• No results found

Två ideologiska motståndare?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Två ideologiska motståndare?"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för statsvetenskap

Två ideologiska motståndare?

- En komparativ idéanalys av ideologiska likheter och skillnader mellan Sverigedemokraterna och Moderaterna

Författare: Carl Sköld

Handledare: Emil Uddhammar Examinator: Helen Lindberg Ämne: Statsvetenskap

Kurskod: 2SK300 Nivå: C-uppsats VT-16

(2)

1

Abstract

The aim of this thesis is to analyze the ideological similarities and differences between the two Swedish conservative parties Sweden Democrats and the Moderate Party by study how the two parties basic ideological positions relate to liberal and traditional conservative values.

The four dimensions view of human nature (pessimistic – optimistic), theory of society

(collectivist – individualistic), view on moral values (collectivist – individualistic) and view on economic ideals (collectivist – individualistic) are used as the analytical instrument to study the two parties ideological positions on each dimension, where the pessimistic/collectivist positions represents traditional conservative values and the optimistic/individualistic positions represents liberal values. My result show that the Moderate Party express a predominantly optimistic view of human nature, a individualistic theory of society, a individualistic view on moral values and a individualistic basic position in their view on economic ideals. The Sweden Democrats express a pessimistic view of human nature, a collectivist theory of society, a collectivist view on moral values and a collectivist basic position in their view on economic ideals. My result thus shows that fundamental ideological differences can be discerned between the Sweden Democrats and the Moderate Party.

Key words

Sweden Democrats, Moderate Party, ideology, dimensions, conservatism, liberalism

(3)

2

Innehållsförteckning

1 Inledning ……… 4

1.1 Bakgrund ……….. 4

1.2 Syfte och frågeställning ………... 6

1.3 Avgränsning ………. 7

1.4 Empiriskt material ……… 7

1.5 Metod ………... 9

1.6 Analysinstrument ………. 11

1.6.1 Analysdimensioner ……… 11

1.6.2 Validitet och reliabilitet ………. 15

1.7 Tidigare forskning ……… 16

1.7.1 Moderaterna ……… 16

1.7.2 Sverigedemokraterna ……….. 18

1.8 Disposition ……….... 20

2 Resultatredovisning ……… 21

2.1 Moderaterna ………. 21

2.1.1 Människosyn ……… 21

2.1.2 Samhällsteori ……… 22

2.1.3 Moraluppfattning ……….. 24

2.1.4 Ekonomiska ideal ……….. 25

2 Sverigedemokraterna ……….. 26

2.2.1 Människosyn ………. 26

2.2.2 Samhällsteori ………. 27

2.2.3 Moraluppfattning ……….. 29

2.2.4 Ekonomiska ideal ……….. 30

3 Komparativ analys ……….. 33

3.1 Människosyn ……….. 33

3.2 Samhällsteori ……….. 34

(4)

3

3.3 Moraluppfattning ……….. 35

3.4 Ekonomiska ideal ……….. 36

4 Sammanfattning ………. 38

Referenser ……….. 41

Litteratur ……… 41

Elektroniska källor ……… 42

(5)

4

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Riksdagsvalet den 14 september 2014 blev en dramatisk händelse i svensk politik.

Valresultatet innebar att Sverigedemokraterna blev Sveriges tredje största riksdagsparti med 12,8% av väljarstödet, och partiet lyckades även stärka sin vågmästarställning i riksdagen (TT/Sydsvenskan 2014; Valmyndigheten 2014). Den borgerliga alliansregeringen förlorade regeringsmakten, och för det ledande regeringspartiet Moderaterna innebar valresultatet ett svidande valnederlag i form av en kraftig tillbakagång på 6,7% i väljarstöd (TT/Svenska Dagbladet 2014; Valmyndigheten 2014).

Enligt SVT:s vallokalsundersökning förlorade Moderaterna drygt 11% av sina tidigare väljare till Sverigedemokraterna (Einarsson 2014; Ekengren Oscarsson 2014; Oleskog Tryggvason 2014:21). För Sverigedemokraternas del innebar denna väljarström att deras nytillkomna väljarkår bestod till 29% av tidigare moderatväljare (Salö 2014). Enligt en Demoskop- undersökning betecknade 40% av de tidigare moderatväljare som istället röstade på Sverigedemokraterna sin ideologiska tillhörighet som konservativ (Cwejman & Santesson 2014). För Moderaterna, som historiskt har varit det konservativa partiet i svensk politik, kan det således betraktas som ett misslyckande att Sverigedemokraterna istället vann många konservativa väljares röster (Cwejman & Santesson 2014).

Cwejman och Santesson (2014) menar att Moderaternas omsvängning in mot den politiska mitten bäddade för en utveckling där många missnöjda konservativa väljare istället

strömmade över till Sverigedemokraterna. Att Moderaterna under sin senaste tid i regeringsställning intagit en mer pragmatisk och mittenorienterad linje är en vanligt

förekommande uppfattning bland politiska journalister (Eriksson 2014; Stenberg 2014). Den dåvarande moderatledaren och statsministern Fredrik Reinfeldt deklarerade själv i en intervju inför Moderaternas partistämma 2011 att partiets styrka och framgång är att inta en

pragmatisk inställning till politiskt beslutsfattande och att inte fastna i ideologiska låsningar (Kärrman 2011).

(6)

5 Under mandatperioden 2010-2014 framstod Sverigedemokraterna och Moderaterna som varandras ideologiska motståndare i invandringspolitiken, vilket förstärktes av

alliansregeringens liberala migrationspolitik och Fredrik Reinfeldts starka försvar för ett mångkulturellt samhälle (Orrenius & Simonsson 2011; Salö 2014; TT/Svenska Dagbladet 2011; TT/Svenska Dagbladet 2013). 80% av de tidigare alliansväljare som istället röstade på Sverigedemokraterna i riksdagsvalet 2014 framhöll också invandrings- och integrationsfrågan som den viktigaste orsaken till sitt partival (Cwejman & Santesson 2014). På sin partistämma i oktober 2015 antog Moderaterna dock en betydligt mer restriktiv migrationspolitik jämfört med tidigare, och denna politiska förändring beskrevs i medierna som att partiets konservativa falang hade fått vind i seglen och stärkt sitt inflytande över partiets politik (Berglund 2015;

Silberstein 2015).

Sverigedemokraternas partiordförande Jimmie Åkesson meddelade i ett tal på partiets landsdagar i november 2015 att han ville inleda ett regeringssamarbete tillsammans med Moderaterna (Baas & Jakobsson 2015). Åkesson menade att de båda partierna hade många gemensamma uppfattningar i en rad politiska frågor och att det fanns goda förutsättningar för ett samarbete eftersom att de tidigare skarpa skiljelinjerna mellan partiernas migrationspolitik nu hade försvunnit (Baas & Jakobsson 2015). Moderaterna avvisade dock detta utspel och deklarerade att de endast avser att återkomma i regeringsställning tillsammans med de övriga allianspartierna (Alestig 2015).

Frågan om ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna är kontroversiell inom borgerligheten. I flera undersökningar sedan riksdagsvalet 2014 har t.ex. en majoritet av Moderaternas väljare men även en majoritet av moderata kommunpolitiker förespråkat ett samarbete mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna (Benigh, Marmorstein & Olsson 2016; Kärrman 2014; Kärrman 2015; Lindskog 2014; Naeselius 2014). Statsvetarprofessorn Leif Lewin argumenterade i en debattartikel för att de borgerliga partierna bör undersöka möjligheten att bilda en borgerlig minoritetsregering med parlamentariskt stöd av

Sverigedemokraterna (Lewin 2016). Lewin (2016) menade att det visserligen finns

grundläggande ideologiska skillnader mellan allianspartierna och Sverigedemokraterna, men framhöll att partierna ändå har många gemensamma ståndpunkter i olika sakfrågor. Lewin (2016) menade att politiska förhandlingar främst bygger på att olika partier enas kring gemensamma ståndpunkter och inte att partierna nödvändigtvis måste ha gemensamma ideologiska värderingar. Lewin (2016) framhöll att de borgerliga partierna genom ett

(7)

6 parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna både skulle kunna driva igenom

politiska förslag och samtidigt upprätthålla den ideologiska skiljelinjen mot partiet.

1.2 Syfte och frågeställning

Sverigedemokraterna betecknar sig som ”ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn” (Sverigedemokraternas principprogram 2011:3). Moderaterna beskriver sin ideologiska tillhörighet som inspirerad av både en liberal och en konservativ idétradition (Moderaternas idéprogram 2013:8). Detta är således två riksdagspartier som själva betecknar sin ideologiska tillhörighet som mer eller mindre konservativt orienterad. Båda partierna har dessutom en hög andel konservativa väljare i sina väljarkårer (Demoskop 2013). Mot

bakgrund av den kraftiga tillströmningen av konservativa moderatväljare till Sverigedemokraterna i riksdagsvalet 2014 samt den aktuella debatten om huruvida

Moderaterna bör samarbeta med Sverigedemokraterna infinner sig således en rad intressanta frågor. Har Sverigedemokraterna övertagit positionen som det konservativa partiet i svensk politik? Kan det fortfarande urskiljas konservativa värderingar i Moderaternas ideologiska ställningstaganden eller domineras partiets ideologi istället av liberala värderingar? Finns det ideologiska likheter mellan dessa båda konservativt orienterade partier eller kan det urskiljas skarpa ideologiska skillnader som gör att partierna kan beskrivas som varandras ideologiska motpoler?

Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader mellan

Sverigedemokraternas och Moderaternas ideologiska grundvärderingar. För att kunna genomföra denna undersökning kommer jag att analysera hur de båda partiernas grundläggande ideologiska ställningstaganden förhåller sig till liberala respektive konservativa värderingar.

Mina övergripande frågeställningar är följande:

 Vilka likheter och skillnader kan urskiljas mellan Sverigedemokraternas och Moderaternas ideologiska grundvärderingar?

(8)

7

 Hur förhåller sig partiernas grundläggande ideologiska ställningstaganden till liberala respektive konservativa värderingar?

1.3 Avgränsning

Eftersom att en kandidatuppsats har ett begränsat utrymme såväl tidsmässigt som innehållsmässigt är det viktigt att tillämpa en tydlig avgränsning både vad gäller syfte, frågeställning och analysobjekt. Jag har valt att undersöka Moderaterna och

Sverigedemokraterna eftersom att de är två riksdagspartier som betecknar sin ideologiska tillhörighet som konservativt orienterad. Två andra viktiga anledningar till mitt urval av analysobjekt är att Moderaterna förlorade många av sina konservativa väljare till

Sverigedemokraterna i riksdagsvalet 2014 samt att dessa två partier förekommer i debatten om ett eventuellt politiskt samarbete.

Syftet med min uppsats är inte att klassificera de båda partiernas ideologiska tillhörigheter genom att inordna dem under specifika idétraditioner. Syftet är istället att undersöka likheter och skillnader mellan de båda partiernas ideologiska grundvärderingar genom att analysera hur deras ideologiska ställningstaganden förhåller sig till liberala och konservativa

värderingar. Jag kommer inte att inom ramen för denna uppsats kunna genomföra en heltäckande analys över vare sig respektive partis samtliga ideologiska ställningstaganden, och inte heller över de samtliga ideologiska likheter och skillnader som eventuellt föreligger mellan de båda partierna. Jag kommer inte heller att genomföra en analys över partiernas ideologiska utveckling över tid, eftersom att det är partiernas nuvarande ideologiska ställningstaganden som jag är intresserad av att undersöka. Min undersökning är inte heller inriktad på att undersöka likheter och skillnader mellan partiernas sakpolitiska

ställningstaganden i olika konkreta sakfrågor, eftersom att det är partiernas mer djupgående ideologiska värderingar som jag är intresserad av att undersöka.

1.4 Empiriskt material

För att genomföra min undersökning har jag valt att använda mig av följande material:

(9)

8

 Sverigedemokraternas nuvarande principprogram som antogs vid partiets landsdagar 2011. Landsdagarna är partiets högsta beslutande organ (Sverigedemokraternas partistadgar 2015:20).

 Moderaternas nuvarande idéprogram som antogs vid partiets stämma 2011 och som reviderades vid partistämman 2013, samt Moderaternas nuvarande handlingsprogram som antogs vid partistämman 2013. Partistämman är Moderaternas högsta beslutande organ (Moderaternas partistadgar 2016:11).

Min ursprungliga tanke var att enbart använda de båda partiernas idé- och principprogram som analysmaterial, men en problematik uppstod med detta urval då jag upptäckte att Sverigedemokraternas principprogram är 48 sidor långt medan Moderaternas idéprogram endast är 25 sidor långt. Sverigedemokraternas principprogram innehåller dessutom fler politiska ställningstaganden som tydligt kan kopplas samman med deras ideologiska

grundvärderingar, medan Moderaternas idéprogram är mer allmänt hållet och omfattar inte ett lika brett innehåll. För att säkerställa att jag i min undersökning analyserar de båda partiernas ideologiska ställningstaganden på lika villkor har jag således valt att även inkludera

Moderaternas handlingsprogram som analysmaterial, vilket jag anser stärker tillförlitligheten i min undersökning.

Det finns alltid en risk att man missar väsentligt innehåll om man väljer bort annat relevant källmaterial, men det finns samtidigt praktiska begränsningar som man måste ta hänsyn till och därför behöver man göra en avgränsning i valet av analysmaterial (Esaiasson et al.

2012:220). Partiprogrammen är de främsta uttrycken för partiernas ideologiska grundvärderingar (Larsson 2014:17) och är dessutom resultatet av vad en majoritet av partiernas delegater som samlats till partikongresser har kunnat enas om att godta som

partiernas officiella ställningstaganden (Bergström & Boréus 2012:36). Partiprogrammen har även en god reliabilitet och representativitet som analysmaterial eftersom att man med

säkerhet vet att det är partiernas officiella ställningstaganden som man har undersökt (Esaiasson 1993:208). Jag anser därmed att partiprogrammen är det mest lämpliga analysmaterialet för min undersökning.

En viktig åtskillnad kan göras mellan partiernas manifesta och latenta budskap, där det manifesta budskapet framgår tämligen omedelbart vid en direkt genomläsning av

(10)

9 partiprogrammen (Esaiasson et al. 2012:221). Det latenta budskapet är mer djupliggande under textens yta och kräver således en mer djupgående läsning (Esaiasson et al. 2012:221).

Partiprogrammen tenderar dock att främst innehålla partiernas manifesta budskap (Hylén 1991:8). Av mitt materialurval framgår således att min undersökning främst är inriktad på att undersöka partiernas manifesta budskap såsom de kan urskiljas i deras partiprogram.

1.5 Metod

Jag har valt att använda kvalitativ textanalys som övergripande metod, vilket innebär att jag kommer att analysera partiprogrammens innehåll genom en noggrann läsning av texterna som helhet, dess enskilda avsnitt samt utifrån det sammanhang som partiprogrammen ingår i (Esaiasson et al. 2012:210). Kvalitativ textanalys omfattar dock olika inriktningar som man kan välja mellan och jag har valt den idéanalytiska inriktningen för min undersökning (Bergström & Boréus 2012:24). Idéanalys är en övergripande samlingsbeteckning som omfattar olika tänkbara kombinationer av syften och frågeställningar, men vars gemensamma utgångspunkt är att vetenskapligt studera politiska idéer och budskap (Beckman 2005:9, 11).

Jag har valt att genomföra en beskrivande idéanalys, vilket innebär att jag kommer att undersöka och beskriva förekomsten av politiska budskap och idéer som kan urskiljas i Moderaternas och Sverigedemokraternas partiprogram för att därefter tolka innebörden av de båda partiernas politiska budskap (Beckman 2005:14, 48-49; Bergström & Boréus 2012:146).

Jag kommer även att genomföra en komparativ analys mellan Sverigedemokraterna och Moderaterna för att undersöka likheter och skillnader mellan partiernas ideologiska budskap.

Att jämföra olika partiers ställningstaganden kan ge intressanta resultat och även bidra till att göra en idéanalys mer innehållsrik (Beckman 2005:52–54).

Vid idéanalytiska studier görs en åtskillnad mellan två huvudsakliga förhållningssätt som man kan välja mellan vad gäller hur relationen mellan aktörer och idéer ska hanteras (Beckman 2005:17–18; Esaiasson et al. 2012:218). Antingen kan man utgå ifrån ett idéorienterat perspektiv vars inriktning är att främst undersöka politiska budskap, idéer och argument som framförs i en specifik debatt, och där det således är mindre viktigt vilken specifik aktör som har framfört ett visst argument eller gett uttryck för vissa politiska idéer (Beckman 2005:17–

18; Esaiasson et al. 2012:218). Det aktörsorienterade perspektivet är istället inriktat på att främst undersöka specifika politiska aktörer och vilka politiska budskap och idéer som de

(11)

10 specifika aktörerna ger uttryck för (Beckman 2005:17–18; Esaiasson et al. 2012:218). Min undersökning utgår ifrån ett aktörsorienterat perspektiv eftersom att Sverigedemokraterna och Moderaterna är de två politiska aktörer vars idéer och budskap kommer att undersökas.

Vid idéanalytiska studier finns det två huvudsakliga analysinstrument som man kan använda:

idealtyper och dimensioner (Beckman 2005:25; Bergström & Boréus 2012:149). Jag har valt att använda dimensioner som analysinstrument vilket innebär att jag kommer att arbeta med ett mer öppet förhållningssätt till mitt analysmaterial (Esaiasson et al. 2012:217).

Dimensionernas utformning kan beskrivas som en ”grov axel eller brett område inom vilket man kan placera specifika faktorer eller element av någon teori för att därigenom avgöra i vilken grad den närmar sig endera av två ytterlighetspositioner” (Hylén 1991:8). Syftet med dimensionernas utformning är att man ska kunna urskilja olika ställningstaganden men även olika konkretiseringar av ett och samma ställningstagande (Beckman 2005:25). Campbell menar att fördelen med detta analysinstrument är att man på ett tydligt sätt kan urskilja både likheter och skillnader mellan olika samhällsteorier (Campbell 1986:39–40). Campbell menar att samhällsteorier sällan innehåller ställningstaganden av karaktären antingen-eller, utan att det är betydligt vanligare att samhällsteorier istället innehåller mer eller mindre av ett visst ställningstagande (Campbell 1986:39–40). Eftersom att det även förekommer olika varianter av samma samhällsteori är det betydligt bättre att uppfatta samhällsteorier som uppbyggda av ett antal klart skilda delar än att försöka klistra på dem en onyanserad etikett eller försöka inordna dem i skarpt avgränsade kategorier (Campbell 1986:39–40). Detta resonemang går att överföra till min undersökning eftersom att det även inom politiska ideologier förekommer olika idéinriktningar som på många avgörande punkter skiljer sig åt innehållsmässigt, t.ex.

görs det inom konservatismen en åtskillnad mellan den liberal- och den socialkonservativa inriktningen (Heywood 2012:80–86; Ljunggren 1992:30–36). Jag har därmed valt bort alternativet att istället konstruera idealtyper eftersom att det dels strider mot mitt syfte att inte klassificera partiernas ideologier, men även för att det kan vara svårt att på ett rimligt och entydigt sätt definiera innehållet i politiska ideologier (Bergström & Boréus 2012:151, 167, 169-170; Hylén 1991:9). Jag valde även bort alternativet att konstruera idealtyper över olika konservativa idéinriktningar eftersom att risken för bristande reliabilitet kan uppstå om de innehållsmässiga skillnaderna är alldeles för otydliga mellan de olika idealtyperna

(Hermansson 1990:296). Eftersom att jag avser att undersöka ideologiska likheter och skillnader mellan Sverigedemokraterna och Moderaterna, och inte att klassificera deras

(12)

11 ideologiska tillhörigheter, anser jag således att dimensioner är det mest lämpliga

analysinstrumentet för min undersökning.

Att genomföra en beskrivande idéanalys innebär inte att man enbart återger de politiska budskap som kan urskiljas i en text, utan att man också tolkar och drar slutsatser om budskapens innebörd (Beckman 2005:14, 52). Vid användningen av dimensioner som analysinstrument ansluter man sig till den hermeneutiska traditionen, d.v.s. läran om läsning och tolkning (Bergström & Boréus 2012:31, 169). I mitt tolkningsarbete kommer jag därför att förhålla mig till begreppet ”den hermeneutiska cirkeln”, vilket innebär att jag kommer att tolka innehållet i partiprogrammens enskilda textavsnitt utifrån det större sammanhanget, d.v.s. partiprogrammen som helhet, och på motsvarande sätt kommer jag att tolka innehållet i partiprogrammen som helhet utifrån de enskilda textavsnitten (Bergström & Boréus 2012:31;

Esaiasson et al. 2012:223). Genom att använda denna tolkningsmetod kan jag få en djupare förståelse kring partiprogrammens innehåll och budskap, vilket är särskilt behjälpligt när man ställs inför svårtolkade textpassager (Bergström & Boréus 2012:31; Esaiasson et al.

2012:223).

1.6 Analysinstrument

1.6.1 Analysdimensioner

För att genomföra min undersökning av partiernas ideologiska grundvärderingar har jag valt att använda mig av fyra analysdimensioner som jag har lånat ifrån statsvetaren Jan Hyléns doktorsavhandling men som även förekommer i Bergströms och Boréus metodbok

(Bergström & Boréus 2012:157; Hylén 1991:8–13). Analysdimensionernas lösa konstruktion riskerar dock att medföra en bristande reliabilitet och svävande tolkningar, och för att fungera som analysinstrument kan de behöva genomgå ytterligare ett moment av operationalisering (Bergström & Boréus 2012:167–168). Jag har därför valt att konkretisera innehållet i varje dimension med hjälp av statsvetenskaplig litteratur och forskning om politiska ideologier för att tydliggöra vad som kommer att undersökas.

De fyra analysdimensionerna är följande:

(13)

12 Människosyn (pessimistisk – optimistisk)

Samhällsteori (kollektivistisk – individualistisk) Moraluppfattning (kollektivistisk – individualistisk)

Ekonomiska ideal (ekonomisk kollektivism – ekonomisk individualism)

De två första dimensionerna innehåller deskriptiva verklighetsuppfattningar om hur verkligheten anses vara beskaffad medan de två sista dimensionerna innehåller normativa värderingar om hur samhället bör vara utformat (Bergström & Boréus 2012:158; Hylén 1991:9–10). De fyra analysdimensionerna bygger på en gränsdragning mellan liberala och traditionellt konservativa värderingar, vilket innebär att en pessimistisk människosyn, en kollektivistisk samhällsteori, en kollektivistisk moraluppfattning och en kollektivistisk syn på ekonomiska ideal ofta tenderar att sammanfalla med traditionellt konservativa värderingar (Hylén 1991:12–13). På motsvarande sätt sammanfaller ofta en optimistisk människosyn, en individualistisk samhällsteori, en individualistisk moraluppfattning samt en individualistisk syn på ekonomiska ideal med liberala värderingar (Hylén 1991:12–13).

Enligt den pessimistiska människosynen anses människan till sin natur vara en irrationell, komplex och ofullkomlig varelse med ett begränsat förnuft och en svagt utvecklad intellektuell förmåga. Människan besitter en naturligt inneboende ondska, girighet och destruktivitet och hennes handlingar styrs i hög utsträckning av svårkontrollerade inre begär och drifter samt av hennes känslor, passioner, instinkter och impulser. Detta i kombination med att människans moraliska uppfattning är starkt begränsad innebär att människan har en stark benägenhet att begå onda handlingar. Människans ofullkomliga natur kan i grunden aldrig förändras utan enbart stävjas, vilket innebär att storslagna visioner om att skapa

utopiska samhällen är dömda att misslyckas (Aronson 1990:36–37; Aronson 1993:22–23, 25, 28-32; Ball, Dagger & O´ Neill 2014:100–101; Elvander 1961:6; Heywood 2012:70–72;

Hylén 1991:10, Larsson 2014:49).

Enligt den optimistiska människosynen anses människan besitta ett stort mått av förnuft och rationellt tänkande och har därmed en god förmåga att både fatta rationella beslut och att utföra förnuftiga handlingar. Människan besitter en stark inre handlingskraft och har därmed goda möjligheter att både planera och genomföra storslagna projekt. Människans förnuft och goda förmåga leder till en positiv inställning till samhällsutvecklingens progressiva framsteg, och samhället kan ständigt förbättras genom att människan förvärvar nya kunskaper,

(14)

13 erfarenheter och är öppen för nymodigheter. Människan uppfattas ibland som god av naturen, och om hon ändå begår onda handlingar beror detta oftast på dåliga samhällsförhållanden (Ball, Dagger & O´ Neill 2014:45–46; Heywood 2012:27–32; Hylén 1991:10–11; Larsson 2014:33–34).

Enligt den kollektivistiska samhällsteorin anses människan till sin natur vara en social varelse som på grund av sin ofullkomlighet, inneboende destruktivitet och intellektuella svaghet har ett naturligt behov av att få ingå i trygga gemenskaper i samhället. Det är endast inom ramen för en stabil samhällsordning som människan har möjlighet att utveckla goda personliga förmågor. Samhället är en historiskt framvuxen, organisk och överindividuell enhet som består av naturliga kollektiv och gemenskaper såsom familjen, hembygden, religionen/kyrkan och nationen, och som människan tillhör av naturen. Statens främsta uppgift är att beskydda samhällets naturliga gemenskaper och att säkerställa samhällsorganismens välgång,

sammanhållning och harmoniska stabilitet – vilket är den överordnade målsättningen som väger tyngre än enskilda individers frihet att förverkliga sina egenintressen. För att en stabil samhällsordning ska kunna upprätthållas krävs att medborgarna främst fullgör sina

förpliktelser och skyldigheter gentemot samhället (Aronson 1990:36–38; Aronson 1993:24–

28, 32-35; Ball, Dagger & O´ Neill 2014:100–105, 118-119, 128-129; Elvander 1961:10–12;

Heywood 2012:70, 73-75; Hylén 1991:11, 50-51, 67, 93-96; Larsson 2014:49–50; Nilsson 2004:29).

Enligt den individualistiska samhällsteorin anses samhället vara en frivillig sammanslutning bestående av fria och rationella individer som frivilligt har valt att samverka för att säkerställa sina fri- och rättigheter samt för att tillgodose sina möjligheter att förverkliga sina personliga målsättningar under gemensamma lagar och regler. Statens främsta uppgift är att beskydda individernas fri- och rättigheter och att upprätthålla ”samhällskontraktet”, men därutöver bör politikens beslutsbefogenheter och statens ansvarsområden vara begränsade i största möjliga utsträckning för att inte riskera att individens frihet begränsas. Den enskilde individen är samhällets grundläggande enhet, och politikens överordnade målsättning är att säkerställa individens frihet att självständigt forma sitt liv och förverkliga sina personliga målsättningar (Ball, Dagger & O´ Neill 2014:45–46, 52-55, 81-82; Heywood 2012:27–32, 35-43; Hylén 1991:11, 12-13; Larsson 2014:35).

(15)

14 Den kollektivistiska moraluppfattningen anser att staten måste upprätthålla

religiösa/traditionella/kulturella normer och värderingar som kan utgöra moraliskt renande, etiskt vägledande och sammanhållande krafter för medborgarna i samhället. En gemensam moraluppfattning som omfattar medborgarna i samhället och som är knuten till samhällets kollektiva enheter såsom familj, religion/kyrka och nation, är en förutsättning för att

människans destruktiva och omoraliska sidor ska kunna stävjas och för att en harmonisk och stabil samhällsutveckling ska kunna säkerställas (Aronson 1993:22–23, 25-26, 30-32; Ball, Dagger & O´ Neill 2014:101; Elvander 1961:6; Heywood 2012:69–70; Hylén 1991:12, 77-78;

Larsson 2014:49).

Den individualistiska moraluppfattningen framhåller individens frihet att självständigt forma sitt liv och välja sin egen livsstil under förutsättning att man inte skadar sina medmänniskor.

Statens främsta uppgift är att beskydda individernas fri- och rättigheter, vilket innebär att staten måste vara strikt sekulär och således inte upprätthålla några specifika

traditionella/kulturella/religiösa normer och värderingar. Staten har ingen rätt att fördöma eller kritisera individers självvalda livsstilar och ska därför inte heller ta ställning för någon specifik livsstil eller samlevnadsform (Ball, Dagger & O´ Neill 2014:45–46; Heywood 2012:27–31; Hylén 1991:12–13).

Enligt den ekonomiska kollektivismen bör det ekonomiska systemet främst vara ett medel som måste utformas för att tjäna högre ändamål. Planekonomi är den yttersta formen av

ekonomisk kollektivism, men i denna dimension avses istället olika former av statliga regleringar av marknadsekonomin utifrån syftet att vissa kollektiva intressen och målsättningar måste upprätthållas (Hylén 1991:12). För en konservativ ekonomisk

kollektivism är det främst samhällsorganismens välgång, sammanhållning och harmoniska stabilitet som är den överordnade målsättningen, vilket innebär att marknadsekonomin måste vara underordnad samhället och därmed regleras och utformas för att säkerställa att denna överordnade målsättning kan uppnås. Genom statliga regleringar av marknadsekonomin kan överordnade samhällsvärden beskyddas och bevaras som annars riskerar att ödeläggas i en oreglerad marknadsekonomi (Aronson 1990:262; Björklund 1971:157–158; Elvander 1961:14–17; Hylén 1991:12, Larsson 2014:44–45, 51, 54-55).

Enligt den ekonomiska individualismen anses marknadsekonomin besitta ett egenvärde och vara ett överlägset ekonomiskt system som både förmår att skapa ett reellt ekonomiskt

(16)

15 välstånd och samtidigt garantera demokratiska fri- och rättigheter. Marknadsekonomin bygger på privat äganderätt, näringsfrihet samt fri konkurrens mellan företag på marknaden. Det är således individernas egna önskemål, konsumtionsbehov och preferenser som styr marknadens utbud, efterfrågan och produktion. Marknadsekonomin bör i största möjliga utsträckning vara fri och oreglerad, och staten bör således undvika att ingripa i ekonomin och störa dess

naturliga funktionssätt genom omfattande regleringar. Den ekonomiska individualismen har även en positiv inställning till ekonomisk globalisering, frihandel och internationellt

ekonomiskt samarbete mellan länder (Ball, Dagger & O´ Neill 2014:61–65; Björklund 1971:133–146; Heywood 2012:46–61; Hylén 1991:11–13; Larsson 2014:40–41).

1.6.2 Validitet och reliabilitet

Ett grundläggande krav för att analysdimensionerna ska anses ha en god användbarhet är att de innehållsmässigt måste vara ömsesidigt uteslutande, för att inte riskera att flera olika dimensioner fångar upp samma ställningstaganden vilket kan försvåra både tolkningsarbetet och skapa förvirring för läsaren (Beckman 2005:26). Gränsen mellan deskriptiva

verklighetsuppfattningar och normativa värderingar är ofta otydlig eller flytande inom de politiska ideologierna, vilket beror på att ideologiernas verklighetsuppfattningar i grunden bygger på deras normativa värderingar (Heywood 2012:12). Det kan t.ex. urskiljas en stark koppling mellan dimensionerna människosyn, samhällsteori och moraluppfattning eftersom att dessa tre dimensioner behandlar olika aspekter av synen på relationen mellan individ och kollektiv. Jag anser ändå att dessa dimensioner är ömsesidigt uteslutande eftersom att jag har konkretiserat innehållet i varje dimension vilket bidrar till att förtydliga vilka

ställningstaganden som de olika dimensionerna avser att urskilja. En rekommendation är att dimensionerna även bör vara uttömmande, men detta är dock inget krav och inte heller nödvändigt eftersom att intressanta undersökningar kan utföras ändå (Beckman 2005:26–27).

Eftersom att jag inte genomför en heltäckande analys över de båda partiernas ideologiska ställningstaganden anser jag inte heller att detta är ett problem för min undersökning.

Det är viktigt att man reflekterar över huruvida ens undersökning uppnår en god validitet, d.v.s. att det finns en tydlig överensstämmelse mellan det som man avser att undersöka och det som man undersöker (Bergström & Boréus 2012:41). Man kan dock göra en åtskillnad mellan ”begreppsvaliditet” och ”resultatvaliditet”, där det sistnämnda begreppet anknyter till definitionen ovan medan det förstnämnda begreppet innebär huruvida det råder en frånvaro av

(17)

16 systematiska fel i ens undersökning samt en överensstämmelse mellan den teoretiska

definitionen och den operationella indikatorn (Esaiasson et al. 2012:57). Jag anser att min undersökning uppfyller kravet på validitet eftersom att jag har lånat de fyra

analysdimensionerna ifrån en statsvetenskaplig doktorsavhandling samt konkretiserat innehållet i varje dimension med hjälp av annan statsvetenskaplig litteratur och forskning.

Slutligen bör man även reflektera över huruvida ens undersökning uppnår en hög nivå av vetenskaplig tillförlitlighet och reliabilitet (Bergström & Boréus 2012:42). Två vanliga indikatorer på reliabiliteten i en undersökning är intersubjektivitet, d.v.s. att olika personer som genomför samma undersökning kommer fram till samma resultat, och intrasubjektivitet, d.v.s. att jag själv kommer fram till samma resultat när jag genomför samma undersökning vid ett senare tillfälle (Bergström & Boréus 2012:42–43). Jag avser att uppfylla kravet på hög reliabilitet genom att jag i min undersökning tydligt redovisar mina tolkningar och slutsatser utifrån en välunderbyggd argumentation samt genom sammanfattande referat och citat av särskilt vikiga textpassager i partiprogrammen (Esaiasson et al. 2012:224).

1.7 Tidigare forskning

1.7.1 Moderaterna

I den statsvetenskapliga forskningen om Moderaternas ideologiska utveckling har främst två motstridiga uppfattningar utkristalliserats: dels förändringstesen som i korthet menar att Moderaterna har genomgått en grundläggande ideologisk förändring från konservatism till liberalism, och dels kontinuitetstesen som i korthet menar att Moderaterna fortfarande kännetecknas av ideologisk kontinuitet (Ljunggren 1992:24–25).

Statsvetaren Jan Hylén undersöker i sin doktorsavhandling ”Fosterlandet främst?” (1991) Moderaternas ideologiska utveckling över tid från dess historiska föregångare Allmänna valmansförbundets grundande 1904 och fram till 1985 (Hylén 1991:1). Hylén är främst inriktad på att analysera hur spänningen mellan konservativa och liberala värderingar kan urskiljas i partiets ideologi under denna tidsperiod (Hylén 1991:1, 8-9). Hylén använder sig av fyra analysdimensioner, människosyn (pessimistisk – optimistisk), samhällsteori

(kollektivistisk – individualistisk), moraluppfattning (kollektivistisk – individualistisk) samt ekonomiska ideal (ekonomisk kollektivism – ekonomisk individualism) för att analysera

(18)

17 Moderaternas ideologiska utveckling (Hylén 1991:8–13). Hyléns slutsats är att Moderaterna under den undersökta tidsperioden har genomgått en grundläggande ideologisk förändring från konservatism till liberalism, vilket kan urskiljas genom att partiets människosyn har förändrats från pessimistisk till optimistisk, partiets samhällsteori och moraluppfattning har förändrats från kollektivistisk till individualistisk och partiets syn på ekonomiska ideal har förändrats från ett kollektivistiskt till ett individualistiskt synsätt (Hylén 1991:257–262).

Hylén framhåller även att Moderaternas förändrade syn på frihetsbegreppet, från att ursprungligen ha betonat medborgarens skyldigheter gentemot staten till att istället betona individens frihet från statliga intrång, är ett tydligt uttryck för att de konservativa

värderingarna till största delen har försvunnit och att liberalismen dominerar partiets ideologi (Hylén 1991:257–259). Hylén ansluter sig således till förändringstesen och konstaterar att ”i den mån konservatismen fortfarande lever inom moderata samlingspartiet, så för den en mycket tynande tillvaro” (Hylén 1991:268).

Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren undersöker i sin doktorsavhandling

”Folkhemskapitalismen” (1992) Moderaternas ideologiska utveckling under efterkrigstiden med särskild tyngdpunkt på tidsperioden 1940-1991 (Ljunggren 1992:29). Ljunggren är främst inriktad på att undersöka hur partiets inställning till välfärdsstaten och statens ansvarsområden i relation till individen har förändrats under denna tidsperiod (Ljunggren 1992:30, 36). Ljunggren använder sig av de tre konservativa idéinriktningarna kultur-, liberal- och socialkonservatism som analysmodeller för att undersöka i vilken utsträckning dessa olika inriktningar har präglat partiets syn på välfärdspolitiken och staten under den undersökta tidsperioden (Ljunggren 1992:30). Ljunggrens slutsats är att Moderaterna inte alls har

övergivit sitt konservativa idéarv utan snarare har utvecklat en ideologisk sammansmältning av både en konservativ och en liberal idétradition i sin ideologi (Ljunggren 1992:416). Både kultur- och socialkonservatismen har präglat partiets politik under olika tidsperioder, men liberalkonservatismen har successivt stärkt sin ställning och sedan 1970-talet blivit den dominerande idéinriktningen i partiets ideologi främst som en följd av välfärdsstatens kraftiga expansion under denna tidsperiod (Ljunggren 1992:353–357, 412). Ljunggren ansluter sig således till kontinuitetstesen och menar att Moderaternas ideologiska utveckling inte bör tolkas ”som en slutgiltig utveckling från konservativ bromskloss till nyliberal

kamporganisation” (Ljunggren 1992:416–417) utan att partiets ideologiska sammansmältning av konservatism och liberalism istället kan sammanfattas genom deras alternativ till det

(19)

18 socialdemokratiska folkhemmet – visionen om det kapitalistiska folkhemmet (Ljunggren 1992:408, 417).

Historikern Torbjörn Nilsson har i boken ”Mellan arv och utopi” (2004) författat en omfattande analys och redogörelse över Moderaternas historia och ideologiska utveckling från Allmänna valmansförbundets grundande 1904 och fram till partiets hundraårsjubileum 2004 (Nilsson 2004). Nilsson använder de tre begreppsparen modernitet-tradition, vänster- höger och konservatism-liberalism för att undersöka hur spänningen mellan konservativa och liberala värderingar kan urskiljas i partiets ideologiska utveckling över tid, samt vilken syn partiet har haft på relationen mellan individ och kollektiv (Nilsson 2004:28–30). Nilssons slutsats är att Moderaterna alltid har varit ett tydligt högerparti i synen på välfärdsstaten och haft en skeptisk inställning till en omfattande social välfärdspolitik och istället betonat

individens frihet och ansvar i motsats till kollektivet (Nilsson 2004:304–306). Nilsson betonar att Moderaternas ideologiska utveckling kännetecknas både av kontinuitet och förändring på olika områden, t.ex. kan en ideologisk kontinuitet urskiljas i partiets syn på familjen samt företagar- och skattepolitiken medan en ideologisk förändring kan urskiljas i partiets syn på nationen samt kristendomens och kyrkans ställning i samhället (Nilsson 2004:15, 307-310).

Nilssons slutsats är att de konservativa värderingarna successivt har förlorat mark och att liberalismen har fått en allt starkare ställning i Moderaternas ideologi, men han betonar att denna ideologiska utveckling inte har varit spikrak utan periodvis mötts av interna

konservativa motreaktioner (Nilsson 2004:310–311).

1.7.2 Sverigedemokraterna

Journalisterna Mikael Ekman och Daniel Poohl har i boken ”Ut ur skuggan” (2010) författat en omfattande redogörelse och analys över Sverigedemokraternas historia och ideologiska utveckling från partiets grundande 1988 och fram till tiden strax före partiets riksdagsinträde 2010 (Ekman & Poohl 2010). Författarna menar att partiets bakgrund som en aktivistisk organisation inom den nationella rörelsen, med flygbladsutdelning och gatudemonstrationer som huvudsaklig politisk verksamhet, innebar att partiets ledande företrädare under lång tid var ointresserade av att formulera en samhällsvision utifrån mer djupgående ideologiska utgångspunkter (Ekman & Poohl 2010:277–278). Sverigedemokraterna har därför tvingats konstruera sin ideologiska tillhörighet i takt med att partiet blivit alltmer professionellt, vilket dock inneburit att partiets ideologiska hemvist ofta har uppfattats som splittrad och otydlig

(20)

19 (Ekman & Poohl 2010:276–277, 300-301). Författarna pekar t.ex. på att partiet haft

svårigheter med att formulera en sammanhängande politik som utgår ifrån en tydlig

ideologisk grunduppfattning på politikområden som arbetsmarknad och ekonomi, vilket även försvårats genom partiets utpräglat populistiska tendenser (Ekman & Poohl 2010:276, 299- 302, 305-306). Motståndet mot det mångkulturella samhället, förespråkandet av en restriktiv migrationspolitik samt idén om folkhemmet som en nationell gemenskap löper dock som en röd tråd genom Sverigedemokraternas ideologi sedan grundandet (Ekman & Poohl 2010:81).

Författarna menar dock att Sverigedemokraterna främst under senare år har funnit ideologiska inspirationskällor i det tidiga 1900-talets svenska nationalkonservativa debattörer och

idérörelser, däribland statsvetarprofessorn och riksdagspolitikern Rudolf Kjellén och den svenska unghöger-rörelsen (Ekman & Poohl 2010:278–280). Författarna menar att Sverigedemokraterna utifrån sin ideologiska tillhörighet bör klassificeras som ett

extremnationalistiskt och främlingsfientligt parti med starka populistiska tendenser som är ideologiskt hemmahörande inom gruppen av radikala högerpopulistiska partier i Europa (Ekman & Poohl 2010:10).

Journalisten Anna-Lena Lodenius skriver om Sverigedemokraternas historia och ideologiska utveckling i ett kapitel i boken ”Högerpopulismen – en antologi om Sverigedemokraterna”

(2009). Lodenius menar att Sverigedemokraterna över tid har genomgått vissa ideologiska förskjutningar genom att partiet rensat bort kontroversiella ståndpunkter i syfte att framstå som ett mer rumsrent alternativ som kan locka breda väljarskaror, men det kan likväl urskiljas en röd tråd i partiets ideologi vad gäller förespråkandet av en restriktiv invandringspolitik och motståndet mot det mångkulturella samhället (Lodenius 2009:14, 22-23). Lodenius anser dock att det är felaktigt att beskriva Sverigedemokraterna som ett enfrågeparti eftersom att de har en tydlig vision om en omvandling av samhället, även om invandringsfrågan genomsyrar partiets ideologi (Lodenius 2009:13). Lodenius menar att Sverigedemokraterna vill framställa sig som ett mittenalternativ som inte kan inplaceras på vänster-högerskalan, men partiet kan ändå betecknas som värdekonservativt med en högerorienterad ekonomisk politik vilket är ett resultat bl.a. av att många lokala missnöjespartier i Skåne som förespråkade en ekonomisk högerpolitik införlivades i Sverigedemokraterna under slutet av 1990-talet (Lodenius 2009:22–23). Lodenius menar även att partiet fått en tydligare högervridning genom att många av företrädarna har en bakgrund inom främst borgerliga partier, samt att partiet på kommunal nivå oftast står betydligt närmare de borgerliga partierna i olika sakfrågor (Lodenius 2009:34). Lodenius anser att Sverigedemokraterna bör klassificeras som ett

(21)

20 nationalistiskt och värdekonservativt högerparti som uppvisar många ideologiska likheter med det tidiga 1900-talets konservativa och nationalistiska partier i Europa (Lodenius 2009:40).

Sociologen Jens Rydgren menar att Sverigedemokraterna bör klassificeras som ett

högerpopulistiskt parti eftersom att de använder en utpräglad antietablissemangsretorik och att de ideologiskt kan betecknas som ett etnopluralistiskt och nationalistiskt parti med

främlingsfientliga tendenser (Rydgren 2005:118–119, 125). Rydgren menar att

Sverigedemokraterna befinner sig på den sociokulturella konfliktdimensionen där frågor som nationell identitet, multikulturalism och invandring betonas, vilket innebär att traditionella frågor som ekonomisk politik inte har någon framskjuten position i partiets ideologi (Rydgren 2005:25). Rydgren menar att Sverigedemokraternas främsta vision är att upprätthålla en nationell och kulturell identitet mellan svenskar som ska överbrygga sociala och ekonomiska motsättningar inom nationen (Rydgren 2005:119). Rydgren menar även att partiet vill

framställa sig som ett mittenalternativ i ekonomiska frågor, där t.ex. staten tillskrivs en omfattande roll i samhällsekonomin, men han betonar samtidigt att den ekonomiska politiken är underordnad partiets nationalistiska ideologi (Rydgren 2005:125).

1.8 Disposition

I kapitel 1 presenteras problemformulering, syfte och frågeställning samt material, metod, analysinstrument och slutligen en kort sammanfattning av relevant tidigare forskning.

I kapitel 2 genomförs den beskrivande idéanalysen där jag separat undersöker

Sverigedemokraternas och Moderaternas grundläggande ideologiska ställningstaganden genom analysdimensionerna.

I kapitel 3 genomförs den komparativa analysen där jag analyserar likheter och skillnader mellan Sverigedemokraternas och Moderaternas ideologiska ställningstaganden.

I kapitel 4 ges en kort sammanfattning och reflektion över de resultat som framkommit i min undersökning samt förslag på framtida forskning.

(22)

21

2 Resultatredovisning

2.1 Moderaterna

2.1.1 Människosyn

Moderaterna anser att människan besitter en inre förmåga att utvecklas samt en inre styrka och drivkraft att själv resa sig ur svårigheter och upptäcka nya möjligheter (Moderaternas idéprogram 2013:2, 9). Människan besitter även en god förmåga att självständigt fatta sina beslut, vilket innebär att politikens beslutsbefogenheter måste vara begränsade för att människor inte ska fråntas möjligheten att fatta sina egna beslut (Moderaternas idéprogram 2013:23). Detta ställningstagande leder även till en misstänksamhet mot utopier då partiet betonar att fundamentalistiska och dogmatiska idéer utgör ett hot mot människors frihet och mot det demokratiska samhället, vilket innebär att maktdelning behövs för att motverka risken för maktmissbruk (Moderaternas idéprogram 2013:23–24). Partiet betonar även att det goda samhället främst byggs genom kompromisser och samarbeten samt genom att politiker alltid förhåller sig med en rimlig dos tvivel till sina egna idéer (Moderaternas idéprogram 2013:24).

Partiet framhåller att samhällsutvecklingens ständiga framsteg medför både nya möjligheter och utmaningar, vilket innebär att partiet inte ”tror vare sig på det färdiga eller på det perfekta samhället, utan på möjligheten att kontinuerligt förbättra” (Moderaternas idéprogram 2013:9).

Den starka tilltron till människans förnuft framkommer även då partiet anser att ”det är människors och samhällens förmåga att upptäcka nytt och ompröva gamla sanningar som gör att utvecklingen tar språng framåt” (Moderaternas idéprogram 2013:9). Partiet menar att det är tack vare människans kreativitet och skaparkraft som samhällen ständigt har kunnat utvecklas i positiv riktning, och partiet hyser även en stark framtidsoptimism och tilltro till samhällsutvecklingens positiva framsteg (Moderaternas idéprogram 2013:9, 17).

Partiet betonar dock att människan även kan begå felaktiga handlingar mot sig själv och sina medmänniskor, vilket beror på att människan besitter både förmågor och brister

(Moderaternas idéprogram 2013:2, 24). Politiken måste utformas genom att se människans olika sidor utifrån ett helhetsperspektiv eftersom att ”ingen människa är alltigenom stark eller svag, emotionell eller rationell, egoistisk eller osjälvisk” (Moderaternas idéprogram 2013:2).

(23)

22 Betoningen på människans komplexa sidor innebär således att tendenser i pessimistisk

riktning kan urskiljas, vilket även framkommer då partiet betonar att samhället behöver träda in när människors egen förmåga är otillräcklig eller när människor skadar varandra

(Moderaternas idéprogram 2013:2). Det är dock det optimistiska synsättet som dominerar partiets människosyn vilket framgår tydligt då partiet framhåller att människan kan

åstadkomma fantastiska saker under rätt förutsättningar och att människors goda förmågor växer av kunskap och utbildning (Moderaternas idéprogram 2013:2, 18).

Sammanfattningsvis bedömer jag att Moderaterna ger uttryck för en till övervägande delen optimistisk människosyn, även om det också kan urskiljas vissa tendenser i pessimistisk riktning vilket kan tolkas som ett visst stöd för att kontinuitetstesen äger giltighet på detta område.

2.1.2 Samhällsteori

Moderaterna framhåller individens frihet och möjligheter att växa av egen styrka som sitt viktigaste värde (Moderaternas idéprogram 2013:2). Varje människa har samtidigt ett ansvar för sig själv, sin familj och sitt arbete eftersom att ”ansvar är en ofrånkomlig del av friheten”

(ibid:10), men partiet sätter ändå sin tilltro till människans goda förmåga att förvalta friheten och ansvaret på ett förnuftigt sätt (ibid.,). Partiet anser att olika gemenskaper i civilsamhället, såsom familj, vänner, arbete och föreningsliv, fyller en viktig funktion i människors liv genom att ge den enskilde individen trygghet och en känsla av samhörighet (ibid:12).

Civilsamhället består av fria individer i frivillig samverkan och gemenskap, och därför bör civilsamhället ha en stark och självständig ställning gentemot staten (ibid:12, 23). Partiet betonar dock att den enskilde individens största trygghet i grunden är att utveckla sin egen förmåga och kompetens vilket inte vare sig civilsamhällets gemenskaper eller den offentliga sektorn kan ersätta (ibid:12, 23).

Partiet framhåller även att en stark sammanhållning i samhället bygger på en kombination av individualism och gemenskap mellan samhällets fria individer eftersom att ”individualismens grund och förutsättning är förmågan att erkänna den andres rätt att vara olik och viljan att samarbeta för att kunna leva och utvecklas tillsammans” (Moderaternas idéprogram 2013:2), vilket jag tolkar som en tydligt individualistisk utgångspunkt.

(24)

23 Statens främsta uppgift är att beskydda de medborgerliga fri- och rättigheterna och att alltid sätta allmänintresset främst gentemot olika särintressen i samhället för att motverka risken för drastiska politiska ingrepp som riskerar att begränsa individens fri- och rättigheter

(Moderaternas idéprogram 2013:3, 10, 23). Partiet anser att ”ett samhälle utan en stat till skydd för dessa värden blir den starkes arena för förtryck” (ibid:3), men betonar även att en alltför omfattande politik utgör ett hot mot den enskilde individens frihet och strävan efter lycka (ibid.,). Politiken måste istället ha som sin främsta uppgift att tillhandahålla de rätta förutsättningar som individen behöver för att kunna förverkliga sina personliga målsättningar (ibid:9).

Partiet betonar dock att människan även kan drabbas av svårigheter och därmed behöva trygghet för att komma till sin rätt, och tryggheten är ett viktigt komplement till friheten eftersom att trygga människor har bättre förutsättningar att förvalta sin frihet (Moderaternas idéprogram 2013:2, 11). Partiet förespråkar därmed en gemensamt finansierad välfärd (ibid:6- 7) vilket är ett uttryck för tendenser i tydlig kollektivistisk riktning. Att partiets ideologiska utgångspunkt ändå är den enskilde individen framgår tydligt då partiet framhåller att välfärden tillgodoser individens behov av trygghet och stärker dennes livsmöjligheter samt stärker sammanhållningen i samhället eftersom att alla individer har rätt till samma

grundläggande trygghet (ibid.,). Den individualistiska utgångspunkten framkommer även då partiet betonar vikten av att den enskilde individens inflytande över välfärdstjänsterna stärks genom lagstiftning och genom valfrihetsreformer som ger människor möjlighet att själva välja mellan olika välfärdsaktörer (ibid:7). En alltför omfattande välfärdspolitik riskerar dock att begränsa individers frihet genom att låsa fast dem i ett långvarigt bidragsberoende, och de sociala trygghetssystemen måste istället utformas för att människor som drabbats av svårigheter ska stödjas att återfå sina egna styrkor och förmågor (ibid:6, 19).

Ett visst mått av ekonomisk ojämlikhet i samhället är en naturlig konsekvens av att vissa individer uppnår personliga framgångar genom sina egna ansträngningar, och partiet betonar att ett rättvist samhälle inte ska utjämna alla skillnader som uppkommer mellan människor utan istället säkerställa att alla har likvärdiga förutsättningar att lyckas (Moderaternas idéprogram 2013:13). Partiet framhåller att den bästa välfärdspolitiken är att sträva mot full sysselsättning eftersom att individens frihet och möjligheter att förverkliga sina livsdrömmar stärks genom ett eget arbete och inkomst (ibid:6). Sammanfattningsvis bedömer jag att Moderaternas samhällsteori utgår ifrån en tydligt individualistisk grunduppfattning.

(25)

24

2.1.3 Moraluppfattning

Moderaterna framhåller individens frihet att självständigt forma sitt liv som sitt överordnade värde, dock under förutsättningen att man inte skadar sina medmänniskor eller förvägrar dem samma fri- och rättigheter (Moderaternas idéprogram 2013:2, 18). Partiet betonar vikten av att alla människor måste tillvaratas efter sina individuella förmågor och inte bedömas utifrån sitt kön, etnicitet, sexuella läggning eller religiösa tro (ibid:17), vilket är en tydligt

individualistisk utgångspunkt. Partiet framhåller även vikten av att människor får kunskaper om sin egen kultur och historia som en grundförutsättning för att man också ska kunna förstå andra människor och kulturer (ibid:19). Det är dock inga gemensamma kulturella eller religiösa värden i samhället som förespråkas, utan partiet har istället en positiv inställning till att kulturer och nationsgränser förlorar i betydelse (ibid:10). Partiet förespråkar även en modern familjepolitik som tillgodoser alla familjers behov oavsett familjeform och som säkerställer att människor oavsett sexuell läggning har samma juridiska rättigheter att skaffa barn och att ingå äktenskap (Moderaternas handlingsprogram 2013:23).

För att uppnå en stark sammanhållning i samhället krävs dock att medborgarna gemensamt sluter upp ”kring värderingar om att behandla varandra väl och med respekt” (Moderaternas idéprogram 2013:12), men partiet hyser ändå en stark tilltro till att människors goda moral växer genom frihet och bildning (ibid.,). Partiet betonar dock att ”ett samhälle som

uppmuntrar till olikhet måste vara tydligt med vad som är det gemensamma” (ibid:18) och framhåller alla människors lika värde som grundläggande och kompromisslösa värderingar (ibid.,). Partiet anser att det svenska samhället måste byggas vidare utifrån typiskt svenska värderingar som öppenhet, modernitet och sammanhållning, men detta resonemang utgår ifrån en individualistisk utgångspunkt då partiet betonar att svenskhet innebär ”att få vara sig själv, med sina särdrag och egenheter” (ibid.,) och att sammanhållningen i samhället stärks genom att individers olikheter betraktas som styrkor och tillgångar (ibid:24). Lagstiftningen ska beskydda individernas fri- och rättigheter och bekämpa diskriminering, men partiet betonar att fördomar samt förlegade normer och värderingar inte alltid försvinner genom lagstiftning utan även måste bekämpas på ett värderingsmässigt plan (ibid:11). Partiet hyser dock en stark tilltro till att fördomar kan bekämpas och att grundläggande värderingar om tolerans och respekt för olikheter ökar i takt med vetenskapliga och teknologiska framsteg (ibid.,).

(26)

25 Sammanfattningsvis bedömer jag att Moderaterna ger uttryck för en tydligt individualistisk moraluppfattning.

2.1.4 Ekonomiska ideal

Moderaterna anser att samhällets ekonomiska välstånd skapas genom människors kreativitet, skaparkraft och innovationsförmåga vilket förutsätter goda möjligheter för fritt företagande och entreprenörskap (Moderaternas idéprogram 2013:5-6, 14, 17). Marknadsekonomin och den privata äganderätten är ”avgörande för friheten och är en förutsättning för demokrati”

(Moderaternas handlingsprogram 2013:3), och kombinationen av marknadsekonomi och demokrati har enligt partiet ”visat sig vara överlägsna fundament att bygga samhällen på”

(Moderaternas idéprogram 2013:23). Partiet förespråkar sänkta inkomstskatter för att göra det mer ekonomiskt lönsamt för människor att arbeta och pekar även på behovet av förenklade regelverk och sänkta företagsskatter för att underlätta för framväxten av nya företag och jobb (Moderaternas handlingsprogram 2013:8–10). Partiet har även en starkt positiv inställning till att välfärdssektorn har öppnats upp för entreprenörer och betonar att en mångfald av olika välfärdsaktörer stärker välfärdens kvalitet och effektivitet (Moderaternas handlingsprogram 2013:9). Den överordnade målsättningen för att stärka effektiviteten i samhällsekonomin är enligt partiet att skapa en fungerande marknad som bygger på konkurrens och en mångfald av aktörer (Moderaternas handlingsprogram 2013:38).

Ekonomisk tillväxt besitter ett egenvärde genom dess förmåga att skapa både välstånd och frihet, men partiet betonar att tillväxten också måste vara socialt och långsiktigt hållbar och genom politiska åtgärder kan tillväxten både ”ske snabbare, med större miljöhänsyn och komma fler till del” (Moderaternas idéprogram 2013:15), vilket således är ett uttryck för tendenser i kollektivistisk riktning. Partiet menar att det är avgörande för samhällets välståndsutveckling att det finns statliga institutioner som beskyddar äganderätten och

avtalsfriheten och som motverkar överutnyttjande av naturresurser (Moderaternas idéprogram 2013:14–15). Partiet betonar även vikten av en rättvis fördelning mellan människor vad gäller resurser, livschanser och möjligheter att förverkliga livsdrömmar, men framhåller samtidigt att en marknadsekonomi som skapar välstånd är själva grundförutsättningen för att en rättvis resursfördelning också ska vara möjlig (ibid:16). Det råder ingen grundläggande motsättning mellan marknadsekonomi och social hållbarhet enligt partiet, vilket också framgår tydligt i följande citat:

(27)

26

”Sverige är ett sammanhållet land med hög grad av jämlikhet mellan medborgarna. I stor utsträckning beror det på den tidigt införda allmänna folkskolan, som gav alla möjligheter att utveckla sina liv. Till det har Sverige haft en fri och öppen ekonomi som belönat talang och ansträngning. Ur detta tillvaratagande av människor har det skapats resurser att såväl förbättra skolan som att stärka övriga delar av välfärden. Så här måste en socialt hållbar tillväxt fungera också framöver.” (Moderaternas idéprogram 2013:16)

Det föreligger inte heller någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och miljö, och partiet betonar att grundförutsättningen för att framställa hållbara energikällor är att satsa på

forskning och vetenskapliga framsteg utan att tillväxten begränsas (Moderaternas idéprogram 2013:14, 15). Miljöförstöring bekämpas bäst genom internationella överenskommelser och samarbeten samt genom skattesystem som uppmuntrar människor till ansvarstagande för miljön (ibid.,). Partiet förespråkar även frihandel och betonar att öppenheten mot omvärlden

”ger svenska företag möjlighet att verka på världsmarknaden och ger andra länder möjlighet att bedriva verksamhet här” (ibid:22). Partiet framhåller även att ”globaliseringen har inneburit mänsklighetens största språng ur fattigdom någonsin” (ibid:3) eftersom att ekonomiska friheter och förbättrade livsmöjligheter har spridit sig till alltfler människor i världen vilket innebär att alla länder långsiktigt gynnas av utvecklingen mot en gränslös ekonomi (ibid:14, 22).

Sammanfattningsvis bedömer jag att Moderaterna ger uttryck för en individualistisk grunduppfattning i synen på ekonomiska ideal, även om vikten av regleringar och politiska åtgärder betonas i vissa avseenden vilket innebär att tendenser i kollektivistisk riktning också kan urskiljas.

2.2 Sverigedemokraterna

2.2.1 Människosyn

En tydligt pessimistisk människosyn framkommer då Sverigedemokraterna menar att människan är ofullkomlig till sin natur och har en begränsad förmåga både till rationella beslut och förnuftiga handlingar (Sverigedemokraternas principprogram 2011:10). Partiet betonar dock att människan visserligen besitter ett visst mått av förnuft men att hennes handlingar ändå styrs i hög utsträckning av nedärvda känslor, instinkter och drifter, vilket

(28)

27 innebär att det inom människan pågår en daglig och livslång kamp mellan hennes motstridiga känslor och krafter (Sverigedemokraternas principprogram 2011:9). Politiska beslut måste således utformas efter en verklighetsförankrad uppfattning om hur människans natur är beskaffad och inte efter naiva drömmar om hur man önskar att människan borde vara (ibid:8).

Partiet framhåller att människans ofullkomliga natur innebär att det är omöjligt att skapa ett perfekt och utopiskt samhälle (ibid:3). Risken för att katastrofer ska inträffa i samhället föreligger alltid på grund av människans ofullkomliga natur, men genom ”ett varsamt framåtskridande i form av förändringar i små steg” (ibid:10) kan ändå en trygg och stabil samhällsutveckling säkerställas (ibid.,). Partiet betonar att de politiska ideologierna är mänskliga konstruktioner som därmed är lika ofullkomliga som människan själv, och därför kan inte politiska beslut baseras på ”absoluta dogmer som i varje given situation måste tillämpas kompromisslöst” (ibid:13-14). Partiet betonar istället vikten av ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt till samhällsproblem, och menar att tidigare generationers historiska erfarenheter kan utgöra en viktig inspirationskälla för det politiska beslutsfattandet (ibid:10, 13).

En pessimistisk syn på människans förmåga framkommer även då partiet anser att människan i grunden besitter både konstruktiva och destruktiva sidor, vilket innebär att människan också besitter en naturligt inneboende girighet som gör att hon har en stark benägenhet att utnyttja och förnedra sina medmänniskor för att förbättra sin egen position (Sverigedemokraternas principprogram 2011:10). Denna mänskliga egenskap är naturlig och medfödd, och samhället kan därför inte heller förändra den medfödda mänskliga egoismen genom politiska åtgärder (ibid:9-10). Samhället bör istället genom konstruktiva åtgärder kanalisera den mänskliga egoismen till att bli en positiv ”strävan efter självförbättring” (ibid:10), men det är dock viktigt att politiken ändå utgår ifrån att människans inneboende girighet och destruktivitet är naturlig och beror således inte på att samhället är felaktigt utformat (ibid:7).

Sammanfattningsvis bedömer jag att Sverigedemokraterna ger uttryck för en tydligt pessimistisk människosyn.

2.2.2 Samhällsteori

Sverigedemokraterna anser att människan till sin natur är en social och kollektiv varelse som formas av sitt sociala, kulturella och historiska arv och därmed har ett nedärvt behov av att få

(29)

28 tillhöra större gemenskaper (Sverigedemokraternas principprogram 2011:7-8). Nationen är samhällets äldsta och mest naturliga gemenskap, och att den betraktas som en organisk och kollektiv enhet framgår tydligt då partiet skriver att ”den nationella samhörigheten binder samman nationens medlemmar över tid och rum och skapar band mellan de döda, levande och ofödda generationerna” (ibid:15). Medborgarna i nationen förenas i en nationell gemenskap även över skilda samhällsklasser och politiska läger genom sitt gemensamma språk, sin gemensamma historia samt sin gemensamma nationella och kulturella identitet (ibid.,). Partiet betonar dock att ”de flesta människor har ett behov av både individuell frihet och kollektiv samhörighet” (ibid:8) och politikens främsta uppgift är därmed att upprätthålla en harmonisk balans inom nationen mellan såväl frihet och trygghet som individualism och gemenskap (ibid:3, 8). Partiet betonar vikten av att alla medborgare har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, men menar att ett alltför ensidigt rättighetstänkande kan vara destruktivt för samhällsutvecklingen (ibid:7). En av grundförutsättningarna för att kunna upprätthålla den nationella sammanhållningen är att medborgarna känner en gemensam lojalitet till nationen och en stark ansvarskänsla för det gemensamma och fullgör sina skyldigheter gentemot sin omgivning (ibid.,). Medborgare som struntar i att fullgöra sina skyldigheter bör enligt partiet vara medvetna om att de därmed riskerar att också förlora sina rättigheter (ibid.,), ett

resonemang som är ett tydligt uttryck för en kollektivistisk samhällsteori.

Partiet framhåller att familjen är samhällets grundläggande gemenskap och att familjen därför måste åtnjuta frihet och självständighet gentemot staten (Sverigedemokraternas

principprogram 2011:24). Politikens främsta uppgift är att stödja familjernas välgång utan att begränsa deras frihet och självständighet eftersom att ”starka och trygga familjer är en nödvändig förutsättning för harmoniska samhällsförhållanden” (ibid.,). Partiet anser även att

”starka lokalsamhällen och en trygg och levande hembygd präglad av en stark medborgaranda” (ibid:26) är viktiga faktorer för att säkerställa en harmonisk

samhällsutveckling samt för att stärka samhällets sociala och kulturella kapital, men det framgår ändå tydligt att det är nationen som är den överordnade kollektiva enheten i samhället (ibid.,).

Partiet anser att sociala orättvisor och en alltför utbredd ekonomisk ojämlikhet riskerar att slita sönder nationen genom att motsättningar och konflikter uppstår mellan medborgare ur olika samhällsklasser, vilket utgör ett hot mot den nationella sammanhållningen

(Sverigedemokraternas principprogram 2011:34). Att som medborgare själv leva i överflöd

(30)

29 utan att hjälpa sina socialt utsatta grannar och landsmän är en moraliskt förkastlig handling som strider mot idén om nationell sammanhållning (Sverigedemokraternas principprogram 2011:34). Partiet förespråkar därmed ”en generell och solidariskt finansierad välfärdsmodell”

(ibid.,) där medborgarna tillförsäkras en hög grundläggande nivå av social och ekonomisk trygghet (ibid.,). Samhället liknas vid en stor familj där medbogarna som drabbas av sjukdom eller andra svårigheter får hjälp och omvårdnad genom välfärden likt familjemedlemmar, vilket tydligt kan kopplas samman med en kollektivistisk samhällsteori. Partiet framhåller dock att ”en alltför långtgående fördelningspolitik också kan få negativa konsekvenser”

(ibid.,) och menar att det måste vara ekonomiskt lönsamt för människor att arbeta och att ha en egen försörjningsförmåga (ibid:30, 34). Den främsta målsättningen med välfärdspolitiken är att återupprätta ett folkhem ”där samhörigheten inte är baserad på klass- utan

nationstillhörighet” (ibid:34). Detta resonemang tolkar jag som att partiet inte anser att det är vare sig ekonomisk jämlikhet eller social rättvisa som är den överordnade målsättningen, utan att det istället handlar om att upprätthålla den nationella sammanhållningen genom att uppnå en harmonisk stabilitet mellan frihet och trygghet. Sammanfattningsvis bedömer jag att Sverigedemokraterna ger uttryck för en kollektivistisk samhällsteori.

2.1.3 Moraluppfattning

Sverigedemokraterna anser att gemensamma normer och värderingar måste upprätthållas i samhället för att människans destruktiva sidor ska kunna stävjas och för att människan därmed ska ha större möjligheter att istället utveckla sina konstruktiva sidor

(Sverigedemokraternas principprogram 2011:9). En stark kollektiv samhällsmoral där balansen mellan rättigheter och skyldigheter betonas är nödvändig för att välfärdsstaten och den nationella sammanhållningen ska kunna upprätthållas, och partiet betonar att det är moraliskt förkastligt att t.ex. tillskansa sig välfärdsförmåner som man inte är i behov av eller har rätt till eftersom att man då stjäl ifrån bättre behövande (ibid:34). För att upprätthålla den nationella sammanhållningen krävs även en stark gemensam nationell och kulturell identitet i form av gemensamma kulturtraditioner som binder samman medborgarna i nationen (ibid:19).

Partiet förespråkar religionsfrihet, men betonar att Sverige har ett tusenårigt kristet kulturarv och att kristendomen genom historiens gång har format det svenska samhällets kulturella traditioner, högtider, normer, lagar, sedvänjor och värderingar (ibid:27). Kristendomen bör således genom sitt starka historiska och kulturella värde inneha en särställning i förhållande till andra religioner i Sverige (ibid.,).

References

Related documents

Genom att lansera en valkampanj som visar en politik Nya moderaterna inte står för men som de rödgröna står bakom, väljer dem att använda motståndarnas argument som en

Det är att spekulera lite här, men tror ni att kineserna använt sig av någon form av matematisk modell för att kunna räkna fram denna önskvärda 7-procentiga

I Carlsson och Lundström (2002) konstateras bl a att av de sju grupper EFI består av (i versionen som publicerades år 2000) är två positivt relatera- de till tillväxt på

Schön går inte så långt som att tanken på framväxten av tjänstesektorn förkastas, men den huvudsakliga observationen gäl- lande tjänstesektorns förändring är att denna

Santos framhöll temat som en alternativ väg mellan liberalism och kommunism: ”Marknad så långt det går, staten där det är nödvändigt.” Den tillämpning som lanseras för

kunskapsutveckling i ämnet. Samtliga mål ska utgöra grund för betygsättning. För att förtydliga hur ett ämne är uppbyggt föreslår Skolverket att modellen innehåller

Denna studie syftar till att undersöka huruvida det empiriskt går att finna stöd för ett statistiskt signifikant samband mellan bistånd och ekonomisk tillväxt.. Således söker

För befolkningen skapar institutioner olika förutsättningar och incitament för vad gäller att till exempel ta del av kunskap, genomföra investeringar och spara pengar vilket