Sverigedemokraterna, ett jämställt parti?

(1)

Sverigedemokraterna, ett jämställt parti?

En kvalitativ innehållsanalys av Sverigedemokraternas jämställdhetspolitik utifrån ett feministiskt ramverk.

Vinda Shallal

Statsvetenskapliga Institutionen Statskunskap

VT/20

Li Bennich-Björkman

(2)

Abstract

My aim with this study was to analyze the Swedish Democrats' gender equality policy from three feminist perspectives, the liberal feminism, equality feminism and gender feminism.

This is within a time frame between 1989–2018. To answer my research question, I used eight principle programs that were directly linked to the party and then supplementary material such

as an exercise and a debate article. I used a content analysis during the course of the study.

The conclusion showed a change in the Swedish Democrats' policy when it comes to equality.

The gender equality policy pursued by the party has shown links to the feminist way of thin- king to a greater extent.

Nyckelord: Feminism, Sverigedemokraterna, jämställdhet, politik och kön.

Antal ord: 12650

(3)

Innehåll

1. Introduktion ... 1

1.1 Inledning ... 1

1.2 Syfte/Frågeställning ... 3

2 Bakgrund ... 4

2.1 Tidigare forskning ... 5

3 Teori ... 9

3.1 Särartsfeminism ... 10

3.2 Likhetsfeminism ... 12

3.3 Liberalfeminism ... 14

4 Metod ... 17

4.1 Material ... 18

4.2 Avgränsningar ... 19

5 Analys ... 20

5.1 Principprogram ... 20

5.1.1 Principprogram för 1989 ... 20

5.1.2 Principprogram för år 1994 ... 22

5.2 Sammanfattning av uppsatsens analysdel rörande principprogrammen ... 31

5.3 Analys av Sverigedemokraternas motion om gränsen för fri abort 2016/17:751 ... 32

5.4 Analys av debattartikeln ” Vi vill förändra synen på svenska jämställdhet” ... 33

6 Resultat ... 34

7 Slutsats ... 35

8 Käll- och litteraturförteckning ... 36

(4)

1

1. Introduktion

1.1 Inledning

Debatten om jämställdhet har under en lång tid i Sverige varit ett aktuellt ämne inom politiken. Det som på senare tid har blivit mer uppmärksammat är den jämställdhetspolitisk som Sverigedemokraterna för, där man utpekat partiet som kvinnofientligt.¹

Sverigedemokraterna kritiseras från olika håll för sin bristfälliga politik när det kommer till jämställdhet trots att det i deras partiprogram framgår att män och kvinnor har exakt samma värde och att båda könen ska ha samma rättigheter. ² Partiet talar om en formell jämställdhet när det kommer till skillnaderna mellan könen, men verkar inte ha samma åsikt när det handlar om de strukturella skillnaderna mellan kvinnor och män.³ När man frågar om feminismen har gått för långt svarar majoriteten av partiets väljare ja, 74–78% håller med påståendet om att feminism har gått för långt. ⁴ Sverigedemokraternas jämställdhetspolitiska talesperson Ebba Hermansson skriver; ”Jag tror inte på de patriarkala strukturerna.” och menar att den feministiska rörelsen har blivit alldeles för politiserad och radikaliserad. ⁵

Sverigedemokraternas väljare är också överrepresenterade när det kommer till män, vilket kan vara en förklaring till den kritik som partiet har fått för sitt ställningstagande när det kommer till partiets jämställdhetspolitisk. ⁶⁷De röster som partiet fick var för en konservativ politik, här ville man bevara traditioner som mannens respektive kvinnans roll i samhället. ⁸ Med tanke på att familjen är det väsentliga inom högerextrema rörelser så kategoriserar man könen enligt typiska normer, detta ger en bild på vilken syn Sverigedemokraterna har på jämställdhet eftersom det kan uppfattas som att jämställdhet kan innebära att det förekommer strukturella skillnader mellan könen – men som partiet menar är helt naturliga.

1 Göteborgs-Posten. SD:s politik är kvinnofientligt. 2018. (Hämtad: 2020-05-20).

2 Sverigedemokraterna. Principprogram. 2018.

3 Antifeministerna – Sverigedemokraterna och jämställdhet. Anna-Lena Lodenius. 2018.

4 Sverigedemokraternas väljare: Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg? Kirsti M.

Jylhä, Jens Rydgren och Pontus Strimling. 2018. S. 29–30.

5 Svenska Dagbladet. SD: ”Det finns inga patriarkala strukturer”. 2018-10-31. (Hämtad: 2020-05-16).

6 Nationalencyklopedin. Sverigedemokraterna, väljare. (Hämtad: 2020-05-12).

7 Antifeministerna – Sverigedemokraterna och jämställdhet. Anna-Lena Lodenius. 2018. S. 6.

8 Nationalencyklopedin. Sverigedemokraterna. (Hämtad: 2020-05-15).

(5)

2 Sedan Sverigedemokraternas uppkomst har partiet väckt allt från fientlighet till förståelse. ⁹ Partiet har kritiserats av många motståndare för att de förändringar som partiet har genomgått egentligen saknar någon betydelse, de är samma gamla parti, men har bara putsat sitt namn på ytan.¹⁰

I denna uppsats står Sverigedemokraternas jämställdhetspolitisk i centrum. Jag har valt att analysera detta med hjälp av begrepp och förståelser hämtade från feministisk teoribildning, för att därigenom kunna besvara frågan om Sverigedemokraterna, trots kritiken, idag kan sägas företräda feminism i någon form.

Genom att jag valt att analysera partiets jämställdhetspolitisk ur ett feministiskt perspektiv har jag för avsikt att bringa klarhet och öka kunskapen kring den syn som Sverigedemokraterna har på jämställdhet. Partiets jämställdhetspolitisk kommer att undersökas med hjälp av feministisk teoribildning, närmare bestämt liberalfeminism, likhetsfeminism och

särartsfeminism. Dessa teorier kommer att ligga till grund för mitt arbete för att få en större förståelse om Sverigedemokraterna är ett feministiskt parti och om så är fallet - vilken form av feminism är det partiet för?

9 Socialdemokraterna. “SD är ett kvinnofientligt parti”. En rapport om hur Sverigedemokraternas politik påverkar kvinnor i Sverige och Europa. 2019-06-19. (Hämtad: 2020-04-28).

10 Sverigedemokraterna in på bara skinnet: reportage. Pontus Mattson. S.11. (Hämtad: 2020–05.15).

(6)

3

1.2 Syfte/Frågeställning

Syftet med mitt arbete är att undersöka och få en bredare förståelse för hur

Sverigedemokraternas jämställdhetspolitisk har förändrats mellan åren 1989–2018 med fokus på hur partiet utformat sin jämställdhetspolitisk. Detta kommer att göras med hjälp av åtta principprogram som kompletteras med en debattartikel samt en motion. Detta kommer att analyseras utifrån ett feministiskt ramverk för att senare kunna betrakta Sverigedemokraternas jämställdhetspolitisk idag i jämförelse med partiets historia. För att uppnå mitt huvudsakliga syfte med arbetet kommer jag att utgå från följande frågeställning:

- Kan man se Sverigedemokraterna som ett feministiskt parti?

- Om så är fallet, vilken slags feminism för partiet?

(7)

4

2 Bakgrund

Sverigedemokraternas historia, ideologi och framgångar.

Sverigedemokraterna bildades år 1988, huvudsakligen för att företräda nationalism och socialkonservatism. ¹¹Sedan partiets uppkomst har deras invandringspolitik legat i fokus. En av Sverigedemokraternas viktigaste grundprinciper är familjen, här menar partiet på att det främst är för familjen individen arbetar för att kunna skapa en gemenskap¹². År 2010 fick partiet 5,7 % vilket resulterade i att det röstades in i riksdagen för första gången i historien.¹³ Sverigedemokraterna fortsatte på senare år att växa och fick 17.53% under det senaste valet som ägde rum 2018. ¹⁴Enligt undersökningar idag är Sverigedemokraterna ett av de största partierna i Sverige, det gör att partiet har en betydligt mer omfattande roll inom den svenska politiken än någonsin.¹⁵¹⁶

11 Nationalencyklopedin. Sverigedemokraterna. (Hämtad: 2020-05-20).

12 Sverigedemokraterna. Principprogram, ”familj”, 2018.

13 Valmyndigheten. “Val till riksdagen - röster.” 2010-09-23. (Hämtad: 2020-04-28.)

14 Valmyndigheten. “Val till riksdagen - röster” 2018-09-16. (Hämtad: 2020-04-28.)

15 Novus. “Novus/SVT mars 2020: S ökar signifikant”. 2020-03. (Hämtad: 2020-05-01.)

16 Sifo. “Väljarbarometer april 2020”. 2020-04-08. (Hämtad: 2020-05-01.)

(8)

5

2.1 Tidigare forskning

Här presenteras tidigare forskning om Sverigedemokraterna och jämställdhet som berör min forskningsfråga.

Anna-Lena Lodenius har skrivit en rapport som heter “Antifeministerna -

Sverigedemokraterna och jämställdhet. Jag har valt att använda denna rapport då den är relevant för syftet med mitt arbete. Rapporten handlar om hur Sverigedemokraternas väljare har blivit fler för att partiet anpassar sin politik för att den ska bli mer attraktiv för kvinnliga väljare. Det som rapporten tar upp är av betydelse när jag ska förstå hur Sverigedemokraterna konstruerar familjen som väsentlig för jämställdhet.

Lodenius skriver att Sverigedemokraterna är ett parti som inte prioriterar jämställdhet i sin politik och skriver vidare i sin rapport att män är överrepresenterade i partiet men att partiet lägger fokus på politiska frågor som välfärd, sjukvård och hälsa för att locka till sig kvinnliga väljare. Men när man sedan granskar detta så visas ett resultat av Sverigedemokraternas förslag där de flesta är ogenomförbara eller motsägelsefulla. Lodenius menar att partiet vill tillbaka i tiden där kvinnor var mer utsatta och hade en mer begränsad frihet. ¹⁷

I rapporten pekar Lodenius på hur Sverigedemokraterna oftast kan tala om könens lika värde och rättigheter men att det i de flesta fallen tyder på att vara en mer formell typ av

jämställdhet av partiets politiker vilket hävdas med att de vill ha lika förutsättningar mellan mannen och kvinnan. Lodenius fortsätter skriva i sin rapport om att partiet inte har samma åsikt när det kommer till de strukturella skillnaderna mellan mannen och kvinnan och att faktorer som exempelvis lönenivån är avgörande på individuella val. Hon skriver sedan också om partiets principprogram “Sverigedemokraterna, familjen och jämställdhet”, här menar hon på att de påpekar att den enskilda individen har rätt till att göra sina egna val och om dessa val senare ger olika utfall så anser partiet att det inte är problematiskt.¹⁸

Författaren menar här att det finns en problematik i det påståendet på grund av att kvinnor idag tar ut cirka fyra femtedelar av föräldraledigheten samtidigt som de flesta kvinnorna väljer att arbeta deltid. Detta i sig leder till en sämre löneutveckling och även pension i längden.

(9)

6 Lodenius tar också upp det obetalda arbetet som kvinnor står för majoriteten av gångerna och menar att det är en av orsakerna till det missförhållande som inte berörs av partiets politik.¹⁹ Det som är av vikt att konstatera när det kommer till min tidigare forskning är att Lodenius är journalist vilket innebär att det inte är forskning skriven av en akademiker. Hennes syfte är att kritisera partiet men eftersom den valda forskningen har relevant och ett mycket informativt innehåll för mitt arbete så är den också nödvändig för att nå studiens syfte och besvara min valda forskningsfråga.

Jylhä, Rydgren och Strimling har skrivit rapporten Sverigedemokraternas väljare: Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg? Denna forskningsrapport handlar om på vilket sätt partiet har vuxit genom åren och varifrån Sverigedemokraternas anhängare kommer ifrån.

Till skillnad från Lodenius text så är detta en forskningsrapport. I rapporten har en

undersökning gjorts när det kommer till partiets anhängare om specifika frågor, bland annat jämställdhet och genus.

När man frågar om feminismen har gått för långt håller 74–78% med om påståendet att feminismen har gått för långt. När det sedan kommer till frågan om de anser att det

huvudsakligen är mannens uppgift att försörja familjen svarar 11 % av Sverigedemokraterna att de håller med påståendet om att det är mannens uppgift att försörja familjen. Till skillnad från Moderaterna där 5 % svarade så och 3 % av Socialdemokraternas väljare. ²⁰

Att konstatera här från det som tagits upp ovanför är att Sverigedemokraternas väljare egentligen inte är emot att kvinnor yrkesarbetar och de skillnader som presenterats gentemot de andra partierna är inte heller så stora.

En annan fråga som ställs till väljarna är om ett spädbarn påverkas mer negativt om barnets mamma återgår till arbetet för tidigt i jämförelse med om pappan gör det och här instämmer 46 % av Sverigedemokraternas väljare med påståendet. Om man jämför det med Moderaterna (32 %) och Socialdemokraterna (16 %) finns en betydligt större skillnad bland väljarnas åsikter. En sista fråga ställs till Sverigedemokraternas väljare och det är om de anser att kvinnor tenderar att tolka harmlösa handlingar eller anmärkningar som sexistiska. Här

19 Antifeministerna – Sverigedemokraterna och jämställdhet. Anna-Lena Lodenius. 2018. S. 28-29.

Jylhä, Jens Rydgren och Pontus Strimling. 2018. S. 29-30.

(10)

7 instämmer 59 % av Sverigedemokraternas väljare med påståendet jämfört med 40 % av Moderaternas och 24 % av Socialdemokraternas väljare. ²¹

Här ser man att Sverigedemokraternas väljare ser på könsrollerna när det gäller familjen på ett mycket mer traditionellt sätt än när det gäller att yrkesarbeta.

Hamrud framställer i Nationalism in, jämställdhet ut Sverigedemokraterna som att de alltid kännetecknats av konservatism när man kollat på partiets ståndpunkt vad gäller könsroller, familjen, aborträtt samt hbtq-rättigheter. Partiet menar att familjen är grunden för vårt

samhälle, och därmed har de riktat kritik mot lagstiftningen om pappaledighet. Hamrud menar på att partiet är beredda att genom sin politik begränsa kvinnor. ²²

Sverigedemokraterna ville införa en föräldrapenning som skulle möjliggöra att föräldrar kunde stanna hemma med sina barn de tre första åren, men samtidigt motsatte partiet sig lagstiftningen om pappaledighet²³.

Ekerstedt skriver i folk, familj och fosterland om kvinnans ställning till hennes kropp. I de stater där nationalistiska tankar är överlägsna är det naturligt att kvinnans rätt till hennes egen kropp begränsas på grund av att man menar att kvinnors reproduktionsförmåga är till nytta av nationella syften och därmed anses nödvändig. Samtidigt uppmanar man kvinnor att föda fler barn. Man menar också på att mannen är den som ska vara ute och jobba och försörja

familjen, medan kvinnan ska finnas där som ett moraliskt och emotionellt stöd för mannen. ²⁴ I de texter som jag presenterat i detta avsnitt sätts familjen i förbindelse med jämställdhet på ett sådant sätt som är relevant för mitt arbete. Det man se utifrån de tre presenterade

forskningarna är att Sverigedemokraterna inte motsätter sig att kvinnan ska yrkesarbeta. Men samtidigt ser partiet på de traditionella könsrollerna som någonting som bör bevaras då man menar på att ett spädbarn påverkas mer negativt om en mor återgår till arbete än i jämförelse om en far skulle göra det. Partiets syn utifrån dessa rapporter är att kvinnan har ett större ansvar för barnet medan mannens ansvar ligger i att försörja familjen. Slutligen finns det mycket mer forskning än det som jag har lagt fram och som också är av intresse om tid och

Jylhä, Jens Rydgren och Pontus Strimling. 2018. S. 29-30.

22 Hamrud, Annika: Nationalism in, jämställdhet ut. I Ekerstedt, Malin, red. Folk, familj

och fosterland – Nationalismens konsekvenser för jämställdhet, Kvinna till Kvinna, Expo. S. 31-32.

och fosterland – Nationalismens konsekvenser för jämställdhet, Kvinna till Kvinna, Expo. S. 32

och fosterland – Nationalismens konsekvenser för jämställdhet, Kvinna till Kvinna, Expo. S. 4.

(11)

8 utrymme hade funnits. Det finns mycket brett urval av tidigare forskning när det gäller

Sverigedemokraterna och jämställdhet som också hade varit av intresse. Men på grund av de urval jag gjort som varit nödvändigast för mitt arbete så är den ovanstående forskningen det som är till grund för mitt arbete.

(12)

9

3 Teori

Den teorin som kommer att tillämpas i mitt arbete är feministisk ideologi eftersom den hör ihop med jämställdhetsfrågan. Jag kommer att presentera mina tre valda feministiska ideologier som kommer vara grunden för mitt arbete. Senare i detta avsnitt har jag också kriterier för varje feministisk ideologi detta kommer sedan att presenteras i arbetet och kunna vägleda min resultatdel. De tre ideologiska perspektiven är en indelning av olika sätt att tolka feminismen baserat på olika politiska ideologier. De tre ideologierna är menade att förklara vilka faktorer kvinnoförtrycket baserar sig på ur ett politiskt perspektiv och kan tillämpas för att få en djupare förståelse av jämställdhetsfrågan och vidare kunna analysera

Sverigedemokraternas jämställdhetspolitisk.

Jag har valt att utesluta vissa feministiska perspektiv, främst på grund av att de inte är

relevanta i mitt arbete. Jag har uteslutit radikalfeminism då det är ett perspektiv som är allt för radikalt för att anta att Sverigedemokraterna skulle stå nära. Radikalfeminismen grundar sitt tänkande i att kvinnor särbehandlas på grund av sitt kön. Radikalfeminismen lägger även stor vikt på det förtryck som sker inom den privata sfären, där man pekar på att mäns kontroll av kvinnor i familjen, kvinnomisshandel och sexuellt förtryck mot kvinnan också är problem som bör lösas. Detta tankesätt menar att förtrycket i den privata sfären är minst lika viktig som den i det offentliga. ²⁵ Sverigedemokraterna kolliderar med detta perspektiv med anledning av partiets ideologi, där anses som tidigare nämnt - att familjen är grunden till samhället och man bevarar gärna det traditionella könsrollerna eftersom partiet ser den privata sfären i traditionella termer.

Vidare har jag även uteslutit socialistisk/marxistisk feminism. Den socialistiska/marxistiska feminismen menar på att kvinnans underordnade är ett resultat av klass och att lösningen är en socialistisk revolution. Detta synsätt grundar sitt tänkande på att ekonomin är grunden till det kvinnoförtryck som existerar och menar på att det kapitalistiska systemet är fienden för samtliga. ²⁶ Denna feministiska tolkning strider mot Sverigedemokraternas socialkonservativa ideologi och därmed har den socialistiska/marxistiska feminismen uteslutits från denna studie då den inte bidrar med någonting nödvändigt för studiens syfte.

25 Feminism. Lena Gemzöe. 2018. S. 45.

26 Feminism. Lena Gemzöe. 2018. S. 58

(13)

10 Jag har dessutom uteslutit den socialistiska radikalfeminismen i mitt arbete. Detta synsätt avvisar den traditionella syn som finns inom den marxistiska feminismen som menar på att kvinnans utsatta ställning baseras på ekonomisk jämställdhet. Den socialistiska

radikalfeminismen fokuserar istället på klass och kön och pekar på att patriarkatet och kapitalismen är de två faktorerna som stärker varandra. ²⁷ Även detta synsätt kolliderar med Sverigedemokraternas ideologi med tanke på att socialism inte är någonting partiet anser sig vara eller stödjer.

Det finns idag fler feministiska synssätt än de jag tagit upp som jag har uteslutit, men

eftersom de ovanstående feministiska ideologierna är bland de mest centrala när det kommer till feminism så är det grunden till att de tas upp.

3.1 Särartsfeminism

De biologiska skillnaderna har rättfärdigat den hierarki som finns mellan könen av individen.

Här anser det särartsfeministiska synsättet att kvinnan inte har bedömts vara tillräckligt

lämplig kunskapsmässigt för att ha rätten till att delta i beslutsfattandet i vårt sociala samhälle.

Istället menar detta synsätt att kvinnan är benägen att ta hand om barn och sköta hushållet på grund av att kvinnan föder barnet. Den synen man har på de sociala rollerna som existerar i samhället har även forskare prövat slå fast genom att mäta könens storlek på hjärnan för att kunna fastställa upphovet till vilket av könen som var begåvade nog för olika typer av arbetsuppgifter. Den typen av forskning är inte lika aktuell idag och har kritiserats av många för att vara oanvändbar. Emellertid finns det fortfarande biologiska differenser i den forskning som lagts fram under 1980- och 1990-talet, den forskningen riktade in sig på

socialdarwinismens föreställningar om det kvinnliga respektive manliga beteendet. Det framställs som någonting som har skapats av evolutionen och pekar på att mannens och kvinnans olika roller inte är konstruerade av samhället utan istället är naturliga

överlevnadsfaktorer som är medfödda.²⁸ Biologin bygger på argumentationen om

uppdelningen mellan könens karaktärsdrag och grundar kroppen som förutsättning eftersom kvinnan föder barnen och på så vis blir ansvarig för omsorgsåtaganden. Det argumenteras även för att det inte finns någon moder som inte mår dåligt av att lämna över sina barn till

28 Feminism – en introduktion. Jane Freedman. 2003. S. 23-25.

(14)

11 barnomsorgen för att kunna gå ut och arbeta. Medan mannen däremot anses som motsatta förhållandet, med faktorer som definierar honom som aggressiv, utåtriktad och expansiv. ²⁹ De biologiska avvikelserna mellan de båda könen är den centrala kärnan när det handlar om det särartsfeministiska synsättet. Detta är i motsatt till likhetsfeminismen, som anser att de differenser som finns mellan könen bör uppvärderas, som alternativ för att försöka minimera skillnaderna mellan män och kvinnor. ³⁰ Det särartsfeministiska tänkandet framhäver kvinnan och kvinnans moderliga egenskaper som någonting som bör bevaras och tas hand om.³¹ Andra relevanta argument som teorin tar upp är exempelvis att man pekar på att kvinnan bedöms ha andra typer av moral än vad mannen har; ”... medan mäns moraliska tänkande vilar mer på rättviseföreställningar, är kvinnors moral mer relationell och koncentrera kring en

omsorgetik.”. ³²Det särartsfeministiska tankesättet anmärker på det samhälle som främjar kvinnan att ta sig an ”traditionellt manliga” beteenden, exempelvis som att vara

tävlingsinriktad och sportig av sig, där skolan inte gör någon skillnad på könen. Det har resulterat i att kvinnan framhävt sina manliga sidor vilket också senare lett till en psykisk press för kvinnor som inte känner sig som en duglig moder. Detta tas upp av två stycken kritiker till likhetstanken Rigmor Robert och Kerstin Uvnäs Moberg i boken ”Hon & Han födda olika”.³³

Hur moderskapet utspelar sig är en viktig faktor inom särartsfeminismen, det skapar senare olika sociala roller, kunskap och attityder. Med det så menas att de egenskaper som främjas genom ett moderskap bör lyftas fram mer och ges mer utrymme till. Avslutningsvis kan det särartsfeministiska synsättet summeras av vetenskapsskribenten och före detta ministerns Maria Borelius; ”Jag tror själv på en ny feminism som vågar öppna sig. Som vågar bejaka det som är kvinnlig särart och kämpar för att göra det till högstatus.”.³⁴

Kriterier för särartsfeminism:

29 En Riktig Kvinna: Om Biologism Och Könsskillnad. Sara Arrhenius. S. 39-40.

31 Kvinnor mot kvinnor: om systerskapets svårigheter. Christina Florin. 1999. S. 227.

32 Feminism – en introduktion. 2003. Jane Freedman. S. 32-33.

33 Hon & Han födda olika”. Rigmor Robert och Kerstin Uvnäs Moberg. 1994. S.165-166.

(15)

12 I detta avsnitt definierar jag särartsfeminismen utifrån kriterier för att senare i min analys kunna placera ut Sverigedemokraternas jämställdhetspolitik för att se om de har något av de presenterade feministiska dragen.

Särartsfeminismens viktigaste drag enligt min tolkning är att de sociala och beteendemässiga skillnaderna som existerar mellan män och kvinnor är naturliga. Jag anser att detta synsätt menar att de kvinnodominerade yrkena och “kvinnliga beteendena” bör uppvärderas. Detta synsätt vilar sin tanke på att kvinnan är den som är benägen att ta hand om barnet och hushållet eftersom det är hon som har reproduktionsförmågan. Särartsfeminismen ser inget behov av att kvinnor ska anamma det “manliga beteendet”. Istället fokuserar denna

feministiska teori på att fokusera på olikheterna mellan könen och menar på att könen är biologiskt olika. Man vill istället bevara de traditionella könsrollerna och även stärka dem ytterligare.

Sammanfattning av mina kriterier för särartsfeminismen:

- Fokuserar på olikheterna mellan könen.

- Menar på att könen är biologiskt olika.

- Menar på att det finns traditionella könsroller och vill bevara dessa samt uppvärdera de.

3.2 Likhetsfeminism

Nina Björks tar upp den feministiska debatten om kvinnan och kvinnlighet som en gemensamt skapad varelse, i sin bok Under det rosa täcket skriver Björk: ”Feminismen bör vara en kamp för att ordet ”kvinna” inte ska betyda något mer än sin definition, ”en människa med bröst och slida”. ³⁵ Likhetsfeminism avser att de biologiska skillnaderna mellan könen inte är relevanta för vilken ställning en individ bör ha i ett samhälle och bör endast ses som en väsentlig skiljaktighet. De olika roller som existerar mellan mannen och kvinnan bör endast ses som socialt utformade av de olika samhällen vi lever i. ³⁶

Simone de Beauvoir beskriver kvinnan på följande sätt ”Man föds inte till kvinna, man blir det”. Här menar hon på att det är samhällets normer och värderingar som formar kvinnan till

35 Under det rosa täcket. Nina Björk. 1997. S. 14.

36 Feminism – en introduktion. Jane Freedman. S. 24

(16)

13 en social konstruktion, det är även dessa strukturer som är en faktor till att kvinnan fortsätter att förbli underordnad och därmed reproducerar sina sociala roller och beteendemönster på andra kvinnor. ³⁷ De som stödjer likhetsfeminismens tankesätt har försökt dela upp kvinnan i två olika begrepp genom begreppen kön och genus. Här menar de på att kön står för det fysiologiska könet – alltså kvinnan som en egen person med bröst och slida. ³⁸ Genus däremot står för det sociala beteendet som kvinnan och mannen påverkas att utformas till genom samhällets strukturer och värderingar. Begreppet genus är relevant när man talar om patriarkatet³⁹. Det som är gemensamt för de båda begreppen är att de pekar på en social konstruktion som avgör vad kvinnor kan göra, får göra och förväntas göra av sin omgivning.

Begreppet genussystem har även ersatts av termen patriarkatet i synnerhet

forskningsvärlden.⁴⁰ Likhetsfeminismens synsätt pekar på att kvinnor lever i ett genussystem där kvinnor är underordnad mannen och att samma strukturella system skapar ”kvinnlighet”

men också förtrycker den. Kampen går inte ut på att bryta mannens strukturella förtryck gentemot kvinnan för att sedan kunna generera den fulländade ”kvinnligheten”, det handlar istället om att det i stort sett finns ett krav på att kvinnor bör vara och ses som ”kvinnliga”. ⁴¹ Ovan har arbetet gått igenom likhetsfeminism i stora drag. Nu kommer vi gå närmare in på liberalfeminism.

Kriterier likhetsfeminism:

Mina kriterier för det likhetsfeministiska synsättet är att det grundar sig i att varje individ själv bör ges möjlighet att forma sin egen personlighet. Jag tolkar det som att detta synsätt menar på att det är samhället som konstruerar vad som är manligt respektive kvinnligt och att det inte är något en individ föds till, utan utformas till. Här finns också en obalans där kvinnan inte inkluderas från de positioner och sociala beteenden som männen skapat genom en

systematisk diskriminering särbehandling av samhällets genusordning. Att vara medveten om här är att likhetsfeminismen hör bland annat till liberalfeminismen men är presenterade som två separata ideologier.

37 Det andra könet. Simone de Beauvoir. S. 325.

38 Feminism – en introduktion. Jane Freedman. S. 24-25

39 Patriarkat* ”familje- eller samhällssystem där den politiska och ekonomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären, innehas av äldre män, och där följaktligen varken kvinnor eller yngre män deltar i det formella beslutsfattandet.”– Nationalencyklopedin. Patriarkat. (Hämtad: 2020- 05-16).

40 Feminism. Lena Gemzöe. 2018. S. 80-81

41 Under det rosa täcket. Nina Björk. 1997. S. 14-16.

(17)

14 Sammanfattning av mina kriterier för likhetsfeminismen:

- De biologiska olikheterna ses som socialt konstruerat av samhället.

- Könet ska inte ha betydelse för vilken ställning en individ har i samhället.

- Ser möjligheter i att individen bör utforma sin personlighet och inte begränsas av vilket kön de är födda med.

3.3 Liberalfeminism

Denna feminism är idag den vanligaste typen av feminism. Det som utmärker detta perspektiv är att alla människor är lika mycket värda och att kvinnan därmed bör få ha sina demokratiska rättigheter i samma utsträckning som män. Liberalfeminismen anses vara ett av de mest moderna synsätt och har som mål att bekämpa de strukturerade könsskillnaderna som finns i samhället. Vidare skriver politikern Lars Leijonborg i sin bok “Liberal feminism” om att liberalfeminismen ser strukturer men menar på att detta tankesätt vilar främst på att se

individen.⁴² Freidenvall och Jansson förklarar i boken Politik och kön att det liberala synsättet lägger stor vikt på att kvinnor utesluts från politiskt deltagande och samhället i stort vilket man vill göra något åt. De betonar också vikten av kvinnliga förebilder i samhället⁴³.

Liberalfeminister kämpar för att kvinnan bör kunna få ta mer plats i politiken. Gemzöe menar på att för att liberalfeminister ska kunna nå sin strävan och sluta vara underordnade så är uppfostran, attityder och utbildning av stor vikt för att kunna nå dessa mål. Den underordnade ställningen kvinnan idag har i samhället är ett resultat av de begränsningar hon haft genom politiska och lagliga rättigheter samt att kvinnan under en lång tid historiskt sett har hindrats att delta och vara med i arbetslivet på samma villkor som mannen. Istället har kvinnan gång på gång fått ta ansvar för familjens privata sfär. När man studerar liberalfeminismens historia har detta perspektiv utmärkt sig för att ha kämpat för kvinnors utbildning, lagliga rättigheter och rätten att få delta i allmänna, politiska val - att få rösta.

Denna feminism har som inriktning att kvinnor ska kunna ta lika mycket plats som männen inom den offentliga (politiska) sfären. Liberalfeminismen menar också att uppfostran, utbildning och attityder är viktiga faktorer för att kvinnan ska kunna få en bättre ställning i samhället. ⁴⁴

42 Liberal Feminism – befriande positiv. Lars Leijonborg (m fl.). 2001. S. 9-10.

43 Politik och kön: feministiska perspektiv på statsvetenskap. Lenita Freidenvall & Maria Jansson.

2017. S. 41

44 Feminism. Lena Gemzöe. 2015. S. 34 - 35.

(18)

15 Trots att liberalfeminismen har haft en del framgångar så finns det en paradox.

Liberalfeminismen kan sammanfattas på följande sätt, det finns en viss effektivitet när det kommer till detta perspektiv i praktiken men kan i de flesta fall vara svag i teorin. Alltså har den liberalfeministiska teorin varit effektiv för att kvinnor ska få sina grundläggande

rättigheter och även successivt bättre villkor. De andra feministiska teorierna har dock menat på att när man gradvis låtit kvinnor integreras i samhället har man inte kunnat häva den underordnade ställningen kvinnan har i samhället. Varför det varit så har liberalfeminismen egentligen inget svar på. ⁴⁵

Det finns kritik mot att tillvägagångssättet i den liberalfeministiska teorin för att lösa kvinnoförtrycket kan ses som otillräckligt. Det finns bland annat tre punkter som förklarar denna bristfällighet. Den första handlar om att man menar att kvinnor bör ha samma förnuftskapacitet som männen. Detta argument är nödvändig t att upprätthålla. De som kritiserar denna argumentation varnar då och då för ett okritiskt godkännande av synen på förnuft som egentligen nedvärderar kvinnan. Den typen av förnuftskritik har idag blivit grundläggande i det nuvarande feministiska sammanhanget.⁴⁶

Filosofen Genevieve Lloyd lägger fram resonemanget om att vår förnuftssyn, alltså den förhärskande västerländska synen på förnuft, inte är könsneutral. Det universella förnuftet som fanns under upplysningstraditionen och som var så viktigt på den tiden är egentligen skapat utifrån en grupp mäns erfarenheter och syn på verkligheten. Förnuft förknippas med manlighet och med tänkandets och vetenskapens värld. Dessa faktorer är oförenliga med

“kvinnlighet”. Detta bygger på tänkandet att det finns motsättningar mellan könen, där man ser det manliga som centralt och överlägset medan det kvinnliga mer ses som oväsentligt och underlägset. När kvinnor sedan börjat förespråka att även de har ett förnuft, accepterar de per automatik en tradition som egentligen resulterar i att man upprätthåller kvinnans

underordning. “Kvinnlighet” blir plötsligt det som förnuftet bortser från. ⁴⁷

Den andra kritiken mot den liberalfeministiska teorin grundar sig i att liberalfeminism bortser från klasstillhörighet. Mary Wollstonecraft hade som sitt främsta mål att förmedla vilken kvinnans situation var och förbättra den. Kvinnan skulle ha samma möjligheter till utbildning och fostran som mannen. De senare liberala feministerna har kämpat för rätten till en högre

47 Feminism. Lena Gemzöe. 2015. S. 46-47.

(19)

16 utbildning vilket också senare har lett till att medelklasskvinnor har fått ett större intresse för denna teori.⁴⁸

Den sista kritiska punkten i detta går ut på att den liberala feminismen bortser från

sexualitetens betydelse för maktförhållandet mellan kvinnor och män. Trots att de tidigare liberala feministerna yttrade sitt missnöje mot kvinnans sexuella situation så har denna typ av feministiskteoretisk tradition inte haft frågan som en viktig faktor. ⁴⁹

Kriterier för liberalfeminism:

De kriterier jag har för det liberalfeministiska synsättet är att det vilar sin tanke på att den offentliga sfären är en av de viktigaste faktorerna att fokusera på. Sympatisörer för detta tankesätt menar att kvinnans underordnande ställning i samhället beror på att kvinnan under en lång tid inte har fått möjligheten att vara delaktiga i beslutsfattande sammanhang. Kvinnors utbildning är också något som är återkommande inom detta synsätt och är även en kriterier utifrån min definition av detta tankesätt.

Sammanfattning av mina kriterier för liberalfeminismen:

- Bekämpa strukturella könsskillnader.

- Kvinnan ska ta mer plats i politiken, den offentliga (politiska) sfären är viktig.

- Vilar sitt tankesätt genom att se på individen och inte könet.

49Feminism. Lena Gemzöe. 2015. S. 48.

(20)

17

4 Metod

För att undersöka Sverigedemokraternas jämställdhetspolitisk kommer jag att analysera och undersöka Sverigedemokraternas principprogram, en debattartikel samt en motion för att få en mer omfattande förståelse av partiets ställningstaganden genom dessa texter. Den här typen av granskning kallas för innehållsanalys och är en kvalitativ metod. Denna form av metod är användbar när man söker efter specifika områden i texterna för att få ut nyckelinformation i det valda materialet. ⁵⁰ Den kvalitativa innehållsanalysen är ett sätt som gör det enklare att hitta den information som är väsentlig för att sedan kunna göra en tolkning av det.⁵¹ Denna metod är lämplig för att analysera min valda forskningsfråga eftersom man analyserar

relevanta texter på ett granskande och kritiskt sätt för att förstå innebörden bakom materialet.

52 Innehållsanalys är en metod som tillämpas inom bland annat samhällsvetenskapen och kan också användas när man letar efter ett mönster i olika texter över en längre tidsperiod. Denna form av metod fokuserar också många gånger på de innebördsmässiga textaspekterna.⁵³ Med begreppet innehållsanalys så avses en metod för textanalys, detta går ut på att man konsekvent placerar vissa delar av textinnehållet för att sedan kunna besvara på den valda forskningsfrågan.⁵⁴ Detta tillvägagångsätt är lämplig för att systematiskt kategorisera olika slags innehållsinslag när man söker en bred förståelse av textinnehållet snarare än en djup förståelse. Med djup respektive bred förståelse så innebär det att den djupa förståelsen fokuserar sig på innebörden av texten där man går mer djupgående in i innehållet för att göra en tolkning av innehållet specifikt, exempelvis att det kan stå något men avse något annat.

Med andra ord läser man mellan raderna och gör en tolkning utifrån texter som kan ha ett dolt budskaps. Medan bred förståelse av innehållet har som grund i att man har ett mycket brett innehåll av texter som ska bearbetas.⁵⁵

Det är också viktigt att vara medveten om sin förförståelse och vägleda läsaren med tillförlitlighet, genomskinlighet och hållbara resonemang genom att vara distinkt och inte utelämna studiens intersubjektivitet. Vidare har jag även tagit med citat och utdrag av det

50 Samhällsvetenskapliga metoder. Alan Bryman. 2018. S. 368

51 Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Asbjorn Johannessen & Per Arne Tufte. 2003. S. 126

52 Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Asbjorn Johannessen & Per Arne Tufte. 2003. S. 105.

53 Textens mening och makt. Göran Bergström & Kristina Boréus. 2018. S. 24

54 Textens mening och makt. Göran Bergström & Kristina Boréus. 2018. S. 52.

(21)

18 valda materialet som tar plats i min analysdel vilket gynnar arbetets genomskinlighet och validitet. ⁵⁶

Om man önskar få en djupare förståelse av innehållet i texten, det vill säga att utläsa underliggande budskap som kanske inte skrivs ut men utgör en utgångspunkt, så finns det andra tillvägagångssätt som är bättre, exempelvis diskursanalys. Det går även att innehålls analysera ett större urval av materialet och vidare göra en mindre del av det.⁵⁷

4.1 Material

För att undersöka och analysera Sverigedemokraternas jämställdhetspolitisk kommer jag att använda mig av åtta principprogram, en debattartikel skriven av Sverigedemokraternas jämställdhetspolitiska talesperson samt en motion skriven av fyra riksdagsledamöter inom Sverigedemokraterna. Det valda materialet kommer att granskas för att jag ska få en mer omfattande förståelse av texterna och hitta information som är av intresse för mitt arbete. I principprogrammen skriver partiet om de mål de har med sin politik. Där finns också olika inledningar av olika områden som partiet skriver om.

För att kunna undersöka partiets jämställdhetspolitisk ur ett teoretiskt perspektiv så kommer mitt material att användas där feminismen beskrivs utifrån de tre olika indelningar av ideologisk feminism. Dessa ska tillämpas för att man ska få en djupare förståelse om Sverigedemokraternas politik och dess utveckling ur ett feministiskt perspektiv.

De material som finns om jämställdhet finns bland de första valda principprogrammen under rubriken “familj” som innehåller Sverigedemokraternas politiska agenda om frågor som abort, föräldraförsäkring och föräldraskapet i helhet. 1989 finns ett avsnitt som kallas ”abort”, även där finns nödvändig information för mitt arbete. I 2011 års principprogram utvecklas

rubrikerna i principprogrammet till “Sverigedemokraterna, familj och jämställdhet” då innehållet expanderades och började beröra flera områden inom jämställdhetsfrågan än vad det tidigare har gjort. I 2018 års principprogram finns en egen rubrik för jämställdhet. Under denna rubrik finns information om partiets jämställdhetspolitisk. Med åren blir det allt enklare att finna information som är relevant för arbetet då rubrikerna blir mer tydliga och innehållet mer informativt.

(22)

19

4.2 Avgränsningar

Jag har valt att inte ta med alla årtal av Sverigedemokraternas principprogram eftersom i vissa års principprogram sker inga förändringar då tidsutrymmet är allt för nära det valda

materialet. Jag valde därmed att ta med åtta principprogram för att få ett så brett

tidsperspektiv som möjligt och för att ge analysen ett bredare perspektiv. Alla principprogram var heller inte tillgängliga och är en anledning till de årtal jag tagit med i mitt arbete.

Principprogram för bland annat år 1990, 1992, 2000, och 2004 var material som inte kunde hittas. Valet av material är tillräckligt brett för att kunna se på vilket sätt

Sverigedemokraternas politik speglar sig. Delvis på grund av den breda tidsaspekten men också på grund av kompletterat material från riksdagsledamöter och partiets

jämställdhetspolitiska talesperson. Mitt mål är att jag vill få en så bred bild som möjligt av hur framställningen av jämställdhet ser ut inom Sverigedemokraterna

De skrivna texterna som analyseras är hämtade från en del av Sverigedemokraternas principprogram som ligger under rubriken ”Sverigedemokraterna, familjen och

jämställdheten”. Att enbart den delen har valts ut ur principprogrammet har främst att göra med att det avsnittet innehåller material som är av högst relevans för syftet med denna uppsats.

De övriga punkterna i principprogrammet rör helt andra delar av Sverigedemokraternas politik och även om principprogrammet i sin helhet genomsyras av samma grundtankar så är det under de utvalda rubrik som kärnan i partiets jämställdhetspolitisk ligger samlad och därför är mest givande att analysera för mitt syfte.

Motionen är också begränsad till enbart en på grund av att jag valt att lägga störst fokus på principprogrammen. Valet av motion är således på grund av att partiet inte har skrivit så mycket information angående synen på abort. Trots att det inte är en partimotion, utan enbart riksdagsledamöter som skrivit den försöker jag i senare avsnitt få en helhetsbild.

Motionärerna är Paula Bieler, Carina Herrstedt, Cassandra Sundin och Sara-Lena Bjälkö.

Paula Bieler har tidigare suttit i styrelsen för SD-kvinnor, dessa tre riksdagsledamöter speglar partiets syn eftersom de har förtroendevalda uppdrag och på så sätt inflyttande. Det finns cirka 80 motioner som berör abortfrågan och samtliga motioner återspeglar varandra på ett

övergripande sätt.

(23)

20

5 Analys

I detta avsnitt kommer en analys att presenteras utifrån det valda materialet där

utgångspunkten är den feministiska teorin, detta för att få en djupare förståelse för partiets jämställdhetspolitisk. Jag kommer under detta avsnitt att redogöra för mina kriterier med en kort sammanfattning efter varje presenterat material. Det fetstilta är mina kriterier från teoriavsnittet och det kursiva är min tolkning utifrån det presenterade materialet med förklaringar.

5.1 Principprogram

5.1.1 Principprogram för 1989

Det fanns ingen rubrik om jämställdhetspolitiken i principprogrammet för 1989. Istället fanns det information under avsnittet “familj”. Där skrivs det om hur partiet anser att familjen är grunden till samhället och en av de viktigaste beståndsdelarna för välfärden. Partiet skriver ytterligare följande;

“Sverigedemokraterna anser att modern (eller annan vårdnadshavare) skall ha rätt till avlönat hemarbete på heltid under barnet tre första år.”

I Hamrud skrivs det om hur man i det nationalistiska tankesättet anser att mannen ska vara ute och jobba för att kunna försörja familjen, här kan man se hur partiet formulerar att modern skall ha rätt till avlönat hushållsarbete. Det är svårt att finna drag till någon av de tre feministiska tolkningarna eftersom partiets politik som presenterades under detta år var väldigt begränsad. Det berör dock det särartsfeministiska synsättet där man menar på att kvinnan bär på moderliga egenskaper som bör bevaras och att det finns traditionella könsskillnader.

Det vilar sig även på det nationalistiska tänkandet att kvinnans egenskaper ligger i att vara en kvinna som tar hand om barnet och hushållet som huvudsaklig uppgift.

Sedan skriver Sverigedemokraterna att kvinnor bör ha rätt de tre första åren i barnets liv till avlönat hemarbete. Detta visar ett synsätt där man begränsar kvinnan genom att erbjuda kvinnan lön för att stanna hemma och bevara den ställning hon har genom att sköta hushållsarbetet.

Vidare finns det sedan ett avsnitt i 1989 års principprogram som heter “abort”. Där skriver Sverigedemokraterna att de vill skärpa den rådande lagstiftningen kring aborter. Partiet fortsätter och skriver följande;

(24)

21

”Sverigedemokraterna förordar en moralisk upprustning och menar att en graviditet skall vara resultatet av ett fast förhållande mellan en man och en kvinna.”

De skriver vidare om att de vill skärpa lagstiftningen kring aborter och att abort bör ske undantagsvis om det är till följd av våldtäkt eller medicinska skäl.

Kvinnan begränsas således och återigen finns en liknande förklaring som finns i

nationalismen Där menar man på att kvinnans reproduktionsförmåga är till användning för statens syfte och därmed begränsas kvinnans rättigheter till hennes egen kropp då aborter brukar vara väldigt begränsade eller nästan helt förbjudna.

Det är dock svårare att hitta kopplingar till det likhetsfeministiska synsättet och mina kriterier för det. Detta på grund av att synsättet grundar sin tanke i att det finns social konstruerade skillnader i samhället och att könet inte bör ha en betydelse för vilken ställning individen har i samhället. Man ser istället en möjlighet att utforma sin personlighet och inte begränsas av sitt kön. Något liknande finns inte presenterat i partiets principprogram, istället skrivs det om att modern ska erbjudas lön för att utföra hushållssysslor och ta hand om barnet. De uttrycker det heteronormativa samhället där en graviditet ska vara resultatet av ett fast förhållande mellan mannen och kvinnan. Liberalfeminismen går i liknande spår och det är även här svårt att se kopplingar kring att partiet skulle grunda sig i det liberalfeministiska synsättet under detta års principprogram. Det har sin anledning i att liberalfeminismens största fokus ligger i att

bekämpa de strukturella skillnaderna och ge kvinnor mer inflytande i den politiska sfären. Det är dock ingenting som Sverigedemokraterna tar upp utan återigen läggs fokus på att begränsa abort samt att hålla kvinnan hemma genom att erbjuda henne avlönat hushållsarbete. En väldigt begränsad frihet för kvinnan med andra ord.

Kriterier och tolkning utifrån särartsfeminism:

- Fokuserar på olikheterna mellan könen. Genom att erbjuda avlönat arbete för att kvinnan ska jobba hemma de tre första åren, anses som att kvinnan är den som har det ansvaret enbart och därmed hamnar fokus på de olikheter som finns mellan könen.

- Menar på att könen är biologiskt olika. Eftersom kvinnan reproducerar så är det samma sak här, man anser att kvinnan bör vara hemma och erbjuder till och med lön för de tre första åren.

(25)

22 - Menar på att det finns traditionella könsroller och vill bevara dessa samt

uppvärdera de. Genom att man poängterar att graviditet ska vara ett resultat av ett fast förhållande mellan en man och en kvinna och inget annat.

5.1.2 Principprogram för år 1994

I principprogrammet för år 1994 finner man en fortsättning på det föregående

principprogrammet med liknande utgångspunkter. Sverigedemokraterna skriver att en av vårdnadshavarna bör vara hemma med barnet under barnets första år och få betalt för arbetet inom hushållet och att vårdnadshavaren också ska kunna få ett bidrag för att stanna hemma med barnet fram tills att barnet börjar förskolan.

Ett tillägg i principprogrammet för år 1994 är att Sverigedemokraterna motsätter sig

lagstiftningen om pappaledighet eftersom de ansåg att det skulle inkräkta på föräldrarnas rätt till att utöva föräldraskap. Att partiet skriver att en av vårdnadshavarna ska kunna vara hemma med barnet medan de motsätter sig pappaledigheten är motsägande. Det resulterar i att

kvinnan i de flesta fall är den som kommer sluta upp med att vara hemma med barnet och sköta hushållet. I detta principprogram landar det övergripande innehållet som tolkats inom de särartsfeministiska dragen som till viss del också fyller mina kriterier.

Att både likhetsfeminismen och liberalfeminismen inte kopplas här är främst på grund av den begränsade synen man har på könsrollerna vilket motsäger sig de två uteslutna feministiska synsätt eftersom de fokuserar båda motsätter sig att bevara traditionella könsroller.

De skriver vidare att straffen för kvinnomisshandel ska skärpas och kvinnojourer ska sättas upp av staten. Detta visar på en mer medveten syn hos partiet där det finns en problematik att kvinnor blir utsatta och att det existerar ett visst förtryck mot kvinnor.

Detta kan också kopplas tillbaka till det som Jylhä, Rydgren och Strimling skrev i sin

forskningsrapport där 46% av Sverigedemokraternas väljare svarade att ett spädbarn påverkas mer negativt om mamman återgår till arbete än om pappan skulle göra det. Det speglar en bild av att modern har ett annat ansvar över barn och hushåll trots att Sverigedemokraterna inte ställer sig negativt till att kvinnor i synnerhet yrkesarbetar.

(26)

23 Kriterier och tolkning utifrån särartsfeminism:

- Fokuserar på olikheterna mellan könen. Till viss del, man poängterar i principprogrammet att en av vårdnadshavarna ska vara hemma med barnet och lägger inget fokus på vilken av vårdnadshavarna det bör vara.

- Menar på att könen är biologiskt olika. Det finns inte tillräckligt med information i detta principprogram som kan tyda på att partiet skulle förespråka att de anser att könen är biologiskt olika. Även om partiet exempelvis motsätter sig pappaledigheten så talar det inte för någonting annat än att de enbart inte vill inskränkta familjers val.

- Menar på att det finns traditionella könsroller och vill bevara dessa samt uppvärdera de. Till viss del. Särartsfeminismen menar att de olika traditionella könsrollerna är någonting naturligt och anser att det inte finns en problematik i det tänkandet. Detta kan då kopplas till att de motsätter sig pappaledigheten då de vill att man ska få göra sina egna val och om utfallet inte blir att kvinnan tar ansvaret för att gå ut och arbeta så anser inte partiet det som problematiskt.

I det principprogram som Sverigedemokraterna presenterar år 1996 fortsätter man på samma spår som i de tidigare framlagda principprogrammen. För partiet är familjen ett av de

viktigaste centrala begreppen som är återkommande och som prioriteras. Man beskriver familjen som en kulturförmedlare och någonting som samhället vilar sig på. I 1996 års principprogram står det även att partiet vill införa en föräldrapenning som kan tillåta

vårdnadshavare att vara hemma med sina barn fram tills att barnet börjar skolan. Nedanför är ett citat utdraget av partiets principprogram under rubriken “familj”.

“Sverigedemokraterna vill införa en föräldrapenning som ger föräldrarna en god möjlighet att välja att vara hemma och ta hand om sina egna barn fram till skolstarten.

Föräldrapenningen skall utgå̊ till den hemmavarande föräldern eller till finansiering av alternativ tillsyn.”

Sverigedemokraterna motsätter sig samtidigt lagstiftningen kring pappaledigheten och menar på att det är att inkräkta på föräldrarnas rätt att utöva föräldraskap på sitt sätt.

Det som kan tolkas utifrån det partiet lägger fram är att de värnar om familjen, samtidigt motsätter de sig pappaledighet vilket begränsar kvinnan i bland annat arbetslivet. Det leder till att kvinnan på ett eller annat sätt måste vara hemma med barnet och detta visar på en syn som

(27)

24 är traditionell där man menar på att mannen är den som ska försörja familjen medan kvinnan som reproducerar också har ett helt annat ansvar än mannen att ta hand om barnet. Detta kan kopplas till det särartsfeministiska synsättet där man värnar om kvinnans moderliga

egenskaper och till och med vill bevara det. Vilket Sverigedemokraterna också gör, de motsätter sig pappaledigheten som gör att dessa traditionella könsroller på ett eller annat sätt gör att kvinnan får ett helt annat ansvar än mannen. Detta ses som något naturligt i det särarts feministiska tankesätt då man menar på att kvinnan har en helt annan typ av moral än mannen.

Detta beskrivs genom att man påstår att mäns moraliska tänkande riktar sig in på en mer rättviseföreställning, medan kvinnans moraliska tänkande koncentrera sig på en omsorgsetik bland annat.

De kriterier som finns i min teoridel är även här rättfärdigade av innehållet för partiets principprogram för 1996. I kriterierna står det bland annat att kvinnliga beteenden bör uppvärderas. Det är ett sätt att uppvärdera det kvinnliga beteendet då det kan tolkas som att Sverigedemokraterna inte ser det som något problem att kvinnan är hemma, de vill istället bevara det och höja de traditionerna.

Här utesluts både likhetsfeminismen och liberalfeminismen då partiet varken skriver något om kvinnans ställning utifrån strukturella problem som liberalfeminismen bland annat pekar på eller om att könens biologiska olikheter ses som socialt konstruerat av samhället som likhetsfeminismen menar.

- Fokuserar på olikheterna mellan könen. Detta präglas i principprogrammet genom att man motsätter sig pappaledigheten inom partiet. Man vill istället att det sker på ett naturligt sätt där man inte inkräktar familjens beslut.

- Menar på att könen är biologiskt olika. Detta uttrycker sig genom att partiet motsätter sig pappaledigheten då man vill att det sker genom att kvinnan och mannen själva får bestämma hur de vill dela upp vårdnaden. Det begränsas dock genom att saker och ting bör ske på ett ”naturligt” sätt vilket leder till att det ”naturliga” sättet är genom att kvinnan stannar hemma med barnet då det ingår i de synsätt som man har om kvinnan, att bevara det traditionella som nedanför beskrivs. Samtidigt presenterar man fram ett förslag om föräldrapenning som erbjuder en förälder att vara hemma med barnet till dess att barnet börjar skolan. Det går i princip emot varandra då man inte

(28)

25 sätter press på att mannen ska vara hemma med barnet, men ändå erbjuder en

föräldrapenning vilket i sin tur blir att mamman stannar hemma.

- Menar på att det finns traditionella könsroller och vill bevara dessa samt

uppvärdera de. Även här förklaras det genom att Sverigedemokraterna motsätter sig pappaledigheten och leder till att kvinnans ställning i samhället inte utvecklas utan att hon istället fortsätter vara kvar och ta ansvar för familjen och de traditionella

sysslorna.

I principprogrammet som publicerades för år 1999 var samma frågor i fokus som de tidigare presenterade principprogrammen. Det sker inga förändringar. Man drev fortfarande frågan om föräldrapenning för att föräldrarna ska kunna vara hemma med barnen fram tills dess att barnet börjar skolan. Sverigedemokraterna fortsatte även att motsätta sig regleringen kring pappaledighet. Därmed går det återigen att applicera det särtasfeministiska synsättet men också mina definierade kriterier på samma sätt som för år 1996.

Senare i principprogrammet finner man avsnittet ”Abort och adoption”. Detta avsnitt är inte följaktligen informativt, men det Sverigedemokraterna lägger fokus på är att de skriver att de vill förbjuda abort efter vecka 12 såvida det inte finns medicinska anledningar. Det tas exempelvis inte upp någonting om våldtäkter skulle vara en följd.

Även här utesluts liberalfeminismen och likhetsfeminismen, främst för att partiet inte har en tillräckligt informativ text under de respektive avsnitten som berör jämställdhetsfrågan.

Tankesättet som grundar sig i att vilja begränsa eller förbjuda aborter helt och hållet har sin koppling till det nationalistiska tänkandet där man som tidigare principprogram kan koppla reproduktionsförmågan som kvinnan har till en fördel för staten. Kvinnans rättigheter till att själv bestämma över sin kropp begränsas på grund av att det anses som någonting positivt för nationen att föda. Då det inte är några omfattande ändringar presenteras liknande kriterier och förklaringar som tidigare års principprogram.

(29)

26 Mer specifika kriterier och tolkningar utifrån den feministiska teorin och dess kriterier

hänvisas till principprogram för år 1994 då det inte förekommer några ändringar i principprogrammet för år 1999.

Sverigedemokraterna inleder i sitt principprogram för 2003 under avsnittet “familj” att familjen är den grundläggande och viktigaste enheten som vårt samhälle vilar sig på.

“Män och kvinnor är inte skapade likadana och kan därför i olika sammanhang ta olika utgångspunkter och göra olika saker på olika sätt.”

Detta är ett utdrag ur Sverigedemokraternas principprogram under rubriken “familj”. I den text som Sverigedemokraterna presenterar finns det tydliga spår av det särartsfeministiska synsättet där man menar att de biologiska skillnaderna är en faktor. Argumentet som partiet stödjer sig på är att mannen och kvinnan är skapade olika.

“Män och kvinnor kompletterar varandra, och därför är också alla barns rätt till en mor och en far av väsentlig betydelse.”

Mannen och kvinnan beskrivs här som olika och de kompletterar varandra med sina olikheter, partiet skriver vidare att det också är av väsentlig betydelse att ett barn har rätt till en mor respektive far. Detta fortsätter i de särartsfeministiska spåren där den feministiska ideologin grundar sig på att de skillnader som finns mellan könen inte är konstruerad av samhället utan istället är biologiska skillnader. Fortsättningsvis kompletteras de utdragna citaten av de kriterier jag definierat i tidigare avsnitt där det bland annat tas upp att man vill bevara de traditionella könsrollerna men även stärka de ytterligare.

- Fokuserar på olikheterna mellan könen. Genom att poängtera att kvinnor och män är skapade olika så pekar man på att det finns naturliga skillnader mellan de biologiska könen.

- Menar på att könen är biologiskt olika. Detta speglas genom att partiet skriver att män och kvinnor kan göra saker på olika sätt och få olika utgångspunkter.

- Menar på att det finns traditionella könsroller och vill bevara dessa samt uppvärdera de. Här finns inga tydliga drag där partiet pekar mot detta, partiet står fortfarande för en jämställdhetspolitik utifrån de material som presenterats och är

(30)

27 heller inte emot att kvinnan yrkesarbetar. Däremot anser de att istället för att man bör försöka sig på de manliga egenskaperna så bör man istället ”uppskatta” de kvinnliga egenskaperna som finns.

Under detta års principprogram skrivs det om liknande punkter som från 2003 års

principprogram, man påstår att kvinnor och män är olika och att de på så sätt kompletterar varandra. Det nämns också att det är centralt för Sverigedemokraterna att alla människor oavsett kön har rätt till samma rättigheter och möjligheter. Då det inte tillkommit förändringar under rubriken ”familj” från 2003 års principprogram så hänvisas samma kriterier och

tolkningar till föregående principprogram.

I 2011 års principprogram har Sverigedemokraterna expanderat sin rubrik till

“Sverigedemokraterna, familjen och jämställdheten”. Partiet fortsätter i samma spår som i principprogrammet för 2003 där det påpekas att familjens roll i samhället är den viktigaste faktorn och att politikens uppgift är att inte inkräkta på familjens handlingsfrihet. Vidare skriver partiet som i tidigare års principprogram att de manliga och kvinnliga egenskaperna som finns kompletterar varandra och med anledning av det så har ett barn rätt till en mor och en far. Partiet lägger även fram att om ett barn har förlorat sina biologiska föräldrar så bör barnet ha rätt till en man och en kvinna som ersättare. Detta visar ett tydligt särartsfeministiskt tänkande där de traditionella könsrollerna är en grund för hur partiet ser på jämställdhet. Här fortsätter alltså partiets syn på jämställdhet att grunda sig i det särartsfeministisa synsättet som menar att kvinnans och mannens skillnader är biologiska och medfödda. Det kan också förklaras varför partiet lägger stor vikt vid att poängtera att ett barn har rätt till en mor och en far, de menar alltså att de två könen har olika egenskaper och på så sätt kompletterar varandra. Detta tankesätt är gemensamt med särartsfeminismen då man menar på att kvinnans moderliga egenskaper bör bevaras och tas hand om medan mannen har andra egenskaper som att vara aggressiv och utåtriktad vilket återigen kopplas till det Sverigedemokraterna skriver i sitt principprogram, att ett barn bör ha rätt till en mor respektive far.

Sverigedemokraterna skriver i principprogrammet att de motsätter sig adoption för såväl som poly-amorösa och samkönade par och grupper. Detta påvisar en syn som är väldigt traditionell

(31)

28 där det heterosexuella paret är det önskvärda för samhället. Den traditionella familjen bör enligt partiet bestå av en kvinna och en man och med detta system ger Sverigedemokraterna en bild av att en kvinna och en man anses vara två beståndsdelar inte bara i familjen, men också i samhället i stort med sina olika könsroller. Sverigedemokraterna vill bevara de biologiska könsrollerna och detta grundar sig i att partiet förespråkar att ett barn bör ha en mor respektive far då de kompletterar varandra med de olikheter som finns vilket ett samkönat par inte skulle kunna bidra med på samma sätt.

Senare skriver partiet följande i sitt principprogram för 2011:

“Inte heller skall det tolkas som att vi som parti har en bestämd uppfattning kring hur kvinnor respektive män bör bete sig eller vad de skall utbilda sig till eller arbeta med. Utgångspunkten att det finns skillnader som gör att kvinnor respektive män ibland kan se saker från olika perspektiv och göra saker på olika sätt förstärker ju, snarare än försvagar, betydelsen av att båda könen finns representerade på alla positioner i samhället. Vår uppfattning är att det är helt upp till individen att välja sin egen väg i livet. Vi förespråkar en formell jämställdhet där varken kvinnor eller män skall särbehandlas på basis av sin könstillhörighet. Om detta sedan skulle visa sig leda till att män och kvinnor inte gör allting på samma sätt, i exakt samma utsträckning, så betraktar vi inte det som problematiskt.”

I det långa citatet ovan betonar Sverigedemokraterna att det existerar skillnader mellan könen då mannen och kvinnan kan se på saker från olika perspektiv och att detta leder till att de kompletterar varandra. Om könen har olika mycket makt och olika positioner i samhället så anses det inte vara problematiskt eftersom de respektive könens prestation och vilja är det som är avgörande för vilken position de får och inte vilket kön de har. Partiet menar istället att det kan vara en fördel att de respektive könen har olika synsätt på saker med anledning av att det tillför mer nytta inom olika områden. När man ser på det särartsfeministiska synsättet så menar de som företräder detta att kvinnan inte ska ta sig an traditionella manliga beteenden eftersom det lett till en psykisk stress för kvinnor eftersom de inte känt sig som bra mödrar. Detta kan ses parallellt med att Sverigedemokraterna låter familjen bestämma de beslut som mannen och kvinnan gör, men å ena sidan begränsas kvinnans roll. Partiet betonar också att det är en självklarhet att kvinnan och mannen ska ha samma grundläggande förutsättningar och rättigheter och ställas lika inför lagen för att kunna känna sig trygga och respekterade bortsett från kön.