• No results found

Barriärer och incitament för kunskapsöverföring vid komponentbaserad utveckling i R&D-Projekt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Barriärer och incitament för kunskapsöverföring vid komponentbaserad utveckling i R&D-Projekt"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för informatik

Examensarbete i Informatik

Kandidat inom Informationslogistik

Barriärer och incitament för kunskapsöverföring vid

komponentbaserad utveckling i R&D-Projekt

Fallstudie på SAAB AB

Författare: Julia Braun, Josef Werner Handledare: Håkan Sterner

Examinator: Jan Aidemark Termin: VT20

Kurskod: 2IL10E

(2)

Sammanfattning

Verksamheter spenderar mycket resurser i sina kunskapshanterings processer. Syftet med knowledge management är att sprida kunskap och integrera den över specifika team- gränser. Komponentbaserad utveckling kan ses som en strategi inom knowledge management, som innebär att delar av kod kan återanvändas och leda till ökad kvalité och minskad utvecklingstid. För att förstå hur knowledge management inom komponentbaserad utveckling kan möjliggöras kommer arbetssättet beskrivas, samt redogöra barriärer och framgångsfaktorer.

Studien är genomförd hos ett fallföretag inom försvarsindustrin, och har till syfte att belysa barriärer och incitament för kunskapsspridning som mjukvaruutvecklare upplever vid komponentbaserad utveckling inom inbyggda system. För att besvara syftet har följande frågeställning tagits fram:

Vilka barriärer och incitament för kunskapsöverföring upplever mjukvaruutvecklare vid framtagning av återanvändbara komponenter?

Teorier som tillämpades för att uppnå syftet med studien var Boundary Object theory samt Affordance theory. Affordance theory har använts för att belysa hur mjukvaruutvecklare upplever vilka potentialer som komponentbaserad utveckling erbjuder dem, och Boundary Object theory ska belysa hur kunskap kan agera som ett gränsobjekt.

För studien valdes en deduktiv ansats, där data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandfet av semistrukturerade intervjuer.

Resultatet innehåller beskrivningar av den aktuella arbetsprocessen, befogenhet för beslutfattande, koordination mellan projektteamen och standardisering, samt en beskrivning av ägarskap av återanvändbara komponenter i nuläget.

När resultatet ställdes mot de teoretiska ramverken, påvisade Boundary Object theory att både existerande och icke existerande mjukvarukomponenter ses som gränsobjekt. Samt belysa de gränser som uppstår vid delning av kunskap mellan projektteam.

Affordance teorin tydliggjorde att olika faktorer såsom utvecklarnas tid på företaget, tidigare erfarenheter och projektsituation skapade en skild syn av de potentialer som återanvändbara komponenterna erbjuder. Kombinationen av de båda teorierna kan ge en förklaring för hur gränserna mellan projekten kan uppstå och hur dessa kan bryta ner gränserna igen. Studien resulterade i att identifiera de barriärer som finns för att dela med sig av kunskapen. I diskussionsavsnittet diskuteras de barriärer som framkommit i resultatkapitlet och ställs mot tidigare forskning för att identifiera möjliga lösningsförslag.

Studien påvisar barriärer inom ledningens deltagande och stöd, avsaknaden av ägarskap, bristen på mötes forum för att diskutera återanvändbara komponenter, minskad kommunikation som en barriär för kunskapsöverföring, avsaknad av dokumentation som beskriver komponenten.

Utifrån de identifierade barriärer kan en knowledge mangement strategi utformas som tar hänsyn till hur kunskap överförs mellan utvecklarna och varför barriärerna uppstår.

(3)

Abstract

Companies tend to invest a lot of resources into their knowledge management processes.

The aim of knowledge management is to share and integrate knowledge even over specific team boundaries. Component based development can be identified as a knowledge management strategy. The purpose of component-based development is to reuse code, to achieve higher quality and to reduce the overall development time. To understand how to enable knowledge management in component-based development this paper will describe the work method to analyse the barriers and success factors for component-ba development.

The study has been done at a company in the defence industry to highlight the barriers and the incentives for knowledge sharing that software developers within embedded systems experience in component-based development. To answer the purpose of the study,

following research question has been posted: Which barriers and incentives for knowledge management experience software developers when developing reusable components?

The chosen theory to analyze the problem situation is Boundary Object theory and Affordance theory. Affordance theory supports the understanding of how software developers experience the different potentials, these called affordances of working with component-based development and Boundry Object theory helps to understand how knowledge can work as a boundary object. The chosen method is a deductive approach, combined with qualitative data collection through semi-structured interviews.

The result contains descriptions of the current work processes, authority for decision making, coordination between the project teams, standardization and ownership for the components. The result analyzes with use of the theoretical framework that both existing and not yet existing components can function as boundary objects. There are different boundaries between the project teams that appear while trying to share knowledge in between.

The use of Affordance theory made clear that different factors for example developers time at the company, experience and that project teams create a varying view on the potentials of reusable components. A combination of both models explain how boundaries between projects are shaped and how to break down the different boundaries.

The study identifies the different barriers for knowledge sharing and a discussion compares the results with previous research to identify possible solutions. The barriers for knowledge sharing are management involvement and support, absence of component ownership, the absence of a forum to discuss problems, lack of documentation and lack of communication.

From the identified barriers it is necessary to create a knowledge management strategy that take into consideration how knowledge is shared between the software developers and how the barriers influence the knowledge sharing process.

(4)

Förord

Det här arbetet är en uppsats inom informatik med inriktning inom informationslogistik.

Arbetet har utförts på kandidatnivå vid Linnéuniversitetet, Växjö.

Att undersöka knowledge management har vi sett som ett intressant fenomen som är väsentligt för verksamheter att bibehålla sin konkurrenskraft på marknaden. I detta fall för att minska utvecklingstiden och tillämpa en arbetsmetodik inom mjukvaruutveckling.

Vi vill rikta ett stort tack till samtliga respondenter som genom sitt deltagande har gjort det möjligt att genomföra studien. Självklart vill vi även tacka Alma på fallföretaget som tillät oss att utföra undersökningen. Ett speciellt tack vill vi också tilldela vår universitetshandledare Håkan Sterner och fallföretagshandledare Tomas, som med goda råd underlättat genomförandet av arbetet.

Sist vill vi också tacka för de värdefulla och givande kommentarer som opponenterna har bidragit med under arbetets gång.

Ljungby, juni 2020

Josef Werner & Julia Braun

(5)

Innehåll

1. Introduktion ________________________________________________ 6

1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 6 1.2 Fallföretaget _____________________________________________________ 7 1.3 Tidigare forskning ________________________________________________ 8 1.4 Problemformulering ______________________________________________ 10 1.5 Syfte och frågeställning/hypotes ____________________________________ 11 1.6 Avgränsning ____________________________________________________ 11 1.7 Målgrupp ______________________________________________________ 11 1.8 Disposition _____________________________________________________ 11 2. Teori _________________________________________________ 13

2.1 Boundary Object theory ___________________________________________ 13 2.2 Affordace theory ________________________________________________ 15 2.3 Kombination utav båda modellerna _________________________________ 17 3. Metod _________________________________________________ 19

3.1 Vetenskaplig ansats _____________________________________________ 19 3.2 Fallstudie ______________________________________________________ 19 3.3 Datainsamling __________________________________________________ 20 3.4 Genomförande __________________________________________________ 22 3.5 Analys ________________________________________________________ 23 3.6 Tillförlitlighet __________________________________________________ 23 3.7 Etiska överväganden _____________________________________________ 24 4. Resultat _______________________________________________ 25

4.1 Resultat introduktion _____________________________________________ 25 4.2 Empiri ________________________________________________________ 26 4.3 Analys ________________________________________________________ 30 5 Diskussion _______________________________________________ 35

5.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 35 5.2 Lösningsförslag _________________________________________________ 39 5.3 Metodreflektion _________________________________________________ 40 6. Avslutning _______________________________________________ 41

6.1 Slutsats ________________________________________________________ 41 6.2 Förslag till fortsatt forskning _______________________________________ 41 Referenser ___________________________________________________ 43

Bilagor _____________________________________________________ 47

(6)

Figurförteckning

Figur 1: Disposition av Rapport (egen illustration) ... 12 Figur 2: Typer av gränser mellan aktörer (Carlile, 2002) ... 14 Figur 3: Affordance theory (Pozzi et al., 2014)... 16 Figur 4: Kombination av Boundary Object theory och Affordance theory (egen illustration efter Carlile, 2004 och Pozzi et al., 2014) ... 18 Figur 5: Hur gränser skapas och bryts ner (egen illustration efter Carlile, 2004 och Pozzi et al., 2014) ... 34

(7)

1. Introduktion

Introduktionen presenterar en överblick över knowledge management och dess historia, samt sambandet mellan knowledge management och återanvändning av kod. Dessutom presenteras fallföretaget, för att ge en bakgrund till den övergripande kontexten. Tidigare forskning beskriver komponentbaserad utveckling som strategi. Dessutom identifierar litteraturen olika barriärer, men även möjligheten för att ta sig över dem. Därefter följer problemformuleringen som beskriver den vetenskapliga kunskapsluckan och applicerar problemet på fallföretaget. Studiens syfte och forskningsfråga redogörs, samt en beskrivning av avgränsningen som berättar vad studien inte kommer att undersöka.

Inledningen avslutas med en beskrivning av rapportens disposition.

1.1 Bakgrund

Människor har varit beroende av information för att leva ihop i ett samhälle sedan människan började använda skrift i Mesopotamien 400 år. F.Kr. Dock har mängden information som hanteras i våra samhällen ökat kraftigt. 70% av bruttonationalprodukten (BNP) i alla G7 länder beror på omsättning av immateriella varor. Det visar på att det krävs en effektiv hantering av information i vårt samhälle. (Floridi, 2010) Det nya informationssamhället gav upphov till nya koncept såsom knowledge management.

Verksamheter spenderar mycket resurser i sina knowledge management processer, som har till syftet att sprida kunskap och göra den användbar för olika aktörer. (Serenko & Bontis, 2013)

För att förstå hur knowledge management kan hjälpa verksamheter krävs det förståelse för det abstrakta begreppet kunskap. Det tar en början i begreppet “data” som är en korrekt formad samling av symboler som är bärare av information. Information definieras som data inom en given kontext. Den kontexten gör att datan får en specifik mening och kan tolkas.

Kunskap skapas efter insamling och analys av information från olika källor, när individen tolkar informationen för att kunna dra nytta av den i ett sammanhang som svarar på frågan

“hur någonting fungerar”. Inom knowledge management räcker det inte enbart med informationsspridning utan även en tolkningsprocess som gör att informationen blir till kunskap. (Cooper, 2007)

Knowledge management hanterar utnyttjandet och utveckling av en organisations kunskap och har till syfte att gynna organisationens mål (Rowley, 1999). Davenport & Prusak (1998) definierar knowledge management i organisationer som:

“Knowledge Management draws from existing resources that your organization may already have in place-good information systems management, organizational change management, and human resources management practices” (Davenport & Prusak, 1998, s.

163)

(8)

Mjukvaruutveckling är ett yrke som kan dra stora fördelar av en välfungerande kunskapshantering. Komplexa mjukvaruprojekt styrs av ett projektteam som lägger stor vikt vid hur problem kan lösas inom projektmiljön (Ward & Aurum, 2004).

Kunskapen inom mjukvaruutvecklingen är oftast spridd över olika domäner. En utmaning som utvecklare ofta stöter på inom Research and Development (R&D) projekt är olika etniciteter, tvärfunktionella team eller team som är utspridd över hela värden. Det som driver kunskapsöverföring kan delas in i fyra olika områden: teknik, människor, uppgiften och struktur. (Ghobadi, 2015)

R&D består av aktiviteter som företag tar sig an för att förnya och introducera nya produkter och tjänster, eller förbättra existerande erbjudanden (Kenton, 2020).

Andra faktorer som påverkar kunskapsspridning inom verksamheter är personliga förutsättningar, verksamhetens kultur och beteende. Det handlar om att utveckla en strategi för att hantera kunskap som innehåller processdefinitioner, nödvändiga aktiviteter, mallar och riktlinjer för mjukvaruutveckling. (Rowley, 1999)

Yglesias (1998), Sun et al. (2016) redogör för hur knowledge management och software reuse kan kombineras och användas. Knowledge management definieras som ett återanvändnings program (software reuse), där kunskapsöverföring och återanvändning av komponenter är två discipliner som kan kombineras på grund av dess likheter. De båda disciplinerna identifierar initiativ för strategier, ledarskap, processer, tekniker och incitament.

Då knowledge management och återanvändning av komponenter ligger nära varandra kommer följande arbete handla om vilka barriärer och incitament för kunskapsöverföring som mjukvaruutvecklare på fallföretaget upplever inom R&D projekt.

1.2 Fallföretaget

Som en del av Sveriges nation att upprätthålla den nationella säkerheten och suveränitet, grundades SAAB 1937 med syfte att säkra tillförseln för det militära luftvärnet. Sedan dess har företaget expanderat och hade under 2019 en försäljning på 35 miljoner SEK. Idag har verksamheten cirka 17,000 anställda som delar organisationens uppdrag att behålla människor säkra.

SAAB är idag indelat i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Surveillance, Support

& Servics, Industrial Products & Services och Kockums.

Studien är gjord på SAAB Training & Simulation som är ett affärsområde inom Dynamics och tillverkar träningsutrustning för markstrid inom verklig, virtuell och konstruktiva domänen, och har till syfte att förbättra träningserfarenhet för försvar och polis.

Träningsutrustningen innehåller både hårdvara och mjukvara, som är specifikt utformade i enhetlighet beroende på kundens krav och användningsområde. Globalt har SAAB Training

& Simulation cirka 480 anställda varav 250 är stationerade på den svenska siten i Huskvarna. Organisationen erbjuder verklig träning, virtuella system samt tränings tjänster.

(Saabgroup, 2020)

(9)

1.3 Tidigare forskning

Följande avsnitt kommer att beskriva kunskapsöverföring inom komponentbaserad utveckling och vad komponentbaserad utveckling innebär. Sedan redogörs barriärer och framgångsfaktorer inom forskningen, samt komplexiteten som existerar vid utveckling av återanvändbara mjukvarukomponenter inom inbyggda system.

1.3.1 Komponentbaserad utveckling som strategi

Examensarbetet kommer att studera kunskapsöverföring inom komponentbaserad utveckling. Komponentbaserad utveckling innebär att återanvända delar av kod, som ska leda till ökad kvalité och kortare ledtider. Ytterligare fördelar som ledningen oftast förväntar sig av implementeringen är ökad återanvändbarhet och minskad komplexitet som då resulterar i ökad effektivitet (Vale et al., 2016).

Den internationella standarddefinitionen för återanvändbarhet inom mjukvaruutvecklingen är:

“Degree to which an asset can be used in more than one system, or in building other assets.”

(ISO/IEC/IEEE 24765:2017(E): Systems and software engineering, 2017, s. 388)

Oshri et al. (2007) beskriver komponentbaserad utveckling som en knowledge management strategi. Strategin implementerades i en verksamhet efter beslutsfattande från ledningen.

Detta innebar att utvecklarna inom R&D projekt skulle börja tillämpa återanvändbara komponenter. Studien resulterade i att implementeringen av knowledge management strategin visade sig ha problem med att överföra den tysta kunskapen mellan utvecklarna.

Det gjorde det svårt att återanvända kod och skapa återanvändbara komponenter. (Oshri et al., 2007)

Även McCarley et al. (2008) visar på sambandet mellan knowledge management och återanvändning av komponenter. De påpekar dock att en knowledege management strategi inom området oftast inte existerar. Istället definierar de tre problemställningar som kan lösas genom ökad kunskapsöverföring: identifiera möjligheter till återanvändning av komponenter; skilja återanvändning från andra utvecklingsaktiviteter; överföra uppgiftsrelaterade kunskaper. Dessutom konstaterar de att brist av ett knowledge management tillvägagångssätt leder till minskat samarbete. Istället för att skapa ett gemensamt kodbibliotek, utvecklas liknande funktioner på olika ställen och utvecklarna använder sig av lokala kopior av kod. Det krävs kunskap hur komponenten används, vad den gör och hur den samarbetar med andra komponenter. (McCarley et al., 2008)

1.3.2 Barriärer och framgångsfaktorer för återanvändning av återanvändbara komponenter

Inom litteraturen identifieras även olika barriärer och framgångsfaktorer för lyckad implementering av komponentbaserad utveckling.

(10)

En av de barriärer som identifieras i litteraturen är tekniska barriärer och förutsättningar.

Det måste finnas system och utvecklingsrutiner som stödjer spridning av komponenter, exempelvis agil utvecklingsmetodologi och objektorienterad programmering. Det krävs en ansvarig projektgrupp, utvecklingen av återanvändbara komponenter får inte bli ett

“sidoprojekt” inom projektet (Sherif & Vinze, 2003).

Även Vale et al. (2016) identifierar svårigheter med informationsutbyte mellan kund och utvecklare, som exempel på en teknisk barriär.

Stödjande arbetsprocesser har varit en framgångsfaktor i de verksamheter som implementerat komponentbaserad utveckling. De arbetsprocesserna har utvecklats för att assistera information och kunskapsöverföring genom att möjliggöra kunskapsutbyte genom kommunikation (Sherif et al., 2006).

Utvecklarnas inställning är det som avgör om komponentbaserad utveckling lyckas eller blir en barriär för implementeringen. Ibland kan utvecklarna ha svårigheter med att ta in andras arbete, eftersom lösningen inte är uppfunnen av dem själva (Bombonatti et al., 2016).

Dessutom kan utvecklarna visa motstånd till att dela med sig av kod och kunskap, men även förändring av arbetsrutiner (Sherif & Vinze, 2003).

Därav krävs höga insatser i början av implementeringen med komponentbaserad utveckling för att få fram de fördelarna som tas upp i studiens avsnitt 1.3.1 (Vale et al., 2016).

Interna konflikter kan uppstå mellan mjukvaruteamen, då kravet både är att ta fram återanvändbara komponenter samt att minska utvecklingstiden. Mjukvaruutvecklare upplever komponenterna som ett hinder för att uppnå krav på ledtiden i projekten. Den mål- konflikten som skapas genom interna processer leder till brist på förpliktelse till arbetsuppgiften. Därav kan arbetsinsatsen riskera att minskas och vilket leder till att prestandan blir sämre. (Sherif et al., 2006)

Även Kotlarsky et al. (2007) påvisar att ett lyckat arbete med återanvändbara komponenter bygger på att komponenten alltid måste vara tillgänglig för utvecklarna, samt ha en dedikerad person som är ansvarig för en eller flera komponenter. För att sprida kunskap mellan flera mjukvaruteam behövs dokumentation av beroendeförhållanden mellan sammanhängande komponenter, anteckning av alla förändringar som görs i en komponent, spårbarhet av alla buggar och standardisera arbetsrutiner och verktyg.

Att utveckla inbygga system skapar ytterligare svårigheter eftersom inbyggda system är specialiserade på den hårdvara de ska drivas på. Det finns olika faktorer som påverkar komponentbaserad utveckling inom inbyggda system. Det är viktigt att ta hänsyn till krav och dokumentation av antaganden. Sun et al. (2016) identifierar arkitekturen, standardiserade processer, mänskliga faktorer och ledningens engagemang som faktorer för att lyckas med implementeringen av att återanvända komponenter. Arkitekturen bestämmer det övergripande utseendet och måste bestämmas innan själva kodningen. En standardiserad process leder till att utvecklarna har en gemensam process och inte sina egna metoder. (Sun et al., 2016)

(11)

En av de viktigaste faktorerna som påverkar ifall initiativet med komponentbaserad utveckling lyckas är ledningens deltagande (Vale et al., 2016; Sherif et al., 2006; Kotlarsky et al., 2007). Ledningen ansvarar för planering, organisering, koordination, kontroll och fördelning av resurser (Sun et al., 2016).

1.4 Problemformulering

Fallföretaget har infört en ny processorfamilj i sina produkter. I samband med detta ställdes krav från produktägarna i organisationen att minska utvecklingstiden för mjukvara.

Återanvändbar mjukvara skulle kunna användas i de olika produkterna och R&D projekt.

För att styra denna mjukvaruutveckling krävs det ett arbetssätt som stödjer samordning och kommunikation av insatsen med återanvändbara komponenter.

Det finns utmaningar i kunskapsöverföring och kommunikation mellan mjukvaruutvecklare som sitter i de olika R&D projekten. Dessa projekt är dedikerade för utveckling och framtagning av nya produkter. Utvecklarna i de olika projekten måste samarbeta för att ta fram mjukvarukomponenter som ska kunna återanvändas, men även i kommande R&D projekt för att minska utvecklingstiden.

Det finns en rad svårigheter för att ta fram återanvändbara komponenter, som exempelvis projektens olika förutsättningar för tid, hårdvaruplattform och domänkunskaper. Projekten befinner sig i olika faser i form av utveckling eller fastställning av specifikationer. Dessutom måste utvecklarna samarbeta över projektgränser för att utveckla nya och underhålla befintliga återanvändbara komponenter. Därav sker ett utbyte av information och kunskap mellan mjukvaruutvecklare i de olika projekten.

Rapporten skall ge en genomlysning och analys över vilka barriärer och incitament som kan uppstå vid kunskapsöverföring mellan mjukvaruutvecklarna i de olika R&D projekten.

Utifrån avsnittet 1.2 Tidigare Forskning blir det tydligt att det inte finns tillräckligt med studier som belyser komponentbaserad utveckling utifrån ett knowledge management perspektiv. Oshari et al. (2007) identifierar komponentbaserad utveckling som användning av knowledge management i praktiken.

Efter implementering av komponentbaserad utveckling identifierar litteraturen både fördelar samt barriärer för användning av komponentbaserad utveckling (Kotlarsky et al., 2007; Sherif et al., 2006; Sherif & Vinze, 2003; Sun et al., 2016; Vale et al., 2016). De barriärer som identifieras i litteraturer fokuserar på framtagning av återanvändbara komponenter men saknar ett knowledge management perspektiv. Den här studien har till syfte att bidra med perspektivet att förstå hur barriärer uppstår, samt hur ledarskap, processer, tekniker och incitament kan påverka kunskapsöverföring (Yglesias, 1998).

Dessutom saknas det empirisk forskning över hur individer interagerar med varandra kring komponenter inom den organisatoriska kontexten (Sherif & Vinze, 2003). Genom att applicera en knowledge management strategi på komponentbaserad utveckling, kan det ge en inblick och förståelse för vilka faktorer som påverkar kunskapsspridningen. Utifrån

(12)

strategin kan barriärerna överkommas genom incitament som därav skulle kunna bidra till ett förbättrat arbete vid komponentbaserad utveckling.

1.5 Syfte och frågeställning/hypotes

Denna studie syftar till att beskriva vilka barriärer och incitament för kunskapsspridning som mjukvaruutvecklare på fallföretaget upplever vid komponentbaserad utveckling inom inbyggda system.

För att överkomma barriärer som uppstår har studien även ett fokus på att belysa knowledge mangement strategier genom att tydliggöra utvecklarnas upplevelse vid arbete med komponentbaserad utveckling.

Utifrån syftet och förutsättningarna har följande frågeställning tagits fram som skall utredas inom examensarbetets ramar:

• Vilka barriärer och incitament för kunskapsöverföring upplever mjukvaruutvecklare vid framtagning av återanvändbara komponenter?

1.6 Avgränsning

Studiens fokus är riktad mot mjukvaruutvecklarnas perspektiv. Resultatet ska användas till att förmedla den syn mjukvaruutvecklarna i fallföretaget har på återanvändbara komponenter. Därav kommer fokus inte ligga på ledningens eller andra interna intressenters perspektiv, utan studien avgränsar sig endast till mjukvaruutvecklarnas subjektiva uppfattning.

1.7 Målgrupp

Rapporten är tillägnad för fallföretagets interna intressenter för att beskriva hur kunskapsöverföring mellan mjukvaruutvecklare i olika R&D projekt sker. Studien riktar sig även till forskning och andra företag inom samma bransch som utvecklar inbyggda system, med fokus på att undersöka barriärer för kunskapsspridning som kan uppstå vid tillämpning av komponentbaserad utveckling mellan R&D projekt.

1.8 Disposition

Figur 1 presenterar rapportens struktur och disposition.

I introduktionen behandlas tidigare forskning inom knowledge management och komponentbaserad utveckling. Avsnittet teori presenterar de teoretiska ramverken som är relevanta för studiens analys. Dessa består av Boundary Object theory och Affordance theory, samt hur båda teorierna kan kombineras.

(13)

Metodavsnittet beskriver kortfattat om de två olika vetenskapliga ansatserna induktiv och deduktiv, där författarna utgått från den deduktiva ansatsen. För fallstudien har en kvalitativ datainsamlingsmetod valts, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes.

Resultatet presenterar urvalsgruppens svar, som var 6 stycken mjukvaruutvecklare på fallföretaget och beskrev sin uppfattning på utveckling av återanvändbara mjukvarukomponenter. Resultatkapitlet innehåller även en analys utifrån de valda teorierna.

I diskussionsavsnittet förs en diskussion baserat på de hinder som har framkommit i resultatavsnittet, som ställs mot tidigare forskning. Utifrån diskussionen tas möjliga lösningsförslag fram. Slutsatsen presenterar frågeställningen och belyser ett par av de barriärer som framkommit under studien.

Figur 1: Disposition av Rapport (egen illustration)

(14)

2. Teori

För analys av rapporten har två olika teorier valts, Boundary Object theory och Affordance theory. Inom tidigare forskning saknas en diskussion om huruvida gränsobjekt (Boundary Objects) konkret kan hjälpa till att förklara hur kunskap kan överföras mellan olika team inom komponentbaserad utveckling. Tidigare forskning identifierar utvecklarnas motivation som hinder till effektiv framtagning av återanvändbara komponenter. För att komplettera Boundary Object theory kommer Affordance theory användas för att förklara vilka erbjudanden som motiverar utvecklarna till att stimulera kunskapsöverföring.

Dessutom kan det teoretiska perspektivet förklara hur utvecklarna interagerar med artefakten (föremålet). Den identifierade kunskapsluckan hanterar frågan hur den specifika kunskapsöverföringen sker och hur ett övergripande knowledge management perspektiv kan integreras i komponentbaserad utveckling. Först krävs det identifiering av barriärer till kunskapsöverföring, innan ett strategi-perspektiv kan utvecklas. Eftersom strategin ligger till grund för att ta sig över de barriärer som existerar.

Därför kommer följande avsnitt först beskriva de båda teorierna och sen en kombination av modellerna som ska ge ett ramverk för att kunna förklara problemsituationen.

2.1 Boundary Object theory

Boundary Object theory är ett analytiskt koncept som utvecklades av Star och Griesemer (1989). De definierar gränsobjekt på följande sätt:

“Boundary Objects are objects which are both plastic enough to adapt to local needs and the constraints of the several parties employing them, yet robust enough to maintain a common identity across site.” (Star & Griesemer, 1989, s. 393)

Gränsobjekt kan ha olika betydelse i olika sociala verkligheter, men det finns gemensamma faktorer som gör ett gränsobjekt igenkännbart (Star och Griesemer, 1989). Carlile (2002, 2004) har vidareutvecklat Star och Griesemers teori och beskriver kunskap som lokal, inbäddad och investerad inom ett arbetsområde. Specialisering av kunskap inom ett arbetsområde kan göra arbetet över tvärfunktionella gränser (boundaries) och att utforma utvecklad kunskap till andra arbetsområden särskilt svårt. Gränser kan delas in i tre olika former: syntax, semantik och pragmatik. För att överkomma gränserna kan man använda sig av gränsobjekt, som exempelvis kan vara projektplaner, system, Kanban-board, Agila projekttavlor, etcetera. (Carlile, 2002)

För att empiriskt beskriva och teoretisera kunskaps gränser tar Carlile (2002) fram ett ramverk som jämför hur kunskap är strukturerat i arbetsområden, genom att fokusera på objekten och slutprodukten inom ett arbetsområde.

(15)

Figur 2: Typer av gränser mellan aktörer (Carlile, 2002)

Den första gränsen som Carlile (2002) identifierar vilar på den syntaktiska nivån, också kallad för informationsbearbetningsgränsen. Det innebär att en överföring av kunskap sker när stadiga förhållanden finns vid gränser mellan olika aktörer. Detta kan vara i form av en överenskommen kommunikationskanal, samt ett gemensamt och definierat språk. När dessa förhållanden ändrar sig och blir mer komplexa och okända, räcker det inte längre med enklare överföring av kunskap från mottagare till sändare över objektens gränser.

Nästa typ av gräns kallas för semantisk gräns och bygger på olika tolkningar av en situation.

Den centrala aspekten här är att det krävs tolkning och översättning av kunskap, för att den okända faktorn gör att olika aktörer ser på en och samma situation på olika sätt. Den okända faktorn kan bestå av att aktörer har olika erfarenheter, referensramar och domänkunskaper.

Med nya krav eller nya aktörer, leder olika tolkningar av kunskap till begränsningar inom kunskapsöverföring. För att överkomma gränserna mellan olika aktörer på denna nivå krävs det kommunikation för att kunna dela med sig av sin uppfattning av situationen. (Carlile, 2004)

Forskningen som diskuterar den semantiska överföringen, exempelvis Nonaka & Takeuchi (1996) SECI-modell, som inte tar inte hänsyn till motivation och olika intressen som existerar mellan aktörer. Modellens svaghet är att den saknar ett perspektiv över hur aktörer beter sig när de har olika mål. När de okända faktorer uppstår som exempelvis kunskap av de andras arbeten, kan leda till olika intressen mellan aktörer. Då inträder en politisk gräns, enligt Carlile (2002) kallad för en pragmatisk gräns. Här krävs det en politisk förhandlingsprocess för att förhandla gemensamma mål och intressen som har till syfte att bryta ner den pragmatiska gränsen till en syntaktisk gräns. Den kunskapen som utvecklas inom en domän leder till negativa konsekvenser för aktörer inom en annan domän. Kunskap är inbyggd i praktiken och kunskapsspridning över gränser hotar den specifika inbyggda kunskapen. Det negativa förhållanden skapar behovet för en process som kan hantera de negativa konsekvenserna som kan uppstå. Gränsobjekt kan användas för att förhandla intressen och minimera konflikten för att komma fram till en gemensam syn.

(16)

För att möjliggöra kommunikation mellan olika grupperingar kan en Knowledge Broker agera som en mellanhand. En knowledge broker tillhör olika grupper och har möjligheten att transformera kunskap mellan dem. Det är brokerns uppgift att hantera relationerna mellan de olika grupperna, samt att bygga upp ett förtroende och respekt i de olika enheterna. Oftast är resultat av brokerns arbete att ta fram ett bibliotek av gemensamma resurser som exempelvis regler, rutiner och gränsobjekt som används av båda grupperna.

(Maaninen-Olsson et al., 2008)

Brokern måste tolka och förstå informationen för att sedan med hjälp av ett gemensamt språk överföra kunskapen (Kimble et al., 2010). En knowledge broker är oftast ledaren på olika nivåer i verksamheten på grund av deras deltagande i olika arbetsområden (Maaninen- Olsson et al., 2008).

Ett gränsobjekt måste inte alltid vara ett system eller fysiska dokument, även om en stor del av studierna identifierar fysiska dokument eller IT-system som gränsobjekt. Koskinen (2005) analyserar betydelsen av ord och kommer fram till att gränsobjekt även kan vara metaforer som används för att beskriva olika tillstånd. Även kunskap själv kan agera som gränsobjekt enligt Swan et al. (2007). De krav som ett gränsobjekt måste uppfylla är att skapa rum för informationsutbyte som leder till samarbete och gemensamma mål. Kunskap som utvecklas inom en viss domän kan ha negativa konsekvenser för andra i en annan kunskapsdomän. Det kan leda till konflikt eftersom det finns kunskap som inte är accepterad av de olika aktörerna. Dessutom läggs det märkte till den symboliska betydelsen av objekt, som kan vara viktigare än själva gränsobjektet. Kunskap som har en symbolisk betydelse kan hjälpa till att bryta ner gränser för att den är konkret i den specifika kontexten men kan tolkas på olika sätt (Swan et al., 2007).

Barret och Oborn (2010) kommer fram till att gränsobjekt kan ha både positiva och negativa effekter. När projektet började ligga efter i tiden, tryckte ledaren på tiden. Istället för att diskutera och använda sig av varandras tysta kunskap, började de programmera enbart efter kravspecifikationen, som minskade kvalitén av slutprodukten (Barret & Oborn, 2010).

Även rollen av knowledge brokern, som ska bryta ner gränser och komplettera gränsobjektet, kan använda gränsobjektet till sin egen fördel. Brokern kan välja gränsobjekt så att det minska sitt eget arbete och förenkla arbetsdagen för brokern men inte för de andra involverade parterna (Kimble et al., 2010).

2.2 Affordace theory

Gibson (1979) introducerade konceptet Affordance theory, vilket definierar ett erbjudande som handlingsmöjlighet för en aktör i en specifik omgivning. Det betyder att ett erbjudande är förutsättningen för en handling men säger inte att en handling kommer att inträffa. Gibson forskade på djur och hur de använder olika erbjudanden. Det är också beroende av aktörens

(17)

förutsättningar, hur denne uppfattar erbjudandet och hur det kommer till användning (Gibson, 1979).

Inom domänen för informationssystem existerar erbjudande som förhållande mellan aktören och artefakten, men kan ses som både objektiv och subjektiv. Objektiv, eftersom det inte beror på aktören för att existera men subjektiv för att användaren behövs som referens.

(Pozzi et al., 2014)

Pozzi et al. (2014) använder sig av ett ramverk av Bernhard et al. (2013) för att lägga fokus på relationen mellan objekt och aktör. För följande studie har författarna valt att använda sig av Pozzi et al. (2014) ramverk.

Figur 3: Affordance theory (Pozzi et al., 2014)

Det ramverket visar på samspel mellan IT-artefakt och organisatoriska förhållanden som leder till erbjudandens existens. Den processen kallas för kognitionsprocess. Ett erbjudande existerar med eller utan aktörens involverande och kallas därför för objektiv.

Därefter följer igenkännandeprocessen, där olika uppfattningar av ett erbjudande blir tydligt. Olika faktorer påverkar hur ett erbjudande används: Objektets utseende, aktörens möjligheter och mål samt extern information. (Hutchby, 2001)

Det leder i sin tur till ett beteende som styrs av aktörens mål och utgörs av vad en aktör gör med erbjudandet som får en effekt, i form av en output (Pozzi et al., 2014).

Ett erbjudande kan inte enbart ses som ett handlingserbjudande men kan också leda till att en handling inte utförs. En dörr kan erbjuda en aktör att gå igenom den, men är aktören större en själva dörren leder det till att erbjudandets output blir att aktören inte kan passera genom dörren. (Pozzi et al., 2014)

(18)

Krancher et al. (2018) applicerar Affordance theory i sin studie för att visa på de potentialer i form av handlingar som en mjukvaruutvecklingsmiljö tillåter individerna i ett mjukvaruteam att genomföra.

Affordances är potentialer för målorienterade handlingar som objekt (exempelvis mjukvaruutvecklingsmiljön) erbjuder aktörer (individer i mjukvaruteamen) (Strong et al., 2014). Byggstad et al. (2016) tillämpar Affordance theory genom Gibsons (1979) centrala bidrag som var att bagatellisera specifika karaktärsdrag eller egenskaper hos ett objekt i en miljö och fokusera på vad en aktör kan göra med objektet.

2.3 Kombination utav båda modellerna

Hur samarbetet påverkas och möjliggörs över gränser mellan aktörer kan förklaras vid kombination av de båda teorierna; Boundary Object theory och Affordance theory.

Pragmatiska gränser uppstår när det finns okända faktorer och olika intressen mellan aktörerna (Carlie, 2004). Hur ett gränsobjekt används av aktörer är en viktig del av det teoretiska konceptet. Ett gränsobjekt ska bryta ner gränser mellan aktörer, dock kan den även stärka den redan existerande konflikten mellan de agerande personerna.

Erbjudanden enligt Gibsons (1979) ursprungliga teori förklaras hur en aktör väljer att agera med de olika erbjudanden i dess omgivning. Det som ligger i fokus är interaktionen med omgivningen. Det perspektivet vidareutvecklades inom forskningen när det användes för att beskriva interaktionen mellan människor och datorer. Bardram & Houben (2017) argumenterar att det finns ett socio-tekniskt perspektiv som inte enbart fokuserar på huruvida det sociala sammanhanget påverkar erbjudandet, utan även hur erbjudandet skapar och formar samarbetet. De definierar det kollaborativa erbjudanden med:

“a relation between a [physical and/or digital] artifact and a set of human actors,that affords the opportunity for these actors to perform a collaborative action within a specific social context.” (Bardram & Houben, 2017, s. 8)

Deras användning av erbjudanden i en social kontext och fokus på samarbetet kan användas för att förklara kunskapsdelning och hur aktörer väljer att interagera med gränsobjekt. Olika gränsobjekt kan tolkas och användas på olika sätt. Som har till följd av att utvecklare kan föra en dialog och diskussion kring skillnaderna, som då leder till att gränser kan brytas ned (Koskninen, 2005).

Interaktionen med en artefakt är alltid beroende av aktörens uppfattning av erbjudandet och leder till dess specifika användning av erbjudandet (Gibson, 1979).

Personliga erfarenheter och målsättningar kan förklaras genom Affordance theory påverkan, samt även gränserna mellan aktörer och olika grupper med stöd av Boundary Object theory.

Vilken typ av gränser som kan uppstå och hur olika aktörer använder sig av gränsobjekt framkallas av externa förutsättningar som arbetsprocesser men även av interna förutsättningar som motivation. (Carlile, 2002)

(19)

Följande förhållanden mellan gränsobjekt och erbjudande illustreras nedan i figur 4.

Gränsobjektet, tillsammans med andra organisatoriska förhållanden skapar erbjudandets existens. Genom aktörens erfarenheter och målsättning skapas det en specifik uppfattning utav gränsobjektet, som aktören använder på ett specifikt sätt. Det i sin tur påverkar om gränser bryts ner eller förstärks. Det beror på om aktören upplever att aspekterna är av positiv eller negativ karaktär.

Figur 4: Kombination av Boundary Object theory och Affordance theory (egen illustration efter Carlile, 2004 och Pozzi et al., 2014)

Både Affordace Theory och Boundary Object theory har använts inom litteraturen för att beskriva hur kunskap kan överföras mellan olika grupper i verksamheten. Särskilt identifikation av gränsobjekt kan hjälpa olika team med kommunikation och skapa en gemensam kunskap, som leder till att gränser kan brytas ner. Maaninen-Olsson et al. (2008) kommer fram till att gränser och fenomen oftast är mer komplexa än det som beskrivs i litteraturen. Gränsobjekt leder inte enbart till en förbättrad kommunikation och samarbete utan kan också leda till att gränser bryts ner, när det finns politiska faktorer som spelar in (se figur 4).

Detta perspektiv kan även kompletteras med erbjudanden (affordances), i form av organisatoriska förutsättningar, ledarskap och personliga erfarenheter, som kan stödja förklararingar till ett lyckat eller misslyckat förändringsarbete.

(20)

3. Metod

Metodavsnittet beskriver det valda vetenskapliga tillvägagångssättet och hur datainsamlingen har genomförts. Dessutom beskrivs urvalsgruppen, genomförandet av intervjuerna samt hur det insamlade materialet har analyserats. Ytterligare en viktig del av metodval är studiens tillförlitlighet och etiska överväganden.

3.1 Vetenskaplig ansats

Den kvalitativa datainsamlingen har valts för att förklara mjukvaruutvecklarnas situation och ge en tydlig bild över deras uppfattningar. Därav är det enligt Jacobsen (2002) en god idé att använda sig av kvalitativ datainsamlingsmetod för att få fram nyanserade data, som går på djupet, är känslig för oväntade förhållanden och därmed öppen för kontextuella aspekter.

Den kvalitativa ansatsen samlar in data om subjektiva uppfattningar och förklaras genom specifika fenomen, medans den kvantitativa ansatsen utgår ifrån att verkligheten presenteras genom mätbar information som exempelvis siffror. (Jacobsen, 2002)

Enligt Jacobsen (2002) finns det två olika grundansatser för att genomföra en vetenskaplig studie – induktiv kontra deduktiv. Induktiv syftar på en studie som gå från “empiri till teori”

och en deduktiv studie “från teori till empiri”.

De studieupplägg som har valts för att genomföra studien är den deduktiva ansatsen. Där författarna har skapat sig vissa förväntningar om hur verkligheten ser ut som bygger på tidigare vetenskapliga rön och teorier (Jacobsen, 2002). Författarna inledde med att utföra en gruppintervju utan något mätinstrument för att få en uppfattning om den kontext som studien utfördes i. Därefter utformades en intervjuguide (Se bilaga 1) som applicerades mot 6 stycken respondenter i en semistrukturerad intervjuundersökning baserat på de teoretiska ramverken. För att tillämpa den deduktiva ansatsen enligt Jacobsen (2002) utgick författarna från tidigare forskning och vetenskapliga rön för att samla in empiriska data och se om förväntningarna stämde överens med verkligheten.

3.2 Fallstudie

Den kvalitativa ansatsen har till syfte att skapa en djupare förståelse för ett visst fenomen för att därmed kunna besvara studiens frågeställning. Studien riktar sig till att undersöka hur mjukvaruutvecklare på ett specifikt företag upplever informations- och kunskapsdelning av återanvändbara komponenter. En fallstudie utgår från ett enskilt fall och är lämpligt för att skapa en förståelse för en specifik kontext där oförutsedda saker kan uppdagas (Jacobsen, 2002).

Då studien har valts att utföras på enheten Saab Training & Simulation i Huskvarna stämmer det överens med Jacobsen (2002) definition om att en fallstudie skall fokusera på en enhet i rum. Jacobsen (2002) fortsätter med att en fallstudie även bör avgränsas i tid. Varav undersökningen genomfördes under en given tid, har även denna avgränsningen skett.

(21)

Då det fanns en oklar problemställning och studien hade till syfte att utreda och lyfta fram en mer detaljerad och nyanserad förståelse av fenomenet, genomfördes därav en intensiv studie. Det innebär att forskaren går in på djupet i en undersökning genom att försöka erhålla en så fullständig förståelse som möjligt kring ett fenomen, här ingår fallstudie som är en typ av intensiv utformning. (Jacobsen, 2002)

Eftersom studiens problemställning inte syftar till att redogöra eller skildra hur upplevelsen mellan företag ter sig ägde fallstudien istället rum hos ett företag. Hade det varit av intresse att undersöka ett bredare urval i ett försök för att ta fram en exakt beskrivning av ett fenomen, samt även att generalisera utfallet, hade en extensiv utformning varit lämplig (Jacobsen, 2002).

3.3 Datainsamling

Studiens data samlades in genom semistrukturerade individuella intervjuer och en gruppintervju. Nedan redogörs för hur respondenterna som blev föremål för intervjuerna valdes ut, hur förberedelserna inför intervjuerna såg ut och hur data har samlats in.

3.3.1 Semistrukturerade intervjuer

Semistrukturerade intervjuer tillämpades för både de individuella intervjuerna samt gruppintervjun. Jacobsen (2002) menar på att intervjun kan skilja sig i graden av strukturering. Intervjuer kan vara ostrukturerade som liknar ett vanligt samtal, där intervjuaren inte styr samtalet alls. Intervjun kan även ha olika grad av strukturering.

Jacobsen (2002) säger att intervjun inte bör vara så pass strukturerad i den mån att det existerar frågor med fasta svarsalternativ, men dock inte heller helt ostrukturerad. Av denna anledning valdes semistrukturerade intervjuer som passande.

En gruppintervju genomfördes i ett första steg för att kartlägga och samla in empiri för att ge författarna en kontext och bakgrundsförståelse för hur informationsspridningen av återanvändbara komponenter sker i företaget. Jacobsen (2002) berättar att gruppintervju är lämpligt när ny kunskap om ett fenomen behöver tas fram. Informanterna i gruppintervjun bestod av mjukvaruavdelningens avdelningschef, teknisk koordinator samt en mjukvaruarkitekt. Gruppintervjun hade som mål att vara öppen och ge en konkret bild över vilka intressenter som är inblandade i framtagning och underhåll av återanvändbara komponenter, vilken typ av information de olika intressenterna ger och tar emot, på vilket sätt intressenterna sprider information, samt motivationen till att sprida den.

Dessa var grundfrågor som författarna bad informanterna att ha i åtanke när de berättade om respektive intressent, och frågorna fungerade som en intervjuhandledning, som skall ge intervjuobjekten en förstrukturering om vad som skall beröras under intervjun (Jacobsen, 2002). Genom öppet ställda frågor lät intervjuobjekten att berätta för författarna om vad dem ansåg som viktigt (Jacobsen, 2002).

Intervjun byggde därav inte på en intervjuguide och fast ordningsföljd, eftersom syftet med denna intervjusession var att inhämta mer information om den kontext som intervjuobjekten befann sig i.

(22)

Under gruppintervjun användes en tavla som tillät informanterna att illustrera vilka intressenter (Se bilaga 2) som kommunicerar med varandra. Detta gav en visuell sammanfattning över intressentkartläggningen som intervjuobjekten själva ritat upp, som därmed minskade tolkningsbrus.

Under de individuella intervjuerna med mjukvaruutvecklarna utfördes semistrukturerade intervjuer, där författarna hade utformat en intervjuguide (Se bilaga 1) baserat på den insamlade data från gruppintervjun som format ämnen utifrån de fördefinierade teoretiska ramverken. Utifrån de öppna frågorna kunde respondenten tala fritt kring ämnena och på så sätt kunde det säkerställas att intervjun behandlade relevanta ämnen, utan att begränsa respondentens svar (Jacobsen, 2002).

3.3.2 Urval

Den kvalitativa metodansatsen innebär att välja en mindre grupp av personer som ska undersökas (Jacobsen 2002). Baserat på studiens avgränsning som var att utgå från mjukvaruutvecklarnas uppfattningar, ansågs det som det enda relevanta alternativet att intervjua denna grupp.

Urvalet av intervjuobjekt för gruppintervjun som hade till syfte att ge författarna ny kunskap om kontexten, gjordes av fallföretagets uppdragsgivare som valde ut avdelningens ledning som kunde bistå med övergripande information om kontext och problematik.

Med syfte att få en bred spridning i svaren gjordes ett strategiskt urval i samråd med uppdragsgivaren på fallföretaget, som bestod av två mjukvaruutvecklare från respektive projekt. De två personerna från vardera projektet hade även olika lång arbetslivserfarenhet på fallföretaget. Därav skapades det två undergrupper; den ena gruppen hade varit på fallföretaget mellan 2-3 år, den andra gruppen hade varit på fallföretaget mellan 25–30 år.

Det strategiska urvalet baserades även på utvecklare som hade mer erfarenhet än andra av att ta fram återanvändbara komponenter.

I urvalet fanns också utvecklare som ställde sig både positivt och negativt till gemensamma komponenter. Jacobsen (2002) beskriver att sådana ytterlighetsexempel kan fungera som kritiska enheter och utnyttjas till en kritisk prövning.

Eftersom det strategiska urvalet är ett icke-sannolikhetsurval kan undersökningen inte med viss grad av säkerhet generalisera från urval till population (Jacobsen, 2002). Ett sannolikhetsurval skulle göra undersökningen mer kostsam, och vikten av att kunna generalisera låg inte i primärfokus för studien, utan främst att identifiera barriärer för kunskapsöverföring vid arbete med återanvändbara komponenter (Jacobsen, 2002).

3.3.3 Alternativ datainsamlingsmetod

Ett alternativt sätt att genomföra datainsamlingsmetoden skulle vara att tillämpa observationer. Under observationer betraktar observeraren vad människor gör i olika situationer (Jacobsen, 2002). En sådan observation anses kosta mycket tid, men även teknisk

(23)

förkunskap hos observeraren om hur mjukvaruutveckling fungerar (Carlile, 2002). Utifrån studiens begränsade tid och brist på fördjupad tekniska kunskap hos författarna, uteslöts därav denna datainsamlingsmetod.

3.4 Genomförande

Inför de individuella intervjuerna skickades en inbjudan ut till de tänkta deltagarna i form av ett mail. Inbjudan användes även som ett följebrev och hade till syfte att informera deltagarna om undersökningen, vad och hur deras bidrag kom att hanteras, och varför deras medverkan var nödvändig. Deltagarna gavs information om hur lång tid intervjun varade samt deras godkännande för inspelning. Jacobsen (2002) beskriver följebrev som en viktig och etisk funktion som är till för att informera deltagarna om undersökningen, vad dess deltagande innebär, samt även ingiva ett lugn till informationslämnaren som främst handlar om kravet på anonymitet.

De individuella intervjuerna bestod av sex stycken tillfällen och genomfördes under tre dagar; 10, 11 och 17 mars 2020. Vardera intervjun pågick i 60-90 minuter, där författarna inledde intervjun med en presentation av sig själva och syftet med undersökningen.

Deltagarna informerades över hur deras information skulle behandlas och att deras anonymitet skulle förbli säker för allmänheten.

Efter presentationen gavs en kort genomgång för hur intervjun skulle genomföras, i form av intervjuguidens (Se bilaga 1) upplägg med dess ämnen. Återigen innan intervjun startade kontrollerade författarna ifall de hade deltagarens medgivande för att spela in intervjun.

När intervjun var klar informerades deltagarna om att deras intervju skulle transkriberas och renskrivas för att skickas tillbaka till dem för godkännande. I denna process gavs möjlighet för deltagarna att förkasta eller revidera uttalanden som kan ha missuppfattats av författarna.

Detta gjordes för att bibehålla en transparens och återigen försäkra deltagaren om att den utlämnade data behandlas med respekt. Avslutningsvis tackade författarna deltagarna för deras medverkan.

Intervjuerna gjordes ansikte mot ansikte med deltagarna. Genom denna kontakt kunde författarna lättare komma närmre deltagarna som kunde öppna sig och berätta om utmaningar och rådande konflikter kring arbetet med återanvändbara komponenter. I intervjuer som är strukturerade på ett sätt som sker ansikte mot ansikte har personer lättare att berätta om känsliga ämnen än i en telefonintervju (Jacobsen, 2002). Denna metod kan även hjälpa till att lättare skapa en förtrolig stämning, något som kan vara svårt att uppnå i ett så opersonligt medium som telefon (Jacobsen, 2002). Eftersom intervjun var öppen ställdes även en del följdfrågor som författarna vill fördjupa sig i mer, och kunde även därmed inse hur långt deltagarna ville gå djupare in på ämnet. Jacobsen (2002) beskriver i samband med detta att intervjuaren kan se om deltagaren ser besvärad ut och inte vill tala mer om ett ämne. En telefonintervju hade varit mer anonym, vilket kan minska intervjuaffekten, vilket betyder att undersökarens närvaro kan påverka deltagaren till ett onormalt uppträdande (Groves & Kahn, 1979).

(24)

3.5 Analys

Efter intervjuerna påbörjades dataanalysen med den data som insamlats. Enligt Jacobsen (2002) är första steget beskrivning av den insamlade datan, följt av systematisering och kategorisering och det tredje beskrivna steget är kombination.

Det första steget bestod transkribering av de inspelade intervjuerna som innebär att röst skrivs ner ordagrant till text (Jacobsen, 2002). Detta gjordes för att få en så grundlig och detaljerad beskrivning av intervjuerna som möjligt.

Därefter påbörjades systematiseringen och kategorisering av den insamlade datan för att reducera informationens mångfald. Utmaningen är att inte utelämna information som kan vara relevant. (Jacobsen, 2002). Utifrån gruppintervjuns empiri utformades kategorier som sorterades utefter efter roller, krav, processer, kvalité, beslutsprocess och olika exempel.

Det skulle skapa förståelse kring alla som är inblandad i processen och kunde ställa krav på slutprodukten. Den kategoriserade informationen kunde användas till att sammanfatta ledningens perspektiv och bidrog även några av de frågor som ställdes till mjukvaruutvecklarna i de individuella intervjuerna.

De individuella intervjuerna kategoriserades utefter de frågor som grundades i det teoretiska ramverket och följdfrågor ställts under intervjun. Enligt Jacobsen (2002) utgör intervjuguidens frågor olika ämnen som ofta skapar de första kategorierna, där av kom därför huvudkategorierna att utgöras av intervjuguidens ämnen. Därefter skapades underkategorier och ytterligare underkategorier utifrån den insamlade datan i kombination med de teoretiska ramverken.

Detta resulterade i kategorier som exempelvis befogenhet, samarbete och kommunikation, ägarskap, koordination, barriärer och möjligheter. På så sätt kunde det skapas en överblick över olika fenomen, där data kunde jämföras.

Efter kategorisering påbörjades det sista steget som består av kombinering, här tolkades den insamlade datan utifrån de givna teoretiska ramverken; Boundary Object theory och Affordance theory. Med hjälp av de teoretiska ramverken letas det efter meningar och orsaker för att försöka förklara fenomen och generalisera det mot tidigare vetenskap (Jacobsen, 2002).

3.6 Tillförlitlighet

Följande avsnitt kommer att diskutera validiteten och reliabiliteten utifrån metodval och datainsamlingen. Validitet handlar om att faktiskt mäta det som ska besvara studiens syfte och frågeställningar. Validitet kan delas upp i två delområden: extern och intern validitet.

Den interna giltigheten avser om vi undersöker det som vi vill undersöka. För att stödja den interna validiteten har alla frågor i intervjuguiden anknytning till forskningen och teoretiska koncept (Se bilaga 1). Det som inte har gjorts i den här studien är triangulering som kan stärka den interna validiteten. Dock är forskningsupplägget en fallstudie där ständig kommunikation med uppdragsgivare har varit till syfte att stärka den interna validiteten.

(Jacobsen, 2002)

(25)

Den externa validiteten avser överförbarheten av resultaten. På grund av metodval och genomförande som nämns ovan, är det svårt att överföra resultatet till andra verksamheter.

För att säkerställa den externa giltigheten krävs liknande studier på andra företag som undersöker samma fenomen kring delning av återanvändbara mjukvarukomponenter inom inbyggda system.

Reliabiliteten handlar om tillförlitligheten av studien. För att skapa en reliabel studie har samma frågor ställts till alla utvecklare som intervjuades. De följdfrågorna som ställts syftade till att få fram deras personliga uppfattning kring återanvändbara komponenter och för att få ytterligare förklaringar. Dessutom har alla intervjuer spelats in och de transkriberade intervjun skickades till deltagarna som hade möjlighet att granska det materialet och ge feedback. Därmed skapades tillförlitlighet i den insamlade data och information.

3.7 Etiska överväganden

Det som måste reflekteras över i en studie är de etiska aspekterna för att överväga mellan individens privatsfär och vetenskapliga metodval för att presentera så rik data som möjligt.

Enligt Jacobsen (2002) finns det olika etiska principer som måste övervägas för att uppfylla informerat samtycke, krav på privatliv och krav att bli korrekt återgiven.

Det första kravet är informerat samtycke som innebär att alla som deltar i undersökningen ska göra det frivilligt. Därför har alla deltagare informerats om syftet med studien och haft möjlighet att frivilligt delta i undersökningen.

Att uppfylla informerat samtycke kan delas upp i fyra underkategorier (Jacobsen, 2002):

Kompetens: innebär att deltagarna självständigt måste kunna bestämma om de vill delta utifrån de för- och nackdelar som existerar. Fördelarna menar på att studien ska vara till mjukvaruutvecklarnas egen vinning, där deras uppfattning ska ge bild av hur arbetet med återanvändbara komponenter faktiskt fungerar, och eventuellt omvandlas till förbättringsförslag.

Frivillighet: De som deltar i undersökningen måste göra det på frivillig bas. Som redan nämndes hade mjukvaruutvecklarna möjlighet att bestämma ifall de vill delta i undersökningen eller ej.

Full information: De som deltar i undersökningen måste vara informerad om intervjuns syfte samt för- och nackdelar. Vilket författarna presenterade i de följebrev som ingick i den inbjudan mjukvaruutvecklarna mottog innan intervjun, samt en kort genomgång under intervjun.

Förståelse: De som deltar i undersökningen måste också kunna tolka informationen och ha förstått den (Jacobsen, 2002). Detta gjordes genom att presentera undersökningens syfte och mål vid två tillfällen; skriftligt i följebrev och muntligt vid intervjun.

Dessutom kommer empirin att presenteras anonymt, vilket medför att det inte går att identifiera vem som har sagt vad. Detta för att uppfylla individens rätt till privatliv. Både krav på fullständig presentation av data och krav på konfidentialitet måste säkerställas i en

(26)

undersökning. Författarna har försökt att återge resultatet så fullständigt som möjligt och i rätt sammanhang utan att kunna identifiera specifika personers uttalanden.

4. Resultat

I följande kapitel redovisas empirin som samlades in på fallföretaget utifrån de genomförda intervjuerna. Kapitlet inleder med avsnitt som introducerar läsaren för den arbetsomgivningen mjukvaruutvecklarna befinner sig. Därefter presenteras den empiriska datan utifrån de övergripande kategorier som identifierades för att presentera situationen så detaljerad som möjligt.

4.1 Resultat introduktion

På fallföretaget sker mjukvaruutvecklingen internt på företaget. De mjukvaruutvecklare som utvecklar inbyggda system sitter med i tre olika utvecklingsprojekt som i denna rapport kommer att kallas för projekt A, B och C.

Ambitionen med att arbeta med återanvändbara komponenter togs av projektledaren vid uppstarten av projekt A. Detta beslut togs på grund av att produktägarna såg ett behov av att minska utvecklingstiden för utvecklingsprojekt. Därav uppkom initiativet av att införa en komponentbaserad utveckling i projektet.

Urvalet av mjukvaruutvecklare som ingår i respektive projektteam har en kunskap inom ett visst produktområde. Det vill säga mjukvaruutvecklare inom Projekt A som utvecklar en fordonsapplikation är utvalda på grund av deras kompetens, erfarenheter och domänkunskaper inom fordonsapplikationer. På samma sätt ser bemanningen och organisationen ut även i Projekt B som utvecklar infanteriapplikationer, samt Projekt C som tar fram antitankapplikationer.

Projekt A och projekt B startades ungefär samtidigt och projekt C har nyligen startat. De tre projekten arbetar med tre olika produkter som skiljer sig i hårdvara och mjukvara. Alla projekten fick som direktiv att utveckla och sen dela med sig mjukvarukomponenter mellan sig. Det var ett nytt arbetssätt som skulle skapa olika fördelar för företaget, bland annat att spara kostnader, implementera ett långsiktigt tänk, effektivisering, minskad utvecklingstid och framtagning av enhetliga produkter. Alla nämnda fördelarna gynnar kunden i slutändan, eftersom de får produkten fortare och mjukvaran i produkterna är enhetlig och fungerar på liknande sätt.

I nuläget finns det ett fåtal komponenter som ses som återanvändbara komponenter och delas mellan projekten. Dessa komponenter är:

• Libbet (Bearbetning av mätdata)

(27)

• Operativsystem

• Drivrutiner

• Filhanteringssystem

På fallföretaget har det historiskt sätt funnits olika produktlag med mindre team som har löst projekt efter projekt. Teammedlemmarna bestod av en mjukvaruutvecklare, en elektronikingenjör och en applikationsingenjör. Här har mjukvaruutvecklarna utgått från personliga mjukvarukomponenter, som har lett till ett tankesätt där det krävs mer återanvändbara komponenter. Ytterligare en faktor för att påbörja en utveckling av återanvändbara komponenter har varit när det kommit in ny personal eller inhyrda konsulter, då anställda på fallföretaget upplevt en svårighet i att förklara hur systemet är uppbyggt.

Därför bestämdes det att projekten skulle inleda ett arbete med att använda återanvändbara komponenter.

4.2 Empiri

I nedföljande avsnitt presenteras den insamlade empiriska materialet utifrån intervjuer med mjukvaruutvecklarna i de berörda projekten. Det kommer att behandla arbetssätt, samarbete, ägarskap, befogenhet och beslutstagande med fokus på återanvändbara komponenter.

4.2.1 Aktuella arbetssättet för framtagning av återanvändbara komponenter/

Samarbete och Kommunikation mellan projekten

I nuläget finns det utmaningar med det gemensamma tänket kring komponenter enligt mjukvaruutvecklarna. Det saknas kunskap kring de andra projektens mjukvara, arbetssätt och progression i projekten. Det finns oftast ingen kommunikation mellan utvecklare när och om återanvändbara komponenter skall tas fram. I nuläget saknas det strategier för hur återanvändbara komponenter ska sättas upp och göra dem generella. Flera av de intervjuade nämnde att det saknas en standard kring hur komponenter ska sättas upp.

De komponenter som togs fram styrdes till stor del av projekt A, på grund av att det är en naturlig lösning för deras produkt att utveckla en komponent.

För att kunna utnyttja återanvändbara komponenter finns idag ett versionshanteringssystem, kallat Git. Git tillåter utvecklarna i projekten att skapa Git-repositories. Ett repository innehåller multipla källkodsfiler som tillsammans utgör ett program. Utvecklarna i de olika projekten kan referera till varandras Git-repositories och därmed hämta in källkodsfiler.

Funktionen Git erbjuder är ifall en utvecklare hittar en bugg och gör en uppdatering eller förändring av den källkodsfilen, där alla som har refererat källkodsfilen till sitt Git- repository se förändringen samt även se hur lösningen är implementerad. Projekten kan även bestämma ifall de är intresserad av att ta del av uppdateringen eller inte.

I ett av projekten skapades ett Git-repository av en komponent som fanns tillgänglig för andra projekt att referera till. Utvecklare i projektet upptäckte senare att ett annat projekt hade kopierat koden och gjort en egen version av komponenten som ändrats och förbättrats.

Komponenten var tänkt som en gemensam komponent och skulle förbättras i

(28)

versionshanteringssystemet. På grund av bristande kommunikation mellan projekten skapades två egna versioner av komponenten istället för att ta fram en gemensam komponent.

En mjukvaruutvecklare säger:

“Då försvinner idén med gemensamma komponenter. Man vill slippa ha 40 filer som gör samma sak och istället ha en fil som alla kan använda och förbättra hela tiden.”

En viktig del av framtagning av komponenter är samarbetet mellan projektteamen. Det finns indikationer som pekar åt att samarbetet fungerar väl och mindre väl.

Det uttrycks en olik syn på hur samarbetet fungerar men att det inte beror på konflikter emellan projektgrupperna utan snarare att man inte kommunicerar eftersom det inte finns ett uttalat krav att göra det.

En framgångsfaktor för ökad kommunikation är informationsförsörjning. Det är det oftast svårt att få den nödvändiga informationen om vad de andra projekten arbetar med eftersom insynen och kunskapen ibland saknas. Då uttrycks att det inte finns någon anledning att gå över och prata med de andra projekten. En mjukvaruutvecklare uttrycker:

“Att just kommunicera med varandra är ju inga problem, det är ju bara det att det inte händer.”

En annan mjukvaruutvecklare uttrycker:

“Jag springer inte till mina kollegor på andra sidan bron och frågar, vad gör du? Det finns ingen anledning.”

Det uttrycks att det finns kommunikationsbrist från båda sidorna när komponenterna ska tas fram som leder till att den nödvändiga informationen inte nås fram.

Mjukvaruavdelningen har varje vecka ett avdelningsmöte, där ungefär ett 30-tal personer delar med sig av vad som händer i sitt projekt. Det uttrycks från majoriteten av mjukvaruutvecklarna som intervjuats att avdelningsmötet inte är ett lämpligt forum för att kunna skapa diskussioner kring återanvändbara komponenter, på grund av tidsbrist.

Det saknas även kunskap kring hur komponenter ska fungera, vilken in- och utdata de har.

I idealfallet ska mjukvaruutvecklarna endast kunna ta in komponenterna och ändra i en konfigurationsfil. Dock fungerar det inte så i nuläget utan de får oftast gå in i huvudfilerna och göra ändringar. Den saknade kunskapen kring funktionerna och att komponenten inte har testats på den specifika plattformen påverkar tilliten mjukvaruutvecklarna har för återanvändbara komponenter.

Nyligen bestämdes det, att en ny kodstandard som fastställdes ska följas. Projekt C som startades nyligen har börjat följa kodstandarden. Däremot har både projekt A och B inte gjort det för att de projekten startades för två år sen. Projekt C har tagit ansvar och uppdaterat komponenten till den nya kodstandarden och även tagit fram en översättningsfil så att de andra projekten fortfarande kan ta del av komponenten. Det skapar svårigheter för

References

Related documents

Även sjuksköterskors handlande i förhållande till forskning och riktlinjer visade sig vara en barriär för god nutrition inom

Informanterna lyfte fram att de elever som kommer från andra länder än Sverige gärna vill dela med sig av sin kultur och att de ofta väljer musik därifrån när de ges möjlighet

Materialet plast är det som främst används vid paketeringen av livsmedel idag (Geueke et al., 2018, s. En av anledningarna till det är att materialet har en förmåga att minska

Gina Tricot väljer dock ändå att producera mycket av sina basprodukter i Turkiet då de menar att det inte är lönsamt att beställa och lagerhålla för stora volymer på

För att mål ska vara motiverande och leda till kommunikation och operationer i samhället måste de skapa mening och reso- nans i olika system, om inte kommer kommunikationen kring

1999 antog Sveriges riksdag 15 nationella miljökvalitetsmål som skulle leda arbetet för en omställning till en ekologiskt hållbar utveckling.. Miljömålsarbetet kan ses som en del

Det är troligt att det är fruktbart att tala om vissa objek- tiva mansintressen — i analogi med den marxistiska skillnaden mellan en klass för sig och en klass i sig (dvs

Även bullerminskande åtgärder är motiverade längs hela sträckan, dels för att säkra/förbättra funktionen av de passager för fauna och friluftsliv som anläggs, dels för att