Föräldrarnas fasa: Historisk studie om gestaltningen av ungdomskulturer i fyra svenska tidningar

’’Föräldrarnas fasa’’

Historisk studie om gestaltningen av

ungdomskulturer i fyra svenska tidningar

Av: Moa Ekström

Handledare: Maria Zuiderveld

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsstudier Kandidatuppsats 15 hp

Ämne: Journalistik C | Höstterminen 2020 Programmet för journalistik med samhällsstudier

Abstract

I 1920-talets Sverige gjorde jazzen sitt officiella intåg. Genren och framförallt livsstilen lockade till sig många ungdomliga anhängare samtidigt som deras föräldrar och media stod på sidan om och förfasades över deras sätt att bete sig och hur de klädde sig. Jazzen höll sig kvar och utvecklades till Swing och Sverige fick sin första tonårsidol i form av 16-åriga Alice Babs. Nästa våg av ungdomskultur kom på 1950-talet i form av rocken som i likhet med sin släkting jazz också härstammade från afro-amerikansk kultur. Den traditionella rocken utvecklades sedan på 1960-talet till någonting som lät hårdare och råare, nämligen hårdrock.

År 1976 hade den amerikanska hårdrocksgruppen Kiss sin första spelning i Sverige på nöjesfältet Gröna Lund i Stockholm. Tonåringar över hela landet flockades för att se den nya supergruppen. Kiss blev däremot inte lika välkomnande i media som menade att gruppen uppmuntrade sina fans att leka våldslekar på rasterna.

I mitten av 1980-talet och början av 1990-talet introducerades närmast följande

ungdomskultur, hip-hoppen som likt rocken och jazzen härstammande från afro-amerikansk kultur. 1994 debuterade en av de första kända hip-hopp grupperna i Sverige, Latin Kings med albumet Välkommen till förorten. Albumet väckte stor uppmärksamhet i media och

journalister reste ut till främst Stockholms förorter för att intervjua gruppens fans om den nya hippa ungdomskulturen och huruvida texterna innehöll någon sanning eller inte.

Uppsatsen som genomförts är en kvalitativ massmedieretorisk analys vars syfte är att svara på frågeställningen hur ungdomsfenomen har gestaltats i fyra svenska tidningar utifrån tre

historiska ungdomsfenomen. Tidningarna som analysen har utgått ifrån är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Resultatet av analysen visar att gestaltningen av ungdomskultur oftast har präglats av det finns en pågående konflikt som tidningarna själva ofta omedvetet eller medvetet medverkar till.

Nyckelord: moralpanik, hårdrock, jazz, hip-hop, ungdomskultur.

Innehåll:

1.Introduktion ... 4

1.1 Inledning ... 4

1.2 Syfte och frågeställningar ... 5

1.3 Bakgrund och forskningsöversikt ... 5

2. Teori ... 9

2.1 Gestaltningsteori ... 9

2.2 Moralpaniks teorin ... 10

3. Metod ... 12

3.1 Metod för analys ... 12

3.2 Tillvägagångssätt för analys ... 12

3.3 Källmaterial och Urval ... 14

3.4 Etik och GDPR ... 16

3.5 Metoddiskussion ... 16

4. Resultat ... 18

4.1’’Swing it magistern, swing it, det är tidens melodi’’ ... 18

4.2’’Föräldrarnas fasa’’ ... 23

4.3’’Här är det Rinkeby-svenska som gäller’’ ... 28

4.4 Swingpjattar, hårdrockare och hip-hoppare... 32

5. Slutdiskussion ... 36

5.1 Slutsatser och diskussion ... 36

6. Förslag på vidare forskning ... 40

7. Käll och litteraturförteckning ... 40

7.1 Litteraturkällor ... 40

7.3 Internetkällor ... 41

8. Referenser ... 41

4

1.Introduktion

1.1 Inledning

I december 1940, mitt under brinnande världskrig visas för första gången en film som kommer bli en klassiker i den svenska filmhistorien. Filmen som heter Swing it magistern (1940) där huvudrollsinnehavaren Inga gestaltas av då 16-åriga Alice Babs räknas som en av de första svenska tonårsidolerna. I filmen, som utspelar sig på en musikskola, börjar Inga under en av lektionerna sjunga på en melodi som får hela klassrummet att sjunga. Eleverna och deras lärare blir genast påkomna av rektorn på skolan som beordrar dem att sluta då han avskyr jazz och swing. Rektorn i filmen kan ses som en representant för hur resten av samhället och media reagerade på jazzen, dess nära släkting swing och dess utövare.

Gröna Lund 29 maj 1976 har 15 600 fans samlats för att för första gången se

hårdrocksgruppen Kiss i Sverige. Det är inte bandets första spelning i Sverige, några dagar innan har de spelat på Skandinavium i Göteborg. I samband med att bandet ska spela i Sverige har debatten kring gruppens påverkan och de budskap de vill skicka ut till sina fans varit stor i media. En av landets största tidningar har i en artikel pratat med en psykolog som uttalar sig och säger att gruppens provokativa beteende är farligt för de unga fansen.

När Latin Kings släpper albumet Välkommen till Förorten (1994) skapar det stor debatt i svensk media. Flera år senare, 2019, i ett avsnitt av podden Snedtänkt ämnet svensk hiphop reflekterar programledaren och gästen hur svårt de var att ta gruppens budskap på allvar då många runt omkring dem o de själva inte förstod att det som skedde i de amerikanska förorterna också kunde hända i Sverige.

I Sverige har det gjorts många forskningsarbeten med fenomenet moralpanik inom musik.

Skriver du in sökorden hårdrock+moralpanik på google-scholar kommer flera exempel, därav många av dem handlar om ett visst inslag om hårdrock i SVT:s debattprogram Svar Direkt 1984.

Däremot saknas det en helhetsbild över hur de olika genrerna och gestaltningen av anhängarna hänger ihop i en historisk kontext och det är det den här uppsatsen hoppas ge en klarhet över.

1 Imdb.com, (senast uppdaterad ej angivet), Swing it magistern.

2 Aftonbladet, 26 maj 1976

3 Exempel: ’We are sattans people’’ – En studie av moralpaniken kring hårdrock, black-och Death-metal Sverige under 1980–90 och 2000-talen’’ (IF Dahlby, 2017),’’ Metalheads och moralpanik: En undersökning kring hårdrockens självpresentation, värde och kulturella etablering genom Close-up-magasin’’ (T. Fried, 2007).

5 1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ungdomarna gestaltas och hur dem får komma till tals i tre historiska ungdomskulturer.

o Hur gestaltas fansen, det vill säga anhängarna, till jazz, hårdrock och hip-hop i tidskrifterna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet?

o Hur beskrivs/framställs moralpaniken utifrån gestaltningen av ungdomskultur?

1.3 Bakgrund och forskningsöversikt

Det första exemplet på moralpanik i en svensk kontext är jazzen som kom i början av 1920- talet; förändringens tid. Ett stort världskrig hade precis tagit slut och det var fred i Europa och i världen. Människor lämnade det gamla bakom sig och nya länder influerade den nya och moderna kultur utvecklingen. Populärkulturen influerades utav USA som efter krigsslutet 1918 blivit den nya modernaste stormakten och med amerikaniseringen av samhället kom också jazzen till Sverige.

Jazzen som genre har afroamerikanska rötter och är nära släkting med blues som även den har rötter i den afroamerikanska kulturen. Amerikanska nothäften som översatts till svenska gav dåtidens musiker en inblick i afroamerikansk synkoperad ragtime. Omkring år 1918–1919 förekom för första gången exempel på jazzmusik och jazzdans i Sverige, då dök även ordet jazz upp, fast det stavades inte så utan med det mer försvenskade’ ’jass’’.

I den populärmusikaliska mångfalden gled jazzen in som en slags banbrytare för ett nytt modernt förhållningssätt och samhälle. Många pardanser introducerades som foxtrot, shimmy och den kanske för eftervärlden mest kända 20-tals dansen, charleston. Trots att det även kom andra danser från Sydamerika som exempelvis tangon blev jazzsamlingsbeteckningen för afroamerikansk influerad musik med rötter i USA. Innan dess hade vi importerat

populärkultur från gamla stormakter som England, Frankrike men även Tyskland men i och med jazzens intrång knöt vi svenskar ett starkt band till USA och den amerikanska kulturen.

Dåtidens unga vuxna skapade sig egna identiteter, vilket även speglade sig i kulturutbudet.

Jazzen blev det nya sättet för ungdomarna att uttrycka sig och det var så mycket mer än bara musik, det blev en kultur, ett nytt sätt att leva.

På 1940-talet introducerades svenska folket till en släkting till jazzen, nämligen swing som kom att bli ungdomens musik, ännu mer än vad jazzen varit. I Sverige kunde vi se det unga stjärnskottet Alice Babs uppträda i filmer som’

4 Johan Fornäs, Moderna människor – folkhemmet och jazzen, (Stockholm: Nordstedts förlag, 2004), s.19.

5 Fornäs 2004 , s.20.

6 Fornäs 2004 , s.20.

7Fornäs 2004 , s.21.

6

’Swing it magistern’’ (1940), i och med den filmen etablerades Babs som en av landets första tonårsidoler.

En genre som, i likhet med jazzen och swingen, har rötter i den afroamerikanska kulturen är rocken. Rocken är nära släkting till blues som i sin tur, precis som redan nämnt, är släkting till jazzen. Rockens formering kan beskrivas som en processuell förändring där olika musikstilar smälte samman med varandra. Resultatet blev den nya rockmusiken och den nya

rockkulturen.

Det hindrade dock inte afroamerikanska artister som Fats Domino, Chuck Berry och Little Richard att slå igenom och därmed tillhöra de ledande rockartisterna. Den som däremot i historieskrivningen har blivit krönt till rockkung är Elvis Presley.

I början av 1960-talet tar Storbritannien över manteln från USA som landet som har flest rockidoler. Det är också nu band som The Beatles som både fick representera och förändra en hel generation av ungdomar.

En annan grupp som slog igenom vid den här tiden var Rolling Stones, The Who, grupper som likt med Beatles skapade en stor diskussion i samhället om den

ungdomliga sexualiteten baserat på tolkningarna av deras låttexter.

Rocken kom till Sverige i mitten av 50-talet. Först skrevs de flesta texterna på svenska men de ändrades och allt fler började sjunga på engelska, detta ledde också till ökad kunskap hos den ungdomliga

befolkningen på det nya hippa språket.

I slutet av 60-talet utvecklas en hårdare variant av rockmusiken som innehåller mycket gitarr, nämligen hårdrock. Uttrycket blev allmänt känt efter Steppen Wolfs klassiska låt Born to Be Wild (1968), efter det användes uttrycket flitigt av musikkritiker för att beskriva genren.

Ytterligare en genre som är släkting till jazzen är hip-hopen. Hip-hopen kommer

ursprungligen från en afro-amerikansk förortskultur, däremot skiljer sig uppfattningen om att den skulle ha en slags politisk betydelse.

I 1970-talets USA uppstod konflikter mellan lokala grupper i South Bronx, New York vilket kritiserades av både polisen och massmedia som fördömde området som kriminellt. Den mediala bilden av förorten som ett rättslöst

ingenmansland befolkat av omoraliska och hänsynslösa varelser förstärktes under åren och

8 Fornäs 2004, s.28.

9 Horgby, Björn, Rock och uppror – Amerikansk, Brittisk och Svensk Rockkultur 1955 – 1969, (Stockholm:

Carlsson Bokförlag, 2007) s.64.

10 Horgby 2007, s.65.

11 Horgby 2007, s.134

12 Horgby 2007, s.138

13 Horgby 2007, s.248

14 Walser, Robert, 2020, Heavy Metal, {elektronisk}.

15 Sernhede, Ove, Ungdom och kulturens omvandlingar – åtta essäer om modernitet, ungas skapande och fascination inför svart kultur, (Uddevalla: Daidalos 2006) ,s. 208.

7

upplevdes som kränkande av de människorna som bodde i området. Ur detta föddes hip-hop kulturen med lokala ungdomsgäng som utövade breakdance, graffitti och rap vilket blev de nya slagfälten. De ungdomar som tidigare bara fått uppmärksamhet genom sitt kriminella register hos polisen fick nu uppmärksamhet för deras skicklighet och färdigheter.

Även i Sverige har hip-hopen blivit ett kulturellt uttryck för problem som dagens segregerade postmoderna samhälle innebär. Förorterna till storstäderna har blivit platsen där bland annat andra generationens invandrare har givits plats för att framträda i sociala rörelser med politiska förtecken.

Förorten som då var modern, nybyggd och sågs som de moderna folkhemmets frontlinje har allt mer börjat framställas som avvikande från resten av samhället. Förorter som Rosengård i Malmö blev tillsammans med andra förorter synonyma med allt negativt man kunde tänka sig, kriminalitet, drogmissbruk och etniska konflikter. Latin Kings var på sin tid de som bemötte denna typ av ensidiga problematisering av förorten. Genom sitt debutalbum’ ’Välkommen till

som bodde i förorten en röst och representation i berättelsen om sina liv och sina

bostadsområden.

Denna röst är ständigt närvarande i låttexterna, som i låten Kompisar från förr där de berättar om kompisar som missbrukar och kompisar som sitter i fängelse.

’’Så går det när man har en dålig start. En dag gör dom alla lika dant. Utan farsa, en fadersgestalt. Det är därför dom börjar med knark. Sitt liv dom förstör, det var

kompisar från förr’’ ¹⁹ Folkhemmet Sverige och ungdomsku ltur

Forskaren och media- och kommunikations professorn Johan Fornäs menar att det svenska folkhemmet speglas av en kollektivistisk bild av att familjen är knutpunkten i varje människas liv. Vi umgås med varandra och våra intressen speglas efter våra föräldrar som vi ser upp till.

Unga vuxna hade länge konsumerat samma typ av kultur som sina föräldrar, vilket också kan ha förklaringen att fram till 1940-talet var det ovanligt att barn hade ett eget rum. Det fanns därmed ingen tid att utveckla personliga intressen för musik och populärkultur på egen hand.

20

Björn Horgby skriver att det inom forskningen om rockgenren länge diskuterats kring

16 Sernhede 2006, s. 209.

17 Bredström, Anna, Dahlstedt, Magnus, Folkhemsgap? – Motstånd och anständighet i svensk hiphop, (Centrum för etnicitets-och urbanstudier: 2002), s.4.

18 Bredström, Anna, Dahlstedt, Magnus, Folkhemsgap? – Motstånd och anständighet i svensk hiphop, (Centrum för etnicitets-och urbanstudier,2002) ,s.6.

19 Citat: Latin Kings, ’Kompisar från förr’’, 1994

20 Fornäs 2004, s.31.

8

rockkulturens motståndsstrategier, men diskuterar inte, argumenterar Horgby, på ett

sammanhängande sätt. Det vanligaste sättet att analysera motståndet inom rockkulturen menar Horgby är att prata om rebelliskhet. Denna aspekt av forskningen menar Horgby tar fasta på att rockkulturen tenderat att vara auktoritär och därför vänt sig mot alla typer av auktoriteter, oavsett vad den representerar. Det handlar helt enkelt om att, beskriver Horgby, att

ungdomarna ska kunna leva sitt eget liv utan att påverkas av någon typ av auktoritet som bestämmer vad som är rätt och fel.

Den moderna svenska tidsperioden beskrivs av Johan Fornäs som en på nytt födelse av sin oskuldsfulla fas som sedan hamnar i en som Fornäs beskriver det som oskuldsfull pubertet.

Fornäs skriver att den svenska kulturhistorieutvecklingen i detta skede kännetecknas av en intensiv men ojämn och ryckig utveckling på ekonomins, politikens och kulturens områden.

Sverige följde, enligt Johan Fornäs, en nordligväg av den europeiska vägen genom

modernisseringssteg genom mellankrigsperiodens högmodernitet fram till femtiotalets tredje moderniseringsvåg.

Det svenska samhället och välfärdsstaten präglades enligt Johan Fornäs beskrivning av lutheranska ideal som kom att prägla den allmänna samhällsmentaliteten och framförallt idealen.

Professorn Ove Sernhede presenterar liknande forskning utifrån en nutida samhällskontext.

Sernhede menar att det finns ett samband mellan gestaltningen av svart kultur och hur ungdomsfenomen som framförallt jazz och hip-hop och har framställts av media under historiens gång.

Sernhede argumenterar att det finns ett samband mellan samhällets ständiga förändring och ungdomars kulturella aktiviteter, den kulturella moderniseringen har urholkat livsformer och öppnat upp identiteter. Att vara ung idag innebär, enligt Sernhede, att man på ett annat sätt än tidigare generationer har bristande erfarenhet av stabila normer och icke ifrågasätta av sociala rutiner.

Sernhede argumenterar att det nya klassamhället som utvecklades i Sverige på 1990-talet har med vad Sernhede beskriver som ett aggressivt tonfall och har aktualiserat frågor om identitet i relation till etnicitet och nationalitet samtidigt som frågor som klass och kön enligt Sernhede reaktiverats i ljuset av de nya samhällsvillkoren.

21 Horgby 2007, s. 203 – 204.

22 Fornäs 2004, s.14.

23 Fornäs 2004, s.14 – 15.

24 Sernhede 2006, s.105.

25 Sernhede 2006, s.23.

26 Sernhede 2006 s.106.

9

2. Teori

2.1 Gestaltningsteori

Det två huvudsakliga teorierna jag kommer använda mig av i uppsatsen kommer vara gestaltningsteorin och moralpaniksteorin. Moralpaniks-teorin kommer användas för att förklara reaktionen på ungdomsfenomen ur ett teoretiskt perspektiv i en vuxen kontext.

Teorierna har valts ut för att skapa en större förståelse varför tidningarna väljer att gestalta ungdomsfenomen på ett visst sätt.

Gestaltningar och gestaltningsteorin (framing-teori) handlar i grunden om kommunikationens roll för hur vi människor förstår vår omvärld. Skillnaden mellan gestaltningsteorin och en annan liknande teori, dagordningsteorin (agendasetting) är att gestaltningsteorin handlar om vad som befinner sig på dagordningen exempelvis en sakfråga, medan gestaltningar syftar på hur denna sak framställs och uppfattas. Inom gestaltningsteorin används ofta begreppet frame, vilket syftar på att nyheter fungerar som ett fönster mot omvärlden. Fönstret kan aldrig dock vara en objektiv spegling av verkligheten.

Inom mediaforskning har gestaltningsteorin främst använts i analyser om hur media rapporterar om nyheter men också vilka effekter nyhetsmedier har på opinionen.

Gestaltningsteorin är en populärteori inom kommunikationsvetenskapen och många forskare har använt sig av den och försökt hitta egna definitioner vad gestaltningar är. År 1993 publicerades en artikel av amerikanske kommunikationsprofessorn Robert Entman där han försökte definiera begreppet utifrån ett konkret innehåll. Entman menade att gestaltning handlar i grunden om urval och uppmärksamhet. Det handlar om att kunna definiera och formulera ett problem.

Gestaltningar lever ett slags dubbelliv där de både agerar som konkreta uttryck i olika former av kommunikation men samtidigt också som mentala kartor som alla människor är beroende av för att tolka sin omgivning. Därför är det också viktigt att kunna se skillnad på

mediegestaltningar som manifesteras i medieinnehåll och individgestaltningar som formar våra associationer, det vill säga våra tankar och uppfattningar om världen omkring oss.

Begreppet uppmärksamhet betyder när det gäller gestaltningar att framhäva information på ett sätt så den uppfattas som meningsfull och minnesvärd för publiken eller läsaren. Detta kan

27 Shehata, Adam, Journalistikens dagordningar och gestaltningar, I: Michael Karlsson, Jesper Strömbäck (red.), Handbok i journalistisk forskning, (Lund: Studentlitteratur 2015), s.360.

28 Shehata 2015, s.353).

29 Shehata 2015, s.361.

30 Shehata 2015, s.361.

10

ske genom att textskrivaren upprepar viss information och framhäver den med hjälp av bekanta symboler och kulturella referenser. Däremot är det enligt Robert Entman viktigt att betona att detta även kan ske genom att textskrivaren använder sig av vissa ord som

uppmärksammas av läsaren själv utifrån hens egna förkunskaper, politiska eller religiösa övertygelse.

Gestaltning kan alltså enligt Entman ske i journalistiska texter omedvetet eller medvetet vilket även medieforskaren Adam Shehata tar upp i sin text. För att kunna se skillnad på olika typer av gestaltningar brukar forskare tala om politiska eller

sakfrågespecifika gestaltningar och generella gestaltningar. När medier gestaltar ett samhällsproblem handlar det inte endast om vilka argument som lyfts fram, utan

journalistiska gestaltningar är något annat. Det handlar istället om allt ifrån den journalistiska infallsvinkeln, vilka källor som får uttala sig, vilka fakta som presenteras och inte minst vilka värderande ord som används.

2.2 Moralpaniks teorin

Stanley Cohen, brittisk sociolog var den första som använde sig av begreppet moralpanik i boken Folk Devils and Moral Panics: The Creation of Mods and Rockers (1972). Med begreppet moralpanik menar Cohen att det uppstår då den äldre generationen utgår från ett gammalt synsätt när hen ska bedöma vad som är rätt och fel.

Fenomenet i sig sticker ut och blir en folk-devil, det vill säga någon som inte vill passa in i resten av samhället och influerar ungdomar på ett sätt som äldre generationer inte tycker är acceptabelt.

Cohen har i senare artiklar skrivit att dagens media oftast, trots den globaliserade världen vi lever i, ofta faller i fällan att se världen från det gamla moraliska synsättet. Moralpaniken blir då enligt Cohen beskrivningen av ilskan som uppstår när någonting inte stämmer ihop med ens egna världsbild om det gäller grupper, händelser eller andra liknande fenomen.

Stanley Cohen är inte ensam om liknande slutsatser. Norska medieforskaren Jostein Gripsrud skriver exempelvis att även fast mediers utbud är varierat och mångfacetterat är det inte säkert att det speglar och stöder alla de identiteter eller gruppbildningar som finns i samhället. Detta menar Gripsrud kan bli en utgångspunkt för en kulturpolitisk strid om rätten till och formen för representation i medierna.

Hur media väljer att gestalta eller representera vissa

31 Entman, Robert, Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm, Journal of communication 43, nr 4, (1993), s.53.

32 Shehata 2015, s.361-362.

33 Cohen 2011, s.46.

34 Cohen 2011, s.48.

35 Cohen, Stanley, Moral Panics and Folk Concepts, Paedagogica Historica, nr 35:3, DOI:

10.1080/0030923990350302, (s.2)

36 Gripsrud, Jostein, Mediekultur, mediesamhälle, (Göteborg: Daidalos AB, 2011) , s.27.

11

samhällsgrupper kan provocera fram mycket starka känslor som blir starkare desto mer de enskilda individerna i gruppen känner att det identifierar sig med gruppen. De vanligaste exemplen på dessa grupper är kön och etnisk bakgrund.

Ytterligare en viktig aspekt som Gripsrud lyfter upp gällande gestaltningen av ungdomskultur är sambandet mellan sociala klasskillnader och skillnader i kulturella preferenser.

Nedvärderingen av eller det direkta föraktet för kulturprodukter hänger oftast samman med en lika stark nedvärdering eller förakt för de människor som föredrar sådana produkter. Idag är det inte lika vanligt då elitpersoner som till exempel professorer njuter av att titta på

kriminalfilmer och hyllar rockmusik och actionfilmer, däremot menar Gripsrud att diskussionen om kvalitetsskillnader mellan olika typer av kultur – och mediaprodukter fortfarande existerar.

Fenomenet kring så kallade folk-djävlar och moralpanik diskuteras också av medieforskarna Tommy Gustafsson och Klara Arnberg. Författarna presenterar flera begrepp som ger en översikt över processen hur en moralpanik uppstår och hur de olika aktörerna agerar. Ett av dessa begrepp är moralentreprenörer som inkluderas under rubriken moralpanikens aktörer. En moralpaniks entreprenör är enligt teorin en person som utsetts av sig själv eller andra som experter på såväl det kritiserade mediet som på missbrukarna av mediet. Moralpaniks entreprenören har tillträde till det offentliga rummet och får därmed ett tolkningsföreträde.

Ytterligare aktörer är missbrukarna eller offret som i kontexten av ungdomskultur syftar på ungdomarna själva som konsumerar en viss typ av lågkulturellt medium. Huvudaktören är den återkommande folk-djävulen som presenteras på samma sätt i Stanley Cohens moralpaniksteori.

Författarna presenterar samma slutsatser som Gripsrud, det vill säga att det finns ett samband mellan synen på skräpkulturella fenomen, moralpanik och elitism hos media. Det bidrar även till en intersektionell analys av ungdomskultur baserat på klass, ålder men också till viss del genus.

37 Gripsrud 2011 , s.29.

38 Gripsrud 2011, s.132.

39 Gripsrud 2011, s.135.

40 Gustafsson, Tommy, Arnberg, Klara, Moralpanik och lågkultur: genus och mediehistoriska analyser 1900–

2012, (Stockholm: Bokförlaget Atlas , 2013) s. 20

41 Gustafsson, Arnberg 2013, s.21

12

3. Metod

3.1 Metod för analys

För att kunna besvara frågeställningarna kommer jag använda mig av en kvalitativ

massmedieretorisk analys. Skillnaden mellan en kvalitativ studie och en kvantitativ studie är att i en kvalitativ studie analyseras texter baserat på dess innehåll och drar generella slutsatser baserat på den text som analyserats. Kvantitativa studier baserar sig ofta på siffror, går mer in på detaljer och är svåra att dra generella slutsatser ifrån eftersom de ofta utgår från

undersökningar som presenteras i olika diagram och tabeller. Kvantitativa studier kräver därför ett större och bredare material för att kunna basera en slutsats på och utgår inte från generella slutsatser.

Kvalitativa massmedieretoriska analyser, som studien kommer baseras på, används ofta till att titta på en text eller en artikel och kunna förstå och analysera utifrån en bredare samhällelig kontext.

Det hade gått att genomföra en kvantitativ studie på materialet, även om det hade krävt att jag som tidigare nämnt då hade fått analysera ett bredare material, men då jag vill gå ner på djupet i min analys och för att få svar på de frågor som jag ställer till materialet så anser jag att en kvalitativ studie är den bästa för den typen av undersökning som kommer att genomföras.

3.2 Tillvägagångssätt för analys

Medieforskaren och docenten i journalistik Kristina Lundgren skriver att en nyhetstext till skillnad från romaner, pjäser och dramatiska texter är till för att vi ska få reda på vad som hänt i vår omvärld. För att kunna göra det menar Lundgren att det krävs att vi som läsare får reda på sanningen om händelsen som gestaltas för att få alla fakta berättade på ett pedagogiskt sätt så vi förstår om det påverkar vardagslivet. Händelsen kan förutom att vara en nyhetsbaserad text också vara en intervju med en betydelsefull person, exempelvis en politiker eller

världskändis. När man precis som jag kommer göra i den här studien studerar en artikel skriven i en historisk kontext så får vi inte bara veta vad som hände utan också hur människor talade till varandra, hur samhällsvärderingar och normer uttryckte sig.

42 Meyers, Courtney och Abrams, Katie, ‘’ Feeding the debate: A Qualitative Framing Analysis of Organic Food News Media Coverage’’, Journal of Applied Communications: Vol. 94: nr 3,2010, s.4.

43 Meyers, Courtney och Abrams, Katie, ‘’ Feeding the debate: A Qualitative Framing Analysis of Organic Food News Media Coverage’’, Journal of Applied Communications: Vol. 94: nr 3, 2010, s.4.

44 Lundgren, Kristina, II: Några centrala metoder för analysen, I: Kristina Lundgren, Birgitta Ney, Thorsten Thurén (red)., Nyheter att läsa tidningstext, (Stockholm: Ordfront förlag 1999), s.38.

13

Samhälleliga värderingar, normer och tilltal mot och om andra människor är någonting jag tagit hänsyn till i min analys av nyhetstexterna.

I min analys har jag utgått från följande frågor när jag analyserat mitt material,

o Hur beskrivs anhängaren/anhängarna till ungdomsfenomnet av journalisten som skrivit artikeln?

o Finns det värderade ord i texten som skulle kunna antyda att textförfattaren hade en negativ inställning till ungdomsfenomnet?

Förutom att svara på ovanstående frågor har jag också satt in mig i en samhällelig historisk kontext för att kunna se om det finns ett mönster mellan samhällets värderingar och normer men också, för att återknyta till frågeställningen, hur fansen, det vill säga anhängarna av fenomenet har gestaltats.

Kristina Lundgren skriver att det är viktigt att kunna sätta sig in i den historiska kontexten för att kunna förstå hur dåtidens samhälle tänkte och tyckte kring olika frågor. Detta också för att undvika att döma texterna efter nutida ideal och normer som i mestadels av fallen är icke- existerande i den historiska kontext texten är skriven. Lundgren argumenterar därför att det är viktigt att se nyhetsartiklar i en kontext till varandra, detta för att det som skrevs om en

händelse dagen innan finns kvar i läsarens minne när de ska läsa om samma händelse igen fast i tidningen som kommer dagen efter.

En massmedieretorisk analys utgår från hur både läsaren och massmedieindustrin i dagens samhälle med källkritik och retorikens skrivmönster, först då får man enligt Lundgren en massmedieretorik. Beroende på hur den sedan ser ut kan man sedan i analysen utgå från och analysera olika aspekter av hur en händelse gestaltas.

I min egen analys har jag tagit inspiration utifrån Kristina Lundgrens tillvägagångssätt i att analysera nyhetsartiklar. Precis som tidigare nämnt har jag letat efter värderade ord som kan tolkas som att skribenten väljer att porträttera eller gestalta ungdomsfenomenet och

anhängarna på ett visst sätt. Jag har också letat efter hur journalisterna har formulerat sig i sin text, letat efter vilken typ av uttryck som används för att beskriva anhängarna till

ungdomskulturen. I och med att jag inte endast vill göra en analys över ett årtionde och en ungdomskultur utan analysera det utifrån ett bredare historiskt perspektiv ville jag också

45 Lundgren, 1999, s.52.

46 Lundgren 1999, s. 53.

14

undersöka om det fanns ett mönster, en slags röd tråd, mellan hur journalisterna har porträtterat ungdomskulturen.

I analysen har jag fokuserat på hur ungdomarna beskrivs av journalisten, hur beskrivs deras kläder, deras utseende och sätt att uttrycka sig? Detta har jag gjort av anledningen att när jag skulle söka efter material upptäckte att ungdomskultur och ungdomar oftast medvetet eller omedvetet gestaltas genom just sitt utseende. Jag har också i fall då journalisterna intervjuat ungdomarna undersökt vilka frågor som ställs till ungdomarna. I dessa fall har jag ställt frågan hur frågan är formulerad och om det på något sätt skulle kunna tolkas som att journalisten medvetet eller undermedvetet har för avsikt att gestalta ungdomarna på ett visst sätt.

3.3 Källmaterial och Urval

I min analys av materialet har jag gjort begränsningen till att fokusera på texten. Detta i och med att det ibland inte fanns bilder i själva artikeln alternativt att bilden som använts

bedömdes som att den inte kunde ge en bild av hur ungdomarna gestaltas i texten.

Jag kommer i uppsatsen begränsa mig till tre olika musikgenrer där jazz, hårdrock och hip- hop får representera sitt eget historiska sammanhang. Vid analys kring hårdrock och hip-hop kommer jag främst begränsa mig till att analysera utifrån varsitt exempel, detta för att de ger en bra bild av hur reaktionen såg ut från det övriga samhället i den historiska kontexten. I exemplet jazz och swing har det blivit svårt att hitta konkreta exempel då mycket av det som skrivs fokuserar på fenomenet generellt och ungdomarna själva än en enskild individ.

Vid diskussion om hårdrock kommer jag använda mig av artiklar om de amerikanska rock- glam gruppen Kiss som fick sitt genomslag i Sverige på 70-talet. I diskussion kring hip-hop kommer jag utgå från svenska hip-hop gruppen Latin Kings som slog igenom på 90-talet med sitt framgångsrika album’ ’Välkommen till förorten’’ (1994).

Artiklarna är hämtade från främst två olika arkiv, Kungliga bibliotekets mediaarkiv Svenska Tidskrifter samt Mediaarkivet Retriever. Med hänvisning till rådande covid-19 pandemi har även några av artiklarna hämtats från ett privat arkiv, enmedia.se där en privatperson har samlat bilder på olika artiklar i sin helhet för att kunna ladda ner från internet. Arkivet som jag hämtade artiklar från gäller främst kring artiklar från 1970-talet.

Jag gjorde därmed den personliga bedömningen att i och med att det gäller bilder av artiklar

så spelar det i princip ingen roll vilket typ av arkiv det kommer ifrån.

15

o Jazz – 1930–40-tal

o Hårdrock – 1970 – 80-tal o Hip-hop – 1990–00-tal

Till exempel så har en artikel från år 2000 inkluderats i materialet kring hip-hop i och med att år 2000 och år 1999 ligger varandra nära och att de inte bör skett någon stor samhällelig förändring som gjort att opinionen ändrats på några månader.

Begränsningen har gjorts till Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, detta för att de är de största och därmed inte bara gäller en del av befolkningen utan hela Sverige. Aftonbladet är en av Sveriges största kvällstidning och är traditionellt oberoende socialdemokratisk, tidningen grundades 1830. Expressen är också en av Sveriges största kvällstidningar som uppkom 1944 och var därmed i kontext till jazzen och swing en ung tidning. Tidningen har profilen oberoende liberal. Dagens Nyheter grundades 1864 och är en dagstidning. Tidningen har likt Expressen en oberoende liberal profil. Svenska Dagbladet är en dagstidning och grundades 1884, tidningen är oberoende moderat.

Artiklarna har begränsats till två artiklar per tidning per årtionde och ungdomskultur. Det blir totalt 8 artiklar per årtionde och per ungdomskultur, totalt blir detta 24 artiklar som kommer analyseras.

Materialet har också begränsats till konsertrecensioner, krönikor, intervjuer och rena nyhetsartiklar, detta för att de ger en bra bild av hur tidningen själva väljer att gestalta fenomenet till sina läsare.

Innan sökandet började var det viktigt för mig att sätta mig in i en kontext kring hur

fenomenet i sig såg ut. Jag ville veta vilka personer, slangord eller begrepp som förknippas med ungdomsfenomenet för att lättare kunna sätta mig in i dåtidens ungdomskulturella

fenomen. Jag använde mig därför av olika metoder som exempelvis sökmotorn Google för att

kolla upp olika kända jazz – och swing artister i hopp om att kunna få en uppfattning av vilka

sökord som jag skulle kunna använda för att hitta ett relevant material att basera min analys

på. I mediaarkivet Retriever finns en funktion som ger förslag på vad andra personer som sökt

på liknande artiklar har sökt på, den funktionen tog jag hjälp av och har även sökt på de

orden, personerna eller begreppen.

16

I sökandet av relevant material för att kunna genomföra min undersökning har jag utgått från följande punkter,

o Beskrivningar av ungdomarnas beteende samt utseende

o Gestaltning av ungdomlig slang och huruvida ungdomarna ges rätten i artikeln att själva prata om ungdomsfenomnet

Sökorden som använts till artiklar om jazz är: jazz, swing, Duke Ellington, Louis Armstrong, Alice Babs, Jazza, swingpjatt, grilljanne, ungdomar, tonåringar, nalensnajdare.

Sökord som använts till artiklar om hårdrock är: Kiss, Gene Simmons, hårdrock, rock, Paul Stanley, Peter Criss, Ace Frehley.

Sökord som använts till artiklar om hip-hop: latin kings, dogge, sala, förorten, gangsterrap, rap, rnb, redline-records, välkommen till förorten.

3.4 Etik och GDPR

För att kunna genomföra min analys av samtliga artiklar har jag försökt sätta mig in i vilken slags tidskontext artiklarna skrevs. Det är viktigt att poängtera att nedsättande och kränkande ord i tidningsmaterial från 1940-talet, nu som då, inte ska användas och därför inte

förekommer i min text.

Ännu en aspekt som i sig inte påverkar analysen men själva uppsatsen är dataskyddslagen, förkortad GDPR. På grund av detta har jag valt att inte publicera namn på identifierbara personer som förekommer i artiklarna.

3.5 Metoddiskussion

I uppsatsen behandlas ämnen där viss del av materialet är nytt för mig men också material som jag har viss förkunskap om. Jag är visserligen en ung, vit, medelklasskvinna som möjligen inte har någon direkt relation till förorten eller afroamerikansk kultur. Däremot har jag ett intresse av att diskutera historien i relation till nutiden. Jag är intresserad av äldre musik och skulle anta att majoriteten av all musik som jag lyssnar på är äldre än vad jag själv är. Förförståelsen om ämnet kan både vara en styrka och en nackdel. En fördel är att jag redan är väl insatt i alla begrepp och kan därmed på ett lättare sätt analysera materialet. Nackdelen med min förförståelse är att jag kan vara partiskt mot genren, detta eftersom jag till stor del tillhör brukarna av ett av ungdomsfenomenen.

Jag har i min analys valt att använda mig av en kvalitativ innehållsanalys. Fördelen med

kvalitativa studier i jämförelse med en kvantitativ studie är att istället för att använda sig av

17

data och tabeller istället tittar på ett material och analyserar det för att kunna dra generella slutsatser.

En kvalitativ studie är i detta fall mycket mer lämpligare i och med att det material som analyserats är begränsat i antalet artiklar. Hade jag velat göra en kvantitativ studie hade det behövts betydligt fler artiklar för att sedan kunna resonera och sammanfatta materialet. Då hade det dessutom fortfarande varit svårt att kunna dra generella slutsatser vilket man, som tidigare nämnt, kan göra i en kvalitativ studie.

Det finns en oro hos många forskare inom gestaltningsområdet att trovärdigheten och pålitligheten påverkas i innehållsanalyser. Medieforskaren Baldwin van Gorp förklarar det som att många forskare anser att det är svårt att veta vilka ord som får en effekt hos den stora massan i exempelvis nyhetsartiklar. Det handlar mycket om den personliga tolkningen hos forskaren som tittar på texten, därför får man också bortse från det den som utför analysen tror vad journalisten har för budskap mellan raderna.

Det är någonting som jag också kommer ta hänsyn i min analys, däremot menar jag personligen och som även von Gorp tar upp så är det svårt att inte omedvetet att göra det.

Medieforskaren Kristina Lundgren menar att det finns svårigheter kring att kunna distansera sin egen subjektiva tolkning av en nyhetstext och argumenterar att gestaltningen av en händelse tolkas först av journalisten baserat på olika faktorer som exempelvis kön, journalistens sociala bakgrund samt tidningens politiska färg. Läsaren tolkar händelsen baserat på den journalistiska gestaltningen och grundar den tolkningen på dennes kön och sociala bakgrund.

Utifrån Lundgrens argumentation kan analysen påverkas utav mina förkunskaper kring en av ungdomskulturerna som diskuteras i studien.

Däremot så går det att distansera sig och inte låta sig påverkas av den subjektiva tolkningen av ett material.

Baldwin van Gorp menar att detta gör man genom att man inte letar efter underliggande budskap mellan raderna i texten utan utgår från vad som faktiskt står i exempelvis i detta fall artikeln som ska analyseras.

47 Meyers, Courtney och Abrams, Katie, ‘’ Feeding the debate: A Qualitative Framing Analysis of Organic Food News Media Coverage’’, Journal of Applied Communications: Vol. 94: nr 3, 2010, s.4.

48 van Gorp, Baldwin, Strategies to take Subjectivity out of Framing Analysis, I: Paul D’ Angelo och Jim A.

Kuypers (red.) Doing news Framing Analysis – Empirical and theoretical perspectives, (New York: Taylor &

Frances 2010), s.90.

49 van Gorp 2010,s.90.

50 Lundgren 1999, s. 53.

51 Lundgren 1999, s.53

52 van Gorp 2010, s.90.

18

4. Resultat

4.1’’Swing it magistern, swing it, det är tidens melodi’’

Jazzen är en hemsk infektionssjukdom som med stora steg närmar sig våra friska kuster⁵³

Medieforskaren Johan Fornäs som skrivit många böcker och avhandlingar om ämnet musik och ungdomskultur beskriver hur jazzen som genre slog igenom stort bland ungdomar världen över redan på 20-talet. Mellankrigstidens barn ville slå sig fria från sina föräldrar som

fortfarande var kvar i gamla ideal. Jazzens framkomst i Sverige skapade ett nytt sätt att se på identiteter och vara en modernare människa.

Enligt Fornäs beskrivning så användes begreppet jazz som ett ord för att beskriva all typ av musik som skramlade eller svängde mer än vad man var van vid, särskilt om de personer som åstadkom oljuden hade mörkare hudfärg och kom från USA.

Den nya livsstilen som uppkom i samband med detta kanske är för nutidens människa mest ihågkommen från ironiska kupletten jazzgossen från 1922.

Jo, där kommer ju en gosse Med en byxa som är rakknivsvass

Mockaskorna har han på sig Och hans hobby är att dansa jazz⁵⁷

Fornäs menar att Sverige under 1930-talet etablerades och befästes många av de medie-och kulturfenomen som idag ses som grundläggande för det moderna vardagslivet: demokratin, välfärdsstaten, bildningsprojekten, bilar och flyget. Fornäs beskriver förändringen i samhället genom uppkomsten av uppfinningar som radion, filmen, grammofonen. I samband med förändringen av samhället beskriver också Fornäs hur synen på den nya kvinnan och hur fascinationen ökade för afroamerikansk stil och ungdomskultur växte. Den moderna välfärdsstaten fick en specifik utformning i Skandinavien, argumenterar Fornäs, i

kombination med den lutheranska mentaliteten. De starka folkhemstraditionerna och den svenska neutralitetspolitiken gjorde att man tillhörde världens rika industriella centrum och dess kulturella periferi gav Sverige en spränglärd väg genom det moderna.

Samhällsförändringarna gjorde att man försökte förhålla sig till de nya samtidigt som man ville hålla kvar ett ben i det gamla.

53 Citat: Hjalmar Meissner, ’Varning för Jazz!’’, 1921.

54 Fornäs 2004, s.13.

55 Fornäs 2004, s.13.

56 Fornäs 2004, s.21.

57 Citat: Karl Gerhard, ’Jazzgossen’’, 1922.

58 Fornäs 2004, s.14

59 Fornäs 2004, s.15

19

År 1937 publicerar Aftonbladet en artikel där man varit på plats på ett föredrag om jazz och uppkommande genren swing. På föredraget har talaren pratat om ett swing-jazz och

djungelkomplex. Allt illustreras med en, enligt artikelförfattaren, ’’högtalargrammofon som serverade den mest dissonantiska prov på sjudande drifter’’.

Fornäs beskriver det som att den unga jazzen skapade en stora moraliska debatter om livsstilsskillnader, generationsklyftor och civilisationsförfall.

Djungelkomplexet och sexualiteten som artikelskrivaren syftar på är ett exempel på den debatten. Fornäs menar att den ungdomliga sexualiteten diskuterades samtidigt i en tid då ordet sexualitet inte sågs som någonting positivt. Sexualiteten blev, argumenterar Fornäs, ett huvudtema i litteratur, filmer och sånger när de nya könsrelationerna omfördelades. Däremot är det här viktigt att påpeka, argumenterar Fornäs, att det inte är självklart att när texter om närmanden, förening och hängivelse medvetet eller omedvetet tolkades som metaforer för kroppslig erotik eller när det enbart avsåg platoniska förhållanden mellan människor, detta i och med att dåtidens populärmusik inte alls var så kysk som

eftervärlden med sitt rakare språkbruk kan tro.

Medieforskarna Tommy Gustafsson och Klara Arnberg argumenterar likt Johan Fornäs att den ungdomliga sexualiteten i början av 1900-talet och diskussionen kring den är kopplad till en samhällelig oro som fanns i Sverige under den tidsperioden. Främst gäller, enligt

Gustafsson och Arnberg, den kvinnliga sexualiteten som kopplades till en felriktad eller utlevande sexualitet i bristande moderskap. Det fanns även en oro kring den manliga

sexualiteten men då har det mer fokuserats på sadism och förslappning som fått stå i centrum istället för själva sexualiteten i sig.

Gustafsson och Arnberg påpekar då också i samma argumentation att de nationella självförståelserna av exempelvis maskulinitet och femininet hotades av den amerikanska lågkulturens kommersiella genusnormer.

Johan Fornäs skriver att i takt med att jazzen utvecklade sig som genre utvecklades också olika ungdomskulturella grupperingar bland swing älskande män: swingpjattar och

nalensnajdare blåste liv i moralens väktare. De anades oråd och drev igång debatter om det så kallade dansbandeländet. Nalen, som fanns i Stockholm på Regeringsgatan blev det

nöjespalatsungdomarna vände sig till för att nöja sig.

1942 publicerade Dagens Nyheter en artikel där man berättar om hur en 17-årig swingpjatt blivit jagad av en nalensnajdare och

60 Aftonbladet, 17 februari, 1937.

61 Fornäs 2004, s.15.

62 Fornäs 2204, s.319.

63 Gustafsson, Arnberg 2013, s.32.

64 Gustafsson, Arnberg 2013, 32–33.

65 Fornäs 2004, s.27.

20

sedan blivit fångatagen av polisen. Mestadels av artikeln beskriver däremot inte själva händelseförloppet utan hur den så kallade unge swingpjatten var klädd och såg ut.

Ynglingens långa hår, som föll långt ned över kragen, hans korta snäva byxor, vita strumpor och korta vida överrock lockade en folksamling, som till slut uppgick till

300–400 personer och måste skingras av två polisbilar⁶⁶

Swingpjatten får i detta avseende representera det som Tommy Gustafsson och Klara Arnberg menar är moralpanikens missbrukare eller offer. Han, för det är alltid en man och sällan en kvinna, är brukaren av en lågkulturell produkt och ses därmed som ett offer för en lågkulturell produkt, i detta fall swing.

Utifrån analysen kan man därmed dra slutsatsen att swingpjatten utifrån texten, gestaltas som ett offer, den unga mannens unga ålder framhäv och artikeln slutar med att vi får reda på att han numera är hemma i lugnet hos sina föräldrar igen.

Analysen visar också att artikelförfattaren lyfter konflikten mellan de två ungdomsgrupperna, swingpjattar och nalensnajdare och framställer det som ett problem.

Kommunikationsprofessorn Robert Entman menar att denna typ av gestaltning är vanlig hos media, det vill säga att mediet framhäver information som omedvetet ska fastna i mottagarens minne. I detta fall att det finns två typer av ungdomskulturer som är i konflikt med varandra och att de är klädda på ett anmärkningsvärt sätt.

Diskussionen kring swingpjatten och hans sätt att klä sig utmärker sig även i en krönika från Svenska Dagbladet som publicerades 16 augusti 1943. Krönikören berättar om en professor som skrivit en artikel om att han skakat hand med en swingpjatt och sagt till honom att han har rätt att klä sig precis som han vill. Professorn ska enligt egen utsago sagt till swingpjatten att juridiken är på hans sida och att ingen kan säga åt honom att han inte få se ut som han vill.

Krönikören menar däremot tvärtom. Swingpjatten får inte klä sig som han vill. Enligt krönikören är swingpjatten en krigsprodukt som kommer försvinna fortare än gengasen och renat bords.

Ingen människa har för i övrigt rätt att klä sig hur han vill. Om till exempel herr Lindholm uppträder på Skansen i särskilda former av pjattdräkt, stövlar och brun skjorta, är jag övertygad om att de inte blir någon handtryckning av professorn. ⁷²

66 Dagens Nyheter, 16 mars, 1942.

67 Gustafsson, Arnberg 2013, s.21.

68 Dagens Nyheter, 16 mars, 1942.

69 Dagens Nyheter, 16 mars, 1942.

70 Entman 1993. s.53.

71 Svenska Dagbladet, 16 augusti,1943.

72 Svenska Dagbladet, 16 augusti, 1943.

21

En vanlig gestaltning hos media som medieforskaren Adam Shehata lyfter är uppbyggandet av en bild att det finns en konflikt. Detta är vanligast inom nyhetsjournalistiken då de två aktörerna oftast ställs emot varandra. Ytterligare form av gestaltning som liknar konflikt- gestaltningen är återkommande av olika samhällsfrågor.

Analysen av artikeln visar därmed att konflikten som målas upp i artikeln är en konflikt mellan den mer traditionella, äldre generationen och mellankrigsbarnen som vill dansa swing dans och klä sig på ett visst sätt.

Johan Fornäs argumenterar att krigsåren 1939–45 kan ses som en djupfrysning av det

kulturella livet, men i andra avseenden fortsatte moderniseringsprocesserna. I en värld av

’’melankoliska’’ eller för många ’’hurtiga’’ beredskapsschalger-låtar menar Fornäs att det uppkom en modernare generationsmedvetenhet hos yngre artister som tidigare nämnda Alice Babs och Povel Ramel.

Swingmusiken blev då enligt Johan Fornäs i högre grad än vad jazzen tidigare varit uppfattad som ungdomens musik, dels för att den var kopplad till dans, dels för att den förknippades med populära artister som just Alice Babs.

I ett reportage om den unga sångerskan publicerad i Aftonbladet 1942 berättar man att swing- fenomenet swing av många betraktas som en fluga, någonting som den unga sångerskan inte håller med om. I reportaget nämner skribenten att det existerar en så kallad anti-Babs rörelse som förutom att hävda att swing är en fluga också menar att jazzmusik inte är någonting som existerar. Publiken i reportaget beskrivs som hysteriska och fulla av glädje över att få se sin idol uppträda.

Enligt Tommy Gustafsson och Klara Arnbergs forskning om att sätta ungdomskulturen i ett interkulturellt genusperspektiv så skapade framväxten av populärkulturen i början av 1900- talet en debatt om massproducerat innehåll. Finkultur ställdes mot populärkultur som till början av många kulturarbetare och kulturskribenter betraktades som skräpkultur.

Kulturföreteelser som opera, teater, konstutställningar och litteratur som tillhörde finkulturen fick göra plats för de skräpkulturella fenomenen.

Likheter mellan de slutsatser som

Gustafsson och Arnberg refererar till kan göras om en artikel som Svenska Dagbladet publicerade den 15 oktober 1946. Artikelskrivaren har varit på plats på premiären av filmen

73 Shehata 2015, s.362.

74 Dagens Nyheter, 16 mars, 1942, Svenska Dagbladet, 16 augusti, 1943.

75 Fornäs 2004, s.27.

76 Fornäs 2004, s.28.

77 Aftonbladet, 12 januari, 1942.

78 Gustafsson, Arnberg 2013, s.25.

22

oljud. Publiken var imponerade och applåderade vilket även recensenten håller med om var välförtjänt då han trots oljudet ändå tyckte det var rätt okej.

Analysen visar baserat på den tidigare nämnda artikeln från Aftonbladet och senast nämnda artikel från Svenska Dagbladet att skribenterna vill genom sin gestaltning av de ungdomar som är på plats för att se filmen eller lyssna på konserten bidra till en konflikt där

ungdomarnas konsumtionsvanor ifrågasätts av en äldre generation. Frågan om vad som borde betraktas som finkultur och det som Gustafsson och Arnberg beskriver som skräpkulturella fenomen.

Ytterligare exempel på gestaltningen av ungdomskultur som skräpkulturella fenomen hittar vi en artikel publicerad i Dagens Nyheter den 2 december 1941 berättar man om en rörelse i Sverige som vill få ungdomar att satsa på hembyggnadsvård. Hembygdsföreningen som firar 25 år vill att ungdomar ska få mer intresse för den inhemska kulturen med hjälp av en

museiutställning och föreläsningar om hembyggnadsvård. Det som anmärker sig i artikeln är däremot inte hembygdsföreningens engagemang utan då artikelförfattaren berättar om en vaktmästare som länge varit aktiv i föreningen. Vaktmästaren har enligt artikeln arbetat länge för att ungdomar ska få mer intresse för den inhemska kulturen och mindre intresse av swing.

81

Han var med och stiftade Svenska ungdomsringen och ser förnärvarande till att tusentals ungdomar i Stockholm får kontakt med även annat än swing. ⁸²

I resonemanget om skräpkulturella fenomen argumenterar Gustafsson och Arnberg att den sekelgamla föreställningen om att unga måste skyddas från kommersialisering härstammar från början av 1900-talet då unga i väldigt tidig ålder tidigare har tvingats att arbeta och att de senare kom att bli ekonomiskt värdelösa. Samtidigt som de blev ekonomiskt värdelösa så steg deras känslomässiga värde, det vill säga att de betraktades som sköra samt i stort behov av föräldrar som tog hand om dem.

Analysen visar att i gestaltningen av jazz så händer det ofta att man gestaltar ungdomarna i artiklarna som oskyldiga varelser som fördriver dagarna med att lyssna på swing och måste därmed få andra intressen och varför inte då hembygdskultur?

79 Svenska Dagbladet, 16 oktober, 1946.

80 Gustafsson, Arnberg 2013, s.29.

81 Dagens Nyheter, 2 december, 1941.

82 Dagens Nyheter, 2 december, 1941.

83 Gustafsson, Arnberg 2013, s. 29

84 Dagens Nyheter, 2 december, 1941.

23

Den tidning som tycks stå ut i sin rapportering om jazzfenomenet är Expressen. Det få artiklar som hittats om jazzfenomenet i tidningen är relativt positivt vinklade kring fenomenet än sina konkurrenter. I en artikel som publicerades i tidningen den 24 juli 1946 berättar de att de i samarbete med tidskriften Estrad bjuder läsarna på konsert med jazzfenomenet Don Redman och hans orkester. Det är enligt tidningen första gången en amerikansk jazzartist kommit och spelat i Sverige sedan innan kriget.

Däremot är inte all rapportering helt positiv. I en

recension av jazzartisten Louis Armstrongs film Atlantic City publicerad 24 november 1945 menar skribenten att filmen inte alls var bra. Det enda som var bra var när Armstrong spelat ett solo vilket var bra enligt skribenten som ändå beskriver som ett så kallat swing-fan.

Gestaltningen av jazzen i materialet från Expressen kan betraktas som närmast neutral, man verkar inte ha någonting emot den eller vilja bygga upp en slags konflikt mellan olika

generationer. Utifrån analysen kan man därmed konstatera att tidningen gestaltar anhängarna till jazzfenomenet positivt, det kring och elände som målas upp snarare än ungdomens förfall och ointresse av att följa redan sedan länge etablerade samhällsnormer. Tidningen framhäver istället ett intresse av att få in jazzen igen i efterkrigstidens Sverige. Detta kan bero på att Expressen som tidigare nämnt i kontext till jazzens storhetstid var en ung tidning med oberoende liberalprofil som inte ville uppfattas som allt för omodern i dåtidens historiska kontext.

4.2’’Föräldrarnas fasa’’

Inom hårdrocks-genren finns det många exempel på det som Stanley Cohen kallar för folk- devils, inom den svenskamediakontexten är det första och kanske kändaste exemplet den amerikanska hårdrocksgruppen Kiss som gjorde sina första spelningar i Sverige i maj 1976. I en artikel från Aftonbladet publicerad 25 maj 1976 intervjuar tidningen en psykolog där de ställer frågan hur farliga gruppen är för sin unga publik. Hon svarar att för ’’osäkra instabila ungdomar är det definitivt inte bra’’. De flesta växer dock ifrån monstertidningar och grupper som Kiss menar psykologen. Psykologen lägger dock till att sådana saker kan fördröja

mognaden hos ungdomarna. Skribenten har intervjuat artistchefen på Gröna Lund om hur personen ställer sig i frågan, han menar att han själv menar att de ger ungdomarna vad de vill ha och att artistchefen själv menar att Kiss är roliga och underhållande, både han själv och hans barn gillar gruppen och ser inga problem med det.

85 Expressen, 24 juli, 1946.

86 Expressen, 24 november, 1945.

87 Cohen 2011, s.46, Aftonbladet 25 maj 1976.

24

Tonåringarna håller på att bryta med sina föräldrar. De vill göra uppror. De har ingen identitet. Idolerna är tuffa och säkra. De vågar göra allt man själv inte vågar

när man är 12–13 år.⁸⁸

Enligt den teori som Robert Entman presenterar använder sig medier av vissa typer av ord för att förstärka den bild som man vill förmedla till mottagaren. Det kan också handla om

information som återupprepas för att förstärka budskapet. Det ordet som förstärks i texten är fokuset på farligt, hur det påverkar unga och vilka som vill förmedla det budskapet vidare.

I samma artikel intervjuar de även ungdomar som ser fram emot kommande konsert. De som intervjuas är en tjej och två killar i 12–13-års åldern. Intervjupersonerna är alla överens om att Kiss är häftiga och att de tycker att blodet och rökbomberna gruppen använder på scenen är mest på skoj och inte ska tas så allvarligt. En av intervjupersonerna menar att så länge musiken är bra spelar det ingen roll vilken typ av image gruppen har.

Den 29 maj 1976 står Kiss på Gröna Lunds stora scen, fansen skriker efter mera show och är i extas. På plats är även svenska journalister som vill rapportera om det nya

hårdrocksfenomenet. Svenska Dagbladets reporter skriver i sin recension efter konserten som är publicerad på konsertdagen 29 maj 1976 att spela på ett ungdomligtrevoltsbehov har länge varit vanligt inom popen. Skribenten menar att i den ålder majoriteten där de flesta av Kiss- publiken befinner sig har även skräck och monster en viss förtjusning. Sex är också en viktig del av popen menar skribenten men att Kiss gör det på ett groteskt sätt i sina svarta

sparkdräkter.

Våld är något som säljer stort inom de flesta medier; i längden är det väl svårt att säga vem som skadar mest – publiken eller konstarten⁹²

Även Expressens reporter drar liknande slutsatser som sin kollega från Svenska Dagbladet efter konserten i en recension som är publicerad 29 maj 1976. Reportern målar upp en bild av 15 600 skrikande ungdomar som var på plats på Gröna Lund för att se sina idoler. Gruppen och publiken hälsade på varandra, rökbomber smälls av. Journalisten noterar att de flesta i publiken ser ut att vara mellan 9–13 år gamla. Konserten höll på i cirka en timme, publiken skriker efter ett extra nummer, får skrika av sig ett tag innan extra numret drar igång.

88 Citat: Psykolog som intervjuas i artikel, Aftonbladet 25 maj, 1976.

89 Entman 1993, s.53.

90 Aftonbladet, 25 maj 1976.

91 Svenska Dagbladet, 29 maj, 1976.

92 Svenska Dagbladet, 29 maj, 1976.

93 Expressen, 29 maj, 1976.

25

Att spela på ett ungdomligt revoltbehov har alltid varit legitimt för popen. I den ålder Kiss publiken befinner sig har skräck och monster en särskild tjusning.⁹⁴

Som tidigare nämnt har det länge funnits en diskussion kring skräpkulturella fenomen inom media. Johan Fornäs menar dock att den populärkulturella debatten oftast inte har handlat om vad som är bra kvalité eller inte utan snarare vad som är bra eller dålig smak. Att fenomen som hårdrock har karakteriserats som skräpkultur eftersom det är kultur vars målgrupp oftast är en lägreståendeklass.

Liknande resonemang kan hittas hos medieforskaren Jostein Gripsrud som menar att det går att hävda att diskussionen om kvalitetsskillnader blir allt viktigare ju mer medieproduktionen expanderar och vår totala kulturkonsumtion växer. I verklighetens värld så sker den kvalitetsbedömningen hela tiden inom en rad medie-och kultursektorer, och inte bara inom kulturen utan inom flera olika branscher. I mediabranschen sker den bedömningen ständigt i fråga om vad som ska produceras och publiceras eller inte.

Bedömningen om någonting är god kvalitet eller inte är också närvarande i en

konsertrecension publicerad av Aftonbladet efter de varit på plats på Kiss konsert i Göteborg i Skandinavium 26 maj 1976. Skribenten lägger mycket fokus på att beskriva hur ung publiken är, även som han påpekar att det faktiskt finns några som är äldre, men de verkar inte lika imponerade. Han beskriver också hur gruppen är sminkade på ett groteskt sätt, omger sig av rökbomber och raketer som kommer ut ur gitarrerna. Slutsatsen på resonemanget är att det kanske skrämmer föräldrarna och framstår därmed som häftigare för de unga fansen som vill frigöra sig från just sina föräldrar.

1977 publicerar Dagens Nyheter en artikel där de berättar om ungdomar som inspirerats av sina idoler i våldslekar. Rubriken som valts är’ ’Idoler förebild till våldslek’’

. Skribenten börjar artikeln med att berätta om hur allting började med när Kiss spelade på Gröna Lund 76 och hur det sedan dess blivit mycket värre. Kiss har blivit ett problem i skolorna konstaterar artikelskrivaren, i nästa stycke förklarar man hur musikkritiker tycker att gruppen gör dålig musik men konstaterar också att det egentligen inte har så mycket med musik att göra.

Tidningen har intervjuat elever som går i mellanstadiet som sägs inspirerats i sina lekar av hur Kiss uppträder på scenen.

94 Expressen, 29 maj, 1976

95 Fornäs 2004, s.164.

96 Gripsrud 2011, s.135.

97 Aftonbladet, 29 maj, 1976.

98 Dagens Nyheter, 30 oktober, 1977.

99 Dagens Nyheter, 30 oktober, 1977.

26

Kiss är häftiga, säger en av eleverna, dom visar aldrig sitt rätta ansikte.¹⁰⁰

Det har blivit en Kiss-kult skriver skribenten som allt fler elever ansluter sig till.

Ungdomarna, som i artikeln beskrivs som barn, har skapat sina egna grupper och skapat sina egna karaktärer och sytt upp sina egna dräkter med platåskor och allt. Ungdomarna uppger i artikeln att det våldet som de använder bara är på låtsats, även om de tycker att våldet som de ser på TV och de Kiss håller på med på scenen gör att de blir frestade att använda det. Precis i stycket efteråt skriker en av eleverna och frågar journalisten rakt ut att han inte orkar med mera våld. En av hans klasskamrater frågar då journalisten varför de pratar om våld när det var Kiss de skulle prata om. Dagens Nyheter har även i artikeln pratat med skolpsykologen som menar att det handlar i grund och botten om rädsla och att man ska akta sig för att peka ut syndabockar. De barnen gör, enligt skolpsykologen är att försvara sig mot sin rädsla genom att klä ut sig till sina idoler.

Allt eftersom Kiss-lekarna blivit vildare och råare har gränserna suddats ut mellan lek och verklighet. ¹⁰²

Ytterligare exempel på den här typen av gestaltning är en artikel som publicerades i Expressen 31 juli 1978. I artikeln berättar man om en 11-årig amerikansk pojke som bränt sönder sina egna lungor när han lekt sina idoler i Kiss men också ännu en idol, Alice Cooper som också var aktiv på 70-talet med liknande skräckshow som Kiss.

Pojken som kommer från Washington, USA är inte den enda som enligt artikeln blivit inspirerade av Kiss

våldsamma show. Förra året hade man samma problem i Svenska skolor med att ungdomarna som lyssnade på Kiss lekte våldsamma lekar, alltså samma typ av lekar som Dagens Nyheter refererar till i sitt reportage från skolan där eleverna lekte med låtsats blod för att härma sina idoler i Kiss.

Det barnen gjorde var i början en låtsats lek som mer och mer gick över till allvar. Att sparka och slå sina kamrater var det barnen höll på med på rasterna. Artikeln slutar med ett varningsord till de unga Kiss fansen att inte göra det den unga amerikanska pojken gjorde när han med hjälp av bensin och en tändsticka skulle försöka sig på att sluka eld.

100 Citat: Elev som intervjuas i reportage, Dagens Nyheter, 30 oktober, 1977.

101 Dagens Nyheter, 30 oktober, 1977.

102 Dagens Nyheter, 30 Oktober, 1977.

103Expressen, 31 juli, 1978.

104 Expressen, 31 juli, 1978, Dagens Nyheter 30 oktober, 1977.

105 Expressen, 31 juli, 1978.