2019-12-20
Tid 2020-01-07, Kl 16:00
Plats Kommunalhuset, plan 2, 2:3 Stange
Ärenden
Justering
BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 1 Svar på motion - Halvera matsvinnet till 2025 (V)
BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN
2 Avrop av tilläggsmedel inför införande av valmöjligheter inom hemtjänsten
3 Deltagande i regionalt nätverk för barnrättsfrågor 2020-2023 4 Kommunstyrelsens mål och internbudget 2020
5 Kommunstyrelsens internkontrollplan 2020
6 Svar på revisionsskrivelse - Granskning av kommunens verksamhetsstöd 7 Avsägelser och fyllnadsval
8 Anmälningsärenden
9 Delegationsärenden
Ebba Östlin (S) Jesper Dahl
ordförande sekreterare
Svar på motion - Halvera matsvinnet till 2025 (V) (KS/2019:161)
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:
Kommunfullmäktige anser motionen besvarad.
Sammanfattning
Kerstin Amelin (V), Marit Normasdotter (V), Ronnie Anderson (V) och Pia Carlsson (V) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2019-04-25, § 70, lämnat motionen
”Halvera matsvinnet till 2025 (V)”. Motionärerna föreslår genom motionen att:
Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och förvaltningar ta fram en handlingsplan för att halvera matsvinnet till år 2025, i både kommunens egna verksamheter och andra offentligt finansierade verksamheter inom kommunen.
Ärendet har beretts av vård- och omsorgsnämnden 2019-09-19, § 56 och utbildningsnämnden 2019-09-03, § 82.
Vård- och omsorgsnämnden anför i sitt yttrande det redan finns ett uppdrag, genom Botkyrka kommuns kostpolicy, att minska matsvinnet. Med anledning av detta uppdrag finns det både framtagen information och rutin för minskning av matsvinn inom varje enhet. Dock framhåller nämnden vikten av att kontinuerligt följa arbetet med frågan, så att nämnden kan minska matsvinnet. Därmed föreslår vård- och omsorgsnämnden att kommunfullmäktiga ska anse motionen besvarad.
Utbildningsnämnden framhåller i sitt yttrande att kommunens skolor arbetar fortlöpande med flera olika metoder för att minska varje enhets matsvinn. Gemensamma insatser görs för att öka kunskapen, sprida information och metoder för att minimera matsvinn.
Exempelvis har ett forskningsprojekt genomförts på tre av kommunens grundskolor under våren. Projektet syftade till att skapa hälsosamma och mer miljövänliga skolluncher utan att minska acceptans och utan att öka matsvinn och kostnader.
Vidare framhåller även utbildningsnämnden, likt vård- och omsorgsnämnden, att kommunens kostpolicy beskriver att matsvinnet ska minimeras. Därmed föreslår utbildningsnämnden att kommunfullmäktiga ska anse motionen besvarad.
Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2019-12-17.
Referens Mottagare
Jesper Dahl
Kommunstyrelsen
Yttrande över motion - Halvera matsvinnet till 2025 (V)
Diarienummer: KS/2019:161
Förslag till beslut
Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen:
Kommunfullmäktige anser motionen besvarad.
Sammanfattning
Kerstin Amelin (V), Marit Normasdotter (V), Ronnie Anderson (V) och Pia Carlsson (V) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2019-04-25, § 70, lämnat motionen
”Halvera matsvinnet till 2025 (V)”. Motionärerna föreslår genom motionen att:
Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och förvaltningar ta fram en handlingsplan för att halvera matsvinnet till år 2025, i både kommunens egna verksamheter och andra offentligt finansierade verksamheter inom kommunen.
Ärendet har beretts av vård- och omsorgsnämnden 2019-09-19, § 56 och utbildningsnämnden 2019-09-03, § 82.
Vård- och omsorgsnämnden anför i sitt yttrande det redan finns ett uppdrag, genom Botkyrka kommuns kostpolicy, att minska matsvinnet. Med anledning av detta uppdrag finns det både framtagen information och rutin för minskning av matsvinn inom varje enhet. Dock framhåller nämnden vikten av att kontinuerligt följa arbetet med frågan, så att nämnden kan minska matsvinnet. Därmed föreslår vård- och omsorgsnämnden att kommunfullmäktiga ska anse motionen besvarad.
Utbildningsnämnden framhåller i sitt yttrande att kommunens skolor arbetar fortlöpande med flera olika metoder för att minska varje enhets matsvinn. Gemensamma insatser görs för att öka kunskapen, sprida information och metoder för att minimera matsvinn.
Exempelvis har ett forskningsprojekt genomförts på tre av kommunens grundskolor under våren. Projektet syftade till att skapa hälsosamma och mer miljövänliga skolluncher utan att minska acceptans och utan att öka matsvinn och kostnader.
Vidare framhåller även utbildningsnämnden, likt vård- och omsorgsnämnden, att kommunens kostpolicy beskriver att matsvinnet ska minimeras. Därmed föreslår utbildningsnämnden att kommunfullmäktiga ska anse motionen besvarad.
Ekonomiska konsekvenser av beslutet
Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Jakob Etaat Kanslidirektör
Bilagor
Motion - Halvera matsvinnet till 2025 (V)
_________
Expedieras till
Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen,
Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden,
Motionärerna (V)
MOTION
Halvera matsvinnet till 2025
I augusti 2018 kom Boston Consulting Group med en ny rapporti om det globala matsvinnet. Enligt rapporten slänger vi idag en tredjedel av den mat som produ- ceras i världen, och matsvinnet fortsätter att öka. Samtidigt som vi i Sverige slänger 134 kg mat per person och årii, så ökar hungersnöden i andra länder.
Idag går mer än 800 miljoner (en av nio) människor hungriga enligt FAOiii. Den pågående klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald påverkar redan nu våra möjligheter att försörja jordens snabbt växande befolkning med mat. Eftersom själva matproduktionen dessutom är en av de viktigaste orsakerna till både klimatförändring (enligt Naturvårdsverket orsakar vår matkonsumtion i Sverige årligen globala utsläpp av 23 miljoner ton CO2eiv) och förlust av biolo- gisk mångfald, så är det helt nödvändigt att vi tar vara på all mat som produceras i stället för att slänga bort den.
Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram en handlingsplanv för att halvera matsvinnet i Sverige till 2030. Bland re- kommendationerna nämns att kommunala storkök bör få riktat ekonomiskt stöd och att kommunerna måste driva ett aktivt informationsarbete. Att arbeta med måltidsmiljö och måltidssituation och att använda skollunchen i undervisningen finns också bland rekommendationerna.
Att minska matsvinnet i hushållen kommer att kräva ett omfattande informat- ionsarbete för att skapa beteendeförändringar, och det tar tid. Men när det gäller den offentliga konsumtionen kan det gå mycket snabbare, om vi redan nu fattar rätt beslut. Genom att visa vägen till hållbarhet framför allt i våra offentliga mål- tidsverksamheter kan vi påskynda hushållens beteendeförändring. Om vi skall nå det globala målet 12.3 i FN:s Agenda 2030 och det nationella målet att hal- vera matsvinnet i hela samhället till 2030 så måste den offentliga sektorn gå före med en högre ambitionsnivå.
Därför bör vi i Botkyrka kommun sätta målet för halvering av matsvinnet i all offentligt finansierad verksamhet till 2025, och ta fram en konkret handlingsplan för att uppnå målet.
Jag yrkar att:
• Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och förvaltningar ta fram en handlingsplan för att halvera matsvinnet till år 2025, i både kommunens egna verksamheter och andra offentligt finansierade verksamheter inom kommunen.
Kerstin Amelin (V) Marit Normasdotter (V) Ronnie Anderson (V) Pia Carlsson (V)
ihttps://www.bcg.com/publications/2018/tackling-1.6-billion-ton-food-loss-and-waste-crisis.aspx
ii https://www.wwf.se/wwfekosite/wwf-eko/1689443-artikelarkiv-vi-slnger-134-kilo-mat-per-person-varje-r
iii http://www.fao.org/3/I9553EN/i9553en.pdf
iv https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Konsumtion-och- produktion/Hallbar-mat/
v https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/miljo/matsvinn/fler-gor-mer-handlingsplan-for-mins- kat-matsvinn_20180618.pdf
§ 56
Yttrande över motion- Halvera matsvinnet till 2025 (V), KS/2019:161 (von/2019:76)
Beslut
Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att se motionen som besvarad.
Marit Normasdotter (V) reserverar sig mot beslutet.
Sammanfattning
Vänsterpartiet har lämnat in en motion avseende att halvera matsvinnet till år 2025.
Mittenmajoriteten håller med motionären om att det är viktigt att den offentliga sektorn generellt och Botkyrka kommun specifikt tar sitt ansvar när det kommer till matsvinn. Som
tjänsteskrivelsen pekar på så finns det i Botkyrka kommuns kostpolicy ett uppdrag att minska matsvinnet. Med anledning av det uppdraget så finns det både framtagen information och
framtagna rutiner om minskning av matsvinn på varje enhet. Det är viktigt att nämnden följer arbete med frågan, så att vi kan minska matsvinnet.
Yrkanden
Marit Normasdotter (V) yrkar att vård-och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå bifall till motionen, bilaga.
Propositionsordning
Ordföranden Tuva Lund (S) ställer efter nämndens godkände
ordförandeförslaget mot Marit Normasdotters (V)
ändringsyrkande och finner att nämnden beslutar enligt ordförandeförslaget.
Vård- och omsorgsnämnden godkänner att Marit Normasdotters
(V) yrkandemotivering biläggs protokollet.
YRKANDE
Yttrande över motion- Halvera matsvinnet till 2025 (V), KS/2019:161(von/2019:76)
Vänsterpartiet tackar för Vård- och omsorgsförvaltningens utförliga svar på vår motion om att halvera matsvinnet till 2025. Det framgår av svaret att det finns mycket god vilja och sker många bra initiativ inom de olika
verksamheterna. Det framgår också att olika verksamheter och enheter har olika förutsättningar, arbetar på olika sätt och att frågan är komplex. Det är just därför det behövs en övergripande strategi för kommunens alla
förvaltningar och enheter, så att var och en kan ges stöd, verktyg och förutsättningar att bidra på bästa sätt till ett gemensamt mål.
Jag yrkar att vård- och omsorgsnämnden förslår kommunstyrelsen att föreslå bifall till motionen.
Marit Normasdotter (V)
Referens Mottagare
Nico Rönnberg Vård- och omsorgsnämnden
Yttrande över motion - Halvera matsvinnet till 2025 (V), KS/2019:161
Förslag till beslut
Vård- och omsorgsnämnden avstyrker motionen ”Halvera matsvinnet till 2025” med hänvisning till vård- och omsorgsförvaltningens yttrande.
Sammanfattning
Vänsterpartiet har lämnat in en motion avseende att halvera matsvinnet till år 2025. Vård- och omsorgsförvaltningen instämmer i vikten av att arbeta med att minska matsvinn och att öka hållbarheten i kommunens
måltidsverksamheter. Ett flertal insatser görs idag för att öka kunskap, sprida information och arbeta med att minimera matsvinnet. Genom en nära dialog med enheter och verksamheter skapas medvetenhet och kunskap hos personalen som på olika sätt arbetar med beställning eller servering av måltider i förvaltningens verksamheter.
Utifrån pågående och kommande åtgärder anser vård- och
omsorgsförvaltningen att förvaltningen redan arbetar enligt vänsterpartiets förslag och att motionen därför bör avstyrkas.
Ärendet
Vänsterpartiet har lämnat in en motion avseende att halvera matsvinnet till år 2025. Motionären yrkar på att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och förvaltningar ta fram en handlingsplan för att halvera matsvinnet till år 2025, både i kommunens egna verksamheter och andra offentligt finansierade verksamheter inom kommunen.
Yttrande
Kostpolicy för Botkyrka kommun (2018) beskriver att ”kommunens
måltidsverksamheter ska genomsyras av ett ansvarstagande gentemot klimat och miljö. En strävan ska vara att minska klimatpåverkan från maten genom att öka utbudet av vegetariska alternativa rätter samt minimera matsvinnet.1 All mat som lagas i kommunen ska följa kommunens kostpolicy. Miljötänk, hållbarhet och hushållning med resurserna är således viktiga värden i
kommunens kost- och måltidsverksamhet redan i dagsläget, inte minst i vård- och omsorgsförvaltningens måltidsverksamheter.
Vård- och omsorgsförvaltningen har verksamheter som ser mycket olika ut.
För att anpassas till verksamhetens behov är mathanteringen organiserad på flera olika sätt. Nedan följer en beskrivning av hur förvaltningen arbetar för att minska matsvinnet.
Centralköket
Inom vård- och omsorgsboende och dagverksamhet tillagas all mat i kommunens centralkök, av kost- och måltidsenheten. Enheten tillhör den gemensamma måltidsorganisation som Botkyrka kommun har för
äldreomsorg och skolor. Organisationen möjliggör samverkan i kost- och näringsfrågor mellan vård- och omsorgsförvaltningen och
utbildningsförvaltningen. Samverkan skapar vägar för att hitta smarta sätt att hantera livsmedel och måltider i dessa delar av kommunens verksamhet.
Matsvinnet i kost- och måltidsenhetens centralkök är överlag litet och måltidsenheten arbetar kontinuerligt för att minska matavfallet såväl från produktionen som i den restaurangverksamhet enheten bedriver.
Vård- och omsorgsboende och dagverksamhet
I dagsläget beställer kommunens vård- och omsorgsboenden och dagverksamheter det antal portioner som motsvarar respektive enhets brukarantal. Detta är en åtgärd som bidrar till att mängden mat som slängs kan minimeras. Men även om rätt antal portioner beställs är det dessvärre svårare att undvika alla typer av matsvinn då brukare har olika behov, hälsa och mående som påverkar matlusten. Samtidigt finns det hygienkrav i verksamheten, bland annat för att minska smittorisken, som innebär att mat som blir över inte kan sparas. Det är därför extra viktigt att mängden mat beräknas rätt. Som ett led i detta har nya förslag och potentiella åtgärder diskuterats, som att reglera storleken på matformarna och antalet portioner.
Enheterna kan dessutom välja mellan a-och e-kost för att anpassa maten utefter brukarens behov. A-mat står för normalkost och e-mat för kost som
1 Kostpolicy för Botkyrka kommun (2018)
består av mindre portioner men innehåller samma näringsvärde. Köket kommer under hösten att arbeta tillsammans med verksamheterna för att förbättra arbetet och rutinerna vad gäller beställning av mat.
Gruppboende
Hur enskilda brukare hanterar sin mat är ingenting som förvaltningen kan eller bör påverka, däremot informerar boendepersonalen om vikten av att inte slänga mat i onödan. I de fall gemensamma måltider anordnas, som i samband med helger som jul, midsommar och påsk, fryses eventuella rester in eller erbjuds ett annat boende. Verksamheten har som strävan att
matsvinn ska undvikas och lyckas redan idag rätt bra med sin ansats.
Kommande satsningar för att minska matsvinnet
Från och med hösten 2019 kommer kost- och måltidsenheten att använda ett kostsystem som bland annat mäter matsvinnet i centralköket. Kostsystemet kommer ytterligare att förbättra mathanteringen och ge en god överblick över svinnet i matproduktionen. Under hösten kommer kost- och
måltidsenheten även att arbeta tillsammans med verksamheterna för att förbättra arbetet och rutinerna vad gäller beställning av rätt antal portioner.
Tillsammans är detta insatser som stärker förvaltningens arbete med det aggregerade matsvinnet.
Parallellt med arbetet för att minimera matsvinnet arbetar vård- och omsorgsförvaltningens centralkök med att öka andelen ekologisk mat och minska andelen kött. Dock har ekologiska produkter generellt kortare hållbarhet vilket i kombination med samdistribution kan påverka kvaliteten på levererade varor negativt och istället öka matsvinnet. Detta är frågor som förvaltningen måste hantera i takt med att andelen ekologiska varor ökar.
Även omställningen till mer vegetarisk kost riskerar att öka matsvinnet till en början. Idag lagar centralköket vegetariska maträtter varje dag och
enheterna har alltid möjlighet att välja ett vegetariskt alternativ. Samtidigt är intresset för vegetarisk kost lågt. Förvaltningen ser att omställningen till en mer vegetarisk kost kräver såväl kunskap som tid för att brukarna ska vänja sig, något som medför ett visst matsvinn under en övergångsperiod.
matsvinnet med 30 procent genom att på detta sätt arbeta med bättre rutiner, utbildning och samverkan.2
Inom vård- och omsorgsförvaltningen bedrivs ett gemensamt arbete för att minimera matsvinn och klimatpåverkan och hösten för med sig många satsningar på området. Utifrån det arbete som bedrivs på området gör förvaltningen bedömningen att man redan arbetar i enlighet med motionärens intention och föreslår att motionen avstyrkes.
Petra Oxonius Christina Almqvist
Omsorgsdirektör Kvalitetschef
____________
Expedieras till
Kommunstyrelsen (KS/2019:161)
2 Sveriges Radio
§ 82
Motion - Halvera matsvinnet till 2025 (V) (UF/2019:192)
Beslut
Utbildningsnämnden finner motionen besvarad.
Sammanfattning
Vänsterpartiet har lämnat in en motion avseende att halvera matsvinnet till 2025. Motionen har remitterats till utbildningsnämnden för yttrande.
Utbildningsförvaltningen instämmer i vikten av att arbeta för att minska matsvinn. Utbildningsförvaltningen och skolorna arbetar fortlöpande med flera olika metoder för att minska varje enhets matsvinn. Gemensamma insatser görs för att öka kunskapen, sprida information och metoder för att minimera matsvinn. Till exempel har ett forskningsprojekt genomförts på tre av grundskolorna under våren. Projektet syftade till att skapa
hälsosamma och mer miljövänliga skolluncher utan att minska acceptans och utan att öka matsvinn och kostnader.
I kommunens kostpolicy finns beskrivet att matsvinnet ska minimeras.
Utifrån den statistik som finns idag varierar matsvinnet mellan enheterna.
Varje enhet arbetar för ett minskat matsvinn. Involvering av pedagogisk personal och skolledning är viktig för att lyckas och medvetandegöra effekterna av och minimera matsvinnet. Resultatet kan framöver beskrivas i skolans kvalitetsredovisning.
Utbildningsförvaltningen anser att efter en samlad bedömning att ett medeltal för att halvera matsvinn inte bidrar till ökad resultatuppfyllelse.
Ordförande Emanuel Ksiazkiewicz (S) ställer avslagsyrkandet och ordförandeförslaget mot varandra och finner att utbildningsnämnden beslutar enligt ordförandeförslaget.
2019-09-03 YRKANDE
Motion - Halvera matsvinnet till 2025 (V) (UF/2019:192, KS/2019:161)
Vänsterpartiet tackar för Utbildningsförvaltningens utförliga svar på vår motion om att halvera matsvinnet till 2025. Vi håller med om att det sker mycket bra arbete på de olika enheterna, och det finns uppenbarligen stort engagemang i frågan. Dock noteras i svaret att matsvinnet idag varierar mel- lan enheterna utifrån den statistik som finns. Vi förstår att det visat sig svårt att aggregera data för hela förvaltningen, eller göra rättvisa jämförelser mel- lan enheterna. Beskrivningen av det pågående arbetet för att minska mats- vinn indikerar att det skulle behövas en centralt administrerad målinriktad insats, som hjälper alla enheter att optimera sitt bidrag och att mäta sina re- sultat på ett sätt som gör det möjligt att aggregera statistiken. Vi håller med förvaltningen om att arbetet kräver kontinuitet och att det behöver följas centralt – vilket är själva avsikten med vår motion.
Jag yrkar att utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå bifall till motionen.
Bekir Uzunel (V)
Referens Mottagare
Linda Folke Utbildningsnämnden
Yttrande över motion – Halvera matsvinnet till 2025 (V) (UF/ 2019:192, KS/2019:161)
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden finner motionen besvarad.
Sammanfattning
Vänsterpartiet har lämnat in en motion avseende att halvera matsvinnet till 2025. Motionen har remitterats till utbildningsnämnden för yttrande.
Utbildningsförvaltningen instämmer i vikten av att arbeta för att minska matsvinn. Utbildningsförvaltningen och skolorna arbetar fortlöpande med flera olika metoder för att minska varje enhets matsvinn. Gemensamma insatser görs för att öka kunskapen, sprida information och metoder för att minimera matsvinn. Till exempel har ett forskningsprojekt genomförts på tre av grundskolorna under våren. Projektet syftade till att skapa hälsosamma och mer miljövänliga skolluncher utan att minska acceptans och utan att öka matsvinn och kostnader.
I kommunens kostpolicy finns beskrivet att matsvinnet ska minimeras. Utifrån den statistik som finns idag varierar matsvinnet mellan enheterna. Varje enhet arbetar för ett minskat matsvinn. Involvering av pedagogisk personal och skolledning är viktig för att lyckas och medvetandegöra effekterna av och minimera matsvinnet. Resultatet kan framöver beskrivas i skolans
kvalitetsredovisning.
Utbildningsförvaltningen anser att efter en samlad bedömning att ett medeltal för att halvera matsvinn inte bidrar till ökad resultatuppfyllelse.
Beskrivning av ärendet
Vänsterpartiet har lämnat in en motion avseende att halvera matsvinnet till år 2025. Motionen har följande lydelse:
Halvera matsvinnet till 2025
I augusti 2018 kom Boston Consulting Group med en ny rapport om det globala matsvinnet. Enligt rapporten slänger vi idag en tredjedel av den mat som produceras i världen, och matsvinnet fortsätter att öka. Samtidigt som vi i Sverige slänger 134 kg mat per person och år, så ökar hungersnöden i andra länder. Idag går mer än 800 miljoner (en av nio) människor hungriga enligt FAO.
Den pågående klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald påverkar redan nu våra möjligheter att försörja jordens snabbt växande befolkning med mat. Eftersom själva matproduktionen dessutom är en av de viktigaste orsakerna till både klimatförändring (enligt Naturvårdsverket orsakar vår matkonsumtion i Sverige årligen globala utsläpp av 23 miljoner ton CO2e) och förlust av biologisk mångfald, så är det helt nödvändigt att vi tar vara på all mat som produceras i stället för att slänga bort den.
Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram en handlingsplan för att halvera matsvinnet i Sverige till 2030. Bland rekommendationerna nämns att kommunala storkök bör få riktat ekonomiskt stöd och att kommunerna måste driva ett aktivt informationsarbete.
Att minska matsvinnet i hushållen kommer att kräva ett omfattande
informationsarbete för att skapa beteendeförändringar, och det tar tid. Men när det gäller den offentliga konsumtionen kan det gå mycket snabbare, om vi redan nu fattar rätt beslut. Genom att visa vägen till hållbarhet framför allt i våra offentliga måltidsverksamheter kan vi påskynda hushållens
beteendeförändring. Om vi skall nå det globala målet 12.3 i FN:s Agenda 2030 och det nationella målet att halvera matsvinnet i hela samhället till 2030 så måste den offentliga sektorn gå före med en högre ambitionsnivå.
Därför bör vi i Botkyrka kommun sätta målet för halvering av matsvinnet i all
Motionen har remitterats till utbildningsnämnden och vård- och
omsorgsnämnden för yttrande. Remissen och motionen ska därefter behandlas av kommunstyrelsen.
Förslag till yttrande
Utbildningsförvaltningen instämmer i vikten av att arbeta för att minska matsvinn. Utbildningsförvaltningen och skolorna arbetar fortlöpande med flera olika metoder för att minska varje enhets matsvinn.
Kostpolicy för Botkyrka kommun beskriver att kommunens
måltidsverksamheter ska genomsyras av ett ansvarstagande gentemot klimat och miljö. En strävan ska vara att minska klimatpåverkan från maten genom att öka utbudet av vegetariska alternativa rätter samt minimera matsvinnet. Under 2014 – 2018 var ett av målen i utbildningsnämndens mål och budget att halvera matsvinnet. Det visade sig dock svårt att följa upp på aggregerad nivå.
Mätning av matsvinn
Mätningar av matsvinn görs sedan hösten 2011. Det senaste året har de 8 av 21 grundskolor som rapporterat uppgett att matsvinnet är mellan 8 – 35 gram per portion. Grundskolorna och förskolorna mäter med olika metoder, en del mäter endast tallrikssvinn och en del mäter även serveringssvinn (mat som tillagats men inte går åt vid servering) och kökssvinn. Resultaten av mätningarna har inte varit möjliga att aggregera till en övergripande nivå då det saknas likvärdigt underlag.
Livsmedelsverket har tagit fram en nationell metod för uppföljning av
matsvinn som bidrar till säkrare resultat och ökade möjligheter till jämförelser.
Idag kan skolorna redovisa sina resultat via ett digitalt verktyg som följer livsmedelsverkets metod. Implementeringen har påbörjats och i dagsläget använder några enheter verktyget.
Arbete för att minimera matsvinn
Det finns hög medvetenhet bland skolornas kökschefer kring att minimera matsvinn och svinnet från köket upplevs som lågt. Det finns också ett medvetet tänk för att tillvarata råvarorna, vilket också är kopplat till de ekonomiska förutsättningarna.
Utbildningsförvaltningen genomför kompetensutveckling för
måltidspersonalen. På alla kocknätverk under åren har frågan om att minimera matsvinn lyfts och informationsmaterial kring effekterna av matsvinn finns i måltidsverksamhetens ”team köket” i Vklass.
Det ser olika ut på de olika enheterna i hur man arbetar för att minimera matsvinnet och för att uppmärksamma eleverna hur de kan bidra. På några skolor är kockarna ute i klassrummen och informerar om matsvinn. I andra skolor visas resultatet av matsvinnet upp i matsalen för eleverna, som ett sätt att uppmärksamma hur mycket som slängs.
På Broängsskolan, Hammerstaskolan och Kvarnhagsskolan har under våren deltagit i forskningsprojektet Optimat för att arbeta med matsvinn och klimatsmart mat. Projektet syftade till att skapa hälsosamma och mer
miljövänliga skolluncher utan att minska acceptans och utan att öka matsvinn och kostnader. Erfarenheterna hittills visar vikten av att ha kännedom om vad eleverna tycker om, som är viktigt för att minska matsvinnet och att använda råvaror som går att återanvända till andra rätter. Även information till
skolköken om antalet närvarande elever behöver förbättras för att underlätta planeringen.
På Brunnaskolan är matsvinnet lågt, 8,4 g per portion. Här har personalen sedan flera år tillbaka arbetat aktivt för att minska gästernas matsvinn.
Budskapet är att minskning av matsvinn från tallrik är det eleverna själva kan påverka och bidra med, för att minska klimatpåverkan. För det goda resultatet är både rektors och lärarnas engagemang viktig, förutom måltidspersonalens.
Förutsättningarna för gymnasieskolan ser annorlunda ut. Antalet elever som äter lunch kan variera mycket. Under en vecka på Tullinge gymnasium varierade antalet elever som åt lunch mellan 198 och 432 elever. Tullinge gymnasium arbetar därför med arbetssätt för att kunna spara och återanvända mat. Matsvinnet på gymnasieskolan håller sig konstant mellan 10 - 30 gram
elever behöver vänja sig vid den nya maten, för att förhindra att matsvinnet ökar och portionsstorlekarna minskar.
Enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU är matsvinnet minst i grundskolor i jämförelse med förskolor och äldreomsorg. Matsvinnet är som störst för specialkost. På förskolorna används karotter för servering, vilket kan bidra till ett ökat matsvinn.
Slutsatser
Det pågår ett gemensamt arbete för alla måltidsenheter på förskola, grundskola och gymnasium för att öka kunskapen om och minimera matsvinn och
klimatpåverkan. Utifrån den statistik som finns idag varierar matsvinnet mellan enheterna. Skolorna och ca 80% av förskolorna har idag en stor fördel av att ha egna tillagningskök som ger goda förutsättningar att arbeta med att minimera serveringssvinn och matsvinn från tillagning. Det möjliggör även anpassningar av menyerna utifrån matgästernas preferenser.
Involvering av pedagogisk personal och skolledning är viktigt för att lyckas medvetandegöra effekterna av och minimera matsvinnet. Resultatet kan framöver beskrivas i skolans kvalitetsredovisning. Måltidspersonalen kan inte minimera matsvinnet utan stöd från övrig personal på skolan, då samarbete och samsyn krävs i frågan.
För att än mer aktivt arbeta med frågan om att minimera matsvinnet krävs riktade resurser. Arbetet kräver kontinuitet och behöver alltid följas. Inte minst i kommunikation och dialog med måltidsgästerna. Kommuner som lyckas minska matsvinnet har många gånger satsat extra resurser för just detta.
I kommunens kostpolicy finns beskrivet att matsvinnet ska minimeras.
Arbetssätt och metoder utvecklas kontinuerligt för att minska matsvinnet i enlighet med motionens intention. Utbildningsförvaltningen anser efter en samlad bedömning att ett medeltal för att halvera matsvinn inte bidrar till ökad resultatuppfyllelse.
Anette Älmdalen Kajsa Bernéus
Tf. utbildningsdirektör Tf. gruppchef specialiststöd
____________
Expedieras till
Kommunstyrelsen
Avrop av tilläggsmedel inför införande av valmöjligheter inom hemtjänsten (KS/2019:801)
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beviljar vård- och omsorgsnämnden avrop av avsatta tilläggsmedel om 10 miljoner kronor, som kommunfullmäktige beslutade i Mål och budget 2020, för att finansiera ökade kostnader inför införande av valmöjlighet inom hemtjänsten under 2020.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har beslutat att valmöjligheterna inom hemtjänsten ska byggas ut successivt över ett antal år. Vård- och omsorgsnämnden har i uppdrag att ta fram underlag till upphandling, en lämplig ersättningsmodell och en passande organisation för att hantera förändringen på bästa sätt. Uppdraget innebär även att se över
hemtjänstersättningen. I internbudgeten 2020 har ersättningen korrigerats så att den ligger närmare i nivå med andra kommuner.
För att fortsätta arbetet med att förbereda vård- och omsorgsförvaltningens organisation inför 2020 avropar vård- och omsorgsnämnden hos kommunstyrelsen de av
kommunfullmäktige beslutade tilläggsmedel om 10 miljoner kronor för att finansiera ökade kostnader inför införande av valmöjlighet inom hemtjänsten under 2020.
Vård och omsorgsnämnden behandlade ärendet 2019-12-12, § 76.
Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2019-12-18.
Referens Mottagare
Jesper Dahl
Kommunstyrelsen
Avrop av tilläggsmedel inför införande av valmöjligheter inom hemtjänsten
Diarienummer: KS/2019:801
Förslag till beslut
Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen:
Kommunstyrelsen beviljar vård- och omsorgsnämnden avrop av avsatta tilläggsmedel om 10 miljoner kronor, som kommunfullmäktige beslutade i Mål och budget 2020, för att finansiera ökade kostnader inför införande av valmöjlighet inom hemtjänsten under 2020.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har beslutat att valmöjligheterna inom hemtjänsten ska byggas ut successivt över ett antal år. Vård- och omsorgsnämnden har i uppdrag att ta fram underlag till upphandling, en lämplig ersättningsmodell och en passande organisation för att hantera förändringen på bästa sätt. Uppdraget innebär även att se över
hemtjänstersättningen. I internbudgeten 2020 har ersättningen korrigerats så att den ligger närmare i nivå med andra kommuner.
För att fortsätta arbetet med att förbereda vård- och omsorgsförvaltningens organisation inför 2020 avropar vård och omsorgsnämnden hos kommunstyrelsen de av
kommunfullmäktige beslutade tilläggsmedel om 10 miljoner kronor för att finansiera ökade kostnader inför införande av valmöjlighet inom hemtjänsten under 2020.
Jakob Etaat Kanslidirektör
Bilagor
Vård och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 2019-11-28
_________
Expedieras till
Kommunstyrelsen
Vård- och omsorgsnämnden Petra Oxonius, Omsorgsdirektör Kristina J Eriksson, T.f. Ekonomichef
§ 74
Avrop av tilläggsmedel inför införande av valmöjligheter inom hemtjänsten (von/2019:204)
Beslut
Vård- och omsorgsnämnden avropar hos kommunstyrelsen de tilläggsmedel om 10 miljoner kronor som kommunfullmäktige beslutade i Mål och budget 2020 att avsätta för att se över nuvarande hemtjänstersättning inför 2020.
Reservation
Anders Pemer (V) reserverar sig mot beslutet.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har beslutat att valmöjligheterna inom hemtjänsten ska byggas ut successivt över ett antal år.
Vård- och omsorgsnämnden har i uppdrag att inför 2020 se över nuvarande hemtjänstersättning. I nämndens internbudget 2020 har ersättningen korrigerats så att den ligger närmare i nivå med andra kommuner.
Vård och omsorgsnämnden avropar därför hos kommunstyrelsen
de av kommunfullmäktige beslutade tilläggsmedel om 10
Ordföranden ställer efter nämndens godkännande
ordförandeförslaget mot Anders Pemers (V) avslagsyrkande och finner att nämnden beslutar i enlighet med ordförandeförslaget.
Vård- och omsorgsnämnden godkänner att yrkandemotiveringen
biläggs protokollet.
YRKANDE
Avrop av tilläggsmedel inför införande av
valmöjligheter inom hemtjänsten (von/2019:204)
Bland det första som den nya socialdemokratiskt ledda högermajoriteten i Botkyrka kommun tog initiativ till hösten 2018 var att öppna
hemtjänstmarknaden för privata aktörer. Detta kommer att minska våra möjligheter att erbjuda våra medborgare valfrihet, eftersom det innebär en administrativ merkostnad för kommunen och med all sannolikhet leder till att våra gemensamma skattemedel hamnar i fickorna på riskkapitalister i stället för inom den verksamhet vi säger oss vilja stärka. Privatiseringen av hemtjänsten leder till att gemensamma resurser inte används ändamålsenligt och de ekonomiska klyftorna ökar när allmänna medel överförs till privat ägo. Miljö och klimat skadas när många utförare verkar parallellt inom samma område, i stället för att samordna transporter och samplanera
verksamhet. Initiativet är därför ekonomiskt, socialt och ekologiskt ohållbart och borde avbrytas.
I ett läge med mycket ansträngd ekonomi väljer den politiska majoriteten nu att använda10 miljoner kronor till att skapa nya strukturer för att
välfärdsföretag skall kunna omvandla våra skattemedel till privata vinster.
Kommunen planerar att höja nivån på hemtjänstersättningen för att attrahera privata aktörer till den marknad man skapar, vilket i förlängningen kommer att stå våra medborgare och brukare dyrt.
Med hänvisning till detta yrkar jag avslag på ordförandeförslaget.
Anders Pemer (V)
Referens Mottagare
Kristina J Eriksson Våd- och omsorgsnämnden
Avrop av tilläggsmedel inför införande av valmöjligheter inom hemtjänsten
Förslag till beslut
Vård- och omsorgsnämnden avropar hos kommunstyrelsen de tilläggsmedel om 10 miljoner kronor som kommunfullmäktige beslutade i Mål och budget 2020 att avsätta för att finansiera ökade kostnader inför införande av
valmöjlighet inom hemtjänsten under 2020.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har beslutat att valmöjligheterna inom hemtjänsten ska byggas ut successivt över ett antal år. Vård- och omsorgsnämnden har i uppdrag att ta fram underlag till upphandling, en lämplig ersättningsmodell och en passande organisation för att hantera förändringen på bästa sätt.
Uppdraget innebär även att se över hemtjänstersättningen. I internbudgeten 2020 har ersättningen korrigerats så att den ligger närmare i nivå med andra kommuner.
För att fortsätta arbetet med att förbereda vård- och omsorgsförvaltningens organisation inför 2020 avropar vård och omsorgsnämnden hos
kommunstyrelsen de av kommunfullmäktige beslutade tilläggsmedel om 10 miljoner kronor för att finansiera ökade kostnader inför införande av
valmöjlighet inom hemtjänsten under 2020.
Ärendet Bakgrund
I maj 2019 beslutade kommunfullmäktige att valmöjligheterna inom
hemtjänsten ska byggas ut successivt över ett antal år. Målet är att hälften av Botkyrkas hemtjänst levereras av externa aktörer, och att Botkyrkaborna får fem utförare att välja mellan, inklusive den kommunala hemtjänsten. De externa utförarna ska upphandlas enligt LOU (lagen om offentlig
upphandling). Senast den 1 januari 2021 ska valmöjligheterna vara på plats.
Vård- och omsorgsnämnden har i uppdrag att ta fram underlag till
upphandling, en lämplig ersättningsmodell och en passande organisation för
att hantera förändringen på bästa sätt. Det arbetet har under hösten 2019 startats på vård- och omsorgsförvaltningen.
Förberedelser under 2020 för att möta införandet av valmöjligheter För att lyckas behöver organisationen förbereda sig noga. Det visar
erfarenheter från andra kommuner som infört valmöjligheter. En del saker är förvaltningen redan igång med, bland annat att testa en ny
ersättningsmodell.
Uppdraget från kommunfullmäktige innebar även att se över
hemtjänstersättningen. Botkyrkas ersättning har varit lägre jämfört med närliggande kommuner. I internbudgeten 2020 har ersättningen korrigerats så att den ligger närmare i nivå med andra kommuner. Med en låg ersättning finns det en risk att aktörerna inte ser det som lönsamt att etablera sig i Botkyrka, eller att de väljer att leverera hemtjänst med låg kvalitet.
För att fortsätta arbetet att förbereda vård- och omsorgsförvaltningens organisation inför 2021 behöver rollerna som beställare och utförare blir tydligare i organisationen. Att införa möjligheter att välja utförare kommer att kräva ökad administration, bland annat inom IT och information. Det innebär ytterligare ökade kostnader som idag inte ryms inom befintlig budgetram.
Kommunfullmäktige beslutade i Mål och budget 2020 att avsätta 10 miljoner kronor hos kommunstyrelsen till vård och omsorgsnämndens förfogande för att finansiera ökade kostnader inför införande av valmöjlighet inom hemtjänsten under 2020.
Därför vill vård och omsorgsnämnden avropa hos kommunstyrelsen
tilläggsmedel om 10 miljoner kronor för att finansiera ökade kostnader inför införande av valmöjlighet inom hemtjänsten under 2020.
Petra Oxonius Kristina J Eriksson
Omsorgsdirektör T.f Ekonomichef
Deltagande i regionalt nätverk för barnrättsfrågor- 2020-2023 (KS/2019:751)
Förslag till beslut
1. Kommunstyrelsen beslutar att Botkyrka ska fortsätta delta i Stockholms läns Regionala nätverk för barnrättsfrågor under perioden 2020-2023.
2. Kommunstyrelsen utser Dag Ahlse (C) som ledamot samt Taina Virta (S) som ersättare i nätverket fram till och med 2022-12-31.
Sammanfattning
Regionala nätverket för barnrättsfrågor bildades 2013 med syfte att stärka barns rättigheter. I nätverket ingår åtta kommuner och Rädda Barnen. Nätverkets syfte är att genom olika insatser i kommunerna skapa en god och långsiktig grund för att ett barnrättsperspektiv ska vara utgångspunkt för alla beslut och åtgärder som rör barn. Se verksamhetsberättelse för perioden 2016–2019 (bilaga1).
Nätverket möjliggör erfarenhetsutbyte, metodutveckling och kollegialt lärande mellan medlemsaktörerna. Det ger bättre förutsättningar för Botkyrka att arbeta mer kvalitativt och effektivt.
Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2019-11-27.
Referens Mottagare
Ewa Hollén
Kommunstyrelsen
Deltagande i regionalt nätverk för barnrättsfrågor 2020- 2023
Diarienummer: KS/2019:751
Förslag till beslut
Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen:
1. Kommunstyrelsen beslutar att Botkyrka ska fortsatt delta i Stockholms läns Regionala nätverk för barnrättsfrågor under perioden 2020-2023.
2. Kommunstyrelsen utser Dag Ahlse (C) som ledamot samt Taina Virta (S) som ersättare i nätverket fram till och med 2022-12-31.
Sammanfattning
Regionala nätverket för barnrättsfrågor bildades 2013 med syfte att stärka barns rättigheter. I nätverket ingår åtta kommuner och Rädda Barnen. Nätverkets syfte är att genom olika insatser i kommunerna skapa en god och långsiktig grund för att ett barnrättsperspektiv ska vara utgångspunkt för alla beslut och åtgärder som rör barn. Se verksamhetsberättelse för perioden 2016–2019 (bilaga1).
Nätverket möjliggör erfarenhetsutbyte, metodutveckling och kollegialt lärande mellan medlemsaktörerna. Det ger bättre förutsättningar för Botkyrka att arbeta mer kvalitativt och effektivt.
Ärendet
Partnerskapets överenskommelse bygger på samverkan och samarbete mellan både förtroendevalda och tjänstemän.
Det regionala nätverket har utvecklat ett samarbete för ömsesidigt kunskapsstöd mellan kommunerna och i det löpande arbetet. Detta har visat sig vara ett effektivt sätt att samverka.
Botkyrka kommun har under många år arbetat med barnrättsfrågorna. Under dessa år har vi kunnat synliggöra och åtgärda en mängd strukturella hinder för att
barnrättsfrågorna ska kunna arbetas med i praktiken. Det har dock saknats systematik i arbetet och det stöd som det regionala nätverket ger gör det möjligt att nu ta detta steg och börja integrera barnrättsperspektivet systematiskt i kommunens verksamheter.
Syfte med nätverket 2020–2023
Nätverkets arbete syftar till att skapa en långsiktig och hållbar struktur i kommunerna för Barnrättslagens efterlevnad. Under den kommande perioden kommer nätverket fortsätta arbetet utifrån olika framgångsfaktorer. Det sker genom erfarenhetsutbyte och kompetenshöjande insatser.
Nätverkets syfte är att lyfta fram och organisera ett idé- och erfarenhetsutbyte kring olika metoder för att nå de krav som barnkonventionen som lag ställer på
förverkligandet av barnets rättigheter. Målet är att hitta sektorsövergripande insatser för att olika huvudmän ska kunna samverka och förverkliga gemensamt prioriterade artiklar i FN:s konvention om barnets rättigheter.
Nätverket ger Botkyrka uppdaterad kunskap om och metodutveckling kring
förverkligandet av barnkonventionen och det kontinuerliga arbetet med barnet som rättighetsbärare.
Överenskommelse om deltagande i regionalt nätverk för barnrättsfrågor
Överenskommelsen gäller för en tidsperiod om fyra år, 2020–2023. Kommunen som organisation deltar i nätverket genom representation av förtroendevalda och
tjänstepersoner.
Ekonomiska konsekvenser av beslutet
Medverkan i nätverket är kostnadsfri och innebär medverkan från kommunens barnombudsman 4 – 6 halvdagar/år. När arbetet börjar ta mer konkret form kommer medverkan från den verksamhet och nämnd som vill agera piloter att uppmuntras.
Sannolika piloter är redan påbörjade samarbeten mellan barnombudsmannen och delar av utbildningsförvaltningen och/eller kultur- och fritidsförvaltningen.
Nätverket möjliggör erfarenhetsutbyte, metodutveckling och kollegialt lärande mellan medlemsaktörerna. Det ger bättre förutsättningar för Botkyrka att arbeta mer kvalitativt och effektivt.
Leif Eriksson Helena Karlsson
Kommundirektör Bitr. kommundirektör
Bilagor
1. Verksamhetsberättelse för perioden 2016–2019
2. Överenskommelse om medverkan i Regionalt nätverk för barnets rättigheter, 2020–
2023 _________
Expedieras till
Kommunstyrelsen
Utskottet Botkyrka som organisation Dag Ahlse (C), förtroendevald Taina Virta (S), förtroendevald
Regionala nätverket för barnrättsfrågor Kommunens barnombudsman
Verksamhetsberättelse Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter perioden 2016–2019
Bakgrund
2013 bildade nio kommuner tillsammans med Rädda Barnen och Sveriges Elevkårer ett regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter. För perioden 2016–2019 bestod nätverket av Rädda Barnen och kommunerna; Botkyrka, Haninge, Järfälla, Nacka, Nykvarn, Sigtuna, Strängnäs, Sundbyberg och Upplands Väsby. Verksamhetsberättelsen är skriven utifrån nätverkets verksamhetsplan för 2016–2019.
Grund för samverkan
Varje kommun/aktör i nätverket har utgått från sina egna förutsättningar och prioriteringar.
Deltagandet bekräftades genom en politiskt förankrad och beslutad överenskommelse i respektive kommun och aktör som bygger på samverkan och samarbete mellan
förtroendevalda och tjänstepersoner. Den senaste verksamhetsplanen och överenskommelsen planerades för tidsperioden 2016–2019 för att löpa över valet 2018.
Nätverkets arbete har syftat till att i deltagande kommuner skapa en långsiktig och hållbar struktur för Barnkonventionens efterlevnad. Fokus för nätverket har varit erfarenhetsutbyte, kompetens- och metodutveckling. I det arbetet togs det fram en verksamhetsplan med verksamhetsidé, syfte och mål. Nätverket är ett så kallat arbetande nätverk, vilket innebär att idéer och beslut ska omsättas i praktisk handling i de deltagande kommunerna.
Barnkonventionen kommer att bli svensk lag 1 januari 2020. Att delta i nätverket har bidragit till att deltagande kommuner har fått möjlighet utveckla sitt lokala arbete med att skapa en god grund att stå på inför att konventionen blir lag.
I överenskommelsen fanns det uppdrag till kommunerna att:
En gemensam verksamhetsplan tas fram och följs upp med en verksamhetsberättelse.
Kommunstyrelsen i respektive kommun utser en förtroendevald och en ersättare som representerar kommunen vid nätverksmöten och säkerställa att arbetet med barns bästa lokalt får genomslag.
Kommunerna bidrar med en kontaktperson samt en ersättare som inom ramen för sin tjänst får i uppdrag att aktivt medverka i nätverkets arbete.
Samordning sker enligt en EU-modell, vilket innebär ett trepartssystem med
huvudsamordning av den som är värd för nätverksmötet, där den efterlämnade värden och den kommande värden deltar.
Nätverket har bidragit till fler kontaktytor med personer som arbetar med barnrättsfrågor, vilket har stärkt möjligheterna till både formella och informella kontakter mellan såväl kommuner som frivilligorganisationer, tjänstepersoner och förtroendevalda.
Utöver nätverksträffar har tjänstepersoner träffats för planering inför kommande
nätverksträffar. Nätverksträffar har ambulerat mellan kommunerna där mottagande kommun har varit värd för mötet. Samordning har skett enligt EU-modell, vilket innebär ett
trepartssystem med huvudsamordning av den som är värd för nätverksmötet, där den efterlämnade värden och den kommande värden deltagit. När en kommun är värdkommun lyfts lokala goda exempel kring barns och ungas rättigheter upp.
Syftet för perioden 2016–2019 enligt verksamhetsplanen är att nätverket etablerar ett systematiskt och långsiktigt utvecklingsarbete för att:
1. öka barns och ungdomars inflytande
2. barnkonventionen får genomslag i kommunal styrprocess
3. implementera gemensamma processmått för att mäta resultatet av arbetet 4. öka kunskapen och sprida goda exempel inom nätverket
Ett urval av innehåll vid nätverksträffarna 2016 – 2019
I arbetet med att uppnå nätverkets syfte och mål har nätverket genomfört ett antal olika insatser. Nedan följer en redovisning av ett urval av det arbete som nätverket har bedrivit under perioden 2016–2019.
1. Öka barns och ungdomars inflytande
Haninge kommun har presenterat ”Speak app”, en dialogform mellan bland annat beslutsfattare och unga genom en mobilapplikation
Nacka kommun har presenterat sitt arbete kring stärkt inflytande bland barnen som medfört att förskolan är eftertraktad bland föräldrarna.
Strängnäs kommun har informerat om försöket att informera om pågående projekt via skolornas intranät, för att elevråden skulle få möjlighet att delta med
synpunkter tidigt i processen.
Botkyrka kommun har presenterat sitt våldspreventiva arbete MVP och Tåget samt arbetet med Ungdomsfullmäktige.
Strängnäs har presenterat sitt arbete med Barnens brevlåda på webben och
barnkonsekvensanalys kring en lekplatsplan.
Vi har genomfört en workshop kring barnrättsperspektiv i budget, bokslut med mera.
Sigtuna kommun har presenterat olika stadsbyggnadsprojekt, arbetet med en barnkonsekvensanalys kring inomhusmiljön i en skola, upphandling av arkitekter samt hur man arbetar med matrisen inom förvaltningarna.
Strängnäs har presenterat sitt arbete med en processkarta på intranätet 3. Implementera gemensamma processmått för att mäta resultatet av arbetet
En matris för kommunerna så att de kan skatta hur de arbetar med strategiska barnrättsfrågor togs fram under 2016. Matrisen bygger på material från Sveriges kommuner och landsting och Rädda Barnen.
Upplands Väsby har presenterat sin inventering av kommunens olika kontor för att undersöka verksamheternas barnrättsarbete utifrån ”matrisen” som verktyg.
4. Öka kunskapen och sprida goda exempel inom nätverket
Rädda Barnen har informerat ytterligare om materialet ”Sänk Blicken samt En plats att kalla hemma.
Utbildningar för medarbetare inom socialtjänsten har genomförts av Botkyrka kommun, Haninge kommun och Nacka kommun.
Barnrättsutbildningar för jurister från samtliga kommuner har genomförts under 2½ dag under 2017.
Barnombudsmannen har gett en lägesrapport kring arbetet med att Barnkonventionen blir lag samt kunskapslyftet ”Barnrätt i praktiken”.
Järfälla kommun har presenterat sitt arbete med bibliotekets barnwebb, sommargågata i Barkarby och elevsamverkan inom nämnden.
Upplands Väsby har presenterat sitt arbete med stadsbyggnadsprojektet Hasselnöten och socialtjänstens utvecklingsarbete.
Sveriges kommuner och landsting har informerat om sitt uppdrag kring barnets rättigheter. I samband med den informationen påbörjades diskussionerna med att genomföra en gemensam utbildning kring prövning av barnets rättigheter.
Utbildningen genomförs i oktober 2019.
Det nationella arbetet med nationella minoriteter har presenterats.
Skolinspektionen har berättat om Skollagens kapitel 6 och skolans ansvar när barns rättigheter blir åsidosatta.
Sundbybergs stad har berättat om barnrättsperspektivet i praktiken.
Styrdokument och riktlinjer som har tagits fram inom nätverkets kommuner under perioden 2016–2019
Strängnäs Kommun: Riktlinjer för Barnkonsekvensanalyser och barnchecklistor
Sundbybergs stad: Handlingsplan för Sundbybergs stads Barnrättsarbete
Nykvarn: handlingsplan, insats- och aktivitetslista för 2019 och barnchecklista.
2022
Haninge: En strategi för hur Haninge kommun ska arbeta enligt
barnrättskonventionen. Certifiering som barnrättskommun av UNICEF.
Överenskommelse En överenskommelse har skrivits för perioden 2016 – 2019.
Verksamhetsplan En verksamhetsplan har skrivits för perioden 2016 – 2019.
barnets rättigheter, 2020–2023
Bakgrund
Nätverket bildades 2013 med syfte att stärka barns rättigheter. Vid nätverkets start ingick tio kommuner, Rädda Barnen och Sveriges Elevkårer. Nätverkets syfte har varit att genom olika insatser i kommunerna skapa en god och långsiktig grund för att ett barnrättsperspektiv ska vara utgångspunkt för alla beslut och åtgärder som rör barn. Se verksamhetsberättelse för perioden 2016–2019, bilaga 1.
FN:s barnrättskommittés senaste rekommendationer till Sverige (februari 2015) visar att det finns brister i arbetet med konventionens artiklar. En grundförutsättning för ett
förbättringsarbete är ett systematiskt och kontinuerligt arbete kring barnets rättigheter.
Barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020. Aktörerna i nätverket ska verka för att öka kunskapen och ytterligare stärka arbetet kring barns rättigheter och följa den nya
lagstiftningen.
Arbetet utgår ifrån Agenda 2030 och de globala målen som Sverige och Förenta nationerna har undertecknat.
Samverkansparter
Kommunerna som ingår i nätverket under 2020–2023 är Botkyrka, Haninge, Järfälla,
Nykvarn, Sigtuna, Strängnäs, Sundbyberg och Upplands Väsby. I nätverket deltar även Rädda Barnen.
Grund för samverkan
Varje kommun och Rädda Barnen beslutar om deltagande i nätverket under fyra år (2020–
2023) utifrån denna överenskommelse. Deltagandet bekräftas genom ett politiskt beslut som bygger på samverkan och samarbete mellan förtroendevalda och tjänstepersoner. En
gemensam värdegrund är den nya Barnrättslagen och den nationella strategin Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232).
Syfte med nätverket 2020–2023
Nätverkets arbete syftar till att skapa en långsiktig och hållbar struktur i kommunerna för Barnrättslagens efterlevnad. Under den kommande perioden kommer nätverket fortsätta arbetet utifrån olika framgångsfaktorer1. Det sker genom erfarenhetsutbyte och
kompetenshöjande insatser.
Nätverket bidrar till ett systematiskt och långsiktigt utvecklingsarbete genom att:
1. öka barns och ungdomars inflytande
1 I nätverkets ”matris” nämns bl.a. följande framgångsfaktorer såsom att förtroendevalda har grundläggande kunskaper kring barnkonventionen och dess tillämpning i beslutsprocesser, att det finns en strategiskt placerad funktion med uppgift att driva och samordna barnrättsfrågan i hela organisationen och att det finns
5. implementera gemensamma processmått för att mäta resultatet av arbetet 6. att beakta barnets bästa
7. utveckla och förtydliga matrisen samt addera barnets perspektiv i matrisen 8. samarbeta med andra myndigheter, organisationer och föreningar
9. följa upp nätverkets arbete på ett strukturerat sätt och årligen rapportera till respektive kommunstyrelse.
Överenskommelse
Överenskommelsen gäller för en tidsperiod om fyra år, 2020–2023. Kommunen som organisation deltar i nätverket genom representation av förtroendevalda och tjänstepersoner.
Kommunerna/aktörernas medverkan innebär att:
en gemensam verksamhetsplan tas fram och följs upp med en verksamhetsberättelse
kommunen utser en förtroendevald och en ersättare på kommunstyrelsenivå, eller med mandat från kommunstyrelsen, som ska representera kommunen som helhet vid nätverksmöten. De ska driva och säkerställa att arbetet med barnets bästa får genomslag lokalt.
kommunen utser en tjänsteperson samt en ersättare som inom ramen för sin tjänst får i uppdrag att aktivt medverka i nätverkets arbete.
Rädda Barnen utser en representant som inom ramen för sitt uppdrag i Rädda Barnens verksamhet aktivt medverkar och deltar i nätverkets arbete.
lokal samordning av barnrättsarbetet ska ske i nära samverkan mellan kommunstyrelsens ordförande, ansvariga förtroendevalda, kommundirektör/biträdande kommundirektör och utsedd tjänsteperson.
samordning sker enligt en EU-modell, vilket innebär ett trepartssystem med huvudsamordning av den som är värd för nätverksmötet, där den efterlämnade värden och den kommande värden deltar.
regionala nätverket träffas för nätverksmöten minst två gånger per år. Övriga möten kan exempelvis vara utbildningar och seminarium
kommunen/aktörer står för egna kostnader (kost och resa) som uppstår när nätverket möts samt de kostnader som uppstår vid värdskap
kostnader vid gemensamma utbildningar, föreläsningar etc. bekostas av respektive aktör.
Kommunstyrelsens mål och internbudget 2020 (KS/2019:767)
Förslag till beslut
1. Kommunstyrelsen fastställer mål och internbudget 2020.
2. Kommunstyrelsen fastställer IT-chefens maxbeloppsgräns för beslutsattest till 1 000 000 kronor.
3. Kommunstyrelsen har tagit del av budgetansvariga och attestlista 2020 och noterar informationen till protokollet.
Sammanfattning
Kommunstyrelsens mål och internbudget 2020 utgår från kommunstyrelsens yttrande till mål och budget 2020 samt kommunfullmäktiges beslutade mål och budget 2020 med flerårsplan 2021–2023.
Verksamhet totalt
(mnkr) Utfall 2017 Utfall 2018 Budget 2019 Budget 2020
Intäkter 118,4 134,5 159,3 165,8
Kostnader -403,8 -439,2 -484,1 -497,7
Netto -285,4 -304,7 -324,8 -331,9
Kommunstyrelsens mål och internbudget 2020 beskriver styrelsens väsentliga områden, uppdrag från kommunfullmäktige, mål och målsatta mått samt internbudget och
investeringsbudget.
Kommunstyrelsens budget uppgår 2020 till 331,9 miljoner kronor. Det är en ökning med 7,1 miljoner kronor jämfört med 2019. I budgetramen ingår ett effektiviseringskrav på sammantaget 9 miljoner kronor.
Ansvaret över frågor rörande näringsliv, inklusive näringslivsenheten, och social ekonomi har överförts från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden till kommunstyrelsen vilket inneburit en ramjustering på 7,7 miljoner kronor. För att möjliggöra ett utvecklingsarbete med digitalisering har kommunstyrelsen fått en utökad ram på 3,5 miljoner kronor. Kommunledningen (kommunledningsgruppen) satsar ytterligare medel för kommungemensamma insatser för att bland annat skapa ordning i IT-miljön och minska mängden IT-system samt effektivisera kommunens arbete genom en satsning på automatisering. Arbetet med trygghet och säkerhetsfrågor förstärks, finansiering sker med utökning av egna medel samt bidrag från externa parter.
Kommunstyrelsens ordinarie effektiviseringskrav hanteras inom ramen för respektive verksamhetsansvar. Det effektiviseringsuppdrag som handlar om den centrala
organisationen hanteras 2020 i huvudsak genom vakanshållning av förvaltningsinterna tjänster. Planen för 2020 är att ta ett mer strategiskt grepp kring organisationsfrågan utifrån förvaltningens uppdrag under året. Arbetet med den kommungemensamma planen för effektivisering av central organisation som beslutats 2019 kommer fortgå under året och bedöms i olika grad bidra till nämndernas effektiviseringar under planperioden.
Den nya ekonomiska riktlinjen ”Riktlinje för budgetansvar, attest, redovisning och intern kontroll” beslutades av kommunfullmäktige 17 december 2019. Denna riktlinje innehåller maximala beloppsgränser för beslutsattest baserade på befattning. I riktlinjen medgav kommunfullmäktige att nämnderna, efter samråd med ekonomidirektör, kan besluta om enstaka undantag från maxbeloppen.
Den beloppsgräns som IT-chefen på kommunledningsförvaltningen får enligt den nya riktlinjen är i likhet med andra enhetschefer 250 000 kronor, vilket är lågt sett till beloppen på IT-enhetens fakturor. IT-enheten får cirka 50-60 fakturor per år som överstiger 250 000 kronor. Dessa fakturor skulle med gällande begränsning kräva beslutsattest av överordnad chef.
Kommunledningsförvaltningen föreslår därför, efter samråd med ekonomidirektör, att kommunstyrelsen ger IT-chefen 1 000 000 kronor i maxbelopp för beslutsattest.
Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2019-12-12.
Referens Mottagare
Elin Othén
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens mål och internbudget 2020
Diarienummer: KS/2019:767
Förslag till beslut
1. Kommunstyrelsen fastställer mål och internbudget 2020.
2. Kommunstyrelsen fastställer IT-chefens maxbeloppsgräns för beslutsattest till 1 000 000 kronor.
3. Kommunstyrelsen har tagit del av budgetansvariga och attestlista 2020 och noterar informationen till protokollet.
Sammanfattning
Kommunstyrelsens mål och internbudget 2020 utgår från kommunstyrelsens yttrande till mål och budget 2020 samt kommunfullmäktiges beslutade mål och budget 2020 med flerårsplan 2021–2023.
Verksamhet totalt
(mnkr) Utfall 2017 Utfall 2018 Budget 2019 Budget 2020
Intäkter 118,4 134,5 159,3 165,8
Kostnader -403,8 -439,2 -484,1 -497,7
Netto -285,4 -304,7 -324,8 -331,9
Kommunstyrelsens mål och internbudget 2020 beskriver styrelsens väsentliga områden, uppdrag från kommunfullmäktige, mål och målsatta mått samt internbudget och
investeringsbudget.
Kommunstyrelsens budget uppgår 2020 till 331,9 miljoner kronor. Det är en ökning med 7,1 miljoner kronor jämfört med 2019. I budgetramen ingår ett effektiviseringskrav på sammantaget 9 miljoner kronor.
Ansvaret över frågor rörande näringsliv, inklusive näringslivsenheten, och social ekonomi har överförts från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden till kommunstyrelsen vilket inneburit en ramjustering på 7,7 miljoner kronor. För att möjliggöra ett utvecklingsarbete med digitalisering har kommunstyrelsen fått en utökad ram på 3,5 miljoner kronor. Kommunledningen (kommunledningsgruppen) satsar ytterligare medel för kommungemensamma insatser för att bland annat skapa ordning i
IT-miljön och minska mängden IT-system samt effektivisera kommunens arbete genom en satsning på automatisering. Arbetet med trygghet och säkerhetsfrågor förstärks, finansiering sker med utökning av egna medel samt bidrag från externa parter.
Kommunstyrelsens ordinarie effektiviseringskrav hanteras inom ramen för respektive verksamhetsansvar. Det effektiviseringsuppdrag som handlar om den centrala
organisationen hanteras 2020 i huvudsak genom vakanshållning av förvaltningsinterna tjänster. Planen för 2020 är att ta ett mer strategiskt grepp kring organisationsfrågan utifrån förvaltningens uppdrag under året. Arbete med den kommungemensamma planen för effektivisering av central organisation som beslutats 2019 kommer fortgå under året och bedöms i olika grad bidra till nämndernas effektiviseringar under planperioden.
Den nya ekonomiska riktlinjen ”Riktlinje för budgetansvar, attest, redovisning och intern kontroll” beslutades av kommunfullmäktige 17 december 2019. Denna riktlinje innehåller maximala beloppsgränser för beslutsattest baserade på befattning. I riktlinjen medgav kommunfullmäktige att nämnderna, efter samråd med ekonomidirektör, kan besluta om enstaka undantag från maxbeloppen.
Den beloppsgräns som IT-chefen på kommunledningsförvaltningen får enligt den nya riktlinjen är i likhet med andra enhetschefer 250 000 kronor, vilket är lågt sett till beloppen på IT-enhetens fakturor. IT-enheten får cirka 50-60 fakturor per år som överstiger 250 000 kronor. Dessa fakturor skulle med gällande begränsning kräva beslutsattest av överordnad chef.
Kommunledningsförvaltningen föreslår därför, efter samråd med ekonomidirektör, att kommunstyrelsen ger IT-chefen 1 000 000 kronor i maxbelopp för beslutsattest.
Leif Eriksson Helena Karlsson
Kommundirektör Bitr. kommundirektör
Bilagor
1. Kommunstyrelsen internbudget 2020
2. Budgetansvariga på kommunledningsförvaltningen 2020
Bodil Sundström, förvaltningsekonom, kommunledningsförvaltningen
Mål och internbudget 2020
Kommunstyrelsen
Innehållsförteckning
1 Nämndens ansvarsområde ... 3 2 Sammanfattning ... 3 3 Väsentliga områden ... 4 4 Mål och målsatta mått 2020 ... 6 4.1 Målområde 1 Möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av samhället ... 6 4.2 Målområde 3 Möjliggöra arbete och företagande för Botkyrkaborna ... 7 4.3 Målområde 5 Möta Botkyrkabornas behov av gemenskap, rörelse och ett rikt kulturliv ... 8 4.4 Målområde 6 Skapa en god och trygg livsmiljö för Botkyrkaborna ... 9 4.5 Målområde 7 Effektiv organisation ... 10 5 Fullmäktigeuppdrag ... 12 6 Internbudget per verksamhet 2020 ... 13 6.1 Förändringar i driftsbudget 2020 ... 13 6.2 Förändringar inom verksamhetsblock 2020 ... 14 7 Investeringsplan fram till 2023 ... 18
7.1 Investeringsprojekt ... 18 7.2 Fastighetsinvesteringar i tekniska nämnden ... 18 8 Volymer och nyckeltal 2017-2020 ... 19
8.1 Volymer... 19 8.2 Nyckeltal ... 19 9 Årsarbetare och anställda 2017-2020 ... 20