Examensarbete
Dagvattenhantering
Vid Sunlight i Nyköpings kommun
Författare:
Catharina Serra Berglund Handledare: Thomas Jonsson Examinator: Geoffrey Lemdahl
Sammanfattning
Idag är dagvatten ett växande problem och är ett hett ämne att diskutera. På grund av urbaniseringen med växande städer och hårdgjorda ytor, rinner regnvatten av från gator och tar med sig eventuella föroreningar ner i dagvattenbrunnar. Från dagvattenledningarna leds vattnet ut till sjöar och hav. Vattenmyndigheten hade som mål att ytvattnet skulle vara av god ekologisk och kemisk status till år 2015, med undantagsfall något senare. Därav ännu viktigare att rena dagvattnet, vilket kan göras genom vegetation och infiltrering i mark och i öppna dagvattensystem. Öppna dagvattensystem har bättre kapacitet att ta emot större flöden av vatten än ordinära dagvattenledningar. Ökade dagvattenflöden kommer att ske oftare med det varmare klimatet och den ökade nederbörd som kommer med klimatförändringarna. Det är ett vanligt problem att dagvattenledningarna i städer blir överbelastade och dagvattenbrunnar och gator svämmar över. I denna rapport utvärderas ett industriområde som planeras att byggas om till bostadsområde, för vilka öppna dagvattensystem som kan användas. I dagsläget rinner dagvattnet från de hårdgjorda ytorna från industriområdet ner till recipienten utan rening.
Ett bra alternativ är att använda dagvattensystem som har vegetation och infiltrering för dagvatten, då kan dagvattnet både renas och fördröjas innan det når dagvattenledningen.
Abstract
Today stormwater is a growing problem and it is a hot topic for discussions. Due to the urbanization with growing cities and hard surfaces of asphalt and concrete, rainwater flows off the streets and takes contaminants into stormwater wells. From stormwater pipes, water is led to lakes and the sea. The Water Authorities had as a goal that the stormwater would be of satisfactorily ecological and chemical status until year 2015, or in exceptional case a little later. It is then even more important to purify the water, which can be done through vegetation and infiltration in soils and in openwater systems.
Openwater systems have better capacity to receive larger flows of water than stormwater pipes. Increased rainwater flows will happen more often with the warmer climate and the increased rainfall that comes with climate change. It is a common problem that urban stormwater pipelines are overloaded and stormwater wells and streets overflow. This report evaluates an industrial area that is planned to be converted into residential areas, for which open-stormwater systems that can be used. Today the stormwater flows from the soil sealed areas from the industrial area down to the recipient without cleaning. An efficient alternative is to use stormwater systems that have vegetation and infiltration for stormwater, so the stormwater can be purified and retarded before it reaches the stormwater pipeline.
Nyckelord
Dagvatten, stormwater, skelettjordar, torrdamm, grundvatten, klimatförändringar, biofilter växtbädd, rain garden, regnträdgård och miljökvalitetsnormer.
Tack
Ett stort tack till Helena Westin och Carina Lundgren på Structor för engagemang och möjligheten att gör detta arbete. Även ett stort tack till Åsa Eriksson och Mats Lindberg på Nyköpings kommun för hjälp och bidrag till material. Stort tack till min handledare Thomas Jonsson på Linnéuniversitetet för vägledning i arbetet.
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Dagvatten _______________________________________________________ 1 1.2 Föroreningar i dagvatten ____________________________________________ 2 1.3 Syfte och frågeställning ____________________________________________ 3 2 Metod och material ___________________________________________________ 4
2.1 Framtida klimatförändringar_________________________________________ 5 2.1.1 Sverige ______________________________________________________ 5 2.1.2 Södermanland ________________________________________________ 6 2.2 Grundvatten _____________________________________________________ 6 2.2.1 Klimatförändringars påverkan på grundvattnet ______________________ 7 2.3 Miljökvalitetsnormer ______________________________________________ 7 2.4 Olika tekniker för dagvattenhantering _________________________________ 8 2.4.1 Dammar _____________________________________________________ 8 2.4.2 Gröna tak ____________________________________________________ 8 2.4.3 Svackdike ____________________________________________________ 8 2.4.4 Torrdamm ___________________________________________________ 9 2.4.5 Växtbädd/Regnbädd____________________________________________ 9 2.4.6 Växtbädd med skelettjordar med biokol som rening __________________ 10 2.4.7 Översilningsytor _____________________________________________ 11
3 Resultat ____________________________________________________________ 11 3.1 Fallstudie ______________________________________________________ 11 3.1.1 Stadsfjärden _________________________________________________ 12 3.1.2 Områdesbeskrivning __________________________________________ 12 3.1.3 Nivån och riktning på grundvattnet _______________________________ 14 3.1.4 Markförhållanden ____________________________________________ 14 3.2 Förslag ________________________________________________________ 15 3.2.1 Flödesberäkningar på dagvatten _________________________________ 15
4 Diskussion __________________________________________________________ 18 5 Slutsats ____________________________________________________________ 21 Referenser ___________________________________________________________ 22 Bilagor _______________________________________________________________I Bilaga A Fotografi av dagsläget på området Sunlight _________________________ I
1 Inledning
Urbaniseringen ökar både i Sverige och globalt. På 30år har ungefär 3 miljarder människor flyttat till städer, vilket innebär att städerna måste växa och fler ytor blir hårdgjorda med exempel asfalt och betong. Det är inte bara positivt att städer växer utan det skapar också problem. Med hårdgjorda ytor kan inte regnvatten och smältvatten filtreras i marken utan skapar översvämningar på områden istället (Canadian Water Network, 2014). Därför är det viktigt att ta hand om detta vatten även kallat dagvatten, vilket vanligtvis görs i separata dagvattenledningar. Men när städer växer och klimatet förändras med ökad nederbörd, räcker inte dimensioneringen av dagvattenledningar till och det kan förorsaka översvämningar (Dagvattenguiden, 2010). Det finns även fler problem med att dagvatten rinner av från hårdgjorda ytor. Dagvattnet tar upp föroreningar och partiklar som kan finnas på dessa ytor och tar med föroreningar ner i dagvattenledningen som sedan leds ut till recipienten (Canadian Water Network, 2014).
Det vanligaste är att kommuner bygger sina dagvattenledningar efter så kallat 100 eller 200-års regn, det är information som är baserat på historiska nederbördshändelser. Men med de klimatförändringar som pågår och hela tiden med en ökad nederbörd så räcker inte ledningarna till och det bildas översvämningar (Canadian Water Network, 2014).
Ett annat problem med hårdgjorda ytor och stadsmiljö som Fridell & Jergmo, (2015) tar upp i sin studie är vegetationens överlevnad i stadsmiljö. Vegetationen i stadsmiljön får generellt inte tillräckligt med vatten och alldeles för ojämna vattenflöden och väldigt dåligt gasutbyte på grund av de hårdgjorda ytorna. Vegetationen i stadsmiljön är viktig för den biologiska mångfalden och förbättrar människors hälsa och livskvalité (Fridell &
Jergmo, 2015). Till exempel kan träd i stadsmiljö förbättra luftkvalité genom att fånga upp gasformiga föroreningar som till exempel kvävedioxid och ozon, som sedan absorberas i bladen (Brack, 2001). Ett effektivt sätt är att göra rabatter till biofilter, så kan både dagvatten och föroreningar tas om hand. För att få ut bästa effekt ur ett biofilter så ska det innehålla fler olika växtarter, då olika växtarter har olika förmågor att ta upp olika föroreningar (Bratieres m.fl., 2008).
1.1 Dagvatten
Det mesta dagvattnet kommer från regn eller smältvatten från snö och is. Men även annat vatten som människor tömt ut på markytan och som tillfälligt rinner av räknas som dagvatten (Dagvattenguiden, 2010).
Dagvattenflödena är olika under årstiderna eftersom det beror på nederbörden, men framför allt är dagvattenflödena som högst under våren då det är både nederbörd och smältvatten från snö och is som ska få plats i dagvattenledningar. Men också med vårt förändrade klimat som blir varmare och bildar en varmare atmosfär som leder till en högre avdunstning och snabbare cirkulation och en ökad nederbörd under hela året (SMHI, 2015). När dagvattnet inte tas om hand kan problem uppstå som att vattnet kan rinna ner i husgrunder vilket kan orsaka mögel eller markrörelser som skapar instabilitet så hus/byggnader kan få sättningar.
Men med de klimatförändringar som pågår hela tiden mot ett varmare klimat och bildar en ökad nederbörd, så räcker inte ledningarna till för allt det dagvatten som bildas (Canadian Water Network, 2014).
1.2 Föroreningar i dagvatten
På de hårdgjorda ytorna där vattnet inte kan tränga ner i marken eller tas upp av växter, så bildas det pölar med vatten som blir till is på vintertiden och vid kraftig nederbörd kan det bli översvämning i dagvattenbrunnarna (Dagvattenguiden, 2010). När dagvattnet rinner av från vägar, industriområden och även bostadsområden tar vattnet med sig eventuella föroreningar. Dagvattnet kan innehålla alla möjliga föroreningar, allt från olja, tungmetaller, restavfall från hushållssopor och trädgårdsskötsel, utsläpp från bilar, industrier och andra verksamheter (Canadian Water Network, 2014).
En orsak till att kommunala avloppsreningsverk inte vill ta i mot dagvatten är för att nederbörden ökar och den mängden av dagvatten som bildas blir väldigt stor och reningsverken kan inte hantera såna stora flöden av vatten. En annan orsak är att dagvattnet kan innehålla höga halter av föroreningar som är svåra att identifiera och då kan inte reningsverken rena dagvattnen på grund av den höga påfrestningen. Därför väljs det oftast att släppa ut dagvattnet utan rening direkt i sjöar och hav (Clemante, 2015).
Farliga ämnen som har hittats i dagvatten och som inte är ovanligt att hitta i dagvatten är:
• Nonylfenoler1, 4-nonylfenol har effekter som är östrogena och hormonstörande, reproduktionshämmande och bioackumulerande. Oftast kommer ämnena från textilier och är vanligt att finna i sjöar. Idag är det förbjudet att använda ämnet inom EU.
• Endosulfan, alfa-endosulfan är neurotoxiskt, svårnedbrytbart och bioackumulerande. Från början är det ett insektsgift, men återfinns ofta än idag i vattendrag, trots att EU satt upp förbud mot det.
• Kadmium och kadmiumföreningar med diverse hälsoskadliga effekter, bland annat så påverkar de njurarna. Ämnet kan användas till färgpigment.
• Kvicksilver och kvicksilverföreningar med diverse hälsoskadliga effekter, som bland annat reproduktionsstörande, nervstörande och bioackumulerande. Ämnet kan återfinnas i många elektriska apparater.
• Tributyltennföreningar (TBT) och Tributyltenn-katjon som är hormonstörande och har reproduktionshämmande effekter hos vattenlevande organismer och bioackumulerande. Ämnet togs fram för att bekämpa parasitsjukdomen snäckfeber och har använts i båtbottenfärger. Det används i skogs- och pappersindustrin som konserveringsmedel.
• Polyaromatiska kolväten (PAH) som är cancerogena och mutagena, persistenta och bioackumulerande. Ämnet bildas vid förbränning av organiskt material och kan förekomma i asfalt som är lagd innan 70-talet. Ämnet finns i eldningsolja, gummidäck för både bilar och cyklar.
• Bromerade difenyletrar (PBDE) vilka är hälsoskadliga, mycket giftiga för vattenlevande organismer, reproduktionsstörande, persistenta och bioackumulerande. Ämnet tillsätts i brännbara material som textil och plast för att minska eller fördröja branden (Rent Dagvatten, 2010).
1.3 Syfte och frågeställning
I detta arbete har en litteraturstudie och undersökning gjorts på olika dagvattenlösningar och ifall de går att kombinera med varandra för att få ut bästa effekt eller anpassning till området. Även en flödesberäkning har gjort för att visa behovet av att fördröja dagvatten.
Undersökningen har framförallt inriktas på öppna dagvattensystem, med lösningar stödda av vegetation för att utnyttja växters förmåga att ta upp och fördröja vatten och även för att växter ska trivas bättre i stadsmiljö.
I dialog med Nyköpings Vatten i Nyköpings kommun har det framkommit att industriområdet ”Sunlight” kunde fungera som en fallstudie för denna undersökning eftersom det finns behov av att utveckla dagvattenhanteringen. Sunlightområdet idag består utav nästan helt hårdgjorda ytor och dagvattnet rinner ned till recipienten vilket är Stadsfjärden utan rening.
I framtiden planeras detta industriområde att byggas om till lägenhetshus och lokaler för mindre verksamheter. Området kommer att grävas upp och saneras mot eventuella föroreningar från tidigare industriverksamheter, några K-märkta byggnader kommer att sparas för framtiden. Öster om industriområdet går en järnväg se figur 1 (Å. Eriksson.
Personlig kommunikation, 2017). Nyköpings kommun ville ha kreativa funktionella förslag på metoder för att ta hand om eller fördröja dagvattnet från Sunlightområdet, som ska fungera för framtida klimatförändringar och ökad nederbörd utifrån scenario modell RCP8,5. RCP8,5 är ett scenario om hur klimatet kan se ut år 2100 med höga utsläpp. Det får inte finnas någon risk att dagvattnet skulle kunna förorena grundvattnet.
Figur 1. Karta över Nyköping. Sunlightområdet är markerat med rött (Nyköpings kommun, 2018)
2 Metod och material
Efter att fått uppdraget av Nyköpings kommun att närmare undersöka industriområdet Sunlight i Nyköping, med avseende på vilka dagvattenlösningar som kan tänkas användas då området byggs med bostäder istället, har följande metodik använts.
Framförallt var Nyköpings kommun intresserade av metoder som fördröjer dagvattnet innan det når dagvattenledningarna, för att undvika att det blir översvämningar i ledningarna.
Först har grundläggande information inhämtats genom litteraturstudier om dagvatten, såsom generell fakta, problematik i förhållande till volymer och omhändertagande av dagvatten inom städer. Därefter har information inhämtats för vilka omhändertagningsmetoder som förekommer inom Sverige och internationellt. Besök har gjorts vid Structor Uppsala för att få en introduktion om vilka typer av beräkningar och program som finns och hur de används.
Vidare har en fallstudie på området gjorts med information om markförhållandena på området har inhämtats genom både litteraturstudier med hjälp av Nyköpings kommuns GIS program, där kartor med information om storlek på området, jordarter, verksamheter, höjdkurvor, byggnader, vegetation och grundvatten har hämtats från.
Efter de inledande studierna har fältbesök utförts och studie har skett av den befintliga dagvattenhanteringen och jämförelse har gjorts med hur hanteringen sker på andra platser.
Sedan har ett urval av metoder för hantering av dagvatten tagits fram som kan fungera vid Sunlightområdet.
I samband med arbetet har det tittats på vilka miljökvalitetsnormer som finns för dagvatten, vilka problem det finns med dagvatten och de vanligaste föroreningar som förekommer i dagvatten. Efter utvärdering av området har förslag tagits fram till en lämpliga lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten vid Sunlightområdet som presenteras i resultatdelen.
För att tydligt visa vilka mängder dagvatten som förekommer på området och vilka mängder det blir efter exploatering gjordes en flödesberäkning av dagvattnet på området.
Via företaget Structor har tillgång till information och rapporter från dagvattenguiden kunnat användas som underlag, även tidigare markundersökningar som senast gjordes år 1993, och tillgång till publikationer från kommun. Även intervju från kommunen har använts som information och information om klimatförändringar på området är hämtat från SMHI.
2.1 Framtida klimatförändringar
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har räknat ut det framtida klimatet för Sverige enligt två scenarier modeller RCP4.5 och RCP8.5 (RCP - Representative Concentration Pathways). RCP-scenarierna beskriver resultatet av utsläppen fram till år 2100 och är framtagna av Intergovernmental Panel on Climate Change. RCP4.5 som bygger på begränsade utsläpp, och RCP8.5 med höga utsläpp (IPCC, 2014 & SMHI, 2015).
Grunderna till RCP4.5
• Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar omkring år 2040
• Befolkningsmängd något under 9 miljarder i slutet av seklet
• Lågt arealbehov för jordbruksproduktion, bland annat till följd av större skördar och förändrade konsumtionsmönster
• Omfattande skogsplanterings program
• Låg energiintensitet
• Kraftfull klimat politik Grunderna till RCP8.5
• Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100 och metanutsläppen ökar kraftigt
• Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspråk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion
• Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt
• Stort beroende av fossila bränslen
• Hög energiintensitet
• Ingen tillkommande klimat politik (SMHI, 2015).
2.1.1 Sverige
Det har konstaterats att årsmedeltemperaturen för hela Sverige kommer att öka och att även nederbörden kommer att öka.
Enligt RCP8.5 kommer temperaturen att stiga som mest med 4–6 grader, nederbörden beräknas öka med 30–50% framförallt i norra delen av Sverige. RCP4.5 medför en temperaturökning på 2–4 grader som mest (SMHI, 2015).
2.1.2 Södermanland
Enligt SMHI (2015) ligger i dag årsmedeltemperaturen för Södermanland på 6°C. Enligt RCP4.5 blir det en ökning på 3 grader och RCP8.5 en ökning på 5 grader fram till år 2100.
Även växtsäsongen kommer att bli längre, mellan åren 1961–1990 var växtsäsongen 7 månader, under de senaste 20 åren har växtsäsongen ökat med ungefär 1 vecka. Enligt RCP4.5 kommer växtsäsongen att öka med ca 2 månader och enligt RCP8.5 kommer växtsäsongen att öka med drygt 3 månader fram till sekelskiftet. Med ett varmare klimat blir det en varmare atmosfär vilket leder till en högre avdunstning och snabbare cirkulation och alltså en ökad nederbörd. Mellan åren 1961–1990 var årsmedelnederbörden 601mm, fram till idag har det ökat något. RCP4.5 prognostiserar med en ökad årsmedelnederbörden på 15% jämfört med idag och fram till år 2100.
RCP8.5 prognosticerar med en ökning på 25% av nederbörden vilket är den klimatfaktorn som används vid beräkningar av framtidaflöden för dagvatten.
Den maximala dygnsnederbörden kan öka med 20–30 % och 1-timmes nederbörd på en ökning upp till 35 % (SMHI, 2015).
2.2 Grundvatten
Inför framtiden så förväntas det att grundvattennivån i södra Sverige och i sydöstra Sverige generellt kommer sjunka (Vikberg, m.fl., 2015).
Den största grundvattenbildningen är i början av året och då är grundvattennivån oftast som högst. Det finns också tendenser till högre grundvattennivåer under sommarhalvåret, vilket kan bero på fler lågtryck och större regnmängder. Grundvattennivån sjunker under hösten förmodligen av ökad avdunstning på grund av högre temperaturer och utav en förlängd växt- och odlingssäsong (Vikberg, m.fl., 2015).
Det är viktigt för oss människor att se till att vi inte gör några negativa påverkningar på grundvattnet, för att grundvattnet är en råvara i vårt dricksvatten som ofta kan användas utan någon rening (SMHI, 2016). Grundvattenkvaliteten är i huvudsakligen beroende av de processer som sker i rotzonen och den underliggande omättade zonen och som påverka vattnets sammansättning. I rotzonen sker processer som att näringsämnen omsätts, jonbyte och vittring sker och även gasutbyte med atmosfären. När vattnet tar sig igenom rotzonen och sedan vidare till den omättade zonen så filtreras vattnet på vägen och renas.
De viktigaste förändringarna i vattnets kvalité som sker när vattnet infiltreras genom markytan tills det bildar grundvatten är turbiditeten (grumligheten) som minskas genom de olika filtreringseffekter. Filtrering genom jordlagren gör att de vanliga heterotrofa och koliforma bakterierna absorberas och filtreras i stort sett helt bort.
Förändringar av exempelvis temperatur och nederbörd kommer att påverka dessa processer (Sundén, Maxe & Dahné, 2010).
2.2.1 Klimatförändringars påverkan på grundvattnet
Klimatförändringar påverkar också grundvattennivån, vid ökad nederbörd bildas mer grundvatten och grundvattennivån stiger, vid varmare och torrare klimat sjunker grundvattennivån eftersom vatten avdunstar istället. Mobilisering av markföroreningar förekommer vid höjda grundvattennivåer och ändrade flödesriktning (Sundén, Maxe &
Dahné, 2010).
Förändringar i markanvändning har förmodligen större effekt på grundvattenkvaliteten än vad förskjutningar i naturliga markprocesser (Sundén, Maxe & Dahné, 2010).
Vid översvämningar ökar riskerna för att förorenat översvämningsvatten som kommer från trafikerade områden, förorenade markområden, översvämmade cisterner, olika avlopp och betesmark, kommer i kontakt med grundvattnet eller tränger sig in i dricksvattentäkter. Även vattenburna mikrobiologiska smittor kan förorena grundvattnet vid mycket nederbörd och översvämning. Förändringarna i utbytet mellan grundvattnet och ytvattnet kan innebära att höga ytvattensflöden och höga nivåer, ger ett ökat inflöde av förorenat ytvatten i grundvattenmagasin (Sundén, Maxe & Dahné, 2010). Förändringar som ökar uttaget av grundvattnet som till exempel uttag av vatten för bevattning vid torrare sommarklimat. Försämrad ytvattenkvalité på grund av klimatförändringar ökar uttag av grundvatten till dricksvattenförsörjning. Vilket kan leda till nya strömnings riktningar och ökad saltvatteninträngning. Höjning av havsytan riskerar att öka risken för saltvatteninträngning till ytvattens magasin detta öka behovet av grundvatten till dricks försörjning om större ytvattenresurser skulle påverkas (Sundén, Maxe & Dahné, 2010).
2.3 Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormerna finns i miljöbalken kap 5 de beskriver ambitionsnivån för önskat tillstånd och är ett verktyg för att nå miljökvalitetsmålen ibland annat ytvatten.
Vattenmyndigheten beslutar om vilka kvalitetskrav som ska gälla för ytvatten i miljökvalitetsnormerna (SFS 2004:660).
För ytvattendrag är målet att god ekologisk och kemisk status skulle uppnås till år 2015 eller i undantagsfall något senare. Det förväntas att alla verksamheter och samhällssektorer i förhållande till sina respektive belastningar medverkar till att god status kan uppnås. Detta kan till exempel innebära att rening och omhändertagande av dagvatten behövs på nyplanerade områden för att bibehålla god status på vattnet (Havs och Vattenmyndigheten, 2014). För att uppnå målet har vattenmyndigheten utformat 8 utmaningar att jobba efter:
1. Minska övergödningen
2. Minska effekter av klimatförändringar 3. Skydd av grundvatten
4. Balans mellan fiskenäring och hållbara bestånd 5. Förhindra läckage från förorenad mark eller sediment 6. Återställa vandringsvägar för fisk m.m.
7. Förebygga översvämningar 8. Minska utsläpp av giftiga ämnen
Vid planering av dagvattensystem är det viktigt att tänka på framförallt punkterna 1, 2, 3, 7 och 8 (Svenskt Vatten P105, 2011).
2.4 Olika tekniker för dagvattenhantering
Med de förväntade klimatförändringar blir det höga belastningar på dagvattenledningarna eftersom det blir en ökad mängd och intensivare nederbörd i framtiden. Därför är lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD system) väldigt nödvändigt att använda sig av på områden där det planeras nya bostäder eller verksamheter (R. Hagström, 2009). Öppna dagvattensystem tillhör LOD och är smidiga för att de inte kan bli översvämmade och kan anpassas lätt till områdets förutsättningar.
Det finns många olika alternativ som kan användas och kombineras med varandra för att få ut bästa kapacitet (Godadagvattenexempel, 2010a). Några utav de vanligaste öppna dagvattensystem som används är:
2.4.1 Dammar
Dammars funktion kan vara för estetiska skäl, som utjämningsmagasin och för rening av dagvatten genom växter, sedimentation och infiltration till underliggande jordlager (Godadagvattenexempel, 2010b). Det är dock viktigt att utforma en damm så det blir lätt att sköta om den. Att tänka på är åtkomligheten, släntlutningar, bärighet och möjligheten att kunna tömma dammen på vatten (WRS AB, 2016).
2.4.2 Gröna tak
Gröna tak är växtbeklädda tak, ofta med sedum-arter. Det är viktigt att använda växter som är toleranta mot både vatten och torka. Genom att använda sig av växtbeklädda tak kan avrinningen från taket minskas jämfört med konventionella tak. Eftersom växtbädden på taket både lagrar vatten, växterna vattenförbrukning och avdunstning sker från växtbädden. Ett grönt tak kan utformas på olika sätt men oftast utformas det med ett vattentätt membran för att skydda det underliggande taket, ett dräneringslager, en rotbarriär, ett filtertyg, ett jordlager och vegetation (WRS AB, 2016). Nyanlagda gröna tak kan läcka fosfor vilket bör avta om taket inte underhållsgödslas. När takets magasinvolym är vatten fyllda kommer gröna taket att ha samma intensitet som regnet faller med. Gröna tak förbättrar luftkvaliteten i städer, isolerar byggnader mot köld och värme, förlänger det underliggande takets livslängd, hjälper till att sänka temperaturen under sommartider i stadsmiljöer. Däremot har gröna tak höga konstruktionskostnader och endast tak med en lutning på max 30C kan användas till att göra gröna tak på(WRS AB, 2016).
2.4.3 Svackdike
Svackdike är ett växtbeklätt dike med en släntlutning 1:3 för att fördröja och rena dagvatten. Svackdiket kan ha infiltrerande möjlighet för dagvatten (Godadagvattenexempel, 2010f). Svackdike, avrinningsstråk och infiltreringsstråk har snarlika funktioner och kan användas till att leda överblivet vatten till växtbäddar eller torrdamm (WRS AB, 2016).
2.4.4 Torrdamm
En torrdamm är som en skålformad yta som kan ha dränerad botten för infiltrering av dagvatten, den ligger oftast i en lågpunkt på området. Vid regn och snösmältnings kan vattnet ledas och samlas i torrdammen för fördröjning så att inte dagvattenledningar översvämmas (WRS AB, 2016). Det går även att förse torrdammen med öppna gallerförsedda brunnar och med ett strypande utlopp till dagvattenledningen, som tillåter vattnet att stiga upp ur ledningen i torrdammen för att sedan långsamt avvattnas när det finns plats i ledningen (Godadagvattenexempel, 2010g).
När det inte är nederbörd eller snösmältning så är dammen torr och kan användas till annat, som till exempel vanlig park, lekplats, skatepark m.m. och på vintertid kan den användas till skridskobana eller att lägga snön på vid snöröjning. Torrdamm kan även rena dagvatten om den är täckt med vegetation som filtrerar och fångar partiklar i från dagvatten när det rinner igenom vegetationen. Ytan och slänter kan anpassas så det går att sköta genom vanlig gräsklippning (Godadagvattenexempel, 2010g).
2.4.5 Växtbädd/ Regnbädd
Tekniken handlar om att efterlikna markens naturliga förutsättningar för att filtrera, fördröja och rena dagvatten. Genom regnbäddar så skapar man ett kontrollerat utflöde, infiltrering i marken, rening och avdunstning av regnvatten med hjälp av växter. Vid anläggning av växtbädd bör några faktorer kollas upp som markens genomsläpplighet, avstånd till grundvatten och dagvattenledningarnas nivå och djup. För att spara plats kan fartdämpare med indragna sidokanter användas som växtbädd eller andra platser där en vanlig rabatt var tänkt. En växtbädd skapar ekosystemtjänster som bidrar till biologisk mångfald och gröna, estetiska miljöer i stadsmiljön, samtidigt som de fördröjer och renar dagvatten (Godadagvattenexempel, 2010c).
Enligt rapporten av Bratieres, m.fl. (2008) så har de flesta studier av biofilter visat en ganska bra borttagning av Total Kjeldahl-kväve och ammoniak. Biofilter med växter, alltså växtbäddar, tar bort större mängd föroreningar än biofilter utan växter. Dessutom är det skillnad på arterna i växtbädden. Olika växter tar upp olika ämnen och olika mycket.
Växter av släktet Carex (starr) har enligt studier den bästa borttagningen av de flesta ämnena som Totalfosfor och Fosfat, med en Totalkväveborttagning från 56% till 70%, och prestandan ökade något med tiden. Detta beror främst på att Carex-växter har en tät rotarkitektur med mycket fina rötter som levererar mer yta per volym för växtupptagningen av näringsämnen. Carex och växter med liknande egenskaper har nästan en kväve-borttagning på 70% (Bratieres, m.fl., 2008).
Växter av Juncus-släktet (tåg) är effektiva vid borttagning av näringsämnen och andra ämnen bortsett från bly. För att uppnå maximal effekt i borttagning av ämnen i en växtbädd är det bästa att blanda olika växtarter i bädden. Sen ska även växternas överlevnadsförmåga och stresstålighet tas med i beräkningen i val om arter i en växtbädd (Bratieres, m.fl., 2008).
Vid låg infiltrering i marken, som när det är lerjord, kan dräneringsrör placeras i botten av växtbädden för att avleda vattnet till dagvattenledning.
Dagvattnet kommer att vara renat när det når dagvattenledningen. Metoden planeras för att klara ett 100-års regn enligt riktlinjer i Svenskt Vattens publikation P110. Enligt Svenskt Vattens publikation P110 så har öppna dagvattensystem bättre förutsättningar för att klara av större flöden av vatten (Tyréns, 2016).
När träd ska planteras i växtbädden ska dräneringsledning ligga på ca 1 m djup, utan träd räcker det med ca 0.4–0.6 m djup. Gatan utformas för att kunna avleda dagvatten till växtbäddar med skålade rännor nedsänkta i gatan som kan leda dagvattnet. Växtbäddarna förses med bräddfunktion genom dräneringsledning i botten och med utlopp i bäddens överkant (Tyréns, 2016).
Tabell 1. Reningsverkan i växtbäddar för olika föroreningar (medianvärden i procent).
Ämne: P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP Reningseffekt: 60 40 85 80 90 80 75 55 50 90 90 85 85 (Fridell & Jergmo, 2015).
2.4.6 Växtbädd med skelettjordar med biokol som rening
En skelettjord är uppbyggd av makadam, biokol och anläggningsjord. Ett exempel på hur en skelettjord kan vara uppbyggd på är först ett lager av makadam med inblandning av biokol ca: 60 cm ovanpå det läggs ett lager av ren makadam ca: 20 cm, sen ett lager på ca: 5 cm med en mindre storlek makadam för att jämna ut ytan, för att sedan avsluta med ett ca 15 cm lager anläggningsjord. En remsa av makadamlagret bör gå upp mot asfalten för passiv infiltration av dagvattnet från den asfalterade ytan, eller kantstensbrunnar som kan ta emot dagvattnet in till makadamen och biokolen i växtbädden (Godadagvattenexempel, 2010d). En skelettjord med makadam kan ge en fördröjningskapacitet mellan 25–50% av dagvattnet (Fridell & Jergmo, 2015).
Biokol görs på biologiska material som trä, trädgårds rester eller matavfall. Processen kallas pyrolys och går till genom att materialet hettas upp till mellan 300–1000°C
i en slags ugn utan syretillförsel under processen. Kolet har förmågan att hålla kvar vatten och näringsämnen som växterna sedan kan ta upp. Biokolet fungerar som ett reningsfilter och gynnar förutsättningarna för svamp och mikrolivet i övrigt i växtbädden (Godadagvattenexempel, 2010d).
En skelettjord kan göras överallt där en grusremsa eller rabatt är accepterad och där träd, buskar eller perenner kan planteras.
Det krävs inte så mycket underhåll eller skötsel, bara årlig rensning av sandfång i kantstensbrunnar och möjligtvis förnyelse av det översta lagret ca: 10 cm av makadamremsan vart 20:e år (Godadagvattenexempel, 2010d).
Träd har en stor uppsugningsförmåga av vatten och är ett bra alternativ till fördröjning av dagvatten. Men träd behöver stor plats i mark för sina rötter vilket är svårt i tätbebyggda områden med hårdgjorda ytor. Genom att anlägga en rabatt som är utformad med skelettjord på ca 1 m makadam under planteringsytan, så skapas det en extra tillväxtzon för rotsystemet som trädet behöver för att trivas. Skelettjorden blir ett vattenmagasin för dagvatten och en skelettjord på volymen 15 m3 rymmer upp till 5 m3 vatten till varje träd.
Träd i stadsmiljö får en bättre livsmiljö och växtbädden avlastar dagvattensystemet och har bra kapacitet för effektiv infiltration av dagvatten (Godadagvattenexempel, 2010e).
I centrala Stockholm på Valhallavägen anlades år 2015 en växtbädd i form av skelettjordar runt redan befintliga träd, genom att gräva ur ett vakuumschakt runt träden för att sedan fylla gropen med biokol och makadam och avsluta med anläggningsjord.
Träden är en trädallé som planterades för hundra år sen, som man gärna ville bevara när växtbädden skulle anläggas (Godadagvattenexempel, 2010e).
Biokolen och krossad granit ersätter då fabrikstillverkad jord som oftast består av ändliga resurser som exempel: sand från grusåsar, torv från torvmossar och lera (Godadagvattenexempel, 2010e).
2.4.7 Översilningsytor
Översilningsytor är en större yta som dagvatten kan ledas till för att infiltreras eller fördröjas. Översilningsyta ska utformas med genomsläppliga material, en parkeringar kan användas till en översilningsyta. För att använda en parkering till en översilningsytan kan den utformas med grus eller gräsarmering, till exempel betonghålsten eller marksten med glesa genomsläppliga fogar. Det finns även genomsläpplig asfalt och betong, men dessa kräver en del skötsel (WRS AB, 2016). Översilningsyta kan också vara en stor växtbeklädd yta dit dagvatten kan ledas för att fördelas på ytan. Översilningsytan bör bestå av växter med av hög fukttolerans och arter som tål stor variation i fuktighetsgradient. På en växtbeklädd översilningsyta sker flertalet kemiska, biologiska och fysikaliska processer som bidrar till reningen av dagvattnet. En översilningsytan kan användas som ensam anläggning eller kombineras med andra dagvattenlösningar (Godadagvattenexempel, 2010h). Svenskt Vattens (2016) rekommendationer är att använda växtbeklädda översilningsytor vid trafikleder där mer än 15 000 fordon/dygn passerar. Skötsel av en växtbeklädd översilningsyta är att klippa ytan två till tre gånger per år och att renas ut fördelningsdiken (Godadagvattenexempel, 2010h).
3 Resultat
3.1 Fallstudie
Idag på de flesta ställena i Nyköping rinner dagvatten ner till recipienten utan rening.
Området Sunlight har idag ingen hållbar hantering av dagvattnet, utan det går en dagvattenledning med dagvattenbrunnar runt området dit dagvattnet rinner (Figur 2), därefter rinner dagvattnet vidare till Idbäcken som mynnar ut i Nyköpings Stadsfjärd (GIS).
Det finns ingen information om vilka föroreningar som finns i Nyköpings dagvatten.
Figur 2. Kommunens dagvattenledningar markerade med blått i området runt Sunlight (GIS, 2017)
3.1.1 Stadsfjärden
En utav recipienterna för dagvattnet i Nyköping är Stadsfjärden som ligger vid Nyköpings kust och tillhör Norra Östersjön. Det har satts som mål att uppnå god ekologisk status till år 2027 i Stadsfjärden. För att detta mål ska kunna uppnås krävs det att föroreningar upphör till år 2021 i vattenförekomster som påverkar Stadsfjärden negativt. Stadsfjärden är övergödd på grund av för höga halter näringsämnen som fosfor och kväve.
Miljögifter är ett stort problem i Stadsfjärden framför allt i vattenförekomsten till Stadsfjärden. TBT har uppmätts i halter som långt överstiger över gränsvärdena för sediment och även PAH:er och tributyltenn överstiger gränsvärdarna för sediment.
Kvicksilverhalten i fisken överstiger gränsvärdena och i vattenförekomsten har höga halter PBDE i fisken hittats.
Stadsfjärden idag bedöms som att ha stor risk att inte kunna uppnå god ekologisk status till år 2027. Mest på grund av att vattenförekomsten bedöms till att inte kunna uppnå god kemisk status till år 2021 (VISS, 2017).
3.1.2 Områdesbeskrivning
På industriområdet förekommer idag verksamheter som grafisk industri, verkstadsindustri, ytbehandling av trä och Sunlight hotell (Figur 1).
Tidigare har det också även funnits en tvål och tvättmedelsindustri på området. Idag är det nästan bara asfalterad yta med undantag från några gamla ekar längs en gång- och cykelväg och en liten gräsyta med en liten berghäll.
Föroreningar som kan finnas på Sunlights område från dessa verksamheter kan var organiska lösningsmedel som kommer både från grafisk industri och ytbehandling av trä.
Ifrån gamla verkstadsindustrier finns ofta föroreningar som trikloretylen och kolteraklorid som är avfettningsmedel, zink och krom som används till ytbehandling.
Från tidigare tvål och tvättmedelsindustrin kan det finnas föroreningar som fosfater, tensider och blekmedel.
Arean på Sunlightområdet är 0,105 393km2 = 10,5ha (GIS)
Inom Sunlightområdet finns det en del äldre byggnader, enligt Wilund arkitekter &
antikvarier AB (2016) (se de blå byggnaderna i figur 3) som har ett högt bevarandevärde.
I Sunlightområdet planeras det att bygga lägenhetshus och mindre lokaler för verksamheter, med grönytor, park, lekplats, rabatter och parkeringar m.m. (Å. Eriksson.
Personlig kommunikation, 16 januari 2017).
Figur 3. Byggnader med högt bevarandevärde är markerade med blått (Nyköpings kommun, 2016)
3.1.3 Nivå och riktning på grundvattnet
Under ett år sjunker och stiger grundvattennivån på grund av olika faktorer. Längs med kusten inklusive Nyköpingsområdet är grundvattennivån som högst under månaderna april och maj, och som lägst i månaderna november och december (Vikberg, m.fl., 2015).
Grundvattennivån i Sunlightområdet är på 7,5 m på högsta punkten i området till 3,5 m på lägsta punkten i området (Figur 4). Mellan högsta och lägsta punkten på området skiljer det sig ca 4 m (Lever AB, 1993).
Figur 4. Grundvattenflödets riktning i Sunlightområdet (Lever AB, 1993) 3.1.4 Markförhållanden
Den dominerande jordarten i området är lerjord (GIS) som täcker i stort sett hela området, på kommunens GIS-kartor syns det att det finns stenblock i kanten av området en bit längs med järnvägen (Figur 5).
Eftersom lerpartiklar är så små (0,002 mm i diameter eller mindre) ser leran ut som en homogen massa. Genomsläppligheten av vatten beror på jordens kornstorlek, vid mindre kornstorlek och tätt packade partiklar har vattnet svårt att strömma igenom jorden. Därför består en lerjord till mestadels av vatten och leran har den förmågan att behålla befintligt vatten (SGI, 2016).
Figur 5. Jordartskarta. Sunlightområdet är markerat med rött (SGU, 2017)
Förtydligad legend av figur 5.
3.2 Förslag
Teknikerna växtbäddar med skelettjordar, torrdamm och svackdiken kan kombineras för bästa lämpade åtgärd till Sunlightområdet för att hantera dagvattnet, eftersom området till mestadels består av lerjord. Alla dessa tekniker kan utformas med dräneringsrör för att dagvattnet inte ska stoppas upp av lerjorden, utan fördröjas och ledas vidare till dagvattenledningarna.
I mitten av området är det en cykel- och gångväg med en ekallé med ca 6 m stora ekar.
Ekallén kan göras om till en växtbädd med skelettjord, genom att gräva ur runt ekarna och fylla med biokol och makadam för dagvattnet att infiltreras genom. Eken är inget våtmarksträd och därför är ekarnas rötter känsliga för att bli stående i vatten. För att undvika detta bör det läggas dränering i botten av skelettjorden. Till ekarna kan sedan vatten ledas från andra ytor.
Marklutningen för området är lägst mot söder (Fig. 6). Ett svackdike kan anläggas i områdets ytterkant mot syd för att samla upp och infiltrera dagvattnen.
Vid stora nederbördsfall kan det överblivna dagvattnet i svackdiket ledas till växtbäddar eller en torrdamm, istället för att fortsätta ner mot nästa bostadsområde.
En torrdamm på områdets lägsta punkt som är i södra kanten på området, kan ta emot överblivet dagvatten och dagvatten när det blir stora nederbördsfall för infiltration och fördröjning. Torrdammen bör ha dränering för att kunna leda bort dagvatten efter fördröjningen.
Runt byggnaderna kan det placeras växtbäddar som tar emot vatten från taken av byggnaderna, när takvattnet sedan infiltreras genom växtbädden ska det ledas bort från byggnaderna genom dräneringsrör till svackdike eller dagvattenledning.
Figur 6. Förslag på dagvattenlösningar, hur det kan se ut med bara en nybyggnad som exempel.
3.2.1 Flödesberäkningar på dagvatten
Beräkning av fördröjningsvolymen på dagvattnet gjordes genom instruktioner ifrån Svenskt Vattens publikation P110 och värden för fördröjningsvolym och arean på de nya byggnationer som ska göras, är beräknade genom information från flödesberäkningar från dagvattenflöden som gjorts på ett liknade område. Enligt P110 bestäms regnvaraktigheten för ett 10-årsregn utifrån hur långt tid det tar för områdets avrinning att nå utloppspunkten.
Flödena efter exploatering ska dessutom beräknas med en klimatfaktor för nederbörd på 25% för framtida klimatförändringar.
Tabell 2. Markanvändning i hektar och avrinningskoefficienter i % för
Sunlightområdet innan och efter exploatering och den totala avrinningen av ytan på området i % och i ha.
Markan användning
Avr.
koeff. Φ
Befintlig situation [ha]
Efter exploatering [ha]
Asfalt Takyta Grönyta Innergård
80%
90%
10%
60%
5,15 3,62 1,76 -
2,98 4,14 2,05 1,36 Total area [ha]
Total avr. koeff. Φ(3) Total reducerad area (hårdgjord yta)
10,53 ha 72%
7,56 ha
10,53 ha 68%
7,14 ha
(3) Sammanvägd Φ=Total reducerad area/Total area.
Resultaten från flödesberäkningar för dagsläget på Sunlightområdet och efter exploatering redovisas i Tabell 3. Efter exploatering förväntas områdets avrinning att öka med cirka 264 l/s utan någon dagvattenfördröjning. I Nyköpings kommuns kravspecifikation framgår det att dagvattenflöden inte får öka efter exploatering. För att minska utflödet efter exploatering behövs lokala fördröjningssystem till dagvattnet på Sunlights område.
Tabell 3. Mängden regn i liter per sekund på Sunlightområdet med en regnvaraktighet på (1) 10 min, (2) 10 min inkl. klimatfaktor.
Dagvattenflöden 10-årsregn
Dagsläget på Sunlight(1) [l/s]
Efter exploatering på Sunlight(2) (utan dagvattenfördröjning) [l/s]
Hela planområdet 1467 1731
Total ökning efter exploatering 264
En fördröjningsvolym på 586 m3 har beräknats med programmet StormTacs.
Fördröjningsbehov = 586 m3 (fördröjningsvolym) / 10 5393 m2 (Total area på området)
= 0,0056 m = 5,6 mm
Det innebär att de första 5,6 mm av ett nederbördstillfälle ska fördröjas lokalt.
Vid beräkning av skelettjordsvolym så varierar porositeten beroende på kornstorlekfördelningen och jordvolymen. Men ett vanligt förekommande schablonvärde för porositet i skelettjord är 0,3.
Med dessa resultat kan volymen på skelettjordar för området räknas ut enligt:
Volym skelettjord [m3] = (105393 m2 * 0,0056 m) / 0,3 = 1 967 m3
Resultatet visar att det behövs 1 967 m3 skelettjordar för Sunlights område.
Växtbäddarna kan utformas med en fördröjningszon ovanför växtjorden så att stora volymer vatten kan fördröjas oberoende av jordens infiltrationskapacitet. Takvattnet kan då ledas via stuprör med utkastare till växtbäddar som är uppbyggda ovanför marknivån.
Växtbäddsytan som behövs för att omhänderta dagvattnet från takytorna beräknas enligt ekvation nedan, som är baserat på ett önskat uppdämningsdjup som antas vara 0,1m och ett fördröjningsbehov på 0,0056 m.
Area växtbäddar = (41 441 m2 * 0,0056 m) / 0,1 m = 2 321 m2
Resultat från beräkning visar att det skulle behövas 2 321 m2 växtbäddsyta för att omhänderta takvattnet.
4 Diskussion
För att inte riskera översvämningar i framtiden på Sunlights område så är det mest lämpat att använda öppna LOD-system. Detta för att de kan omhänderta stora mängder vatten som kommer inom en kort period och sedan infiltrera vattnet långsamt och fördröja det dagvatten som inte kan infiltreras, för att sedan leda det till dagvattenledningar.
På Sunlightområdet finns en naturlig marklutning på området som eventuellt skulle behövas förstärkas lite på några ställen för att få avrinningen att rinna i rätt riktning. Hela området består i stort sett av lerjord vilket innebär att infiltreringen av dagvatten är låg i marken, men som gör att föroreningar har svårt att sprida sig till grundvattnet.
Vid grävning eller bebyggelse kan föroreningar som finns från tidigare verksamheter börja sprida sig, därför är det viktigt att utreda vilka föroreningar som finns och hur de har brett ut sig innan det börjas att gräva för ny bebyggelse och om det behövs sanera området innan fortsatt planering. Där marknivån är som lägst ligger grundvattennivån på 3,5 m och lerjorden är inte så genomsläpplig även om grundvattennivån skulle höjas.
Eftersom växtbäddar är en enkel metod och kan utformas på väldigt många sätt är det ett lämpligt alternativ att använda i Sunlightområdet för att behovet av både rening och fördröjning av dagvatten i Nyköping är stort. Anläggning av en växtbädd kan göras överallt där det kan anläggas en rabatt och så kan fartdämpare göras till växtbäddar för att ta han om dagvattnet från vägen.
I Sunlightområdet finns en allé med ekar som kan byggas om till en växtbädd med skelettjord utav och makadam biokol. Sunlightområdet består som tidigare nämnts av lerjord med begränsad infiltrationsförmåga och för att förhindra att växtbäddarna ska bli översvämmade bör dräneringsrör läggas i botten av växtbäddarna. Placering av växtbäddar kan göras intill hus för att ta emot och fördröja regnvatten och smältvatten från hustaken.
En torrdamm är ett bra komplement till dagvattensystemet, en yta som bara kommer att vara vattenfylld vid stora nederbördsfall för att undvika översvämningar av andra områden. Torrdamm kan användas som en multifunktionell yta. När det inte är regn eller något annat slags dagvatten så är ytan torr och kan användas till annat som vanlig parkyta, lekplats, skatepark m.m. och på vintertid kan den användas till skridskobana eller för att lägga snön på vid snöröjning. Torrdammen ska ligga på den lägsta punkten i området och ett bra alternativ är att täcka den med lämplig vegetation som kan rena det dagvattnet som kommer att samlas i den.
Eftersom det är lerjord med dålig infiltrering i marken på området, så ska torrdammen förses med en dränerad botten som kan filtrera dagvattnet. Torrdammen bör även förses med gallerförsedda brunnar med ett strypande utlopp till dagvattenledningen. Detta tillåter vattnet att stiga upp ur ledningen till torrdammen och sedan långsamt tillbaka till ledningen när det finns plats för vattnet.
Svackdike, avrinningsstråk och infiltreringsstråk fördröjer och kan rena dagvatten, men kan även användas till att leda överblivet vatten till växtbäddar eller torrdamm. Gator bör utformas så att vatten leds till svackdiken, växtbäddar eller torrdamm, med hjälp av ytliga rännor.
Fördröjningssystemen som är presenterade är de lösningar som är mest lämpade för Sunlights område på grund av områdets förutsättningar. Som det tydligt syns i beräkningarna om dagvattenflödet så måste minst 264 l/s dagvatten fördröjas lokalt efter exploatering enligt Nyköpings kravspecifikation. Detta på grund av klimatförändringar som sker och kommer ske i framtiden, vilket innebär en ökad nederbörd och inte bara ökad mängd utan även kraftigare och intensivare regn. Därför är det viktigt att dagvattensystemen kan ta emot en större mängd vatten på en kortare period utan att riskera att bilda översvämningar.
Anledning till att inga utav de andra teknikerna som nämnts tidigare har valts är på grund av att de inte har de förutsättningar som området behöver. Gröna tak är kostsamt att anlägga och har en stor fosforavgång de första åren. Med tanke på att Stadsfjärden som är recipienten i det här fallet redan är högt belastad med fosfor.
Är gröna tak inte ett alternativ för Sunlights område, om inte fosforutlakningen kan omhändertas lokalt. Dammar och våtmarker tar väldigt stor yta, vilket inte finns tillgång till i det här fallet då ytan är väldigt begränsad. Det skulle vara om det önskades att ha en damm för estetiskt skäl. Översilningsytor är praktiskt att ha på större öppna ytor som exempel en parkering. Det finns ingen information om utformningar på parkering just nu, men om det planeras parkeringar är översilningsytor ett alternativ att ha, dock med dränering under på grund av den täta lerjorden som medför låg infiltrering på området.
Som tidigare nämnts så har området förmodligen på grund av nuvarande och tidigare verksamheter en hel del föroreningar som kan vara organiska lösningsmedel, trikloretylen, kolteraklorid, zink, krom, fosfater, tensider och blekmedel. Dessa föroreningar kan även finnas i dagvattnet som tagit med sig de när det rinner av området.
Recipienten som i det här fallet är Stadsfjärden i slutändan, är som tidigare beskrivet väldigt förorenad. På grund av den dåliga statusen för Stadsfjärden behöver inte Stadsfjärden belastats utav mer föroreningar, särskilt inte om det ska uppnå en god status till år 2027.
Därför har det i det här arbetet föreslagits fördröjningssystem som renar dagvattnen innan det når recipienten. Växtbäddar kan rena dagvatten från PAH med 85% och kvicksilver med 50%, vilka är föroreningar som överstiger gränsvärdena i Stadsfjärden.
Sunlightområdet som riskerar att drabbas av översvämningar efter exploatering kan minska översvämningsrisken, genom växtbäddar utformade med skelettjordar utav makadam och biokol, vilket kan ge en fördröjningskapacitet mellan 25-50% av dagvattnet. Eftersom Stadsfjärden är övergödd är det viktigt att inte belasta Stadsfjärden med mer utav fosfor och kväve. Växter utav släktena Carex (starr) och Juncus (tåg) är effektiva vid borttagning av dessa näringsämnen, Carex-växter har en kväve-borttagning på nästan 70%. Det går att använda både Carex och Juncus-växter i en växtbädd för att maximera reduceringen utav fosfor och kväve från dagvattnet innan det släpps ut i Stadsfjärden. Att använda dagvattenlösningar med rening är även ett utav förslagen från vatteninformationssystem Sverige (VISS) för att förbättra statusen på Stadsfjärden.
Ett problem är att det även finns ämnen som överstiger gränsvärdena i Stadsfjärden som TBT, tributyltenn, PBDE och som är svåra att hitta en reningsmetod för. Även kvicksilver går bara att reducera till 50% i en växtbädd.
Med de föreslagna dagvattenlösningarna i arbetet så har 5 st utav de 8 st utmaningarna som vattenmyndigheten vill jobba efter kunnat efterföljas. Genom växtbäddar, svackdiken och torrdamm kan punkt 7. Förebygga översvämningar uppnås. Alla tekniker kan planteras med växter för reducering av näringsämnen och punkt 1. Minska övergödningen kan då uppnås. Även växter som tar upp andra föroreningar så att punkt 8. Minska utsläpp av giftiga ämnen kan också uppnås. Dagvattenlösningarna har föreslagits att utformas med dräneringsrör, vilket gör att punkt 3. Skydd utav grundvatten kan uppnås och så att själva dagvattenmetoden inte blir ståendes i vatten och tappar sin funktion.
Även punkt 2. Minska effekter av klimatförändringar kan uppnås när mer växter införs i stadsmiljö och kan minska på koldioxidhalterna, speciellt träd som kan ta upp gasformiga föroreningar som kväveoxider och ozon.
5 Slutsats
Innan ytterligare planering eller sanering av området kan genomföras rekommenderas att göra en ny markundersökning, eftersom den senaste som gjort är från år1993. Även en dagvattenanalys och dagvattenutredning skulle vara lämplig att göra för att få fram vad det befintliga dagvattnet kan tänkas innehålla. Dagvattenflödesberäkningar behövs också kompletteras, då de beräkningar i detta arbete inte är kompletta utan bara gjorts för att förtydliga att behovet finns för lokalt omhändertagande av dagvattnet i området.
Med dagens klimat och framtidens klimat är det väldigt viktigt att anpassa planeringar av ny byggnationer i städer för framtiden. Både för hållbarheten av byggnationerna och för mer klimatanpassade städer, vilket bidrar till en mer hållbar utveckling.
Referenser
Brack, CL, (2001). Pollution Mitigation and carbon sequestration by an urban forest.
Department of forestry, Australian National University.
Bratieres, K., Fletcher, T.D., Deletic, A., Ziner, Y. (2008). Nutrient and sediment removal by stormwater biofilters: A large-scale design optimisation study. Water research, 42, 3930-3940. doi:10.1016/j.waters.2008.06.009
Canadian Water Network. (2014). Innovative Stormwater management. Translating Science into actions.
Clemante, J. (2015). Stockholmsvatten. Dagvattenstrategier. Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering
Dagvattenguiden. (2010). Vad är dagvatten?. Hämtad 2017-03-28, Från http://dagvattenguiden.se/vad-ar-dagvatten/
Fridell, K & Jergmo, F. (2015). Movium fakta - Regnbäddar (#2) Uppsala: SLU
Godadagvattenexempel. (2010a). Goda exempel på dagvattenlösningar i Stockholms län - en kunskapsbank och inspirationskälla!. Hämtad 2018-01-06. Från
http://godaexempel.dagvattenguiden.se/
Godadagvattenexempel. (2010b). Ludvikens vattenpark. Hämtad 2018-09-20. Från http://godaexempel.dagvattenguiden.se/project/laduvikens-vattenpark/
Godadagvattenexempel. (2010c). Regnbädd i Tyresö. Hämtad 2017-04-06. Från http://godaexempel.dagvattenguiden.se/project/vaxtbadd-tyreso/
Godadagvattenexempel. (2010d). Skelettjord i Bromma. Hämtad 2017-04-06. Från http://godaexempel.dagvattenguiden.se/project/skelettjord-bromma/
Godadagvattenexempel. (2010e). Skelettjord till hundraårig allé. Hämtad 2017-04-06.
Från http://godaexempel.dagvattenguiden.se/project/skelettjord-till-hundraarig- alle/#hebykraftan-en-bra-kraftvatmark
Godadagvattenexempel. (2010f). Svackdike i Spånga. Hämtad 2017-04-06. Från http://godaexempel.dagvattenguiden.se/project/svackdike-spanga/
Godadagvattenexempel. (2010g). Överdämningsyta i Södertälje. Hämtad 2017-04-06.
Från http://godaexempel.dagvattenguiden.se/project/overdamninsyta-sodertalje/
Godadagvattenexempel. (2010h). Översilningsyta i Norrtälje. Hämtad 2018-09-20. Från http://godaexempel.dagvattenguiden.se/project/oversilningsyta-norrtalje/
Havs och Vattenmyndigheten. (2014). Miljökvalitetsnormer för ytvatten. Göteborg: Havs och Vattenmyndigheten
IPCC (2014). Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Geneva, Switzerland: IPCC, Intergovernmental Panel on Climate
Lever AB (1993). Miljögeoteknisk undersökning. Linköping: SGI
Rent Dagvatten. (2010). Prioriterade ämnen aktuella för dagvatten. Göteborg: Rent Dagvatten.
Rickard Hagström. (2009). Öppna Dagvattensystem – två fallstudier av skötsel. Alnarp:
SLU.
SFS 2004:660. om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Stockholm: Miljö- och energidepartementet
SGI. (2016). Jordarter. Hämtad 2017-03-09, Från
http://www.swedgeo.se/sv/kunskapscentrum/om-geoteknik-och-
miljogeoteknik/geoteknik-och-markmiljo/jords-hallfasthet/lera-och-kvicklera/
SMHI. (2015). Framtidsklimat i Södermanlands län – enligt RCP-scenarier. Norrköping:
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
SMHI. (2016). Grundvatten. Hämtad 2017-11-14,
från https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/grundvatten-1.6857
Sundén, G., Maxe, L., & Dahné, J. (2010). Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett förändrat klimat (SGU-rapport 2010:12). Uppsala: SGU, Sveriges geologiska undersökning.
Svenskt Vatten P110. (2016). Avledning av dag-,drän- och spillvatten. Bromma: Svenskt Vatten.
Svenskt Vatten P105. (2011). Hållbar dag- och dränvattenhantering. Stockholm:
Svenskt Vatten.
Tyréns. (2016). Dagvattenutredning inre hamnen. Norrköping: Norrköpings kommun
Vikberg, E., Thunholm, B., Thorsbrink, M., & Dahné, J. (2015). Grundvattennivåer i ett förändrat klimat – nya klimatscenarier (SGU-rapport 2015:19). Uppsala: SGU, Sveriges geologiska undersökning.
VISS. (2017). Stadsfjärden. Hämtad 2018-01-22,
Från http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA69508123
Wilund arkitekter & antikvarier AB. (2016). Sunlight, Nyköping antikvarisk Förundersökning. Nyköping: wilund arkitekter & antikvarier AB
WRS AB. (2016). Dagvattenutredning Tallbohov Söderhöjden. Järfälla: Järfälla kommun
Bilagor
Bilaga A Fotografin av dagsläget på området Sunlight
Foto 1. Hårdgjord yta på Sunlightområdet
Foto 2. Sunlight hotell är en av de byggnader som har ett högt bevarandevärde
Foto3. Ekallén och cykel och gångvägen
