• No results found

Friluftsliv och människans hälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Friluftsliv och människans hälsa"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Umeå Universitet

Institutionen för geografi

Examensarbete, Kulturgeografi 15hp Handledare: Mari Nuga

Examinator: Roger Marjavaara Vårterminen 2020

Källa: Naturskyddsföreningen

Friluftsliv och människans hälsa

- Friluftsliv ur ett folkhälsoperspektiv i Höga Kusten

Sandra Sellgren

(2)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 2

ABSTRACT ... 4

1. INTRODUKTION ... 1

1.1 Syfte och Frågeställningar ... 2

1.2 Avgränsning ... 2

1.3 Disposition ... 3

2. LITTERATURÖVERSIKT ... 4

2.1 Människans föränderligande omgivning ... 4

2.1.1 Skapandet av naturområden och naturreservat ... 5

2.1.2 Friluftslivets utveckling i Sverige ... 5

2.1.3 Tillgänglighet till friluftsliv och natur i Sverige ... 6

2.1.4 Hinder för utövandet av friluftsliv ... 6

2.2 Friluftsliv och psykisk hälsa ... 7

2.2.1 Omgivningens roll i effekten på hälsan ... 7

2.2.2 Naturområden som hjälp under återhämtning vid sjukdom ... 8

2.2.3 Hälsa och friluftsliv i Sverige ... 8

2.3 Naturen som terapi ... 9

3. STUDIEOMRÅDE ... 11

3.1 Höga Kusten ... 11

4. METOD ... 13

4.1 Metodval ... 13

4.2 Intervjuer ... 13

4.2.1 Urval ... 13

4.2.2 Genomförande ... 14

4.2.3 Tematisk analys ... 15

4.3 Metoddiskussion ... 15

4.4 Etiska aspekter ... 16

5. RESULTAT ... 17

5.1 Regionens utnyttjande av naturområden och friluftsliv som resurser i ett folkhälsoperspektiv ... 17

5.1.1 Medvetenhet kring hälsa och friluftsliv ... 17

5.1.2 FaR – Fysisk aktivitet på recept, och digitala promenadslingor ... 18

5.2 Regionens arbete i tillgängligheten till naturområden och friluftsliv ... 19

(3)

5.2.1 ”Friluftsliv för alla” ... 19

5.2.2 Sprida kunskap och information ... 20

5.2.3 Sänka trösklar – att ta hänsyn till och motverka hinder ... 20

5.3 Potentialen i naturområden och friluftsliv gentemot folkhälsofrågan ... 21

5.3.1 Utbud av naturområden ... 21

5.3.2 Samverkan ... 22

6. DISKUSSION ... 23

6.1 Slutsats ... 25

SAMMANFATTNING ... 27

REFERENSER ... 28

BILAGOR... 32

TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING

Tabell 1: Nedsatt psykiskt välbefinnande efter ålder, i procent. År 2016–2018.

Källa: SCB (2020)

Tabell 2: Deltagande informanter. Källa; Författaren Figur 1: Karta över Västernorrland. Källa: Raa (2020)

(4)

ABSTRACT

This study aims to explore the potential of the High Coast in using its natural areas and outdoor life's resources in relation to public health issues - a region that is known for its beautiful natural views and makes many visitors return. The question I now ask is how these resources are utilized against the population and its health and whether there is any further potential.

The study was conducted in a qualitative interview study, with people working with outdoor life and public health issues with connection to the High Coast. The interviews were semi-structured and analyzed using a thematic analysis method.

The results are then discussed in relation to previous studies in the subject.

The study shows that there is potential for the High Coast to work more clearly with outdoor life in relation to public health issues. However, there are some difficulties in the issue having such a breadth and so does the individuality of the exercise or the non-exercise, this means that people are difficult to reach and motivate for a richer outdoor life in everyday life. It is about organizations having to identify the barriers that people experience most strongly and begin their work there. The issue then lands in resources, as it is the basis of how much a change can be affected from the outside.

Keywords: Outdoor life, public health, mental health, High Coast

(5)

1

1. INTRODUKTION

Människan har i alla tider, på ett eller annat sätt använt sig av de resurser som jorden och naturen har att tillhandahålla. Innan urbaniseringen var naturen en mer naturlig del av människans liv där den var och även sågs som livsnödvändig, dock är vi i dagens samhälle också beroende av naturen men alla har inte samma medvetenhet i detta (Nilsson, et.al. 2010). Detta sätt att se på föränderligheten på jordens yta och dess resurser är en del av den vetenskapliga disciplinen geografi (NE, 2020a). Friluftslivet i Sverige idag är en av de uttalade relationerna många av landets befolkning har till naturen (Fredman, et.al. 2010). En definition av friluftsliv är enligt förordningen SFS 2010:2008;

”Friluftsliv är vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling”

Denna definition är något regioner med resurser av natur- och kulturlandskap kan använda sig av i stor utsträckning. Både för de besökande turisterna men kanske främst för att dess invånare ska utnyttja deras närliggande naturområden för att främja sin individuella hälsa – och därmed kan en förbättrad folkhälsa uppkomma.

Friluftslivet och dess historia i Sverige är drygt 100 år, och så även naturturismen i landet (Emmelin et.al., 2010). Fritidskultur i skog, kust och natur etablerades som en motpart till den urbanisering som skedde i och med industrialiseringen.

Svenska Turistföreningen (STF) grundades 1885 med intentionen att göra landets fritids- och friluftsområden tillgängliga och uppskattade av allmänheten, detta med hjälp av information och arrangemang (Emmelin et.al., 2010). Tillväxtverket (2020) påvisar att naturturismen i Sverige är ett intresse som ökar. I och med detta finns det även möjlighet till både ökad sysselsättning och ökade intäkter. En annan följdverkan av det ökande intresset visar sig vara en mer hållbar turism och förbättrad folkhälsa i landet (Tillväxtverket, 2020). Vilket då är en viktig resurs i folkhälsoaspekten, i och med att Folkhälsomyndigheten (2018) skriver att folkhälsan i landet försämras i vissa grupper i landet. Det handlar exempelvis utsatta grupper som skapats i samhället på grund av sämre levnadsvanor och livsvillkor. Dessa grupper är till exempel män och kvinnor, eller olika socioekonomiska grupper (yrke, inkomst eller utbildning). I de utsatta grupperna har det visat sig att högt blodtryck, övervikt och fetma ökar.

Något som Folkhälsomyndigheten också beskriver som ett stort folkhälsoproblem i Sverige är psykisk ohälsa. Detta hälsotillstånd är självskattat och mellan 2006 och 2016 har det skett en svag ökning i andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande, hos både män och kvinnor. Bland flickor 11–15 år och kvinnor är dock andelen högre än hos pojkar 11–15 år och män. Dock är antalet män avlidna i självmord högre än bland kvinnor i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2018). Li et.al (2011) visar i sin forskning att det finns

(6)

2

positiva samband mellan vistelse och rörelse i naturliga miljöer, och den fysiska- och mentala hälsan hos människor. Detta visar att friluftsliv är något landets regioner bör använda på ett tydligare sätt i sitt arbete med hälso- och friskvård.

Även Richardson et.al. (2017) beskriver hur människors kontakt med naturen har hälsofördelar. De påpekar att detta är något som exempelvis arbetsplatser och arbetsgivare bör ta hänsyn till, för att dess arbetskraft ska ha de bästa möjliga förutsättningarna till god hälsa och ergonomi.

Det ökade stillasittandet, den ökande övervikten och fetman, och det stora fortsatta problemet med psykisk ohälsa är exempel på folkhälsoproblem som Sverige står inför. Ett sätt att börja ta kliv mot ett land med bättre folkhälsa är att utnyttja en tillgänglig resurs som friluftslivet, och alla de fördelarna denna resurs visat sig bringa för människans hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Denna studie kommer ge en inblick i hur arbetet med det påvisade sambandet mellan friluftsliv och folkhälsofrågor kan se ut. Studien kommer utforska potentiella outnyttjade resurser kring friluftsliv som kan användas för att påverka folkhälsan till det positiva och förebygga ohälsa. Detta kan kanske också i slutändan påverka på ett sätt att sjukskrivningar för såväl fysisk som psykisk ohälsa minskar.

1.1 Syfte och Frågeställningar

Studien syftar till att undersöka hur friluftsliv utnyttjas som resurser i ett folkhälsoperspektiv. Syftet kommer att uppfyllas genom att besvara följande frågeställningar;

• I vilken utsträckning utnyttjas naturområden och friluftsliv som resurser i ett folkhälsoperspektiv?

• Hur arbetas det med tillgängligheten till naturområden och friluftsliv?

• Finns det större potential i naturområden och friluftsliv som kan utnyttjas i ett arbete mot förbättrad folkhälsa?

1.2 Avgränsning

Denna studie har valts att avgränsas till att undersöka endast Höga Kusten- regionen och hur de förhåller sig till ämnet friluftsliv i ett folkhälsoperspektiv.

Eftersom det är svårt att definiera gränserna till Höga Kusten har jag valt att hålla mig till Höga Kusten Destinationsutvecklings områdesavgränsning, där följande kommuner ingår; Örnsköldsvik, Kramfors, Härnösand och Sollefteå (HKDest, 2020).

(7)

3

1.3 Disposition

För att utföra studien, och besvara frågeställningarna ovan, har intervjuer genomförts med fem informanter. Informanterna jobbar med friluftslivs- och hälsofrågor och intervjuerna gjordes genom video- och telefonsamtal. Uppsatsens uppbyggnad ser ut som följande: kapitel 2 diskuterar litteraturen om människans förändrande omgivning och knyter ihop det med friluftsliv och naturens betydelse för fysisk och mental hälsa. Kapitel 3 presenterar studieområdet och kapitel 4 de metoder som används i denna studie. Resultaten visas i kapitel 5 och diskuteras därefter i kapitel 6. Studien knyts till sist samman i en avslutande sammanfattning.

(8)

4

2. LITTERATURÖVERSIKT

2.1 Människans föränderligande omgivning

Brügge (2018) beskriver att det inte finns ett enkelt sätt att se eller beräkna huruvida relationen är positiv eller negativ mellan friluftsliv och människors hälsa. Alla upplevelser är individuella och individer har olika relation till naturen, detta bland annat beroende på uppväxt och deras tidigare erfarenheter. Något Brügge (2018) påstår är att det finns ett historiskt perspektiv som visar att vi människor inte är gjorda för det liv i en stad, som ofta blir och upplevs instängd.

Även att en miljö ett naturlandskap erbjuder är något människan är skapta för, biologiskt sett, och att detta skulle kunna vara en av anledningarna till att individer ser ett rikt friluftsliv som ger en känsla av harmoni och meningsfullhet (Brügge, 2018). Denna beskrivning av människans biologiska kontakt med naturen är något som går att ifrågasätta, med den positiva effekt urbaniseringen faktiskt har haft för mänskligheten. Städerna var generellt en säkrare plats att bo på med skydd från faror, som exempelvis rovdjur, och större tillgång till mat och vatten (Godfrey och Julien, 2005). Folkhälsan blev allt bättre hos invånarna i städerna när tillgången till rent vatten ökade och hygienen prioriterades. Även de bästa sjukhusen och anställningsmöjligheterna var lokaliserade i städer (Godfrey och Julien, 2005).

Genom evolutionen har människans plats och omgivning att leva i förändrats gradvis och utvecklats till hur dagens samhällen ser ut, och de processer som idag pågår (Nilsson, et.al. 2010). Fromm var den första att använda sig av begreppet

‘biophilia’(refererad i Nilsson, et.al., 2010), vilket han använde sig av för att beskriva den attraktion och dragningskraft som människan har till livet, dess processer och alla levande ting. Där Fromm då även inkluderar naturen - med allt sitt liv i olika former. Kahn (1999) beskriver sin syn i frågan om hur olika faktorer i en människas omgivning har haft en viss betydelse och givit trygghet i olika avseenden. Exempelvis vattendrag; det gav inte bara vatten, det betydde även växtlighet och att djur fanns i närheten - vilket alltid varit en livsnödvändighet för en människas överlevnad. Även att bosätta sig bland höga träd som inte skymmer sikten för att upptäcka eventuella faror i tid är en faktor som spelat roll. Detta menar även Kaplan och Kaplan (refererat i Kahn, 1999) kan vara en orsak och förklaring till varför människor idag ofta letar sig till områden med den typen av vegetation. En annan synvinkel på detta är de faror och risker som finns i att bo och vistas i naturen (Nilsson, et.al. 2010). Olika typer av faror som Nilsson, et.al.

(2010) beskriver är bland annat; rovdjur, skog som kan orsaka skador, naturkatastrofer, allergier mot växter och djur, och virus och bakterier som sprids via växter och djur. Dessa faror är något som idag går att reglera och skydda sig mot med den framgång som kommit efter industrialiseringen och urbaniseringen (Nilsson, et.al. 2010: Godfrey och Julien, 2005).

(9)

5

2.1.1 Skapandet av naturområden och naturreservat

Urbaniseringen som skett i många delar av världen under lång tid har lett till att naturområden och naturreservat har skapats (Nilsson, et.al. 2010). Hartig et al (2010) beskriver hur urbanisering ledde till att det sattes ett annat värde på naturen, att den skulle göras tillgänglig och bevaras för de människor som levde i städerna. Detta på grund av att det, redan då, fanns exempelvis arkitekter som förespråkade att exponering av natur och naturliga miljöer i städer var hälsofrämjande (Olmsted, refererad i Nilsson, et.al. 2010). Vilket då gjorde att områden som parker planerades in i stadsbebyggelser. Även stora naturområden, nationalparker och naturreservat skapades, med olika motivationer som att skydda natur, kultur och de djur som lever i dessa områden. Det finns även exempel där forskning är det främsta motivet för bevarande av skog och natur (Hartig, et.al. 2010). I dagens samhälle är det dock två motiv som växer sig allt starkare i frågan om bevarande av naturen, vilka är; den miljömässiga faktorn;

och den positiva påverkan naturliga miljöer har på människans hälsa (Nilsson, et.al. 2010).

2.1.2 Friluftslivets utveckling i Sverige

Samhället är under ständig förändring och utveckling, detta gör även att ett samhällsfenomen som friluftsliv är något som förändras (Emmelin, et.al. 2010).

Med inspiration från bland annat Nordamerika, England och de nordiska länderna etablerades friluftslivet i Sverige i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet.

Sverige stack ut med allemansrätten, som i samklang med friluftslivet skapade en positiv bild av landet där naturen var till för alla. I början av sin tid var det en tydlig dominans av män i överklassen i utövandet av friluftslivet (Emmelin, et.al.

2010). Det skedde en förändring i karaktären i och med semesterlagstiftningen tillsammans med den materiella välfärden i Sverige en bit in på 1900-talet.

Grupperna av friluftsutövare breddades och fler hade möjlighet till en fritid bestående av naturkontakt. Det medförde att myndigheterna började se friluftsliv som en viktig faktor för allmänheten (Emmelin, et.al. 2010).

Kring 1960-talet blev konsumtionssamhället och det materiella välfärdssamhället en påtaglig del även i friluftslivet. Avancerade fritidsprodukter blev populära och så även tillfälliga boenden som husvagnar och fritidshus. Friluftsfrågor ansågs allt viktigare och statens Naturvårdsverk inrättades 1967, då planering och organisering av naturområden kom att bli relevant. Strax därefter uppmärksammades fjällen och olika typer av rekreationsområden inrättades.

Myndigheter började rikta in sig på barn och unga, och hoppades att det organiserade friluftslivet skulle vara ett lyckat lockbete (Emmelin, et.al. 2010).

En mer kommersialiserad typ av friluftsliv ser ut att ha utvecklats någonstans kring 2000-talets sekelskifte. Det blev allt vanligare med äventyrs- och ekoturism

(10)

6

i regioner som såg ett värde i sina resurser. Där Höga Kusten är ett exempel med den utvecklingen (Emmelin, et.al. 2010).

2.1.3 Tillgänglighet till friluftsliv och natur i Sverige

Inom geografin handlar tillgänglighet om en individs möjligheter att fysiskt röra sig mot ett bestämt mål, där även den geografiska närheten till målet spelar roll (Williams & Lew, 2014). Att ha tillgång till naturen i Sverige är i sig självklart i och med allemansrätten, men kanske främst i tätorter kan tillgänglighetsfaktorer spela in hos många individer. Fredman, et.al. (2014) beskriver att det finns flera faktorer som kan påverka hur en människas tillgänglighet ser ut, det kan handla om tillgång till färdmedel som exempelvis lokaltrafik, bil, cykel och gång – vilka även påverkas av den geografiska räckvidden. Den mentala och kroppsliga aspekten är viktig att ta i beaktning i frågan om tillgänglighet, där faktorer som bland annat en människas motivation, funktionsnedsättning, ålder, och liknande, har betydelse (Fredman, et.al. 2014). Emmelin, et.al. (2010) påpekar att tillgängligheten upplevs olika av olika grupper och individer. Deras, eller dennes, grunder i; det ekonomiska, sociala, fysiska, mentala och juridiska spelar in i hur det upplevs. Det är tydligt att det är många faktorer att ta hänsyn till vid planering och arbete för friluftsliv, och därmed en utmaning (Fredman, et.al. 2014).

2.1.4 Hinder för utövandet av friluftsliv

Människors motiv att utöva friluftsliv kan variera stort, detta bland annat med grund i olika typer av aktiviteter och utbytet de ser att de får (Emmelin, et.al.

2010). När det forskas kring friluftsliv står fokus främst på grupper och människor som är aktiva i den typen av utövande, och sällan kring de som inte är det. Detta gör att det finns vissa svårigheter i att utläsa vad de icke-aktiva grupperna upplever för hinder eller vad som påverkar dem till att inte utöva friluftsliv. Det har dock blivit vanligare att titta på den typen av frågor och det finns ett större intresse idag att vilja forska på den typen av grupper i ett friluftslivsperspektiv (Emmelin, et.al. 2010).

Det har tagits fram en teori för att identifiera hinder och hur människor ska agera för att ta sig förbi dem. Där beskrivs tre huvudhinder som alla har faktorer under sig som kan ha påverkan individuellt hos olika individer. Dessa huvudhinder är;

intrapersonella hinder; interpersonella hinder; och strukturella hinder (Jackson, 1993. Refererat i Emmelin, et.al. 2010). Intrapersonella hinder är något som ligger i individens psykiska tillstånd, där faktorer som exempelvis attityder, självbild, stress, hälsa och upplevd oro påverkar. Interpersonella hinder handlar om det sociala – kontakten med andra människor, där till exempel att individens kontakt med familj och vänner som kan ha en påverkan på dennes utövande av aktivitet. Strukturella hinder är den typen som många kanske tänker på i första

(11)

7

hand, som fysisk tillgänglighet, låg inkomst och tillgänglig tid (Jackson, 1993.

Refererat i Emmelin, et.al. 2010). Människor med upplevda hinder kan identifiera faktorer och därefter ta sig förbi detta, med motivation som främsta verktyg. Det kan finnas vissa svårigheter, utifrån denna teori, att tillämpa hindren på ett självklart sätt. På grund av att det ena kan slå ut den andra och att människor hanterar och upplever dessa hinder på olika sätt (Emmelin, et.al. 2010).

2.2 Friluftsliv och psykisk hälsa

Folkhälsomyndigheten (2018, 2019) beskriver att Sverige står inför olika typer av folkhälsoproblem och att en av de möjliga resurser att utnyttja för att förbättra detta är friluftsliv, det vill säga att befolkningen tar till vara på den natur som finns till handa i landet. Olika typer av studier påvisar vissa samband mellan faktorerna naturkontakt och välmående. Det har bland annat hittats ett positivt samband mellan människors vistelse i naturområden och deras välmående, detta är främst fokuserat på de mentala upplevelserna hos individerna. Det påpekas att nära hälften av jordens befolkning lever i urbana miljöer och att deras kontakt med naturlig miljö, som skog och fjäll, därför i många fall är minimala. Detta menar Fuller, et.al (2007) påverkar människors hälsa på ett negativt sätt.

2.2.1 Omgivningens roll i effekten på hälsan

Li et.al. (2011) påvisar i sin studie där de deltagande var fysiskt aktiva i både stadsmiljöer och i naturområden, att både blodtrycket och stresshormoner (adrenalin och noradrenalin) hos de som deltog i studien fick tydligare positiva resultat av den fysiska rörelsen med en omgivning av naturen. Även Mitchell (2013) beskriver i sin studie att det finns en skillnad i hur den mentala hälsan påverkas av fysisk aktivitet beroende på om den genomförs i en naturlig omgivning, i naturen, eller i en omgivning som till exempel är uppbyggt i syfte att utföra fysisk aktivitet. Det visade sig att de individerna som befann sig i naturen under tiden de genomförde en fysisk aktivitet har en lägre risk för psykisk ohälsa, gentemot de som befann sig i någon annan typ av omgivning under aktiviteten. Att mäta effekter och resultat på dessa typer av studier kan dock vara problematiskt, då det kan vara svårt att mäta den faktiska påverkan av naturkontakt och att andra faktorer kan spela in (Mårtensson et.al., 2011). Med en annan synvinkel gjordes en svensk studie av Norman (2010) för att hypotetiskt se hur människor i utvalda områden skulle påverkas om deras möjlighet till utomhusvistelse skulle tas ifrån dem. Den riktade sig mot tre specifika grupper i samhället; rekreation utomhus, jakt i hela Sverige, och rekreation i norra Sveriges skogar. Deltagarna i alla dessa tre grupper uppger i det självskattade frågeformuläret att de skulle påverkas negativt, ur ett hälsoperspektiv. I några punkter finns det en viss skillnad mellan grupperna, dock pekar de i samma riktning (Norman, et.al., 2010). Detta visar att de som har en vardag med någon

(12)

8

typ av aktivitet i naturmiljöer skulle påverkas negativt om aktiviteten togs bort från dem, och att en studie som denna då kan vara ett sätt att synliggöra det faktum att aktiviteter i sådan miljö är positiva för människans hälsa. Även då resultaten i hälsoaspekterna inte visade lika stora positiva effekter när promenader istället pågick i urbana miljöer. Att hypotetiskt ta bort något är dock något som inte går att förutse reaktioner i, vilket sänker trovärdigheten i resultatet av studien som Norman et.al. (2010) utfört. Trots detta går det att styrka med de studier som bland annat Li, et.al. (2011) och Mitchell (2013) gjort där hälsoeffekterna av exponering av naturmiljöer är positiva.

2.2.2 Naturområden som hjälp under återhämtning vid sjukdom

En studie som publicerades 1986 (Ulrich, 1986) gav ett resultat som visade att exponering av naturmiljöer ger en positiv verkan på mental nivå hos personer som återhämtar sig från någon typ av operation. Patienterna som deltog i studien fick själva fylla i frågeformulär och skatta sitt mående. Det visade sig att människor som befann sig på ett sjukhus efter operation och hade utsikt mot naturen eller grönområden kände sig piggare efter färre dagar, i jämförelse mot de som blev placerade med en utsikt över kala väggar, stadsmiljö eller motorvägar. Detta menar författaren är positivt för både patienter och staten – då de inlagda patienterna tillfrisknar snabbare, och staten som då i slutändan skulle kunna spara pengar inom vården genom detta, eftersom varje persons sjukhusnatt är utgifter för dem (Ulrich, 1986). I en annan studie beskriver Westlund (2015) att deltagarna led av stressyndrom eller PTSD (Post-traumatic distress) och att positiva effekter av att vistas i naturområden var tydliga. Han påpekar att detta inte har löst hela deras sjukdomsfall, dock att naturen gett dem en chans att finna tillbaka till ett lugn i de själva. Detta kan då påverka deras period av tillfrisknande från sjukdomen och vara ett sätt att underlätta den psykiska påfrestningen många upplever i och med sitt sjukdomsfall.

2.2.3 Hälsa och friluftsliv i Sverige

Folkhälsomyndigheten beskriver hur det psykiska välmåendet blir sämre i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2018). Tabell 1 visar att det psykiska välbefinnandet upplevs som sämst hos kvinnor 16–29 år, det har även ökat mellan 2004–2018. En ökning av den procentuella andelen som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande har dock skett i alla grupper bortsett från gruppen män 65-84 år, mellan dessa år (SCB, 2020).

(13)

9

Tabell 1 Nedsatt psykiskt välbefinnande efter ålder, i procent. År 2004–2018.

Källa: FHM (2020).

I Sveriges arbete med friluftsliv har Naturvårdverket satt tio friluftspolitiska målsättningar, utefter regeringens beslut 2012 (Naturvårdsverket, 2020a). En av de tio punkterna är ”Friluftsliv för god folkhälsa”. Här beskriver Naturvårdsverket att friluftslivet kan vara en viktig resurs i arbetet med folkhälsan, då livsstil och levnadsvanor har kommit att bli något som påverkar exempelvis befolkningens psykiska hälsa negativt när stillasittandet har ökat. De påpekar även att det finns vissa skillnader mellan olika grupper - utifrån bland annat ålder, kön, inkomst - i nivån på utövandet av friluftslivet, men att ett mål i denna punkt är att förutsättningarna ska förbättras och att det ska leda till att det bli mer jämställt mellan grupperna i dessa frågor (Naturvårdsverket, 2020b).

I Sverige arbetar hälso- och sjukvården med FaR (Fysisk aktivitet på recept). Det har tillämpats för att främja fysisk aktivitet och det förskrivs av vårdpersonal till patienter som anses vara i behov av ökad fysisk aktivitet. Aktiviteten individanpassas utifrån intresse, livssituation och diagnos, de menar att det viktiga är att det sker en pulshöjning under utövandet (Fyss, 2020).

2.3 Naturen som terapi

Det finns en del länder och kulturer som använder sig av skogen och natur- och friluftsområden som en del av ett folkhälsoarbete och att främja befolkningens fysiska och mentala hälsa. Reed och Rothenberg (1993) beskriver att Norge, och dess befolkning, har ett unikt förhållande till deras omgivning och natur. Landets invånare är utspridda och år 1993 bestod endast 1 procent av landet av städer och byggnader. Detta i jämförelse med Sverige där 3 procent av landet består av bebyggd mark (SCB, 2020). Det Reed och Rothenberg (1993) menar är att det i Norge handlar om kulturell historia och en traditionell attityd gentemot natur och miljö, och att de i det förhåller sig till naturen på ett annorlunda sätt i jämförelse med många andra länder och kulturer där urbanisering visas på ett tydligare sätt.

Detta beskriver även Gabrielsen, et.al. (2019), som i sin studie har tittat på Norges arbete med främjandet av folkhälsa genom friluftsliv – så kallat friluftsterapi.

Ålder 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

16-29 år Kvinnor 28 25 22 23 25 25 29 33

Män 13 14 10 10 12 14 17 19

30-44 år Kvinnor 20 20 17 16 17 17 20 22

Män 14 12 11 14 12 12 14 17

45-64 år Kvinnor 15 13 12 13 13 13 17 16

Män 10 9 9 10 9 10 12 12

65-84 år Kvinnor 10 11 8 10 9 9 10 11

Män 7 7 6 6 5 5 7 7

(14)

10

Gabrielsen och Fernee (2014) pekar på att Norges arbete med friluftsterapi, och annat arbete för att främja psykisk hälsa genom naturen, är i deras fördel – i och med den kulturella bakgrunden de har med sig i landet. Dock menar de på att det trots det är viktigt att jobba med denna fråga, främst med barn och unga då det inte är en självklarhet i allas liv. Denna form av Friluftsterapi har de fått med inspiration från USA (Fernee, et.al. 2015), där det under början av 1900-talet utvecklades en så kallad wilderness therapy. Detta blev ett fenomen som spred sig och finns idag etablerade i varierande former som terapeutiska program – med främst naturen som en gemensam faktor (Fernee, et.al. 2015).

Det går att hitta friluftsterapier även i Sverige. Ett exempel på ett samarbete mellan de nordiska länderna är Nordisk Friluftsterapi/Vildmarksterapi, där de anpassat och utveckla terapiformen efter skandinaviska förhållanden och behov.

De fokuserar sin terapiform främst på ungdomar och unga vuxna som handskas med stress, psykisk ohälsa och sociala svårigheter (Vildmarksterapi, 2020).

Även i Japan forskar och arbetar de för att använda sig av skog och naturkontakt för att främja människors hälsa. Shinrin-yoku är en japansk term som betyder skogsbad eller att ta in skogens atmosfär (Park, et.al. 2010). Detta begrepp myntades 1982 och kan beskrivas som att hitta kontakt med naturen och ta in dess atmosfär för att förbättra den mentala och fysiska avslappningen hos individer och i deras tillstånd. Park, et.al. (2010) genomförde en studie i Japans skogar där resultatet visade att skogsbad har en positiv effekt på människors hälsa, fysiskt och psykiskt. Detta gjordes i jämförelse med människor som befann sig i stadsmiljöer och det var påtagliga skillnader mellan de olika miljöerna och effekten på individernas påverkan.

I nästkommande avsnitt beskrivs studieområdet; Höga kusten. Där innebörden i att regionen utsetts till ett världsarv, och varför, förklaras. Även hur regionens förhållning till studiens huvudämnen tas upp.

(15)

11

3. STUDIEOMRÅDE

Det finns en del forskning kring sambandet mellan naturkontakt och människans hälsa. Dessa är ofta utförda genom att titta på länder i sin helhet. Höga Kusten är ett område med stor tillgång till naturområden, som många andra regioner i Sverige. Då Höga Kusten även är ett välkänt turistområde är det då viktigt att titta på hur lokalbefolkningen mår och hur deras nyttjande av de tillgängliga naturområdena ser ut. Det har samtidigt inte gjorts några större efterforskningar i den specifika regionen ur detta perspektiv. Därav är Höga Kusten det valda studieområdet i denna uppsats. Detta kommer även vara ett sätt att ge regionen ännu en utgångspunkt i sitt fortsatta arbete i frågan.

3.1 Höga Kusten

Höga Kusten är känd för sin fantastiska natur och är en region som tidigt började förknippas till naturturism och rekreationsmiljöer (Sandell, 2008).

”Höga Kusten har under senare år satts i centrum för riksintresset på ett sätt som överträffar andra länsdelar.

Sålunda har i riksplanearbetet Höga Kusten – i riksplanen benämnd Norra Ångermanlands brantkust – utpekats som ett av de tre kustområden i landet som bedöms ha speciellt goda kvaliteter för det rörliga friluftslivet.” (Nordgren. Citerat i Sandell, 2008. S. 7) Höga Kusten i Ångermanland, Västernorrlands län, är en kustzon mellan Örnsköldsvik och Härnösand som år 2000 utsågs av UNESCO till ett världsarv (UNESCO, 2020). I Höga Kustens totala yta på 1300 kvadratkilometer och ungefär 100 km långa kustavsnitt är bland annat Skuleskogens nationalpark lokaliserad (NE, 2020b). 2006 blev Kvarkens skärgård i Finland även en del av detta och de bildar tillsammans ett gränsöverskridande världsarv. Det som gör Höga Kusten unikt i sig själv är den landhöjningen som har skett, och fortfarande sker, efter inlandsisens avsmältning för 9600 år sedan. Denna typ av landhöjning som pågår ständigt i Höga Kusten är den största i världen i sin kategori. Mätningar har visat att under en period av 100 år stiger landskapet ungefär 0,9 meter och har en landhöjning idag på 294 meter. Flora och fauna anpassar sig efter de speciella geografiska förutsättningarna som områdets landskap utgör och en bredd av växtlighetsarter har uppkommit genom åren (UNESCO, 2020).

(16)

12

Figur 1 Karta över Västernorrland, Källa: Raa (2019)

Höga kusten är, som tidigare nämnt, en region som är lokaliserat i Västernorrlands län (Figur 1). Detta innebär att det är Länsstyrelsen Västernorrland som styr olika resurser och beslutar om en viss del av den utveckling och de förändringar som sker i länet och även i exempelvis de kommuner och regioner de omfattar. De arbetar för att främja samverkan mellan aktörer som är viktiga för länets tillväxt och utveckling, och utformar strategier för detta som även anpassas efter de förutsättningar och behov som finns i området i fråga. De fördelar då stöd och bidrag för de strategiska utvecklingssatsningar som sker inom länet och några av de områden det bland annat kan handla om är näringsliv, social hållbarhet, regional utveckling och miljöskydd (Länsstyrelsen Västernorrland, 2020a). Länsstyrelsen arbetar även regionalt med friluftsliv och detta utefter de nationella mål som är satt (Länsstyrelsen Västernorrland, 2020b).

Ett kommunalt bolag som jobbar med strategisk utveckling av besöksnäringen i Höga kusten bildades år 2014; Höga Kusten Destinationsutveckling (HKDest, 2020). De fyra kommunerna; Örnsköldsvik, Härnösand, Kramfors och Sollefteå jobbar här tillsammans med uppgiften att i Höga kusten främja besöksnäringens strategiska utveckling i regionen. De vill bli ett internationellt destinationsmål som skapar tillväxt och främjar förutsättningarna för att nya arbetstillfällen skapas. Även utveckling, stolthet och framtidstro är viktiga ledord för bolaget i deras arbete framåt (HKDest, 2020). Detta är ett exempel på hur kommuner, som aktörer, samverkar för att främja en strategisk utveckling i länet.

Det kommande avsnittet beskriver studiens metod - det vill säga hur studien genomförts, vilka typer av metoder som använts i respektive del av studien.

(17)

13

4. METOD

4.1 Metodval

För att besvara syftets frågeställningar har en kvalitativ metod har använts, i form av intervjuer. Studiens främsta syfte är att undersöka hur ett arbete med friluftsliv gentemot folkhälsofrågor ser ut i Höga Kusten. Detta kräver en mer djupgående studiemetod än vad en kvantitativ metod kan ge. Metodvalet gjordes med grunden i att frågeställningarna kräver ett djup i ämnet inom det studieområdet som studien berör, därför blev valet en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna har genomförts, dels via videosamtal dels via telefonsamtal, med en efterföljande transkribering. Materialet har sedan analyserats och då givit underlag till studiens frågeställningar och en insyn i det valda studieområdet. Hay (2016) skriver att det är viktigt att ta in det kritiska ögat och se vilka styrkor och svagheter olika typer av metoder skulle ha för studien i fråga. I och med att studiens syfte kräver en mer djupgående analys i ämnet är intervjuer med ämnesrelevanta informanter det som skulle ge studien bäst resultat (Hay, 2016).

Urval av intervjupersoner och hur genomförandet gick till beskrivs nedan.

Därefter även validitet och tillförlitlighet i den data som använts. Den tematiska analysen nedan beskriver hur insamlade data analyserats, och slutligen beskrivs en metoddiskussion där det diskuteras hur olika faktorer kan ha påverkat processen av studiemetoden.

4.2 Intervjuer 4.2.1 Urval

Fem personer med en relation i sitt arbete till friluftsliv, hälsofrågor och studieområdet Höga Kusten valdes ut för att intervjuas och vara en del av och bidra till studien. Att välja intervjupersoner utifrån att forskaren ser att de besitter kunskap i ämnet, och på så sätt kan bidra till studiens syfte, kallas subjektivt urval enligt Denscombe (2018). Hay (2016) påpekar att en av de viktigaste delarna av en kvalitativ studie är valet av informanter att intervjua, och så även antalet informanter, då detta utgör hur resultatet kommer att formas. Därför bör forskaren ha en tydlig bild av den studie denne kommer att genomföra. Hay (2016) menar att desto mer fokuserat studieämnet är och ju mer inläst forskaren är - desto lättare blir det att se vilken typ, eller vilka typer, av informanter som gör sig mest relevant för studien som genomförs. De intervjupersoner som valdes ut hade därför friluftslivs- och folkhälsofrågor som en mer eller mindre viktig del av deras vardagliga arbete och de jobbar alla i studieområdet. Tabell 1 visar de informanter som deltagit, dess yrkesroller och vilken typ av intervju som genomfördes med varje informant. Ett val att inte använda informanternas namn gjordes och istället benämns de i texten med förkortningar som baseras på den organisation de jobbar för – vilka även går att utläsa i tabell 2. Valet att använda förkortningar gjordes

(18)

14

inte på grund av anonymitet, då informanterna är lätt att hitta i och med att deras yrkesroller är specifika och de är ensam med deras titlar inom organisationerna.

Tabell 2 Deltagande informanter, med förkortning som används vid benämning i texten

Källa: Författaren

4.2.2 Genomförande

Intervjuerna utfördes med en semistrukturerad intervjuguide, den främsta anledningen att använda den typen av intervju var för att ta ut fördelarna i att kunna använda följdfrågor - men även tryggheten i att ha en guide med frågor att luta tillbaka på. Detta skriver Hay (2016) även är ett positivt tillvägagångssätt i genomförandet då intervjuaren, på ett lättare sätt, kan leda tillbaka informanten till ämnet om denne svävar iväg i sina svar.

På grund av rådande omständigheter med en pandemi i världen under studiens gång genomfördes inte intervjuerna vid ett personligt möte (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Det valet gjordes då både informanternas och min egen hälsa och säkerhet togs till hänsyn - efter Folkhälsomyndighetens rekommendationer (Folkhälsomyndigheten, 2020b).

Två av fem intervjuer genomfördes via videosamtal. Informanterna blev informerade om studiens huvudämne och områdesavgränsning, de hade därmed en del insikt i intervjuns grund och även en viss möjlighet till förberedelse. De tre resterande intervjuerna gjordes genom telefonsamtal, då möjlighet till videosamtal inte fanns vid de tillfällena. Två av dessa tre informanter fick en intervjuguide med exempel på huvudfrågor tillskickad och hade då större möjlighet till förberedelse. Den åtskiljningen gjordes på grund av att informanten bad om detta och kände sig tryggare i att kunna förbereda sig ännu bättre. De intervjuguiderna som användes hade en liknande grund men frågornas struktur anpassades efter vilken yrkesroll den enskilda informanten hade.

Fyra av intervjuerna hölls i mitten av april 2020. Den femte och sista intervjun genomfördes i slutet av april. Alla intervjuer startade med en kort presentation av mig själv och studiens grund. Därefter tillfrågades varje informant om medgivande om att spela in den kommande intervjun, detta var samtliga informanter okej med. Det var en variation på hur lång genomförandetiden av

Organisation Yrkesroll Informant Intervjusätt

Örnsköldsviks kommun Friluftsstrateg ÖKF Telefonsamtal

Region Västernorrland Folkhälsoplanerare RV Videosamtal

Länsstyrelsen Västernorrland Friluftssamordnare LV Videosamtal

Höga Kusten Turism Verksamhetsledare HKT Telefonsamtal

Örnsköldsviks kommun - Representant i den kommunövergripande ÖKV Telefonsamtal Välfärdsförvaltningen förvaltningen - Naturgruppen

(19)

15

intervjuerna var. De varade mellan 20–60 minuter, med anledning av mängdskillnaden av följdfrågor som användes. Något som även påverkade längden på intervjuerna var att vissa informanter gav mer utförliga svar.

4.2.3 Tematisk analys

Den analysmetod som använts för att analysera empirin är vad som kallas tematisk analys (Braun och Clarke, 2006). Med denna analysmetod letar forskaren efter återkommande teman eller koder i det insamlade materialet, som då visar sig ha en tydlig relevans i studien. Att analysera data på detta sätt gör även att materialet har lättare att komma fram tydligare än endast forskarens egen bild av den insamlade data (Braun och Clarke, 2006). Forskaren ska bli bekant med materialet och därefter hitta mönster efter dess relevans för studiens syfte, och på så sätt hitta teman som representerar resultatet. Vid sökandet efter teman är det till en fördel att ha kodat empirin innan för att lättare plocka upp något återkommande. Detta är de tre första stegen som Braun och Clarke (2006) beskriver i hur en tematisk analys kan genomföras. I det fjärde steget sållas teman ut, för att inte ha ett onödigt överflöd av dessa när forskaren kommer in på femte steget. Där namnges och definieras de teman som valts ut, och därefter i sjätte och sista steget formas det till en rapport (Braun och Clarke, 2006).

4.3 Metoddiskussion

På grund av en given tidsram för studien har det påverkat utgångsläget och därmed har bland annat antalet deltagande informanter fått begränsas.

Sammanlagt tillfrågades åtta personer via mejl om de ville delta, fem av dem svarade och var positiva till ett deltagande. När informanterna valdes till studien var det relevant att de arbetade i studieområdet Höga Kusten med en insikt i studiens huvudämne; friluftsliv i förhållande till folkhälsa för lokalbefolkningen, eller arbetade med friluftsliv eller folkhälsofrågor inom regionen. Om antalet informanter hade varit fler skulle det kunnat ge studien en större bild av hur Höga Kusten-regionens arbete ser ut, i och med att det hade inneburit fler infallsvinklar och mer kunskap i ämnet. Det är därför inte möjligt att med denna studie dra några generella slutsatser. Något som hade kunnat göras annorlunda var att ha informanter från fler av kommunerna än endast Örnsköldsvik. Minst en person från alla kommuner blev tillfrågade att delta, men på grund av dåligt gensvar blev utfallet som tabell 2 visar. Detta kunde ha hanterats annorlunda genom att söka mer intensivt efter potentiella deltagare från alla inblandade kommuner.

Ett alternativ till den kvalitativa intervjustudien hade kunnat vara en enkätstudie, och då en kvantitativ studiemetod. Anledningen till att valet föll på en kvalitativ metod var att det passade syftet och frågeställningarna i studien bättre. En kvalitativ intervjustudie ger möjlighet till att få utförliga svar och även möjlighet

(20)

16

till följdfrågor, för att få en tydligare eller djupare bild av svaret (Denscombe, 2018). Hur intervjufrågorna ställs till informanten kan vara en faktor som påverkar det svar denne ger (Denscombe, 2018). Därför försökte jag, som intervjuperson, ställa så öppna och objektiva frågor som möjligt för att ge informanterna utrymme till deras svar, och därmed undvika att det skulle speglas från mig som intervjuar. Det kan dock vara en utmaning, främst som oerfaren intervjuare, att komma ifrån detta helt (Denscombe, 2018).

Jag som intervjuperson kan påverka informanterna på olika sätt. Bland annat i hur jag ställer frågor och följdfrågor, och hur jag agerar under intervjun gentemot dem (Hay, 2016). Det jag hade gjort annorlunda nästa gång är att vara ännu mer påläst, och då kunnat ställa fler följdfrågor för att få ut mer av informanterna.

Även att intervjuerna var genom video- och telefonsamtal kan ha haft en viss påverkan, då det kan upplevas lättare att interagera med en annan människa vid ett riktigt möte (Hay, 2016).

Alla informanterna fick på förhand veta studiens huvudämne, och två fick även en intervjumall på de grundfrågor som intervjun bestod av. Det kan medföra att informanterna inte svarar utifrån sig själva, utan istället läser på i ämnet innan intervjun och har det som grunden i sina svar under intervjun. Med en kvalitativ studiemetod finns det vissa brister. Resultatet visar ingen reell statistik som pekar på fakta, det är personer som gör ett val i hur de vill framställa sig i ämnet.

Huruvida informanterna svarat ärligt på intervjufrågorna går inte att veta, men det finns alltid en risk att människor svarar utifrån vad de tror att intervjupersonen vill höra. Det kan också vara så att informanterna svarar på ett visst sätt för att det är positivt för de själva och organisationen i fråga. Dessa faktorer är något att ta i beaktande och kan ha påverkat studiens resultat.

Det som inte går att visa med denna metod är hur lokalbefolkningen ser på friluftslivet i Höga Kusten och i vilken utsträckning de utnyttjar naturområdena i regionen idag. För att få det perspektivet på studiens ämne hade en kvantitativ enkätundersökning kunnat genomföras.

4.4 Etiska aspekter

I och med intervjuerna i studien har det tagits hänsyn till de forskningsetiska huvudprinciperna som innebär att; det framkommer tydligt att deltagandet i studien är frivillig och att det finns ett muntligt eller skriftligt samtycke; falska förespeglingar undviks; och den nationella lagstiftningen följs.

Intervjupersonerna har även rätt i att avbryta intervjun när som helst under tiden den genomförs, och att i efterhand kontakta mig, som skriver studien, om denne skulle välja att inte vara en del av studien (Denscombe, 2018).

Den empiri som har samlats genom intervjuerna har analyserats och presenteras i kommande avsnitt.

(21)

17

5. RESULTAT

För att på ett enkelt sätt besvara studiens syfte har resultatet delats in i de tre frågeställningar som ställts. Utefter analysen av intervjuerna har teman identifierats och anordnats under de frågeställningarna de har relevans i.

Informanterna benämns vid förkortningar baserat på vilken organisation de jobbar vid, beskrivning av detta visas i Tabell 2 där även informanternas yrkesroll beskrivs.

5.1 Regionens utnyttjande av naturområden och friluftsliv som resurser i ett folkhälsoperspektiv

Genom att titta på hur, och i vilken grad, naturområden och friluftsliv används gentemot folkhälsoaspekten, kan det ge en bild av var eventuella behov av förändringar eller förbättringar i frågan kan göras. Informanterna ger deras egna och respektive organisationers syn på frågan, där det vid många fall ser liknande ut.

5.1.1 Medvetenhet kring hälsa och friluftsliv

Bland det första alla fem informanter fick frågan om var hur medvetenheten kring friluftsliv och de hälsofrämjande effekterna denna typ av utövande har, och även hur deras nuvarande arbete i detta såg ut. Medvetenheten ansågs enligt alla informanter vara medel till hög. Alla menar dock inte att detta innebär att utövandet är i linje med den medvetenheten som uppfattas att finnas bland befolkningen och den offentliga sektorn. Informant ÖKF berättar om en enkätundersökning som gjordes 2018, där befolkningen i Örnsköldsviks kommun besvarade frågor i ämnet friluftsvanor och friluftsliv:

”I vår enkät ställde vi frågan på betydelse på hälsotillståndet om det Inte skulle finnas. Då skattade man att sitt hälsotillstånd skulle vara sämre om man inte hade friluftsliv. Så det finns en viss medvetenhet ändå att koppla ihop att vara ute och ens hälsotillstånd och friluftsliv, så det är absolut inte på noll.” (ÖKF)

Trots tecknet på denna medvetenhet finns det många faktorer som pekar på att det ständigt finns ett arbete som måste pågå för att få människor, och fler människor, att ta sig ut i naturen. Bland annat det faktum att det finns många små kommuner där samma tillgång till resurser och bemanning inte finns för att arbeta med den frågan, i jämförelse med större kommuner i regionen. Vilket kan påverka tillgängligheten till naturen och både mängden och typen av information befolkningen i en kommun får ta del av, och då i slutändan påverka i vilken grad friluftsliv utövas i en specifik kommun . Även synen människor har på vad ett utövande av friluftsliv innebär ses som en punkt som bör arbetas med – att

(22)

18

friluftsliv även kan vara så enkelt som att ta en promenad till närmsta sjö för att ta en picknick eller filosofera, och att det kan vara nog för att påverka hälsan positivt vid ett kontinuerligt utövade av detta.

”Vi jobbar utifrån 10 friluftspolitiska målsättningar som vi har i Sveriges friluftspolitik, och däribland har vi ’friluftsliv för god folkhälsa’. Så det är en av målsättningarna, att vi ska underlätta för människor att komma ut och få naturupplevelser - just för att det är bra för folkhälsan.” (LV)

De 10 friluftspolitiska målsättningarna är något återkommande hos några informanter och ses som en viktig grund att arbeta utifrån för att ta sig i rätt riktning – för befolkningens skull i deras hälsa och relation till friluftslivet.

5.1.2 FaR – Fysisk aktivitet på recept, och digitala promenadslingor

Region Västernorrland har jobbat med FaR i ungefär 20 år. Informant RV beskriver att denna metod används som komplement eller ersättning till vissa läkemedel och förskrivs till patienter genom hälso- och sjukvården och specialistvården. I början förskrevs det 500 FaR per år, en stor ökning har skett då det förskrevs 11 000 FaR under 2019. 2019 togs det även ännu ett steg i några av kommunerna; Örnsköldsvik; Sollefteå; och Härnösand, genom att tillsammans med Länsstyrelsen utarbeta digitala promenadslingor – som är digitala kartor som finns att hämta som PDF-filer på Region Västernorrlands hemsida. Detta menar de ska vara ett hjälpmedel som skapar bättre förutsättningar för regionens befolkning till eget initiativ att ta sig ut i skog och mark.

”…att rekommendera patienter och att ge de alternativ, att de tar ett eget ansvar. Och vi kan bara erbjuda att ’de här möjligheterna finns’.” (RV)

Informant RV pekar också på att dessa promenadslingor är tänkt som en vägvisare för de patienter som förskrivs med FaR, då personal inom vården kan ge ett fysiskt häfte till patienten i fråga för att underlätta det första steget i initiativtagandet.

FaR är en metod alla informanter pratar positivt om och ses även hos några av informanterna som något som skulle kunna användas ännu mer, men i frågan om friluftsliv;

(23)

19

” Vi vet ju sen förut att röra på sig och ohälsa hänger ihop tydligt med varandra. Och även att finnas ute i naturen är ju ytterligare något som förstärker det, det tycker jag man kan utveckla på samma sätt som FaR, att kunna få naturvistelse på recept istället för mediciner.” (HKT)

5.2 Regionens arbete i tillgängligheten till naturområden och friluftsliv En viktig faktor för att en stor del av befolkningen ska överväga att ta sig ut i naturen är tillgängligheten. Informanterna har liknande åsikt i att de som redan har ett intresse för friluftsliv tar sig förbi de hinder som kan finnas, i och med detta menar de att det främst är de som upplever svårigheter, eller inte har som vana att röra sig i naturen, som bör få mer fokus.

5.2.1 ”Friluftsliv för alla”

En av de 10 friluftspolitiska målsättningarna som satts i landet är ”Friluftsliv för alla”. Vilket är en punkt som informanterna på något sätt tar upp och har samma syn på – att naturen och friluftslivet i regionen ska vara möjlig att uppleva för alla. De menar att tillgängligheten måste anpassas i de områden där det finns möjlighet för detta, och att ingen målgrupp ska behöva se onödiga hinder när de ska ta sig ut i naturområden. Informant HKT är den deltagande i intervjustudien som har perspektivet från turistdestinationernas sida i frågan;

”Det handlar mycket om att det är länsstyrelsen som ska se till att göra det tillgängligt. Vår roll, min roll och företagen, det vi gör är att försöka få företagen att hitta målgrupper som kanske inte är de man tänker sig.” (HKT)

Det informant HKT syftar på i citatet är målgrupper med exempelvis funktionsvariation och även äldre. Informanten berättar också att det planeras vandringsguider i Härnösand, där framkomligheten är god nog för att ha möjlighet att röra sig med olika typer av hjälpmedel och finns en fin miljö att njuta av. Något som även tas upp är miljön kring olika typer av gruppboenden och särskilda boenden, då det just nu sker förbättringar för att de boende ska ha tillgång till fina och lugna utemiljöer

I detta ämne kommer även de människor som inte har någon erfarenhet av att vistas i naturområden in, och kanske inte vet hur de ska förhålla sig till den typen av miljöer. Det kan ofta handla om ekonomiskt- eller socialt utsatta grupper i samhället som exempelvis nysvenskar eller arbetslösa.

(24)

20

”…folkhälsan blir sämre, och allt mer ojämlik. Och det stora gapet där växer och det försöker vi minska. Och vi försöker nå de här som inte har någon naturkontakt med sig från tidigare.” (LV)

Dessa grupper har därför ett stort behov av information och ibland till och med någon som vägleder de fram till att de känner sig trygga.

5.2.2 Sprida kunskap och information

För att en befolkning ska förstå den grundläggande innebörden med friluftslivets påverkan på hälsan måste de få möjlighet att ta till sig kunskap. Om kunskapen används som ett verktyg i att få människor att röra på sig ute i större utsträckning, är det något som bör utnyttjas mer menar informant RV;

”Jag uppfattar att vi är på rätt spår, men att vi kan göra mycket mer i det här. Just i att sprida kunskap och information om friluftslivets betydelse för hälsan.” (RV)

Även att ge de som behöver kunskap i vad exempelvis allemansrätten innebär och hur karta och kompass används för att orientera sig, är ganska små men viktiga faktorer som spelar in i frågan, påpekar några av informanterna.

Bland annat informant ÖKF tycker att det arbete som görs idag i frågan är på rätt väg, men att det finns många fler vägar att ta samtidigt. Det gäller att hitta nya sätt att nå den bredd av människor som samhället består av.

”…sen tror jag att vi absolut skulle kunna göra mer. Och man skulle kunna bli ännu duktigare på medborgardialoger och annat.” (ÖKV) Att jobba mer med att hitta sätt att kommunicera med vad befolkningen behöver, och vill ha, för att komma närmre steget att ta sig ut på en mer vardaglig basis är en viktig del att ta tag i. En undersökning som gjorts inom regionen beskrivs också, där en stor del av gruppen flickor 16–29 år var intresserad av att utöva friluftsliv men hade ingen att göra det med. Och även att många äldre upplever ensamhet i dagens samhälle (Örnsköldsviks kommun, 2018).

5.2.3 Sänka trösklar – att ta hänsyn till och motverka hinder

Att sänka trösklarna till utövandet av friluftsliv var även det ett återkommande ämne hos några av informanterna. Olika typer av trösklar, eller hinder, som tas upp är bland annat; tillgänglighet till information om områden; tillgängligheten för nybörjare; och bilden befolkningen har av vad friluftsliv innebär.

(25)

21

”…det ska vara enkelt att ta sig ut till några sådana här områden så de får en provsmak av vad det är. För en del innebär friluftsliv ett tält på fjället med triangelkök – men det är inte den definitionen vi jobbar efter. Det vi jobbar efter är att vara ute i natur- och kulturlandskap, för att njuta av den och så vidare.” (ÖKF)

Med detta menar informant ÖKF att bilden av friluftsliv måste breddas – att det är för många människor som ser friluftslivsutövande som en livsstil som måste levas efter, eller något som tar tid och är något man måste lära sig. Detta är en viktig del att arbeta mer på påpekar informant ÖKF, då det har en stor chans att påverka hur människor förhåller sig till naturen i deras vardag.

5.3 Potentialen i naturområden och friluftsliv gentemot folkhälsofrågan Om en förbättring kring en fråga ska kunna ske är det viktigt att potentialen till detta också finns. Att Höga kusten som naturområde har potential att användas tydligare i folkhälsoperspektivet är något som de deltagande informanterna i studien är överens om. De menar på att potentialen bör diskuteras och uppmärksammas då det skulle öka chansen till ett arbete mot förbättring.

5.3.1 Utbud av naturområden

I och med att Höga kusten är en känd turistdestination hamnar mycket av fokuset på de mest kända områdena i regionen när det görs reklam eller vid en sökning efter platser att besöka. Det gör att naturområden som stora delar av befolkningen inte känner till inte utnyttjas på det sättet de har potential till;

”…det är väl något man kan lyfta ännu mer till de lokala också, att det finns mer. Men samverkan mellan företag, ideella föreningar, lokala aktörer osv något som skulle kunna lära av varandra och hur man skulle kunna lyfta fram nya områden. Att visa var det inte är lika mycket folk, om man skulle vara osäker, och att man avlastar de välkända lederna för att minimera slitage.” (ÖKV)

Informanterna ser allihop att det finns outnyttjade platser som kan ge härliga upplevelser och att det inte krävs någon fjälltopp för att få ut det fina av naturen.

Detta menar de kan vara något de måste arbeta mer med, att inspirera till att fler besöker platser de inte besökt tidigare. Men även att de själva blir bättre på att ge dessa områden uppmärksamhet för att hänvisa människor dit, med hjälp av bland annat skyltar i naturen och digital information. Dock pekar informant ÖKF på att det är viktigt att tänka på hur till exempel den äldre generationen tar till sig information, och de som inte har tillgång till internet eller modern teknologi. Det måste finnas ett tänk att alla ska kunna få tillgång till den information som de vill nå ut med, på ett eller annat sätt.

(26)

22

5.3.2 Samverkan

Samarbete och samverkan kan ofta vara något som anses vara en viktig del av stora arbeten, då utbyte av information och erfarenhet ofta ger en positiv effekt i det långa loppet. Detta är något som återkommer under några intervjuer – att fler typer samarbeten skulle vara något att satsa på;

”Vi behöver ju etablera ett samarbete med turistföreningar och föreningslivet och engagerade människor som kan sin sak.” (RV) Idag verkar det inte finnas något tydligt samarbete mellan offentlig sektor och enskilda naturturistdestinationer. Dock finns det olika typer av resurser att nyttja mellan olika aktörer vid större evenemang, detta beskriver informant LV;

”…då är det så pass stor påverkan och då behöver man söka dispens eller tillstånd för det, och prövar vi det. Och det kan man tycka att det inte är att stötta utan snarare ett hinder för exempelvis naturturismföretagare. Men det är det inte, för då kan vi också tillhandahålla ganska mycket som är till hjälp för dessa företagare.”

(LV)

Det faktum att människor kan känna sig ensamma och att utifrån den medborgarenkäten se att det är brist på sällskap som hindrar många människor att ta sig ut, är något som informanterna har reagerat på. En potential som kommer upp i diskussion om hur detta skulle kunna lösas är föreningar och föreningslivet.

Informanter påpekar att det är delvis det här sådana organisationer är till för – att få med sig människor och skapa samhörighet för olika typer av människor i samhället.

”…15 procent saknar någon att göra det med. Då är ju dessa potentiella medlemmar i någon förening, om de kan möta det behovet.

Både att man kan lära av varandra och att vara med varandra. Så där kan man också jobba med mycket – både länsstyrelsen och kommuner, men även civilsamhället kan göra mycket.” (ÖKF)

Region Västernorrland har haft en viss kontakt med Friluftsfrämjandet i och med de digitala kartorna och promenadstigar de etablerat. De har ett hopp om att systematisera och bli ett sätt att konkretisera samarbete med föreningslivet inom friluftsverksamheten;

”…det är på gång skulle jag säga!” (RV)

(27)

23

6. DISKUSSION

Studiens första, av tre delar, i resultatet visar att en medvetenhet kring hur ett rikt friluftsliv har en positiv påverkan på hälsan hos en människa, finns till en viss grad. Dock är det inte bara medvetenheten som är nödvändig för att folkhälsan i Höga kusten ska kunna förbättras, ett utövande av friluftsliv måste också ske. En strävan som en av informanterna påtalar att denne har i sitt arbete är att befolkningen ska få friluftslivet till en naturlig del av deras vardag, och inte känna att det finns några hinder som stoppar de från den möjligheten. I den enkätundersökning som gjordes 2018 i en av kommunerna visade det att majoriteten av de svarande skulle påverkas negativt i sitt mående om de inte hade haft tillgång till ett friluftsliv. Samma typ av mönster ser även Norman, et.al.

(2010) i sin studie. När det finns samma tecken, men från motsatta sätt att se på frågan, visas det även där att en människas hälsa faktiskt påverkas positivt av ett utövande av friluftsliv.

Informant RV berättar hur FaR – fysisk aktivitet på recept – är något kommunerna i regionen jobbar med på sina hälso- och vårdcentraler och i specialistvården och att förskrivningarna av FaR har ökat. Detta för att få de patienter som visar ett behov av mer rörelse i vardagen, och då röra på sig kontinuerligt som komplement till vissa typer av läkemedel. Li, et.al. (2011) skriver hur fysisk aktivitet är viktig för en människas hälsa, men att även omgivningen som aktiviteten utövas i spelar roll och att en naturlig miljö ger tydligare positiva effekter på både stresshormoner och blodtryck. När några av dessa kommuner jobbar med digitala promenadslingor, både för FaR-patienter och för befolkningen, kan det vara något som har stor positiv påverkan i slutändan. Även då den psykiska hälsan visar samma typ av skillnad i olika omgivningar, vid rörelse (Mitchell, 2013).

När informanterna pratar om ”friluftsliv för god folkhälsa” går det även att koppla ihop med FaR och hur det medfört att promenadslingorna har utarbetats. Det går att se på det sättet att det visar på en utveckling i hur förhållningssättet till naturkontakt pågår. En sådan sak kanske kan ha mer effekt än man tror. Emmelin, et.al. (2010) skriver om hur friluftslivet har utvecklats i Sverige och bytt karaktär i takt med att samhället förändrats. Detta kan vara något som får en befolkning att förändra synen på friluftsliv över tid, då informanterna också påpekar att det är en strävan i deras arbete.

I den andra delen av studiens resultatavsnitt är tillgängligheten till natur och friluftsliv det huvudsakliga ämnet, däribland att informanterna arbetar, och vill arbeta mer, för att friluftslivet ska vara tillgängligt för alla. Eftersom tillgänglighet innefattar många faktorer med olika grupper – som dessa i sin tur har olika behov, eller syn, på vad tillgänglighet innebär och innefattar. (Fredman,

(28)

24

et.al. 2014, och Emmelin, et.al. 2010). Informanterna beskriver hur de vill ha stort fokus på grupper som vanligtvis inte rör sig i naturområden och även hitta lösningar för att göra naturen tillgänglig, och friluftslivet möjligt, för människor med exempelvis funktionsvariationer, och även den äldre generationen. Ulrich (1986) beskriver hur patienter med exponering av naturliga omgivningar har skattat sitt mentala välmående mer positivt och då tillfrisknat i snabbare takt, i en jämförelse med patienter som inte hade den typen av upplevelse under sjukdomstiden. Det kan därför vara positivt att ha fokus på grupper med svårigheter sedan tidigare, som kan ha påverkat eller påverkar deras psykiska välmående, då det psykiska välbefinnandet kan vara viktigt hos individer i de grupperna. Detta är också något Westlund (2015) påpekar, att individer som har upplevt något psykiskt påfrestande får positiva effekter på den mentala hälsan av naturkontakt, och kan då underlätta den perioden som består av tillfrisknande.

I denna fråga handlar det även om att nå ut till de grupper i samhället som informanterna ser har behovet att vistas mer i naturområden – främst av hälsomässiga skäl. Det är en fråga som kan vara utmanande – att komma fram till de med den fakta och information som finns, både fysiskt och mentalt. När motivation är en av de sociala faktorerna som spelar in i tillgängligheten till friluftsliv, och blir då ett hinder om motivationen inte finns hos individen i fråga, kan det då vara svårt för kommuner eller organisationer att nå de grupper som inte har intresset för friluftsliv (Emmelin, et.al. 2010).

Om det skulle utredas vilka hinder en befolkning främst upplever till att ha ett aktivt friluftsliv, skulle det möjligtvis vara lättare för olika organisationer att ta hänsyn till dessa – kanske även motverka i vissa fall. Det beskrivs i Emmelin, et.al. (2010) att det inte är mycket forskning i de icke-aktiva grupperna, men att vid identifiering av hinder finns det möjlighet att jobba sig förbi dessa.

Exempelvis gruppen som upplevde ett hinder i brist på sällskap. Om denna faktor nu är identifierad skulle det vara något kommuner tar hänsyn till vid planering och organisering, och hjälper den gruppen att bli motiverad att börja utöva friluftsliv.

I den tredje och sista delen av resultatet diskuteras den potential regionen anses ha i naturområden och friluftsliv i arbete mot folkhälsofrågor. Det finns en enighet i att det finns potential i regionen, det första som kommer upp hos de flesta informanterna är all den natur som finns nära till hands för de allra flesta som lever i Höga kusten. De har uppmärksammat det faktum att det finns många outnyttjade platser och områden som bör lyftas fram och hänvisa människor till platserna. Reed och Rothenberg (1993) beskriver Norge och dess kulturella relation med den natur de besitter i landet. Att det kulturella har gjort att befolkningen i Norge på ett naturligt sätt rör sig i sin natur i vardagen. Det kan

References

Outline

Related documents

Resultatet här är att det mindre (15 m2) systemet med 1-glas, selektiva solfångare är mest lönsamt, men inte alltför långt ifrån kommer ett system med oglasade solfångare, som

Vi ville undersöka vad det fanns för likheter respektive skillnader mellan uppdragsförvaltande bolag, fastighetsförvaltning i egen regi samt företag som står för hela processen

- Högskoleutbildning inom medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande - Vara en god skribent med vana av att producera texter för olika kanaler. - Kunskap och erfarenhet

Resultatet av vår studie pekar på att det endast finns en fråga där vi statistisk kan säkerställa att en skillnad mellan könen råder, pojkar tycker att det är för lite

Det är inte på något sätt gratis för samhället att upprätthålla markområden, varför det också är viktigt att alla människor har tillgång till dessa områden.. Eva

På samma sätt som för kvalitet bör normnivåfunktionen för nätförluster viktas mot kundantal inte mot redovisningsenheter.. Definitionerna i 2 kap 1§ av Andel energi som matas

Dessa program har till ungefär 80-95% givit positiva resultat för personer i arbetsför ålder med just sikte på återgång i arbete.. Det saknas dock resultat för individer över

Det förutsätts (enligt definitionen för högtempe- raturlager som valts i denna utredning) att värme-.. pumpen behövs i systemet även utan lager, så att dess kostnad ej