Du är vad dina föräldrar läste?: En komparativ publikstudie om nyhetskonsumtion, politiskt intresse och arvet från föräldrarna

DU ÄR VAD DINA FÖRÄLDRAR LÄSTE?

– EN KOMPARATIV PUBLIKSTUDIE OM NYHETSKONSUMTION, POLITISKT INTRESSE OCH ARVET FRÅN FÖRÄLDRARNA

FÖRFATTARE: MALIN EIREFELT HANDLEDARE: CHRISTIAN CHRISTENSEN

EXAMINATOR: ANJA HIRDMAN

C-UPPSATS V14JKAND JOURNALISTIKVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR MEDIESTUDIER, JMK

STOCKHOLMS UNIVERSITET

Abstract  

Den  här  uppsatsen  försöker  genom  djupintervjuer  med  åtta  respondenter  att  förstå  om   det  finns  några  skillnader  i  nyhetsintresse  och  -­‐konsumtion  samt  politiskt  intresse  och   engagemang,  mellan  personer  som  växte  upp  i  ett  hem  med  och  utan  dagstidning.  Om   det  uppkommer  skillnader  som  inte  går  att  koppla  till  om  man  vuxit  upp  med  eller  utan   dagstidning  ämnar  den  här  uppsatsen  också  ge  svar  på  vad  de  skillnaderna  då  kan  bero   på  och  utbildning  finns  med  som  möjlig  variabel.  Detta  görs  för  att  förstå  om  mediearv   påverkar  individers  intresse  och  engagemang  för  nyheter  och  politik  med  en  ansats  i  att   nyhets-­‐   och   politiskt   intresse   ligger   till   grund   för   en   demokrati.   Den   teoretiska   ramen   består   av   teorin   om   kunskapsklyftor   samt   tidigare   forskning   om   att   internet   kan   överbrygga   dem.   Även   kommersialisering   av   medier   samt   samband   mellan   dagstidningsläsning   och   demokratiskt   engagemang   gås   igenom   för   att   belysa   olika   personers  olika  utgångspunkter.    

Studien  kommer  fram  till  att  de  mest  nyhetsintresserade  och  politiskt  engagerade  växte   upp  med  dagstidning  i  hemmet  och  att  den  minst  nyhetsintresserade  och  minst  politiskt   engagerade   växte   upp   utan   dagstidning   i   hemmet.   Det   stödjer   teorin   om   kunskapsklyftor.  De  övriga,  däremot,  visar  en  ganska  jämn  aktiv  nyhetskonsumtion  och   ett   ganska   jämnt   högt   intresse   för   politik.   Kommersialiseringen   av   medierna   sägs   avpolitisera   medborgarna   men   den   här   studien   säger   emot   det,   då   tre   personer   som   växte  upp  med  föräldrar  som  hade  kvällstidning  som  första  nyhetskälla  och  själva  har   sociala  medier  och  gratistidning  som  främsta  källa,  är  aktiva  nyhetskonsumenter  som  är   mycket  intresserade  av  politik.  Den  här  studien  visar  också  två  respondenter  som  vuxit   upp   i   hem   utan   dagstidning   med   outbildade   föräldrar   som   aldrig   pratade   om   politik   hemma,   som   själva   är   nyhetsintresserade,   politiskt   engagerade   med   varsin   akademisk   examen.  Vad  de  mer  har  gemensamt  är  att  de  använder  sociala  medier  som  nyhetskälla.  

Det  är  förenligt  med  studien  som  visar  att  internet  kan  överbrygga  kunskapsklyftor.  Den   här   studien   innehåller   alltså   respondenter   som   både   talar   för   och   emot   teorin   om   kunskapsklyftor.    

Nyckelord:  dagstidning,  mediearv,  uppväxt,  kunskapsklyfta,  knowledge  gap,  

djupintervju,  Tichenor,  Boulianne  

”Vår   bild   av   verkligheten   styrs   till   stor   del   av   vilka   medier   vi   har   omkring   oss   i   vår   vardag  –  vilken  tidning  som  ligger  på  frukostbordet  och  om  det  över  huvud  taget  ligger   någon  tidning  där.”  (Nord&Nygren  2002:150)  

Innehållsförteckning    

1.  Inledning    s.1

1.2  Syfte           s.2  

1.3  Problemformulering/problemställning       s.2  

1.4  Frågeställningar         s.4  

1.5  Material  och  avgränsning         s.4  

2.  Svenskarnas  medievanor         s.4  

3.  Teori/tidigare  forskning         s.6  

  3.1  Knowledge  gap  theory         s.6  

3.3  Ny  teknologi  förändrar  spelplanen       s.8  

3.1  Kommersialiseringen  av  medierna       s.10  

3.2  Dagstidningsläsning  och  demokratiskt  engagemang  hör  ihop   s.11  

4.  Metod             s.12  

4.1  Val  av  metod           s.12  

4.2  Kvalitativ  intervju         s.13  

4.3  Urval           s.13  

  4.3.1  Respondenterna  –  genomgång       s.14  

4.4  Möjliga  problem  med  materialet       s.15  

4.5  Genomförande           s.16  

4.6  Tillvägagångssätt  under  analysen       s.17  

4.7  Forskningsetik           s.18  

5.  Resultat/Analys           s.19  

  5.1  Ämne:  Nyhetskonsumtion         s.19  

5.1.1  Mönster:  Aktivitet         s.19  

5.1.2  Mönster:  Attityd  till  papperstidning     s.20  

5.1.3  Mönster:  Primär  nyhetskälla       s.21  

5.1.4  Mönster:  Vändpunkter       s.22  

5.1.5  Mönster:  Sociala  medier       s.24  

  5.2  Ämne:  Demokratiskt  engagemang         s.26  

5.2.1  Mönster:  Intresse         s.26  

5.2.2  Mönster:  Rösta         s.27  

5.2.3  Mönster:  Föräldrars  utbildning       s.27  

5.2.4  Mönster:  Partisympati       s.28  

5.2.5  Mönster:  Annan  definition  av  politik     s.28   5.2.6  Mönster:  Politikprat  i  hemmet         s.29  

  5.3  Svar  på  frågeställningarna         s.31  

6.  Sammanfattning           s.34  

7.  Slutdiskussion           s.35  

  7.1  Förslag  på  fortsatt  forskning         s.36  

8.  Käll-­‐  och  Litteraturförteckning         s.37  

8.1  Tryckta  källor           s.37  

8.2  Otryckta  källor             s.39  

Bilagor  

Bilaga  1  –  Mediebarometern         s.40  

Bilaga  2  –  Intervjuguide           s.42  

Bilaga  3  –  Exempel  på  resultatschema         s.44  

1.  Inledning  

Bibliotek,  internet  och  olika  samhällstjänster  gör  information  och  kunskap  tillgänglig  för   (nästan)  hela  Sveriges  befolkning.  Ändå  har  inte  alla  medborgare  samma  kunskap  –  det   finns  kunskapsklyftor.  Det  betyder  att  det  måste  till  något  mer  än  tillgänglighet  för  att  en   person   ska   ta   till   sig   kunskap.   Medier   skulle   kunna   utjämna   dem,   men   forskning   har   istället  argumenterat  för  att  medier  snarare  fördjupar  dem  Tichenor,  Donohue  &  Olien   1970;  Bruhn  Jensen  2009).    

I   små   observationer   jag   gjort   bland   vänner   på   min   fritid,   har   jag   märkt   hur   hög   utbildning,  allmänbildning  och  prenumeration  på  tryckta  dagstidningar  ofta  går  hand  i   hand.  Den  verkar  också  vara  lite  av  en  statussymbol,  den  där  dagstidningen.  Personerna   är   inte   bara   högutbildade   och   allmänbildade,   de   är   också   politiskt   kunniga   och   väl   förberedda   att   göra   ett   demokratiskt   val.   Dessa   observationer   stämmer   överens   med   tidigare   forskning   som   visar   att   dagstidningsläsning   och   högt   politiskt   intresse   och   kunnande   går   hand   i   hand.   (Viswanath,   Finnegan,   Rooney,   &   Potter   1990;   Boulianne   2011)  

Jag   började   intressera   mig   för   personers   bakgrund   och   uppväxt.   De   har   ytterligare   en   gemensam  nämnare,  de  här  vännerna.  De  har  vuxit  upp  i  ett  hem  där  föräldrarna  alltid   har  haft  dagstidning.  Jag  började  fundera  på  om  man  ärver  medievanor.  Eller  utvecklar   man  egna?  Och  eftersom  dagstidningsläsning  är  starkt  kopplat  till  hög  socioekonomisk   status,   ärver   man   i   så   fall   också   den?   Alla   vars   föräldrar   prenumererade   på   en   dagstidning   under   uppväxten   är   nödvändigtvis   inte   högutbildade,   allmänbildade,   demokratiskt   engagerade   medborgare.   Så,   vad   är   det   egentligen   man   ärver?   Vilka   faktorer   påverkar   ens   demokratiska   engagemang   under   livet?   Och   vad   spelar   dagstidningen  för  roll  i  det  hela?  Är  det  en  statussymbol?  Ett  bevis  på  att  man  är  en  viss   typ  av  människa?  Eller  är  det  bara  en  bärare  av  information,  precis  som  radion,  tv:n  och   webbtidningar?  Och  utbildning,  den  egna  och  föräldrarnas,  vad  spelar  den  för  roll  i  det   hela?  Men  framförallt,  är  kunskapsklyftan  konstant  eller  går  den  att  överbrygga?  I  min   uppsats  vill  jag  undersöka  mediearvet.  

Mycket   forskning   handlar   om   sambandet   mellan   en   persons   dagliga   medieanvändning  

och   politiska   engagemang.   (Viswanath   et   al.   1990,   McLeod,   Scheufele   &   Moy   1999;  

Eveland,   Hayes,   Shah   &   Kwak   2005;   Shah   &   Scheufele   2006;   Boulianne   2011)   Jag   vill   föra   in   en   ny   aspekt   och   se   hur   medieanvändning   som   skedde   runt   om   en   som   barn,   påverkar   ens   nyhetskonsumtion   och   politiska   engagemang   som   vuxen.   Jag   vill   undersöka   den   eventuella   effekten   av   att   ha   dagstidning   i   hemmet   under   uppväxten   –   om  det  har  en  kausal  påverkan  på  nyhetskonsumtion  och  politiskt  liv.  Med  dagstidning   åsyftas   i   den   här   studien   en   morgonutgiven   tidning   som   utkommer   minst   5   dagar   i   veckan.    

1.2  Syfte  

Den   här   studiens   syfte   är   att   kartlägga   nyhetskonsumtion   och   politiskt   intresse   och   engagemang   hos   åtta   personer   och   jämföra   de   som   har   vuxit   upp   med   och   utan   dagstidning.   Detta   vill   jag   göra   för   att   nyansera   och   öka   förståelsen   för   kopplingen   mellan   medieanvändning   och   demokratiskt   engagemang   och   lägga   till   en   historisk   aspekt.  Studien  tar  även  utbildning  i  beaktning  som  möjligt  påverkande  faktor.    

1.3  Problemformulering  

I   och   med   syftet   –   att   jämföra   personer   som   vuxit   upp   med   och   utan   dagstidning   –   undersöker  jag  effekter  av  media.  Det  behöver  problematiseras.  Det  gör  jag  med  bland   annat   Shelley   Bouliannes   forskning   i   den   teoretiska   ramen.   Min   utgångspunkt   är   att   undersöka  den  eventuella  effekten  av  en  dagstidning  kontra  inte  dagstidning  i  hemmet.  

Jag   är   dock   medveten   om   att   förekomsten   av   dagstidning   mycket   väl   kan   stå   för   någonting  annat,  som  påverkar  respondenten  i  högre  grad  än  själva  tidningen.  Det  finns   problem  med  att  ha  en  dagstidning  som  den  huvudsakliga  förklaringsvariabeln.  Därför   kommer   jag   aldrig   hävda   att   det   är   dagstidningen   som   påverkat   respondenten   åt   ena   eller  andra  hållet.  Med  det  sagt  är  jag  fortfarande  intresserad  av  hur  personer  som  vuxit   upp  med  och  utan  dagstidningar  intresserar  sig  för  nyheter  och  politik  idag.  

Det   har   gjorts   kvantitativ   forskning   som   har   undersökt   det   kausala   sambandet   mellan   politiskt   engagemang   och   nyhetskonsumtion.   Resultaten   visar   att   de   hör   ihop.   Ofta   poängteras  sambandet  intresse  leder  till  konsumtion.  (Boulianne  2011)  Jag  ser  däremot   två  problem  med  denna  typ  av  forskning.    

1. De   svarande   har   i   fråga   om   bakgrund   som   högst   kryssat   i   rutor   för   om   man   kommer   från   arbetar-­‐   eller   tjänstemannahem.   Mer   information   än   så   får   man   inte,  vilket  leder  till  att  man  får  en  bred,  men  grund,  bild  av  orsaker  och  samband.  

2. Definitionen  av  politiskt  engagemang  som  används  i  äldre  forskning  är  i  princip   om  man  gick  på  möten,  demonstrerade  eller  om  man  vad  med  i  facket.  Politiskt   engagemang  idag  kan  se  annorlunda  ut.  Att  gilla  något  på  facebook  kan  vara  ett   lika   stort   statement   som   att   demonstrera.   Robert   Putnamn   (2001)   hävdade   att   politiskt   engagemang   har   sjunkit   drastiskt   i   USA   mellan   cirka   1950   och   2000,   genom  att  mäta  hur  många  som  är  medlemmar  i  organisationer  nu  jämfört  med   då.  Grankvist  menar  att  det  är  ett  föråldrat  sätt  att  mäta  engagemang.  (Grankvist   2013)  

Jag  vill  bidra  med  en  djupare  förståelse  för  vari  nyhetskonsumtion  och  politiskt  intresse   grundar  sig  och  undersöka  vad  politiskt  engagemang  är  för  mina  respondenter.  Jag  vill   också  lägga  till  en  ny  aspekt  –  den  om  uppväxten  och  arvet.  Cecile  Gaziano  hävdar  i  sin   studie   om   kunskapsklyftor   att   ”Vital   areas   for   study   are   the   role   of   the   family   in   socialization  patterns  related  to  learning”  (1997:253).  I  SOM-­‐undersökningen  2012  har   en  kvantitativ  studie  gjorts  som  undersökte  förekomsten  av  dagstidning  i  hemmet  under   uppväxten.  De  har  frågat  om  den  svarande  växte  upp  i  ett  hem  med  en  dagstidning,  och   efter  det  dragit  slutsatser  om  hur  många  som  prenumererar  på  en  dagstidning  i  sitt  eget   hushåll,   beroende   på   om   de   växte   upp   med   eller   utan.   De   visar   att   andelen   som   prenumererar  är  betydligt  mindre  bland  de  som  växte  upp  utan  än  bland  de  som  växte   upp  med  (Weibull,  Oscarsson  &  Bergström  2013:38)  Jag  vill  utveckla  frågan  och  bidra   med  ny  kunskap  om  hur  en  dagstidning  i  hemmet  möjligtvis  påverkar  fler  vanor,  beslut   och   attityder,   än   bara   benägenheten   att   prenumerera.   Detta   har   inte   SOM-­‐institutet   undersökt  (L.  Weibull,  personlig  kommunikation,  28  maj,  2014).  

1.4  Frågeställningar  

Huvudfråga:  Har  en  dagstidning  i  hemmet  under  uppväxten  någon  effekt  på  personens   vuxna  attityd  och  beteende  när  det  kommer  till  nyhetskonsumtion  och  politiskt  intresse   och  engagemang?    

Underfrågor:  

1.   Vilken   skillnad   ser   man   på   personers   nyhetskonsumtion,   beroende   på   om   de   hade   dagstidning  hemma  eller  inte  när  de  växte  upp,  om  det  finns  någon?  

2.  Vilken  skillnad  på  demokratiskt/politiskt  intresse  och  engagemang  ser  man,  beroende   på  om  de  hade  dagstidning  hemma  eller  inte  när  de  växte  upp,  om  det  finns  någon?  

3.  Om  svaren  inte  går  att  koppla  till  dagstidning  eller  inte  i  hemmet  under  uppväxten,   kan  man  koppla  dem  till  utbildning?    

4.  Om  svaren  varken  går  att  koppla  till  dagstidning  i  hemmet  eller  utbildning,  syns  något   annat  samband?    

1.5  Material  och  avgränsning  

Jag   har   valt   metoden   kvalitativ   intervju,   respondentintervjuer,   och   mitt   material   till   forskningen   består   av   åtta   transkriberade   intervjuer.   Fyra   intervjuer   är   med   personer   som  växte  upp  med  dagstidning  och  fyra  med  personer  som  växte  upp  utan  dagstidning   –   detta   för   att   kunna   jämföra   resultatet.   Mer   om   intervjuerna   och   urvalet   finns   under   kapitel  4  –  Metod.    

2.  Svenskarnas  medievanor  

I  den  här  uppsatsen  kommer  respondenternas  nyhetskonsumtion,  dagstidningsläsning,   internetanvändning  och  valdeltagande  diskuteras.  I  den  här  studien  avser  dagstidning,   som  sagt,  en  morgonutgiven  tidning  som  utkommer  minst  5  dagar  i  veckan.  Här  kommer   en   snabb   bakgrund   till   hur   resterande   svenskars   vanor   har   sett   ut   och   förändrats   de   senaste  åren.    

–  En  vanlig  dag  2012  läste  61  procent  av  befolkningen  (mellan  9–79  år)  en  dagstidning.  

59   procent   hade   tillgång   till   en   prenumererad   dagstidning   i   hemmet.   Av   15–24-­‐

åringarna  läste  35  procent  och  av  65–79-­‐åringarna  läste  83  procent  en  dagstidning.    

–  Hur  vanligt  det  är  att  prenumerera  på  en  dagstidning  har  minskat  i  ganska  snabb  takt  i   Sverige.  År  1999  hade  71  procent  av  Sveriges  befolkning  (mellan  9–79  år)  tillgång  till  en   prenumererad  dagstidning  i  hemmet.  2012  var  det  59  procent  av  befolkningen.    

–  Jämför  man  längre  tillbaka  i  tiden,  med  när  mina  respondenter  växte  upp,  ungefär  på   80-­‐talet,   så   läste   ungefär   75   procent   av   befolkningen   en   dagstidning   en   vanlig   dag,   jämfört  med  61  procent  2012.  (Mediebarometern  2012,  2013)  

Hur   många   som   läser   och   prenumererar   på   en   dagstidning   har   alltså   minskat,   men   tillgången   till   internet   i   hemmet   har   däremot   ökat   markant.   1995   hade   27   procent   av   befolkningen  en  persondator  hemma  och  3  procent  av  befolkningen  hade  internet.  2013   hade  91  procent  en  dator  och  90  procent  hade  tillgång  till  internet.  (Mediebarometern   2013,   under   utgivning)   Svenskarnas   medievanor   har   alltså   förändrats   betydligt   de   senaste  femton  åren.  Färre  läser  dagstidning  och  fler  använder  internet.  Se  statistiken  i   sin   helhet   i   bilaga   1.   Utöver   Mediebarometern   finns   också   SOM-­‐institutet,   som   mäter   svenskars   medievanor.   Jonas   Ohlsson   skriver   i   SOM-­‐institutets   senaste   bok   om   tidningen   och   demokratin.   Också   han   pekar   på   dagstidningens   hotade   position.   Han   skriver  även  att  nedgången  i  upplagor  inte  har  kompenserats  av  läsning  på  tidningarnas   nätutgåvor.  ”Nedgången  i  tidningsläsningen,  i  kombination  med  tidningsföretagens  allt   mer  ansträngda  ekonomiska  läge,  riskerar  i  förlängningen  att  få  negativa  konsekvenser   för  demokratins  funktionssätt.”  (Ohlsson  2013:95)  

Valdeltagandet  i  riksdagsvalet  2010  var  84,63%.  2006  var  det  81,99%.  Valdeltagandet  i   Europaparlamentsvalet  2014  var  51,07%  och  2009  var  det  45,53%.  (www.val.se)    

3.  Teori/tidigare  forskning  

I   den   här   uppsatsen   undersöks   hur   personers   uppväxt   påverkar   deras   nutida   nyhetskonsumtion  och  politiska  intresse/engagemang.  Jag  använder  mig  av  knowledge   gap  theory  –  teorin  om  kunskapsklyftor,  för  att  belysa  detta.  Det  behöver  inte  finnas  en   kunskapsklyfta   mellan   två   personer   där   en   har   vuxit   upp   med   och   den   andra   utan   dagstidning,  men  det  skulle  kunna  göra  det,  eftersom  dagstidningsprenumeration  ofta  är   kopplat   till   hög   socioekonomisk   status.   Detta   utvecklas   i   kommande   avsnitt:   ”3.4   Dagstidningsläsning   och   demokratiskt   engagemang   hör   ihop”.   De   med   hög   socioekonomisk  status  hävdas  i  sin  tur  ha  lättast  för  att  tillgodogöra  sig  kunskap.  Mer   om  detta  i  följande  avsnitt.  På  grund  av  dessa  förhållanden  är  teorin  om  kunskapsklyftor   relevant  för  den  här  uppsatsen  även  om  någon  kunskapsklyfta  inte  är  garanterad  från   början.   Sedan   teorin   utvecklades   på   1970-­‐talet   har   det   skett   stora   teknologiska   förändringar.  Knowledge  gap-­‐teorin  har  utvecklats  till  en  digital  divide-­‐teori  som  går  ut   på  att  det  är  ”the  better-­‐off  that  first  acquire  and  then  upgrade  the  technology  and  move   further   ahead”   (McQuail   2010:156).   Man   kan   argumentera   för   att   jag   skulle   kunna/borde   använda   mig   av   teorin   ”digital   divide”,   men   jag   har   inte   sett   det   som   tillräckligt   relevant   för   min   studie   eftersom   91   procent   av   alla   Sveriges   25–44-­‐åringar   använder   internet   en   vanlig   dag   och   det   är   i   det   här   åldersspannet   sju   av   åtta   respondenter  befinner  sig    (Mediebarometern  2013,  under  utgivning).  

Annan  forskning  som  är  viktig  för  min  studie  är  den  som  Shelley  Boulianne  publicerade   2011,   där   hon   hävdar   att   internet   och   online-­‐nyheter   kan   väcka   nytt,   sedan   tidigare   obefintligt,  intresse  för  nyheter  och  politik  och  därmed  kan  verka  emot  kunskapsklyftor.  

Det   är   relevant   för   att   också   förstå   hur   kunskapsklyftor   kan   överbryggas.   Jag   belyser   också   kommersialisering   av   medier   samt   sambanden   mellan   dagstidningsläsning   och   politiskt  intresse/socioekonomisk  status/demokratiska  funktioner  för  att  dessa  ämnen   är   besläktade   med   frågeställningen   om   nyhetskonsumtion   –   syns   skillnad   i   källa   och   medium,  beroende  på  var  man  kommer  från,  och  är  den  skillnaden  i  så  fall  konstant  eller   föränderlig?    

3.1  Knowledge  gap  theory  

Temat   kunskapsklyftor   introducerades   med   ”The   knowledge   gap   hypothesis”   av  

Tichenor,  Donohue  och  Olien.  Hypotesen  lyder:  

”As   the   infusion   of   mass   media   information   into   social   systems   increases,   segments   of   the   population  with  higher  socioeconomic  status  tend  to  acquire  this  information  at  a  faster  rate  than   the  lower  status  segments,  so  that  the  gap  in  knowledge  between  these  segments  tend  to  increase   rather  than  decrease.”  (Tichenor  et  al.  1970:159-­‐160)    

De  kom  fram  till  att  kunskapsklyftor  som  ökar  av  medier  beror  på  att  högstatusgrupper   är   så   mycket   bättre   på   att   ta   till   sig   information   från   massmedier   än   vad   lågstatusgrupper   är.   Ett   bevis   på   detta   är   en   undersökning   där   man   undersökte   kunskapsskillnader   i   två   samhällen   där   tidningen   i   det   ena   samhället   strejkade.   I   samhället  där  tidningen  strejkade  minskade  kunskapsklyftan  under  strejken.  (Tichenor   et  al.  1970)    

Anledningen  till  att  högstatusgrupper  är  bättre  på  att  ta  till  sig  information  de  exponeras   för,  än  lågstatusgrupper,  är  enligt  Tichenor  et  al.  följande:  

–   Kommunikationsförmåga:   personer   med   högre   utbildning   har   bättre   läs-­‐   och   förståelsekunskaper.    

–  Mängden  lagrad  information:  personer  som  har  tidigare  kunskap  på  ett  ämne  är  mer   benägna  att  reagera  på  ämnet  när  det  blir  belyst  i  massmedia  och  är  bättre  förberedda   på  att  förstå  ämnet.    

–   Relevant   social   kontakt:   har   man   likasinnade   vänner   är   det   mer   troligt   att   man   diskuterar  ämnet.  Kunskapen  sprids  och  förståelsen  ökar.    (Tichenor  et  al.  1970)  

Deras  syn  stämmer  dock  inte  helt  överens  med  min.  Deras  definition  av  kunskapsklyftor  

förutsätter  att  alla  medborgare  blir  utsatta  för  samma  information  och  handlar  mer  om  

hur   olika   individer   tar   denna   information   till   sig.   I   den   här   studien   berörs  

kunskapsklyftor   delvis   från   ett   annat   perspektiv   –   det   att   själva   konsumtionen   och  

tillgängligheten   skiljer   sig,   inte   bara   förmåga   och   benägenhet   att   ta   till   sig   innehåll.   I  

tredje  punkten  förutsätter  de  att  personer  i  högstatusgrupper  bara  umgås  med  andra  i  

högstatusgrupper,   vilket   är   troligt   men   inte   säkert.   Dessutom   utfördes   den   här  

undersökningen,  om  den  strejkande  dagstidningen,  i  en  tid  utan  internet.  Hade  samma  

sak   hänt   idag,   att   en   tidning   strejkar,   skulle   medborgarna   kunnat   hitta   samma   eller  

liknande  information  på  nätet.  Deras  teorier  om  varför  medlemmar  i  högstatusgrupper  

är   bättre   på   att   ta   till   sig   information   är   fortfarande   aktuella.   Skillnaden   är   att   det   för  

lågstatusgrupper  finns  fler  möjligheter  idag,  än  dagstidningen.  

3.2  Ny  teknologi  förändrar  spelplanen  

”You  do  not  need  to  be  rich  and  powerful  to  have  a  presence  on  the  World  Wide  Web.”  

(McQuail  2010:156)    

Dagstidningens   förtjänster   har   länge   höjts   till   skyarna   och   internet   har   sagts   hota   dagstidningens  existens.  (Boulianne  2011;  Andersson  2013)  Ingela  Wadbring  studerade   gratistidningen   Metro   (2003)   och   diskuterade   att   ny   teknik   alltid   är   farlig   och   att   det   som  unga  konsumerar  alltid  anses  vara  av  låg  kvalitet.  ”Redan  på  70-­‐talet  sågs  de  unga   som  en  förlorad  generation”  (Wadbring  2003:184).  Också  Ulrika  Andersson  diskuterar   detta  i  ”Attityder  till  nyheter  på  nät  och  papper”  där  hon  unisont  med  Wadbring  skriver   att   alla   nya   nyhetsmedier,   när   de   än   kommer,   från   radion   till   tv:n,   lokalradion   och   gratistidningen,  alltid  setts  som  ett  stort  hot  mot  dagstidningen.  Senast  ut  är  internet  att   beskyllas  för  att  sätta  spiken  i  dagstidningens  kista.  Anderssons  studie  visar  att  internet   har   stärkt   sin   roll   som   nyhetskanal,   framförallt   bland   yngre   människor.   (Andersson   2013)    

En  studie  som  gjordes  av  Shelley  Boulianne  2011  i  USA,  på  politiskt  intresse  och  olika   nyhetsmedium,   visade   att   den   ökande   internetanvändningen   inte   behöver   få   negativa   konsekvenser   som   forskare   tidigare   antytt.   Hon   ställer   frågan   om   nyhetsmedia   är   ett   verktyg  för  de  som  redan  är  intresserade  av  politik,  eller  om  media  kan  stimulera  nytt   intresse?   Hon   menar   att   media   troligtvis   fyller   båda   funktioner.   Hennes   forskning   kommer   fram   till   att   tv-­‐nyheter   är   något   för   redan   insatta,   medan   online-­‐nyheter   är   bättre   på   att   locka   in   oinvigda.   Hur   bra   ett   medium   är   på   att   antingen   bara   förstärka   redan   intresserades   intressen   eller   locka   in   tidigare   ointresserade   beror   på   ett   antal   faktorer:   ansträngningen   och   uppmärksamheten   som   krävs   för   att   använda   nyhetskällan,   dess   informationsspridningskapacitet   och   dess   mångfald   i   innehåll.  

Boulianne   skriver   att   många   klagar   på   sjunkande   nivåer   av   samhälls-­‐   och   politiskt  

engagemang  i  samhället,  vilket  resulterar  i  ett  hot  mot  demokratin.  Media  ses  som  både  

orsak   till   och   bot   på   problemet.   Tv:n   får   ofta   stor   skuld   i   att   ha   skapat   denna   civila  

slapphet   och   andra   forskare   har,   som   sagt,   förutspått   att   internet   bara   skulle   förvärra  

det   hela.   Boulianne   fortsätter   med   att   förhållandet   mellan   medieanvändning   och  

politiskt  intresse  är  ömsesidigt,  att  det  påverkar  varandra,  men  att  de  olika  mediernas  

karaktär  gör  att  effekten  kan  bli  olikt  stark  åt  olika  håll,  beroende  på  medium.  Mycket   forskning  på  det  här  ämnet  sker  inom  Uses  and  gratification-­‐approachen,  som  antar  att   personer   har   specifika   mål   eller   behov   relaterade   till   medieanvändning.   Bouliannes   studie  går  emot  både  effekt-­‐  och  behovsforskning.  Hon  menar  att  när  medieanvändning   blir   så   genomgripande   att   användningen   är   i   princip   konstant,   på   grund   av   den   stora   tillgängligheten,   har   personerna   kanske   inte   längre   klara   mål   med   sin   användning.  

Istället  kan  de  öppna  datorn  av  en  anledning,  men  komma  att  göra  något  helt  annat.  Ett   besök  på  facebook  kan  vara  en  sådan  sak.  Man  kan  logga  in  för  att  exempelvis  se  om  man   fått  något  meddelande,  men  istället  fastna  för  och  klicka  sig  vidare  till  en  artikel  om  ett   politiskt  utspel  som  en  kompis  har  delat.  (Boulianne  2011)    

Även  om  förhållandet  mellan  medieanvändning  och  politiskt  engagemang  är  ömsesidigt,   har  tidigare  forskning  hävdat  att  det  är  framför  allt  intresse  som  leder  till  användning.  

Boulianne  menar,  i  motsats  till  detta,  att  den  enkla  tillgången,  informationsdelningen  på   sociala  medier,  och  mängden  information  som  finns  tillgänglig  på  nätet,  gör  att  online-­‐

nyheter   skiljer   sig   från   annan   medieanvändning   i   relation   till   politiskt   intresse.   Det   kausala   flödet   är   starkare   från   online-­‐nyheter   till   politiskt   intresse,   än   från   politiskt   intresse  till  online-­‐nyheter.  ”Online  news  stimulates  political  interest,  which  in  turn  has   a  significant,  positive  effect  on  level  of  political  talk”  (Boulianne  2011:157).  Det  här  är   resultat   som   belyser   komplexiteten   hos   processen   som   sammanlänkar   nyhetsmedia,   politiskt  intresse  och  politiskt  engagemang.  Tidigare  har  det  påpekats  att  demografiska   skillnader  gör  att  alla  ändå  inte  har  tillgång  till  internet  och  dess  förtjänster.  Att  det  bara   är   de   välbärgade   och   välutbildade   som   har   det,   vilket   gör   att   det   ändå   är   samma   personer  som  drar  nytta  av  internet.  Boulianne  hävdar  att  så  inte  längre  är  fallet.  Som   tidigare   nämnt   är   det   inte   heller   tala   om   en   särskilt   stor   ”digital   divide”   i   Sverige   eftersom   90   procent   av   befolkningen   har   tillgång   till   internet   i   hemmet   (Mediebarometern,  under  utgivning).  På  grund  av  den  stora  tillgången  till  internet  menar   Boulianne  att  online-­‐nyheter  kan  minska  informationsklyftan.  (Boulianne  2011)  

”Online  news  sources  may  stimulate  interest,  which  could  set  in  motion  a  reciprocal  process   between  information  processing  and  knowledge  that  addresses  knowledge  gaps”  (Boulianne   2011:158).  

Hennes   forskning   visar   alltså   att   internet   kan   förändra   orsakssambandet   mellan   intresse,  konsumtion,  kunskap  och  engagemang.  Detta  är  relevant  för  den  här  studiens   tredje  frågeställning.  Om  man  inte  ärver  medievanor  och  intresse  –  vad  påverkar  dem?    

3.3  Kommersialiseringen  av  medierna  

Ett   kommersialiserat   samhälle   betyder   att   det   mesta   blivit   eller   kan   bli   föremål   för   ekonomiska   utbyten,   eller   mer   sammanfattat,   ”ett   samhälle   som   präglas   av   marknadsekonomiska   relationer”   (Berglez   2009:49).   När   man   pratar   om   kommersialisering  av  medier  menar  man  alltså  att  det  är  ekonomiska  intressen  som  styr   medierna,   inte   publicistiska.   Röster   som   talar   om   hur   kommersialiseringen   försämrar   kvaliteten  på  journalistiken  har  hörts  länge.  En  av  kritikens  förespråkare  är  McChesney   (1999).   I   Medierna   och   demokratin   sammanfattar   Mart   Ots   McChesneys   teorier:  

”kommersialiseringen  och  industrialiseringen  av  nyhetsproduktionen  ger  upphov  till  en   likriktad  journalistik  av  lägre  kvalitet,  vilket  är  skadligt  för  demokratin”  (Ots  2012:117).  

De  som  förespråkar  marknadsorientering  och  fri  konkurrens  menar  att  marknaden  själv   reglerar  kvaliteten  och  att  bara  det  bästa  överlever.  Men  Mart  Ots  skriver:  ”I  en  sådan   värld  anser  man  att  kunderna  i  slutändan  både  kan  och  vill  bestämma  själva  vad  som  är   bäst  för  dem”  (Ots  2012:118).  Han  menar  också  att  journalistik  inte  går  att  jämföra  med   kaffe,   brödrostar   eller   schampo,   där   konkurrens   faktiskt   tar   fram   bästa   varan   till   billigaste  pris.  Inom  journalistik  leder  det  inte  till  bästa  kvalitet  till  bästa  pris,  utan  helt   enkelt  till  det  som  är  mest  lättsålt,  vilket  ofta  korrelerar  med  lättsmält.  (Ots  2012)      

När   man   kokar   ner   problematiken   handlar   det   till   slut   om   ideologier   och   teoretiska   ytterligheter   (Garnham   1990;   Berglez   2009;   Bruhn   Jensen   2009:47).   Ena   sidan   representeras   av   liberala   ekonomer   som   menar   att   ”en   fri   marknad   utan   statlig   involvering   skapar   största   möjliga   välstånd”   (Berglez   2009:55)   för   alla   i   samhället.  

Andra  sidan  representeras  av  Karl  Marx  och  ”idén  om  att  största  möjliga  välstånd  endast  

kan  uppnås  genom  rättvis  fördelning  av  samhällets  resurser,  vilket  förverkligas  genom  

politiska  beslut  och  styrning”  (Ibid.).  Nicholas  Garnham  (1990)  är  inne  på  samma  spår  

och  skriver  att  presshistorien  inte  har  gett  oss  ytterligare  friheter.  Istället  har  tillväxten  

av  reklamfinansierade,  kommersiella  massmedier  förstört  den  fria,  oberoende  radikala  

arbetarpressen,  stadigt  förminskat  spannet  av  tillgängliga  vinklar  och  information,  svalt  

begynnande  oppositionella  rörelser,  hjälpt  till  att  avpolitisera  vårt  samhälle  och  sett  till  

att   kontrollen   över   informationskanalerna   hamnat   i   färre   och   färre   händer.   (Garnham   1990:121).      

Wadbring   (2003)   menar   dock   att   en   gratistidning   som   Metro   fyller   en   lucka   och   får   personer  som  annars  inte  läser  dagstidning,  att  läsa  en,  och  gör  på  så  sätt  demokratin  en   tjänst.  Om  kommersialiseringen  och  individualiseringen  av  medierna  gör  befolkningen   mer  intresserade  av  underhållning  och  mindre  intresserade  av  nyheter  och  politik  eller   kan  fungera  med  motsatt  effekt  är  kopplat  till  frågeställning  ett  som  undrar  om  det  finns   skillnad  i  nyhetskonsumtion  beroende  på  uppväxt.  Alltså:  om  hög  socioekonomisk  status   hör  ihop  med  ”högkvalitativ”  journalistik  och  låg  socioekonomisk  status  hör  ihop  med   likriktad  underhållningsjournalistik.  

I  det  här  avsnittet  framställs  nyheter  som  något  i  princip  bipolärt  med  kvalitetsnyheter   på  ena  sidan  och  lågkvalitativ  underhållning  på  andra  sidan.  Jag  kommer  inte  gå  in  på  en   djupare  definition  av  vad  nyheter  är  och  vilken  form  det  kan  ta  men  i  analysen  används   ett  vidare  begrepp  av  nyheter  som  inte  stämmer  överens  med  den  tydliga  indelningen   som   redovisats   här.   I   analysen   räknas   till   exempel   satir   och   humor   om   nyheter   som   högkvalitativt,  i  motsats  till  den  här  definitionen.    

3.4  Dagstidningsläsning  och  demokratiskt  engagemang  hör  ihop    

En   undersökning   som   gjordes   av   Viswanath,   Finnegan,   Rooney   och   Potter   1990   i   USA   kom  fram  till  att  samhällsengagemang,  politiskt  engagemang  och  röstning  var  besläktat   med   lokal-­‐   och   rikstidningsprenumeration.   Även   inkomst   var   positivt   besläktat   med   lokal  och  regional  tidningsprenumeration.  De  går  inte  in  på  vad  som  är  verkan  och  vad   som  är  orsak,  men  de  visar  sambandet.  Tidigare  forskning  i  USA  på  1980-­‐talet  har  också   visat  att  de  som  inte  läser  dagstidningar  är  mindre  aktiva  i  samhället.  ”Newspaper  non-­‐

readers”,  som  de  kallas  i  den  här  studien,  var  också  mindre  politiskt  aktiva  och  mindre   troliga   att   rösta   i   lokala   val,   jämfört   med   dem   som   läste   tidningen.     (Viswanath   et   al.  

1990)  En  nyare  undersökning  på  dagstidningens  demokratiska  funktion  gjordes  i  Ohio,   USA,  2013.  En  lokaltidning  skulle  lägga  ner  och  Schulhofer-­‐Wohl  och  Garrido  undersökte   konsekvenserna.  Resultatet  visar  att  nedläggningen  av  tidningen  gjorde  att  den  politiska   konkurrensen  avtog  i  staden.  Nedläggningen  av  tidningen  följdes  av  att:  

–  Färre  personer  röstade.  

–  Färre  personer  kandiderade.  

–  De  som  väl  kandiderade  spenderade  mindre  pengar  på  kampanjer.  

–  De  som  redan  var  invalda  hade  större  chans  att  få  sitta  kvar.  

Författarna  hävdar  att  deras  undersökning  visar  vilken  påverkan  en  tidning  har  på  den   faktiska   demokratin.   (Schulhofer-­‐Wohl&Garrido   2013)   Trots   att   studien   gjordes   2013,   då   internet   var   utbrett,   spelade   alltså   papperstidningen   en   betydande   roll   för   demokratin  i  det  här  samhället.  Även  Jesper  Nord  (2003)  menar  att  demokratin  får  ökad   kvalitet   ju   fler   som   använder   sig   av   dagstidningar   för   att   hålla   sig   informerade   om   samhällsutvecklingen.    

Även   om   just   den   här   studien   inte   har   gjorts   förr,   talar   forskning   om   demokrati   och   dagstidningsläsning   för   att   de   som   växte   upp   med   dagstidning   skulle   ha   ett   större   engagemang.   Det   är   relevant   för   frågeställning   två   –   syns   det   skillnad   i   politiskt/demokratiskt  intresse  och  engagemang  mellan  de  som  växte  upp  med  och  utan   dagstidning?    

4.  Metod  

I  följande  kapitel  förklarar  jag  den  kvalitativa  intervjun  som  metod,  varför  jag  har  valt   den,   hur   jag   gjorde   mitt   urval,   vilka   respondenterna   är   och   hur   jag   genomförde   min   analys.    

4.1  Val  av  metod  

Studier   gjorda   med   kvantitativa   metoder   visar   att   dagstidningsläsning   och   politiskt  

engagemang   hör   ihop.   (Viswanath   et   al.   1990;   Nord   2003;   Schulhofer-­‐Wohl&Garrido  

2013)  I  den  här  studien  är  jag  intresserad  av  hur  och  varför,  och  om  uppväxten  spelar  

roll.  De  första  frågorna  besvaras  lättast  med  en  kvalitativ  metod.  Min  första  tanke,  för  att  

jämföra   dem   som   vuxit   upp   med   och   utan   dagstidning,   var   att   använda   mig   av  

fokusgrupper.  Metoden  används  inom  ett  växande  antal  samhällssektorer  för  att  studera  

människors  föreställningar,  attityder  och  värderingar.  Den  ska  fungera  särskilt  bra  när  

man  ska  diskutera  ämnen  som  kan  vara  känsliga,  eftersom  respondenterna  befinner  sig  i  

en   grupp   där   alla   delar   samma   erfarenheter.   Bakgrund,   familjens   ekonomi,   utbildning  

eller   brist   på   utbildning,   som   jag   tar   upp   i   den   här   studien,   skulle   kunna   vara   just  

känsliga  ämnen  och  därför  skulle  fokusgrupp  kunna  fungera.  (Wibeck  2010)  Innan  min   studie  inleddes  gjordes  en  förstudie  där  fokusgrupp-­‐metoden  testades.  Respondenterna   gav  väldigt  bra  gensvar  på  frågor  som  ”beskriv  en  dagstidning  med  tre  ord”  och  ”känner   ni  att  er  röst  räknas  i  vår  demokrati”.  Då  gjorde  vissa  personers  svar  att  andra  kom  på   fler  svar.  De  utvecklade  varandras  argument  och  det  kändes  som  att  vi  kom  djupare  än   om  jag  hade  suttit  med  var  och  en.  Däremot  var  det  många  spår  jag  inte  hade  tid  att  följa   upp.  Jag  märkte  att  de  ibland  höll  inne  på  saker  för  att  ge  andra  tid  att  prata.  Det  fanns   inte  tillräckligt  med  tid  för  att  förstå  varje  människas  bakgrund,  intresse  och  motiv.  Det   finns   också   en   risk   att   intervjupersoner   i   en   fokusgrupp   följer   varandras   svar   och   kommer  fram  till  en  gemensam  konsensus.  (Trost  2010)  Eftersom  en  djupare  förståelse   för   varje   individ   var   själva   syftet   med   min   studie   beslöt   jag   mig   för   att   göra   enskilda   djupintervjuer,  så  kallade  respondentintervjuer  eller  helt  enkelt  kvalitativa  intervjuer.    

4.2  Kvalitativ  intervju  

”Syftet  med  den  kvalitativa  forskningsintervjun  […]  är  att  förstå  ämnen  från  den  levda   vardagsvärlden  ur  den  intervjuades  eget  perspektiv.”  (Kvale&Brinkmann  2009:39)      

Kvalitativa  metoder  anses  ofta  som  mindre  värda  än  kvantitativa  metoder  eftersom  man   inte   kommer   fram   till   ett   i   siffror   mätbart   resultat.   Kvantitativa   undersökningar   visar   samband.  Om  man  däremot  är  ”intresserad  av  att  t.ex.  försöka  förstå  människors  sätt  att   resonera  eller  reagera,  eller  av  att  särskilja  eller  urskilja  varierande  handlingsmönster,   så  är  en  kvalitativ  studie  rimlig”  (Trost  2010:32).  Den  kvalitativa  intervjun  går  ut  på  att   förstå   hur   den   intervjuade   tänker   och   känner,   vilka   erfarenheter   den   har   och   hur   den   intervjuades  föreställningsvärld  ser  ut.  (Trost  2010)  

4.3  Urval  

Eftersom   jag   har   valt   en   kvalitativ   metod   har   jag   inga   ambitioner   att   få   fram   ett  

statistiskt   säkerställt   material.   Jag   kommer   inte   att   hävda   att   mitt   resultat   stämmer  

överens  med  hela  verkligheten.  Däremot  ämnar  jag  få  djupare  förståelse  för  mina  åtta  

respondenter  och  på  så  sätt  förstå  en  liten  del  av  verkligenheten.  För  att  ändå  få  en  så  

stor   spridning   som   möjligt   använder   jag   mig   av   ett   strategiskt   urval   (i   motsats   till  

representativt).   ”Detta   sätt   att   systematisera   urvalet   av   intervjupersoner   innebär   att  

man  får  tag  på  det  man  önskar  få  tag  på”  (Trost  2010:139).  Med  ett  strategiskt  urval  kan  

jag   leta   efter   mönster   och   upptäcka   skillnader   som   trots   den   låga   reliabiliteten   säger   något  om  samhället  vi  lever  i.  Eftersom  jag  vill  jämföra  personer  som  vuxit  upp  med  och  

utan  dagstidning  faller  det  sig  naturligt  att  jag  delar  upp  mina  åtta  intervjuer  på  fyra  som   vuxit  upp  med,  och  fyra  som  vuxit  upp  utan  dagstidning.  Jag  delar  in  varje  grupp  om  fyra   i  två  personer  med  akademisk  examen  och  två  utan  akademisk  examen  för  att  se  om  det   fanns   likheter   inom   gruppen   som   sträcker   sig   över   socioekonomiska   gränser.   Enligt   Cecile   Gaziano   och   Tichenor   et   al.   är   utbildning   den   starkaste   markören   för   socioekonomisk   status   (Tichenor   et   al.   1970;   Gaziano   1997).   Det   strategiska   urvalet   utformades  såhär:  

Med  DT  =  Vuxit  upp  med  dagstidning     Med/utan  ex.  =  Med  eller  utan  examen   Utan  DT  =  Vuxit  upp  utan  dagstidning     Resp.  =  Respondent,  intervjuperson    

Att  jag  i  min  studie  utgår  från  om  föräldrarna  har  prenumererat  eller  inte,  har  egentligen   inte  med  själva  prenumerationen  att  göra.  Jag  är  ute  efter  en  kontinuerlig  närvaro  av  en   dagstidning  i  hemmet  kontra  en  kontinuerlig  frånvaro  av  dagstidning  i  hemmet.  Att  en   respondents   föräldrar   inte   prenumererade   på   en   dagstidning   utesluter   inte   att   föräldrarna  kanske  köpte  lösnummer.  Under  intervjuerna  märkte  jag  dock  att  så  inte  var   fallet.   Fyra   respondenter   har   alltså   vuxit   upp   med   en   dagstidning,   kontinuerligt   i   hemmet,  och  fyra  har  vuxit  upp  utan,  som  syftet  var.  Att  jämföra  personer  som  har  vuxit   upp   med   och   utan   dagstidning   är   ur   metodperspektiv   en   utgångspunkt   och   en   förutsättning   för   jämförelse.   Dagstidningsprenumeration   skulle   kunna   kopplas   till   samhällsklass,  men  klass  inkluderas  inte  i  den  här  studien.    

4.3.1  Respondenterna  –  genomgång   Respondent  1  –  Amir  

Amir   är   25   år   och   man.   Han   växte   upp   med   dagstidning   i   hemmet   och   har   idag   en   akademisk  examen.  Partisympati:  Vänsterpartiet.  

Respondent  2  –  Eva  

Med  DT   Med  DT   Med  DT   Med  DT   Utan  DT   Utan  DT   Utan  DT   Utan  DT   Med  ex.   Med  ex.   Utan  ex.   Utan  ex.   Med  ex.   Med  ex.   Utan  ex.   Utan  ex.  

Resp.  1   Resp.  2   Resp.  3   Resp.  4   Resp.  5   Resp.  6   Resp.  7   Resp.  8  

Eva  är  67  år  och  kvinna.  Hon  växte  upp  med  dagstidning  i  hemmet  och  har  en  akademisk   examen.  Partisympati:  Moderaterna.    

Respondent  3  –  Henric  

Henric  är  28  år  och  man.  Han  växte  upp  med  en  dagstidning  i  hemmet  och  har  inte  en   akademisk  examen.  Partisympati:  Miljöpartiet.  

Respondent  4  –  Olle  

Olle   är   35   år   och   man.   Han   växte   upp   med   en   dagstidning   i   hemmet   och   har   inte   en   akademisk  examen.  Partisympati:  Vänsterpartiet.  

Respondent  5  –  Anna    

Anna   är   32   år   och   kvinna.   Hon   växte   upp   utan   en   dagstidning   i   hemmet   och   har   en   akademisk  examen.  Partisympati:  Socialdemokraterna/Feministiskt  Initiativ.  

Respondent  6  –  Kajsa    

Kajsa   är   23   år   och   kvinna.   Hon   växte   upp   utan   en   dagstidning   i   hemmet   och   har   en   akademisk  examen.  Partisympati:  Moderaterna/Socialdemokraterna/Vänsterpartiet.  

Respondent  7  –  Shirin    

Shirin  är  24  år  och  kvinna.  Hon  växte  upp  utan  en  dagstidning  i  hemmet  och  har  inte  en   akademisk  examen.  Partisympati:  Moderaterna.  

Respondent  8  –  Ingrid    

Ingrid  är  29  år  och  kvinna.  Hon  växte  upp  utan  en  dagstidning  i  hemmet  och  har  inte  en   akademisk  examen.  Partisympati:  Socialdemokraterna.  

4.4  Möjliga  problem  med  materialet  

Efter   att   den   strategiska   mallen   var   gjord   hittades   respondenterna   genom  

bekvämlighetsurval,   ”convenience   sampling”   (Trost   2010).   För   mig   betydde   det  

facebookvänner.   En   fördel   med   att   intervjua   bekanta   personer   är   att   de   är   positivt  

inställda   till   mig   och   villiga   att   hjälpa   till.   Under   intervjuerna   delade   de   med   sig   av  

väldigt  privata  och  personliga  saker,  vilket  jag  tror  beror  på  att  vi  har  en  relation  och  att  

personen  litar  på  mig.  Under  studien  har  det  till  exempel  kommit  fram  att  en  persons   pappa   röstar   på   Sverigedemokraterna,   vilket   hon   egentligen   skämdes   för.   Den   informationen   ledde   senare   till   att   jag   fick   större   förståelse   för   hennes   politiska   engagemang.  Jag  har  fått  höra  om  familjers  ekonomiska  problem  och  personers  maniska   beteenden  vilket  har  spelat  stor  roll  för  deras  nyhetskonsumtion.  Min  upplevelse  är  att   okända  personer  inte  hade  delat  med  sig  lika  mycket  av  sitt  privatliv,  vilket  hade  legat   min   studie   i   fatet.   Trost   (2010)   menar   att   en   bekant   person   inte   borde   ingå   i   studien   men   jag   håller   inte   med   honom.   Min   studie   har   vunnit   mycket   på   att   respondenterna   sedan  innan  hade  en  relation  till  mig  som  intervjuare.  De  har  varit  väldigt  måna  om  att   ge  mig  så  öppna  och  ärliga  svar  som  möjligt.  I  analysen  har  jag  dock  varit  väldigt  noga   med  att  inte  göra  några  antaganden  beroende  på  hur  jag  känner  för  personen  eller  vad   jag   vet   sedan   tidigare.   Studien   är   bara   baserad   på   de   åtta   intervjuerna   och   därmed   är   resultatet  pålitligt.  Även  om  jag  har  varit  noga  med  att  skilja  mina  personliga  åsikter  från   materialet   så   bygger   en   kvalitativ   metod   på   tolkningar   och   tolkningar   är   alltid   subjektiva.  Jag  har  ändå  tagit  beslutet  att  studien  har  mer  att  vinna  än  förlora  på  det  här   urvalet  och  valet  av  metod.    

Att  alla  respondenter  är  bosatta  i  Stockholms  innerstad  är  värt  att  ta  i  beaktning.  Trots   att   de   kommer   från   olika   bakgrunder   är   det   trots   allt   en   ganska   homogen   grupp   med   gemensam  nämnare  att  de  alla  har  tillräckligt  gott  om  pengar  för  att  bo  just  i  Stockholms   innerstad.   Respondenterna   stämmer   in   i   mitt   i   förväg   planerade   strategiska   urval   så   egentligen  bör  det  inte  ställa  till  med  problem,  men  det  bör  ändå  beaktas.  Enligt  SOM-­‐

undersökningen   2012,   som   är   den   senaste   publicerade   undersökningen   av   dagstidningsläsning,   visar   Jonas   Ohlsson   att   det   inte   finns   några   som   helst   skillnader   mellan   män   och   kvinnors   dagstidningsläsning   (Ohlsson   2013:100).   Samma   sak   visar   Mediebarometerns   resultat   från   2012   (2013).   Delvis   på   grund   av   detta   har   min   studie   ingen  ambition  att  göra  en  genusläsning  av  resultatet.  Det  skulle  vara  en  intressant  och   relevant  undersökning,  men  det  är  inte  syftet  med  den  här.    

4.5  Genomförande  

Respondenterna   blev   kontaktade   genom   privata   meddelanden   på   facebook.   Första   frågan  var  om  deras  föräldrar  prenumererade  på  någon  dagstidning  när  de  växte  upp.  

Om   svaret   stämde   in   på   vad   jag   sökte,   frågade   jag   om   de   har   en   akademisk   examen.  

Stämde  också  det  svaret  in  på  vad  jag  sökte  beskrev  jag  mitt  ärende,  att  jag  letar  efter   personer   att   intervjua   till   en   kandidatuppsats   i   journalistik.   Jag   berättade   inte   om   uppsatsens   syfte,   att   jämföra   personer   som   har   vuxit   upp   med   och   utan   dagstidning,   utan   sa   bara   att   jag   var   intresserad   av   att   kartlägga   deras   medievanor   och   politiska   engagemang.  Detta  gjorde  jag  för  att  inte  färga  personens  uppfattning  om  vad  jag  skulle   kunna  vilja  ha  för  typ  av  svar  (  Kvale&Brinkmann  2009).  

De   åtta   intervjuerna   varade   under   50   –   130   minuter,   beroende   på   hur   talför   respondenten   var   och   hur   många   övriga   ämnen   som   behandlades   under   intervjun.   De   genomfördes   mellan   15/4   och   11/5   2014.   Vid   intervjutillfället   berättade   jag   att   intervjun  skulle  komma  att  spelas  in  med  en  telefon  och  berättade  att  inspelningen  bara   skulle  fungera  som  grund  för  transkribering  –  som  källa  till  uppsatsen.  Materialet  skulle   inte  användas  till  något  annat  eller  publiceras  någon  annanstans.  Ingen  respondent  hade   något  emot  det.  Ljudinspelning  är  ett  bra  sätt  att  registrera  svaren  för  att  intervjuaren   då  kan  fokusera  på  ämnet  och  dynamiken  i  intervjun.  Genom  att  vara  helt  fokuserad  på   intervjupersonen   kan   intervjuaren   lyssna   aktivt   och   ställa   följdfrågor   där   det   behövs.  

(Kvale&Brinkmann  2009)      

Själva  intervjuerna  håller  en  låg  grad  av  standardisering.  Alla  respondenter  frågades  om   samma  saker  (se  intervjuguiden  med  frågor/ämnen  i  bilaga  2),  men  som  sig  bör  vid  en   kvalitativ   intervju   tilläts   intervjupersonens   resonemang   föra   intervjun   framåt.   Därför   ställdes  frågorna  i  varierande  ordning,  med  varierande  språkbruk  och  intervjuerna  äger   rum  på  varierande  platser  som  respondenten  fick  bestämma.  (Trost  2010)  Eftersom  en   semistrukturerad  djupintervju  tillåter  respondenten  att  sväva  ut  i  den  riktning  hen  vill,   handlade  intervjun  ibland  om  saker  som  i  efterhand  inte  var  relevanta  för  studiens  syfte   och   frågeställningar.   I   transkriberingarna   har   jag   inte   skrivit   ut   dessa   passager,   där   respondenten  pratar  om  ämnen  som  inte  är  relevanta  för  studien.    

4.6  Tillvägagångssätt  under  analysen  

Efter  kvalitativa  intervjuer  finns  inga  mallar  för  hur  man  analyserar  materialet  som  det   finns  efter  kvantitativa  undersökningar.  Man  får  istället:  

1. Samla  in  materialet  –  göra  intervjuerna