• No results found

Upphovsrätt: Så behöver den utvecklas

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Upphovsrätt: Så behöver den utvecklas"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Upphovsrätt:

Så behöver den utvecklas

Det upphovsrättsliga skyddet är en rättighet som ofta står i fokus för samhällsdebatten. I sig är det inte konstigt eftersom upphovsrätten kan omfatta allt från datorprogram till design, från tavlor till romaner och från popmusik till instruktionsböcker.

Rättighetens betydelse

I dagens samhälle går upphovsrättsligt skyddade prestationer att tänka bort. I och med att det upphovsrättsliga skyddet omfattar såväl sådant som privatpersoner skapar hemmavid som sådant som företag investerar miljoner i att ta fram finns de upphovsrättsligt skyddade prestationerna överallt i hela samhället. För att en upphovsrättighet ska uppkomma krävs ingen registrering, vilket innebär att det inte går att få någon total bild av hur många upphovsrättsligt skyddade verk det finns.

För den som har en upphovsrätt innebär det en möjlighet att styra över hur det som omfattas av skyddet används. Det kan handla om att man inte vill att ens musik ska användas i ett visst sammanhang eller att en text inte ska publiceras av en konkurrent. Möjlighet att styra innebär att rättighetshavaren kan bestämma villkoren för användning, inklusive om de som använder det skyddade ska betala något eller inte.

Rättighetens reglering och konstruktion

Upphovsrätten har sin kärna i de principer som läggs fast i en internationell konvention, Bernkonventionen. Den har tillträtts av 179 länder, som bildar det som kallas Bernunionen.

Upphovsrättsligt skydd finns alltså i stora delar av världen och skyddet bygger på samma principer. Numera finns också upphovsrätten med i olika handelsavtal.

Bernkonventionen bygger på minimiregler. Det innebär att alla länder som skriver på konventionen har ett ganska stort utrymme att utforma reglerna i den nationella upphovsrätten. Det är några principer som dock måste respekteras. Dit hör att det

upphovsrättsliga skyddet ska uppkomma utan registreringar eller andra formella åtgärder. Dit hör också att alla unionsländer ska ge samma skydd för medborgare i de andra länderna i Bernunionen. Upphovsrätten får alltså en internationell verkan, men det är varje respektive lands egen upphovsrätt som gäller i just det landet.

De olika medlemsstaterna har utvecklat upphovsrättsregler utifrån Bernkonventionen och då använt det handlingsutrymme konventionen ger. De rättsliga skillnaderna har delvis

överbryggats genom ett femtontal EU-direktiv på upphovsrättsområdet. Hit hör till exempel direktiv om skyddstiden, om databaser och om anpassning av upphovsrätten till

informationssamhället.

(2)

2 (2)

Skillnader mellan upphovsrättsreglerna i de olika EU-länderna kan hindra den fria

rörligheten, vilket är ett starkt skäl för att försöka harmonisera reglerna. De direktiv som finns täcker dock inte hela det upphovsrättsliga området. Till detta kommer att EU-domstolen har kommit med domar inom upphovsrätten som rör sådant som i sig inte ligger i direktiven, vilket innebär att exempelvis parodi numera är en unionsrättslig fråga.

Nationellt har vi i Sverige flera egna lösningar på upphovsrättsområdet. Det kan handla om gamla lösningar som ligger kvar i upphovsrättslagen likaväl som att vi i vissa fall har

genomfört direktiv på andra sätt än andra medlemsstater. Ett exempel på det första täcks av en dom (NJA 2016 s. 212) där ett agerande anses vara upphovsrättsintrång, där det i tysk rätt skulle varit tillåtet. Ett exempel ett säreget genomförande av direktiv är den konstruktion för privatkopieringsersättning som valts i Sverige.

Problemen

För svenska företag är det största problemet regleringen av upphovsrätten inom EU. Trots en stor mängd direktiv på upphovsrättsområdet finns ingen enhetlig lagstiftning. Det gör att företagen behöver förhålla sig till 27 olika lagstiftningar. Ett svenskt företag som i sin verksamhet kan komma att använda texter, bilder, datorprogram med mera kan inte utgå från att det som är tillåtet i Sverige är tillåtet i andra länder. Det kan inte heller använda samma typ av avtal i de olika EU-länderna.

Ett företag som är verksamt i USA kan göra en rättsutredning för se vad som är tillåtet och kan använda samma typ av avtal för en den stora amerikanska marknaden. Företag som vill verka i EU får börja med att göra 27 olika rättsutredningar och sen komplettera det med olika avtal. Det är lätt att se den konkurrensnackdel som finns i EU.

Upphovsrättsligt skyddade prestationer är allt viktigare, samtidigt som det upphovsrättsliga skyddet är under starkt tryck i en ny teknisk verklighet. Dagens reglering är inte

teknikneutral.

Förslag på lösningar

Upphovsrätten behöver harmoniseras på EU-nivå på samma sätt som skett med varumärkesrätten. Sverige bör arbeta för tillkomsten av en EU-förordning på

upphovsrättsområdet. Fördelen med en EU-förordning är att samma upphovsrättsliga skydd skulle gälla i samtliga medlemsstater. Det som är skyddat i Sverige är skyddat i Tyskland, det som är tillåtet i Sverige är tillåtet i Frankrike. En ytterligare fördel skulle vara

förutsebarheten, där det idag är oklart vad som är utrymmet för nationell rätt.

Sverige bör också ta en aktiv roll i utvecklingen av de internationella regelverken. Den snabba tekniska utvecklingen innebär behov av att utveckla det upphovsrättsliga

skyddssystemet och denna utveckling bör inte ske i nationella regler utan inom ramen för internationellt harmoniseringsarbete. Svenska företag behöver kunna vara säkra på skydden respekteras och är välfungerande på en internationell marknad.

References

Related documents

När mönsterrätten harmoniserades inom EU var möjligheterna till granskning begränsade, inte minst eftersom digitala verktyg till stora delar saknades. Idag finns goda möjligheter

Trots att det är så mycket som är reglerat internationellt finns det skillnader mellan olika länder, inte minst när det gäller om digitala innovationer kan få patentskydd eller

Uppsatsen kommer initialt framställa en redogörelse för upphovsrättens beståndsdelar och övergripande syfte, detta för att ge läsaren en större förståelse för

Science Center Malmö Museer lanserades 2014 med ett centralt mål att sprida kunskap, väcka engagemang och skapa handlingskraft i frågor kopplade till naturvetenskap och teknik

Konsekvenserna för människors hälsa vid en eventuell framtida flyttning av E10 till Silfwerbrandsgatan-Hjalmar Lundbohmsvägen- Stationsvägen i form av risk för ökat buller

nor som föder underburna barn också förhöjd risk för ohälsa och negativa känslor för sitt barn under de förs ta åren efter födseln [20­22]. På längre

i det fortsatta arbetet kommer spårlinjen och markbehovet för järnvägen att bli mer detaljerat.. Marken kommer att tas i anspråk med äganderätt och behövs bland annat

Samma metod kan användas om man vill räkna antalet örter, bär och mindre objekt men då använder man helst 1,79 meters-pinnen för att inte ytan ska bli för