Man får kämpa för att göra sin röst hörd och det är ju elevens röst jag försöker göra hörd”

“ Man får kämpa för att göra sin röst hörd och det är ju elevens röst jag försöker göra hörd”

En kvalitativ studie om skolkuratorns förebyggande arbete mot mobbning

Författare: Adam Jonsson & Merima Rujovic Handledare: Peter Hultgren

Examinator: Torbjörn Forkby Termin: HT20

Ämne: Socialt arbete Nivå: Grundnivå

Abstract

The aim of the study has been to investigate school counselors' preventive work against bullying in school and what opportunities and obstacles are found in their work. The study is based on seven qualitative interviews where the interviewees have varying backgrounds and experiences surrounding school counselor work. A constant throughout the study is that the school counselor is in a multiprofessional operation and is usually the only profession based in a psychosocial perspective. The school counselor’s tasks are characterized primarily by an overall responsibility for students’ wellbeing, as well as working to prevent bullying. As bullying can result in students performing worse as well as a risk for developing an antisocial behavior, the school counselor’s important preventive work follows. The preventive measures can be seen on a school, class and individual level, which creates a holistic perspective.

Factors such as time and resources prevent the school counselor from practicing their knowledge in school, as well as limit their collaboration with other professions. Along this reasoning follows the interviewees’ similar opinions that the principal has a noticeable influence on counseling work and can increase or limit their ability to practice their knowledge. With the help of our theoretical templates we have a better understanding of our analysis, which has helped us understand the school counselor’s role in a multiprofessional operation.

Keywords: School counselor, preventive work, bullying, psychosocial perspective, multiprofessional operation.

Nyckelord: Skolkurator, förebyggande arbete, mobbning, psykosocialt perspektiv, mångprofessionell verksamhet.

Tack

Framför allt vill vi rikta ett stort tack till alla intervjupersoner som tillfört värdefull information för studien. Därtill vill vi tacka vår handledare Peter Hultgren som stöttat och bidragit med kloka idéer.

Till sist vill vi tacka varandra för ett lärorikt och utvecklande uppsatsskrivande med ett bra samarbete!

Adam Jonsson & Merima Rujovic

Innehållsförteckning

1.INLEDNING ... 6

1.1. Problembakgrund ... 6

1.2 Problemformulering ... 7

1.2.1 Relevans för socialt arbete ... 8

1.3 Syfte och frågeställningar ... 9

1.4 Avgränsning ... 9

2.BAKGRUND ... 9

2.1 Det skolkurativa yrkets historia ... 10

3.FORSKNINGSLÄGE ... 10

3.1 Den flertydiga yrkesrollen ... 10

3.2 Mobbningens uttryck och konsekvenser ... 12

3.3 Förebyggande av mobbning ... 13

3.4 Hinder och möjligheter i skolkuratorns handlingsutrymme... 14

4.TEORI ... 16

4.1 Professionsteori ... 16

4.2 Handlingsutrymme... 17

5.METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN ... 18

5.1 Kvalitativ metod ... 19

5.2 Tillvägagångssätt ... 19

5.2.1 Litteratursökning ... 19

5.2.2 Urval ... 19

5.2.3 Kvalitativa intervjuer ... 21

5.2.4 Bearbetning av data ... 22

5.2.5 Analysmetod ... 22

5.3 Studiens tillförlitlighet ... 23

5.4 Forskningsetiska överväganden ... 24

5.5 Metoddiskussion ... 25

5.6 Arbetsfördelning ... 26

6.RESULTAT OCH ANALYS ... 26

6.1 Presentation av informanterna ... 26

6.2 Spetskompetensen inom det psykosociala arbetet... 27

6.2.1 Ensam i sin profession som skolkurator ... 27

6.2.2 Ensam som språkrör för eleverna ... 27

6.3 Skolkuratorns arbetsuppgifter ... 28

6.3.1 Elevsamtal och tillgänglighet ... 28

6.3.2 Skolkuratorns samverkan internt samt externt... 29

6.3.3 Allt och ingenstans - en otydlighet ... 29

6.4 Förväntningar på skolkuratorn ... 30

6.4.1 Av rektorer ... 30

6.4.2 Av lärare ... 31

6.4.3 Av elever och deras vårdnadshavare ... 32

6.5 Mobbningens arenor - hur mobbning uttrycks ... 32

6.5.1 Nätmobbning - en arena att kränka andra när vuxna inte ser på ... 32

6.5.2 Svårhanterade gränser ... 33

6.6 Konsekvenser av mobbning ... 34

6.7 Hur mobbning upptäcks ... 35

6.7.1 Närvarande vuxna skapar mod för eleverna att berätta ... 35

6.7.2 Från sociala medier in till klassrummet och skolgården ... 35

6.8 Helhetsperspektivet för att förebygga mobbning ... 36

6.8.1 Skolnivå ... 36

6.8.2 Klassnivå ... 37

6.8.3 Individnivå ... 39

6.9 Det som möjliggör och det som hindrar ... 40

6.9.1 Arbetsbeskrivningar ... 40

6.9.2 Tid och resurser ... 41

6.9.3 “Det tar ju längre tid att bygga relation till eleverna eftersom jag har så pass lite tid i varje skola” ... 42

7.SLUTSATS ... 43

7.1 Diskussion ... 44

7.2 Generaliserbarhet ... 45

7.3 Förslag till framtida forskning ... 46

8.REFERENSLISTA ... 47

9.BILAGOR... 53

9.1 Informationsbrev ... 53

9.2 Samtyckesblankett ... 55

9.3 Intervjuguide ... 56

1. Inledning

1.1. Problembakgrund

I Sveriges skolor ska alla elever ges samma möjligheter till rättvis utveckling gällande kunskapsinhämtning och sociala förmågor, vilket ska främja en stabil grund i elevernas skolgång. Den svenska skolan syftar också till att lära ut det svenska samhällets grunder som präglas av att inte kränka en annan människa oavsett kön, ras, religion och social bakgrund.

Därav innehar skolan en viktig roll i förebyggandet av kränkande behandling som till exempel mobbning (Skolverket 2000; BRIS 2020). Mobbning preciseras inte som ett begrepp i skollagen utan beskrivs enligt 6 kap. 3§ skollagen (SFS 2010:800) som “ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet”. Kränkande behandling beskrivs också som att eleven får utstå trakasserier under upprepade tillfällen (Olweus 1999;Skolverket 2020). Mobbning kan samtidigt förekomma på internet, där nätmobbningen går in under den traditionella definitionen, trots att den inte sker fysiskt mot offret (Fridh 2018). Skollagen och diskrimineringslagen förespråkar främjandet av att barn och unga ska känna sig trygga i skolan och ska skydda eleverna från kränkande behandling (DO 2020; Skolverket 2020). Majoriteten av mobbningen som drabbar barn och unga är relaterad till skolan, och kan förstås genom att barn och unga tillbringar mycket av sin tid i skolan. Därav är det viktigt att skolan främjar inkludering och skapar trivsel (Fridh 2018). Detta i sin tur tydliggör relevansen för att alla elever i Sveriges skolor ska ha tillgång till elevhälsan som slås fast genom 2 kap. 25§ skollagen (SFS 2010:800).

Mellan åren 1990 och 1991 skedde en decentralisering¹, där ansvaret gällande hantering av skolan och elevhälsan sköts från staten till de professionella i skolan och lokala politiker.

Numera ansvarar varje kommun för sina skolor, vilket resulterar i att skolor styrs olika. Detta utifrån att skolan är bunden av kommunens pengar och kan styras olika beroende på vilken kommun skolan tillhör (Jarl, Kjellgren & Quennerstedt 2018). Isaksson (2014) skildrar att skolans tilldelade ekonomi och arbetsbeskrivningar på en organisatorisk nivå skapar grunden för skolkuratorns handlingsutrymme. Socialarbetarens handlingsutrymme kan också påverkas

1 Kommunalisering benämns även som decentralisering av skolan. Intentionen med kommunaliseringen av skolorna var att öka det lokala inflytandet, vilket kunde anpassas efter den lokala kommunens behov. Genom statsbidragssystemet som infördes kunde en nationellt jämlik utbildning skapas. Således fick kommunerna möjlighet att fritt fördela resurserna i alla sina verksamheter (Jarl, Kjellgren & Quennerstedt 2018).

av direktiv, lagar, regler och normer på arbetsplatsen (Lipsky 2010;Isaksson 2014). Frånberg (2003) menar att olika styrsätt i skolan kan påverka hur skolor arbetar för att främja elevers hälsa samt motarbeta mobbning. Till exempel tillämpar en del skolor Islandsmodellen för konfliktlösning² medan andra använder sig av Olweusprogrammet³ eller Farstametoden⁴ (Frånberg 2003). För att tillse att skollagen efterlevas och för att arbeta med att förhindra mobbning finns i de lokala skolorganisationerna elevhälsoteam. Elevhälsans ändamål är att skapa ett betryggande klimat för dem som befinner sig i skolan. I elevhälsan ingår bland annat skolläkare, skolsköterska, skolkurator och psykolog (Skolverket 2013). Ytterligare menar Akademikerförbundet SSR (2015) att det är viktigt att stärka elevhälsan för att upphäva samt förebygga mobbning, vilket gjort att de publicerat en policy för skolkuratorer. Policyn syftar till att utveckla kvaliteten i elevhälsoarbetet som grundar sig i elevers rätt till stöd i sitt lärande och sin sociala utveckling. Ytterligare mål är att möjliggöra för skolan att arbeta hälsofrämjande och förebygga psykisk ohälsa, mobbning samt kränkande behandling (Akademikerförbundet SSR 2015). Om mobbningen samt kränkningarna i skolan generellt sett ska kunna upphöra är det grundläggande att arbeta förebyggande (Olweus 1998; Frånberg 2003).

1.2 Problemformulering

Begreppet mobbning definieras som beteenden och handlingar som syftar till att kränka, skada eller skapa svårigheter mot en eller flera elever (Olweus 1999; Fridh 2018). Genom en undersökning av SCB fastslås att mobbning ökar i svenska grundskolor. År 2013/2014 visar undersökningen att 12,6% av elever i åldrarna 11, 13 och 15 år blivit utsatta för mobbning.

Siffran har sedan år 2013/2014 ökat till 19,1% år 2017/2018. Den negativa utvecklingen går emot intentionen bakom barnkonventionens artikel 19, som ska skydda barn från fysisk och psykisk skada (SCB 2020; UNICEF 2020). En förklaring till att mobbning ökar kan enligt Friends⁵ (2020) vara ett resultat av maktobalanser mellan elever, som exempelvis ökad ojämlikhet och rasism i skolan. För att förebygga mobbning är det viktigt att arbeta på en skol-, klass- och individnivå, ett helhetsperspektiv (Olweus 1998). På en skolnivå förväntas

2 Islandsmodellen för konfliktlösning innebär att hjälpa elever öka sin sociala förmåga och skapa relationer samt lära sig ta ansvar och visa empati. På så vis ska modellen utifrån elevutveckling skapa trygghet i skolan (Frånberg 2003).

3 Olweusprogrammet syftar till att motverka och förebygga mobbningsproblematik mellan barn och unga samt främja skolan som en trygg miljö. Metoden syftar till att arbeta i stunder då mobbning förekommer samt förebyggande på skol-, klass- och individnivå (Olweus 1998; Frånberg 2003).

4 Farstametoden har i syfte att lösa den akuta mobbningen. Vid kännedom ska elevhälsoteamet samverka och komma fram till hur situationen ska lösas (Frånberg 2003).

5 Friends är en organisation som stödjer och handleder skolor för att förebygga mobbning (Friends 2020).

skolkuratorn att utbilda personal på skolan gällande hantering av mobbning. Skolkuratorn förväntas på en klassnivå kunna skapa en god miljö i klasserna samt anordna rollspel om mobbning. Individnivån syftar till att skolkuratorn samtalar med alla elever som är inblandade i eventuell mobbningssituation (Olweus 1998; Isaksson 2016). En skolkurator förväntas även att vara kulturellt kompetent, professionell i bedömningar rörande elevärenden samt bistå skolan med ett psykosocialt synsätt⁶ (Curry och Bickmore 2012). Därför innehar skolkuratorn en viktig roll för det sociala arbetet mot mobbning (Backlund 2007). Trots den omfattande psykosociala problematik som mobbningen medför elever, framhäver Isaksson (2014) och Backlund (2007) att det sociala arbetet inom skolan och kuratorns del i elevhälsan är ytterst lite beforskat.

Skolkuratorn är ensam i sin profession då hen ofta är den enda socialarbetaren på skolan med sin kompetens. I rollen kan skolkuratorn begränsas då hen behöver ta hänsyn till andra yrkesgrupper på grund av otydliga riktlinjer där handlingsutrymmet kan försvåras (Isaksson 2014). Decentraliseringen har även resulterat i att personal på skolan fått göra etiska och normativa bedömningar i svårhanterade situationer. Tidigare i den statliga och regelstyrda skolan kunde personal på skolan luta sig mot detaljerade läroplaner som gav klara riktlinjer hur olika situationer skulle hanteras (Jarl & Pierre 2018). Resultatet av förskjutningen till kommunal nivå innebär att handlingsutrymmet påverkas av diffusa arbetsbeskrivningar på en skolnivå som i sin tur utgör en otydlig gräns mellan vad skolkuratorn förväntas göra kontra inte göra (Backlund 2007; Isaksson 2014; Isaksson & Sjöström 2017). Decentraliseringen har medfört att skolorna och kommunerna själva får hitta lösningar för att förebygga mobbning (Backlund 2007).

1.2.1 Relevans för socialt arbete

En av de grundläggande uppgifterna skolan har är att trygga och främja elevernas socialisationsprocess, vilket betonar skolkuratorns viktiga roll (Backlund 2007). Utifrån skolnivån är skolkuratorn vanligtvis den enda socialarbetaren i skolan som har expertisen att utbilda och bistå lärare samt elever i deras sociala utveckling. Genom att få ytterligare kunskap om skolkuratorns roll och det förebyggande arbetet mot mobbning blir studien relevant inom socialt arbete då studien syftar till att få en inblick i deras arbete. Vidare erhåller studien en vetenskaplig relevans utifrån att forskningen kring socialt arbete inom

6 Ett synsätt där individens upplevande och sociala förhållanden uppfattas som bundna till varandra (NE 2021).

skolan är synnerligen lite beforskat (Backlund 2007; Isaksson 2014). Däremot beskrivs i forskning att skolan har varit en måltavla för omfattande forskning som politisk organisation och hur politiska samt lokala beslut påverkar skolan och skolkuratorns arbete. En faktor som påverkat skolan, vilket forskningen redogör för är decentraliseringen. Decentraliseringen har genererat till resursbrist i skolorna, vilket kan påverka det formella handlingsutrymmet för skolkuratorer, och kan försvåra samarbetet i det förebyggande arbetet mellan professionerna på skolan (ibid). Detta väcker frågor om skolkuratorns roll i en mångprofessionell verksamhet och hur hen påverkas av de lokala förutsättningarna i deras förebyggande arbete.

1.3 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att ge djupare kunskap om den skolkurativa yrkesutövningen i en mångprofessionell verksamhet. Syftet är även att synliggöra vilka möjliggörande samt hindrande faktorer skolkuratorer förfogar över och behöver hantera i det mobbningsförebyggande arbetet. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar formulerats:

1. Hur upplever skolkuratorn sin roll i en mångprofessionell verksamhet?

2. På vilket sätt uttrycks mobbning och hur arbetar skolkuratorn för att förebygga mobbning?

3. Vilka hinder och möjligheter formar skolkuratorns handlingsutrymme i relation till det förebyggande arbetet?

1.4 Avgränsning

Studien avgränsar sig till skolkuratorns perspektiv i förhållande till frågeställningarna. Vidare avgränsar sig studien till hur skolkuratorn arbetar förebyggande kring mobbning.

2. Bakgrund

Följande avsnitt behandlar redogörelsen om det skolkurativa yrkets historia. Eftersom delar av syfte och frågeställningar grundar sig i att få en bredare kunskap om skolkuratorns roll i skolan är det viktigt att få en inblick i förändringen som den skolkurativa yrkesrollen genomgått.

2.1 Det skolkurativa yrkets historia

Isaksson & Larsson (2012) beskriver att skolkuratorns profession funnits i Sverige sedan 1940-talet men inte varit lagstadgad förrän 2010. Den skolkurativa professionen har historiskt förändrats i arbetet med elever, föräldrar, skola och myndigheter. Under initieringsperioden, år 1942–1943, införs de första tjänsterna inom skolkurativt arbete. Vid denna tid urskiljs olika former av skolkurativt arbete, där skolkuratorn skulle arbeta med att stötta elever och föräldrar samt bistå elever med arbetsförmedling. Skolkuratorn fungerade som studie-och yrkesvägledare i skolan samt som samordnare mellan skola, hem och sociala myndigheter, medan arbetsuppgifter som inbegrep elevers hälsa var skolsköterskans arbetsuppgift (ibid).

Isaksson & Larsson (2012) skildrar omorienteringsperioden, år 1969–1978, då arbetsuppgifterna präglades av förändring som utgjorde nya arbetsuppgifter. De nya uppgifterna blev förebyggande elevvård som innebar planering av skola, mobbningsfrågor samt samråd med elev, föräldrar och skolpersonal (Backlund 2007; Isaksson & Larsson 2012). Vidare beskriver Isaksson & Larsson (2012) skolkuratorsyrkets historia genom konsolideringsperioden, år 2000–2010. Skolkuratorverksamheten konsoliderades år 2010 när skolkuratorsyrket lagstadgades. Skolkuratorns arbete beskrivs numera övergripande, som exempelvis utvecklingsarbete, arbete mot mobbning, krisberedskap och konfliktlösning (SOU 2000:19; Isaksson & Larsson 2012).

3. Forskningsläge

Avsnittet redogör för den tidigare forskning som studien tagit avstamp i. Vidare innehåller avsnittet teman som kan relateras till syfte och frågeställningar. Berörda teman under avsnittet är den flertydiga yrkesrollen, mobbningens uttryck och konsekvenser samt förebyggande av mobbning. Sista temat berör hinder och möjligheter i skolkuratorns handlingsutrymme.

3.1 Den flertydiga yrkesrollen

Svenska skolan ska hjälpa barn och ungas socialisationsprocess, vilket innebär att de ska få möjlighet att utveckla kunskaper och sin självbild. Därav menar Backlund (2007) att skolan är ett fält för socialt arbete. Skolkurativt arbetet är inte enformigt och kan utföras på många sätt.

Däremot behöver arbetet planeras och avgöras i samråd med arbetsgivaren. Exempelvis kan vaga arbetsbeskrivningar påverka utförandet av arbetet (Backlund 2007; Isaksson & Sjöström

2017). Då skolkuratorn ingår i en mångprofessionell verksamhet behöver hen samverka med andra professioner, skapa och införa handlingsplaner samt genomsyra skolans verksamhet med ett psykosocialt synsätt. Utanför skolan kan samverkansarbetet urskiljas genom tät kontakt med socialtjänst, polis, och psykiatri, vilket kan ses som en länk mellan skola och myndigheter (Backlund 2007; Isaksson 2016).

I samverkan ska skolkuratorn utbilda och handleda lärare i frågor som berör det psykosociala arbetet i syfte att främja elevers hälsa. Däremot kan samverkan mellan professionerna försvåras utifrån att det finns skillnader mellan deras roller och kunskaper. Exempelvis finns det olika uppfattningar om vilka insatser som är viktiga för elever som är i behov av stöd (Isaksson & Sjöström 2017). Olika förväntningar och synsätt har därmed skapat ett hinder för skolkuratorn att få fram en tydlig position i skolan (Isaksson & Larsson 2012; Isaksson &

Sjöström 2017). Liknande resultat har framkommit i studier i en amerikansk kontext där Bardhoshi & Duncans (2009) beskriver att det fortsatt råder en förvirring om vilken roll skolkuratorn har i de amerikanska skolorna. Det kan förklaras utifrån dess historia om ständig förändring i samhället som har innefattat nya krav samt nya behov (Isaksson & Larsson 2012). Andra verksamma professioner på skolan som exempelvis rektorer har förväntningar på hur skolkuratorn ska utföra sitt arbete och vad hens funktion i skolan är, vilket satt prägel på skolkuratorns roll. Trots att forskningen tyder på att rektorer har ökat sin kunskap om skolkuratorers funktion i skolan, beskrivs likväl att flertal rektorer fortsätter att basera sin uppfattning utifrån deras tidigare erfarenheter i möten med skolkuratorer. Konsekvensen kan således innebära att rektorernas arbetsbeskrivningar förstärker den diffusa uppfattningen kring skolkuratorernas roll i skolan (Bardhoshi & Duncan 2009). Detta kan i sin tur likställas med att diffusa arbetsbeskrivningar på en skolnivå utgör ett hinder för skolkuratorn att utföra sina arbetsuppgifter (Isaksson & Sjöström 2017).

Tidigare hade skolkuratorn en svag och otydlig jurisdiktion, vilket hindrade hen från att utföra specifika arbetsuppgifter i relation till sin kompetens. Skolkuratorn fick därmed anpassa sig efter de andra professionernas arbetsuppgifter och fick anamma kvarlämnade samt ospecificerade arbetsuppgifter. Numera har skolkuratorns jurisdiktion stärkts vilket innebär att hen har större möjligheter att visa sin kompetens (Isaksson 2014). På skolnivå ska skolkuratorn i sin roll bistå personal med kunskapsutveckling inom psykosocialt arbete samt rådge och vägleda skolpersonal. Samtidigt är arbetet med likabehandling en viktig del i skolkuratorns arbetsuppgifter. I likabehandlingsarbetet ingår att arbeta mot mobbning och att

aktivt främja alla elevers lika rättigheter. På en klassnivå styrs den skolkurativa rollen genom att hen arbetar i grupp med elever för att förebygga problematik. Skolkuratorn kan genom sin profession arbeta på en individnivå genom att samtala med elever stödjande eller motiverande i form av att utreda och bedöma elevers behov och problematik samt upprätta åtgärdsprogram (Isaksson 2016). Trots dessa arbetsuppgifter beskriver Curry & Bickmore (2012) att skolkuratorer inte alltid har en tydlig professionell roll i skolan och ställs inför många krav och hinder. Bland annat förväntas skolkuratorn vara kulturellt kompetent, skicklig i bedömningar och bistå skolan med ett psykosocialt synsätt (ibid).

3.2 Mobbningens uttryck och konsekvenser

Mobbning kan definieras som negativa återkommande handlingar mot en specifik elev eller en grupp elever. Handlingarna har i syfte att skada, kränka eller skapa besvär för den utsatta personen (Olweus 1999). Mobbning kan ske genom kränkande ord, fysiska rörelser eller social exkludering. Traditionell mobbning är tids- och platsbunden och skiljer sig från nätmobbning då mobbning på nätet kan förekomma överallt i den digitala miljön (Fridh 2018). Nätmobbning menar Fridh (2018) är svårdefinierat medan Willard (2007) definierar mobbningen på nätet som kränkande meddelanden som skickas flertalet gånger till en individ (Willard 2007). Likväl menar Forsell (2016) att ett meddelande inte behövs skickas upprepade gånger för att definieras som nätmobbning. Meddelande som skickas kan ofta läsas och delas flera gånger av mottagaren, vilket därmed uppfyller kravet på att händelsen ska ske upprepade gånger utan att själva handlingen upprepas (ibid). Olweus (1998) och Fridh (2018) betonar att om mobbning ska förekomma måste det finnas en obalans mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning, där den utsatta behöver vara hjälplös, svagare och ha mindre chans till att skydda sig.

På sikt kan offren av mobbning samt nätmobbning riskera att bli sjuka i form av ångest eller depression samt utveckla ett självskadebeteende (Olweus 1998; Peguero & Williams 2011).

Därtill betonas att mobbning kan ge effekter på elever som exempelvis att de presterar sämre i skolan, utvecklar ett antisocialt beteende, hamnar i kriminalitet eller missbruk (Olweus, Solberg & Breivik 2020). Mobbning kan även förstås som ett uttryck av att höja sin status av dominans och makt i det sociala umgänget. Exempelvis beskrivs att en grupp som mobbar andra ofta definieras av “vi och de”-tänk där “vi” gruppen representerar vad som är acceptabelt i samhället. Det i sin tur skapar en status för mobbarna utifrån att resten av

eleverna blir rädda för att inte följa deras tänk med risk att bli utsatta för kränkande behandling (Thornberg 2011). Ställs detta i relation till Backlunds (2007) forskning om att skolan ska vara en bidragande faktor till att barn och unga utvecklar sin sociala förmåga uppstår det en problematik då eleven som utsätts för mobbning inte får den socialisering som skolan ska bistå med.

3.3 Förebyggande av mobbning

Föregående avsnitt gav en redogörelse för hur mobbning uttrycks och vilka tänkbara konsekvenser som kan utlösas, vilket leder in på vikten av det förebyggande arbetet. Olweus (1998) beskriver ett åtgärdsprogram mot mobbning vars syfte är att reducera mobbningsproblematik i och utanför skolan. För att förebygga mobbning beskriver Beckman (2013) relevansen av att prata om mobbning och nätmobbning för att barn och unga ska våga samtala om problematiken med vuxna. Likaså behöver även föräldrar samtala med sina barn om vad de gör på nätet för få en insikt i sitt barns handlingar och prata om mobbning samt mobbningens konsekvenser (ibid). Att arbeta med lärandet av normer, attityder och likabehandling i skolan menar Larsson (2019) grundar sig i att främja självinsikt hos eleverna.

Mer ingående belyser Olweus (1998) att åtgärderna i skolan kan ske på en skol-, klass- samt individnivå.

Forskarna Paul R. Smokowski & Kelly Holland Kopasz (2005) styrker Olweus åtgärdsprogram i sin studie genom hänvisning till de norska skolorna som implementerat programmet. Grunden är att all personal på skolan ska samarbeta för att förhindra och förebygga mobbning. Olweus (1998) redogör att åtgärderna på skolnivån innebär att skolpersonal ska utbildas kring mobbning och därefter utveckla en handlingsplan. Olweus (1998) beskriver också relevansen av lärartäthet på rasterna i skolan. I samband med redogörelsen förklarar Thornberg (2011) att mobbningen förekommer på skolans lekplatser och andra platser där lärarna inte befinner sig. Detta försvårar upptäckandet av mobbning då mobbarna gömmer sina handlingar genom att skicka dubbla signaler till lärarna som exempelvis att hälsa på offret när lärarna är närvarande för att påvisa en vänskap (ibid).

Olweus (1998) beskriver att lärare och annan personal ute på rasterna måste markera att mobbning inte är godtaget. Agerar inte skolpersonalen vid sådana situationer och inte markerar mot ett sådant beteende kan det klassas som en tyst bekräftelse på att handlingen var acceptabel. På sikt leder detta till att eleverna som mobbar uppfattar denna signal som att de

kan fortsätta med sina handlingar utan konsekvenser. Skolkuratorn utgör därmed en viktig roll genom att bistå lärare och annan personal med hjälp i hantering av mobbning (Thornberg 2011; Isaksson 2014).

För att förebygga mobbning på en klassnivå är det viktigt att skapa ett bra klimat i klassen, sätta upp regler eller ha rollspel om och mot mobbning. Rollspelet kan bidra till att elever hjälps åt att motarbeta mobbning och får kunskap om vad de ska göra i situationer där en annan elev blir mobbad. Efter rollspelet ska det finnas utrymme att diskutera rollspelet för att ge eleverna djupare förståelse. Genom diskussioner, samtal och uppsatta regler kan det bidra till att normer bland eleverna förändras (Olweus 1998). Vidare betonar Hall (2006) samt Hall, Rushing & Khurshid (2011) relevansen av att lära elever i grupp att bemöta och hantera negativa handlingar för att bryta negativt beteende. För att förebygga mobbning är det också viktigt att nyttja olika stödsystem som till exempel anvisningar och riktlinjer. På så vis får skolpersonal en trygghet gällande hantering av det förebyggande arbetet (Hall, Rushing &

Khurshid 2011).

För att åtgärda mobbningsproblematiken på en individnivå är det av vikt att skolkuratorn har enskilda samtal med mobbarna och de utsatta, där det är viktigt att garantera att den utsatta eleven skydd mot fortsatta påhopp (Olweus 1998). Likväl visar Thornbergs (2011) forskningsstudie att elever upplever att lärarna inte gör något mot mobbning, vilket resulterar i att elever inte rapporterar mobbningsincidenter på skolan. Studien visar att elever upplever att lärarna genom sitt beteende eller bemötande kunde göra en utsatt elevs situation värre (ibid). Att lärarna inte gör något åt mobbningsproblematiken kan vara ett resultat av att skolkuratorer inte har det handlingsutrymme att bistå lärarna med utbildning (Isaksson 2014).

3.4 Hinder och möjligheter i skolkuratorns handlingsutrymme

I de förebyggande insatserna av mobbning förekommer faktorer som hindrar och möjliggör skolkuratorn från att utföra sitt arbete. Skolkuratorns handlingsutrymme är format av en stark decentralisering där handlingsutrymmet kan variera beroende på kommunens styre och skolans arbetsbeskrivningar. Ytterligare kan handlingsutrymme påverkas av att skolkuratorer har en begränsad legitimitet gentemot andra professioner i skolan, vilket resulterar i att rollen som skolkurator ofta blir oförstådd av övrig personal på skolan (Backlund 2007; Altshuler &

Reid Webb 2009). Handlingsutrymmet påverkas av vaga gränser för vad skolkuratorn

förväntas utföra i skolan. Exempelvis skildrar Isaksson (2014) att det inte finns en tydlig skiljelinje mellan vad som skolkuratorn förväntas göra respektive inte göra. Den otydliga gränsen mellan arbetsuppgifterna är en konsekvens av det informella handlingsutrymmet som skapas mellan skolkuratorn och övrig personal på skolan. Det formella handlingsutrymmet kan påverkas utifrån de ekonomiska resurserna som finns på skolan, som i sin tur influerar utförandet av arbetet (ibid). Därmed utgör arbetsbeskrivningarna på en skolnivå grunden för det skolkurativa arbetet. Mer ingående grundar sig det formella handlingsutrymmet på de organisatoriska förutsättningarna i skolan (Isaksson 2014; Isaksson & Sjöström 2017).

De organisatoriska förutsättningarna skapar en prägel på skolkuratorernas möjligheter att samverka med skolpersonal, arbeta förebyggande och arbetet med elevärenden (Isaksson 2014). Mer detaljerat påverkas skolkuratorns handlingsutrymme av hur ledarskapet är organiserat och utformat. Rektorns handlingssätt är en faktor som kan försvåra för kuratorerna att få genomslag för ett psykosocialt synsätt som reducerar möjligheterna att arbeta förebyggande med lärare, vilket påverkar eleverna. Däremot kan rektorns handlingssätt skapa ett stort handlingsutrymme om det finns en samsyn kring elevhälsoarbetet och hur detta ska utföras (ibid).

Ytterligare förklarar Isaksson (2014) att lagar samt riktlinjer påverkar handlingsutrymmet gentemot annan personal, där sekretesslagen kan försvåra informationsutbytet mellan kuratorer och lärare, som då hindrar skolkuratorns utförande av sitt arbete. I Isakssons (2014) studie framkommer det även att handlingsutrymmet kan vidgas genom att skolkuratorn får möjligheten att utbilda lärare i psykosociala frågor, vilket enligt studien inte sker ofta och att endast ett fåtal får möjligheten att utbilda lärare (ibid). En annan aspekt som inverkar på skolkuratorns handlingsutrymme är decentraliseringen. Till följd av decentraliseringen som orsakat resursbrist kan även det ses som ett resultat av att de ekonomiska resurserna inte tillför den möjlighet i skolkuratorns handlingsutrymme att samverka med lärare i det förebyggande arbetet (Backlund 2007; Isaksson 2014). Likaså menar Backlund (2007) att decentraliseringen av skolorna resulterat i att kommunerna har det yttersta ansvaret att utforma hur skolorna ska styras, vilket kan medföra skillnader mellan olika kommuner.

Skolorna kan styras olika och kan präglas av olika ekonomiska förutsättningar (ibid).

4. Teori

Under avsnittet knyts professionsteori och handlingsutrymme samman. Professionsteori berör den specialitet som varje profession innehar och kan bidra till en förståelse för skolkuratorns roll kontra andra yrkesverksamma på skolan. Handlingsutrymme kan likaså bidra till förståelsen om att varje profession innehar ett handlingsutrymme som kan minimeras och utökas.

4.1 Professionsteori

Professioner kännetecknas av att de utgår från vetenskaplig kunskap i sin yrkesutövning och att vissa arbetsområden är kopplade till deras kompetensområde (Carr-Saunder & Wilson 1933, Brante 2009). Vidare innehar professioner den främsta kunskapen inom ett område, vilket blir synligt genom de teoretiska grunderna som omvandlas i praktiken (Brante 2005;

Brante 2009). Fortsättningsvis skildrar Abbott (1988) externa och interna faktorer som formar nya arbetsuppgifter där professionerna inom organisationen kan konkurrera med syftet att stärka sin egen professions jurisdiktion. Med externa faktorer avses att nya uppdragsområden skapas som gör att vissa professioner förstärker sin egen jurisdiktion genom att ta över arbetsuppgifter på bekostnad av andra professioner, som tidigare haft ansvaret för dessa. De interna faktorerna har däremot inte som intention att skapa eller avskaffa jurisdiktion utan syftar till att organisationens strukturer möjliggör för ny kunskap och utvidgning av sin befintliga i jurisdiktion med avseende att stärka samt bibehålla den (ibid).

Begreppet autonomi förstås med hjälp av Abbott system och konfliktperspektiv. Mer ingående handlar det om att professioner som innehar en autonomi också ställs i konflikt till andra professioner. Detta med anledning av att professioner inom samma fält har som mål att vinna legitimitet. Legitimitet är sammankopplat till jurisdiktion, vilket syftar till den möjlighet att utföra samt ha kontroll över specifika arbetsuppgifter gentemot andra professioner (Abbott 1988). Likaså exemplifieras att autonomin kan variera och benämnas som relativ autonomi.

Brante (2009) förklarar att relativ autonomi berör de förutsättningar som ligger till grund för professionernas yrkesutövande. Det kan förstås av att organisationens ekonomiska samt politiska förutsättningar utgör en påverkan på professionernas autonomi, som därav medför att autonomin kan beskrivas som relativ (ibid). Sammanlänkas ovanstående beskrivning till uppsatsens ämne kan det förstås genom Isaksson & Sjöströms (2017) resonemang om att skolkuratorn inte alltid har en specificerad roll i skolan och kan till följd av det möta hinder i

förhållande till sitt yrkesutövande (ibid). Mer ingående kan beskrivningen av professionens autonomi relateras till Isakssons (2016) redogörelse om att skolkuratorn kan komma att påverkas av de ekonomiska förutsättningar, vilket inverkar på handlingsutrymmet. Ett exempel är att nedskärningar i skolverksamheten kan minska utrymmet för förebyggande insatser, vilket kan utmynna i att det blir svårare att utöva kunskaper i praktiken på grund av nedskärningar i verksamheten (Isaksson 2016).

4.2 Handlingsutrymme

Socialarbetaren befinner sig inom en organisation där hen står i direkt kontakt med människor som är i behov av hjälp (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008; Lipsky 2010). Lipsky (2010) har beskrivit positionen och kallat den för street level bureaucrats, vilket på svenska definieras som frontlinjebyråkrat, gräsrotsbyråkrat eller gatubyråkrat. Några typiska frontlinjebyråkrater är socialarbetare, domare och advokater. Frontlinjebyråkrater befinner sig också längst ner i organisationens hierarki och behöver förhålla sig till krav och mål uppifrån samt beakta medborgarnas behov. För att utföra arbetet som frontlinjebyråkrat beskriver Lipsky (2010) att frontlinjebyråkraten innehar en handlingsfrihet att själv forma insatser och sina arbetsuppgifter så länge hen förhåller sig inom organisationens ramar och regler. Således har fortlinjebyråkraten ett handlingsutrymme och en frihet att verka inom det.

Handlingsutrymmet kan påverkas av lagar, regler, normer och traditioner, där dessa kan ändras över tid och inverka på frontlinjebyråkratens handlingsfrihet samt tillföra svårigheter att utföra vissa arbetsuppgifter. Med koppling till vår studie går det att urskilja att politiska regleringar som exempelvis decentraliseringen satt prägel på socialarbetarens handlingsutrymme i skolan. I samma spår förklarar Svensson, Johnsson & Laanemets (2008) att frontlinebyråkraten kan begränsas i sitt handlingsutrymme med grund för att organisationer sätter hinder för handlingsutrymmet genom uppsatta ramar och regelverk. Samtidigt förklarar Lipksy (2010) att frontlinjebyråkratens uppgift blir att applicera generella regler på enskilda behov, då det inte finns formella regler som bestämmer i arbetet. Därmed förväntas det att frontlinjebyråkraten ska bedöma form av insatser och hur arbetet ska formas i varje ärende enskilt (ibid).

Ytterligare faktorer som påverkar handlingsutrymmet är bristande resurser, vilket kan relateras till vår studie där olika kommuner med varierande budget kan bidra skolan med olika mycket ekonomi och andra resurser (Backlund 2007;Lipsky 2010). Handlingsutrymmet kan

likaså påverkas av professionerna inom en organisation där de starka professionerna sätter upp ramar medan de svaga professionerna blir de som utför arbetsuppgifterna (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008). Däremot redogörs att svaga professioner skapar traditioner och normer inom organisationen, vilket skapas av friheten att handla inom deras eget handlingsutrymme. I likhet med vår studie kan socialarbetarens handlingsutrymme påverkas av skolans styrsätt och traditioner i arbetet med elever. Detta kan även relateras till att skolkuratorn ofta är den enda socialarbetaren på skolan och behöver därav anpassa sig efter andra dominerande professioner (Bardhoshi &Duncan 2009; Isaksson 2014; Isaksson &

Sjöström 2017).

Fontlinjebyråkratens handlingsutrymme återfinns mellan lagar och regler, organisation och arbete samt medborgarnas krav och behov (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008; Lipsky 2010). Handlingsutrymmet kan å ena sidan skapa dilemma för socialarbetaren som ska ställa sina handlingar i relation till organisationens ramar och å andra sidan medborgarnas behov.

Vidare framför Evans & Harris (2004) med stöd i Howes (1991) kritik mot Lipskys resonemang om att frontlinjebyråkraten inom sitt handlingsutrymme har ett brett spelrum. De förklarar däremot att det sociala arbetet utvecklats och blivit mer dominerat av regelverk, riktlinjer och chefer, vilka innehar den avgörande makten och beslutar över hur utformningen av arbetet ska se ut. Evans & Harris (2004) menar att socialarbetarnas handlingsutrymme inte är lika stort som Lipsky (2010) framhäver. Denna kritik kan kopplas till de begränsningar som skapas av rektorns arbetsbeskrivningar av det skolkurativa yrket samt rektors tolkning av skolkuratorns funktion i skolan (Bardhoshi & Duncan 2009). Däremot kan skolkuratorns arbetsuppgifter skilja sig då de innehar frihet att handla inom handlingsutrymmet (Lipsky 2010). Likaså har decentraliseringen skapat ett utrymme för varje kommun att styra sina skolor utifrån sina behov och mål (Backlund 2007; Jarl, Kjellgren & Quennerstedt 2018).

Sammanfattningsvis har professionsutövare en viss grad av autonomi i arbetet. Eftersom professionsutövare oftast är anställda inom en organisation är handlingsutrymmet och graden av autonomi inte bara begränsad av allmänna lagar och regler utan påverkas även av organisationers regleringar (jmf Abbott 1988; Lipsky 2010).

5. Metodologiska överväganden

Följande avsnitt för en diskussion kring studiens metodologiska överväganden där det initialt redogörs för val av metod. Därefter presenteras tillvägagångssättet i det som berör studiens inhämtning av empirin följt av en skildring om studiens analys. Vidare redogörs studiens

tillförlitlighet och forskningsetiska överväganden som utmynnar i en metoddiskussion och en beskrivning av författarnas arbetsfördelning.

5.1 Kvalitativ metod

Begreppet kvalitativ innebär ett sätt att samla in, analysera och redovisa data. Utmärkande innebär kvalitativ forskning flertal sätt att analysera empiri (Levin 2008). Empirin i föreliggande studie har inhämtats genom intervjuer, vilket i sin tur har skapat en inblick i skolkurativt arbetet. Möjligheten med kvalitativ metod är att förstå detaljerad information om ett ämne eller ett problem, vilket kan ge en djupgående inblick i det författaren väljer att undersöka (Kvale & Brinkmann 2014). Den kvalitativa metoden har därför hjälpt oss författare att få mer djupgående svar från flera intervjupersoner, vilket ökat möjligheterna till besvarande av frågeställningen. Metoden bygger på subjektiva tolkningar, vilket gör det svårt att generalisera studiens resultat och jämföra erfarenhetsgrundad kunskap. Därför har vi generaliserat studien med hjälp av våra teorier (jmf Bryman 2018).

5.2 Tillvägagångssätt 5.2.1 Litteratursökning

För att få fram en tydlig och djupgående sammanställning av tidigare forskning har litteratursökningen bestått av artiklar rörande det skolkurativa arbetet. Forskningsartiklarna har inhämtats från databaserna Onesearch, Swepub, Google Scholar samt Libris, vilket har kunnat tillförsäkras genom Ulrichsweb sam Education Resources information center. Båda sidorna tillhandahåller information om de vetenskapliga artiklarnas status vilket har gjort det möjligt för oss att försäkra att de är peer-reviewed. Inhämtandet av relevant data har gjorts utifrån följande sökord: “Mobbning i skolan” “Skolan som socialt arbete ““Skolkurator”

“Förebyggandet av mobbning” samt “Skolkurator handlingsutrymme”. Ytterligare har följande ord på engelska använts: “Bully in school” “School counselor” “The roll of the counselor” “ Social work in school”.

5.2.2 Urval

Studiens empiri består av intervjuer med skolkuratorer. Urvalsprocessen utformades genom ett avsiktligt urval där vi skickade informationsbrev (se bilaga 1) med en presentation av oss författare samt en beskrivning av studiens syfte till ett antal skolkuratorer som arbetar på låg-

och mellanstadium. Ett avsiktligt urval innebär att forskarna medvetet väljer ut personer som bedöms vara till gagn för studien (Yin 2013). Valet av att inriktning på låg- och mellanstadium grundar sig i den kunskap vi eftersöker i hur det förebyggande arbetet mot mobbning urskiljs. För att eftersträva en bredare kunskap har vi dessutom valt att intervjua en skolkurator som jobbar på högstadium, med anledning av att eventuellt kunna synliggöra arbetssätt och erfarenheter som är särskilt framträdande för skolkurativt arbete för olika ålderskategorier. De personer som anmälde sin medverkan i vår studie fick därefter motta ett mejl bestående av intervjuguide⁷ (se bilaga 3) och samtyckesblankett (se bilaga 2). Detta gjorde det möjligt för personerna att få en inblick i studiens syfte samt den möjligheten för förberedelse inför intervjuerna. Samtidigt har intervjuguiden gjort att vi kunnat missa direkta tankar från intervjupersonerna. Däremot har vi övervägt och önskat att intervjupersonerna skulle få tid till förberedelse för en djupgående och nyanserad empiri. Därefter skedde en överenskommelse gällande datum, tid samt vilket digitalt forum intervjun skulle genomföras i.

Valet av att endast intervjua skolkuratorer och inte hela elevhälsan baseras på vår intention om att kunna gå in på djupet i våra frågeställningar. Med grund för vår intention om att utgå från ett avsiktligt urval har vi författare valt att bortse skolkuratorernas antal år av erfarenhet inom professionen. Detta utifrån avsikten om att vi kan uppnå en större variation av empiriskt material som kan vara till nytta i studien. På motsvarande sätt beskriver Yin (2013) vikten av att urvalet bör spegla ett brett informationsfält med varierande åsikter kring valda ämnet.

Därav kan ett tänkbart utfall vara att intervjupersoner med olika lång arbetslivserfarenhet kan återge varierande information om skolkuratorns förebyggande arbete. För att få ett mångfaldigt urval har vi därmed valt att undersöka skolkuratorns arbete i en större kommun.

Vi sökte oss en bredare variation i vårt urval genom att ha valt ut skolkuratorer som arbetar på större och mindre skolor som ligger centralt i kommunen, segregerade områden samt på landsbygden. Den breda variationen på skolorna som skolkuratorerna är verksamma inom medförde skilda svar och åsikter. Yin (2013) skriver däremot att forskare inte enbart ska söka sig till källor som överensstämmer med deras förkunskaper om ämnet och att det kan innebära en vinkling. Detta är något som kan ses som ett kritiskt perspektiv i relation till att vi valt att avgränsa oss till intervjuer med enbart skolkuratorer. Fortsättningsvis kan detta medföra en begränsning av helhetsbilden av skolkuratorns arbete (ibid). Trots kritiken anser vi att studien

7Teman som intervjuguiden bestod av var rollen som kurator, handlingsutrymme, mobbning samt åtgärder.

har givit en bred variation av empiriskt material som inte är vinklat eftersom skolkuratorerna som valts ut har olika bakgrunder och erfarenheter av det skolkurativa yrket.

5.2.3 Kvalitativa intervjuer

Studiens resultat bottnar i sju genomförda semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i samma kommun, där de genomförda intervjuerna varade 50 till 70 minuter. Inför intervjuerna sammanställdes en intervjuguide där vi hade specificerat teman som vi ville undersöka i intervjuerna. Likaså beskriver Bryman (2018) att den semistrukturerade intervjumetoden utgår från att forskaren bearbetar specifika teman i form av en intervjuguide, som gör det möjligt för intervjupersonen att formulera svaren på sitt eget sätt. Denna typ av intervju skapar också utrymme att ställa följdfrågor som kan ge ytterligare svar på utformningen av intervjuguiden. Därmed har metoden gjort det möjligt för oss att få omfattande svar på de frågeställningar vi valt att undersöka. Vad som är viktigt i en intervjuguide är att ta med frågor som berör intervjupersonens bakgrund, exempelvis antal år och erfarenhet i branschen, med anledning av att kunna sätta sig in i personens kontext där hen arbetar (ibid). Vi författare har därför utformat intervjuguiden genom inledande frågor som berör intervjupersonens bakgrund. Likväl beskriver Bryman (2018) att flexibilitet är en utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, vilket beskriver att det är viktigt att inte fastna i frågornas ordningsföljd. I våra intervjuer innebar flexibiliteten att vi var lyhörda och flexibla i frågornas ordningsföljd och följdfrågor som uppstod. Utifrån rådande pandemi har alla intervjuer genomförts digitalt via Teams. Genom det digitala forumet möjliggjordes visuell beaktning av intervjupersonerna, vilket inte förekommit om det varit via telefon.

En risk med att genomföra intervjuer digitalt är att det kan uppstå tekniska svårigheter. Det finns även en risk att informanterna inte har erfarenhet av att bli intervjuade digitalt som kan tendera till att responsen blir annorlunda i jämförelse med ett fysiskt möte (Bryman 2018). Vi upplever däremot att samtliga intervjuer fungerade väl, vilket gjorde det möjligt för oss att få svar på våra frågor. Under alla intervjuer som genomfördes uppkom det endast en teknisk svårighet då en av oss författare fick problem med tekniken. Det kunde däremot lösas genom att vi satt på två olika platser och att båda författarna spelade in intervjuerna, vilket i sin tur gjorde att ingen information uteblev. En fördel med att genomföra digitala intervjuer är däremot att tid sparas och gör det möjligt för en mer bekväm situation för informanterna som annars hade kunnat välja att avstå från intervjuer (ibid). Vår upplevelse var att flertalet

skolkuratorer hade hög arbetsbelastning vilket i sin tur gjorde att tid kunde besparas genom de digitala intervjuerna än om ett fysiskt möte hade bokats.

5.2.4 Bearbetning av data

Efter genomförda intervjuer började vi att transkribera empirin, med syfte att minimera känslan av det är en oöverkomlig uppgift. Likaledes bekräftar Bryman (2018) att om forskaren låter transkriberingen vänta till alla intervjuer är genomförda kan det skapa en känsla av en svårhanterad uppgift. Att transkribera ett material innebär att ordagrant skriva ner samtalet till textformat (Kvale & Brinkmann 2014). Under transkriberingen hade vi en kontinuerlig kontakt mellan oss författare och även med vissa av intervjupersonerna i syftet att säkerställa att vi har uppfattat varandra korrekt. Materialet som transkriberades förvarades i ett delat Google drive dokument som endast vi två författare har haft tillgång till.

5.2.5 Analysmetod

Studiens analysmetod består av en tematisk analys som stödjer sig i att identifiera, analysera samt beskriva teman i form av koder av det inhämtade materialet (Bryman 2018). Processen inleddes med att finna koder som skapade en möjlighet för oss att bryta ner materialet i mindre komponenter för att sedan urskilja de koder som var relevanta för studien. När vi kodade materialet utgick vi utifrån koder som profession, spetskompetens, förväntningar, mobbning, förebyggande av mobbning, samarbete, metoder samt handlingsutrymme. Under processens gång kunde vi därefter återfinna koder som var repetitivt för materialet som bearbetades till generella teman. Likaså beskriver Bryman (2018) vikten av att finna sammanhörande koder i materialet för att sammanställa till generella teman.

De sammanhängande generella teman som studien bottnar sig i är: spetskompetensen inom det psykosociala arbetet, skolkuratorns arbetsuppgifter, förväntningar på skolkuratorn, mobbningens arenor - hur mobbning förstås, konsekvenser av mobbning, hur mobbning upptäcks och förebyggs samt skolkuratorns möjligheter och hinder. Samtliga teman innehar subteman som sammanlänkas till det generella temat. Temat spetskompetensen inom det psykosociala arbetet kan synliggöra vad som kännetecknar skolkuratorns profession och kan med hjälp av vår teoretiska ram professionsteori beskriva skolkuratorns specialitet i förhållande till andra yrkesgrupper. Det i sin tur bottnas i skolkuratorns arbetsuppgifter samt förväntningar på skolkuratorn där vårt forskningsläge skildrar att det förekommer varierande

förväntningar och mångfaldiga arbetsuppgifter. Tema som hur mobbning uttrycks, konsekvenser av mobbning och hur mobbning upptäcks samt helhetsperspektivet för att förebygga mobbning kan med hjälp av våra teoretiska ramar samt den tidigare forskningen ge stöd i analysen, vilket möjliggör en bredare förståelse för skolkurativt arbete mot mobbning.

Med stöd i vår teoretiska ram, handlingsutrymme, kan vi förstå skolkuratorns möjligheter och hinder i arbetet.

5.3 Studiens tillförlitlighet

Vid forskningsstudier tillkommer kravet på reliabilitet och validitet, där reliabilitet avser tillförlitligheten i studiens resultat, medan validitet syftar på hur trovärdig studiens resultat är (Yin 2013; Bryman 2018). Inom kvalitativ forskning är begreppet tillförlitlighet mer tillämpbar, vilket i sin tur gör att begreppet utmynnar i fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman 2018).

Trovärdighet lägger vikt vid att det ska finnas en kongruens mellan det forskaren uppfattar i intervjun och med det som intervjupersonen faktiskt berättar (Bryman 2018). Under intervjuerna har vi säkerställt att vi har uppfattat intervjupersonernas svar rätt genom att dubbelkolla intervjupersonens resonemang. Vi ställde också följdfrågor för att bredda kunskapen utifrån svaren som gavs. För att ytterligare säkerställa att inget material blivit vinklat eller manipulerat innehar studien citat i den löpande texten där det ordagrant framkommer vad intervjupersonerna har berättat.

Överförbarhet handlar om hur möjligt det är att applicera forskningsresultaten i en annan kontext, vilket beskriver hur studiens resultat är generaliserbart (Bryman 2018). Föreliggande studie grundar sig i en analytisk generalisering, vilket grundar sig i att studien kan uppnås genom ett eller fåtal fall (Yin 2013). I en analytisk generalisering finns en process bestående av två steg. Inledningsvis ska forskaren kunna definiera en uppsättning av begrepp, teorier eller ett hypotetiskt händelseförlopp. Nästkommande steg utgör den vikt där forskaren ska kunna applicera teorin till sitt material för att sedan kunna diskutera huruvida detta kan överföras till likartade situationer (Yin 2013; Denscombe 2018). Se studiens analytiska generalisering avsnitt 7.2.

Pålitlighet utgör den vikt av att studien ska skildra en redogörelse för forskningsstudiens alla faser av forskningsprocessen, med anledning av visibilitet. Detta medför att studien behöver innehålla en beskrivning av vilka val som gjorts och hur beslutet rörande analys av data har framkommit (Bryman 2018). För att uppfylla kriteriet har en beskrivning av studiens arbetsgång redogjorts.

Till sist redogörs möjlighet att styrka och konfirmera att forskaren applicerat ett objektivt förhållningssätt med grund för att medvetet inte tillåta att personliga värderingar har påverkat studiens utförande och slutsatser (Bryman 2018). Vi författare har tillsammans med vår handledare haft en fortlöpande dialog under arbetets gång för att reflektera samt diskutera med syftet att bibehålla en ansats om objektivt förhållningssätt.

5.4 Forskningsetiska överväganden

Vid genomförande av en forskningsstudie är en grundläggande aspekt att resonera etiskt samt vara ansvarsfull för insamlade data (Öberg 2015). Det kan handla om människans självbestämmande, integritet och människovärde samt en garanti av anonymitet för intervjupersonerna (Bryman 2018). Således innebär det att det finns etiska regler som forskaren bör ha kännedom om samt förhålla sig till lagstiftningen. Lagen (SFS 2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor 3-4 § är relevant i forskningsstudien utifrån den vikt av att bevara personuppgifter och se till att studien inte har en negativ inverkan för intervjupersonerna. Mot bakgrund av detta tar vår studie utgångspunkt i fyra forskningsetiska principer, som är följande: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2017).

Informationskravet behandlar redogörelsen av studiens syfte till deltagarna innan de fattat sitt beslut om medverkande i studien. Informationskravet behandlar även att deltagarnas medverkan är frivillig och att de har rätt att avsluta sitt medverkande om de vill, vilket går in på den andra utgångspunkten samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2017). Dessa två utgångspunkter kunde uppfyllas genom att vi delade ut ett informationsbrev som åskådliggjorde studiens syfte och metod. Därefter kunde samtyckeskravet uppfyllas genom att de skrev på en samtyckesblankett som fanns i mejlet tillsammans med informationsbrevet.

Konfidentialitetskravet berör frågor om att forskaren ska bevara och skydda datamaterialet från obehöriga. I relation till detta ska intervjupersonerna avidentifieras så ingen koppling

mellan ort, arbete, namn eller ålder förekommer. Skulle exempelvis någon av intervjupersonerna framhäva brister i sin egen verksamhet är det angeläget att personen avidentifieras. Detta utifrån att informationen om bristerna i organisationen kan vara känsliga och tillföra skada för intervjupersonen. I studien har samtliga intervjupersoner anonymiserats och benämnts med siffror, som gör att ingen koppling kan förekomma. Till sist syftar nyttjandekravet till att forskaren endast kommer att använda materialet i relation till forskningsstudien och raderas efter avslutad studie, vilket i relation till vår studie innebär att inspelat material endast kommer att användas till studiens syfte och förstöras efter färdigställd forskningsstudie (Vetenskapsrådet 2017; Bryman 2018).

5.5 Metoddiskussion

Under vår process har vi stått inför metodologiska överväganden som har resulterat i att studien innehar begränsningar. Då det finns begränsat med tid till att utföra studien har vi fått göra övervägande gällande att endast intervjua skolkuratorer och inte hela elevhälsan. Det har kunnat medföra att vi inte fått ett helhetsperspektiv. Däremot har det istället gjort det möjligt för oss att få fördjupad kunskap i professionen som skolkurator som i sin tur har skapat ett utrymme för oss att få svar på våra frågeställningar.

Genom semistrukturerade intervjuer har vi kunnat fördjupa oss i varje intervjuperson för att därefter kunnat sammanfatta skilda svar från samtliga intervjupersoner, vilket i sin tur har möjliggjort för flera perspektiv kring ämnet. Utifrån att vi skickade ut intervjuguiden tidigt till alla intervjupersoner har det också underlättat för dem att förbereda sig inför intervjuerna.

Däremot upplever vi att det inte alltid fanns den struktur vi hade önskat under intervjuerna, med anledning av att frågornas ordningsföljd skiftade och att vissa huvudfrågor samt underfrågor besvarades med andra teman. Exempelvis kunde temat rollen som kurator och handlingsutrymme korsas med varandra under flertal intervjuer. Det har däremot kunnat lösas genom vår flexibilitet då vi har anpassat intervjuguiden utifrån informanternas svar, vilket är i linje med Brymans (2018) beskrivning om att forskarna bör vara flexibla under intervjun.

Då våra intervjuer genomfördes digitalt har det kunnat bidra till en bekvämare situation för samtliga, med anledning av att intervjupersonerna har kunnat genomföra intervjuerna i deras hemmiljö. Det har kunnat generera i att alla intervjupersoner uppfattades som avslappnade, vilket är en av fördelarna med semistrukturerade intervjuer (Bryman 2018). Hade vi istället

utgått från strukturerade intervjuer med uppställda frågor hade det istället kunnat resultera i att intervjuerna hade uppfattats som opersonliga utifrån att det redan finns en förutbestämd struktur. Slutligen är ingen av oss författare vana att genomföra intervjuer digitalt vilket kan ha orsakat att den inhämtade empirin kunde sett annorlunda ut i förhållande till om vi hade träffat intervjupersonerna i verkligheten. Vi upplever däremot att alla intervjuer flöt på bra och att gynnsamt underlag till studien erhölls.

5.6 Arbetsfördelning

Studien har genomförts av två författare med en sammanhängande dialog, där vi till största del gjort uppsatsen tillsammans. Författarna har under självständiga delar givit konstruktiv kritik samt rådfrågat och stöttat varandras skrivprocess. Under skrivprocessen har författarna bearbetat empirin tillsammans med syfte att bibehålla en koherens i texten. Adam Jonsson har ansvarat för professionsteori medan Merima Rujovic har fokuserat på handlingsutrymme.

Därutöver har författarna delat upp tidigare forskning där Adam har haft ansvaret över avsnitten 3.1 och 3.4 samt konklusion av tidigare forskning, medan Merima istället koncentrerat sig på avsnitten 3.2 och 3.3. Merima har även fokuserat på bakgrundsavsnittet medan Adam haft det övergripande ansvaret rörande kontakten med skolkuratorer med stöd av Merima. Intervjuerna har genomförts tillsammans och transkriberingen har jämnt fördelats mellan oss. Resterande delar har delats upp med en fortlöpande dialog som har gjort det möjligt att slutföra studien.

6. Resultat och analys

I detta avsnitt redogörs resultat och analys, med en kort introduktion av samtliga informanter.

För att analysera materialet har teorierna professionsteori samt handlingsutrymme använts för att skapa en djupare förståelse av materialet. För att komplettera denna del mer djupgående används tidigare forskning och sammankopplas till avsnittet.

6.1 Presentation av informanterna

De intervjuade skolkuratorerna innehar en socionomutbildning eller en beteendevetenskaplig utbildning. Intervjupersonernas arbetslivserfarenhet som skolkuratorer varierar mellan 3

månader till 6 år. Ytterligare är de verksamma inom olika områden i en kommun.

Intervjupersonernas benämns som intervjuperson 1,2,3,4,5,6 samt 7.

6.2 Spetskompetensen inom det psykosociala arbetet 6.2.1 Ensam i sin profession som skolkurator

Samtliga skolkuratorer belyser att de är ensamma i sin profession och står för det främsta psykosociala arbetet. Intervjupersonerna beskriver att det kan ses som både positivt och negativt att vara ensam i rollen som skolkurator. Det kan uttryckas genom att skolkuratorn själv får möjlighet att utforma sina egna arbetsuppgifter utifrån sin kunskap, vilket dock kan vara sårbart då skolkuratorn är ensam profession i skolan som innehar ett psykosocialt synsätt.

Intervjuperson 1 redogör för att det finns en frihet i att vara ensam som skolkurator och att hen kan forma sina arbetsuppgifter själv. Däremot beskriver hen också svårigheten med att vara ensam profession och att hen alltid måste lyfta sin roll och det psykosociala perspektivet.

På motsvarande sätt beskriver intervjuperson 7 den sårbarheten med att vara ensam profession i skolan:

[...] men det har varit svårt att komma in med systemteoretiska perspektivet eftersom kuratorn står för det psykosociala perspektivet, det som jag har jobbat mycket med tidigare, men det är tufft att vara ensam profession med det här perspektivet i skolan. Man får kämpa för att göra sin röst hörd. Det är ju elevens röst som jag försöker göra hörd.

Utifrån citatet beskriver intervjuperson 7 att hen som skolkurator behöver kämpa för att göra sin röst hörd i kombination med att vara ett språkrör för eleverna, då hen är ensam med det psykosociala perspektivet i skolan. Detta menar Brante (2005;2009) medför en typisk avgränsning till andra professioner och utmärker skolkuratorns roll.

6.2.2 Ensam som språkrör för eleverna

En motsvarande beskrivning av att vara elevernas språkrör skildrar intervjuperson 2 och 6.

Båda intervjupersonerna arbetar för att inneha ett barnperspektiv där elevernas mående står i fokus. Genom att göra elevernas röst hörd kan även motpoler tillkomma i form av delade åsikter från andra professioner kring elevärenden. Intervjuperson 1 förklarar att hens sätt att se på det bottnar i relationsskapande medan flertalet lärare fokuserar primärt på undervisning och kunskapsmål. På liknande sätt upplever intervjuperson 2 att lärare har förmågan att glömma bort den sociala biten till eleverna och istället lägger sitt fokus på deras

kunskapsutveckling. Samtidigt upplever intervjupersonerna att lärarna anser att skolkuratorsverksamheten är behövlig:

[...] och jag tror att lärarna tycker det är väldigt skönt när kuratorn kommer in och att vi kan dela upp vem som gör vad [...] om en elev berättar att hon har varit på nätet och de var en kille som sa att hon skulle visa magen, så kan man ju räkna ut att de inte bara var magen hon skulle visa [...] och då kan de komma med det till mig och då kan jag hjälpa till med att prata och kontakta föräldrar och så, så då slipper läraren ta de sakerna som går ut utanför lärarrollen. - Intervjuperson 2.

Av intervjumaterialet kan det synliggöras att skolkuratorerna avlastar lärare för att tillåta att undervisningen kan fortgå. Detta medför att samarbetet mellan skolkuratorer och personal utgör en bred grund för arbetet. Det kan dock hindras av organisatoriska faktorer och bristande resurser (jmf Lipsky 2010). Se mer under avsnitt 6.9.2.

6.3 Skolkuratorns arbetsuppgifter 6.3.1 Elevsamtal och tillgänglighet

I intervjuerna synliggörs återkommande skolkurativa arbetsuppgifter, däribland ett övergripande ansvar för elevers välbefinnande, vilket kan exemplifieras via elevsamtal och tillgänglighet. Intervjupersonerna menar att det är viktigt att synas på skolan och bli ett naturligt inslag av elevernas vardag för att bibehålla en tillgänglighet. Tillgängligheten kan upprätthållas genom att skolkuratorn befinner sig på aktiviteter i skolan, raster och genom individuella samtal med elever. I samtalen kan skolkuratorn stödja eleven och kartlägga elevens mående och funktion i skolan. Genom det kartläggande arbetet kan det synliggöras om elevens mående bero på att hen inte når kunskapsmålen, har svårt med vänskapsrelationer eller om det finns en problematik hemma. Beroende på utfallet av elevens problematik formas en kartläggning och utefter det påbörjas arbetet med syfte att främja elevens välmående.

Samtliga intervjupersoner menar att de individuella samtalen och deras tillgänglighet kan hjälpa elever att utveckla sin självbild och sina sociala förmågor. Samtidigt skildrar intervjuperson 3 att hen inte arbetar med elevsamtal:

[...] asså sitta och ha samtal med barn i den här åldern, det är inte så många unga i den här åldern som fixar det [...] det är kortare samtal, gärna i farten i något sammanhang [...]för att jobba behandlande samtal med en 8 åring, det funkar inte.

Att döma av intervjuerna ägnas en stor del av arbetstiden till att genom elevsamtal främja elevernas sociala förmågor (jmf Backlund 2007). Däremot går det att se utifrån citatet att alla skolkuratorer inte arbetar på liknande sätt, vilket kan jämföras med att de har möjlighet att