E-hälsoverktyg för egenvård vid långvarig smärta
– attityder och erfarenheter
Seldén Andreasson, Anna
Examensarbete
Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: Mittuniversitet Termin/år: HT/2020
Handledare: Jansson, Stefan Examinator: Björk, Annette
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet
Abstrakt
Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande och kräver kontinuerlig egenvård för att hantera situationen och minska symtomen. En växande mängd evidens påvisar att e- hälsoverktyg kan vara effektiva stöd vid egenvård, till exempel vid långvarig smärta.
Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med långvarig smärta och skulle därför kunna vara värdefulla vid integreringen av dessa e-hälsoverktyg. Syfte: Var att belysa individers erfarenheter av och attityder till e-hälsoverktyg som stöd i samband med egenvård vid långvarig smärta. Metod: En litteraturöversikt utfördes genom att sammanställa resultat från 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier angående personers erfarenheter av och attityder till e-hälsoverktyg för egenvård “mottagande och användande”, ”funktion och innehåll” och “kommunikation”. Utöver dessa kategorier identifierades ett övergripande tema “individanpassning”. Diskussion: Personer med långvarig smärta var överlag positiva till att använda ett e-hälsoverktyg för att få information, förslag på övningar och kunna utföra självregistrering. Genom användning av ett e- hälsoverktyg kan personer få bättre kunskap om sitt hälsotillstånd vilket öka förutsättningarna till att vara en aktiv part i sin egen smärtbehandling. Principerna för personcentrerad vård skulle kunna vara användbara vid utformandet och implementeringen av e-hälsoverktyg. Slutsats: Då e-hälsoverktyg ständigt utvecklas, likväl som att attityder och erfarenheter förändras bör e-hälsoverktyg för olika ändamål kontinuerligt utforskas och utvecklas.
Nyckelord: e-hälsoverktyg, erfarenheter, litteraturöversikt, långvariga smärta, patientperspektiv, personcentrerad vård
Innehållsförteckning
Introduktion 1
Bakgrund 1
Långvarig smärta 1
Behandling vid långvarig smärta 2
E-hälsa 4
Teoretisk ankytning – personcentrarad vård 5
Problemformulering 6
Syfte 6
Metod 6
Design 6
Inklusions och exklusionskriterier 7
Litteratursökning 7
Urval, relevans och kvalitetsgranskning 8
Analys 9
Etiska övervägande 10
Resultat 10
Individanpassning 10
Mottagande och användade 11
Funktion och innehåll 12
Kommunikation 13
Diskussion 14
Metoddiskussion 14
Resultatdiskussion 17
Slutsats 20
Referenser
Bilaga I - Översikt av sökningar Bilaga II - Mall för kvalitetsgranskning Bilaga III - Översikt av inkluderade artiklar
1
Introduktion
Med en växande mängd e-hälsoverktyg finns ökad möjlighet att kunna erbjuda verktyg och stöd för egenvård i hemmet. Långvarig smärta är ett tillstånd som drabbar många någon gång i livet, men genom olika strategier kan de drabbade i många fall själva lära sig hantera situationen och minska symtomen.
Bakgrund
Långvarig smärta
Prevalensen för långvarig smärta är hög, ca 25–35 % enligt befolkningsstudier (Breivik et al., 2013). Vilket medför en stor samhällskostnad, enbart i Sverige beräknades direkta
vårdkostnader för långvarig smärta uppgå till 7,5 miljarder och indirekta kostnader beräknas uppgå till 80 miljarder kronor (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2006).
Detta främst relaterat till att långvarig smärta är den andra vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning (ibid). Faktorer såsom kön, ålder, socioekonomisk status,
sysselsättning och livsstilsrelaterade faktorer kan påverka risken att utveckla långvarig smärta (Bergman et al, 2001; Mills, Nicholson & Smith, 2019).
Enligt International Association for the Study of Pain identifieras smärta som
”An unpleasant sensory and emotional experience associated with, or resembling that associated with, actual or potential tissue damage” (Raja et al., 2020). Smärtan är subjektiv eftersom den påverkas av emotionella och psykologiska reaktioner såväl som eventuell vävnadsskada, detta gör det svårt att definiera eller mäta smärta på ett enhetligt sätt (Ranger
& Campbell-Yeo, 2008; SBU, 2010). Smärta kan delas in i olika klassifikationer efter var den är lokaliserad och vilken karaktär den tar. Ofta skiljer man även akut smärta från långvarig.
Definitionen av långvarig smärta är vanligen en duration på längre än 3 eller 6 månader (Merskey & Bogduk, 1994; Treede et al., 2015). Begreppet kronisk smärta har tidigare
används inom hälso- och sjukvården och används fortfarande framförallt internationellt och inom forskning. I Sverige rekommenderas ofta termen långvarig smärta då det låter mer positivt prognostiskt (SBU, 2006), där av kommer termen långvarig smärta även användas i denna litteraturöversikt.
2
Långvarig smärta kan uppstå till följd av otillräcklig behandling vid akut smärta men den kan också uppstå spontant, smärtan kan ses som en sjukdom i sig eller som ett symtom av ett annat hälsoproblem (Merskey & Bogduk, 1994). Den långvariga smärtan försvinner sällan av sig själv och även med behandling inom specialistvård blir många drabbade aldrig helt symtomfria. I en longitudinell studie av Andersson (2004) hade hela 85 % (n=141)
studiedeltagarna fortsatt ihållande smärta till viss grad 12 år efter första datainsamlingen.
Hur mycket en person lider och påverkas av smärtan är individuellt, men en stor andel upplever negativa konsekvenser (Breivik et al., 2006). Obehandlad långvarig smärta kan där av ofta försämra livskvaliteten, välbefinnandet och allmän funktionsförmåga hos den
drabbade (ibid). Långvarig smärta leder i många fall till depression eller depressiva symtom, dessutom löper personer med depressiva symtom högre risk att utveckla långvarig smärta, när de båda existerar parallellt kan de påverka och förvärra varandra (Bondesson et al., 2018). Personer med långvarig smärta lever ofta med andra komorbida sjukdomar och hälsotillstånd, somatiska såväl som psykiska (ibid). Crowe et al (2017) beskriver att personer med långvariga smärta ofta har liknande erfarenheter angående hur kroppen förändras och förhindrar dem och hur deras kommunikation och samverkan med andra försvåras av den osynliga smärtan, trots skilda smärtdiagnoser.
Behandling vid långvarig smärta
Personer som söker vård för långvarig smärta vittnar ofta om att bli bemötta med misstro och avvisning från hälso- och sjukvårdspersonal (Crowe et al., 2017). För många kan det ta flera år innan man får behandling och bland de som får behandling upplever ca 40 % att de är missnöjda med behandlingens effekt (Breivik et al., 2006).
Den biopsykosociala modellen presenterades sent 70-tal av den amerikanske psykiatrikern George Engel (1977). I kontrast till det för tiden dominerande biomedicinska synsättet, menade Engel att lika stor hänsyn bör tas till sociala och psykologiska faktorer som till de medicinska/biologiska faktorerna. Eftersom alla tre aspekter har betydelse för
hälsotillståndets utveckling bör de beaktas vid diagnostik, behandling och rehabilitering för att skapa en helhetssyn (ibid). Den biopsykosociala modellen har anpassats och modifierats
3
för att passa specifika hälsoproblem och har varit särskilt inflytelserik inom utvecklingen av riktlinjer och behandling vid just långvarig smärta (Gatchel et al., 2007; Fillingrim, 2017).
Ett rekommenderat behandlingsalternativ är multimodal rehabilitering som bygger på den biopsykosociala modellen och innebär att personer med långvarig smärta ingår i ett
tvärprofessionellt team med hälso- och sjukvårdspersonal från olika professioner. De
drabbade erbjuds samordnade behandlingsinterventioner i form av utbildning, psykologiska insatser, fysisk aktivitet eller träning, sociala insatser och läkemedelsbehandling. Det
tvärprofessionella teamet kan bestå av läkare, fysioterapeut, kurator, arbetsterapeut, psykolog och sjuksköterska, i vissa fall också socialarbetare (Läkemedelsverket, 2017; SBU, 2006). Det finns vetenskapligt stöd för att multimodal rehabilitering på lång sikt förbättrar förutsättningarna för att återgå till arbete och förbättrar aktivitetsnivån, även om
smärtlindring inte minskar nämnvärt jämfört med mindre omfattande insatser (Kamper et al., 2014; SBU, 2010; Sjöström, Asplund, & Alricsson, 2013).
Oavsett behandlingsstrategi och omvårdnadsnivå är målet att personerna lär sig själva att i någon mån hantera psykiska, fysiska och sociala symtom och konsekvenser, så kallad egenvård. Enligt omvårdnadteoretikern Dorotea Orem (1995, s. 211–213) har alla människor kapacitet att ta till sig kunskap och förmågor för att kunna vårda sig själv, denna kunskap och förmåga utgör personens egenvårdskapacitet. Egenvårdkapaciteten blir beroende av personens förmåga att uppfatta sitt egenvårdsbehov, motivation, förmågan att fatta beslut och lära sig nya förmågor samt fysiska begräsningar som hindrar utförandet. När en person inte kan upprätthåll den egenvårdkapacitet som krävs för att tillgodose egenvårdbehovet uppstår egenvårdsbrist. Vid egenvårdbrist ansvarar sjuksköterskan för interventioner som antingen stötar egenvården eller kompensera med omvårdnadsåtgärder. Dessa
interventioner kan enligt Orem (1995, s. 306) delas in tre olika omvårdnadssystem; det stödjande/undervisande, det delvis kompenserande och det fullständigt kompenserande systemet. I det stödjande/undervisande systemet klara personen fysiskt att genomföra egenvård men kan vara behov av sjuksköterskans stöd för att utveckla sin förmåga. I det delvis kompenserande systemet samarbetar sjuksköterskan med personen för att tillgodose de behov som hen själv inte kan utföra. I det fullständigt kompenserade systemet är
4
personens egenvårdförmåga tillfälligt eller mer permanent obefintlig och måste ersättas med omvårdnad (ibid). Egenvård vid långvarig smärta kan innefatta att lära sig hantera sina negativa tankar och känslor, förändrade sociala situationer, hitta copingstrategier,
läkemedelshantering och att upprätthålla fysisk aktivitet eller träning (Solberg Nes, Roach &
Segerstrom, 2009). En växande mängd evidens tyder på att e-hälsoverktyg skulle kunna vara effektiva stöd för egenvård vid långvarig smärta (Hewitt, Sephton, & Yeowell, 2020; Moman et al., 2019).
Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med långvarig smärta och har ett omfattande omvårdnadsansvar oavsett om sjuksköterskan arbetar inom inom sluten-, primär-, specialist- eller kommunal hälso- och sjukvård (Davis & White, 2001; Duckworth, 2019).I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att genom omvårdnadsprocesser identifiera och bedöma hälsotillstånd, sätta upp omvårdnadsmål efter identifierade behov, resurser och problem samt att utvärdera och dokumentera i partnerskap med berörd part (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017). Vidare ingår att samarbeta tvärprofessionellt, utbilda och stödja, till exempel den som lever med långvarig smärta, till egenvård (ibid).
E-hälsa
Socialstyrelsens svenska definition av e- hälsa lyder ”E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa” (Socialstyrelsen, u.å). E- hälsa är ett brett begrepp med ett flertal definitioner och närliggande eller synonyma begrepp. Begreppet har sitt ursprung i Världshälsoorganisationens (WHO, u.å.) definition för hälsa ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande” och syftar till användandet av information och kommunikationsteknologi för att uppnå hälsa. E-hälsa innefattar begreppen, mobil hälsa, telehälsa och telemedicin.
Begreppet e-hälsa var till en början främst förknippat med elektroniska journaler, medan det idag finns otaliga appar, hemsidor, programvaror och informationssystem, för att söka allt från information, akut hjälp för ett lättare problem till att få specialistvård för specifika problem. De elektroniska lösningarna har potential att lösa ett antal av de hinder som vården står inför idag, till exempel genom att kunna erbjuda specialistvård till fler med minskade
5
resurser samt att kunna erbjuda ett mer kontinuerligt egenvårdsstöd (Forkner-Dunn, 2003;
Shaw et al., 2017).
I Sverige finns höga ambitioner om att nyttja den digitala utvecklingen inom bland annat hälso- och sjukvården. Vision e-hälsa 2025 är en vision som tagits fram av regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR, 2016), och utgår ifrån att Sverige 2025 ska “vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för
människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. ”.
Teoretisk anknytning - personcentrerad vård
Personcentrerad vård är ett holistiskt synsätt vilket syftar till att se hela patienten som unik och självständig person och inte enbart fokusera på personens sjukdom eller problem.
Personcentrad vård ses som en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser (SSF, 2019). För att uppnå personcentrad vård krävs att relationen mellan sjuksköterskan, den vårdsökande personen och dess anhöriga bygger på ömsesidig förståelse, förtroende och delad kunskap (Ekman et al., 2011; McCormack & McCance, 2006). Begreppet precis som den tidigare nämnda biopsykosociala modellen står i motsats till biomedicinska synen och myntades redan på 60-talet (Balint, Ball & Hare, 1969; Rogers, 1961). Men har framför allt under 2000- talet blivit ett vedertaget och internationellt erkänt begrepp. I Sverige styrks och tydliggörs dessutom den vårdsökande personens ställning enligt Patientlagen (SFS 2014:821).
Inom personcentrerad vård framhävs att patienten är en unik person som inte ska bli reducerad till sin sjukdomsbild, strävan är att involvera personen till aktiv part i sin omvårdnad och beslutsprocesser (Leplegeet al., 2007). Ekman et al. (2011) hävdar att användandet av ordet patient ofta objektifierar och kan leda till att personen reduceras till sin sjukdom.
Enligt Ekman et al. (2011) behövs rutiner för att initiera, integrera och skydda den personcentrerade vården. De presenterar ett antal nyckelbegrepp för dessa rutiner;
partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Ett ömsesidigt partnerskap mellan
6
sjuksköterskan och den vårdsökande personen är centralt och bör grundas i personens narrativ. Patientberättelsen syftar till att faktiskt lyssna på personens erfarenheter och åsikter och på så sätt skapa och utveckla det ömsesidiga partnerskapet. Den tredje komponenten att dokumentera patientberättelsen och vårdplaner i patientjournalen, syftar till att legitimera den vårdsökande personens perspektiv och gör kommunikationen mellan vårdpersonal och patient mer transparent (ibid.)Håkansson Eklund et al. (2019) presenterar i sin
litteraturöversikt nio faktorer som betonas särskilt inom personcentrerad vård; empati, respekt, engagemang, relationer, kommunikation, delat beslutsfattande, helhetsfokus, individualiserat fokus och samordnad vård.
Problemformulering
Långvarig smärta är vanligt förekommande och kan vara förödande för den som drabbas genom att orsaka stort lidande, bidra till fysiska och psykiska begränsningar samt leda till ekonomiska bekymmer vid begränsad arbetsförmåga. Då prevalensen är stor i befolkningen är detta ett folkhälsoproblem som leder till stora samhällskostnader. Därav finns ett värde i att börja integrera e-hälsoverktyg i behandling och rehabilitering för denna patientgrupp.
Sjuksköterskan har en central roll i att kontinuerligt identifiera, bedöma och utvärdera omvårdnads- och egenvårdsbehov, utbilda och stödja till egenvård. Genom att belysa
personers erfarenheter av och attityder till e-hälsoverktyg som stöd i samband med egenvård vid långvarig smärta i denna litteraturöversikt, kan sjuksköterskor få ökad insikt och
förståelse för personernas behov och önskemål relaterat till denna typ egenvård. Med förhoppningen att nya tekniska lösningar ska ge fler personer stöd på distans.
Syfte
Att belysa individers erfarenheter av och attityder till e-hälsoverktyg som stöd i samband med egenvård vid långvarig smärta
Metod
Design
En litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar utfördes för att sammanställa kunskap inom området e-hälsa och besvara syftet, utifrån en induktiv ansats. En litteraturöversikt har
7
som syfte att sammanställa och kritiskt granska befintlig forskning inom ett specifikt kunskapsområde (Polit & Beck, 2017, s. 733). Den i detta fall omvårdnadsrelaterade
forskningen som granskats, har resultat som svarar till den valda problemformuleringen och syftet för denna litteraturöversikt (Friberg, 2017a, s. 108).
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för litteraturöversikten var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade originalartiklar. Artiklarna skulle vara publicerade mellan januari 2015 och augusti 2020, vara skrivna på engelska, föra ett etiskt resonemang eller vara publicerad i en tidskrift med krav på etiskt och vetenskapligt förhållningssätt. De inkluderade artiklarna skulle ha resultat som utgick i från ett patientperspektiv och undersöka individers
erfarenheter av eller attityder till kliniska e-hälsoverktyg för egenvård vid långvarig smärta.
Studier som granskade e-hälsoverktyg som enbart använts för direktkommunikation mellan personer och hälso- och sjukvårdspersonal exkluderades. Deltagarna i studierna som
inkluderas skulle vara över 18 år gamla och haft smärta som varat i mer än tre månader. För att inkluderas i litteraturöversikten skulle artiklarna hålla medel till hög kvalitet enligt författarens kvalitetsgranskning. Ingen exklusion gjordes utifrån typ av design.
Litteratursökning
Litteratursökningar gjordes i september 2020, söktermerna som användes grundades i meningsbärande begrepp från syftet och kombinerades med booleska sökoperatörer AND och OR. Sökningen som levererade flest relevanta träffar gjordes i databasen Cinahl och innehöll Cinahl-headings: ”Chronic Pain”, ”Telecommunication”, ”Mobil Applications”,
“Self Care” och ”Preceptions” samt fritextorden: chronic pain, persistent pain, long term pain, e-health, ehealth, electronic health, digital health, mhealth, m-health, web-based intervention, app, mobile health, telecare, telemedicine, self-care, self-management,
perceptions, attitudes, views och experiences. Sökningen innehöll begränsningarna 2015-01- 01 - 2020-08-31; English Language; Peer Reviewed. Denna sökning resulterade i 280 träffar varav 9 artiklar inkluderades.
8
Sökningar gjordes även i databaserna PubMed och PsycInfo, med olika kombinationer av motsvarande ämnesord och samman fritextord som sökningen i Cinahl. För sökningen i PubMed användes Mesh-termerna: ”Chronic Pain”, ”Telemedicine”, ”Mobil Applications”,
”Self Care” och ”Attitudes”. I PsycInfo användes Thesaurus-termerna ”Chrionc Pain”,
”Electronic Health Services”, ”Mobile Applications”, ”self-care”, ”Patient Attitudes” och
”perceptions”. Dessa sökningar resulterade inte i några nya relevanta träffar. Två
sekundärsökningar gjordes i databasen PubMed på titlar som identifierats i systematiska litteraturöversikters referenslistor. Dessa två sökningar var: ”Developing a Web-Based Version of An Exercise-Based Rehabilitation Program for People With Chronic Knee and Hip Pain: A Mixed Methods Study” och ”Pain Self-Management for Veterans: Development and Pilot Test of a Stage-Based Mobile-Optimized Intervention", båda artiklarna inkluderades i litteraturöversikten. Se bilaga 1.
Urval, relevans och kvalitetsgranskning
Utifrån de olika sökningarna valdes artiklar ut som fick genomgå en urvalsprocess med flera steg (SBU, 2017, s. 41–42). Samtliga artikelrubriker i varje sökning lästes, för att alla
potentiellt relevanta artiklar skulle hittas. De titlar som verkade kunna svara till det valda syftet gick vidare till nästa steg, där abstrakten lästes för att få en övergripande bild av studiernas syfte, metod och resultat. De artiklar som efter detta steg bedömdes kunna vara relevanta läses i sin helhet. Flera kvantitativa artiklar lästes under urvalsprocessen men ingen ansågs relevant gentemot litteraturöversiktens syfte. Alla artiklar som ansågs relevanta att inkluderas i litteraturstudiens resultatdel, kvalitetsgranskades för att kunna utesluta artiklar av låg kvalitet. För granskning av kvalitativa artiklar samt de kvalitativa delarna av mixade studier användes mallen ´Bedömning av studier med kvalitativ metodik´ som tillhandahålls av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2020). Vid granskning av de kvalitativa artiklarna lades fokus på att syfte och problemformulering var tydligt definierat samt att metod och tillvägagångssätten var välbeskrivet, att resultatet var tydligt kopplat till syftet och samt en reflekterande diskussion angående metod och resultat, då dessa delar ansågs viktiga relaterade till studiens trovärdighet (Polit & Beck, 2017, s. 161).
Studierna skulle dessutom svara positivt till fråga 2, 4, 6, 8, 10, 11,13, 18, 20,21, 22 och 23 (Se bilaga 2). De inkluderade artiklarna skulle vara av hög eller medel kvalitet enligt författarens
9
kvalitetsgranskning. För att studierna skulle anses vara av medel till hög kvalitet krävdes även att den svarade positivt till 14 respektive 16 av totalt 24 stödfrågor i bedömningsmallen.
Kvalitetsgranskningen resulterade i att 11 relevanta artiklar kunde inkluderas, 5 artiklar med kvalitativa ansats och 6 med mixad metod. Artiklar med mixad metod hade alla kvalitativt resultat som svarade till syftet. Se bilaga 3.
Analys
De kvalitetsgranskade artiklarna lästes flera gånger för att få en god förståelse för innehåll och sammanhang. De kvalitativa artiklarna samt de kvalitativa delarna i artiklarna med mixad metod analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för kvalitativ innehållsanalys. Meningsbärande begrepp i form av stycken eller citat som svarade till litteraturöversiktens syfte sållades ut och bearbetades i en arbetstabell. Dess innebörd komprimerades till en sammanfattande kondenserad och översatt mening och tilldelades sedan en beskrivande kod. De olika koderna sorterades baserat på likheter och skillnader in i olika kategorier. Kategorierna justerades under arbetets gång allt eftersom nya insikter uppkom efter reflektion och för att kunna inkludera alla koder i en passande kategori. Tre kategorier som kunde inkludera de identifierade koderna valdes; ”mottagande och användning”, funktion och innehåll” och ”kommunikation”. Utöver kategorierna identifierades även det övergripande temat ”individanpassning”. Exempel på kvalitativ analys, se nedan.
Exempel av kvalitativ analys
Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet
Kod Kategori
they wanted easy access to relevant information when it was most appropriate rather than having to navigate through
“irrelevant” information.
relevant information skulle vara lättgänglig
lättnavigerat mottagande och användning
Many people wanted to document their progress to evaluate the usefulness of the program. Monitoring was also seen as a good way to engage people with the Web-based program.
Men självregistrering kunde deltagarna följa sin progression och var mer benägna att använda programmet
självregistrering funktion och innehåll
10 contact via email, was
appreciated by most
participants, as no appointment was needed in this case.
kontakt via e-mail var uppskattat, då ingen avtalad tid krävdes.
meddelanden kommunikation
Etiska överväganden
I denna litteraturöversikt har ett etisk och objektivt förhållningssätt eftersträvats (Polit &
Beck, 2017, s. 175). med förståelsen att författarens förförståelse och tolkningar kan komma att påverka resultatet. Analysen syftar till att identifiera all relevant data som svarar till syftet och inte utesluta resultat som inte stämmer överens med författarens förutfattade meningar eller förförståelse i ämne. Då ingen av artiklarna var skrivna på författarens modersmål, har artiklarna tolkats efter författarens befintliga språkkunskap samt med stöd av uppslagsverk (Davidson, 2004).
Resultat
Resultatet i denna litteraturöversikt belyser personers erfarenheter av och attityder till e- hälsoverktyg som stöd till egenvård vid långvarig smärta. Genom analys av 12 vetenskapliga artiklar identifierades tre kategorier: “mottagande och användande”, funktion och innehåll”
och “kommunikation”. Utöver dessa kategorier identifierades ett övergripande tema
“individanpassning”.
Individanpassning
Mottagande och användande Funktion och innehåll
Kommunikation
Individanpassning
Attityder relaterade till hur ett bra e-hälsoverktyg skulle se ut, fungera, innehålla och vilken funktion de skulle ha i behandling för långvarig smärta var delade. Att personerna själva till viss del skulle kunna anpassa design och innehåll ansågs vara centralt för att verktyget skulle bli användbart (Bhattarai, Newton-John, & Phillips, 2020; Solem et al, 2019).
Deltagarna tyckte det var viktigt att innehållet var specifikt anpassat till olika smärttillstånd och att det fanns möjlighet till personlig feedback samt personliga läsanvisningar och råd om copingstrategier (Bhattarai et al., 2020; Solem et al 2019; Solem et al 2020). Deltagare hade generellt positiva erfarenheter av eller attityder till e-hälsoverktyg i form av ett
11
träningsprogram, där personerna själva kunde påverka innehållet och få feedback.
Personerna ansåg att egenträning kunde underlättas samt att de blev sedda och hörda (Bhattarai et al., 2020; Jansen-Kosterink, Dekker-van Weering & van Velsen, 2019; Nordin, Michealson, Eriksson & Gard, 2017; Peterson, 2018; Solem et al., 2020). I en studie fick deltagarna möjlighet att delta i ett skräddarsytt multimodalt rehabiliteringsprogram i kombination med att använda ett webbaserat egenvårdsstöd. De flesta deltagarna upplevde att de fick en totalt individanpassad behandlingsstrategi och att det fanns ett tydligt
samband mellan den fysiska rehabiliteringen och informationen samt övningar de tog del av via e-hälsoverktyget för egenvård (Nordin et al, 2017).
Mottagande och användande
Erfarenheter av och attityder till att använda e-hälsoverktyg som stöd vid egenvård var generellt sett positiva (Bhattara et al., 2020; Currie, Philip, Roberts, 2015; Jansen-Kosterink et al., 2019; Nordin et al., 2017; Pearson, Walsh, Carter, Koskela & Hurle, 2016; Solem et al., 2019; Solem et al., 2020). Deltagarna beskrev potentiellt positiva aspekter som att slippa utmattande resor, minskade kostnader för hälso- och sjukvårdsbesök, färre missade
jobbdagar och möjlighet till ökad behandlingsintensitet (Jansen-Kosterink et al, 2019). Andra positiva aspekter var att kunna utföra kunskapsinhämtning eller/och rehabilitering i eget tempo en egen vald tid (Currie et al., 2015, Jansen-Kosterink et al, 2019; Johnson, Levesque, Broderick, Bailey & Kerns, 2017; Solem et al., 2019). Ett fåtal deltagare beskrev att de hade svårt att tänka sig hur ett e-hälsoverktyg skulle kunna underlätta deras situation (Jansen- Kosterink et al., 2019; Richardsson, Lee, Nirenberg & Reid, 2018, Solem et al., 2019). Personer med lite eller ingen erfarenhet av att använda datorer, mobiler och surfplattor var mer negativt inställda till att använda e-hälsoverktyg som stöd i egenvård vid långvarig smärta (Jansen-Kosterink et al., 2019; Pearson et al., 2016). Många äldre personer som var
begränsade i sin vardag relaterat till smärta var mer negativt inställda till e-hälsoverktyg, då det fanns en rädsla att dessa ytterligare skulle minska deras sociala möten (Currie et al., 2015).
Restriktioner som enligt studierna kunde hindra personers användande och acceptans var relaterade till e-hälsoverktygets design och innehåll, men även personliga begränsningar.
12
Begränsningar i e-hälsoverktyget var för mycket starka färger, komplicerade animationer, ljudeffekter (Bhattarai et al., 2020; Solem et al., 2020), för liten text eller skärm (Bhattarai et al., 2020; Currie et al., 2015; Johnson et al., 2017; Pearson et al., 2016), för mycket text, för många valmöjligheter (Nordin et al., 2017; Solem et al 2019) att det var svårnavigerat, att verktyget inte fungerade på olika enheter eller att innehållet inte var uppdaterat samt andra tekniska problem (Jansen-Kosterink et al, 2019; Pearson et al., 2016; Solem et al 2019). Medan de personliga och ergonomiska begränsningarna var relaterade till syn,
koncentrationsförmåga (Bhattarai et al., 2020; Johnson et al., 2017; Currie et al., 2015), begränsad rörlighet i fingrar och händer (Bhattarai et al., 2020), tidsbrist, brist på arbetsro eller plats (Jansen-Kosterink et al, 2019), samt trötthet, smärta och psykologiska eller psykosociala besvär (Currie et al., 2015; Nordin et al., 2017).
Funktion och innehåll
De flesta såg egenvård med stöd av e-hälsoverktyg som ett komplement till traditionella, fysiska vård- och rehabilitering besök, medan ett fåtal såg det som en ersättare (Pearson et al., 2016). Många uppgav att de framför allt under de första åren med långvarig smärta skulle haft stor användning för en plattform med samlad information om just deras specifika smärttillstånd (Bhattarai et al., 2020; Solem et al., 2019). Då deltagarna uppgav att det var en utmaning att veta vilken information som var relevant, evidensbaserad och från säkra källor (Bhattarai et al., 2020, Pearson et al., 2016, Solem et al., 2019).Det kom fram en rad förslag på vad e-hälsoverktygen bör innehålla. Att det skulle finnas lättillgänglig och strukturerad information för personens specifika smärttillstånd, dess orsak och verkan, symtomlindring, copingstrategier, förslag på styrkeövningar, någon typ av självregistrering och tips för att förenkla vardagen (Bhattarai et al., 2020, Currie et al., 2015; Pearson et al., 2016, Gogovor et al., 2015).
Många deltagare hade positiva erfarenheter och attityder till funktionen monitorering eller självregistrering av till exempel smärtmönster, styrke- och rehabiliteringsövningar, sömn, kost och vardagsaktivitet (Bhattarai et al., 2020; Gogovor et al., 2015; Johnsson et al., 2017;
Nordin et al., 2017; Pearson et al., 2016; Peterson, 2018; Solem et al., 2019; Solem et al., 2020).
Självregistreringen kunde hjälpa personerna att se olika mönster till exempel vad de gjorde
13
när de upplevde svår smärta eller trötthet. Vilket hjälpte dem hitta en bättre balans i vardagen och planera och motiverade dem att styrketräna och använda rekommenderade copingstrategier (Bhattarai et al 2020; Johnsson et al., 2017; Nordin et al., 2017; Solem et al 2019; Solem et al., 2020). Att tydligt kunna se sin progression och förbättring var
moralhöjande och fick deltagarna att se saker och ting i perspektiv samt känna att de hade större makt över sin situation (Gogovor et al., 2015; Pearson et al., 2016; Peterson, 2018).
Självregistreringen sågs av ett fåtal deltagarna som en påträngande börda som krävde tid, energi och teknisk kunskap, och kunde leda till psykiska symtom såsom sänkt moral och ångest vid utebliven progression (Gogovor et al., 2015; Pearson et al., 2016). Deltagarna upplevde att självregistreringen kunde hjälpa dem att kommunicera och förklara sin situation enklare för hälso- och sjukvårdspersonal såväl som för anhöriga (Solem et al., 2019).
Kommunikation
Åsikter om huruvida ett optimalt e-hälsoverktyg skulle innehålla funktioner för att kommunicera och dela patientdata med hälso- och sjukvården gick isär. Möjliga
kommunikationsvägar kunde vara en chatt, meddelandefunktion och möjlighet att boka videokonferenser. Några personer uttryckte en önskan om att kunna få direkt kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal till exempel genom att kunna ringa eller chatta (Jansen- Kosterink et al., 2019; Richardson et al., 2018; Solem et al., 2019), men uttryckte på samma gång att önskan var orimlig med tanke på hur mycket hälso- och sjukvårdspersonal har att göra (Solem et al, 2019; Solem et al., 2020). Kommunikation med hälso- och
sjukvårdspersonal genom videokonferenser på avtalad tid var uppskattat om det fanns ett tydligt mål och syfte (Jansen-Kosterink et al., 2019, Pearson et al., 2016, Peterson, 2018), men kunde också uppfattas som opersonlig och ett fåtal personer upplevde att deras integritet kränktes när hälso- och sjukvårdpersonal kunde se deras hem och anhöriga (Jansen- Kosterink et al., 2019). Möjligheten att kunna skicka e-mail eller meddelande till hälso-och sjukvårdspersonal sågs som det mest rimliga och oproblematiska sättet att kommunicera (Jansen-Kosterink et al., 2019, Rickardson et al., 2018). Solem et al. (2020) valde att exkludera funktioner för kommunikation och delad registreringsdata i utvecklingen av sitt e-
hälsoverktyg, då studiedeltagarna ansåg det viktigt att verktyget var lättillgängligt och detta
14
inte gick att kombinera med den säkerhet- och identifikationsprocess som krävs om känslig patientdata ska delas mellan olika parter. I två studier föreslogs möjligheten att e-
hälsoverktyget skulle kunna skicka automatiserad feedback baserat på användarmönster och val, såsom att föreslå informationssidor, styrkeövningar eller andnings- och
avslappningsövningar, ett förslag som välkomnades av deltagarna (Jansen-Kosterink et al., 2019; Solem et al., 2020).
Det fanns även intresse för att e-hälsoverktyget skulle innehålla ett forum där personer med långvarig smärta kunde ge stöd till varandra och dela erfarenheter och råd (Bhattarai et al., 2020; Gogovor et al., 2015; Pearson et al., 2016; Richardson et al., 2018; Solem et al., 2019).
Vissa påpekade dock risken för att för mycket jämförelser skulle kännas som en tävling (Solem et al., 2019), att stämningen skulle kunna bli för negativ och att felaktig eller olämplig information skulle kunna spridas (Gogovor et al., 2015; Pearson et al., 2016). För att förhindra detta förslogs att forumet skulle regleras av till exempel av en sjuksköterska (ibid).
Diskussion
Metoddiskussion
Valet av litteraturöversikt enligt Friberg (2017, s. 142–144) som design var lämpligt för denna kandidatuppsats då syftet var att sammanställa aktuell forskning inom en fördjupad del av huvudområdet omvårdnad. Uppmärksammade svagheter för denna typ av
litteraturöversikter är att resultatet bygger på ytterst begränsad mängd forskning och att risk för att ett selektivt urval föreligger (ibid). Då författaren önskade belysa personers
erfarenheter och attityder valdes en induktiv ansats. Det vill säga att istället för att utgå från en existerande hypotes eller modell, görs observationer av ett valt fenomen. Utifrån
observationerna kan det vara möjligt att dra mer generella slutsatser (Polit & Beck, 2017, s.
81).
Initialt gjordes ett flertal översiktssökningar utan avgränsningar i databaserna Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Cochrane Library. Det konstaterades att tillräckligt med existerande forskning inom det valda kunskapsområdet fanns. Inga artiklar på svenska, norska eller danska återfanns i gjorda översiktssökningar eller i sökningen som redovisas i bilaga 1. En
15
tidsavgränsning på fem år ansågs lämplig då attityder och erfarenheter av e-hälsa kan ha förändrats mycket under det senaste årtiondet i och med den snabba tekniska utvecklingen.
Och andra sidan resulterade detta i att endast 11 relevanta artiklar kunde identifieras och inkluderats, vilket ses som en svaghet i litteraturöversikten och begränsar överförbarheten och trovärdigheten i stort. Tidsavgränsningen fick trots detta bestå då e-hälsa är ett
expanderande område, kan det också ses som en styrka att enbart inkludera den mest aktuella forskningen. Med detta sagt föreligger också risk att tidigare publicerade studier av relevans hade kunnat bidra till en mer omfattande översikt. Valet att både inkludera studier som utforskade erfarenheter och attityder gjordes. Detta efter att granskat ett antal
kvalitativa studier där personer beskrev sina erfarenheter av att använda e-hälsoverktyg.
Deltagarna beskrev ofta både attityder, förväntningar så väl som erfarenheter och det fanns ofta en tydlig koppling mellan dessa. Beslutet att belysa även personers attityder togs med förhoppning om att kunna beskriva ett bredare patientperspektiv. En avgränsning gjordes gällande åldersspann, där deltagarna i de inkluderade studierna skulle vara över 18 år.
Avgränsningen gjordes då barn och ungdomars erfarenheter och attityder förtjänas att lyftas fram och belysas separat, men resulterar också i att relevanta studier kan ha förbisett. En annan aspekt som skulle kunna ses som en svaghet är att unga vuxna kan ha annorlunda attityder och erfarenheter gällande e-hälsa än äldre, samt att långvarig smärta är ett vanligare hälsotillstånd i den äldre befolkningen. En mer specificerad grupp hade gjort resultatet mer överförbart (Polit & Beck, 2017, s. 560). Attityder och erfarenheter är dock inte nödvändigtvis relaterade till ålder och därför gjordes i denna översikt ingen tydligare
avgränsning.
Flera av de inkluderade artiklarna från sökningen i Cinahl återfanns också i sökningar med liknande innehåll på databaserna PubMed och PsycInfo, då ingen av sökningarna
resulterade i några nya relevanta träffar finns de inte redovisade i bilaga I. Två artiklar som återfanns i referenslistor till litteraturöversikter och ansågs relevanta, kunde inte hittas trots att sökningar baserade på artiklarnas specifika keywords gjordes, dessa artiklar återfanns istället genom fritextsökning av artikelns titel. Med tanke på svårigheten att hitta de två artiklarna uppmärksammades risken att även fler artiklar kan ha förbisett på grund av annorlunda indexering. Problemet är särskilt framträdande vid sökningarna för denna
16
litteraturöversikt, då den valda tidsbegränsningen är snäv och då begreppet e-hälsa har en stor mängd synonyma eller närliggande begrepp som kan ha missats i sökningarna.
Under urval och granskningsprocessen lästes ett flertal kvantitativa artiklar, men ingen ansågs relevant att inkludera i litteraturöversikten då personer erfarenheter eller attityder inte utforskade utförligt. Att inkludera även kvantitativa artiklar hade kunnat styrka och komplettera det kvalitativa resultatet och öka validiteten (Polit & Beck, 2017, s. 578) Alla inkluderade artiklar granskades med stöd av rekommenderade och för syftet erkända kvalitetgranskningsmallar. Bedömning avseende vilka kriterier som uppfyller hög
respektive medel kvalitet är författarens egen, därav är det möjligt att andra skulle bedöma kvaliteten annorlunda. Totalt kvalitetsgranskas 12 artiklar varav enbart en inte uppfyllde de uppsatta kriterierna och därmed exkluderades. Efter genomförd analys lästes de inkluderade artiklarna ytterligare en gång och jämfördes med det sammanställda resultatet för att minska risken för att relevant data missats eller tolkats på ett felaktigt sätt, vilket ökar validiteten och reliabiliteten (Polit & Beck, 2017, s. 559).
Att enbart en författare fanns, har inneburit att möjligheten läsa, kvalitetsgranska och analysera separat för att sedan jämföra, diskutera och sammanställa saknats. Detta kan ses som en svaghet då det ökar risken för felaktiga tolkningar och skulle kunna minska tillförlitligheten. Författaren har dock under processens varit medveten om de medförda riskerna och har utnyttjat den handledning som erbjudit från institutionen och blivit kritiskt granskad av lärare och kurskamrater. Författaren har även tagit hjälp av bibliotekspersonal för att diskutera sökstrategi samt tagit råd från vänner med högre akademisk kompetens när det gäller metod och akademiskt skrivande. Trovärdigheten för denna litteraturöversikt styrks genom att transparent beskriva och diskutera metoden, dess styrkor såväl som
svaghet relaterat till begreppen; överförbarhet, validitet och reliabilitet (Polit & Beck, 2017, s.
559).
Som ett bifynd till huvudresultatet upptäcktes att de flesta inkluderade studierna hade en klar majoritet kvinnliga deltagare, tabell med sammanställning av deltagardemografi nedan.
En ojämn könsfördelning återfinns även i mer omfattande studier av Buhrman, Gordh &
17
Andersson (2016) och Macea, Gajos, Daglia Calil & Fregni, (2010) Enligt Breivik et al. (2013) är prevalensen för långvarig smärta något högre bland kvinnor. Det finns även forskning som visar att kvinnor är större vårdkonsumenter generellt (Osika Friberg, Krantz, Määttä, &
Järbrink, 2016), vilket skulle kunna vara delar som förklarar till den ojämna könsfördelningen.
Sammanställning av deltagardemografi
Studie Antal personer med långvarig smärta Andel kvinnor Medelålder
Bhattarai et al. 2020 16 89 % 73,2 (± 5)
Currie et al. 2015 168 enkät 11 gruppintervju
63,5 % -
60 (25–86) (60–75)
Gogovor et al. 2017 9 (1 caregiver) 78 % 50,9 (32–69)
Higgins et al. 2020 41 (58) 7 % 55 (± 12)
Jansen-Kosterink et al. 2019 118 - -
Johnson et al. 2017 44 19 % 50,3 (± 12)
Nordin et al. 2017 19 79 % 45 (27–60)
Pearson er al. 2016 83 enkät 25 gruppintervju
8 enskild think aloud intervju
67 % 50 % 50 %
67 (53–84)
Peterson 2018 3 100 % 45 (21–67)
Richardson et al 2018 13 70 % 78 (65–85)
Solem et al 2019 20 75 % 48 (18–74)
Solem et al 2020 17 88 % 51 (20–75)
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att belysa personer med långvarig smärtas erfarenheter av och attityder till e-hälsoverktyg som stöd vid egenvård. Resultatets huvudfynd var vikten av individanpassning. Vilket betonades gällande både användarvänlighet och vilka
funktioner e-hälsoverktyget skulle innehålla, för att verktyget skulle kännas relevant och användbart.
Vikten av individanpassning lyfts i litteraturöversikten, och är även ett viktigt inslag inom personcentrerad vård. Tidigare forskning har lyft individanpassningens betydelse inom
18
behandling och rehabilitering av långvarig smärta samt som en viktig förutsättning för fungerade egenvård (Fu, McNichol, Marczewski & Jose Closs, 2016). Det handlar dels om att utreda vilken roll e-hälsoverktyget ska spela i den enskildes behandling, dels om hur
verktyget ser ut och vilka funktioner som ska finnas eller användas. Med ett personcentrat förhållningssätt kan sjuksköterskan i partnerskap med den vårdsökande personens
identifiera personer egenvårdbehov och egenvårdskapacitet, med stöd av rutinerna som identifierats av Ekman et al. (2011). Fu et al., (2016) menar att personer med långvarig smärta uppfattade att ett gott partnerskap med hälso- och sjukvårdspersonal bidrog till bättre egenvård. Ett gott partnerskap kunde nås genom effektiv kommunikation: där de blev lyssnade på, uppmuntrades, kände sig förstådda och förstod varför de hade ont, samt ömsesidig förståelse (ibid). I de fallen det redan existerar ett gott partnerskap mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient finns risk att denna försämras om e-hälsoverktygen leder till färre besök (Öberg et al., 2018), och andra sidan är den vårdpersonal som redan utvecklat gott partnerskap mest lämpade att avgöra om e-hälsoverktyg är lämpligt för en specifik person.
Personer i två av de tre omvårdnadssystem som identifierat av Orem (1991) är kapabla att helt eller delvis utföra vård eller omvårdnad de är beroende av på egen hand, men kan vara i behov av stödjande och utbildande interventioner. Resultat visar att många personer med långvarig smärta är villiga att i viss utsträckning att erhålla stötning och utbildning via ett e- hälsoverktyg. Deltagarna såg dock e-hälsoverktygen som ett komplement till ordinära vårdtillfällen. Sjuksköterskan har också en viktig uppgift att uppmuntra användandet eventuella e-hälsoverktyg, då kontakt med vårdpersonal eller individuella meddelanden visat sig öka användandet av verktygen (Kristjánsdóttir et al., 2013). Resultat visar även på att självregistreringen kunde leda till mer personcentrerad vård, då den kunde bidra till en mer strukturerad patientberättelse och dokumentation därefter. En uppfattning enligt resultatet var att den utbildningen och kunskapen personerna fick genom
egenvårdsverktygen gav dem möjlighet att vara en aktiv part i sin behandling och i möten med sjuksköterskan eller annan hälso- och vårdpersonal, på ett sätt de inte tidigare upplevt.
Tidigare studier påvisar att personer ofta vill vara mer involverade och kunna fatta beslut gällande sin behandling, men känner att de saknar kunskap (Lyden et al., 2013; Nordin,
19
Fjellman-Wiklund & Gard, 2014). I resultatet redovisas att många personer känner sig stärkta av att själva kunna välja vilken information de skulle ta del av och vilken sorts träning de skulle utföra. Medan andra önskade att hälso- och sjukvården skulle vara ännu tydligare i sina instruktioner och att många valmöjligheter kunde leda till ångest eller stress.
Även självregistrering kunde leda till att personer kände sig stärkta medan andra kände ångest, flera personer vittnade om att de under självregistrering fokuserade och tänkte mer på smärtan än tidigare. Tidigare forskning visar mycket fokus på smärtan, till exempel genom självregistrering eller smärtdagbok kan ha negativa konsekvenser och möjligen förvärra smärtan (Ahluwalia, Giannitrapani, Dobscha, Cromer & Lorenz, 2018; Vlaeyen, Morley & Crombez, 2016). Det framgår således av resultat att personer har olika
uppfattningar om hur mycket ansvar de själva vill ta, i form av att påverka sin behandling vid långvarig smärta och utföra egenvård. I partnerskapet mellan patient och sjuksköterska måste det således beaktas att varje unik person har egen uppfattning om vilka
beslut denna ska ta och vilka som borde fattas av kvalificerad personal, det centrala är att presentera olika alternativ. I den mån det efterfrågas bör dock sjuksköterskan erbjuda kunskap relaterat till långvarig smärta och det specifika men också individuella egenvårdsbehovet, vilket kan leda till både mer personcentrerad vård och ökad
egenvårdskapacitet. Förutom att egenvårdskapaciteten påverkas av personens motivation och kunskap kan också att andra hinder stå i vägen. Mann et al. (2013) menar till exempel att det viktigt att lära sig acceptera smärtan och dess natur för att kunna ta till sig
egenvårdsinterventionerna.
Tidigare forskning visar att personer med långvarig smärta ofta upplevt ett dåligt
bemötande, till exempel i form avvisande och misstroenden i kontakt med vården (Crowe et al., 2017). Detta skulle kunna tolkas som att patientberättelsen i många fall inte får stå i fokus och försvårar möjligheterna till ett jämlikt partnerskap. Litteraturöversiktens resultat
bekräftar att det inte var ovanligt att personer upplevde det svårt att få tag på hälso- och sjukvårdspersonal, samt att dessa ofta inte hade tid att lyssna till deras problem. Om
möjligheten fanns att kommunicera i meddelandeform eller att informationen som sparats i e-hälsoverktyget delas automatiskt, skulle detta kunna leda till att personer kan dela med sig
20
av sin patientberättelse efter hand och slippa stressen i att komma ihåg att ta upp allt på sporadiska vårdbesök.
Det är möjligt att kompletterande e-hälsoverktyg kan bidra till en mer effektiv behandling och egenvård samt att fler personer får tillgång till multidisciplinär specialistvård. Men tidigare forskning har även identifierat många organisatoriska faktorer som kan försvåra eller hindra implementeringen, exempel på sådana är; bristande kompetens och intresse från hälso- och sjukvårdspersonal, nya kostnader, att inte äventyra sekretess och känsliga
personuppgifter samt andra rättsliga övervägande (Levine, Richardson, Granieri & Reid, 2014; Scott Kruse et al., 2016). Som sjuksköterska i kontakt med en person med långvarig smärta är du ofta inte direkt involverad den behandling eller egenvårdsplan som i många fall initieras av specialist- eller primärvården. Dock finns fortfarande möjlighet att sköta egenvården genom partnerskap med personen, lyssna till dennes berättelse, dokumentera och vid behov vara en länk mellan personen och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Då personers omvårdnadsbehov och egenvårdskapacitet är föränderliga faktorer har
sjuksköterskan ett ansvar i att uppmärksamma förändringar, göra nya bedömningar, analysera risker samt anpassa omvårdnad och egenvårdsplaner i samarbete med berörda parter (SOSFS 2009:6).
Denna litteraturöversikts resultat indikerar att personer med långvarig smärta generellt sätt skulle vara positiva till e-hälsoverktyg, men det finns också studier som indikerar att framför allt äldre personer ofta har mer negativa attityder, till exempel relaterat till svårigheten av att behöva lära sig använda teknik sent i livet (Nymberg et al, 2019). Anledningen till resultatets positiva attityder skulle kunna vara relaterat till att medelåldern var relativt låg i denna litteraturöversikt, 60 år eller lägre i 8 av 11 studier.
Slutsats
Litteraturöversikten beskriver personers erfarenheter av och attityder till e-hälsoverktyg som stöd för egenvård vid långvarig smärta relaterat till mottagande, användning, funktion, innehåll och kommunikation. Vid implantering av e-hälsoverktyg har sjuksköterskan en viktig roll och bör i partnerskap med berörd part identifiera och egenvårdsbehov och
21
kapacitet. Personer kan vara i behov av olika interventioner för att klara av egenvården så som stötning och utbildningen.
Tekniken blir snabbare, billigare och mer användarvänlig. Även folk attityder gentemot teknik i allmänhet och e-hälsa i synnerhet förändras ständigt. Därför är det viktigt att
ständigt undersöka personers attityder och erfarenheter av e-hälsoverktyg och reformera och modifiera dessa därefter, så att verktygen är uppdaterade och relevanta. Att involvera
patienter såväl som sjuksköterskor i forskning för att utveckla dessa verktyg är dock inte en självklarhet idag, men skulle kunna leda till att verktygen blir mer personcentrerade och användarvänliga.
Referenser
*= Artiklar som inkluderat i litteraturöversikten
Ahluwalia, S. C., Giannitrapani, K. F., Dobscha, S. K., Cromer, R., & Lorenz, K. A. (2018). "It Encourages Them to Complain": A Qualitative Study of the Unintended
Consequences of Assessing Patient-Reported Pain. The journal of pain: official journal of the American Pain Society, 19(5), 562–568. doi.org/10.1016/j.jpain.2017.12.270
Andersson H. I. (2004). The course of non-malignant chronic pain: a 12-year follow-up of a cohort from the general population. European journal of pain (London, England), 8(1), 47–53. doi.org/10.1016/S1090-3801(03)00064-8
Balint, M., Ball, D. H., & Hare, M. L. (1969). Training medical students in patient-centered medicine. Comprehensive psychiatry, 10(4), 249–258. https://doi.org/10.1016/0010- 440x(69)90001-7
Bergman, S., Herrström, P., Högström, K., Petersson, I. F., Svensson, B., & Jacobsson, L. T.
(2001). Chronic musculoskeletal pain, prevalence rates, and sociodemographic associations in a Swedish population study. The Journal of rheumatology, 28(6), 1369–
1377.
*Bhattarai, P., Newton-John, T., & Phillips, J. L. (2020). Apps for pain self-management of older people's arthritic pain, one size doesn't fit all: A qualitative study. Archives of gerontology and geriatrics, 89, 104062. doi.org/10.1016/j.archger.2020.104062
Bondesson, E., Larrosa Pardo, F., Stigmar, K., Ringqvist, Å., Petersson, I. F., Jöud, A., &
Schelin, M. (2018). Comorbidity between pain and mental illness - Evidence of a bidirectional relationship. European journal of pain (London, England), 22(7), 1304–1311.
doi.org/10.1002/ejp.1218
Breivik, H., Collett, B., Ventafridda, V., Cohen, R., & Gallacher, D. (2006). Survey of chronic pain in Europe: prevalence, impact on daily life, and treatment. European journal of pain (London, England), 10(4), 287–333. doi.org/10.1016/j.ejpain.2005.06.00
Breivik, H., Eisenberg, E., & O'Brien, T. (2013). The individual and societal burden of chronic pain in Europe: the case for strategic prioritisation and action to improve knowledge and availability of appropriate care. BMC public health, 13, 1229. doi.org/10.1186/1471- 2458-13-1229
Buhrman, M., Gordh, T., & Andersson, G. (2016). Internet interventions for chronic pain including headache: A systematic review. Internet interventions, 4, 17-34.
doi:10.1016/j.invent.2015.12.001.
Crowe, M., Whitehead, L., Seaton, P., Jordan, J., Mccall, C., Maskill, V., & Trip, H. (2017).
Qualitative meta-synthesis: the experience of chronic pain across conditions. Journal of advanced nursing, 73(5), 1004–1016. doi.org/10.1111/jan.13174
*Currie, M., Philip, L. J., & Roberts, A. (2015). Attitudes towards the use and acceptance of eHealth technologies: a case study of older adults living with chronic pain and implications for rural healthcare. BMC health services research, 15, 162.
doi.org/10.1186/s12913-015-0825-0
Currie, S. R., & Wang, J. (2004). Chronic back pain and major depression in the general Canadian population. Pain, 107(1-2), 54–60. doi.org/10.1016/j.pain.2003.09.015
Davidson, G. (Ed.) (2004) Roget's Thesaurus of English Words and Phrases. London: Penguin Books Ltd
Davis. G.C., & White, T.L. (2001) Nursing’s role in chronic pain management with older adults. Topics in Geriatric Rehabilitation, 16(3), 45-55. doi.org/10.1097/00013614- 200103000-00007
Duckworth, A. (2019). Chromic pain management: what community nurses should know.
Journal of community Nursing, 33(4), 50-54. Från CINAHL with full text.
Engel, G. L. (1977). The need for a new medical model: a challenge for biomedicine. Science (New York, N.Y.), 196(4286), 129–136. doi.org/10.1126/science.847460
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin- Ivanoff, S., Johansson, I. L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L. E., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care--ready for prime time. European journal of cardiovascular nursing: journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 10(4), 248–251.
doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Fillingim R. B. (2017). Individual differences in pain: understanding the mosaic that makes pain personal. Pain, 158 Suppl 1(Suppl 1), S11–S18.
doi.org/10.1097/j.pain.0000000000000775
Forkner-Dunn J. (2003). Internet-based patient self-care: the next generation of health care delivery. Journal of medical Internet research, 5(2), e8. doi.org/10.2196/jmir.5.2.e8
Friberg, F. (2017c). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 141–152). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017a). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 105- 108). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier.
I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3uppl., s.187–188). Lund: Studentlitteratur
Fu, Y., Yu, G., McNichol, E., Marczewski, K., & José Closs, S. (2016). The effects of patient- professional partnerships on the self-management and health outcomes for patients with chronic back pain: A quasi-experimental study. International journal of nursing studies, 59, 197–207. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2016.04.009
Garg, S., Garg, D., Turin, T. C., & Chowdhury, M. F. (2016). Web-Based Interventions for Chronic Back Pain: A Systematic Review. Journal of medical Internet research, 18(7), e139. https://doi.org/10.2196/jmir.4932
Gatchel, R. J., Peng, Y. B., Peters, M. L., Fuchs, P. N., & Turk, D. C. (2007). The
biopsychosocial approach to chronic pain: scientific advances and future directions.
Psychological bulletin, 133(4), 581–624. doi.org/10.1037/0033-2909.133.4.581
Gerdle, B., Boersma, K., Åsenlöf, P., Stålnacke, B. M., Larsson, B., & Ringqvist, Å. (2020).
Influences of Sex, Education, and Country of Birth on Clinical Presentations and Overall Outcomes of Interdisciplinary Pain Rehabilitation in Chronic Pain Patients: A Cohort Study from the Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation (SQRP).
Journal of clinical medicine, 9(8), 2374. doi.org/10.3390/jcm9082374
*Gogovor, A., Visca, R., Auger, C., Bouvrette-Leblanc, L., Symeonidis, I., Poissant, L., Ware, M. A., Shir, Y., Viens, N., & Ahmed, S. (2017). Informing the development of an Internet-based chronic pain self-management program. International journal of medical informatics, 97, 109–119. doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2016.10.005
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Herlitz, A., Munthe, C., Törner, M., & Forsander, G. (2016). The Counseling, Self-Care, Adherence Approach to Person-Centered Care and Shared Decision Making: Moral Psychology, Executive Autonomy, and Ethics in Multi-Dimensional Care Decisions.
Health communication, 31(8), 964–973. doi.org/10.1080/10410236.2015.1025332
Hewitt, S., Sephton, R., & Yeowell, G. (2020). The Effectiveness of Digital Health Interventions in the Management of Musculoskeletal Conditions: Systematic
Literature Review. Journal of medical Internet research, 22(6), e15617.
https://doi.org/10.2196/15617
Håkansson Eklund, J., Holmström, I. K., Kumlin, T., Kaminsky, E., Skoglund, K., Höglander, J., Sundler, A. J., Condén, E., & Summer Meranius, M. (2019). "Same same or
different?" A review of reviews of person-centered and patient-centered care. Patient education and counseling, 102(1), 3–11. doi.org/10.1016/j.pec.2018.08.029
*Jansen-Kosterink, S., Dekker-van Weering, M., & van Velsen, L. (2019). Patient acceptance of a telemedicine service for rehabilitation care: A focus group study. International journal of medical informatics, 125, 22–29. doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2019.01.011
*Johnson, S. S., Levesque, D. A., Broderick, L. E., Bailey, D. G., & Kerns, R. D. (2017). Pain Self-Management for Veterans: Development and Pilot Test of a Stage-Based Mobile- Optimized Intervention. JMIR medical informatics, 5(4), e40.
doi.org/10.2196/medinform.7117
Kamper, S. J., Apeldoorn, A. T., Chiarotto, A., Smeets, R. J., Ostelo, R. W., Guzman, J., & van Tulder, M. W. (2014). Multidisciplinary biopsychosocial rehabilitation for chronic low back pain. The Cochrane database of systematic reviews, (9), CD000963.
doi.org/10.1002/14651858.CD000963.pub3
Kristjánsdóttir, Ó. B., Fors, E. A., Eide, E., Finset, A., Stensrud, T. L., van Dulmen, S., Wigers, S. H., & Eide, H. (2013). A smartphone-based intervention with diaries and therapist feedback to reduce catastrophizing and increase functioning in women with chronic widespread pain. part 2: 11-month follow-up results of a randomized trial. Journal of medical Internet research, 15(3), e72. doi.org/10.2196/jmir.2442
Leplege, A., Gzil, F., Cammelli, M., Lefeve, C., Pachoud, B., & Ville, I. (2007). Person-
centredness: conceptual and historical perspectives. Disability and rehabilitation, 29(20- 21), 1555–1565. doi.org/10.1080/09638280701618661
Levine, M., Richardson, J. E., Granieri, E., & Reid, M. C. (2014). Novel telemedicine technologies in geriatric chronic non-cancer pain: primary care providers'
perspectives. Pain medicine (Malden, Mass.), 15(2), 206–213. doi.org/10.1111/pme.12323
Lyden, J. R., Zickmund, S. L., Bhargava, T. D., Bryce, C. L., Conroy, M. B., Fischer, G. S., Hess, R., Simkin-Silverman, L. R., & McTigue, K. M. (2013). Implementing health information technology in a patient-centered manner: patient experiences with an online evidence-based lifestyle intervention. Journal for healthcare quality: official publication of the National Association for Healthcare Quality, 35(5), 47–57.
doi.org/10.1111/jhq.12026
Läkemedelsverket. (2017). Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation. Hämtad 20 oktober 2020 från Läkemedelsverket, https://www.lakemedelsverket.se/48d97a/globalassets/dokument/behandling-och- forskrivning/behandlingsrekommendationer/behandlingsrekommendation/behandli ngsrekommendation-lakemedel-langvarig-smarta.pdf
Macea, D.D., Gajos, K., Daglia Calil, Y.A., & Fregni, F. (2010). The efficacy of Web-based cognitive behavioral interventions for chronic pain: a systematic review and meta- analysis. The journal of pain, 11(10), 917-929. doi: 10.1016/j.jpain.2010.06.005
McCormack, B., & McCance, T. V. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of advanced nursing, 56(5), 472–479. https://doi.org/10.1111/j.1365- 2648.2006.04042.x
Merskey H., & Bogduk N. (Eds.) Classification of chronic pain: descriptions of chronic pain syndromes and definitions of pain terms. (2nd ed.), Seattle (WA): IASP Press.
Mills, S., Nicolson, K. P., & Smith, B. H. (2019). Chronic pain: a review of its epidemiology and associated factors in population-based studies. British journal of anaesthesia, 123(2), e273–e283. doi.org/10.1016/j.bja.2019.03.023
Moman, R. N., Dvorkin, J., Pollard, E. M., Wanderman, R., Murad, M. H., Warner, D. O., &
Hooten, W. M. (2019). A Systematic Review and Meta-analysis of Unguided Electronic and Mobile Health Technologies for Chronic Pain-Is It Time to Start Prescribing Electronic Health Applications?. Pain medicine (Malden, Mass.), 20(11), 2238–2255. doi.org/10.1093/pm/pnz164
Nordin, C., Fjellman-Wiklund, A., & Gard, G. (2014). In search of recognition – Patients´
experiences of patient participation prior to multimodal pain rehabilitation. European Journal of Physiotherapy, 16(1), 49 -57. doi.org/ 10.3109/21679169.2013.871061
*Nordin, C., Michaelson, P., Eriksson, M. K., & Gard, G. (2017). It's About Me: Patients' Experiences of Patient Participation in the Web Behavior Change Program for Activity in Combination With Multimodal Pain Rehabilitation. Journal of medical Internet research, 19(1), e22. doi.org/10.2196/jmir.5970
Nymberg, V. M., Bolmsjö, B. B., Wolff, M., Calling, S., Gerward, S., & Sandberg, M. (2019).
'Having to learn this so late in our lives…' Swedish elderly patients' beliefs, experiences, attitudes and expectations of e-health in primary health care.
Scandinavian journal of primary health care, 37(1), 41–52.
doi.org/10.1080/02813432.2019.1570612
Orem, D. E. (1995). Nursing: Concepts of practice. (5th ed.), St. Louis: Mosby.
Osika Friberg, I., Krantz, G., Määttä, S., & Järbrink, K. (2016). Sex differences in health care consumption in Sweden: A register-based cross-sectional study. Scandinavian journal of public health, 44(3), 264–273. https://doi.org/10.1177/1403494815618843
*Pearson, J., Walsh, N., Carter, D., Koskela, S., & Hurley, M. (2016). Developing a Web-Based Version of An Exercise-Based Rehabilitation Program for People With Chronic Knee and Hip Pain: A Mixed Methods Study. JMIR research protocols, 5(2), e67.
doi.org/10.2196/resprot.5446
*Peterson S. (2018). Telerehabilitation booster sessions and remote patient monitoring in the management of chronic low back pain: A case series. Physiotherapy theory and practice, 34(5), 393–402. doi.org/10.1080/09593985.2017.1401190
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.), Philadelphia: Wolters Kluwer.
Raja, S. N., Carr, D. B., Cohen, M., Finnerup, N. B., Flor, H., Gibson, S., Keefe, F. J., Mogil, J.
S., Ringkamp, M., Sluka, K. A., Song, X. J., Stevens, B., Sullivan, M. D., Tutelman, P.
R., Ushida, T., & Vader, K. (2020). The revised International Association for the Study of Pain definition of pain: concepts, challenges, and compromises. Pain, 161 (9), 1976- 1982. doi.org/10.1097/j.pain.0000000000001939
Ranger, M., & Campbell-Yeo, M. (2008). Temperament and pain response: a review of the literature. Pain management nursing: official journal of the American Society of Pain Management Nurses, 9(1), 2–9. doi.org/10.1016/j.pmn.2007.09.005
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2016) Vision e-hälsa 2025 -
gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Hämtad från
https://www.regeringen.se/4a1f04/contentassets/79df147f5b194554bf401dd88e89b791/
vision -e-halsa-2025.pdf
*Richardson, J. E., Lee, J. I., Nirenberg, A., & Reid, M. C. (2018). The Potential Role for Smartphones Among Older Adults with Chronic Noncancer Pain: A Qualitative Study. Pain medicine (Malden, Mass.), 19(6), 1132–1139. doi.org/10.1093/pm/pnw284
Rogers, C. R. (1961) On becoming a person: a therapist’s view on psychotherapy, London:
Constable.
Scott Kruse, C., Karem, P., Shifflett, K., Vegi, L., Ravi, K., & Brooks, M. (2018). Evaluating barriers to adopting telemedicine worldwide: A systematic review. Journal of Telemedicine and Telecare, 24(1), 4–12. doi.org/10.1177/1357633X16674087
SFS 2014:821. Patientlagen. Från, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Shaw, T., McGregor, D., Brunner, M., Keep, M., Janssen, A., & Barnet, S. (2017). What is eHealth (6)? Development of a Conceptual Model for eHealth: Qualitative Study with Key Informants. Journal of medical Internet research, 19(10), e324.
doi.org/10.2196/jmir.8106
Sillence, E., Briggs, P., Harris, P. R., & Fishwick, L. (2007). How do patients evaluate and make use of online health information?. Social science & medicine (1982), 64(9), 1853–
1862. doi.org/10.1016/j.socscimed.2007.01.012
Socialstyrelsen. (u.å.). Det här är e-hälsa. Hämtad 20 oktober, 2020 från, Socialstyrelsen, https://www.div.socialstyrelsen.se/det-har-ar-e-halsa
Solberg Nes, L., Roach, A. R., & Segerstrom, S. C. (2009). Executive functions, self-regulation, and chronic pain: a review. Annals of behavioral medicine: a publication of the Society of Behavioral Medicine, 37(2), 173–183. doi.org/10.1007/s12160-009-9096-5
*Solem, I. K.L., Varsi, C., Eide, H., Kristjansdottir, O. B., Mirkovic, J., Børøsund, E., Haaland- Øverby, M., Heldal, K., Schreurs, K. M., Waxenberg, L. B., Weiss, K. E., Morrison, E.
J., & Solberg Nes, L. (2019). Patients' Needs and Requirements for eHealth Pain Management Interventions: Qualitative Study. Journal of medical Internet research, 21(4), e13205. doi.org/10.2196/13205
*Solem, I. K.L, Varsi, C., Eide, H., Kristjansdottir, O. B., Børøsund, E., Schreurs, K., Waxenberg, L. B., Weiss, K. E., Morrison, E. J., Haaland-Øverby, M., Bevan, K., Zangi, H. A., Stubhaug, A., & Solberg Nes, L. (2020). A User-Centered Approach to an Evidence-Based Electronic Health Pain Management Intervention for People With Chronic Pain: Design and Development of EPIO. Journal of medical Internet research, 22(1), e15889. doi.org/10.2196/15889
SOSFS 2009:6 Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Från, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2009-10-6.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2020). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2017). SBU´s handbok: Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Från
