Retursystem för take away-förpackningar i Sverige

(1)

INOM

EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP

STOCKHOLM SVERIGE 2020,

Retursystem för take away- förpackningar i Sverige

- en utvärdering av hinder för ett välfungerande retursystem ur ett användarperspektiv

SIRI SINIMAA

JEAN-LING YEUNG

KTH

SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

(2)

Abstract

Plastic, for example cups and cutlery, constitutes a large portion of marine debris on european beaches. IVL, the Swedish Environmental Research Institute, is conducting a research project where a system of reuse for take away packaging has been implemented on eleven restaurants and cafés in Sweden to minimise resource utilization and littering. The purpose of this report is to examine this system of reuse as well as the materials used for the food containers and beverage cups within the system from a users perspective. To do this, a survey aimed at students at swedish universities was conducted. This system of reuse is a type of circulatory system which is something that is regarded as desirable in both Sweden and the EU. There is a possibility for companies to develop new business models within the limits of a circular economy, and evidently there are numerous examples of other systems of reuse that has been developed. As a part of the project that is coordinated by IVL, different surveys were

conducted by Antrop during 2019 where important factors for a well functioning system of reuse were discussed. Regarding the survey that was conducted as a part of this report, 217 responses were processed. The survey dealt with both general questions regarding the

respondents view of the system of reuse for take away packaging as well as specific questions regarding the system of reuse. The most important conclusions drawn where that it is

important for the customers that the system is easy to use and that requirements regarding hygiene is fulfilled. It is possible that some of these obstacles could be minimised if the system of reuse have as good accessibility as possible. However, it is important to keep in mind that it can be difficult to measure attitudes as they are not always directly connected to behavior.

(3)

Sammanfattning

På europeiska stränder utgör plast som bland annat muggar och bestick en stor andel av det marina skräpet. För att begränsa resursanvändning och nedskräpning bedriver IVL Svenska Miljöinstitutet ett forskningsprojekt där ett retursystem för take away-förpackningar

implementerats på elva restauranger och kaféer i Sverige. Syftet med denna rapport är att undersöka materialvalet för matlådorna och muggarna som används och retursystemet i sin helhet ur ett användarperspektiv. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som riktade sig mot studenter på universitet och högskolor i Sverige. Detta retursystem är en typ av cirkulärt system som anses vara eftersträvansvärt inom både Sverige och EU. Inom ramarna för en cirkulär ekonomi kan det uppstå möjligheter för företag att utveckla nya affärsmodeller. Därmed finns det också ett flertal exempel på andra återbrukssystem. Som en del av det forskningsprojekt som samordnas av IVL genomförde också Antrop tre olika typer av undersökningar under år 2019 där viktiga faktorer för ett välfungerande retursystem diskuterades. För den enkät som genomfördes inom ramarna för denna rapport behandlades 217 stycken svar. Enkäten behandlade både allmänna frågor om respondentens attityd till retursystemet för take away-förpackningar och specifika frågor om retursystemet. De viktigaste slutsatserna som dragits är att faktorer som att systemet är enkelt och bekvämt att använda samt att hygienen inom systemet kan säkerställas har stor betydelse för kunderna.

Det är möjligt att vissa av dessa potentiella hinder skulle kunna minimeras genom att retursystemet är tillgänglig i så stor utsträckning som möjligt. Viktigt att ha i åtanke är dock att attityder kan vara svåra att mäta, till exempel eftersom de inte alltid är kopplade till faktiska beteenden.

(4)

Förord

Vi vill tacka Monika Olsson, vår handledare och examinator, för värdefulla inspel gällande rapportens innehåll och utformning under arbetets gång. Vi vill också tacka Annelise De Jong och Lena Youhanan på IVL. Tack för att vi fick skriva vårt kandidatexamensarbete om det här retursystemet, för inspiration gällande rapportens innehåll och för värdefulla synpunkter längs vägen.

Siri Sinimaa och Jean-Ling Yeung

(5)

1. Inledning 1

1.1 Syfte och mål 1

1.2 Metod 2

1.2.1 Systemgränser 3

2. Cirkulär ekonomi 3

3. Återbrukssystem 4

3.1 Retursystemet som samordnas av IVL 5

3.2 Exempel på andra "return on the go"-system 5

3.3 Restaurangernas syn på retursystemet 6

3.3.1 Ekonomiska faktorer 6

3.3.2 Matlådor och muggar 7

3.3.3 Medarbetare 7

3.3.4 Kundupplevelse 7

4. Resultat 8

4.1 Allmänna frågor om retursystem 8

4.2 Specifika frågor om retursystemet 10

4.3 Materialval 12

5. Analys 13

5.1 Jämförelse med andra återbrukssystem 15

5.2 Överrepresentation av svar från vissa grupper 15

6. Diskussion 16

7. Slutsats 17

Referenser 19

Bilaga 1 22

Bilaga 2 33

Bilaga 3 34

(6)

1. Inledning

Mellan 80 och 85 procent av allt marint skräp på europeiska stränder består av plast och ungefär hälften av denna plast är engångsartiklar såsom muggar, påsar och bestick (Håll Sverige Rent, 2019). Denna plastmängd i haven är något som enligt Håll Sverige Rent (2019) får negativa konsekvenser för ekosystemen. Som en åtgärd mot problemen med

plastföroreningar godkände Europaparlamentet år 2019 en lag som förbjuder vissa

plastartiklar för engångsbruk. Det beslutades även att denna lag senast skulle tas i bruk senast år 2021. Det som förbjuds är bland annat sugrör, engångsbestick och engångstallrikar som helt eller delvis består av plast samt engångsprodukter tillverkade av expanderbar polystyren och oxoplast. Engångsprodukter av expanderbar polystyren och oxoplast innefattar bland annat muggar och matförpackningar (Europaparlamentet, 2019). Lagen fastställer också att medlemsländer ska vidta åtgärder för att minska användandet av muggar och matbehållare för engångsbruk. Det kan bland annat handla om att det ska finnas alternativ till engångsartiklar tillgängligt, att engångsartiklar inte ska finnas tillgängligt gratis samt att länderna antar nationella mål för minskandet av engångsartiklar (European Commission, 2019).

Enligt en undersökning av Novus på uppdrag av Håll Sverige Rent (HSR) så handlar var tredje person i åldern 18 till 29 år mat eller dryck i form av take away flera gånger i veckan. I undersökningen framkom att dessa köp av take away sällan sker planerat. Trots att sex av tio respondenter ansåg att nedskräpning till följd av take away är ett problem fick detta inte särskilt stor betydelse vid själva köptillfället eftersom köpen ofta sker spontant. Av de take away-köp som görs är de vanligaste varorna snabbmat och kaffe. Ett alternativ för att minska avfallsmängden som dessa köp ger upphov till är att använda återanvändningsbara muggar istället för engångsmuggar. I den undersökning som Novus genomförde på uppdrag av HSR ansåg dock tre av fyra personer i åldrarna 18 till 29 år att det var osannolikt att de skulle börja använda återanvändningsbara muggar under de närmaste sex månaderna. Detta verkade till stor del bero på att de inte trodde att de skulle komma ihåg att ta med sig den

återanvändningsbara muggen (Håll Sverige Rent, 2019). I och med den ökade trenden med take away bedriver IVL Svenska miljöinstitutet ett forskningsprojekt där ett retursystem för take away-förpackningar testas på ett antal kaféer och restauranger med finansiering av Vinnova (Vinnova, 2019).

1.1 Syfte och mål

Syftet med denna rapport är att undersöka ett retursystem för take away-förpackningar som testas på ett antal kaféer och restauranger under år 2020. Detta retursystem är ett

forskningsprojekt som samordnas av IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapporten ämnar att undersöka systemet samt materialvalet i take away-förpackningarna utifrån ett

användarperspektiv och därmed identifiera eventuella hinder för ett välfungerande retursystem.

(7)

2

1.2 Metod

För att undersöka retursystemet och materialvalet ur ett användarperspektiv genomfördes en enkätundersökning som riktade sig mot universitets- och högskolestudenter i Sverige.

Beslutet att enkäten riktades mot studenter grundade sig på att åtta av de elva restauranger och kaféer där retursystemet implementerats är belägna på campusområden och att IVL hade stort intresse att få in synpunkter från denna grupp. Enkäten (se bilaga 1) bestod av

flervalsfrågor med möjlighet att utveckla i fritext. Den började med allmänna frågor om respondentens vanor samt inställning till ett retursystem och olika material för take away- förpackningarna. Därefter ställdes mer specifika frågor om retursystemet på restaurangerna där systemet har implementerats. Avslutningsvis ställdes ett antal personliga frågor om ålder, kön och studieinriktning, vilket gjordes för att avgöra om vissa grupper var

överrepresenterade i svaren. Enkäten genomfördes på engelska för att kunna nå ut till internationella studenter utöver de svensktalande studenterna. Detta innebär att de diagram som presenteras i denna rapport är på engelska.

De flesta frågorna i enkäten formulerades som en frågesats till skillnad från till exempel påståenden. Det rekommenderas av Fjelkegård och Persson (2016) eftersom det är en effektiv frågeform som ställer en förväntning på svar. Vid några tillfällen i enkäten användes

uppmaningar. Det rekommenderades också men i mindre utsträckning eftersom det kan ha en mer styrande ton (Fjelkegård och Persson 2016). Anledningen till att detta tillämpades var för att variera mellan olika frågetyper. Fjelkegård och Persson (2016) rekommenderar också att en enkät bör delas upp i avsnitt utifrån ämne där innehållet går från allmänna till mer specifika frågor, att personliga demografiska frågor bör placeras först eller sist och att känsliga frågor inte bör placeras först i enkäten då det finns risk för en avskräckande effekt.

Detta tillämpades i enkäten.

Enkäten spreds på ett antal olika sätt. Ansvariga på KTH:s samtliga 16 studentsektioner kontaktades via mejl med förfrågan om hjälp med spridning till sektionsmedlemmar per mejl och/eller på sociala medier. I första hand kontaktades kommunikationsansvarig på sektionen och i andra hand sektionsordförande och närmast relevanta post. Enkäten delades också på Facebook, dels på de personliga profilerna för författarna av denna rapport där inlägget delades 17 gånger och dels i ett antal facebookgrupperna där målgruppen

universitetsstudenter i Sverige identifierats: Sustainability council KTH och Teknikkvinnor.

Utöver det mejlades enkäten ut till samtliga studenter i masterprogrammet Teknik och hållbar utveckling samt delades till projektgruppen för Pepp i Stockholm, en ideell organisation där alla i projektgruppen är kvinnliga studenter på KTH. Förhoppningen var att få en så stor bredd mellan kön och studieinriktning som möjligt för respondenterna men sättet som enkäten delades på utnyttjade i första hand författarna till denna rapports kontaktnät. Detta gjordes för att få ett så stort svarsunderlag som möjligt.

(8)

1.2.1 Systemgränser

Med användarperspektiv avses användningsfasen av retursystemet, både för medarbetare på kaféerna och restaurangerna där retursystemet implementerats och för kunden som använder sig av retursystemet. Systemgränsen för medarbetarna begränsas till mottagande av muggar och matlådor för retursystemet från leverantör till försäljning och mottagande av återlämnad artikel. De återlämnade matlådorna och muggarna rengörs därefter för att kunna användas av nästkommande kund. För kunden sträcker sig systemgränsen från anskaffning av en mugg eller matlåda till retur och återanskaffning vid ett senare köp på något av de anslutna kaféerna eller restaurangerna. Gränsen inkluderar processer för anskaffning såsom användning av mobilapp eller kort för registrering av mugg eller matlåda. Vid genomförandet av

enkätundersökningen avgränsades kunderna till studenter vid universitet och högskolor i Sverige, vilket också presenterats under rubrik “1.2 Metod”. Trots att studenter vid alla universitet och högskolor i Sverige har varit välkomna att svara på enkäten har den i första hand delats till studenter på KTH.

2. Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi är ett alternativ till den traditionella linjära flödesmodellen, vilken kan anses vara svår att förena med en hållbar utveckling (Korhonen m.fl., 2018). Inom ett linjärt system utvinns råmaterial som ett första steg i materialflödet för att till sist bortskaffas när produkten inte längre används. Denna linjära flödesmodell skulle teoretiskt kunna ersättas med ett helt cirkulärt system där allt råmaterial cirkulerar i systemet. Detta innebär att utvinning av råmaterial skulle ersättas med material som redan finns i systemet. I dagsläget existerar det inget sådant helt cirkulärt system, men det finns ett stort antal system som är delvis cirkulära (Ungerman & Dědková, 2020). Inom cirkulär ekonomi anses återbruk och reparationer ta en mindre mängd material och energi i anspråk i förhållande till

materialåtervinning. Därmed ska produkter i första hand gå till återbruk och reparationer medan materialåtervinning kan användas först när de alternativen inte längre är möjliga. Att avfall förbränns eller förvaras på deponier ses endast som en sista utväg (Korhonen m.fl., 2018).

För att en cirkulär ekonomi ska kunna implementeras krävs åtgärder från ett flertal olika aktörer (Kirchherr & Piscicelli, 2019). En övergång till cirkulär ekonomi kan också komma att innebära utmaningar för företag och det finns ett flertal strategier som kan vidtas vid en övergång till cirkulär ekonomi. Utöver att cyklerna är slutna istället för linjära kan arbete bedrivas för att förlänga produkters livslängd och för att minska resursanvändning i samband med produktionen. Därmed är det också viktigt att cirkulär ekonomi has i åtanke vid

utformningen av produkter och det finns ett flertal metoder för att integrera cirkulär ekonomi i produktdesignen (Bocken m.fl., 2016). Detta kan bland annat göras genom att produkter tillverkas av material som har en lång livslängd. En annan metod som kan användas är att produkter designas på ett sådant sätt att exempelvis reparationer möjliggörs, vilket förbättrar livslängden. Produkter kan också tillverkas på ett sådant sätt att de kan modifieras eller uppgraderas. I och med att en

(9)

4 övergång till cirkulär ekonomi kan innebära en stor förändring kan företag också komma att behöva arbeta med sin affärsmodell utöver produktdesignen (ibid.).

Trots att en övergång till en cirkulär ekonomi kan komma att innebära svårigheter för företag så kan en sådan övergång också medföra möjligheter. Utöver att cirkulära system skulle kunna minska material- och energianvändningen kan det också anses vara bra ur ett ekonomiskt perspektiv att värdet som en produkt skapar finns tillgänglig under en så lång tidsperiod som möjligt (Korhonen m.fl., 2018). Inom ett cirkulärt system skulle företag kunna minska sina kostnader dels eftersom anskaffandet av råmaterial ofta innebär stora utgifter och dels eftersom priserna på råmaterial kan variera mycket. Detta kan också leda till positiva effekter för företag i och med att företagens hållbarhetsarbete kan användas i

marknadsföringssyfte (Ungerman & Dědková, 2020).

Inom EU har cirkulär ekonomi setts som ett verktyg för att nå en mer effektiv

resursanvändning och minska utsläppen av växthusgaser. Cirkulär ekonomi betraktas också som ett sätt att nå ett flertal av de globala målen (Rodriguez-Anton m.fl., 2019). Detta skulle kunna innebära en modernisering av EU:s ekonomi vilket också skulle kunna bidra till att EU blir mer konkurrenskraftigt (ibid.). EU-kommissionen konstaterar att cirkulär ekonomi anses vara ett sätt att skapa nya jobb och öka EU:s BNP samtidigt som konsumenter får tillgång till produkter och service som kan leda till en förbättrad livskvalitet (European Commission, 2020b). Inom EU finns “Circular Economy Action Plan” som en del av arbetet för en hållbar tillväxt. Denna handlingsplan behandlar bland annat designen av produkter och hållbar konsumtion (European Commission, 2020a). I Sverige anser regeringen att en övergång till cirkulär ekonomi är nödvändigt för att klimatmålen ska kunna nås (Regeringskansliet, 2020).

Sverige anses ha bra möjligheter att kunna implementera en cirkulär ekonomi och att därmed bidra till arbetet med både de nationella miljömålen och till EU:s ambitioner om en cirkulär ekonomi. Samtidigt anses cirkulär ekonomi medföra ytterligare möjligheter, till exempel för utvecklandet av nya affärsmodeller (ibid.).

3. Återbrukssystem

Återbrukssystem är en typ av cirkulärt system. Enligt Ellen MacArthur Foundation, en

organisation som arbetar för en övergång till cirkulär ekonomi, kan återbruk medföra fördelar för både kunder och företag (Ellen MacArthur Foundation, 2019). De har identifierat fyra olika återbrukssystem som företag kan använda sig av: ”refill at home”, ”refill on the go”,

”return from home” samt ”return on the go”. ”Refill at home” innebär att kunden kan fylla på en återanvändningsbar förpackning hemma, till exempel genom någon form av

prenumerationstjänst medan ”refill on the go” innebär att kunden fyller på sin

återanvändningsbara förpackning i till exempel en butik. ”Return from home” innebär att de återanvändningsbara förpackningarna som använts av en kund hämtas upp i kundens hem för att därefter kunna rengöras och användas igen. ”Return on the go” innebär att kunden lämnar tillbaka den återanvändningsbara förpackningen i till exempel en butik eller

återlämningsställe för att den sedan ska kunna användas igen (ibid.).

(10)

3.1 Retursystemet som samordnas av IVL

Vid användandet av retursystemet som samordnas av IVL får kunden en återanvändningsbar mugg eller matlåda som kan lämnas in efter bruk för att diskas och på så sätt återanvändas.

Första gången en kund använder sig av retursystemet får kunden betala en engångssumma på 30 kr och ladda ner en app. Kunden får då sin mat eller dryck i den återanvändningsbara matlådan eller muggen. Matlådan eller muggen kan sedan lämnas tillbaka på ett kafé eller en restaurang som är ansluten till retursystemet. Kunden scannar då sitt kort eller QR-koden i den nedladdade appen. Denna app tillhandahålls av Loop-it, en av samarbetspartnerna inom forskningsprojektet. Vid nästa köp kan kunden återigen skanna sitt kort eller QR-koden i appen för att få sin mat eller dryck i en återanvändningsbar matlåda eller mugg. Syftet med IVL:s projekt är att minska avfallsmängden och behovet av att producera engångsartiklar i plast (Vinnova, 2019). Retursystemet har hittills implementerats på elva restauranger och kaféer i Stockholm, Göteborg och Uppsala, se bilaga 2. En majoritet av dessa är belägna på campusområden till universitet (IVL, 2020a). De återanvändningsbara muggarna

tillhandahålls av Loop-it och matlådorna tillhandahålls av Nordiska plast (IVL, 2020b).

Den modell som används inom retursystemet som samordnas av IVL kan klassificeras som ett “Return on the go”-system. Denna modell kan användas för att ersätta engångsartiklar och kan medföra fördelar som kundlojalitet genom användandet av lojalitetsprogram, vilket också kan användas som incitament för att kunder ska lämna tillbaka använda artiklar. En annan fördel är en bättre kundupplevelse genom funktionella förpackningar. Ett “Return on the go”- system kan dock innebära svårigheter gällande bland annat logistiken (Ellen MacArthur Foundation, 2019).

3.2 Exempel på andra “return on the go”-system

Ellen MacArthur Foundation presenterar också ett flertal exempel där ett “Return on the go”- system använts. Ett exempel på ett sådant system är Coca Cola i Sydamerika där flaskor som kan användas flera gånger utgör sju procent av Coca Colas försäljning. Framgångsfaktorerna för systemet verkar vara att kunder som köper en återanvändningsbar flaska får en rabatt vid nästa köp vilket gör att en stor andel av kunderna lämnar tillbaka den återanvändningsbara flaskan samt att logistiken förenklats av att Coca Cola börjat använda en likadan design för alla flaskor inom sina olika varumärken (Ellen MacArthur Foundation, 2019).

Ett annat exempel på ett “Return on the go”-system som liknar det retursystem som samordnas av IVL är RECUP, ett system för återbruk av muggar i Tyskland. Där betalar kunder en deposition på 1 EUR som sedan återfås när muggen lämnas tillbaka. Även restaurangerna och kaféerna betalar en deposition på 1 EUR för varje RECUP-mugg de använder vilket innebär att restaurangerna sparar pengar genom att inte använda sig av engångsartiklar. Muggarna diskas sedan för att kunna användas igen. En fördel med systemet anses vara att att universella muggar utan några andra logotyper än RECUP:s används vilket gör att artiklarna kan användas på olika restaurangkedjor. Systemet innebär inte en stor risk för restaurangerna eller kaféerna eftersom muggarna ägs av RECUP och depositionen som restaurangerna betalar återfås. Kundupplevelsen underlättas genom att alla möjliga

(11)

6 återlämningsställen för muggarna finns tillgängliga att se i en app (Ellen MacArthur

Foundation, 2019).

3.3 Restaurangernas syn på retursystemet

Denna rapport ämnar att undersöka retursystemet för take away-förpackningar samt materialvalet för förpackningarna ur ett användarperspektiv, något som inkluderar både kundupplevelsen och restaurangerna och kaféernas upplevelse av retursystemet. För att identifiera framgångsfaktorer och så kallade “pain points” för retursystemet har ett antal intervjuer och enkäter genomförts av tjänstedesign och UX-byrån Antrop. I november 2019 genomförde Antrop intervjuer med ägarna till restaurangerna My Vegina och Coffice, medarbetare på restaurangen Stories samt försäljningschefen för Compass Group (Antrop, 2020). Enligt Compass Group (u.å.) driver de bland annat restaurangerna Ulls Restaurang och Café Moccado på Sveriges Lantbruksuniversitet där retursystemet för take away-

förpackningar har implementerats. I december 2019 genomförde Antrop en workshop med deltagare från Ragnsells, Pantapå, Nordiska plast, Naturvårdsverket, Zero-Waste Stockholm, Duni, Martin & Servera, Returpack, Livsmedelsverket, Håll Sverige Rent och Loop-it (Antrop, 2020). Där diskuterades faktorer för att retursystemet för take away-förpackningar skulle vara välfungerande. I juni 2019 genomförde Antrop en enkät för kunder och

medarbetarna på restaurangerna Waynes Coffee, Panini och Holly Greens (ibid.). Det identifierades också faktorer som Antrop ansåg behövdes undersökas ytterligare, däribland hur lätt systemet är att använda för både kunder och medarbetare på restauranger och kaféer, hur systemets erbjudande uppfattas samt användarperspektivet gällande den fysiska designen (ibid.). Detta är faktorer som undersöks inom enkäten som genomförts av författarna till denna rapport. I avsnitt “3.2.1 Ekonomiska faktorer” till och med avsnitt “3.2.4

Kundupplevelse” presenteras vissa av de saker som framkom under de undersökningar som genomfördes av Antrop.

3.3.1 Ekonomiska faktorer

Något som lyftes både under de intervjuer som Antrop genomförde i november 2019 och under den workshop som hölls i december 2019 är att affärsmodellen IVL:s retursystem använder sig av verkar vara svår för både kunder och ägare av restaurangerna att förstå (Antrop, 2020). Gällande implementeringen av affärsmodellen lyftes under intervjuerna att det är viktigt att systemet är välfungerande och restaurangerna hade uppskattat möjligheten att testa systemet innan det presenteras för kunderna. Det diskuterades också att

restaurangägarna behöver tjäna pengar på att delta i systemet samtidigt som systemet är förmånligt för kunderna för att det ska finnas incitament för kunderna att lämna tillbaka muggen eller matlådan. Andra ekonomiska faktorer som diskuterades var bland annat frågan om vem som ska stå för kostnaden för trasiga muggar och matlådor samt att retursystemet kräver personal för diskning, något som innebär en större kostnad för restaurangerna och kaféerna än användandet av engångsartiklar. Ytterligare en utmaning för restaurangerna och kaféerna är att dessa gärna vill ha marknadsföring på sina muggar och matlådor vilket kan

(12)

göra det svårt att vara en del av ett system där ett annat företags logotyper används på muggarna och matlådorna.

3.3.2 Matlådor och muggar

Det är viktigt att matlådorna och muggarna inom retursystemet uppfyller gällande

hygienkrav. Diskning av muggarna och matlådorna ansågs dock inte vara ett problem för medarbetarna på restaurangerna och kaféerna vid tidpunkten för intervjuerna i november 2019, men det poängterades att svårigheter skulle kunna uppstå om systemet användes i större skala (Antrop, 2020). I enkäten som genomfördes i juni 2019 lyftes till exempel att förvaringen av flergångsartiklarna kan innebära svårigheter eftersom alla restauranger har begränsat med plats. Under workshopen som genomfördes av Antrop i december 2019 avhandlades möjligheten att matlådorna inte kan användas till alla typer av livsmedel eller olika sorters maträtter, till exempel soppa eller innehåll som kan påverka matlådan. Hänsyn måste också tas till om matlådan kan värmas eller inte samt om diskningen var tillräcklig för att förhindra spridningen av allergener. För muggarna och matlådorna är det också viktigt att det finns ett system för hur trasiga artiklar ska hanteras så att miljöpåverkan blir så låg som möjligt.

3.3.3 Medarbetare

Under intervjuerna som genomfördes av Antrop i november 2019 poängterade medarbetarna att det är viktigt att de som arbetar på restaurangerna och kaféerna förstår hur systemet fungerar. Därmed ansågs det också vara viktigt att det finns samlat och lättförståeligt infomaterial att tillgå, där även information om bland annat material, miljöpåverkan och livsmedelslagstiftning bör ingå (Antrop, 2020). Detta infomaterial bör också inkludera information om hur medarbetarna ska hantera trasiga muggar och matlådor (ibid.). Under enkäten som genomfördes i juni 2019 poängterade medarbetarna också att varje restaurang måste ha tillgång till matlådor och muggar även om kunderna har lämnat in artiklarna på någon annan plats och att det finns tillgänglig information om saldot av matlådor och muggar som finns på den aktuella restaurangen eller kaféet. Därmed är det också viktigt med en välfungerande hantering av de återlämnade artiklarna på restaurangerna och kaféerna (ibid.).

När ytterligare ett försäljningsalterativ såsom den återanvändbara muggen tillförs kan det också innebära en större tidsåtgång för medarbetarna. Därmed lyftes under workshopen som genomfördes av Antrop att en viktig framgångsfaktor är att motivera och engagera

medarbetarna.

3.3.4 Kundupplevelse

Under intervjuerna som genomfördes i november 2019 lyftes matlådorna och muggarnas utseende som en viktig del av kundupplevelsen. De matlådor och muggar som används av Loop-it ansågs ha en dålig känsla (vilket till exempel skulle kunna handla om material och kvalitet) (Antrop, 2020). Svårigheten att vara en del av ett system där andra organisationers logotyper används poängterades också. Detta beror på att logotyper på matlådor och muggar ansågs ha stor betydelse för restauranger och kaféer (ibid.).

(13)

8 Under workshopen som genomfördes av Antrop i december 2019 diskuterades att

retursystemet kan innebära svårigheter för kunden, till exempel att kunden anser det vara jobbigt att bära den använda matlådan eller muggen eller att kunden glömmer artikeln som ska lämnas tillbaka. För att minimera dessa svårigheter är det viktigt att det finns många platser där de använda artiklarna kan lämnas tillbaka, och en välfungerande insamling av matlådor och muggar ansågs därmed vara en potentiell utmaning (ibid.). Eftersom det kan innebära en extra ansträngning för kunden att ta med matlådan eller muggen tillbaka till restaurangen poängterades att kunden måste vinna något på att välja flergångsalternativen istället för engångsartiklarna. Under intervjuerna som genomfördes i november 2019 lyftes att någon sorts rabatt skulle kunna vara ett sätt att få kunderna att välja flergångsalternativen.

För kundupplevelsen är det också viktigt att appen som används inom retursystemet är lätt för kunderna att använda.

4. Resultat

Av de 16 studentsektioner som kontaktades delade fem sektioner enkäten som genomfördes inom ramarna för denna rapport. Detta gjordes antingen genom att sektionen delade enkäten på sin facebooksida eller genom att enkäten delades i en sektionsgemensam facebookgrupp.

Från profildelningen på författarna till denna rapports facebooksidor delades enkäten sex respektive elva gånger. Totalt svarade 226 personer på enkäten. Efter att ogiltiga svar från respondenter som angivit att de inte var studerande tagits bort fanns 217 stycken svar kvar som behandlades.

4.1 Allmänna frågor om retursystem

En majoritet av respondenterna svarade att de köper take away i någon utsträckning där 88,4 procent svarade att de köper take away-dryck och 94,9 procent svarade att de köper take away-mat. På frågan om respondenterna i dagsläget tar med sig en egen återanvändningsbar termos eller mugg vid dessa köptillfällen svarade cirka 60 procent att de inte gör det, vilket kan ses nedan i figur 1. På samma fråga svarade 4,7 procent att de alltid tar med sig en egen termos eller mugg.

Figur 1: Vid hur stor andel av respondentens köptillfällen för take away-dryck som denne har med sig en egen termos eller mugg.

(14)

I enkäten presenterades också retursystemet som samordnas av IVL, varpå respondenterna tillfrågades om de skulle kunna tänka sig att använda systemet samt vad de tror de största hindret för deras användning av systemet skulle vara. Av de som svarade på enkäten menade 8,3 procent att de inte skulle kunna tänka sig att använda retursystemet, 25,8 procent svarade att de kanske skulle kunna använda sig av systemet och 65,9 procent svarade att de skulle kunna tänka sig att använda systemet. Frågan om vad respondenterna ansåg vara det eller de största hindrena för deras användning av retursystemet var en fritextfråga men eftersom vissa svar var återkommande grupperades dessa för att ge en tydligare bild av svarsfördelningen.

Detta presenteras nedan i figur 2. Eftersom det var en fritextfråga angav vissa respondenter ett flertal olika hinder. I diagrammet i figur 2 togs bara det första alternativ som respondenten angav med i dessa fall för att underlätta klassificeringen. En majoritet av respondenterna angav dock bara ett alternativ på frågan. Respondenter som inte angav ett svar på frågan för att de inte köper take away klassificerades med “N.a.”. Svarsalternativ som angavs i låg utsträckning i förhållande till övriga svarsalternativ klassificerades som “Other”. Detta

inkluderar bland annat att komma ihåg att använda sig av systemet, integritet i förhållande till appen som används inom systemet samt att respondenten inte ansåg att användningen av engångsartiklar är ett problem. Låg svarsfrekvens definierades i det här fallet av enskilda svar som angavs av färre än tre respondenter. Svarsalternativ som angavs i större utsträckning presenteras i figur 2 och inkluderar bland annat att respondenten ansåg det vara opraktiskt att behöva lämna tillbaka den återanvändningsbara muggen eller matlådan samt att respondenten ansåg att systemet verkade besvärligt att använda, vilket klassificerades som

“Inconvenience”. Detta inkluderar bland annat att respondenten ansåg att det vore besvärligt att behöva bära på artikeln innan den lämnas tillbaka eller att det är opraktiskt att ladda ned en app. Samtliga svarsalternativ samt hur dessa grupperades presenteras i bilaga 3.

Figur 2: Vad respondenterna ansåg vara det största hindret för att de skulle använda sig av retursystemet.

(15)

10 I denna del av enkäten presenterades också att vissa länder diskuterar möjligheten att införa en avgift vid köp av take away i engångsartiklar. Respondenterna tillfrågades därmed hur stor denna avgift skulle behöva vara för att denne skulle välja ett återanvändningsbart alternativ framför en engångsartikel. Resultatet för dessa frågor för muggar respektive matlådor presenteras i figur 3 och figur 4. För muggar svarade den största andelen (35 procent) att avgiften skulle behöva vara vara 5-10 kronor och för matlådor svarade den största andelen (35 procent) att avgiften skulle behöva vara 10-20 kronor.

Figur 3: Hur stor avgiften vid ett köp av dryck i en engångsartikel skulle behöva vara för att respondenten skulle välja ett återanvändningsbart alternativ istället.

Figur 4: Hur stor avgiften vid ett köp av mat i en engångsartikel skulle behöva vara för att respondenten skulle välja ett återanvändningsbart alternativ istället.

4.2 Specifika frågor om retursystemet

I avsnittet med specifika frågor om retursystemet tillfrågades respondenterna först vilka restauranger och kaféer där retursystemet har implementerats som de besökt under år 2020.

En majoritet (52,1 procent) av de som svarade på enkäten hade inte besökt någon av restaurangerna och kaféerna vilket kan ses nedan i figur 5. Av de respondenter som hade besökt någon av restaurangerna och kaféerna hade flest besökt de som är belägna på KTH, det vill säga Coffice, Stories och Restauranglabbet.

(16)

Figur 5: Vilka restauranger och kaféer där retursystemet har implementerats som besökts av respondenter under år 2020.

De som besökt någon av platserna tillfrågades om de hade använt retursystemet för take away-förpackningar, där 8 procent svarade att de hade använt systemet och 92 procent

svarade att de inte hade gjort det. De som inte använde sig av retursystemet tillfrågades varför de inte hade gjort det på vilket en majoritet (74 procent) svarade att de inte hade vetat om att det fanns. Av de som använde retursystemet svarade flest att de gjorde det av miljömässiga skäl, men ett antal respondenter svarade också att de använt systemet för att det verkade vara ett bra alternativ till att ta med sig en egen termos eller mugg vilket kan ses nedan i figur 6.

De som använt systemet fick bedöma hur deras upplevelse av att använda retursystemet varit på en skala från ett till fyra, där en majoritet bedömde att upplevelsen var tre eller högre.

Respondenterna hade också möjlighet att skriva fritextsvar om hur deras upplevelse av retursystemet hade varit, där det bland annat påpekades att muggarna inte hade en särskilt trevlig känsla. Det påpekades också att medarbetarna inte erbjöd kunden att använda

retursystemet utan att denne själv var tvungen att efterfråga detta samt att medarbetarna inte verkade vara särskilt vana vid att använda systemet. Användandet av appen verkade också vara en faktor som gjorde att köpet blev mindre praktiskt. Vid det första köpet som kunden gör inom retursystemet behöver denne använda appen, men senare köp kan genomföras utan att kunden behöver använda appen. Svarsunderlaget för dessa frågor gällande upplevelsen av retursystemet samt anledningen till att respondenten använt systemet var dock inte särskilt stort eftersom inte alla respondenter besvarade dessa frågor.

Figur 6: Anledningar till att de respondenter som använt retursystemet för take away- förpackningar valde att använda systemet.

(17)

12

4.3 Materialval

I enkäten ställdes frågor gällande materialvalet för muggarna och matlådorna som används inom retursystemet. Respondenten fick svara på vilka material som denne skulle kunna tänka sig att använda inom ramarna för retursystemet samt vilken egenskap som respondenten ansågs vara viktigast för materialet att ha. Frågorna ställdes som flervalsfrågor men det fanns möjlighet för respondenterna att ange egna svarsalternativ. Resultatet för frågorna presenteras i figur 7 och figur 8. Gällande vilka material som responden skulle kunna tänka sig att

använda var de fyra alternativ som flest valde bambu, metall, plast och glas. Ett flertal respondenter påpekade också att de inte nödvändigtvis har åsikter gällande det specifika material som används utan att de anser att det är viktigast att materialet har så låg

miljöpåverkan som möjligt samtidigt som det är ett passande alternativ för systemet. Som svar på denna fråga påpekade respondenter också att det var viktigt att materialet går att rengöra ordentligt, att det inte går sönder för lätt samt att det upplevs ha en trevlig känsla vid användning. För frågan vilken egenskap hos materialet som respondenten ansåg vara

viktigast svarade 36,4 procent att det var viktigast att materialet kunde återvinnas eller återanvändas vilket kan ses i figur 8. Därefter följde att materialet kunde användas i en mikro (19,4 procent) och att materialet inte väger mycket (12,9 procent). Svar som angavs av respondenter utan att dessa fanns som svarsalternativ i enkäten inkluderade bland annat att en god hygien kan säkerställas och att materialet är hållbart och inte läcker.

Figur 7: De svarsalternativ som hade flest antal svar på frågan angående vilka material som respondenterna skulle kunna tänka sig att använda för matlådorna och muggarna inom retursystemet. Respondenten kunde kryssa i flera svarsalternativ.

Figur 8: Vilken egenskap hos materialet för matlådorna och muggarna inom retursystemet som respondenterna ansåg vara viktigast.

(18)

5. Analys

En övergång till cirkulär ekonomi kan innebära ett behov för företag att utveckla sina affärsmodeller (Bocken m.fl., 2016), vilket även presenterades under avsnitt “2. Cirkulär ekonomi”. I Sverige anser också Regeringskansliet (2020) att en övergång till cirkulär ekonomi kan bidra med möjligheter för nya affärsmodeller att utvecklas. Ett exempel på hur nya affärsmodeller utvecklas inom ramarna för en cirkulär ekonomi skulle kunna vara olika typer av system för återbruk, och däribland det retursystem som samordnas av IVL.

Ungerman & Dědková (2020) menar att företag som använder sig av cirkulära system kan minska sina kostnader genom minskade utgifter för råmaterial. Något som lyftes under de undersökningar som genomfördes av Antrop är dock att användandet av retursystemet kräver diskare vilket kan innebära en större kostnad för restaurangerna än vad användandet av engångsartiklar orsakar. Ungerman & Dědková (2020) menar också att företag kan använda sig av cirkulära system i marknadsföringssyfte. Detta kanske skulle kunna vara en möjlighet för de restauranger och kaféer som är anslutna till det retursystem som samordnas av IVL, i synnerhet eftersom 71 respondenter (32,7 procent) angav att de inte visste om att systemet existerade.

Genom enkäten som genomfördes inom ramarna för denna rapport identifierades ett antal områden som verkar ha stor betydelse för användarna av retursystemet för take away- förpackningar. När respondenterna fick frågan om vad de tror de största hindren för deras användning av retursystemet skulle vara svarade 30,9 procent att lämna tillbaka artikeln efter användning, 25,3 procent att användandet av systemet verkade besvärligt och 17,5 procent svarade retursystemets tillgänglighet. Dessa tre typer av svar kan i viss mån kopplas samman.

Om retursystemet finns tillgängligt på ett stort antal kaféer och restauranger blir det dels lättare att hitta inrättningar som erbjuder kunden att använda retursystemet, men det skulle också kunna bidra med fler platser där kunden kan lämna tillbaka den använda artikeln.

Något som respondenterna klassade som besvärligt var att behöva bära den använda artikeln innan den lämnats tillbaka, något som möjligtvis också skulle kunna underlättas genom en bra tillgänglighet för systemet. Att det kan innebära en extra ansträngning för kunden att behöva lämna tillbaka en använd artikel är något som också poängterades i de

undersökningar som genomfördes av Antrop under år 2019. Därmed poängterades det också under dessa undersökningar att kunden behöver vinna något på att använda systemet. En möjlig lösning skulle kunna vara att lyfta fram retursystemet som ett alternativ till att ta med sig en egen mugg eller matlåda, där kunden själv varken behöver diska eller komma ihåg att ta med sig muggen eller matlådan vid köpet.

Att behöva bära den använda muggen eller matlådan innan den lämnas tillbaka var dock inte det enda som respondenterna ansåg skulle kunna vara besvärligt. Till exempel påpekades att det kan vara krångligt att behöva ladda ned en app för att kunna använda systemet eller att det uppstår problem vid användandet av appen efter att den laddats ned. En respondent som använt sig av retursystemet påpekade att medarbetarna inte verkade särskilt vana vid att använda retursystemet. En annan respondent svarade att personen själv var tvungen att efterfråga retursystemet vid köpet och att det inte var något som medarbetarna själva erbjöd,

(19)

14 vilket gjorde köpet mer omständligt. Samma person ansåg också att det krävdes en del arbete för att använda appen under köpet. För att användandet av retursystemet ska vara så enkelt som möjligt för kunden att använda så verkar alltså appens användarvänlighet samt

medarbetarna så restaurangerna och kaféerna ha betydelse. Dessa faktorer var också något som lyftes under de undersökningar som genomfördes av Antrop.

Av de som använt sig av retursystemet framhävde tre respondenter att de önskat muggar av bättre kvalitet eller av något annat material än plast, vilket är det material som matlådorna och muggarna är tillverkade av i dagsläget. När respondenterna fick frågan vilka material de skulle kunna tänka sig att använda för matlådorna och muggarna inom systemet svarade dock 45,6 procent att de skulle kunna tänka sig att använda plast. När respondenterna fick svara på frågor gällande hinder för att använda retursystemet och materialval så var det ett flertal som hade betänkligheter gällande hygienen inom systemet. Flera respondenter svarade att oron att de återanvändningsbara matlådorna och muggarna inte uppfyller en god hygien skulle kunna vara ett hinder för personer att använda sig av retursystemet. Gällande materialvalet påpekade också flera respondenter betydelsen av att matlådorna och muggarna ser rena ut även efter att de har rengjorts, till exempel att materialet missfärgas. Betydelsen av god hygien togs också upp under de undersökningar som genomfördes av Antrop. Under dessa undersökningar diskuterades bland annat att det är viktigt för kunderna att få en bra upplevelse, men även att hygienen inom retursystemet har betydelse för att till exempel förhindra spridningen av allergener.

De bestämmelser som finns angående livsmedel i förhållande till hygien kommer till stor del från olika EU-förordningar. Eftersom dessa bestämmelser är målstyrda är det ofta upp till den enskilda verksamheten att bestämma hur dessa mål ska nås (Livsmedelsverket, 2020).

Därmed är det också det enskilda företagets ansvar att se till och genomföra kontroller så att målen uppfylls. Som en del av dessa kontroller är det bland annat viktigt att det finns rutiner för personalens utbildning och personlig hygien, rengöring och information kring livsmedel (Livsmedelsverket, 2019). Det är alltså möjligt att det skulle kunna finnas ett flertal olika material som uppfyller kraven för både hygien och kundupplevelse. En respondent påpekade också att matlådorna och muggarna med fördel skulle kunna tillverkas av olika material, eftersom dessa kanske behöver olika egenskaper. En viktig faktor är dock att artiklarna uppfyller rådande hygienkrav samtidigt som de ser rena ut även efter upprepad användning.

För kundupplevelsen verkar det också ha stor betydelse att artiklarna inte väger för mycket, att de inte läcker samt att de med fördel ska kunna användas i en mikrovågsugn. En stor andel av respondenterna ansåg också att det är viktigt att de återanvändningsbara artiklarna har en så låg miljöpåverkan som möjligt, till exempel genom att materialet går att återvinna eller återanvända eller att materialet är fossilfritt. Att det finns tydliga rutiner för hur trasiga artiklar ska hanteras för en så låg miljöpåverkan som möjligt var också något som lyftes under de undersökningar som genomfördes av Antrop. Av de som svarade att de hade använt retursystemet i den enkät som genomfördes inom ramarna för denna rapport hade den största andelen valt att använda systemet av miljömässiga skäl, så därmed skulle det kunna tänkas att tillverkningen och efterhantering av de återanvändningsbara artiklarna är något som kan ha betydelse för kunderna.

(20)

5.1 Jämförelse med andra återbrukssystem

Enligt Ellen MacArthur Foundation kan ett return on the go-system användas för att bygga kundlojalitet. Detta är något som bland annat används av Coca Cola i Sydamerika där användarna av systemet får en rabatt som kan användas vid nästa köp (Ellen MacArthur Foundation, 2019). En betydande faktor som diskuterades vid undersökningarna som genomfördes av Antrop är att kunderna behöver vinna något på att använda sig av

retursystemet eftersom användandet av systemet kan innebära en extra ansträngning (Antrop, 2020). Detta är något som Coca Cola i Sydamerika till viss del verkar ha löst genom att erbjuda kunderna rabatter om de använder sig av retursystemet. Den ansträngning som användandet av systemet kan innebära för kunden är dock något som kan minskas om retursystemet får en större tillgänglighet vilket är något som också poängteras av RECUP (u.å.).

Om de återanvändningsbara förpackningarna är utformade på ett bra sätt kan ett retursystem också vara positivt för kundupplevelsen. Både Coca Cola i Sydamerika och RECUP använder sig av standardiserade flaskor och muggar mellan olika märken och kafékedjor, vilket Ellen MacArthur Foundation anser ha varit en framgångsfaktor. Muggarna som används av RECUP har inga andra logotyper än RECUP:s egen logotyp (Ellen MacArthur Foundation, 2019). Detta är dock något som verkar ha varit en svårighet inom retursystemet som

samordnas av IVL. I de undersökningar som genomfördes av Antrop lyfte representanter från restaurangerna och kaféerna att möjligheten att ha marknadsföring på muggar har stor

betydelse för restaurangerna (Antrop, 2020). Eftersom denna egenskap är något som ses som en framgångsfaktor av Ellen MacArthur Foundation (2019) skulle det dock kunna tänkas att detta problem går att lösa.

5.2 Överrepresentation av svar från vissa grupper

Sättet som enkäten delats på gör att det är svårt att veta hur många personer som tagit del av den, vilket gör att det också är svårt att beräkna svarsfrekvensen. Sättet som enkäten spridits på, till exempel i grupper där deltagarna endast består av kvinnor, kan också ha bidragit till en snedfördelning i svar i förhållande till kön och studieinriktning. För att få en inblick i hur stor påverkan detta kan ha fått för svaren på enkäten jämfördes hur kvinnor svarat på vissa av frågorna i enkäten i förhållande till hur alla respondenter svarat på samma frågor. Detta gjordes även för studenter som går en utbildning med hållbarhetsinriktning, dit “Engineering (civil- eller högskoleingenjör) with sustainability profile”, “International master, engineering with sustainability profile” samt “Environmental Science” räknades med. Totalt svarade 146 kvinnor (67,3 procent) och 62 personer med hållbarhetsinriktning (28,6 procent) på enkäten.

För frågan om respondenten i dagsläget tar med sig en egen termos eller mugg vid köp av take away-dryck kunde inte någon större skillnad ses mellan de olika grupperna. Även frågan om respondenten skulle kunna använda sig av retursystemet för take away-förpackningar jämfördes vilket presenteras

(21)

16 i figur 9. Där sågs den största skillnaden att personer som går en utbildning med

hållbarhetsinriktning verkade vara något mer villiga att använda retursystemet än övriga grupper.

Figur 9: Total svarsfördelning för frågan om respondenten skulle kunna tänka sig att använda retursystemet för take away-förpackningar samt svarsfördelning för kvinnor respektive personer som går en utbildning med hållbarhetsinriktning.

6. Diskussion

Enligt Fjelkegård och Persson (2016) är attityder svåra att mäta eftersom dessa inte är observerbara. Just attityder och åsikter är något som försökte undersökas i den genomförda enkäten. Vid undersökningar av attityder är det även svårt att utvärdera svaren eftersom det bara är respondenten själv som är medveten om svarens giltighet. Det verkar också vara så att attityder inte alltid är direkt kopplade till det faktiska beteendet vilket skulle kunna ha

betydelse för denna undersökning om personer anser sig vara positivt inställda till

retursystemet men inte skulle använda det i verkligheten. Faktorer som kan påverka hur stark kopplingen mellana attityd och beteende är kan bland annat vara att undersökningen inte har givit en rättvis bild av attityderna eller att undersökningen inte gjorts till ett tillräckligt tydligt attitydobjekt (Fjelkegård & Persson, 2016).

I fallet med den enkätundersökning som genomfördes inom ramarna för denna rapport är det en ytterligare svaghet att den totala svarsfrekvensen inte kan beräknas. Svarsfrekvensen skulle kunna beräknas för de mejlutskick av enkäten som gjordes, men enkäten spreds också i större facebookgrupper samt med hjälp av profildelning på Facebook där svarsfrekvensen inte kan beräknas. Sättet som enkäten delades på kan också ha bidragit till en

(22)

överrepresentation av svar från vissa grupper. Till exempel delades enkäten i grupper där medlemmarna endast består av kvinnor och mejlutskick gjordes till studenter som går en utbildning med hållbarhetsinriktning. Eftersom endast ett fåtal studentsektioner delade enkäten till sina medlemmar kan även detta ha bidragit till att enkäten i större utsträckning spreds till personer med vissa inriktningar på sin utbildning. Skillnad i svar mellan olika grupper presenterades under avsnitt “5.2 Överrepresentation av svar från vissa grupper”, men här jämfördes endast statistik för två olika frågor. Det är möjligt att skillnad i svar mellan olika grupper kan ha framträtt i frågor som inte undersöktes i detta avsnitt. Ytterligare en svårighet som kan tänkas ha uppstått vid genomförandet av denna enkät är att respondenterna eventuellt har andra egenskaper eller synpunkter än de personer som inte besvarade enkäten.

Enkäten som genomfördes inom ramarna för denna rapport behandlar endast ett väldigt litet urval i förhållande till det totala antalet studenter på universitet och högskolor i Sverige.

Därmed går det inte heller att dra slutsatser om att dessa resultat representerar synpunkterna för alla studenter på svenska universitet och högskolor. Något som däremot stödjer det resultat som presenterats är att identifierade faktorer till viss del stämmer överens med faktorer som identifierats under de tre undersökningar som genomfördes av Antrop under år 2019.

7. Slutsats

Av de 217 respondenterna till enkäten som spreds till studenter på högskolor och universitet i Sverige svarade en stor andel de någon gång köper take away. Av de som svarade på enkäten var det endast 8,3 procent som angav att de definitivt inte skulle kunna tänka sig att använda retursystemet som samordnas av IVL. Det som framkom av enkätundersökningen var att respondenterna värderar att retursystemet är enkelt och praktiskt att använda som mest.

Faktorer som lyftes var bland annat att behöva bära den använda matlådan eller muggen innan den lämnas tillbaka och att komma ihåg att lämna tillbaka artikeln. För 17,5 procent hade tillgängligheten också en stor betydelse. Det är möjligt att en god tillgänglighet även skulle underlätta för användarna vid återlämnandet av de använda artiklarna och att kunderna därmed inte behöver bära på dessa artiklar under lika lång tid. Andra faktorer för att göra retursystemet lätt att använda som lyftes i den genomförda enkäten var att appen är lätt att använda samt att medarbetarna på restaurangerna och kaféerna är behjälpliga vid

användandet av systemet.

För materialvalet lyfte ett flertal respondenter att de hade betänkligheter gällande hygienen för artiklarna inom systemet. Detta innefattade även att artiklarna ser fortsatt fina ut (till exempel att de inte får några fläckar) med kontinuerlig användning. I den genomförda enkäten fick respondenterna också ange vilka material de skulle kunna tänka sig att använda för matlådorna och muggarna inom retursystemet, där bambu, metall, plast och glas var de vanligaste svaren. Det fanns dock ett antal respondenter som påpekade att det enskilda materialet hade mindre betydelse än de egenskaper som artiklarna har. Respondenterna fick också besvara en fråga gällande vilka egenskaper de ansåg viktigast att artiklarna inom retursystemet har. En relativt stor andel av respondenterna angav svar som kan kopplas till

(23)

18 att artiklarna ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. En annan kategori av svar

behandlade användningen av artiklarna, till exempel genom att matlådorna och muggarna är hållbara så att de inte läcker, att de inte väger för mycket samt att de går att använda i en mikro. Ett flertal respondenter svarade även på denna fråga att hygienen hade stor betydelse.

Till sist kan det även lyftas att de respondenter av enkäten som inte använt sig av

retursystemet fick ange varför de inte använt systemet. För de respondenter som besvarade denna fråga verkade den huvudsakliga anledningen vara att de inte visste om att

retursystemet fanns. Det är möjligt att även detta är en faktor att ha i åtanke för retursystemets fortsatta utveckling.

(24)

Referenser

Antrop (2020) Sammanfattning leverabler. Dokument erhållen från IVL.

Bocken, N. M. P.; de Pauw, I; Bakker, C & van der Grinten, B (2016). Product design and business model strategies for a circular economy. Journal of Industrial and Production Engineering, 33(5), pp. 308-320.

Compass Group (u.å.). Sveriges Lantbruksuniversitet. Tillgänglig på internet:

https://www.compass-group.se/MatDryck/Restauranger/uppsala/slu/ (hämtad 2020-04-22)

Ellen MacArthur Foundation (2019). Reuse - Rethinking Packaging. Tillgänglig på internet:

https://www.ellenmacarthurfoundation.org/publications/reuse (hämtad 2020-04-22)

Europaparlamentet (2019). Parlamentet godkänner förbud mot “slit-och-slängplast”.

Tillgänglig på internet: https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-

room/20190321IPR32111/parlamentet-godkanner-forbud-mot-slit-och-slangplast (hämtad 2020-03-23)

European Commission (2019). Annex to the press release: Directive on the reduction of the impact of certain plastic products on the environment - Summary and Main Outcomes.

Tillgänglig på internet:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/api/files/attachment/857209/Annex.pdf.pdf (hämtad 2020-03-27)

European Commission (2020a). EU Circular Economy Action Plan. Tillgänglig på internet:

https://ec.europa.eu/environment/circular-economy/ (hämtad 2020-03-23)

European Commission (2020b). A new Circular Economy Action Plan: For a cleaner and more competitive Europe. EUR-lex. Bryssel. Tillgänglig på internet: https://eur-

lex.europa.eu/legal-content/EN/ALL/?uri=COM:2020:98:FIN (hämtad 2020-03-23)

Håll Sverige Rent (2019). Lika mycket kaffe men färre muggar - En kopprapport från Håll Sverige Rent. Tillgänglig på internet:

https://www.hsr.se/sites/default/files/kopprapporten_digital_hall_sverige_rent.pdf (hämtad 2020-03-23)

IVL (2020a). Retursystem för take away-förpackningar testas. Tillgänglig på internet:

https://www.ivl.se/sidor/aktuell-forskning/forskningsprojekt/avfall-och- atervinning/pantsystem-for-take-away-forpackningar-

testas.html?fbclid=IwAR2xNQ93uas_ZiDgc9HBnSdsi2P2Ux1DaiMWQ6I53uTDRjaU7LvX nZ_k5hg (hämtad 2020-03-23)

(25)

20 IVL (2020b). Information till kunder om muggar, lådor och retursystemet. Tillgänglig på internet: https://www.ivl.se/sidor/aktuell-forskning/forskningsprojekt/avfall-och-

atervinning/pantsystem-for-take-away-forpackningar-testas/information-till-kunder-om- muggar-lador-och-retursystemet.html (hämtad 2020-05-01)

Livsmedelsverket (2019). Hygienregler - Företagets egen kontroll. Tillgänglig på internet:

https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/lokaler-hantering-och- hygien/hygienregler---foretagens-egen-kontroll (hämtad 2020-05-12)

Livsmedelsverket (2020). Livsmedelslokaler och livsmedelshygien. Tillgänglig på internet:

https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/lokaler-hantering-och-

hygien/livsmedelslokaler-och-livsmedelshygien?AspxAutoDetectCookieSupport=1 (hämtad 2020-05-12)

Kirchherr, J & Piscicelli, L (2019). Towards an education for the circular economy (ECE):

five teaching principles and a case study. Resources, Conservation and Recycling, 150, 104406.

Korhonen, J; Honkasalo, Antero & Seppälä, Jyri (2018). Circular economy: the concept and its limitations. Ecological Economics, 143, pp. 37-46.

Fjelkegård, L & Persson, A (2016) ‘Enkätmetodik’, Persson, A (red.) Frågor och svar - om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar. Statistiska centralbyrån, pp. 134-138.

Tillgänglig på internet:

https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d674ce728e4145f/ov9999_2016a01_br _x08br1601.pdf (hämtad 2020-04-20)

Recup (u.å.). Recup - Munich, Germany. Tillgänglig på internet: https://make-the-planet- great-again.com/recup (hämtad 2020-05-15)

Regeringskansliet (2020). Isabella Lövin värd för möte om cirkulär ekonomi.

Pressmeddelande från Miljödepartementet. Tillgänglig på internet:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/isabella-lovin-vard-for-mote-om- cirkular-ekonomi/ (hämtad 2020-04-16)

Rodriguez-Anton, J.M; Rubio-Andrada, L; Celemín-Pedroche, MS & Alonso-Almeida, MDM (2019). ‘Analysis of the relations between circular economy and sustainable

development goals’, International Journal of Sustainable Development & World Ecology, 26(8), pp. 708–720. doi: 10.1080/13504509.2019.1666754.

Ungerman, O & Dědková, J (2020) ‘Model of the circular economy and its application in business practice’, Environment, Development & Sustainability, 22(4), pp. 3407–3432. doi:

10.1007/s10668-019-00351-2.

(26)

Vinnova (2019). Utveckling, test och utvärdering av pantsystem för flergångsanvändning.

Tillgänglig på internet: https://www.vinnova.se/p/utveckling-test-och-utvardering-av- pantsystem-for-flergangsanvandning/# (hämtad 2020-04-01)

21

(27)

2020-05-29 Bilaga 1: Survey - Reuse of take away-packaging

Habits and single-use packaging

Bilaga 1: Survey - Reuse of take away- packaging

IVL, the Swedish Environmental Research Institue, is conducting a research project regarding a system of reuse for take away packaging. At restaurants and cafés where the system has been implemented, food containers and beverage cups can be picked up and returned to any of the restaurants within the system after the purchase for cleaning and reusage. The purpose is to reduce the use of disposables and thereby reducing resource utilization and littering.

This survey is directed towards university students in Sweden, with the purpose of investigating their attitudes regarding a system of reuse for take away packaging. It's conducted within the framework of a Bachelor Thesis at the Energy and Environment Engineering Programme at KTH.

It takes about 10 minutes to complete the survey. It begins with general questions regarding your habits and is followed by specific questions regarding the system of reuse and the specific sites where it's tested. All answers are anonymous unless the respondent choose to disclose their contact information at the end of the survey.

If your habits and/or attitude have changed due to the Corona virus, please answer the survey with your regular habits and attitudes in mind.

The ones conducting this survey are Siri Sinimaa and Jean-Ling Yeung. For questions and feedback, feel free to email us at jlyeung@kth.se or sinimaa@kth.se.

If you want to read more about the project:

https://www.ivl.se/sidor/aktuell-forskning/forskningsprojekt/avfall-och- atervinning/pantsystem-for-take-away-forpackningar-testas.html?

fbclid=IwAR2xNQ93uas_ZiDgc9HBnSdsi2P2Ux1DaiMWQ6I53uTDRjaU7LvXnZ_k5hg

*Obligatorisk

(28)

1.

Markera endast en oval.

Multiple times a week Once a week

Once a month

Less than once a month Never

2.

Always

Half of the times or more Less than half of the times I don't bring my own thermos/cup

3.

Multiple times a week Once a week

Once a month

Less than once a month Never

Single-use packaging

Some countries are considering adding a fee for customers who buy beverage or food in disposable single-use packaging. If the customer, in contrast, buy a beverage or food in any type of a reusable alternative, they won't have to pay the fee. How big does the fee need to be in order to make you choose a reusable alternative over a single-use packaging?

How often do you buy take away beverage (including both disposables and bringing your own cup), for example coffe? *

How many of those times do you bring your own thermos or cup?

How often do you buy take away food? *

(29)

4.

1-2 kr 3-4 kr 5-10 kr

More than 10kr I don't know

5.

3-4 kr 5-10 kr 10-20 kr

More than 20 kr I don't know

The system of reuse

Specific questions regarding the system of reuse for take away packaging and its choice of material.

Beverage cups *

Food containers *

(30)

This picture display how the system of reuse for take away packaging works, with the example of a coffee cup. The price you pay the first time you use the system is 30 kr.

Source: https://loop-it.se/

(31)

6.

Yes No Maybe

7.

Digital tokens

If a system of reuse implemented the use of digital tokens, customers who participate in the system get a digital token, namely a virtual cup or a food container when returning a used item. This token can then be used during the next buying opportunity as explained in the picture above.

8.

Negative

1 2 3 4

Positive

9.

Would you consider using the system of reuse displayed in the picture above? *

What to you think would be the biggest obstacle(s) for you to use the system of reuse? *

What is your attitude towards a system of reuse that uses digital tokens? *

Please elaborate

(32)

Materials used for the reusable food containers and beverage cups

The following questions is about what materials you would prefer for the food containers and beverage cups within a system of reuse for take away packaging.

10.

Övrigt:

Markera alla som gäller.

Bamboo Metal Plastic Glass I don't know

11.

Övrigt:

That the material is microwave-friendly That the material is fossil free

That the weight of the cup is light

That the material is recycable or can be repurposed I don't have a preference

I don't know

Which materials can you imagine using for the food containers and beverage cups within the system of reuse for take away packaging? *

Which of the following characteristics of the material used for the food containers and the beverage cups within the system of reuse is the most important to you? *

(33)

Partnercafés and restaurants

The system of reuse for take away packaging are currently tested at the following cafés and restaurants:

Stockholm

The Coffice - KTH goo.gl/maps/cow92N1NhMUCNuDH8 Stories - KTH library goo.gl/maps/7M21erSbnuaNuc8d8 Restauranglabbet - KTH goo.gl/maps/

sB8DJqgfL2oD1W7w9

Snäckviken and Café Dallucci - KTH Södertälje goo.gl/maps/tMdNWUVX6PomWNeg6

MyVegina - Söderhallarna goo.gl/maps/VMZG9Gw8B4UakEWS7 Brekkie STHLM https://g.page/brekkie-sthlm?share

Uppsala

Ulls restaurang - SLU goo.gl/maps/zykDHZBdVZoy52EP7 Café Moccado - SLU goo.gl/maps/dd6zoR8Ay43JFSNg6 Göteborg

Näckrosen - GU goo.gl/maps/2TcFeVAzu8augxu49 Nordish Market goo.gl/maps/vgARxvqmGC7DyBrx8

12.

Coffice, KTH, Stockhollm Stories, KTH, Stockholm

Restauranglabbet, KTH, Stockholm Snäckviken, KTH Södertälje

Café Dallucci, KTH Södertälje

MyVegina, Söderhallarna, Stockholm Brekkie STHLM, Stockholm

Ulls restaurang, SLU, Uppsala Café Moccado, SLU, Uppsala Nordish Market, Göreborg

Näckrosen, Göteborgs Universitet, Göteborg

I haven't visited any of the places (please go directly to the next page)

13.

Yes

No (please go directly to the last question on this page)

Please tick the places you visited during 2020. *

Did you use the system of reuse for take away packaging?

(34)

14.

Övrigt:

Environmental reasons

It seemed economically favorable

Good alternative to bringing my own cup/food container

15.

Negative

1 2 3 4

Positive

16.

17.

Övrigt:

I didn't know that it existed It seemed complicated It was too expensive

If you have used the system of reuse for take away packaging, why did you choose to use the system?

If you have used the system of reuse for take away packaging, how was your experience?

Please elaborate.

If you didn't use the system of reuse for take away packaging, what was your reason for not using the system?

(35)

Personal questions Let's round up!

18.

Övrigt:

Non-binary Female Male

Don't want to say Don't know

19.

Younger than 20 20-30

31-40

Older than 40

What is your gender? *

How old are you? *