2005:01 HIP
E X A M E N S A R B E T E
Erfarenheter av projektet Grön Flagg
- skolornas miljöledningssystem
Monica Säfström
Luleå tekniska universitet Högskoleingenjörsprogrammet Miljö- och kvalitetsmanagement
Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Kvalitets- & miljöledning
2005:01 HIP - ISSN: 1404-5494 - ISRN: LTU-HIP-EX--05/01--SE
Erfarenheter av projektet Grön Flagg - skolornas miljöledningssystem Examensarbetet utfört inom ämnesområdet miljöledning vid avdelningen för kvalitets- och miljöledning vid Luleå tekniska universitet.
av Monica Säfström
Kalix 2004-09-03
Handledare:
Thomas Olsson, Luleå tekniska universitet
Förord
Förord
Det här examensarbetet inom ämnesområdet miljöledning avslutar min högskoleingenjörsutbildning med inriktning Miljö- och kvalitetsmanagement vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har utförts under sommaren och hösten 2004.
Jag vill ta tillfället i akt och tacka alla som hjälp mig under arbetets gång, ett stort tack till er alla. Ett speciellt tack går till följande:
♦ Catrin Aleby, informationsansvarig för stiftelsen Håll Sverige Rent
♦ Representanter för de skolor som tagit sig tid för att besvara enkäten
♦ Irene Morin och Agneta Westerberg som tagit sig tid för intervjuer och delat med sig av sina erfarenheter inom ämnesområdet
♦ Thomas Olsson, min handledare som funnits till hands vid behov
Kalix den 3 september 2004
Monica Säfström
Sammanfattning
Vid FN-konferensen i Johannesburg 2002 enade värdens länder för en
ekonomisk, socialt och miljömässig hållbar riktning. Där utbildningssystemet är ett kraftfullt verktyg för att ställa om till hållbar utveckling. Skolor har ett tydligt uppdrag att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling, vilket även uttrycks i nationella styrdokument som till exempel i skollagen, att var och en som är verksam inom skolan ska främja aktningen för varje människas
egenvärde och vår gemensamma miljö.
Hösten 1996 startade projektet Grön Flagg som är den svenska grenen av Eco Schools. Där Miljödepartementet och Naturvårdsverket tillsammans tog fram miljöledningssystemet Grön Flagg som en indikator för hållbar utveckling. I dag finns det cirka 1100 skolor som är anmälda till projektet Grön Flagg varav cirka 70 % är certifierade enligt Grön Flagg. Med projektet Grön Flagg arbetar man med miljöledning anpassat efter barn och ungdomars behov.
Det här examensarbetet visar, genom intervju- och enkätundersökning av skolor som arbetar med projektet Grön Flagg, ett initiativrikt miljöarbete
utifrån barnens och ungdomarnas perspektiv. Projektet Grön Flagg är ett sätt att arbeta med miljöledning på olika nivåer, som kan anpassas efter de olika
skolverksamheterna.
Drivkrafterna bakom personalens miljöarbete varierar, men generellt betonas det egna engagemanget. Trycket från eleverna var störst på gymnasieskolan och från föräldrarna på förskolan. Ingen skillnad fanns för skolor som utbildar sin personal inom miljöfrågorna eller inte.
Trots problem som brist på engagemang och tid vid miljöarbetet så svarade 79 % av dom tillfrågade skolorna, att trenden i skolans miljöarbete är på jämn eller ökande nivå. Många ansåg att ett utökat samarbete med andra som är medlemmar i projektet Grön Flagg skulle vara önskvärt.
Ovanstående erfarenheter kan vara till nytta för alla verksamheter som har eller tänker börja med ett miljöarbete.
Arbetet påvisar även att miljöledning med Grön Flagg följer i stort samma principer som miljöledningssystemen EMAS och ISO 14001, men vissa delar saknas.
Abstract
Abstract
At the 2002 UN conference in Johannesburg the countries of the world were united in proposing economically, socially and environmentally sustainable development. In such development education is a powerful tool. Schools have an obvious mission to contribute to an ecologically sustainable development, which is even expressed in national documents such as The Compulsory School Curriculum; that everyone active within the school system shall encourage the respect for each person's individual value and our common environment.
In Autumn 1996 project Green Flag started as the Swedish branch of Eco Schools. Green Flag is an indicator for sustainable development drawn up by the Environmental Department in cooperation with the Environmental
Protection Agency. So far about 1,100 schools have joined the project and 70
% are certified according to Green Flag. Project Green Flag works with
environmental management adapted to the needs of children and young people.
This thesis shows, through interviews and questionnaires from schools working with project Green Flag, an initiative-rich environmental programme from the perspective of children and young people. Project Green Flag is a method of working with environmental management on different levels that can be adapted to varied school activities.
The driving forces behind each programme vary, but in general individual commitment is emphasised. Student interest was strongest in senior high school, and parental interest strongest among parents with children in pre- school. No difference was found between schools that train their staff to address environmental questions and those that do not.
Despite problems such as a lack of commitment and time for environmental projects, 79 % of the queried schools said that the trend in environmental projects in their school was steady or increasing. Many would have liked to increase cooperation with other schools in project Green Flag.
The above experiences can be valuable for all organisations who have, or plan, an environmental programme.
This work also shows that the environmental management within project Green Flag generally follows the principles of the EMAS and ISO 14001 approach, although some parts are missing.
Innehållsförteckning
1 Inledning
... 11.1 Bakgrund och problembeskrivning... 1
1.2 Syfte och avgränsning... 1
1.3 Läsanvisningar... 2
2 Metod
... 32.1 Forskningsansats... 3
2.2 Metodval för datainsamling... 3
2.3 Användning av primär och sekundärdata... 4
2.4 Validitet och reliabilitet... 4
2.5 Arbetsgången... 5
2.6 Intervju- och enkäturval... 6
2.7 Behandling av insamlad data... 6
2.8 Metoddiskussion... 6
3 Teori
... 93.1 Hållbar utveckling... 9
3.2 Foundation for Environmental Education... 9
3.3 Eco schools historia... 10
3.3.1 Eco Schools internationellt... 11
3.4 Grön Flagg i Sverige... 11
3.4.1 Flaggan... 13
3.4.2 Tidigare gjorda forskningar om Grön Flagg... 13
3.5 Miljöledningssystem- vad är det?... 14
4 Empiri
... 174.1 Intervjustudien... 17
4.1.1 Verksamhetsberättelse för Karlsborgsförskolas miljöarbete... 17
4.1.2 Verksamhetsberättelse för Centrumskolans miljöarbete... 19
4.2 Enkätstudien... 22
4.2.1 Datamaterial från enkätstudien... 22
5 Analys
... 335.1 Enkäten... 33
Innehållsförteckning
5.1.1 Arbetssätt med projektet Grön Flagg... 33
5.1.2 Svårigheter som har uppkommit vid miljöarbetet... 35
5.1.3 Drivkrafter som finns för skolornas miljöarbete... 37
5.2 Skillnader mellan miljöledning med Grön Flagg och miljöledningssystem som EMAS och ISO 14 001.... 39
6 Slutsatser och diskussion
... 416.1 Förslag till forsatt arbete... 43
7 Referenser
... 45Bilagor
Bilaga A Enkäten
Bilaga B Exempel på sammanställning av enkätens datamaterial Bilaga C Intervjufrågorna
1 Inledning
Detta kapitel beskriver projektets bakgrund, syfte, avgränsningar och ger en kort beskrivning av problemområdet samt en läsanvisning.
1.1 Bakgrund och problembeskrivning
Foundation for Environmental Education in Europe är ett samarbetsorgan för miljöorganisationer runt om i Europa, som startade sin verksamhet 1981. I dag omfattar verksamheten olika projekt, bland annat Eco Schools. Där ett ökat miljömedvetande, arbete med Agenda 21 i ett lokalt perspektiv och en strävan att få eleverna delaktiga har gett projektet erkännande och Foundation for Environmental Education fått ett starkt stöd från EU.
Hösten 1996 startade projektet Grön Flagg som är den svenska grenen av Eco Schools (Lernevall & Ottosson, 1998). Miljödepartementet och
Naturvårdsverket tillsammans tog fram miljöledningssystemet Grön Flagg som indikator för hållbar utveckling (Aleby, 2004, pers comm).
Mycket snabbt har ett stort antal skolor engagerat sig i projektet Grön Flagg.
1998 var 350 svenska skolor medlemmar i (Lernevall & Ottosson, 1998) och i dag 2004, är det cirka 1100 svenska skolor som är med i projektet (Håll Sverige Rent, 2004c). Inledningsvis var det mest förskolor och grundskolor som blev medlemmar i Grön Flagg. Under de senaste åren har även allt fler gymnasie- skolor börjat arbeta med projektet, som är skolornas miljöledningssystem (Aleby, 2004, pers comm).
Utbildningssystemet är ett kraftfullt verktyg för att ställa om till hållbar utveckling. Sålunda har de som jobbar med miljöprojektet Grön Flagg erfarenheter av miljöarbete som är en viktig kunskapskälla att ta del av.
1.2 Syfte och avgränsning
Syfte med detta arbete är att ta del av erfarenheterna av arbetet med projektet Grön Flagg, ett arbete med miljöledning utifrån barnens och ungdomarnas perspektiv.
Examensarbete kommer att koncentreras till att ta reda på:
♦ hur har man arbetat med projektet Grön Flagg
♦ vilka svårigheter som har uppkommit vid miljöarbete
♦ vilka drivkrafter finns det för miljöarbete
Kapitel 1 Inledning
2
♦ skillnader mellan miljöledning med projektet Grön Flagg och miljöledningssystem som EMAS och ISO 14001.
Examensarbetet behandlar inte hela projektet Eco Schools, utan begränsas till projektet Grön Flagg som är den svenska grenen. Att ta del av hela arbetet med projektet Eco Schools är inte möjligt att göra på ett tillfredsställade sätt, under den tid som examensarbetet genomförs.
Vidare kommer ingen utredning göras för det så kallade externa bortfallet, dem som valt att inte delta i enkätundersökningen, vilket hade blivit allt för
tidskrävande.
1.3 Läsanvisningar
Nedan presenteras ett förslag på hur rapporten kan läsas beroende på den tid läsaren har till förfogande.
Tabell 1:1. Läsanvisningar
Tillgänglig tid för att läsa rapporten
Kapitel Mycket begränsad Begränsad God
Sammanfattning X X X
1. Inledning X X
2. Metod X
3. Teori X
4. Empiri X
5. Analys X X
6. Slutsatser och diskussion X X X
2 Metod
Detta kapitel ska ge läsarna en uppfattning om de metoder som valts för att uppfylla syftet med examensarbetet. Även en redogörelse av, arbetsgången, intervju- och enkät urvalet samt behandling av insamlad data ges.
2.1 Forskningsansats
Forskning kan generellt delas in i två olika tillvägagångssätt, induktiv eller deduktiv ansats. Skillnaden mellan dessa två ansatser är vad som är underlag för slutsatserna. Deduktiva ansatser har som utgångspunkt för slutledningarna en teoretiskt uppbyggd hypotes. Induktiva ansatser har empiriska,
verklighetsupplevda erfarenheter som grund för slutsatserna. (Davidson &
Patel, 2003). Induktiv ansats har använts i det här examensarbetet.
Verksamheterna som redovisas i arbetet, deras uppnådda resultat och erfarenheter kan stå som exempel för andra.
2.2 Metodval för datainsamling
Insamlingsmetoder av data kan delas upp i två delar, kvalitativa och
kvantitativa. Kvalitativa metoder kännetecknas av att de inte använder sig av siffror eller tal. De resulterar i verbala formuleringar, skrivna eller talade, till exempel litteraturstudier och intervjuer. Metodens styrka är att den kan ge en helhetsbild av ett problemområde och att sammanhang inom området kan klargöras och tolkas samt att metoden kännetecknas av flexibilitet. Olika personer kan dra olika slutsatser från samma datamaterial, det finns inte ett givet facit för tolkningen vilket är metodens nackdel (Backman, 1998, Holme
& Solvang, 1991).
Metoder som samlar in data i form av siffror eller andra graderbara variabler, till exempel experiment, test, prov och enkäter kallas för kvantitativa.
Metoderna är mer formaliserade och strukturerade och är i större utsträckning präglad av kontroll från forskarens sida. Här ges tolkningsmöjlighet till det insamlade materialet vilket är metodens styrka. Svagheten ligger i att man inte har någon garanti för att den information som samlats in kommer åt de verkliga problemområdena utan blir av översiktlig karaktär (Holme & Solvang, 1991).
Genom att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder finns en hel del att vinna, ofta kan svaga och starka sidor hos de olika metodiska redskapen ta ut varandra (ibid).
Kapitel 2 Metod
4
I detta examensarbete har en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder använts.
2.3 Användning av primär och sekundärdata
Information som insamlas kan delas upp i primär och sekundärdata.
Information som samlas in av undersökaren, till exempel genom enkäter, intervjuer eller genom experiment är primärdata. Information som tidigare är insamlad av någon annan, till exempel skriven litteratur är sekundärdata (Holme & Solvang, 1991).
Den teoretiska referensramen i det här examensarbetet är uppbyggd av sekundärdata. Empirin är uppbyggt på primärdata, som samlats in genom intervju- och enkätstudien.
2.4 Validitet och reliabilitet
Oavsätt val av metod för datainsamling så måste informationen kontrolleras kritiskt för att bedöma hur pass pålitlig och giltig informationen är. Ett
mätinstruments förmåga att mäta det som man avser att det ska mäta definieras som validitet, informationens giltighet. Mätinstrumentet tillförlitliga och stabila utslag definieras som reliabilitet, till exempel när samma fråga ställs av olika personer (Eriksson & Widersheim- Paul, 1999).
Hög reliabilitet säger inget om informationens validitet. Hög validitet är svårare att uppnå än hög reliabilitet. Saknar informationen reliabilitet så saknar den per automatik också validitet (Davidson & Patel, 2003). Metodens validitet,
giltighet är ofta avgörande. Om man med olika tillvägagångssätt, till exempel en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder, får samma resultat om samma fenomen, tyder detta på att den information som samlats in är giltig (Holme & Solvang, 1991).
De intervjuade personerna har fått ta del av en sammanfattning av respektive intervju där de har haft möjlighet att ge kommentarer och synpunkter, vilket styrker validiteten. Även den kombination av kvalitativa och kvantitativa metoderna som använts i detta examensarbete kan leda till att validiteten hålls hög.
För att stärka reliabiliteten har samtliga intervjuer genomförts med samma intervjufrågor, se bilaga 3. Samt att alla som blev tillfrågade att svara på enkäten, både via e-post och via telefon fick samma enkätfrågor, se bilaga 1.
Därmed har samma grundfrågor ställts vid intervju-, respektive enkätstudien.
2.5 Arbetsgången
Arbetets underlag för analys och slutsatser är begränsat till litteratur-, intervju- och enkätstudie. Nackdelen är att arbetet blir övervägande teoretiskt och inte på bästa sätt klarlägger hur miljöarbetet verkligen utförs i olika skolor. Mängden besvarade enkäter har bidragit till en god bas av erfarenheter från olika skolor.
Intervjuerna genomfördes på två skolor som är medlemmar i projektet Grön Flagg. Två skolor valdes för att få olika synvinklar, en skola som är certifierad och en skola som har varit certifierad men som nu inte är certifierad. Kontakt togs med skolorna, via telefon och därigenom bokades en tid för intervju. En representant från varje skola blev intervjuad. Den som blev intervjuad var skolans Grön Flagg representant eller var väl insatt i projektet. Intervjuerna genomfördes på respektive skola och tog cirka 1 1/2 timme var. Syftet med intervjuerna var att ge exempel på hur man har arbetat med projektet Grön Flagg.
Enkätundersökningen genomfördes med representanter från skolor som är medlemmar i projektet Grön Flagg. Enkäterna skickades ur via e-post eller kontakt togs per telefon och där igenom gavs möjlighet till att besvara enkäten.
Enkäterna skickades ut 2004-05-19, man fick fram till den 2004-06-14 på sig att besvara enkäten. Av totalt 75 enkäter, skickades 50 enkäter via post eller e- post, där 42 enkäter blev besvarade. 25 skolor kontaktades per telefon och svarade på enkäten på så sätt. Alla 25 skolor som konaktades per telefon svarade på enkäten. Totalt blev 67 enkäter besvarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 89 %.
Enkäten var adresserad till skolan eller om skolan hade en Grön Flagg kontaktperson så blev enkäten adresserad till den personen. Vid
telefonkontakterna så var det skolans miljöansvarige eller en av personalen som var insatt i projektet Grön Flagg, som svarade. Det var samma frågor som i den utskickade enkäten.
Syftet till enkätundersökningen var att få svar på ett antal frågor från många skolor för att erhålla en bredare uppfattning av:
♦ hur man har arbetat med projektet Grön Flagg
♦ vilka svårigheter som har uppkommit vid miljöarbete
♦ vilka drivkrafter finns det för miljöarbete.
Kapitel 2 Metod
6
2.6 Intervju- och enkäturval
Forskningsresultat skall helst vara så generella som möjligt. Detta innebär bland annat att om vi studerar en grupp av människor vill vi gärna ha möjlighet att generalisera resultatet till alla andra människor som kan betraktas som likvärdiga med den undersökta gruppen. Den kvantitativa forskaren är ständigt inriktad på att visa att resultatet från en viss undersökning kan generaliseras.
En kvalitativ forskare, kan grunda sina slutsatser på ett eller två enstaka fall, eftersom dessa fall inte behöver vara representativa och resultatet kan därför inte generaliseras (Bryman, 1997).
Syftet med intervjustudien i arbetet var att ge exempel på hur två olika skolor har arbetat med projektet Grön Flagg i sin verksamhet, inte att dessa skulle representera andra verksamheters miljöarbete. Eftersom jag är från Kalix så föreföll det sig helt naturligt att utföra dom två intervjuerna på skolor i Kalix kommun.
Vid enkätundersökning gjordes ett systematiskt urval. Detta för att kunna generalisera resultatet och göra det jämförbart med den undersökta gruppen.
Individer väljs ut systematiskt i listan över individerna i populationen. Man kan till exempel välja ut var 10: e eller var 15: e individ. (Davidson & Patel, 2003).
Det systematiska urvalet som gjordes vid enkärundersökningen var att var 15:e skola valdes ut efter listan över medlemmar i projektet Grön Flagg (Håll
Sverige Rent, 2004c).
2.7 Behandling av insamlad data
Resultat från litteraturstudien har använts som bas för detta examensarbetes teorikapitel för att ge läsaren en uppfattning om projektet Grön Flagg och miljöledning. Intervjustudiernas resultat presenteras som
verksamhetsberättelser för två skolors miljöarbete med projektet Grön Flagg.
Informationsmaterial som framställs genom enkätstudien har sammanställts och redovisar i empirikapitlet samt analyserats i dataprogrammet Excel, där parvisa jämförelser har utförts. Information som inte direkt är intressant för uppfyllelse av syftet men ändå anses vara av betydelse tas upp i Slutsatser & Diskussion.
2.8 Metoddiskussion
Med förfarandet att välja ett systematiskt urval vid enkäturvalet finns det en risk att urvalet inte blir en miniatyr av populationen. Här hade ett mera
sofistikerat urvalsförfarande kunnat användas som stratifierat urval. Genom att först dela in populationen i fyra grupper, förs-, för- och grund- (kombinerade
skolor), grund- och gymnasieskolor. Man gör sedan ett obundet slumpmässigt urval i respektive stratum proportionellt mot varje stratums storlek i
populationen. Detta skulle innebära att stickprovet skulle återskapa en
population i miniatyr (Davidson & Patel, 2003). Enkätstudie valdes för det är ett relativt enkelt och billigt medel att nå en större undersökningsgrupp. Men man bör vara medveten om risken för ett stort bortfall. Vilket var orsaken för valet att ta kontakt med skolor per telefon, och på så sätt få svar på enkäten.
En analys kunde ha gjorts för det externa bortfallet vid enkätstudien för att ta reda på orsaken. Men det hade blivit allt för tidskrävande. 11 % bortfall anses inte av författaren som stort och räkna därför med att stickprovet fortfarande är representativt i denna undersökning.
Det är dock svårt att bedöma reliabiliteten för ett arbete som till stor del bygger på enkätfrågor. Faktorer som hur mycket tid som har tagits till att besvara frågorna i enkäten, kunskap i ämnet och att enkätfrågorna kan tolkas olika eller missuppfattas påverkar enkätresultatet.
Som alternativ till intervjuerna hade fokusgrupper eller intervjuer med både elever och fler lärare på skolorna kunnat användas. Detta hade resulterat i mer djupgående svar på frågorna men hade blivit alltför omfattande och
tidskrävande.
3 Teori
Kapitlet ger en beskrivning om projektet Grön Flagg och dess historia. Även en kortfattad redogörelse på vad ett miljöledningssystem är.
3.1 Hållbar utveckling
Vid FN-konferensen i Johannesburg 2002 enades värdens länder för en
ekonomisk, socialt och en miljömässig hållbar riktning. Det räcker inte att man arbetar inom ett område, utan det är när man ser helheten som man kan tala om en hållbar utveckling. Alla medborgare ska ha tillgång till utbildning att främja hållbar utveckling. Det skall ingå som en naturlig del i alla ämnen där det är relevant men även kunna ges enskilt, alla former och nivåer av utbildning i Sverige skall inkludera aspekten hållbar utveckling. Omställningen till ett hållbart samhälle kräver att personer i alla positioner i livet har kunskap för detta (Regeringskansliet, 2002). Betydelsefullt instrument i arbetet för en hållbar utveckling är utbildning och då inte minst utbildningen av barn och ungdomar, den uppväxande generationen som så småningom ska ta över ansvaret för värdens utveckling. Skolor har ett tydligt uppdrag att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling, vilket även uttrycks i nationella styrdokument som i läroplaner och skollag (Myndighet för skolutvecklingen, 2004).
Portalparagrafen i skollagen (Rixlex Sveriges Riksdag) uppger att var och en som är verksam inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö. Även internationella överkommelser som Sverige har ingått i, som till exempel Agenda 21 och Habitatagendan (Statens offentliga utredningar, 2001) preciseras åliggandet ytterligare.
3.2 Foundation for Environmental Education
Foundation for Environmental Education är ett samarbetsorgan för miljöorganisationer som startade sin verksamhet 1981.
Foundation for Environmental Education omfattar fyra olika miljöprojekt.
• Blue Flagg Campaign - miljö- och säkerhetsgodkännande av gästhamnar och marinor
• Young Reporters for the Environment - gymnasieelever som diskuterar miljöfrågor via Internet
• Learning About Forest - skolor/lärare uppmuntras att använda skogen i undervisningen
• Eco Schools - i Sverige benämnd som Grön Flagg (Foundation for Enviromental Education, 2001).
Kapitel 3 Teori
10
Det är länder från bland annat Europa, Sydafrika, Marocko, Kanada och Chile som är medlemmar i Foundation for Environmental Education. Organisationen i Foundation for Environmental Education är uppbyggd av en
generalförsamling som består av representanter från de olika medlemsländerna.
Med olika samordnare för de olika miljöprojekten, för Eco Schools är det Mr Sérgio Santos från Portugal. Projektet sköts av olika miljöorganisationer, i Sverige är det stiftelsen Håll Sverige Rent, med Per-Olov Ottosson som kontaktperson, som bedriver den svenska utformningen av Eco Schools (Foundation for Environmental Education, 2001).
3.3 Eco schools historia
Eco Schools har sitt ursprung från ett skolprojekt Glaed en and, Spar lidt vand, Gläd en and, spar lite vatten, som bedrevs i Köpenhamn i början av 1990-talet.
Där barn och ungdomar aktivt jobbade för att minska sin vattenförbrukning.
Denna idé spreds vidare till alla skolor i Danmark av Miljöorganisationen Friluftsrådet 1991. Det var Ole Lövig Simonsen som på den tiden var president för Foundation for Environmental Education in europé och Friluftsrådets ordförande i Danmark. Ole Lövig Simonsen som hade god kännedom om det danska skolprojektet presenterade projektet för Foundation for Environmental Education in Europé och beslut togs att starta ett pilotprojekt med namnet Eco Schools (Lernevall & Ottosson, 1998).
En internationellt sammansatt arbetsgrupp under ledning av Henning Enemark från Friluftsrådet tog fram gemensamma riktlinjer och principer för Eco
Schools.
Dom gemensamma principerna för alla medlemsänder är:
• utifrånperspektivet – initiativet till ett deltagande i Eco-Schools ska komma från personalen och eleverna
• delaktighet – elever och personal samarbetar under demokratiska former i miljörådet
• handling – arbetet i Eco-Schools innefattar undervisning om miljö, men också praktisk handling för en bättre miljö
• öppenhet – att arbeta i Eco-Schools medför att man delar med sig av sina erfarenheter och vänder sig ut mot samhället.
Dom gemensamma riktlinjerna för alla medlemsänder är:
• miljörådet – elever och personal ska tillsammans driva arbetet i Eco- Schools
• tematiskt arbetssätt – påtagliga miljömål utformas inom ett valt tema
• redovisning – för att bli en Eco School krävs att någon utomstående tar del av och godkänner skolans miljöarbete (Håll Sverige Rent, 2004a).
Dessa riktlinjer och principer rättar sig efter tankarna i miljöledningssystemen EMAS och ISO 14 001. Grön Flagg strävar efter att följa principerna i dessa miljöledningssystem, men gör inte anspråk på att vara ett. Arbeta med projektet Grön Flagg är att jobba med miljöledning utifrån barnens och ungdomarnas perspektiv (Lernevall & Ottosson, 1998, Håll Sverige Rent, 2004b).
3.3.1 Eco Schools internationellt
Eco Shools finns i dag i 29 länder, flesta länder är medlemmar i EU men även icke EU - länder som Ryssland, Sydafrika och Chile deltar i projektet. Den internationella samverkan medför mycket positivt, det blir ett nätverk av skolor och förskolor med en gemensam stuktur för miljöarbetet, men som ändå jobbar på olika sätt (Lernevall & Ottosson, 1998).
3.4 Grön Flagg i Sverige
I Sverige började man med Grön Flagg certifieringen 1996, i dag finns det cirka 1100 skolor som är anmälda till projektet Grön Flagg varav cirka 70 % är
certifierade enligt Grön Flagg (Håll Sverige Rent, 2004c). Lernevall &
Ottosson (1998) anser att det är en styrka att ha med olika typer av
verksamheter bland annat för att möjliggöra erfarenhetsutbyten och för att skapa kontinuitet i miljöarbetet, därför har man valt att bjuda in hela
utbildningssektorn i Sverige, från förskola till gymnasium och folkhögskola.
Största delen av medlemmarna består av förskolor och grundskolor, endast cirka 5 % består av gymnasie- och folkhögskolor (Håll Sverige Rent, 2004c).
Universitet och Högskolor är ännu inte med i nätverket Grön Flagg eller Eco Schools. Det finns däremot diskussioner i Foundation for Environmental Education gällande Eco Campus, det vill säga gröna universitet och högskolor.
Man anser att inom en snar framtid kan det bli aktuellt med ett Grön Flagg- arbete också inom universitets- och högskoleväsendet enligt Lernevall &
Ottosson (1998).
Kapitel 3 Teori
12
Arbetsordning som de svenska skolor som arbetar med Grön Flagg- projektet ska följa är enligt Håll Sverige Rent (2004d).
• Intresset för att arbeta med projektet Grön Flagg väcks och en diskussion om man ska bli medlemmar i projektet startar. Målet är att alla ska vara med i diskussionen, barn och ungdomar, personal, föräldrar och
ansvariga politiker. Vilka ska fatta ett demokratiskt beslut om verksamheten ska bli medlem i projektet Grön Flagg.
• Ett miljöråd utses som ska bestå av elevrepresentanter och personal.
Eleverna ska ha en tydlig och kraftfull funktion i miljörådets beslut och arbete, anpassat efter elevernas förmåga och typ av verksamhet. Inom förskolan behöver inte barnen vara med i miljörådet utan barnen företräds vanligtvis av någon eller några föräldrar.
• Miljörådet på skolan beslutar om en handlingsplan för miljöarbetet, som är framtagen genom skolans diskussioner. De tre delarna som
handlingsplanen ska innehålla är:
1. ett beslut om att arbeta inom ett av fem teman som ingår i Eco- Schools: kretslopp, vatten, skog, energi eller livsstil och hälsa 2. en plan för hur miljöarbetet ska inverka på skolundervisningen 3. minst fem mål sätts upp för miljöarbetet som ska vara väl
förankrade hos elever och personal. Målen ska vara påtagliga och utvärderingsbara.
• Handlingsplanen skickas sen in till stiftelsen Håll Sverige Rent och utgör en anmälan till deltagande i projektet grön Flagg. Anmälan ska vara undertecknad av verksamhetsansvarig, miljörådets ordförande samt en förtroendevald kommunalpolitiker. Anmälningsavgiften varierar med storleken på skolan. Avgiften går till att betala projektkostnaderna, Grön Flagg har inget vinstintresse.
• Man sen sätter i gång och jobbar med att nå upp till sina mål. Inom ett år och tidigast efter ett halvårs arbete med projektet ska dom uppnådda målen redovisas till Stiftelsen Håll Sverige Rent. Redogörelsen ska vara undertecknas av en från miljörådet och en av skolans
verksamhetsansvarig.
• Stiftelsen Håll Sverige Rent skickar certifikatet tillsammans med flaggan efter det att rapporten är godkänd. Vid en högtidlig ceremoni genom skolans försorg överlämnas miljöcertifikaten och den Gröna Flaggan till miljörådet. Den Gröna Flaggan får skolan fortsätta att förfoga över så länge man är med i projektet och får sina rapporter godkända.
• Arbetet går vidare, skolan ska välja ett nytt miljöråd och sätta upp nya mål för verksamheten inom ett halvår, som sedan ska redovisas till Stiftelsen Håll Sverige Rent. Detta för att sträva efter ständiga
förbättringar inom miljöområdet och för att få behålla certifikatet och den Gröna Flaggan.
Arbetet med projektet Grön Flagg är inte någon tävling där det gäller att komma längst och att vara bäst. Lernevall & Ottosson (1998) menar att det är det vardagliga och långsiktiga miljöarbetet som belönas.
3.4.1 Flaggan
Samtliga länder som deltat i Eco- Scools har en gemensam flagga, som ser likadan ut i alla medlemsländerna, se bild 1. En fransk konstskola har designat flaggan, som ska leda tankarna till barn och ungdomar, kunskap och miljön.
Bild 1: den Gröna Flaggan symboliserar barn, ungdomar, kunskap och miljö (Håll Sverige Rent, 2004e).
Flaggan används för att stärka vi känslan och får hissas och användas som en reklamflagga. Inga regler finns för när man får använda flaggan som det finns för den Svenska flaggan (Håll Sverige Rent, 2004e).
3.4.2 Tidigare gjorda forskningar om Grön Flagg
Carlsson, S (2002) genomförde en studie om hur miljöcertifiering av skolor går till och om den undersökta skolan når upp till att skapa en bättre miljö genom
Kapitel 3 Teori
14
visade att den undersökta skolan nådde upp till målet med arbetet med projektet Grön Flagg.
I boken om Grön Flagg nämner Lernevall & Ottosson (1998) en undersökning från högskolan i Jönköping, där jämfördes två skolor som arbetar med projektet Grön Flagg med två referensskolor som inte arbetar med projektet, men med ett i övrigt bra miljöarbete. Resultatet är intressant, för när det gällde insikter och kunskaper om miljöfrågorna fann man ingen nämnvärd skillnad i
jämförelserna. Men 20 % fler av eleverna på Grön Flagg- skolorna ansåg att de själva kunde göra någonting för en bättre miljö jämfört med sina kamrater på referensskolorna.
3.5 Miljöledningssystem- vad är det?
Miljöledning med projektet Grön Flagg strävar efter att följa principerna i miljöledningssystemen EMAS och ISO 14 001, men gör inte anspråk på att vara ett. Men vad är ett miljöledningssystem?
Miljöledningssystem är ett verktyg för att organisera miljöarbetet i ett företag, en myndighet eller organisation. Det är en hjälp att fördela ansvaret, prioritera, kommunicera, följa upp och kontrollera insatserna för en bättre miljö (Brorson
& Larsson, 1998).
När man inför ett miljöledningssysten så genomför man först en
miljöutredning, en undersökning av verksamhetens miljöpåverkan för att identifiera de betydande miljöaspekterna. Med den som grund fastsälls en miljöpolicy samt miljömål, som ska vara av övergripande och detaljerande karaktär, vilka beskriver vad företaget eller organisationen ska nå upp till med sitt arbete. En handlingsplan utarbetas och inom organisationen fördelas ansvaret för miljöåtgärderna och befogenheten att genomföra dem.
Medarbetarnas kunskap ska utvecklas och rutiner ska etableras, både för det interna miljöarbetet och för kontakterna utåt.
Efter en tid görs en uppföljning av vad som åstadkommits. Resultatet sammanfattas i en miljöredovisning, som sedan fungerar som underlag för förbättringar av miljöarbetet, se bild 2.
Miljöledningssystemets övergripande syfte är att förbättra verksamhetens miljöprestanda. Systemet kan betraktas som ett verktyg för att få en översikt över verksamhetens miljöpåverkan.
Bild 2: exempel på arbetsmodell för miljöarbete (Naturvårdsverket, 2003)
För att ett miljöledningssystem ska bli effektivt krävs ledningens engagemang och att alla känner sig delaktiga (Brorson & Larsson 1998, Naturvårdsverket, 2003).
4 Empiri
I detta kapitel presenteras det datamaterial och den information som frambringats genom intervju- och enkätundersökningen.
4.1 Intervjustudien
Intervjuerna hade som syfte att ge exempel på hur man arbetar med projektet Grön Flagg i sin verksamhet. Resultaten presenteras som två
verksamhetsberättelser för skolors miljöarbete.
4.1.1 Verksamhetsberättelse för Karlsborgsförskolas miljöarbete Förskolan i Karlsborg ligger cirka 10 kilometer öster om Kalix. Förskolan har 18 barn inskrivna, barnen är mellan 1-5 år gamla. Här jobbar två förskollärare, en barnskötare, städpatrull på timmar och ett ekonomibiträde på halvtid.
Hösten 1998 blev förskolan medlemmar i projektet Grön Flagg. Började då jobba med temat kretslopp. Förskolans syfte med miljöarbetet var att:
♦ göra barnen medvetna om miljön runt omkring oss, samt hur vårt levnadssätt påverkar miljön
♦ visa barnen vad naturen ger, samt vad den återvinner själv
♦ lära barnen vad vi kan återvinna för att spara på naturresurserna och minska sopberget
♦ lära barnen den enskildes betydelse, "jag kan påverka".
Man källsorterade alla sopor och komposterade grönsaksresterna. Verksamhet använde i stor utsträckning återvinningsmaterial och naturmaterial såsom mjölkpaket, kapsyler, kottar och pinnar. Årstidsväxlingarna följdes genom att så och plantera frön på våren och plocka och tillreda bär på hösten. Detta tillsammans med diskussion om vad som händer och varför, för att öka barnens förståelse.
Karlborgsförskola fem miljömål under hösten 1998 och fram till våren 1999 var:
♦ förskolan ska halvera sitt användande av engångshanddukar under läsåret
♦ förskolan ska påverka åtminstone en familj att börja källsortera hemma
♦ förskolan skall återvinna 99 % av allt glas, innan läsårets slut
♦ förskolan skall ha en maskkompost som håller undan en del av
Kapitel 4 Empiri
18
♦ vi ska använda naturmaterial i större utsträckning i vårt skapande arbete.
Samt återanvända förpackningar och dylit.
Resultatet för förskolans miljöarbete blev att alla pappershandukshållare
plockades bort och ersattes med handdukar, förbrukningen på pappershandukar minskades. En familj i Karlsborg började källsortera och hur det gick till
redovisades genom förskolans videofilm. Allt glas som inte behövdes för sylt och annan förvaring fördes till återvinningsstationen. Maskkomposten gjordes av en fisklåda av frigolit och 200 maskar köptes genom Överkalix maskodling, vilket behövs när man ska starta en maskkompost. Barnen har använt
återvinningsmaterialet till att bygga tunnlar av kartonger, Barbie hus, satt upp en affär med gamla förpackningar och att göra djur av kottar. Genom sitt miljöarbete blev förskolan certifierade enligt Grön Flagg och fick sin Gröna Flagga hissad.
Under hösten 1999 utökade man sitt miljöarbete, forsatte att jobba med temat kretslopp men med nya mål som:
♦ förskolan skall ha ett eget trädgårdsland
♦ allt komposterbart skall komposteras
♦ sunt miljötänkande skall råda vid alla inköp till förskolan
♦ sprida det miljömedvetna tänkandet
♦ öka barnens miljömedvetenhet.
En varmkompost sattes igång, där det mesta av matavfallet komposterades. Att hjälpa till vid komposten tyckte barnen mycket om. Komposten klarade inte riktigt av det kalla vinterklimatet utan frös på ytan periodvis. I den skapande verksamheten med barnen ändvändes återvinningsmaterial men även
naturmaterial som tidigare. Trädgårdslandet i ordningsställdes med hjälp av föräldrar och sponsorer. Tyvärr så fick inte odlingar vara i fred, utan en del kvällsgäster ryckte upp en stor del av grönsakerna.
Resultatet för förskolans miljöarbete under hösten 1999 och fram till våren 2000 blev att man kunde skörda till exempel, morötter, potatis och sallad i sitt eget trädgårdsland, det som fanns kvar. Nästan alla matrester komposteras, det är bara kött, fisk och apelsin som inte komposteras det är för hårdsmält. Alla tvätt- och städmedel som inköpts var miljövänliga och inga engångsprodukter har köpts. Alla föräldrar informerades om förskolans miljöarbete. Tillsammans med barnen så sopsorterade och komposterade man. Fler och fler barn
påpekade hemma för sina föräldrar när de kastade soporna att det hade gått att kompostera eller återvinna.
Den 29 november 1999 fick förskolan Kalix Kommuns miljöpris, med motiveringen "För att de på ett föredömligt sätt arbetar med att öka
miljömedvetenheten". Att de dessutom som enda dagis i kommunen har fått miljöcertifieringen Grön Flagg ses som en garanti på detta.
Miljörådets sammansättning bestod av personal och två föräldrar som representerade barnen, miljörådet träffades när behov uppstod.
I dag 2004, så arbetar förskolan inte mot en certifiering av Grön Flagg, detta pågrund av att den som var mest engagerad, var även den som startade projektet i förskolan, slutade och man fick ingen som riktigt tog tag i arbetet.
Men det implementerande miljöarbetet forsätter inom verksamheten, man jobbar som tidigare med källsortering, återvinning, egen odling, bärplockning och med naturmaterial. Man arbetar även mycket med att prata och diskutera med barnen. Frågor som till exempel varför ska vi vara rädda om vår miljö, spara på vatten och el, detta för att öka barnen miljömedvetenhet. Men det sker på barnens nivå, förskolans miljöarbete anpassas mycket efter den dagliga verksamheten. Miljöarbetet kan förbättras inom förskolan, med att till exempel göra barnen medvetna om vad man kan ta tillvara på i stället för att köpa nytt (Morin, 2004, pers comm).
.
4.1.2 Verksamhetsberättelse för Centrumskolans miljöarbete Centrumskolan ligger mitt i centrala Kalix, här går barn från förskoleklass (6 åringar) till årskurs 6 samt även en sär- och träningsskola. Totalt har skolan 179 elever och 35 anställda. Det är då räknat med rektor, lärare, fritidspedagoger, förskolelärare, kök och städpersonal.
Under läsåret 2000-2001 blev skolan medlemmar i projektet Grön Flagg.
Började då jobba med temat kretslopp, genom att källsortera, kompostera, minska pappersförbrukningen och odla i skolträdgården. Men det var redan under läsåret 1998-1999 som beslut togs att miljö ska utgöra en röd tråd i skolans dagliga arbete.
Läsåret 2001-2002 blev skolan Grön Flagg certifierade och fick sin Gröna Flagga hissad.
Man forsatte under läsåret med projektet Grön Flagg och nu valde man att jobba med temat energi. Skolans miljömål togs fram:
♦ kunskap om energikällor på vår jord
Kapitel 4 Empiri
20
♦ vi ska ha kännedom varifrån Kalix kommuns energi kommer ifrån
♦ barn och personal ska uppmuntra varandra att spara energi
♦ största vikten av en bra kosthållning för vår hälsa och välbefinnande.
Med temat energi arbetade man på olika sätt som till exempel att eleverna fick kännedom om solen som energikälla och att man såg till att man släckte
lamporna efter sig. Även ett teknikprojekt som heter Skellefteå projektet drogs i gång. Under läsåret så utökades även skolträdgården så att varje klass fick en potatis rad var. Arbetet med att källsortera och kompostera fortgick. Potatisen som skördades från skolträdgården hösten 2002, serverades två gånger i skolans matsal och räckte till cirka 200 personer. Skolan uppfyllde även detta år kraven för Grön Flagg certifiering.
Under läsåret 2002-2003 började man med att arbeta med temat vatten och man tog fram nya miljömål för skolan vilka var:
♦ vattnets olika tillstånd
♦ vattnets betydelser för människor och djur
♦ matens betydelse för energin i kroppen
♦ energi som drivkraft
♦ vattnets rikedom.
Olika saker som man gjorde under läsåret var till exempel att man var på studiebesök till vattenfall. Satte upp en teater som handlade om vatten. Under läsåret så hann man inte arbeta färdigt med temat vatten. Därför beslöt man att under läsår 2003-2004, arbeta med både temat energi och vatten. Skolan inledde ett samarbete med Yvonne Häggström från Luleå tekniska universitet, att arbeta med naturvetenskap. Man köpte in en glaskompost, där varje klass fick se hur matavfall blev matjord. Skolträdgården odlades som tidigare och eleverna komposterade och källsorterade. Detta arbeta ska nu redovisas till stiftelsen Håll Sverige Rent för att godkännas så att skolan behåller sin certifiering.
Under oktober 2004 så ska miljörådet samlas, vilket består av en
elevrepresentant från varje klass och skolans miljöansvarige. Man ska då ta upp vilket tema man ska arbeta med under läsåret 2004-2005. Efter valda teman så fastställs skolans miljömål. Varje elevrepresentant tar upp med sin klass hur man ska arbeta mot målen och på vilket sätt. Olika årskurser arbetar på olika sätt med teman. Ett exempel, då man arbetade med energi så fanns det fem miljömål för skolan, se ovan. Då arbetade:
♦ särskolan med att släcka lampor som inte används och studiebesök på vattenfall
♦ årskurs 6 arbetade med solen som energikälla och med teknik där temat är värme
♦ årskurs 5 med teknik inriktad mot energi samt med olika energikällor och dess konsekvenser i naturen
♦ årskurs 4 med teknikprojekt om värme. Solen vår viktigaste energikälla samt vattenkraft och vattnets kretslopp
♦ årskurs 3 med allemansrätten och olika miljöspel. Samt att ta reda på varifrån Kalix får sin energi
♦ årskurs 2 med maten och kroppen. Genom att arbeta med maten utifrån kostcirkelns delar ska vi lära oss att se sambandet mellan vår föda och dess betydelse för att kroppen ska fungera
♦ årskurs1 och förskoleklassen med samtal med barnen om deras tankar om energi. Ritat och skrivit om energi som har samlats ihop till en bok "Min bok om energi".
Miljörådet har även en skyddsombudsuppgift, där man bland annat tittar till skolans kapprum och utemiljö.
Miljöansvarige för skolan är den som driver miljöarbetet med projektet Grön Flagg framåt, även den som anmälde skolan till projektet. Man anser att det inte är så mycket extraarbete utan att det faller in i undervisningen, men menar även att projektet skulle ha en osäker framtid på skolan om denna drivkraft ej fanns.
På grund av skolans centrala läge, har man ofta blivit utsatt för förstörelse som bidrar till att endel tappar motivationen för miljöarbetet. Nu senast så har all potatis som eleverna sått ryckts upp. Samt att den Gröna Flaggan måstes tas ner dagligen, den första stals, så skolan fick köpa en ny.
Trots förstörelsen så arbetar man vidare med nya idéer, bland annat ska man börja arbeta med skapande uterum, att använda material från naturen. Även att skolan blev tilldelad ett miljöpris från Länsförsäkringar Norrbotten den 23 april 2004, för sitt miljöarbete är en stor sporre för det forsatta miljöarbetet inom skolan. Priset var på 10 000 kr, där miljörådet har fått besluta vad man ska göra med pengarna (Westerberg, 2004, pers comm).
Kapitel 4 Empiri
22
4.2 Enkätstudien
Enkätundersökningens syfte var att ta reda på hur man har arbetat med
projektet Grön Flagg. Samt att identifiera vilka drivkrafter och svårigheter som har uppstått med miljöarbetet. Denna information kommer att presenteras nedan.
4.2.1 Datamaterial från enkätstudien
Betydelsefull information av datamaterialet presenteras. Där det bedöms relevant anges antal svar eller en poängsättning. Exempel på sammanställning av enkätens datamaterial finns i bilaga 2. Viss tolkningsfrihet vid
sammanställningen har tagits med för att sammanföra information med samma innebörd
Tabell 4:1. fördelningen mellan olika skolnivåer
Fråga 1. Typ av skola? Antal svar
Förskola 26
För- och grundskola 6
Grundskola 30
Gymnasieskola 5
Tabell 4:2 fördelning för de tillfrågade skolor där personalen har utbildas inom miljöfrågorna
Fråga 4a. Utbildas de anställda inom
miljöfrågorna? Antal svar
Ja 43
Nej 24
Tabell 4:3 fördelningen mellan interna och externa utbildare
Fråga 4b. Vem ger utbildningen på skolan? Antal svar
Någon intern 4
Någon extern 28
Både internt- och externt 11
Här redovisas några exempel på interna och externa utbildare.
Tabell 4:4 olika exempel på interna och externa utbildare
Olika interna utbildare Olika externa utbildare Miljöhandledare Håll Sverige Rent
Miljöansvarige Naturvårdstyrelsen Miljösamordnaren Frilufsfrämjandet Miljöskolan Vallen Ragn Sells
Stiftelsen Friends
Luleå Tekniska Universitet Naturskolan
Tabell 4:5 fördelningen för de tillfrågade skolornas inträdesår i projektet Grön Flagg
Fråga 5. Vilket år blev skolan medlemmar i Stiftelsen Håll Sverige Rents projekt Grön Flagg?
Antal svar
1996 8
1997 2
1998 9
1999 4
2000 10
2001 10
2002 5
2003 13
2004 6
Tabell 4:6 fördelningen för de tillfrågade skolornas val av teman i projektet Grön Flagg
Fråga 6. Vilka olika teman inom projektet
Grön Flagg har skolan arbetat med? Antal svar
Temat Kretslopp 61
Temat Vatten 34
Temat Skogen 28
Temat Energi 20
Temat Livsstil och Hälsa 15
Dessutom uppgav två skolor att dom hade jobbat med ett tema som hette Miljö i sagans värld.
Kapitel 4 Empiri
24
Tabell 4:7 fördelningen av de tillfrågade skolornas arbete med antal teman i projektet Grön Flagg
Tabell 4:8 fördelningen för de tillfrågade skolornas certifiering, av dom olika teman som finns i projektet Grön Flagg
Fråga 7. Vilket/vilka teman inom projektet
Grön Flagg har skolan blivit certifierad i? Antal svar
Energi 15
Vatten 28
Kretslopp 54
Skogen 20
Livsstil och Hälsa 3
Ingen certifiering 9
Två skolor uppgav att dom har blivit certifierade i ett tema som hette Miljö i sagans värld.
Fråga 8. På vilka sätt har barnen/eleverna arbetat med projektet Grön Flagg?
Här redovisas några exempel på olika arbetssätt.
Projekt och information:
♦ projekt om teknik - och miljö
♦ Skellefteå projektet miljön
♦ utbildning av lärare och elever om naturen, miljön, kretsloppstänkande
♦ information om kost, hälsa och motion
♦ brainstorming om energin.
Experiment:
♦ mikroskopundersökning av jorden
♦ mätning av vattnets pH, temperatur, nitrater och vattenföroreningar
♦ temperaturkontroller i luften
♦ studerat kretsloppet i växhus och i årstidsträdgårdarna Antal teman som man har arbetat med Antal svar
5 olika teman 4
4 olika teman 14
3 olika teman 8
2 olika teman 20
1 tema 20
♦ väga sopor
♦ göra eget papper och reningsverk.
Sortering, återvinning och användning av naturmaterial:
♦ källsortering och återvinning
♦ kompostering och maskkompost
♦ göra nytt av gammalt, göra hus av mjölkförpackningar, taxar av toalettrullar, konstverk av skräp och skrot.
Exkursion och studiebesök:
♦ exkursion i naturen, följa en naturruta och träds växlingar i de olika årstiderna, sätta upp fågelholkar och levt stenåldersliv
♦ studiebesök på kustbevakningen, fjärrvärmeverk, vattentorn och soptipp
♦ företagsbesök på vattenfall, sågverk, fiskeodling, fiskedammar
♦ besöka kretsloppshus.
Drama, musik och rörelse:
♦ fysisk aktivitet, rörelsepass, avslappning, kompismassage
♦ teater och drama om miljön och miljömusikal
♦ utställning om kretsloppet
♦ sång och läsning av böcker om miljön och djur.
Hushållning:
♦ spara el genom att släcka lyset efter sig och elever som energidetektiver
♦ spara vatten genom att samla upp regnvatten till bevattning
♦ minska pappersförbrukningen genom att rita och kopiera på båda sidorna
♦ ej använda engångsartiklar eller minimera användandet.
Odling:
♦ odla lin för att bereda på slöjden
♦ odling i egen jord från komposten
♦ odlar ekologiskt, i växthus och odlingsbänkar.
Kost:
♦ köpbojkott av utrotningshotade fisksorter som torsk
♦ skolans kök är kravcertifierad
♦ försöker köpa kravodlat och kravmärkta produkter
♦ fruktstund varje dag.
Kapitel 4 Empiri
26
Övrigt:
♦ ger ut en egen tidning för nyheter och projekt som rör miljön
♦ miljödikttävling
♦ städning både ute och inne
♦ skolans matavfall ges till hönor som finns i närheten
♦ förhindra mobbning, nolltolerans, kompissamtal
♦ minska bullernivån.
Tabell 4:9 fördelningen av de tillfrågade skolorna som är certifierade eller inte certifierade enligt projektet Grön Flagg
Fråga 9a. Är skolan i dag certifierade enligt Stiftelsen Håll Sverige Rents projekt Grön Flagg?
Antal svar
Ja 54
Nej 13
Tabell 4:10 olika orsaker som ligger till grund för att skolan inte är certifierade enligt Grön Flagg
Fråga 9b. Varför skolan inte är certifierad
enligt Grön Flagg? Antal svar
Har nyligen börjat arbeta med projektet Grön Flaggs miljöarbete inom skolan så vi har inte hunnit certifierat
6
Anser att det räcker med att arbeta med miljöfrågorna, själva certifieringen anser vi inte är nödvändig
3
Arbetsbelastningen inom skolan är i dagsläget för stort för att vi ska ha möjlighet att arbeta med att certifiera oss enligt Grön Flagg
1
Övrigt 3
Vad gäller övrig så var det omorganisation, byte av personal och att man ej ännu har börjat arbeta med Grön Flagg.
Tabell 4:11 trenden inom skolornas miljöarbete
Fråga 10. Hur skulle du beskriva trenden
i skolans miljöarbete? Antal svar
Ökande: 10
Är på jämn nivå 43
Har avstannat 3
Har precis tagit fart 7
Övrigt 4
Här har de som svarat övrigt uppgett att:
♦ man har slutat att jobba med Grön Flagg
♦ man är i planeringsstadiet
♦ miljörådet jobbar med regelbundna träffar och har många idéer men det är svårt att få med personal och de äldre eleverna
♦ för de mest engagerade lärarna finns alltid miljöfrågorna naturligt med i arbetet men att några lärare arbetar mer för att de måste.
Fråga 11. Vilka är skolans miljömål i enlighet med Grön Flagg?
Att ta med alla tillfrågade skolornas miljömål, är inte möjligt de är alltför många. Här redovisas några exempel på miljömål för dom olika temana.
Miljömål för Energi:
♦ släcka lamporna när de ej används
♦ energianvändningen hemma och i skolan
♦ alternativa energikällor
♦ solen- jordens energikälla
♦ varifrån kommer och hur utvinns energi.
Miljömål för Vatten:
♦ att arbeta med vattnets olika former, is, snö, ånga och vatten
♦ följa en bäcks vattenstatus under några år
♦ kontrollera och stoppa rinnande kranar, installera självavstängande kranar
♦ att minska utsläpp och använda miljömärkta rengöringsmedel
♦ att känna till vattnets kretslopp.
Miljömål för Kretslopp:
♦ källsortera sopor
♦ lära sig hushålla med material och vatten
♦ pappersåtervinning
Kapitel 4 Empiri
28
♦ hålla rent på gården
♦ kompostering.
Miljömål för Skogen:
♦ lära känna skogens djur
♦ plocka och tillreda skogens bär
♦ ge barnen kunskap om årstidernas skiftningar
♦ experimentera, nedbrytning av olika ämnen
♦ forska om hur miljöförstöringen påverkar vår skog.
Miljömål för Livsstil och Hälsa:
♦ förståelse för en sund livsstil, genom lektioner i kost och hälsa
♦ öka andelen krav-, miljö- och rättvisemärkta produkter
♦ arbeta med matens väg från jord till bord och tillbaka
♦ förhindra mobbning
♦ minska buller.
Tabell 4:11 andel i procent av skolans personal som uppskattas jobbar med miljöarbetet
Fråga 12. Hur stor andel i procent av skolans personal uppskattas jobba med miljöarbetet?
Antal svar
1-20 % 4
21-40 % 3
41-60 % 5
61-80 % 5
81-100 % 49
En lämnade frågan blank.
