2020-11-25 1

Vad är en vetenskap?

• Ontologi (varandet, läran om) Begrepp (språk, innebörd)

• Kunskapsteori/(epistemologi) Teorier om kunskap

• Teori (grand or middle-range theories)

• Metodologi och Metoder

• Tillämpning (praktik/praxis)

Mål med föreläsningen

• Kort inhämta kunskaper om vad som kännetecknar kvalitativt paradigm

• Kunna placera in metoden kvalitativ innehållsanalys – historia, utveckling & bakgrund

• Inhämta kunskaper om tillämpning och presentation, samt litteraturtips

• Bli laddad för att genomföra egen analys

• Digital

Paradigm begreppet

innefattar:

• Världsbild, (förhandsuppfattning) om fo-området styr vad som uppfattas vara forskningsproblem och deras lösningar

• Vetenskaps/kunskapsideal & vetenskapsuppfattning Vad är god forskning? Ethos, förebilder, normer,

metodregler

• Forskarroll

Uppgift, relation till samhälle, etik

Kuhn – normalvetenskap → revolution → paradigmskifte

Kvalitativa metoder och paradigm

• Studier om vad det innebär att vara/existera/leva i världen?

• Ökar kunskap om t.ex.:

• Individuella upplevelser, värderingar, normer och attityder

• Vårdande handlingar och miljö

• Vårdpersonalens medvetenhet och känslighet för patientens situation

• Bemötande, kulturella likheter och skillnader

Skiljer sig från kvantitativa metoder som:

• Bygger på generaliserbara och statistiska data, mätningar, frågeformulär, statistiska analyser

• Jämförelser och samband; säger inget om den unika och individuella personen

Den tredje inriktningen – berättande/narrativ, deltagande

• Människan är sin historia

• Människan är en berättelse

• Människan är en ”röst” (Ricoeur, Habermas, Lyotard)

• ”Andras röster” (Foucault)

Kritisk teori, Deltagande metoder; tex. Photovoice, Public Research Participation

Hermeneutik

• Text - texttolkning

• ”Lived experience”

• Förförståelse

• Avtäcka mening, innebörd och djup förståelse

• Förmedling - språk

• Hermeneutisk cirkel

• Teori/er

• Förmedling och tillägnelse 1900-2002

• Existentiell filosofi

Exempel: Martin Heidegger, Hans-Georg Gadamer, (Ricoeur) & Per-Johan Ödman Gadamer, H.-G. (2004). The Enigma of Health (Third Edition ed.). Cambridge, UK: Polity Press.

Fenomenologi

(se Chreswell, 2018)

• ”Att gå till sakerna själva”.

• Omedelbarhet

• ”Rena” fenomen, medvetande

• ”Life-world”

• Existentialer: levd relation, kropp, tid levd, plats/omgivning och teknologi (van Manen, 1990, 2014).

• Essens

• Forskaren strävar genom öppenhet, följsamhet och intersubjektivitet/sensibilitet att beskriva erfarenheter av det fenomen som är objekt för uppmärksamheten (beforskas).

Fenomenologisk Hermeneutik

Paul Ricoeur

• Människan är tolkande till sin natur

• Berättelsen har en etisk dimension

• Livsvärldsperspektiv →

• Upplevelse/r, innebörd/er av ett möjligt vara/existens i världen

(Tid, plats, kropp, teknologi, relation – a ”taken-for-granted” world! van Manen, 2002 p 150 & 12)

• Vetenskap är ”argumentativ” och kritisk

En förståelseprocess i tre /fem?/ steg

• Naiv tolkning/förståelse –fenomenologisk attityd: öppen, inkännande, intersubjektiv, helhet, förförståelse

• Se Ricoeurs och Gadamer texter om poesi, berättelser, metaforer, konst etc. texten bjuder in!

• Struktur/ella analys/er –objektiv, förklarande, delar, segmentera och abstrahera. Kan vara: Tematisk, Narrativ, Metaforer, Tid, Personliga pronomen, m.m.

• Tolkad helhet (”Comprehensive understanding”) helhet, forskningsfråga, resultat av strukturella analyser, läsning av texter, förförståelse, kritisk reflektion (med andra?)

• Förmedling ”mediation”

• Tillägnelse ”appropriation”;Ökad och kritisk förståelse av oss själva, andra och den värld vi lever i.

Narrativ teori

(se Chreswell, 2018) Hjälp för data-insamling!

• Språkets förmedlande kraft om traditioner, kultur och historia

• Positionering av dig själv som person (identitet)

• Representerar inte verkligheten men ger en bild av den du är, hur du ser på världen och vad som är meningsbärande inom en grupp eller samhälle (Riessman, 1993).

• Bygger på relationen mellan berättare och lyssnare

• En kombination av kronologisk- och icke kronologiskt ordning av händelser

• Har en etisk dimension

Metasyntes

• Nytolkning av studier genomförda med kvalitativa metoder

• Systematisk litteratursökning, värdering och inkludering

• Resultatet ger en utvidgning av tidigare forskningsresultat

• Grund för teoribildning

Litteraturtips:

Egerod, I., Kaldan, G., Lindahl, B., Hansen, B. S., Jensen, J. F., Collet, M. O., . . . Jensen, H. I. (2020).

Trends and recommendations for critical care nursing research in the Nordic countries:

Triangulation of review and survey data. Intensive & Critical Care Nursing, 56

Lindahl, B., Lidén, E., & Lindblad, B. (2011). A meta-synthesis describing the relationships between patients, informal caregivers and health professionals in home-care settings. Journal of Clinical Nursing, 20(3/4), 454-463.

Kvalitativ innehållsanalys

• Ateoretisk, kvantitativ och kvalitativ

• Krippendorf K.H. (2012). Content analysis: an introduction to its methodology. London: SAGE.

Braun & Clarke, 2006; Downe-Wamboldt, B. (1992).

• Elo, S., & Kyngäs, H. (2008, 2014).

• Graneheim, U., & Lundman, B. (2004)

• Graneheim, U. H., Lindgren, B.-M., & Lundman, B. (2017).

• Lindgren, B.-M., Lundman, B., & Graneheim, U. H. (2020). Abstraction and interpretation during the qualitative content analysis process.

International Journal of Nursing Studies, 108.

• Hsieh, H., & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis.

Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288.

Beskriver: ”conventional, directed, or summative”

Innehållsanalys

….var ursprungligen en metod för att

kvantifiera

Mjukvara: Nvivo®, Atlas®, MAXQDA®

Kategorier skall gestalta/fånga idéer, begrepp eller punkter som kunde relateras till hela innehållet och budskapet i materialet (Polit &

Beck, 2012).

Innehållsanalys

..en analysmetod/teknik för objektiv, systematisk och (ursprungligen) kvantitativ beskrivning av det manifesta innehållet i ett kommunikationsinnehåll

I dag existerar det en mängd olika varianter på både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.

”Metod-trogen”???

Vad menas med….

Manifest respektive

…Latent Induktion Deduktion Kategori

Tema

Vad Kännetecknar Kval Innehållsanalys?

Reduktion/kondensation av text

Subkategorier och kategorier (eller ev. subteman / teman) söks

Uttryck och innehåll med liknande budskap grupperas tillsammans,

jämförs med varandra och bildar sedan struktur för resultatet

Forskaren försöker att förhålla sig ”textnära” till det som sägs och till den mening som den som producerat texten ursprungligen menat, dvs. nära data (Burnard 1995).

Naturalistisk ansats (Hsieh & Shannon, 2005)

Kvalitativ innehållsanalys handlar om…

…En systematisk process där man att identifierar, kodifierar och kategoriserar grundläggande mönster eller teman i data

(Patton, 1990; Hsieh & Shannon, 2005).

Hsieh och Shannon (2005) skiljer på tre olika ansatser:

Konventionell (conventional) innehållsanalys

Riktad (directed) innehållsanalys

Sammanfattande (summative) innehållsanalys

Data lämpliga att analyseras är:

Intervjuer Dagböcker, brev Böcker

Tidskrifter /artiklar

och annat kommunicerat material

t.ex. journaler, obs-protokoll & fältanteckningar, riktlinjer, PM…..film, foton?

Analys process/begrepp

Lundman & Hällgren Graneheims (2012) modell:

• Analysenhet texten

• Domän liknande områden i text

• Meningsenhet meningsbärande del

• Kondensering komprimerar

• Abstraktion ”högre logisk nivå”

• Kod märkning/etikett

• Underkategori/kategori ”vad” uppstår ur koder

• Tema ”hur” abstraktion av kategorier

Metodbeskrivning hämtad från artikel SJCS (Lindahl, 2010). Ref 20-21 är Graneheim & Lundmans resp. Hsieh & Shannon’s

artiklar.

...the present analysis is based on a conventional content analysis [21]. This means an inductive approach to the data, i.e. allowing the subcategories and categories to derive directly from the text. The overall aim of qualitative content analysis is description and interpretation of the content – latent or manifest – of a text through a systematic classification process of coding and identifying patterns or themes [20, 21]. The data in the actual study consisted of the text of 35 interviews originally collected by the researcher during 2002-2006.

The interview transcripts were re-read several times and excerpts that described suggestions for improvements in treatment were marked, copied and filed in a single document which displayed each interview separately.

This reduced the text to 110 pages. The next step was to read each interview, mark any sections similar in content and make marginal annotations, i.e.

labelling the sections. Similar labels/utterances were grouped together into sub-categories which were then compared within and across interviews.

Subcategories with similar meanings were gathered together, abstracted and

The start-up process Being in a crisis event Being averse to the technology Being in a training phase

Self and the ventilator

To be an expert in interpreting bodily signals The ventilator representing both freedom and imprisonment

To be involved in the decision-making A wish to be like everybody else

To experience home as a shelter Feelings of at-homeness

To integrate the technology into the home Being locked into the home

To seek knowledge and understanding Gaining new knowledge and educating others Seeking access to new and well-designed technology

To be a good trouble-shooter Being in need of networks for mediating and sharing knowledge

To build up confidence in technology To long for a nice-looking and flexible technology

The ventilator as a vital force To experience safety and security

The need to have people to relate and depend on

Having easy access to hospitals and healthcare system

Being left to ignorance and uncertainty Having support from and access to community services

To communicate and develop relations with professional carers

Table. 2 Description of categories and subcategories (Lindahl, 2010).

Mer exempel: Johansson et al. 2012

till Hsieh & Shannon, 2005).

First, the whole interview text was read through several times open-mindedly and considered before an overall view of the text was reached. From this careful reading, key words or concepts were identified and organised as codes, that is, words and phrases related to the purpose of the study. The codes were then sorted into subcategories and categories, according to differences and similarities. Finally definitions for each category were developed.

Category: Sounds related to the technical equipment Subcategories

• Lacked memories of sounds related to technical equipment

• Frightening thoughts about the meaning of the sound

• Safe and friendly

Kvalitativ innehållsanalys kan resultera i:

- Att modeller skapas

-Sammanställningar/översikter (reviews) av forskningsresultat

-Att implikationer för vårdandet blir tydliga -Guidelines/vårdprogram

-Att personers erfarenheter & upplevelser kan beskrivas

-(kan vara tolkande eller beskrivande enligt Lundman & Hällgren, 2008).

Trovärdighet/validitet (metodkritik)

(2014). SAGE Open, 4, 1-10.

Med hjälp av experter

Noggrann beskrivning av urval och analysprocess & forskningsprocess Diskussioner och samarbete i forskarlaget Noggrann beskrivning av kontext Citat stärker trovärdighet

Överförbarhet…..

Ett exempel

Jag ringde på klockan hela tiden, och sprang vid något tillfälle ut och hämtade personal. Kan ni lyfta upp honom? Kan ni vända honom?

Kan ni mäta syreupptagningen?//

Med timmarna växte rädslan och paniken.//Jag frågade flera gånger om min pappa höll på att dö för att ögonen så…så konstiga ut, //men det var ingen som….som svarade rakt ut på mina frågor. //Det var som om de lekte tysta leken. Ingen var tydlig med att pappa inte skulle klara sig

Påkallar hjälp uppmärksamhet

Vill veta – söker stöd

Personalen undviker Övergiven

Analys: helhet, del, ny helhet!

(vi summerar grund: innehållsanalys)

- Delar, sök och skapa strukturer, sök likheter och skillnader (resultatdel, metod, perspektiv, teoretiska utgångspunkter osv.)

- Sammanställ och presentera, dvs.

skapa ny helhet!

- Tema eller kategorier – metodtrogen?

Analys →fakta, kreativitet, skapande

”Making something of a text (or of a lived experience) by interpreting its meaning is more accurately a process of insightsful invention, discovery or disclosure – grasping and formulating a thematic understanding is not a rule-bound process but a free act of ”seeing”

meaning” (van Manen, 1990).

Smakprov: Borås murala målningar & Tack för

uppmärksamheten!