Finansiell risk och lönsamhet i Svenska fastighetsbolag under 2008

(1)

:

Institutionen för ekonomi

Finansiell risk och lönsamhet

i Svenska fastighetsbolag under 2008

Carita Fransson Juni 2010

Examensarbete - 15 hp, C-nivå Företagsekonomi

Examensarbete i företagsekonomi

Handledare: Bo Söderberg

(2)

Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning

Titel: Finansiell risk och lönsamhet i Svenska fastighetsbolag under 2008 Nivå: C-uppsats inom företagsekonomi

Författare: Carita Fransson Handledare: Bo Söderberg Datum: Juni 2010

Syfte: Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet är att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.

Metod: Studien bygger på den deduktiva ansatsen där teorier kommer att testas och

analyseras mot empiriska data tagna från årsredovisningar. Den kvantitativa metoden används då data från 305 stycken årsredovisningar ska användas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re.

Årsredovisningarna utgörs av sekundärdata som samlats in från databasen Retriever. De statistiska metoder som används är bland annat medelvärde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test.

Resultat och slutsats: Såväl korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t- test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re.

Studien visar även att det finns inget samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal eller Rt. Valet av finansiell risk fungerar alltså som finansieringsstrategi i verkligheten om lönsamheten är definierad som Re.

Uppsatsens bidrag: Resultaten påvisade att det finns samband mellan finansiell risk och Re precis som teorin förespråkar.

Nyckelord: finansiell risk, hävstångseffekt, lönsamhet, räntabilitet på totalt kapital, räntabilitet på eget kapital, vinstmarginal, skuldsättningsgrad, räntemarginal, regressionsanalys, korrelationsanalys, hypotesprövning, t-test

(3)

Abstract Abstract Abstract Abstract

Title: Financial risk and profitability in the Swedish real estate companies in 2008 Level: C-level in Business Administration

Author: Carita Fransson Supervisor: Bo Söderberg Date: 2010 June

Aim: The purpose of this study is to analyze and examine whether there is any connection between the financial risk and profitability. The overall aim is to see whether the choice of financial risk acts as a financing strategy in reality.

Method: The study is based on the deductive approach in which theories will be tested and analyzed in the empirical data taken from annual reports. The quantitative method used when data from 305 pieces of financial statements will be used to find if there is a connection and variation between financial risk and profitability defined as the profit margin, Rt and Re. The financial statements consist of secondary data collected from the database Retriever. The statistical methods used include the mean, standard deviation, regression and correlation analysis, hypothesis testing and t-test.

Result and Conclusions: Results and Conclusion: Both correlation and regression analysis and hypothesis testing t-test indicates that there is a link between financial risk and

profitability, defined as Re. The study also shows that there is no relationship between financial risk and profitability defined as the profit margin or Rt. The choice of financial risk thus acts as a financing strategy in reality if profitability is defined as Re.

Contribution of the thesis: The results showed that there is a link between financial risk and Re as the theory advocates.

Key words: financial risk, leverage, profitability, return on assets, return on equity, profit margin, debt to equity ratio, interest margin, regression analysis, correlation analysis, hypothesis testing and t-test

(4)

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning

1 Inledning 1 Inledning 1 Inledning

1 Inledning

... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemområde ... 1

1.3 Syfte ... 3

1.4 Avgränsningar ... 3

2 Metod 2 Metod 2 Metod 2 Metod

... 3

2.1 Deduktiv alternativt induktiv ansats ... 3

2.2 Kvantitativ alternativt kvalitativ studie... 4

2.3 Datainsamlingsmetod och val av företag... 4

2.4 Validitet och reliabilitet ... 5

2.5 Statistiska metoder... 6

3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram

... 9

3.1 Finansiell risk... 9

3.2 Lönsamhet... 12

4 4 4 4 Analys Analys Analys Analys och resultat och resultat och resultat och resultat

... 14

4.1 Medelvärde och standardavvikelse... 15

4.2 Regressions- och korrelationsanalyser... 15

4.3 Hypotesprövning och t-test... 16

5 5 5 5 Slutsats Slutsats Slutsats Slutsats och och och reflektion och reflektion reflektion samt reflektion samt samt samt egen egen egen egen kritik mot studien kritik mot studien kritik mot studien kritik mot studien

... 18

5.1 Slutsats... 18

5.2 Reflektion... 19

5.3 Egen kritik mot studien... 19

Källförteckning Källförteckning Källförteckning Källförteckning

... 20

Litteraturförteckning... 20

Internet ... 20

Bilagor Bilagor Bilagor Bilagor

... 21

Bilaga 1 - Empiriska data från de utvalda företagen ... 21

Bilaga 2 - Beräkningar ... 30

(5)

1 1 1

1 Inledning Inledning Inledning Inledning

Detta kapitel avser att ge en överblick av studien och uppsatsen som helhet. Kapitlet ger svar på uppsatsens bakgrund, problemformulering, frågeställning, syfte och avgränsningar.

1.1 1.1 1.1

1.1 Bakgrund Bakgrund Bakgrund Bakgrund

Fortfarande präglar rädsla det mesta som händer på världens finansmarknader. Visserligen pekar börskurvorna uppåt efter 2009 och tecken på återhämtning finns i många ekonomiska rapporter. Men eftersom väldigt få börsbolag visar på ökad försäljning och de stora

företagsaffärerna lyser med sin frånvaro vilket gör att hela finansmarknaden fortfarande befinner sig i gungning. Under 2009 steg börsindex i Stockholm med 47 procent och det var börsfest men fallet under 2008 på minus 42 procent är självfallet inte återhämtat. Många bedömare har svårt att se den optimism om framtiden som börsuppgången pekar på. Vissa bedömare menar att börskurvorna talar för att tillväxt kommer under 2010. Andra menar att en ny kris kan komma upp 2010, nu i form av en fastighetskrasch. Från redan höga nivåer fortsätter antalet tomma kontor, butiker och hela fastigheter att öka. Detta sätter press på fastighetsägarna då tomma lokaler minskar intäktsflödet. Läget kan bli akut eftersom alla utgår från att räntan stiger under 2010. Många fastighetsbolag tog dessutom billiga lån under 2006-2007 vilket också påverkar situationen eftersom flera av lånen ska omförhandlas under hösten 2010 och 2011. Dessutom kommer sannolikt bankernas villkor vara hårdare när lånen ska omförhandlas. För att gå med på att omförhandla befintliga lån har flera banker signalerat om att de vill ha in mer eget kapital från fastighetsägarna, röner SvD Närlingsliv. I november 2009 varnade också Finansinspektionens nya internationella expertpanel för den kommersiella fastighetssektorns kommande mycket stora kreditförluster, både i USA och Europa. För banker som framför allt riktat in sig mot fastighetssektorn riskerar detta i sin tur att leda till ytterligare bankkollapser. Men som förra året blir den stora frågan i år ändå densamma. Det handlar om den historiska finanskrisen och hur världens banker, finansföretag och investerare klarar av effekterna av den och en långsam återhämtning från den.¹

1.2 1.2 1.2

1.2 Problem Problem Problem Problemområde område område område

De vanligaste ekonomiska besluten som fattas i ett företag gäller oftast lönsamhet och finansiering. För att uppnå lönsamhet behövs lönsamma produkter och lönsamma

investeringar. För att kunna köpa de tillgångar som behövs för att driva verksamheten innebär finansiering att företaget skaffar kapital. Beroende på vilket sätt som företag skaffar kapital på kan kostnaden och risken för finansiering vara olika.² För att erbjuda kapital måste företag kunna betala det pris marknaden vill ha för såväl eget kapital som för lånat kapital.³ Risken i finansieringen handlar om att företagsledningens val står mellan olika kombinationer av

1 http://www.e24.se/business/fastighet-och-bygg/nar-spricker-nasta-bubbla_1774453.e24, 2010-03-08

2 Andersson, J.-O. m fl, 2004, sid 10-11

3 Johansson, S.-E. & Runsten, M., 2005, sid 14-15

(6)

kapital där alternativen är förknippade med olika risk avseende lönsamhet.⁴ Högsta möjliga lönsamhet är en målformulering som inte ger någon vägledning för valet av

finansieringspolitik eller skuldsättningsgrad. Valet blir beroende av hur man värderar en högre mer sannolik lönsamhet mot en lägre. Företagsledningen behöver precisera sin attityd till risk för att göra ett sådant val mellan alternativ med olika stor risk. Riskattityder kan vara olika beroende på företagsledning och vad som är ett optimalt finansieringsval för det

enskilda företaget blir således beroende av villigheten till risktagande.⁵ För att förstå hur man ser på risk kan man dela upp företagets riskexponering i finansiell risk, rörelserisk och

totalrisk där sambanden kan beskrivas med den så kallade hävstångsformeln, där rörelserisken och den finansiella risken tillsammans utgör den totala risken. Vid en oförändrad rörelserisk visar sambandet att den finansiella risken kommer att påverka totalrisken mer ju högre skuldsättningsgrad företaget väljer att använda sig av.⁶

Den finansiella risken kan även öka ägarnas avkastning på det egna kapitalet om företaget är lönsamt. Det beror på att det egentligen bara finns två sätt att skapa överskott i verksamheten.

Det ena är genom att ägarna skjuter till kapital som placeras i investeringar som ger överskott.

Genom utdelning på insatsen kommer överskottet till ägarna. Det andra är att låna kapital som placeras i investeringar som ger överskott utöver finansieringskostnaden för upplåningen.

Nettovinsten kommer att kunna tillföras ägarna genom en ökad utdelning. Så länge lånen kan förräntas, ju mer de ökar, desto högre blir nettoresultatet och den slutliga egna avkastningen, vilket är innebörden av den finansiella risken.⁷

Sambandet mellan risk och avkastning, där högre risk kräver högre avkastning är en av finansieringsteorins grundpelare. Att öka den finansiella risken innebär att företagen kan öka lönsamheten, åtminstone i teorin, frågan är dock om denna finansieringsstrategi kan fungera i verkligheten. Som tidigare nämnts har många svenska fastighetsbolag lönsamhetsproblem och problematiken kring företags finansiering och finansiella risk som ger lönsamhet är en

ständigt aktuell fråga. Fastighetsbranschen kännetecknas även av att vara kapitalintensiv och därför är finansieringsstrategier och den finansiella risken extra viktig. Med detta i åtanke är det intressant att se hur den finansiella risken kan bidra till lönsamhet. Har företag med högre skuldsättningsgrad och högre finansiell risk högre lönsamhet? Lönar det sig att skuldsätta företaget och få igen det genom ökad avkastning? Finns det verkligen samband mellan finansiell risk och lönsamhet?

Min målsättning är att undersöka hur den finansiella risken och lönsamheten förhåller sig till varandra. Jag kommer med hjälp av det empiriska materialet att försöka besvara

frågeställningen: Finns det samband mellan finansiell risk och lönsamhet?

Det underliggande syftet är att analysera hur de finansiella variablerna varierar.

4 Johansson, S.-E. & Runsten, M., 2005, sid 40

5 Ibid, sid 43

6 Ibid, sid 43-45

7 Carlsson, M., 2004, sid 125-126

(7)

1.3 1.3 1.3

1.3 Syfte Syfte Syfte Syfte

Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Jag kommer att pröva det teoretiska sambandet på det empiriska datamaterialet utifrån de frågor som ställts i problemdiskussionen. Det

övergripande syftet är att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten. Om samband inte visar sig mellan den finansiella risken och lönsamheten bör inte valet av finansiell risk kunna fungera som finansieringsstrategi för företag.

1.4 1.4 1.4

1.4 Avgränsningar Avgränsningar Avgränsningar Avgränsningar

Jag har valt att granska årsredovisningarna från 305 fastighetsbolag, verksamma i hela

Sverige, vars huvudsakliga verksamhet är handel med egna fastigheter. Årsredovisningarna är för räkenskapsåret 2008 vilket är det senaste som fanns att tillgå från den databas jag har valt.

2 2 2

2 Metod Metod Metod Metod

I detta kapitel redovisas val av tillvägagångssätt och hur undersökningen genomförts.

Kapitlet svarar även på frågorna vilka metoder som har använts för att samla in och välja ut datamaterial samt vilka statistiska metoder som ligger till grund för analysen av materialet.

2.1 2.1 2.1

2.1 Deduktiv al Deduktiv al Deduktiv al Deduktiv alternativt induktiv ansats ternativt induktiv ansats ternativt induktiv ansats ternativt induktiv ansats

På ett påtagligt sätt skiljer sig forskningsarbetet åt beroende på om man arbetar med deduktivt eller induktivt angreppssätt. En induktiv ansats innebär att arbetet utgår från empirin till teori.

Arbetet inleds då med att samla in data för att sedan dra slutsatser från de generella mönster som framkommer i materialet. En deduktiv ansats innebär att arbetet utgår från teorier till empirin. Arbetet utgår då från befintliga begrepp och teorier och genom att samla empiriska data utsätter man teorin för tester och kritisk granskning.⁸

Denna studie bygger på den deduktiva ansatsen där teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna från årsredovisningar. Förväntningarna bygger då på tidigare teorier och empiriska erfarenheter.

8 Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F., 2006, sid 81-85

(8)

2.2 2.2 2.2

2.2 Kvantitativ Kvantitativ Kvantitativ Kvantitativ alternativt kvalitativ alternativt kvalitativ alternativt kvalitativ alternativt kvalitativ studie studie studie studie

Beroende på hur man väljer att bearbeta och analysera insamlad information kan tillvägagångssättet vid en undersökning delas in i kvantitativa och kvalitativa studier.

Kvantitativa studier är ett arbetssätt där undersökaren objektivt samlar in empiriska och mätbara data för att få fram statistiska resultat som analyseras för att se samband, variation eller genomsnittsmått. Kvantitativa undersökningar omfattar oftast större urvalsunderlag än kvalitativa metoder. Vanliga arbetssätt är enkäter, databaser och intervjuer. Kvalitativa metoder är arbetssätt där undersökaren subjektivt försöker finna en djupare betydelse för en händelse genom tolkning som redovisas i till exempel fallstudier som sedan analyseras.

Vanliga arbetssätt är till exempel djupintervjuer eller observationer.⁹

Denna studie bygger på den kvantitativa studien då data från 305 stycken årsredovisningar ska användas för att finna om det finns samband och variation. I och med att den kvantitativa studien har använts bidrar den till en mer generell bild av företagens finansiella risk och lönsamhet.

2.3 2.3 2.3

2.3 Datainsamlingsmetod Datainsamlingsmetod Datainsamlingsmetod Datainsamlingsmetod och val av företag och val av företag och val av företag och val av företag

Vid insamling av information görs en avvägning mellan att använda primära och sekundära data. Med primärdata menas information från till exempel observationer, fallstudier och intervjuer. Med sekundärdata avses information från till exempel databaser, böcker och tidskrifter.¹⁰

Information från databaser är vanligtvis mycket omfattande vilket gör att en undersökning av hela populationen är omöjligt på grund av resursbegränsningar vilket tvingar fram val av stickprov. Med hänsyn till önskad svarsprecision bestämmer man storlek på detta stickprov.

Korrekta bilder av populationsvärden kan fås även av mycket små stickprov. Slumpmässiga stickprov kan dessutom betraktas som en miniatyrkopia av populationen vilket innebär att man kan generalisera ett mätresultat från stickprov till population. Stickprovsundersökningar används för att skatta variabelvärden som till exempel medelvärde eller variation i

populationen. Stickproven kan även användas för att göra signifikantstester där man prövar om skattade värden skiljer sig från varandra eller från hypotetiska eller kända värden i populationen. För att söka samband mellan olika faktorer i stickprovsundersökningar analyseras dessa statistiskt genom till exempel korrelations- och regressionsanalys.¹¹

Databasen Retriever innehåller bland annat tjänsten Business. Man kan söka information om Sveriges samtliga cirka 1,4 miljoner företag och dess olika bolagsformer genom denna tjänst.

Alla aktiebolag måste skicka in sina årsbokslut till Bolagsverket som därefter skannar in dem.

Retriever tar emot dessa inskannade bokslut och innehållet i dem är grundstommen i deras databas. Företagsinformationen från årsredovisningarna förädlas genom att kombineras med den information som SCB, Skatteverket och UC har om företagen. Bolagsinformationen finns både som uppladdningsbara pdf-filer och som sökbara parametrar. I databasen finns till

9 Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F., 2006, sid 81, 120-121, 127

10 Ibid, sid 86-87, 120

11 Ibid, sid 124-125

(9)

exempel allmän information om bolaget, geografiskt belägenhet, bolagets verksamhet, bokslut och nyckeltal, befattningshavare, revisorer etc. Historiken går tillbaka till år 1999/2000 och bokslutsinformation kan exporteras ut till Excel.¹²

Denna studie utgörs av sekundärdata som samlats in från databasen Retriever och tjänsten Business. Tillgång till denna databas finns bland annat genom biblioteket på högskolan i Gävle. Jag har i denna databas valt att samla in information om aktiebolag som sysslar med fastighetsverksamhet. Resultatet av denna sökning, i hela Sverige, blev en population på hela 83 047 företag. För att få med bolag verksamma i hela Sverige och ett större urval, än de som är 20-tal som är verksamma på börsen, har jag därför gjort ett stickprov i denna population genom att begränsa mig till de bolag som vars huvudsakliga verksamhet är handel med egna fastigheter samt har SNI-kod 68.100 ¹³för att få så slumpmässiga variabler som möjligt. Detta resulterade i ett stickprov på 350 företag. Av dessa redovisade 45 företag inga rörelseresultat före avskrivning varför dessa togs bort från stickprovet. Således kvarstod 305 företag.

Information om dessa bolag i form av bokslut och nyckeltal har jag sedan exporterat till Excel för att där kunna använda dem i mina beräkningar samt för att vidare kunna analysera dessa med statistiska metoder. De variabler som har inhämtas från Retriever är vinstmarginal, Re, Rt, Rs samt S/E och är från företagens årsredovisning för 2008. En fullständig förteckning över företagen samt deras finansiella variabler finns i bilagorna.

2.4 2.4 2.4

2.4 Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet

När ett teoretiskt begrepp har gjorts mätbart kan man empiriskt pröva det. Validitet innebär att man har mätt det som man skulle mäta och ingenting annat. Reliabilitet innebär att man mäter på ett tillförlitligt sätt. Mätinstrumentet ska ge stabila och tillförlitliga resultat. Det innebär att mätningen inte ska påverkas av vem som utför den. Begreppen validitet och reliabilitet hänför sig framför allt till datainsamlingen, att rätt sorts data är insamlade på ett tillförlitligt sätt.¹⁴ Validiteten får anses vara hög då samtliga siffror har hämtas från databasen Retriever. Med hjälp av Retriever har jag kunnat hämta de finansiella variabler vars samband och variationer jag valt att pröva. Alla finansiella variabler som tagits fram bygger på årsredovisningar som granskats av revisorer vars uppgift är att kontrollera att dessa inte innehåller väsentliga fel.

Eftersom Retriever tillhör en av Sveriges större finansiella databaser får jag förlita mig på att de siffror som inhämtats stämmer med verkligheten. Genom att använda Retriever för

insamling och överföring av data till Excel och därefter bearbeta materialet har uppkomsten av fel minskats. Med detta som bakgrund om undersökningen bör samma resultat uppnås om den skulle göras igen. Därmed får även reliabiliteten anses vara hög.

12 https://web.retriever-info.com.webproxy.student.hig.se/services/businessinfo.html, 2010-03-08

13 SNI betyder Svensk Näringsgrensindelning och bygger på EU:s standard. SNI är primärt en

aktivitetsindelning. Produktionsenheter, som företag och arbetsställen klassificeras efter den aktivitet som bedrivs. Ett företag, arbetsställe kan ha flera aktiviteter (SNI-koder). Branschindelningen som används i statistiken, både i Sverige och internationellt, ger bättre möjlighet att belysa vad som händer i ekonomin.

(10)

2.5 2.5 2.5

2.5 Statistiska metoder Statistiska metoder Statistiska metoder Statistiska metoder

Genom att mäta kan man på ett grundläggande sätt konstatera något. Genom att samla in sifferuppgifter och sammanfatta väsentlig information i procentandelar eller genomsnittsmått sammanställda i tabeller och diagram kan man snabbt få en överblick över många

siffervärden. Sifferuppgifterna kan också användas till att analysera samband och variationer med statistiska metoder.¹⁵

2.5.1 2.5.1 2.5.1

2.5.1 Medelvärde och standardavvikelse Medelvärde och standardavvikelse Medelvärde och standardavvikelse Medelvärde och standardavvikelse

Medelvärdet är troligtvis det mest använda genomsnittsmåttet. Genom att summera alla värden och dividera med antalet värden får man fram medelvärdet. Standardavvikelsen är det vanligaste spridningsmåttet för enskilda observationers spridning kring medelvärdet.

Medelvärdet och standardavvikelsen beräknas enligt följande formler.¹⁶

(1) (2)

2.5.2 2.5.2 2.5.2

2.5.2 Regression Regression Regression Regressionsanalys sanalys sanalys sanalys

Regressionsanalys är en statistisk metod för analys av samband mellan en responsvariabel y och en eller flera förklarande x-variabler. Regressionsanalys är samlingsnamnet för en generell typ av metoder och modeller. Genom att anpassa ett funktionssamband y = f(x), till exempel linjärt, är tanken att med hjälp av x-data beskriva eller förklara variation i y-data.¹⁷ Antyder spridningsdiagrammet att det finns samband mellan variablerna kan man med statistiska metoder analysera om sambanden är slumpvisa eller signifikanta.¹⁸

I modellen enkel linjär regression utgår man från att en responsvariabel y beror systematiskt av en förklarande variabel x genom en linjär funktion a + βx, där a och β är parametrar.¹⁹ Formeln med en förklarande x-variabel kan skrivas.²⁰

y = α + β x

⁽³⁾

16 Körner, S. & Wahlgren, L., 2005, sid 51

17 http://www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/regressionsanalys, 2010-03-14

18 Løvås, G., 2006, sid 266-267

19 http://www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/regressionsanalys, 2010-03-14

20 Körner, S. & Wahlgren, L., 2005, sid 70-71

(11)

Lutningen på linjen får man fram genom att med minsta-kvadrat-metodens räta linje genom att först räkna ut värdena på β och α. β är rikningskoefficienten som anger linjens lutning och α talar om var linjen korsar y-axeln. Dessa beräknas enligt följande formler.²¹

(4) (5)

2.5. 2.5. 2.5.

2.5.3 3 3 3 Korrelation Korrelation Korrelation Korrelationsanalys sanalys sanalys sanalys

Genom att beräkna korrelationskoefficienten r som har värden mellan – 1 och + 1, kan man få ett mått på det linjära sambandets styrka. Ju större värde på r desto starkare är det linjära sambandet. Om r = -1 innebär det att samtliga x och y-värden ligger exakt på regressionslinjen och att sambandet är negativt, det vill säga att linjen är fallande. Om r = 1 innebär det att samtliga x och y-värden ligger exakt på regressionslinjen att sambandet är positivt, det vill säga att linjen är stigande.²² Får vi ett värde nära noll kan sambandet inte beskrivas med en rät linje. Av detta kan vi inte automatiskt dra slutsatsen att variablerna är oberoende då samband kan beskrivas på andra sätt. Korrelationskoefficienten beräknas genom följande formel.²³

(6)

Korrelationskoefficienten i kvadrat r² som kallas determinationskoefficienten anger hur stor del av den totala variationen för den beroende variabeln y som förklaras av det linjära sambandet med den oberoende variabeln x.²⁴

2.5. 2.5. 2.5.

2.5.4 4 4 4 Hypotesprövning Hypotesprövning Hypotesprövning Hypotesprövning och och och och tttt----test test test test

Ett annat sätt att pröva samband är med hypotesprövning genom att ställa upp hypoteser. Det man ifrågasätter och vill förkasta är nollhypotesen H0. Om nollhypotesen inte är sann är det

22 Løvås, G., 2006, sid 268-270

24 Ibid, sid 76-77

(12)

mothypotesen vi tror på H1. När man inte förkastar nollhypotesen innebär det att man

accepterar nollhypotesen. Vid all hypotesprövning finns en risk att urvalet inte ger fullständig information om populationen. Denna risk kallas testets signifikantsnivå och betecknas med α.²⁵ Detta α ska dock inte förväxlas med linjens skärningspunkt i regressionsanalysen.²⁶ Signifikantsnivån anger hur stor risken ska vara för att förkasta H0 när den är sann. Vanliga värden på signifikantsnivån är 5 %, 1 % och 0,1 %.²⁷

För att göra en hypotesprövning kan man använda t-testet som är ett statistiskt test och används när man vill pröva om normalfördelade mätresultat är förenliga med ett hypotetiskt förväntat värde.²⁸ T-testet beräknas genom följande formel, där n är antalet oberoende mätvärden och s är stickprovens standardavvikelse. Konstanten t beror av n och den önskade signifikansnivån. Hypotesprövningen görs med t-test som är t-fördelad med n – 2

frihetsgrader, där t-värdet tas från en t-tabell.²⁹

(7)

Hypotesformulering

H₀ = det finns inget samband mellan variablerna, β = 0 H₁= det finns ett samband mellan variablerna, β ≠ 0

Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan finansiell risk och lönsamhet. Flera enkla linjära regressionsanalyser har gjorts där den finansiella risken är responsvariabeln x och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re är den

förklarande variabel y. Jag har även beräknat korrelationen och gjort hypotesprövning samt t- test enligt ovan i analyserna. Signifikantsnivån 5 % har används till analyserna då den är vanligast förekommande.

26 Løvås, G., 2006, sid 277

28 http://www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/t-test, 2010-03-23

29 Løvås, G., 2006, sid 277-279

(13)

3 3 3

3 Teoretisk referensram Teoretisk referensram Teoretisk referensram Teoretisk referensram

Kapitlet svarar på frågan vilka teorier som har använts på det insamlade datamaterialet.

Vilka finansiella variabler som har använts i studien och hur de beräknas framgår även i detta kapitel.

3.1 3.1 3.1

3.1 Finansiell risk Finansiell risk Finansiell risk Finansiell risk

De vanligaste ekonomiska besluten som fattas i ett företag gäller oftast lönsamhet och finansiering. För att kunna köpa de tillgångar som behövs för att driva verksamheten innebär finansiering att företaget skaffar kapital. Beroende på vilket sätt som företag skaffar kapital på kan kostnaden och risken för finansiering vara olika.³⁰ För att erbjuda kapital måste företag kunna betala det pris marknaden vill ha för såväl eget kapital som för lånat kapital.³¹ Risken i finansieringen handlar om att företagsledningens val står mellan olika kombinationer av kapital där alternativen är förknippade med olika risk avseende lönsamhet.³²

3.1.1 3.1.1 3.1.1

3.1.1 Finansieringsalternativ Finansieringsalternativ Finansieringsalternativ Finansieringsalternativ och hävstångseffek och hävstångseffek och hävstångseffek och hävstångseffektttt

De flesta företag arbetar med en blandning av främmande kapital och eget kapital. Detta är ofta en naturlig följd när företaget växer eftersom kapitalbehovet ofta ökar vid tillväxt och företaget sällan självt klarar sin totala kapitalförsörjning.³³ Sambandet mellan de olika kapitalkällorna och dess inverkan på det egna kapitalet visas av hävstångsformeln som definieras enligt nedan.³⁴

Re = Rt + (Rt – Rs) x S/E Räntabilitet på = Räntabilitet på + Ränte- x Skuldsätt-

eget kapital totalt kapital marginalen ningsgraden (8)

Där:

Re = Rt + Hävstångseffekten (9) Den genomsnittliga skuldräntan Rs visar den räntesats som företaget betalat för sina skulder.³⁵ Vilken minskning av avkastningen eller ökning av räntekostnaden som företaget klarar utan att förlora pengar på det lånade kapitalet visas av räntemarginalen (Rt – Rs) som ibland även

31 Johansson, S.-E. & Runsten, M., 2005, sid 14-15

32 Ibid, sid 40

33 Carlsson, M., 2004, sid 125-126

34 Ibid, sid 125-126

35 Andersson, J.-O. m fl, 2004, sid 248

(14)

kallas för riskbuffert.³⁶ Det är lönsamt att göra investeringar i företaget om Rt är högre än Rs, det lönar sig till och med att låna pengar till investeringar.³⁷

Skuldsättningsgraden S/E beskriver företagets finansiella balans och beräknas genom att dividera justerade skulder S, med justerat eget kapital E. Justerade skulder avser befintliga kort- och långfristiga skulder ökade med latent skatteskuld från obeskattade reserver. Justerat eget kapital avser beskattat eget kapital och eget kapitalandelen av obeskattade reserver. S/E har fokus på det främmande kapitalet istället för det egna och är en form av omvänt

soliditetstal. När S/E är låg är soliditeten hög och vice versa.³⁸

S/E kombinerad med räntemarginalen kallas för hävstångseffekten som visar det ökade nettoresultatet som kan skapas genom att låna ytterligare och placera i investeringar som kan förräntas över räntekostnaden för det lånade kapitalet.³⁹

Sambandet mellan räntemarginalens storlek samt belåningsgraden påverkar starkt Re och nettoresultatet. Det inbördes förhållandet mellan dessa faktorer bör därför balanseras ur risksynpunkt så att inte belåningsgraden ökar vid sjunkande räntemarginal. Företagets risksituation kan med hjälp av detta samband definieras och avläsas genom balansen i hävstångsformeln. För att definiera lämplig kapitalstruktur är detta en av de viktigaste användningarna av sambandet.⁴⁰

3.1.2 3.1.2 3.1.2

3.1.2 Risk Risk Risk Risk

Hävstångsformeln kan även användas som underlag för analys och planering av företagets finansieringsval. Finansieringsval avser val av skuldsättningsgrad och detta val styrs av uppsatta mål för Re och villighet till risktagande.⁴¹ Högsta möjliga Re är en målformulering som inte ger någon vägledning för valet av finansiering eller skuldsättningsgrad. Valet blir beroende av hur man värderar en högre mer sannolik lönsamhet mot en lägre.

Företagsledningen behöver precisera sin attityd till risk för att göra ett sådant val mellan alternativ med olika stor risk. Riskattityder kan vara olika beroende på företagsledning och vad som är ett optimalt finansieringsval för det enskilda företaget blir således beroende av villigheten till risktagande.⁴² För att förstå hur man ser på risk kan man dela upp företagets riskexponering i finansiell risk, rörelserisk och total risk där sambanden beskrivs med hävstångsformeln. Vid en oförändrad rörelserisk visar sambandet att den finansiella risken kommer att påverka totalrisken mer ju högre skuldsättningsgrad företaget väljer att använda sig av. Grundformel för risk definieras då enligt följande.⁴³

Re = Rt + (Rt – Rs) x S/E

Total risk = Rörelserisk + Finansiell risk (10)

36 Carlsson, M., 2004, sid 125-126

38 Carlsson, M., 2004, sid 74

39 Ibid, sid 125-126

40 Ibid, sid 127-128

42 Ibid, sid 43

43 Ibid, sid 43-45

(15)

Rörelserisk är den risk som mäts i Rt och är den risk som förknippas med företagets

produktval, marknadsval, prisval, investeringsval och övriga delar av företagspolitiken utom finansieringsvalet.⁴⁴ Rt påverkas således av varje aktivitet i företaget utom finansieringen eftersom resultatet på den här nivån har tagit hänsyn till alla intäkter och kostnader utom ränta.⁴⁵ Ju mindre rörelserisk desto högre räntabilitet. Har företaget en hög räntabilitet riskerar de inte att behöva lägga ned verksamheten eftersom de nuvarande investeringarna är

lönsamma. Rörelserisken handlar om risken att verksamheten ska gå med förlust.⁴⁶ Med en stabil avkastning på Rt kan således det egna kapitalet öka väsentligt genom att sysselsätta en större belånad kapitalvolym med bibehållen lönsamhet.⁴⁷

Total risk är den risk som mäts i Re och är beroende av den totala företagspolitiken, inklusive finansieringsvalet.⁴⁸ Den totala risken är beroende av alla aktiviteter och hävstångseffekten.

Den visar sig genom svängningar i avkastningen på eget kapital och nettoresultatet och slår därmed direkt mot ägarna till företaget.⁴⁹ Den totala risken kan utgöras av olika

kombinationer av rörelserisk och finansiell risk. Då den finansiella risken kan påverkas mer genom företagets egna beslut innebär detta att sambandet i hävstångsformeln kan användas för att fatta strategiska beslut om den mix som är mest lämplig.⁵⁰ Den totala risken kan

minskas på tre olika sätt. De första är genom att öka lönsamheten i verksamheten så att Rt blir större. Det andra är genom att låna pengar billigare så att den genomsnittliga skuldräntan blir lägre. Det tredje är genom att förbättra skuldsättningsgraden.⁵¹

Finansiell risk är således skillnaden mellan totalrisk och rörelserisk och är hänförlig till finansieringsvalet.⁵² Effekten av förändringar av räntemarginalen och skuldsättningsgraden visar sig genom svängningar i hävstångseffekten.⁵³ Företagen får en hävstångseffekt genom att ha en stor del lånat kapital och liten del eget kapital. Risken eller möjligheten ökar kraftigt, vilket är dålig i olönsamma företag men bra i företag med god lönsamhet.⁵⁴ Eftersom

företagen själv kan fatta beslut om sin skuldsättningsgrad kan den finansiella risken ofta kontrolleras i större omfattning än rörelserisken. I den finansiella risken finns även en inre balans vilket innebär att företag med hög räntemarginal kan arbeta med högre

skuldsättningsgrad än företag med låg räntemarginal. Sambandet mellan den finansiella risken i kapitalstrukturen kan rent strukturellt jämföras med lönsamheten som följer av att ta på sig en sådan risk. Utgångsläget måste därför vara att genom att bidra till en proportionellt hög del av vinsten måste en hög skuldsättningsgrad löna sig.⁵⁵ Den finansiella risken innebär även möjligheter så länge som Rt är högre än Rs.⁵⁶ Företagen tjänar pengar på att vara skuldsatt så länge räntemarginalen är positiv. Ju mer företaget lånar och så länge företagen kan placera upplåningen i investeringar med en högre Rt-nivå än Rs-nivå desto högre blir nettoresultatet

50 Ibid, sid 131

(16)

och avkastningen på eget kapital Re. Men om Rt är instabil och räntemarginalen är låg och kan detta utvecklas till ett farligt läge eftersom det egna kapitalet kan riskeras att förbrukas.⁵⁷ Den finansiella risken kan slå hårt mot företagets egna kapital när räntemarginalen sjunker men det främmande kapitalet kan vara väldigt effektiv för att skapa överskott förutsatt att räntemarginalen kan upprätthållas. För att inte risk för likvidation ska inträffa måste företaget analysera den kritiska gränsen för räntemarginalen vid den givna skuldsättningsgraden, vilket är den ultimata finansiella risken.⁵⁸

Studiens syfte är att analysera om det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet.

Den finansiella risken, enligt definitionen ovan, har räknats fram utifrån de utvalda företagens årsbokslut och nyckeltal. En fullständig sammanställning över företagen och dessa variabler finns i bilagorna.

3.2 3.2 3.2

3.2 Lönsamhet Lönsamhet Lönsamhet Lönsamhet

En nödvändig förutsättning för att företag ska överleva på längre sikt är att verksamheten bedrivs så att den blir lönsam. Detta för att långivarna ska få betalt, aktieägarna utdelning och de anställda trygghet och möjlighet till bra löner etc. Samtliga intressenter har därför stort intresse av lönsamhetsbedömningar.⁵⁹ Lönsamhet och vinst är två begrepp som ofta sammanblandas och missförstås. Som lönsamhetsmått är vinstens storlek meningslös. Ett företag som har mer vinst än ett annat är nödvändigtvis inte lönsammare. Företag kan ha miljardvinster och ändå vara olönsamma.⁶⁰ Följande tre lönsamhetsmått är förmodligen de mest kända och mest använda av alla finansiella nyckeltal. I en eller annan form de är avsedda att mäta hur effektivt företaget använder sina tillgångar och hur effektivt företaget sköter sin verksamhet. Tyngdpunkten i denna grupp är på nettoresultatet.⁶¹

3.2.1 3.2.1 3.2.1

3.2.1 Vinstmarginal Vinstmarginal Vinstmarginal Vinstmarginal

Vinstmarginalen är ett lönsamhetsmått relaterat till resultatet. När resultatet mäts före

räntekostnader är vinstmarginalen vinstandelen av omsättningen. Vinstmarginalen tar hänsyn till allt utom kapitalstrukturen i företaget eftersom vinstmarginalen är företagets totala vinst innan finansieringen beaktas. Vinstmarginalen visar hur stor vinsten är för varje krona när allt är betalt utom räntekostnaden. Detta överskott ska räcka till att betala ränta och ge vinst.

Måttet definieras enligt följande.⁶²

Vinstmarginal = Resultat efter avskrivningar + finansiella intäkter / Omsättning (11)

58 Ibid, sid 129-131

59 Thomasson, J. m fl, 2000, sid 344

61 Ross, S.A. m fl, 2008, sid 52-53

62 Carlsson, M., 2004, sid 90-92

(17)

En relativt hög vinstmarginal är naturligtvis önskvärd om allt annat är lika. Men andra saker är ofta inte lika. Till exempel kommer sänkta försäljningspriser vanligtvis öka volymerna men detta kommer normalt att orsaka att vinstmarginalen krymper. Total vinst eller ännu viktigare, operativt kassaflöde kan gå upp eller ner, men faktumet att marginalerna är mindre är inte nödvändigtvis dåligt.Vinstmarginalerna är mycket olika för olika branscher. Till exempel har livsmedelsbutiker har en notoriskt låg vinstmarginal men däremot är vinstmarginalen för läkemedelsindustrin hög.⁶³ Eftersom vinstnivån är efter avskrivningar tar vinstmarginalen delvis hänsyn till kapitalanvändningen. Men måttet säger inget om hur effektivt

kapitalutnyttjandet är eftersom det inte relaterar till kapitalvolymen.⁶⁴

3.2.2 3.2.2 3.2.2

3.2.2 Räntabilitet på totalt kapital, Räntabilitet på totalt kapital, Räntabilitet på totalt kapital, Räntabilitet på totalt kapital, Rt Rt Rt Rt

Räntabilitet på totalt kapital Rt är ett lönsamhetsmått relaterat till kapitalet. Måttet är det viktigaste nyckeltalet i alla kategorier. Måttet talar om hur effektivt alla resurser har utnyttjats för att skapa vinst eftersom det relaterar överskottet till de totala tillgångarna.⁶⁵ Rt är ett mått på vinst per krona i tillgångar det vill säga det visar hur stor avkastningen är på de totala tillgångarna.⁶⁶ Variabeln innefattar allt utom kostnaderna för finansieringen. Oavsett var kapitalet kommer ifrån som bank, ägare eller kortfristiga skulder visar måttet effektiviteten i kapitalanvändningen. Måttet definieras enligt följande.⁶⁷

Avkastning på tillgångar = Resultat efter avskrivning + fin. intäkter / totalt kapital (12) Eftersom både överskottet och kapitalvolymen ingår i avkastningsmätningen är Rt även väl lämpat för att jämföra den egna utvecklingen med andra företag såväl inom som utanför den egna branschen. Eftersom måttet fokuserar på tillgångssidan är det dessutom opåverkat av den interna kapitalstrukturen det vill säga fördelningen mellan olika skuldtyper och eget kapital.⁶⁸

3.2.3 3.2.3 3.2.3

3.2.3 Räntabilitet på eget kapital, Räntabilitet på eget kapital, Räntabilitet på eget kapital, Räntabilitet på eget kapital, Re Re Re Re

Räntabilitet på eget kapital Re eller avkastning på eget kapital som det ofta benämns är ett lönsamhetsmått relaterat till kapitalet.⁶⁹ Det är ett mått på vilken avkastning ägarna får på sitt satsade kapital. Eftersom målet är att gynna aktieägarna är avkastning på eget kapital, i en bokföringsmässig mening, det reella måttet på lönsamhet. Måttet visar vinsten för varje krona i eget kapital.⁷⁰ Genom att tillföra ett nettoresultat efter finansiella kostnader visar Re hur väl företaget har förädlat det egna kapitalet. Måttet definieras enligt följande.⁷¹

63 Ross, S.A. m fl, 2008, sid 52

64 Carlsson, M., 2004, sid 90-92

65 Ibid, sid 92-94

66 Ross, S.A. m fl, 2008, sid 53

67 Carlsson, M., 2004, sid 92-94

68 Ibid, sid 92-94

69 Ibid, sid 92, 97-99

70 Ross, S.A. m fl, 2008, sid 53

71 Carlsson, M., 2004, sid 92, 97-99

(18)

Avkastning på eget kapital = Nettoresultat x (1 - skatt) / Justerat eget kapital (13) Jämfört med Rt är den första skillnaden att man tar hänsyn för kostnaden för främmande kapital genom att den ingår i nettoresultatet. Den andra skillnaden är att kapitalbasen är reducerad till beskattat eget kapital plus andelen eget kapital av obeskattade reserver, det vill säga justerat eget kapital. Slutresultatet blir en jämförelse av det egna kapitalet mot det egna överskottet. Eftersom företaget bara kan dela ut beskattat kapital till ägarna beräknas måttet ofta efter skatt (1-S). Re är en viktig målsättning för den som äger ett företag men Re är även viktigt för att ställa upp målnivåer för underliggande faktorer samt förklara kapitalstrukturens inverkan på resultatet.⁷²

Studiens syfte är att analysera om det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet.

Lönsamhetsmåtten vinstmarginal och Rt är valda därför de inte är lika starkt beroende av finansieringen i företagen som Re. I analyserna är Re dock medtagen för att se om det

verkligen finns samband som teorierna om föreskriver. Lönsamhetsmåtten är hämtade från de utvalda företagens årsbokslut och nyckeltal och är således inte beräknade av mig. En

fullständig sammanställning över företagen och dessa variabler finns i bilagorna.

4 4 4

4 Analys och resultat Analys och resultat Analys och resultat Analys och resultat

I detta kapitel redovisas resultatet av de statistiska analyserna på det empiriska

datamaterialet. Kapitlet svarar på frågorna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet.

Utifrån tidigare redovisade teorier ska ökad finansiell risk påverka företagens lönsamhet positivt. Syftet med denna studie är att pröva detta samband empiriskt vilket genomförs med statistiska analyser av de finansiella variablerna finansiell risk och lönsamhet. Jag har valt att utföra flera statistiska analyser av detta samband där lönsamhet är definierad olika, nämligen som vinstmarginal, Rt och Re. Den finansiella risken är således densamma i samtliga analyser.

Om sambandet gäller i verkligheten skulle ett positivt samband mellan finansiell risk och lönsamhet innebära att ju högre den finansiella risken är desto högre lönsamhet har företaget.

Vid ett negativt samband mellan finansiell risk och lönsamhet skulle således lönsamheten vara lägre när den finansiella risken är lägre. Lönsamheten är i analyserna responsvariabeln y då den påverkas av förändringen i den finansiella risken. Den förklarande variabeln x är den finansiella risken då den inte påverkas av förändringen i lönsamheten.

72 Carlsson, M., 2004, sid 92, 97-99

(19)

4.1 4.1 4.1

4.1 Medelvärde Medelvärde Medelvärde Medelvärde och standardavvikelse och standardavvikelse och standardavvikelse och standardavvikelse

Inledningsvis redovisas först resultatet av analyserna av medelvärden, standardavvikelser samt andra beskrivande mått för de finansiella variablerna. Beräkningar för medelvärde och standardavvikelse återfinns i bilagorna. Måtten används sedan vidare i de andra

beräkningarna.

Tabell 1. Beskrivande statistik

Vinstmarginal Re Rt Rs S/E Ränte- Finansiell

marginal* risk*

Medelvärde 0,0680 -0,4865 -0,0146 0,1708 17,8850 -0,1855 17,8850 Standardavvikelse 2,5846 7,6839 0,4594 1,5797 72,4510 1,6428 72,4510 Min-värde -16,7368 -109,0833 -5,5000 0,0000 -219,7500 -27,2475 -219,7500 Max-värde 23,7778 27,5000 1,7908 27,1667 844,0100 1,7849 844,0100

Antal observationer 305 305 305 305 305 305 305

* Räntemarginal och finansiell risk är beräknad utifrån inhämtade data enligt formlerna (8) och (10).

4. 4. 4.

4.2 2 2 Regression 2 Regression Regressions Regression ss s---- och korrelation och korrelation och korrelationsanalyser och korrelation sanalyser sanalyser sanalyser

Nedan följer resultatet av regressionsanalyserna och korrelationsanalyserna som gjorts mellan finansiell risk samt lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Lönsamheten är responsvariabeln y och den finansiella risken är den förklarande x-variabeln. Beräkningar för korrelations- och regressionsanalysen återfinns i bilagorna.

I de enkla linjära regressionsanalyserna kommer således följande beräkning att utföras:

Vinstmarginal = α + β x (14)

Rt = α + β x (15)

Re = α + β x (16)

(20)

Tabell 2. Regressionsresultat (t-kvot visas inom parentes)

Förklarande variabel Finansiell risk* Finansiell risk* Finansiell risk*

Responsvariabel Vinstmarginal Rt Re

α 0,076 (0,512095) 0,016 (-0,5927) - 0,027(-0,2248532)

β 0,02216 (0,864602) - 0,00284 (-0,622167) 1,27648 (60,7096)

R-kvadrat 0,00246 0,001276 0,924

Justerad R-kvadrat -0,0008 -0,00202 0,9238

Observationer 305 305 305

F 0,747536 0,3870924 3685,6556

P-värde för F 0,387941332 0,5342996 1,234E-171

* Finansiell risk är beräknad utifrån inhämtade data enligt formel (10).

Tabell 3. Korrelations- och determinationsresultat.

Finansiell risk Finansiell risk Finansiell risk

Vinstmarginal Rt Re

r 0,04961 -0,03572 0,96127

r² 0,0024611521 0,0012759 0,924040

4. 4. 4.

4.3 3 3 Hypotesprövning och 3 Hypotesprövning och Hypotesprövning och tttt----test Hypotesprövning och test test test

Nedan följer resultatet av de hypotesprövningar och t-tester som gjorts mellan finansiell risk samt lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Beräkningar återfinns i bilagorna.

4. 4. 4.

4.3 3 3 3.1 .1 .1 .1 F F F Finansiell risk och vinstmarginal inansiell risk och vinstmarginal inansiell risk och vinstmarginal inansiell risk och vinstmarginal

Med 5 % signifikantnivå och 303 frihetsgrader så blir det kritiska värdet 1,649898 enligt t- tabellen. β har beräknats till 0,02216.

H₀ = Det finns inget signifikant samband mellan finansiell risk och vinstmarginal, β = 0 H₁ = Det finns ett signifikant samband mellan finansiell risk och vinstmarginal, β ≠ 0

(21)

Det beräknade värdet på

t

n-2 = 0,86 vilket ligger under det kritiska värdet på 1,649898, vilket innebär att H₀ antas och att β = 0. Det finns inget signifikant samband mellan finansiell risk och vinstmarginal.

4. 4. 4.

4.3 3 3 3....2 2 2 2 F F F Finansiell risk och inansiell risk och inansiell risk och inansiell risk och räntabilitet på totalt kapital, räntabilitet på totalt kapital, räntabilitet på totalt kapital, räntabilitet på totalt kapital, Rt Rt Rt Rt

Med 5 % signifikantnivå och 303 frihetsgrader så blir det kritiska värdet 1,649898 enligt t- tabellen. β har beräknats till – 0,00284.

H₀ = Det finns inget signifikant samband mellan finansiell risk och Rt, β = 0 H₁ = Det finns ett signifikant samband mellan finansiell risk och Rt, β ≠ 0

t

n-2 = – 0,62 vilket ligger under det kritiska värdet på 1,649898, vilket innebär att H0 antas och att β = 0. Det finns inget signifikant samband mellan finansiell risk och Rt.

4 4 4

4....3 3 3 3....3 3 3 3 F F F Finansiell risk och inansiell risk och inansiell risk och inansiell risk och räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på eget kapital, Re Re Re Re

Med 5 % signifikantnivå och 303 frihetsgrader så blir det kritiska värdet 1,649898 enligt t- tabellen. β har beräknats till 1,27648.

H0 = Det finns inget signifikant samband mellan finansiell risk och Re, β = 0 H₁ = Det finns ett signifikant samband mellan finansiell risk och Re, β ≠ 0

t

n-2 = 60,69 vilket ligger mycket över det kritiska värdet på 1,649898, vilket innebär att H0 förkastas och att β ≠ 0. Det finns således ett signifikant samband mellan finansiell risk och Re.

(22)

5 5 5

5 Slutsats och Slutsats och Slutsats och reflektion Slutsats och reflektion reflektion reflektion samt samt samt egen samt egen egen kritik mot studien egen kritik mot studien kritik mot studien kritik mot studien

Detta kapitel binder samman syftet, metoden och resultatet genom slutsatser och ger en diskussion mot den teoretiska bakgrunden. Kapitlet svarar på frågorna vad betyder analysen, är analyserna rimliga och pekar de i en speciell riktning? Vidare svarar kapitlet på kritik mot studien.

5.1 5.1 5.1

5.1 S S S Slutsats lutsats lutsats lutsats

Analysen visar att den finansiella risken var låg över lag hos de utvalda företagen med lågt och till och med negativt medelvärde nära noll för år 2008. Även lönsamhet var över lag låg med medelvärden nära noll. Den enda lönsamhet som visade ett positivt medelvärde var vinstmarginalen medan Rt och Re hade negativa medelvärden. Även den genomsnittliga skuldräntan och räntemarginalen hade låga medelvärden nära noll. Skuldsättningsgradens medelvärde var 17,885. Rt påvisade lägst standardavvikelse från medelvärdet medan Re och vinstmarginalen hade högre standardavvikelser. Den finansiella riskens standardavvikelse var 5,768. Standardavvikelsen för Rs var på 1,58 och för S/E 72,451.

Såväl korrelationsanalys som regressionsanlys påvisade ett svagt positivt samband mellan finansiell risk och vinstmarginal. För att säkerställa eventuellt samband gjordes även en hypotesprövning som visade att det finns inget signifikant samband mellan dessa två finansiella variabler. Eftersom det inte finns något samband fungerar inte valet av finansiell risk som finansieringsstrategi för företag när lönsamhetsmåttet är definierat som

vinstmarginal.

Korrelations- och regressionsanlyserna mellan finansiell risk och Rt påvisade ett svagt

negativt samband. För att säkerställa eventuellt samband gjordes även här en hypotesprövning som visade att det finns inget signifikant samband mellan dessa två finansiella variabler.

Eftersom det inte finns något samband fungerar inte heller här valet av finansiell risk som finansieringsstrategi för företag när lönsamhetsmåttet är definierat som Rt.

Korrelationskoefficineten r beräknades till 0,9613 i analysen av mellan finansiell risk och Re vilket anger ett starkt positivt samband mellan dessa mått. Även regressionsanalysen påvisade ett starkt positivt samband. För att säkerställa sambandet gjordes även här en hypotesprövning som visade att det finns ett signifikant samband mellan dessa finansiella variabler. Vilket innebär att en ökning av den finansiella risken bidrar till en ökning av Re. Teorin och empirin följer alltså varandra. Det vill säga valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten om lönsamheten är definierad som Re vilket innebär att det är lönsamt för företagets ägare att företaget tar högre finansiell risk. Sambanden är starka men det är inte bara att öka den finansiella risken, ägarna måste också se till att räntemarginalen är positiv.

Ägarna måste även se till att företaget har en god lönsamhet på produktionen. Då tjänar aktieägarna pengar och företaget kan ge utdelning på insatt kapital. Är räntemarginalen svajig kan situationen bli det omvända, företaget går med förlust och kan till och med riskera

konkurs.

(23)

5.2 5.2 5.2

5.2 Reflektion Reflektion Reflektion Reflektion

Denna studie är gjord på 305 företag, som verkar inom handel med fastigheter, som påvisar både låga lönsamhetsmått och låg finansiell risk vilket kan tyckas märkligt. Rt och Rs i formel (10) har så låga värden för företagen i detta fall att det i nästan blev en studie av sambandet mellan lönsamheten och S/E. Sambandet mellan lönsamheten och S/E har studerats i åtskilliga studier med varierande resultat. Ibland har det funnits samband och ibland inte. Det skulle ha varit intressant att veta vad det låga värdet i Rt och Rs bottnar i. Det kan förhålla sig så att företagen är så kallade investeringsbolag där man till exempel köper en tomtmark och sedan uppför en byggnad som man sedan säljer med förhoppningsvis vinst. Vinsterna syns då inte i bokföringen då det är marknadsvärden och inte bokförda värden. Resultaten kunde även ha blivit annorlunda om det hade varit andra typer av fastighetsbolag med högre värden på Rt och Rs. Resultaten påvisade att det finns samband mellan finansiell risk och Re precis som teorin förespråkar och som jag hade förväntat mig. Jag hade däremot förväntat mig att det skulle finnas ett större samband mellan finansiell risk och Rt då det är ett lönsamhetsmått relaterat till kapitalanvändningen och behandlar allt kapital lika. Det som också är

anmärkningsvärt är att företagen har så låg räntemarginal. Det vill säga att företagen troligtvis kommer att få svårigheter när räntorna höjs.

5.3 5.3 5.3

5.3 Egen k Egen k Egen k Egen kritik mot studien ritik mot studien ritik mot studien ritik mot studien

Den kritik som kan användas på studien är att samtliga företag inte använder sig av samma system för redovisning. Därav kan uppfattningen variera om hur beräkningar ska göras.

Vidare har jag accepterat de variabler som jag inhämtat från Retriever utan justeringar.

För att få bättre resultat borde studien även innehålla marknadsvärden på försäljningarna av fastigheterna. Men eftersom studien omfattade 305 företag fanns inte tidsaspekten, inom ramen för arbetet, att hämta in marknadsvärden. Dessutom är det inte säkert att det skulle kunna gå att få fram alla dessa marknadsvärden.

(24)

K K K

Källförteckning ällförteckning ällförteckning ällförteckning

Litteraturförteckning Litteraturförteckning Litteraturförteckning Litteraturförteckning

Andersson, J.-O. m fl, 2004, Finansiering och kalkylering, 6:1 upplagan, Liber Ekonomi, Malmö

Carlsson, M., 2004, Att arbeta med företagsanalys, 6:e upplagan, Liber, Malmö Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F., 2006, Att utreda forska och rapportera, 8:2 upplagan, Liber, Malmö

Johansson, S.-E. & Runsten, M., 2005, Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt, 3:e upplagan, Studentlitteratur, Lund

Körner, S. & Wahlgren, L., 2005, Statistiska metoder, 2:a upplagan, Studentlitteratur, Lund Løvås, G., 2006, Statistik – metoder och tillämpningar, 1:1 upplagan, Liber, Malmö

Ross, S.A. m fl, 2008, Modern Financial Management, 8:e upplagan, McGraw-Hill/Irwin, New York

Thomasson, J. m fl, 2000, Den nya affärsredovisningen, 12:2 upplagan, Liber Ekonomi, Malmö

Internet Internet Internet Internet

http://www.e24.se/business/fastighet-och-bygg/nar-spricker-nasta-bubbla_1774453.e24, 2010-03-08

http://www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/regressionsanalys, 2010-03-14 http://www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/t-test, 2010-03-23

https://web.retriever-info.com.webproxy.student.hig.se/services/businessinfo.html, 2010-03- 16