fysiska aktiviteter kan påverka människans hälsa, dessutom att alkoholbruk, tobaksbruk, ohälsosamma matvanor kan leda till sjukdom till och med död. Det är bevisat att individer i olika åldrar, både män och kvinnor, uppnår en bra hälsa genom att röra på sig. Många studier visar också att fysisk aktivitet på barn och ungdomar påverkas av fetma som idag är vanligt på grund av mycket stillasittande vid datorn, ökade volymer av transport från hemmet till skolan osv. Fysiska effekter påverkar positivt på benmassan, muskelmassa och på framtida riskfaktorer som t ex hjärt- kärlsjukdomar. I rapporten står det att från resultatet av en metaanalys hos barn och ungdomar visade det sig att regelbunden fysisk aktivitet till och med har positiva effekter på självkänslan, positiva effekter på depression och oro, och att intensiteten av träningen inte har någon stor betydelse. (FYSS 2008)
Med fysisk aktivitet i kroppen så ökar blodtrycket och hjärtfrekvensen. Hjärtat pumpar mer blod, ökar behovet av syre och blodkärlen vidgar sig för att ta emot blod till den arbetande muskulaturen. På grund av den stora utvecklingen i världen så ökar stressen i vardagen hos människorna. Men när människan är vältränad fysisk då är det mycket lättare att tolerera stressiga situationer. I sådana fall kan sägas att fysiska aktiviteter är en buffert mot stress i livet. (Währborg 2009)
3.4.1. Fysiska aktiviteter i skolan och fritidshemmet
16 sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela
skoldagen”. (Skolverket 2011 sid.9)
I kursplanen för idrott och hälsa står det om hur fysiska aktivitet är betydelsefulla inom skolramen:
Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.
(Skolverket 2011, sid 51)
Hultgren (2008) skriver att skolan är en plats som kan bidra mycket för utveckling av goda förutsättningar för en positiv rörelseidentitet hos eleverna. Det är viktigt att skolan skapar nödvändiga villkor som hjälper till att barn och ungdomar väljer fysiska aktiviteter. Barn och unga behöver fysiska aktiviteter för att bygga upp kroppen under uppväxten och de söker rörelse utifrån deras känslor – det ska vara roligt. Så därför ska de fysiska aktiviteterna i skolan bestå av olika moment som skapar goda
upplevelser och goda känslor av tillfredställelse.
En annan orsak som ställde större krav på att skolan ska kunna erbjuda organiserade fysiska aktiviteter är den stora dragningskraften till datorer och dataspel, samtidigt som visades ökning på fetma, hållningsfel, muskelsvaghet och dålig hjärt- och lungkapacitet. Vuxnas ansvar i skolan är att inspirera eleverna till fysiska aktiviteter som kan tillbringa rörlighet och smidighet till eleverna. Vuxna ska erbjuda olika typer av fysiska aktiviteter, stillsammare och vildare med stor fysisk utlevelse och att använda dagsljuset som en jätteviktig förutsättning för uteaktivitet. (Grindberg & Langlo Jagtoien 2000)
3.4.2. Fysiska aktiviteter och barn med koncentrationssvårigheter
Enligt den elektroniska tidskriften från Ericsson (2005) så står det att det är många elever, lärare, föräldrar och till och med rektorer som upplever att det finns positiva effekter med fysiska aktiviteter hos eleverna med eller utan koncentrationssvårigheter. Effekterna som kommer fram av olika undersökningar och utvärderingar är att
17 klassrummet, det är lättare att koncentrera sig och då framförallt påverkas
kunskapsutvecklingen positivt hos eleverna. (http://mugi.se/ hämtad 5/5 2014)
Utifrån vetenskapliga aspekter så skriver Ericsson (2005) i sin bok att
koncentrationssvårigheterna är en brist på den sensomotoriska utvecklingen – primära och de psykiska svårigheterna – sekundära. Dem koncentrationssvårigheter som för vissa är följd av psykiska svårigheter kan ha uppstått på grund av motoriska brister och försvinner ofta i takt med att motoriken förbättras. Författaren skriver vidare att med neurologiska, neurofysiologiska och anatomiska undersökningar visar avvikelser inom hjärnans pannlober, hjärnstam, lillhjärnan hos personer med
koncentrationssvårigheter. Med single- photon emission computed tomography förkortad SPECT undersökningar finns det skillnader i elektrisk aktivitet i hjärnan mellan personer med ADHD och utan. Enligt dessa undersökningar medförs förändringar i nervsystemets struktur och funktioner genom motorisk träning, som exempel så ökar blodgenomströmningen och metabolismen i hjärnan. Det bildas bättre och tätare förgreningar mellan nervcellerna som kan förbättra de kognitiva funktionerna (uppmärksamheten, tänkandet, minnet, medvetandet, inlärningen, beslutsfattande och problemlösning).(2005: 78)
Enligt websidan Självhjälp på vägen (2009) står det att det är väldigt ofta barn som har koncentrationssvårigheter med diagnosen ADHD, deras hyperaktivitet och impulsivitet påverkas positivt av fysisk aktivitet. Deras rastlöshet minskar och de får ökad koncentrations och uppmärksamhet förmåga. Barn som inte rör sig så mycket får dålig kondition blir lätt trötta och får alltid träningsvärk när de provar någon fysisk aktivitet, då kan de fysiska aktiviteterna blir ännu mindre lockande och förvärra koncentrationsproblemet. Sömnproblem drabbar väldigt ofta barn som har ADHD och det påverkar deras livskvalitet mycket. Sömnproblem försämrar inlärningsförmågan, beteendesvårigheterna och det sociala samspelet i skolan och utanför. Därför behöver barn med ADHD fysiska aktiviteter så att de blir riktig trötta. Det leder till minskad rastlöshet och irritabilitet som i sin tur leder till en bättre sömn.
18
4. Resultat
I detta kapitel redovisar jag svaret från intervjuerna som jag genomförde med fritidspedagogerna på två kommunala respektive två friskolor. Svaret är i form av sammanfattning efter varje fråga.
Alla fyra personer som ställde upp till intervjun är inte utbildade fritidspedagoger. De som jobbar i kommunala skolor har fritidspedagogutbildningen eller motsvarande lärare i fritidshem. En av pedagogerna från en friskola har dramapedagog utbildning och har läst mycket litteraturvetenskap. Den andra pedagogen från den andra friskolan har förskoleklasslärare utbildning. Alla intervjuade personer har börjat sitt yrkesliv som barnskötare och alla har mer än 8-års erfarenhet av arbete med barn.
4.1. Fritidspedagogernas erfarenhet av arbete med barn med
koncentrationssvårigheter
Erfarenheter kring barn med koncentrationssvårigheter har alla intervjuade pedagoger med elever som har diagnoser eller inte. En pedagog från en kommunal skola utryckte sig att barn med koncentrationssvårigheter är svåra men samtidigt väldigt kreativa och fantasifulla. Det är lätt att få dem i aktivitet, men de hamnar ofta i konflikter. Den andra pedagogen från den andra kommunala skolan tyckte att vara mer lyhörd med dessa elever än med eleverna utan koncentrationssvårigheter är jätteviktigt. Det som är positivt när det gäller fritids är det att de kan lättare hitta passande aktiviteter som ofta lockar deras intresse, eftersom det inte är samma krav som ställs på dem som i skolan. Trots att det är 2014 så tyckte den intervjuade pedagogen att skolan inte kan bemöta dessa elever på ett bättre sätt och att det också är vissa föräldrar som inte underlättar det
Och att en del föräldrar motverkar arbete, som skolan vill göra, för att skapa en bättre inlärningsmiljö för deras elever. (Personlig kommunikation 17/4 2014)
En av pedagogerna från en av friskolorna utryckte sig
19 Deras pedagogik har mycket rörelse med rytmik och musik som kan påverka
koncentrationen positivt hos eleverna. Den andra pedagogen från friskolan berättade att de har många barn som har svårt med koncentrationen och de använder sig mycket av arbete i mindre grupper.
4.2. Barn med koncentrationssvårigheter och stämningen över hela
gruppen.
Pedagogerna från friskolorna svarade att det är jätteviktigt att man är beredd, flexibel, och att ha tankarna i förväg för att fånga upp barnet på rätt sätt innan det går över till hela gruppen.
Den intervjuade pedagogen från en av dem kommunala skolorna tyckte att strukturerad verksamhet kan avgöra mycket för hela gruppen och att då krävs det extra mycket från pedagogerna. Han utryckte sig också:
Men saknaden av personal (för få vuxna) samt att högskoleutbildad personal på fritids är väldigt låg, så blir det tuffare för oss som arbetar med eleverna. Men ibland fungerar det alldeles utmärkt.(Personlig kommunikation 17/4 2014)
Alla intervjuade pedagoger hade likadana tankar när de svarade på den frågan och tyckte att hela gruppen påverkas om det finns barn med koncentrationssvårigheter i gruppen. Det uppstår oro hos alla, dyker upp mera konflikter, det blir stökigare. Då har personaltätheten en avgörande roll om hur verksamheten kan fungera för hela gruppen.
4.3. Planering av uteaktiviteter inom fritidsverksamheten för barn
med koncentrationssvårigheter
Pedagogen från en av kommunala skolorna svarade att med planerade obligatoriska utedagar inte alltid var utan konflikter, utan det var ofta konflikter. Så därför började de använda sig av valfria aktiviteter. Det som är intressant med svaret är att
pedagogen i fortsättningen utryckte sig
20 uteaktiviteter som lockar till spänning och inlärning, och att det finns en variation i dem. Vi vill locka eleverna att välja uteaktivitet.(Personlig kommunikation 17/4 2014)
Den andra pedagogen från den kommunala skolan svarade att de har aktiviteter med mer rörelse, att vara i skogen hjälper mycket för att lugna ner alla barn och inte bara dem som har koncentrationssvårigheter.
Pedagogen från en av friskolorna utryckte sig att de har ute fritids och att barnen har stor frihet att hitta på lekar själva. De erbjuder olika aktiviteter som klättring,
balanslina, fotboll, tälja och elda som verkar mycket lockande för barn med koncentrationssvårigheter. Den andra pedagogen från friskolan svarade att dessa elever kan tröttna fort och då uppstår ofta konflikter så därför måste man fånga upp dem med en annan aktivitet.
Att planera uteaktiviteter inom fritidsverksamheten för barn med
koncentrationssvårigheter så tyckte alla pedagoger och hade gemensamma tankar att man inte ska utgå från vissa barn utan de skapar aktiviteter för hela gruppen. Men det viktig att man ska vara beredd när det uppstår konflikter, så att inte hela gruppen drabbas.
4.4. Den fysiska aktivitetens påverkan på barn med
koncentrationssvårigheter
Av fysiska aktiviteter mår alla barn mycket bättre, de blir ju gladare och piggare tyckte all intervjuade pedagoger och att fritidsverksamheten har en fördel med att de kan erbjuda olika fysiska ute eller inne aktiviteter varje dag.
Det som var intressant och lite annorlunda från allas svar var att en av pedagogerna som jobbar i kommunal skola så beskrev så här
Ibland kan fysiska aktiviteter ha motsatta effekten på barn med
21 En av pedagogerna från friskolan som jobbar som förskoleklasslärare tyckte att
fysiska aktiviteter hjälper mycket som avbrytning på en lektion när barnen blir trötta. Det kan vara att springa några varv runt skolan och sedan fortsätta med skolarbetet, det underlättar mycket barnens förmåga att jobba med uppgifterna, även om dem inte har koncentrationssvårigheter.
4.5. Mer respektive mindre uppskattade uteaktiviteter på fritids
De flesta av de intervjuade pedagogerna svarade att det är individuellt om vilken uteaktivitet som är mer respektive mindre lockande för barnen.
Pedagogerna från friskolan tyckte att skogen är mest spännande för att där kan dem bygga kojor, slå med träd och få ut sina känslor. Skapandet var ju också en mycket attraktivt uteaktivitet.
Att skapa någonting med sina händer är det mest uppskattad av barnen och spelar ingen roll om det är av ull eller garn, eller måla eller tälja träd. (Personlig kommunikation 14/4 2014)
En av pedagogerna från den kommunala skolan tyckte att uteaktiviteter som är mest uppskattade av barn med koncentrationssvårigheter är lekar som har enkla regler för att dessa barn har svårt att rätta sig efter reglerna, de har jättebråttom och att ofta i sådana situationer kommer handling före tanken. Konsekvenserna blir då konflikter och misslyckande.
4.6. Sammanfattning av resultatet
De intervjuade pedagogerna har mycket arbetserfarenhet med barn med
22 bättre inlärningsmiljö för dem på grund av oro eller svårigheter att acceptera att deras barn är i speciella behov.
Att planera fysiska aktiviteter på fritids är oerhört viktigt med gott om personal och att ha tankarna i förväg för att fånga upp barnen med koncentrationssvårigheter innan det går över till hela gruppen. Kommunala skolor brukar ha strukturerade
uteaktiviteter och fria lek, däremot har friskolorna mest fria lekar och barnen kan välja själva vilken aktivitet som de vill delta i. När det gäller planeringen utryckte alla intervjuade pedagoger att det är viktigt att utgå från hela gruppen och inte från vissa barn. Ute- eller inne fysiska aktiviteter påverkar barnen positivt, de mår bättre, de blir gladare och piggare tyckte alla pedagoger, men ibland kan det bli en motsatt effekt på barn med koncentrationssvårigheter, speciellt om barnet har en dålig dag på grund av oro eller annat problem. Men för att fortsätta med skoluppgifterna så är en brytning under lektionen med en kortare rörelse något som kan förbättra barnens förmåga för att fortsätta med uppgifterna. De mest omtyckta fysiska aktiviteterna från barnen är vistelse i skogen och lekar som har enkla regler. Barn med koncentrationssvårigheter har svårt att följa reglerna och på grund av det hamnar de ofta i konflikter. Förutom det så är skapandet också barnens favorit aktivitet, där de kan skapa med sina egna händer och det spelar ingen roll om det är av ull, garn eller träd.
23
5. Diskussion
Med svaret som jag fick fram av intervjuerna är det tydligt att det finns många elever med koncentrationssvårigheter med eller utan diagnos. Kadesjö (2001) skriver för att kunna koncentrera sig på en uppgift så måste eleverna utesluta alla händelser runt om kring och att rikta sina sinnen, sina tankar och känslor mot uppgiften. Men för vissa elever är det omöjligt, även om de kämpar mycket. Utifrån intervjuerna visade det sig att pedagogerna har stora erfarenheter av arbete med sådana elever och de utrycker sig att det ibland är svårt och påfrestande för hela gruppen, men att ha elever med
koncentrationssvårigheter i gruppen är samtidigt en utmaning. De kan vara väldigt kreativa och fantasifulla och det kan vara lättare att få dem i någon aktivitet, speciellt på fritidshemmet, eftersom då är det inte samma krav som under lektionerna. Några av dem tyckte att det är viktigt att vara flexibel när man jobbar med elever som har svårt att koncentrera sig eftersom de kan tappa intresset fort och blir lätt distraherade. Det är viktigt att man är beredd och har tankarna i förväg.
Syftet i arbetet var att utforska om hur barn med koncentrationssvårigheter påverkas av fysiska aktiviteter inom fritidshemmet. Utifrån litteraturgenomgången och utifrån intervjun fick jag fram positiva tankar om att fysiska aktiviteter inom fritidshemmet kan förbättra koncentrationen hos barn. Pedagogerna utryckte sig att av fysiska aktiviteter mår barnen med koncentrationssvårigheter bra, de blir piggare och gladare. Fritidspersonalen på kommunala skolor och friskolor använder sig ofta av fysiska aktiviteter ute eller inne. Den skillnaden som uppstår mellan kommunala skolor och friskolorna är planeringen av de fysiska aktiviteterna inom fritidsverksamheten.
5.1. Användandet av fysiska aktiviteter i fritidshemmet
Utifrån litteraturgenomgången så visade sig att fritidshemmet är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn. Enligt Skolverkets rapport (2007) ska fritidshemmet erbjuda eleverna en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen, genom att följa skolans läroplan. I Lgr 11 är det tydligt beskrivet att skolan ska erbjuda dagliga fysiska
aktiviteter under hela skoldagen och i den ramen har fritidshemmet ett stort inflyttande för att fysiska aktiviteter ska främjas under skoldagen. Förutom FYSS (2008) rapporten där olika experter beskriver att fysiska aktiviteter är oerhört viktiga för människans hälsa så är det bland andra Eriksson (2005) som skriver att
24 Med undersökningen så kom jag fram till svar på den första frågeställningen att fysiska aktiviteter kan underlätta mycket för barn med koncentrationssvårigheter. Med regelbundna fysiska aktiviteter förbättras deras självkänsla, det sociala samspelet förbättras, de har lättare att koncentrera sig på uppgifterna, eleverna blir gladare. Enligt websidan Självhjälp på vägen stod att med fysiska aktiviteter så påverkas de kognitiva funktionerna positivt hos eleverna som omfattar hjärnans funktion om tänkande, uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, beslutsfattande och problemlösning. Rastlösheten minskar och sömnproblemen minskar när barn blir riktigt utmatade och trötta. Undersökningens resultat visar att alla intervjuade pedagoger verkade positiva när det gäller fysiska aktiviteter inom fritidshemmet för barn med koncentrationssvårigheter. Det hjälper eleverna att blir gladare och piggare.
Den andra frågeställningen i arbetet handlar om hur fritidspersonalen använder sig av fysiska aktiviteter för barn med koncentrationssvårigheter. Som svar på det skriver Grindberg & Langlo (2000) att vuxna i skolan ska erbjuda olika fysiska aktiviteter, lugnare och vildare som kan tillbringa för elevernas rörlighet och smidighet. Där har fritidsverksamheten en stor fördel som kan erbjuda det varje dag och det kan vara ute eller inne. Alla av dem intervjuade pedagogerna använder sig av fysiska aktiviteter inom fritidsverksamheten. Det som erbjuds utgår inte bara från vissa elever utan det gäller för hela gruppen. Det är ofta att de erbjuder fria lekar utan några planeringar, men också planerade obligatoriska utedagar. Det viktigaste är att det finns en
variation av dem med mycket spänning och inlärning. Förutom fritidshemmet så kan fysiska aktiviteter vara ett pedagogiskt hjälpmedel för att hjälpa alla elever med sin koncentration inte bara för dem som har svårt med koncentrationen. Idag är det så att lektionerna kan vara i en och halv timme och det är ganska lång tid att sitta stilla i skolbänken för barn som känner spring i benen. Då brukar många pedagoger göra avbrytning på lektionen en kortare stund uppfyllt med fysisk aktivitet och efter det fortsätter lektionen. Eleverna blir då piggare och har en ny energi för att sätta sig och att fortsätta med sina uppgifter.
25 pedagogiskt medel för matematik, de kan lära sig mycket om naturen och att skogen kan vara ett förråd av konstnärsmaterial som eleverna kan pyssla med.
Förutom skogen är det lekar som har enkla regler som är mest passande för elever med koncentrationssvårigheter. Eleverna med koncentrationssvårigheter har svårt med det sociala samspelet, har ofta bråttom, är väldigt impulsiva och det leder ofta till konflikter. Om leken har för många regler har dessa elever svårare att rätta sig efter reglerna och ofta uppstår handling innan tanken. Det uppstår bråk och orolighet i hela gruppen.
En annan attraktivt fysisk aktivitet som är mycket uppskattad av både pedagoger och elever är skapandet. Att skapa med sina egna händer är en konstnärlig upplevelse för alla. Genom det så utvecklar barnen sin fantasi samt så stärks barnens självkänsla. Skapandet kan vara av olika slag, sticka och virka ull, måla bild, tälja och många andra aktiviteter. En av pedagogerna utryckte sig att det inte alltid är rörelse som hjälper för elever med koncentrationssvårigheter för att de kan då bli ännu mer
spralliga och svårare att varva ner. I Skolverkets rapport (2007) så står att barn som är i speciella behov, bland annat barn med koncentrationssvårigheter ska få det stödet som krävs från skolan för att underlätta deras vardag och hjälpa deras utveckling. Då tycker jag att pedagogerna ska utgå utifrån individens behov för att planera aktiviteter för elever som är i speciella behov. I sådana fall kan fysisk aktivitet som skapandet kan var mest anpassad för dessa elever. Men för att erbjuda aktiviteter efter varje individ har personaltätheten en stor avgörande roll.
5.2 Jämförelse mellan arbetet med fysiska aktiviteter på fritids
mellan kommunala respektive friskolor
Syftet i arbetet handlar också om att se skillnaderna av organiseringen av fysiska aktiviteter inom fritidshemmet mellan kommunala skolor och friskolor. Det som var intressant när jag kontaktade alla skolor till intervjun var att jag upptäckte att
personalen som jobbar inom fritidsverksamheten på friskolorna ofta är
26 Däremot i nästan alla kommunala skolor finns minst en utbildad fritidspedagog som jobbar inom fritidsverksamheten.
Enligt svaret från intervjuerna så visade det sig att pedagogerna som jobbar på fritidsverksamheten i kommunala skolor och friskolorna har likadana erfarenheter kring barn med koncentrationssvårigheter. I dagens samhälle så har de flesta av barnen koncentrationssvårigheter. Det kan vara på grund av den stora tekniska utvecklingen så att varje individ vill hänga med det. Men det kan också vara andra faktorer som påverkar koncentrationen hos barnen. Det kan vara familjeproblem, oro inför en kommande händelse eller det kan vara ärftligt. Men alla intervjuade
pedagoger från de kommunala skolorna respektive friskolorna hade likadana tankar när det gäller fysiska aktiviteter. De tyckte att fysiska aktiviteter påverkar eleverna på ett positivt sätt, de blir gladare, piggare, får ny energi för att sitta sig i skolbänken och jobba med uppgifterna.
Däremot så kom det fram en till skillnad under arbetet med intervjuresultaten och det var att det finns mer strukturerad fritidsverksamhet på de kommunala skolorna. Planeringen handlade om organiserade obligatoriska utedagar med alternativt valfria lekar och många fysiska aktiviteter. Men saknandet av personal samt
högskoleutbildad personal på fritids gör så att det blir tuffare för vuxna för att planeringen skulle fungera som det ska. Friskolorna verkade inte ha problem med personaltätheten, men deras fritidsverksamhet består mest av fria lekar där barnen frivilligt kan välja vilken fysisk aktivitet de vill delta i.
27
6. Slutsats
I det här kapitlet beskriver jag de viktigaste slutsatserna som jag har fått fram från arbetet. Det är att det finns många barn som har svårt med koncentrationen och det är klart att lärarna har svårigheter med dessa barn i skolan. Fysiska aktiviteter är
hälsosamma, många sjukdomar kan botas eller förebyggas. Förutom det så är fysiska aktiviteter som ett pedagogiskt hjälpmedel för alla barn i fritidshemmet. Främjandet av fysiska aktiviteter påverkar barnen positivt, de mår bättre, stärker deras
självkänsla, det sociala samspelet mellan dem förbättras. Fritidshemmet har en stor roll för att påverka främjandet av fysiska aktiviteter i kommunala skolor och i friskolor. Pedagogernas arbete kring organiseringen av fysisk aktivitet inom fritidsverksamheten är olika från kommunala skolor och friskolor. Friskolorna har mer fria lek medan de kommunala skolorna brukar ha strukturerade fritidsaktiviteter. Att vara beredd och tänka i förväg är oerhört viktigt när det finns barn med
koncentrationssvårigheter i gruppen. Ett problem som ofta uppstår är personaltätheten i de kommunala skolorna som påverkar mycket så att fritidsverksamheten skulle fungera bra.
Här kan jag avsluta med det att syftet i denna studie är uppfylld och att jag har fått fram svar till mina frågeställningar. Utifrån litteraturgenomgången och utifrån resultaten som jag fick fram från dem fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuerna har jag nu en bredare förståelse om påverkandet på barn med
koncentrationssvårigheter från fysiska aktiviteter. Att främja fysiska aktiviteter kan underlätta mycket i vardagen för dessa barn och inte bara i skolan utan också utanför skolan. Det stärker barns själsförmåga och förbättrar det sociala samspelet. Det finns skillnader mellan uppläggningen av fysiska aktiviteter inom fritidsverksamheten på kommunala skolor och friskolor. De kommunala skolorna använder sig av
28
6.1. Vidare forskning
Utifrån undersökningen i arbetet och utifrån min verksamhetsförlagda utbildning så verkar det som att personaltätheten är ett stor problem för att verksamheten skulle fungera bra och inte bara på fritids utan också i den obligatoriska verksamheten. Då är det alla elever som drabbas, men det är svårast för elever som är i speciella behov. Mina tankar till en vidare forskning är att undersöka om det är stora skillnader mellan alla skolor när det kommer till personaltätheten.
29
Referenslista
Litteraturlista:
Almer, G. M. & Sneum, M. M. (2012) ADHD hos barn och vuxna. Lund: Studentlitteratur AB
Ericsson, I. (2005) Rör dig-lär dig, motorik och inlärning. Stockholm: Sisu idrottsböcker
Gillberg, C (2008) Ett barn i varje klass om ADHD och DAMP. Stockholm: Cura Förlag och Utbildning AB
Grindberg, T. & Langlo Jagtoien, G (2000) Barn i rörelse Fysiska aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur
Hultgren, S. (2008) Fysisk aktivitet Folkhälsa Beteende förändringar En beteendevetenskaplig betraktelse. Solna: Alfa Print AB
Johansson, B & Svedner, PO (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kadesjö, B. (2001). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB. Nadeau, K., Littman, E. & Quinn, P (2004). Flickor med ADHD. Lund:
Studentlitteratur.
Olsson, B. I. & Olsson, K. (2007) Att se möjligheter i svårigheter Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur AB
Richardsson, G (2010) Svensk utbildningshistoria Skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur AB
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11. Stockholm: Skolverket
Svenska Unescorådet (2006) Salamancadeklarationen och Salamanca +10 2/ 2006. Stockholm: Svenska Unescorådet Skriftserie.
Waldorfskolefederationen (2007) En väg till frihet. Stockholm: Levande kunskap Stockholm AB, Waldorffskolefederationen och Riksföreningen Waldorfförskolornas Samråd
30
Elektroniska källor:
Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (2001) Hämtad 25/4 2014, kl. 15.20 från: http://www.fyss.se/2011/11/medvetandet-om-fysisk-aktivitet-for-halsan/
Nationalencyklopedi (2000) Koncentration. Hämtad 18/5 2014 kl. 22.10 från
http://www.ne.se/koncentration/228549
Kvalitativmetod (2008) Hämtad 9/6 2014 kl. 11.27 från
http://kvalitativmetod.webs.com/intervjuer.htm
Självhjälp på vägen – information, stöd och hjälp vid funktionshinder (2009) Koncentrationssvårigheter. Hämtad 29/4 2014 kl. 09.45 från:
http://www.sjalvhjalppavagen.se/template01.asp?level=2&sorting=8&sitekey={D8D B1884-C14B-4057-8721-D45BD3DAFD23}&pagekey={BF6A0992-C9FE-4E0F-B3EE-BD50BBB2D411}
Självhjälp på vägen – information, stöd och hjälp vid funktionshinder (2009) ADHD. Hämtad 5/5 2014 kl. 13.35 från: http://www.sjalvhjalppavagen.se/template01.asp?level=3&sorting=3&sitekey=%7B0 AA56B5B-7B76-42B0-A706-9060AAF76BBA%7D&pagekey=%7BE97D8D78-B883-4DB3-A01D-3AB46519A1F4%7D Utbildningsguiden (2012) Hämtad 9/6 2014 kl. 13:08 från: http://www.utbildningsguiden.nu/SE/SV/symbol.asp?symbol=11 Waldorfskolefederationen (2003) Hämtad 28/4 2014 kl. 15:03 från: http://www.waldorf.se/index.php?option=com_content&view=article&id=13&Itemid =16
Elektroniska tidskrifter:
31
Rapporter:
Skolverket (2000) Fritidshemmet i forskning och förändring. Kalmar: Lenanders Tryckeri AB
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D597
Skolverket (2005) Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Kalmar: Lenanders Grafiska AB
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1530
Skolverket (2007) Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem
Stockholm: Davidson Tryckeri http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1727
Skolverket (2011) En samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Stockholm: Elanders Sverige AB
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko lbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2623
Statens Folkhälsoinstitut. FYSS 2008: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (Rapport R, nr. 2008:4) Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
32
Bilaga 1
Intervjufrågor
1.
Hur länge har du jobbat på fritidsverksamheten?2.
Har du erfarenheter från dit arbetet som fritidspedagog kring barn med koncentrationssvårigheter?3.
Hur känns stämningen i hela gruppen när det finns barn med koncentrationssvårigheter i gruppen?4.
Hur organiserar ni uteaktiviteter inom fritidsverksamheten som är inriktade till barn med koncentrationssvårigheter?5.
Hur upplever du att barnen med koncentrationssvårigheter påverkas av fysisk aktivitet?6.
Är det någon speciell uteaktivitet som du märker att de uppskattar mer respektive mindre?
