Dans i grundskolans tidigaste år: Dans i skolan på kommunala skolor respektive friskolor

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Madelen Handell Svensson

Dans i grundskolans tidigaste år

Dans i skolan på kommunala skolor respektive friskolor

Dance in the compulsory school's earliest years

Dance in the school at municipal schools as well as independent schools

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 2010-06-16

Handledare: Torsten Rönnerstrand

Examinator: Adrian Velicu

(2)

Förord

Detta arbete är ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen inriktning estetiskt lärande, Karlstad universitet i Karlstad. Omfattningen är 15 högskolepoäng.

Jag vill tacka min handledare Torsten Rönnerstrand som har stöttat mig och givit mig nya perspektiv på mitt arbete. Ett stort tack till skolor i Karlskoga, Karlstad, Täby och Örebro som svarat på min enkätundersökning med mycket givande och intressanta svar. Likaså till de lärare som under mina universitetsstudier inspirerat mig att skriva detta arbete. Slutligen ett stort tack till Magnus Karlsson och Tina Kling som hjälpt mig att korrekturläsa.

(3)

Abstract

Individualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge.

Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings¹.Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word dance is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person². Dance is something that differs depending on personal experience and which part of the world the dance is performed in. Dance influences the entire body and all senses. Children have a need of movement³.

The purpose of the essay is to describe the situation in municipal schools and independent schools concerning dance. 14 headmasters and 14 primary school teachers have participated in a survey aimed to investigate dance at school.

The result shows that the role of dance at a school varies depending on school and municipality. The biggest responsibility for organizing dance at school is on physical education teachers. Some schools have no dance at all, while other schools have dance regularly scheduled as a endowed as own matter. Independent schools have more regular dance each week. Dance is often included in physical education, or one optional subject.

Compared to municipal schools, private schools often have employed dance teachers and dance is a part of the curriculum. In independent schools, dance is more subject-integrated than in municipal schools. In independent schools the possibilities to try different types of dance are in many cases wider compared to municipal schools, where the focus is mostly on pair dance and traditional dance.

Keywords: Dance, aesthetic learning, municipal schools, independent schools

1 Lija, 2005, sid 7

2 Bjertoft, 2004, sid 6

3 Lilja, 2005, sid 14, 28-29

(4)

Sammanfattning

Individanpassad undervisning är bland det viktigaste för elever. Läraren ska alltid se till varje elevs behov, såväl särskilt behov som utmaning.

Dans är rytmisk kroppsrörelse som ofta utförs till musik. Dans är rörelser, rytm, uttryck för känslor och med kroppen som verktyg. Dans är olika känslor och stämningar som är

ögonblickliga och ogripbara ⁴. Dans väcker känslor som är lättare att beskriva i upplevelser än i ord. Ordet dans definieras olika i olika länder, olika från tid till tid och från person till person

5. Dans är något som är olika beroende på personliga upplevelser och beroende på vilken del i världen som dansen utövas. Dans påverkar hela kroppen och alla sinnen. Barn har behov inom sig att röra sig ⁶.

Syftet med detta arbete har varit att ge en bild av kommunala skolor respektive friskolor i Karlskoga, Karlstad, Täby och Örebro. Genom enkäter till de olika kommunerna (14 rektorer respektive 14 pedagoger för förskoleklass upp till tredje klass) undersöktes dans i skolorna.

Resultatet visar att dans skiljer sig mellan olika skolor och olika kommuner. Största ansvaret för att dans finns i skolans verksamhet ligger hos idrottsläraren. En del skolor har ingen dans alls, medan andra skolor har dans regelbundet schemalagt som eget ämne. Friskolor har mer regelbunden dans varje vecka. Dans finns oftast som en del av idrottsundervisningen, och elevens val. Det som skiljer sig är att friskolor ofta har dans på schemat och anställda danspedagoger. På friskolorna är dans mera ämnesintegrerat än på kommunala skolor. På friskolor finns det i många fall större möjlighet att prova många olika sorters danser i jämfört med de kommunala skolorna då störst fokus ligger på sällskapsdanser och traditionella danser.

Nyckelord: Dans, estetiskt lärande, kommunala skolor, friskolor.

4 Lija, 2005, sid 7

6 Lilja, 2005, sid 14, 28-29

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

2. Syfte och frågeställningar ... 8

2.1 Syfte ... 8

2.2 Frågeställningar ... 8

2.3 Avgränsning ... 8

3. Bakgrund ... 9

3.1 Varför estetiskt lärande? ... 10

3.1.1 Estetiska lärande ... 11

3.1.2 Multipla intelligenser ... 11

3.1.3 Läroplanen ... 13

3.1.4 Barnkonventionen ... 15

3.2 Dans ... 15

3.2.1 Dans byggstenar ... 16

3.2.2 Dans ett språk ... 17

3.3 Effekter av dans i skolan ... 22

3.3.1 Positiva effekter av dans ... 24

3.3.2 Negativa effekter av dans ... 24

4. Metod ... 26

4.1 Metodval ... 26

4.2 Urval ... 26

4.3 Bortfall ... 27

4.4 Datainsamlingsmetod ... 27

4.5 Genomförande ... 27

4.6 Metodkritik ... 27

5. Resultat ... 28

5.1 Dans i Karlskoga, Karlstad, Täby och Örebro ... 34

5.2 Dans som pedagogiskt verktyg ... 35

5.3 Samarbete mellan de olika ämnena ... 35

5.4 Dans ... 35

5.5 Dans en möjlighet för alla ... 36

5.6 Vem ansvarar för dans i undervisningen ... 37

5.7 Dans i skolan rekotrers och pedagogers perspektiv ... 37

5.8 Dans i friskola respektive kommunala skolor ... 37

6. Diskussion ... 39

6.1 Dans i Karlskoga, Karlstad, Täby och Örebro ... 39

(6)

6.2 Dans som pedagogisk verktyg ... 42

6.3 Samarbete mellan de olika ämnena ... 42

6.4 Dans ... 43

6.5 Dans en möjlighet för alla ... 43

6.6 Vem ansvarar för dans i undervisningen ... 43

6.7 Dans i skolan ur rekotrers och pedagogers perspektiv ... 44

6.8 Dans i friskola respektive kommunala skolor ... 44

7. Avslutning ... 45

Litteratur- och källförteckning ... 46

Bilaga 1 ... 48

Bilaga 2 ... 50

Bilaga 3 ... 57

(7)

-7-

1 Inledning

Jag läser till lärare vi Karlstad universitet. Min inriktning var estetiskt lärande och

specialpedagogik. Dessa läste jag under hösten 2008, våren 2009 och hösten 2009. Under min utbildning har jag lärt mig att individanpassad undervisning är något som förespråkas. Det ställer krav på mig som lärare att kunna hitta olika sätt som passar en viss elev. Därför behöver man behärska många olika material och metoder. Det är viktigt att som pedagog använda olika undervisningssätt, så att elever lär för hela livet. Genom att elever får använda många olika sinnen och hela kroppen får de ofta ett långsiktigt och djupt lärande. Att använda sig utav de estetiska ämnena bild, dans, drama, musik och rörelse är något som passar de flesta elever. De estetiska ämnena passar många elever som är i behov av särskilt stöd såväl som särskild utmaning. Det är viktigt att elever får använda alla sinnen som hörsel känsel, lukt, smak och syn.

Dans var ett av de ämnen som jag inte fått så mycket kunskap eller erfarenhet utav tidigare.

Av de estetiska ämnena har dans fått en helt ny mening i mitt liv. Tidigare kunde jag inte förstå hur jag skulle kunna undervisa i dans, under min inriktning utvecklades jag och använde dans som ett pedagogiskt verktyg. Dans är det ämne som jag nu tycker är mest spännande bland de estetiska ämnena. Den kunskap som jag fick under min inriktning är något som jag lärt mig med kroppen, och det tror jag kommer finnas med mig hela livet.

Något jag tycker är spännande och intressant är att få dans integrerat med de andra ämnena.

Exempelvis inom matematiken. De olika geometriska formerna kan man dansa och uppleva med kroppen. Jag tycker att det finns svårigheter med dans i undervisningen, då jag behöver mycket tid till planering och anpassning efter den grupp som jag har just nu. Ofta skulle dans kunna användas mycket mer om engagerad personal fanns och mer tid för planering. Jag vet att det idag skiljer sig oerhört hur dans är en del av skolans verksamhet och det kan skilja sig i samma skolor beroende på personal och olika barngrupper. Därför har jag blivit nyfiken på att undersöka fyra olika kommuner och se hur det ser ut i skolorna idag. Speciellt undrar jag hur det ser ut i kommunerna runt min hemkommun, Karlskoga kommun.

(8)

-8-

2 Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Syftet med mitt arbete är att undersöka vilken plats dans har i undervisning i kommunala skolor respektive friskolor. Jag kommer att undersöka fyra olika kommuner: Karlskoga, Karlstad, Täby och Örebro. Min undersökning kommer även att undersöka om det är någon skillnad på pedagogers och rektorers uppfattning om hur man använder sig av dans i

undervisningen och om man gör det. Om man inte använder sig av dans i undervisningen ska jag ta reda på vad detta beror på. Jag vill undersöka förskoleklass upp till tredje klass.

2.2 Frågeställningar

 Används dans i kommunala skolor respektive friskolor?

 Finns det någon skillnad mellan friskolor och kommunala skolor vad det gäller dans integrerat i den dagliga verksamheten? (Om man inte använder dans i den i skolans dagliga verksamhet, ska jag undersöka vad anledningen är).

 Vilka är skillnaderna och likheterna mellan rektorers och pedagogers uppfattning av dans i undervisningen på kommunala skolor respektive friskolor?

 Vilken betydelse har dans för elevers lärande i skolan?

2.3 Avgränsning

Fokus för mitt examensarbete ligger på att undersöka hur pedagoger och rektorer arbetar med dans i grundskolans tidigare år på kommunala skolor respektive friskolor.

(9)

-9-

3 Bakgrund

Hela livet har vi rörelser i oss. Det börjar med en rörelse och avslutas med en rörelse⁷. Därför tycker jag att dans har en självklar plats i skolan. Alla estetiska ämnen är en viktig del att använda i skolans undervisning. För att kunna förstå hur viktigt det är med de estetiska ämnena tror jag det behövs mer erfarenheter och upplevelser inom de estetiska ämnena. Alla intryck vi får i livet omfattas av rörelser, likaså relationer till varandra. Vi uttrycker våra känslor med rörelser, en smekning eller ett slag. Det har betydelse hur man formar handen och vilken kraft man har i handen. Barn som inte kan kommunicera med ord kommunicerar med sin kropp. Många skolor har mer och mer tagit in dans på schemat som en självklar plats, men fortfarande är det många som är tveksamma till dans som egenämne.

Min egen erfarenhet av dans integrerat i undervisningen före min utbildning var inte så omfattande. Jag uppfattar dans som sällskapsdans, t.ex. bugg, vals osv. Mina erfarenheter av dans i skolan är att elever endast får tillgång till detta via temadagar eller vid ett fåtal tillfällen under idrottslektionerna. Min upplevelse är då att man bara använder sig av sällskapsdanser och traditionella danser. Min erfarenhet efter att ha läst kursen estetiskt lärande under utbildning på universitet är att dans är så mycket mer än sällskapsdans och traditionella skoldanser. Det finns många olika sorters dans, framför allt den konstnärliga dansen. Med konstnärlig dans menar jag att det inte finns något rätt eller fel vad det gäller antal steg, eller en viss stegföljd eller en viss takt. Den fria dansen eller den konstnärliga dansen handlar om att utgå från sig själv och från sina elever, var gruppen befinner sig här och nu, och använda det som verktyg i skapandet av den fria dansen.

7 Lilja, 2005, sid 7

(10)

-10-

3.1 Varför estetiskt lärande?

Flow kan uppnås med de estetiska ämnena⁸. Flow är ett optimalt tillstånd för lärande, utveckling och belåtenhet. Det skapar välbefinnande och trivsel. Det dämpar även stressen i skolan och ökar engagemanget och motivationen. I de estetiska ämnena finns det inga färdiga lösningar utan det finns många olika möjligheter. Positiv psykologi är det optimala för mest effektivt lärande, en blandning mellan positivt och negativt tänkande.

Flow är ett psykiskt tillstånd som uppstår då en person tillräckligt medvetet ägnar sig åt en verksamhet, med det definierade målet. Flow är en känsla av att ens förmågor räcker till för att klara en utmaning man står inför. Koncentrationen är på hög nivå, medvetenheten ökar och eleven känner tillfredställelse inombords⁹.

Flow är en optimal upplevelse: en känsla av att ens förmåga räcker till för att klara av den utmaning man står inför. Koncentrationen är så intensiv att uppmärksamheten inte räcker till för ovidkommande saker. Medvetenheten om det egna jaget försvinner och tidsuppfattningen förvrängs. De aktiviteter som skapar en sådan upplevelse är så tillfredställande att man är villig att utföra dem för deras egen skull utan sidoblickar på vad man kan vinna på det, eller på att de eventuellt är svåra eller farliga¹⁰.

Förutsättningar för flow

 Goda möjligheter att ta egna initiativ till att styra sig själv – med ansvar för omgivningen

 Konkreta, energigivande mål

 Hanterliga, obyråkratiska regler

 Möjlighet att anpassa kraven till kompetensen

 Tydlig, icke-krävande information om hur bra man klarar sig

 Avlägsnande av distraktionsfaktorer för att möjliggöra koncentration ¹¹.

8 Linder, Breinhild Mortensen, 2008, sid 100

9 Csikszentmihalyi, 2006, sid 10-11

10 Csikszentmihalyi, 2007, sid 10-11

11 Linder, 2008, sid 110-111

(11)

-11-

3.1.1 Estetiskt lärande

De estetiska ämnena innebär bild, dans, drama, musik och rörelse¹². Estetiskt lärande är en skapande process, vilket utvecklar de flesta personer både individuellt och i grupp. En människa har behov av att uttrycka sig genom konstnärliga uttryckssätt. Vägen till

slutresultatet, processen, kan ofta vara det viktiga och inte slutresultatet i sig. Man är olika som person och löser därför uppgifter på olika sätt. Det är viktigt att som pedagog inte sätta stopp för den skapande processen, utan låta barnen skapa. Kunskap är något alla människor söker. Genom att använda olika sinnen får man mera kunskap. Motivation och att skapa lusten till lärande är det viktiga ¹³.

Barn har rätt till estetiska uttrycksformer i skolan; pedagoger och elever kan använda dem i alla ämnen. Barn och pedagoger är på samma nivå inom dansen där man skapar en gemensam värld för lärandet genom skapandet. Lärarna tar en roll i dansen tillsammans med barnen.

Barnen blir medveten om olika val man måste ta ställning till och vilka konsekvenser olika val får. Barnen blir medvetna om de val de gjort och hur det påverkar andra människor. Att man har ett ansvar för det man skapar och hur det påverkar andra människor¹⁴.

3.1.2 Multipla intelligenser

Howard Gardners skriver om de åtta intelligenser som en människa har: bild, jaget, kropp, kultur, musik, människan, natur och språk. En människa har ofta förmågan till alla typer av intelligenser. Det är vanligast att en människa har några få intelligenser som är mer bemärkta än andra. De olika intelligenstyperna har sin grund i medfödd, biologiskt och uppfostrad ¹⁵.

Bild

Intelligenstypen om bild innebär att människan lär sig genom bild och visuella hjälpmedel.

Personer med denna intelligens lär sig genom bilder, diagram, filmer och demonstrationer.

12 Alerby, Elidottir, 2008, sid 15

13 Alerby, m.fl. , 2008, sid 16, 47

14 Linder, m.fl. , 2008, sid 107-111

15 Berefelt, 1993, sid 55

(12)

-12-

Den människan kommer ihåg saker genom att se bilder i huvudet eller rita. Behöver arbeta i en kreativ miljö med mycket bilder ¹⁶.

Jaget

Denna människa är bestämd av sig och arbetar mot personliga mål. De tycker ofta att det är lättare att arbeta ensam och i tysthet. Personen är ofta självständig och ganska ensam. Man behöver ofta få arbeta i sin egen takt och relatera det den lärt sig till något som den upplevt¹⁷.

Kroppen

Intelligenstypen som lär sig bäst genom kroppen har nytta av fysiska upplevelser som att röra, känna, hålla, göra och få praktiska övningar. Man lär sig bäst genom att använda kroppen för att lära in. För att lära in tar man hjälp av tydligt kroppsspråk och gester. Genom att röra sig får människan, med kroppen som intelligens, bästa tankar och idéer ¹⁸.

Kultur

Intelligens om kultur innebär att man är en matematisk och logisk människa. Man har många frågor och är bra på att lösa gåtor. Människor med intelligens i kultur är bra på att

experimentera, logiska och se numriska mönster. Människan söker för att hitta samband mellan delar av information. Man tycker om att ha ordning och reda, skriva listor, ta en sak i taget. Personen lär sig bäst genom att anteckna, skriva punktlista, gruppera och ordna fakta ¹⁹.

Musikalisk

Den musikaliska intelligensen innebär att man lär sig genom musik och rytmer. Man överför information genom ljud, sång, musik, lyssna, rytmer och ramsor. Man kommer lättare ihåg saker genom att repetera saker för sig själv rytmiskt, man jobbar bäst med musik i

bakgrunden. Viss typ av musik kan förbättra inlärningen ²⁰.

17Berefelt, 1993, sid 57

19 Gardner, 1996, sid 156-165

(13)

-13-

Människor

Det finns en intelligens som handlar om människor. Det betyder att man drar nytta av andra människor, man är ofta utåtriktad, tycker om att arbeta, lära, hjälpa och vara med människor.

Man lär sig genom att arbeta med andra, diskutera, debattera och försöka förstå personerna man läser om ²¹.

Språk

Den språkliga intelligensen handlar om ord, och om att ta in kunskap genom att skriva, läsa och tala. Har man språklig intelligens lär man sig genom att anteckna, läsa, lyssna, diskutera, debattera, intervjua, besvara skriftliga frågor och skriva om ämnet ²².

Natur

En intelligens lär sig genom natur. Man vill oftast vara utomhus. Lär sig bäst genom att praktiskt undersöka, använda miljön, tillbringa mycket tid utomhus, samla på saker och analysera ²³.

3.1.3 Läroplanen

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse ²⁴. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och

värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet²⁵.

23 Gardner, 1996, sid 67-71

24 Utbildningsdepartementet, 2006, sid 3

(14)

-14-

Demokratiska arbetsformer ska genomsyra hela skolan, eleverna ska förberedas på ett aktivt deltagande. Eleverna ska utvecklas genom att ta ett personligt ansvar. Planering och

utvärdering av den dagliga verksamheten ska eleven och läraren göra. Eleven ska aktivt delta i den dagliga verksamheten genom att få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter.

Utbildningen ska överföra och utveckla ett kulturarv, värden, traditioner och kunskaper ²⁶.

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen ²⁷.

Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper ²⁸.

Gemensamma erfarenheter, den sociala och kulturella värld som skolan bestå av skapar utrymmer och förutsättning för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Skolan skall stimulera varje elev ur såväl praktiska, sinnliga och estetiska aspekt. Elever skall få uppleva olika uttryck för kunskap. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet ²⁹. Läraren ska utveckla lust att lära. Skolans verksamhet ska skapa en personlig trygghet och självkänsla hos varje individ. Varje individ ska göra framsteg och övervinna svårigheter. Nya metoder ska prövas och utvecklas i skolan³⁰. Grundskolans mål är att utveckla elevers förmåga till kreativt skapande och öka intresset för att ta del av kommunens kulturutbud. Elever ska även kunna utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik och dans. Elever ska ha fördjupad kunskap inom några

ämnesområden efter eget val. Riktlinjer som skolan arbetar efter är att varje elev ska få pröva olika arbetsätt och arbetsformer ³¹. Skolan skall även sträva efter att varje elev ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden³².

29 Utbildningsdepartementet, 2006, sid 6-7

31 Utbildningsdepartementet, 2006, sid 9-10

(15)

-15-

3.1.4 Barnkonventionen

Barnkonventionen inriktar sig på individen, det enskilda barnet. Det inkluderar alla typer av mänskliga rättigheter: ekonomiska, sociala, politiska, medborliga och kulturella³³. De länder som är en del av konventionen ska göra det yttersta av sin förmåga för att säkerställa barnets överlevnad och utveckling³⁴. Principen om rätten till att fritt uttrycka sin åsikt och att bli hörd förutsätter att såväl myndigheter och kommuner aktivt arbetar för dessa genomföranden³⁵. Konventionsstater skall vidta alla lämpliga lagstiftnings återgärder, administrativa återgärder och andra återgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om kulturella rättigheter skall konventionsstater vidta sådana återgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där det behövs, inom ramen för internationellt samarbete³⁶.

Mänskliga rättigheter skulle kräva att politiker gav utrymme för barns intressen. Barn har rätt att få sina grundläggandebehov tillgodosedda, att få skydd mot utnyttjande och diskriminering, att få uttrycka sin mening och bli respekterade ³⁷.

3.2 Dans

Dans är något som man kan göra till musik, men även utan. Dans som konstform är att uttrycka sig med kroppen. Det finns olika typer av dans och olika stilar. Dans handlar mycket om rytm, frihet, kroppskontakt, musik och glädje. Varje kultur har en egen dansstil, t.ex. runt granen, midsommardans och folkdans. Dans är ett kulturarv som förs över från generation till generation. Kommunikation kan uppstå i dans utan att vara verbal ³⁸.

Det finns många olika slags dans; klassisk balett, jazz, barndans, danslek, vals, samba, bugg, konstnärlig, sällskapsdans, folkdans, pardans med flera³⁹. Dans i detta examensarbete handlar främst om konstnärlig och improviserad dans. I sällskapsdanser är det ett visst antal steg till

33 Regeringskansliet, 2006, sid 7

38 Nipsust, 2007

(16)

-16-

en viss sorts takt, medan dans som konstform utvecklar en rörelse från den inre känslan. Det är mycket viktigt att elever får röra sig, inte bara i den traditionella klassrumsmiljön. Där läraren står längst fram och elever sitter stilla i sina bänkar.

3.2.1 Dansens byggstenar Rudolf Laban

Rudolf Laban föddes 1879 och var dansteoretiker som analyserade och noterade kroppens rörelser. Han utforskade kroppens rörelsemöjligheter. Människan kan med kroppens rörelser skapa rummet. Han utvecklade ett notationssystem för dans och rörelser⁴⁰. Dansens

byggstenar består utav: kropp, rum, tid, kraft och relationer⁴¹.

Kropp

Kroppen används som verktyget i dansen som en del eller en helhet. Dans handlar om att våga upptäcka kroppens möjligheter. Kroppens rörelsemöjligheter kan användas i sina delar och i sin helhet. I dansen arbetar man med kroppens möjligheter med olika fokus på rörelse, tid och rum. I dansen kan man använda hela kroppen eller fokusera på delar av kroppen. Som en musiker har sitt instrument som verktyg, har man i dansen kroppen som verktyg. Det har betydelse hur man formar handen om det ska bli en smekning eller ett slag⁴².

Rum

Rummet påverkar dansen genom att man kan använda olika rum. Kroppen har möjlighet att välja i rummet, genom att arbeta i olika riktningar eller att välja att arbeta med rummets möjligheter. Rummets dimensioner i dansen är nivå, väg och riktning. Rummet kan vara ett traditionellt rum inomhus eller ett rum utomhus. Rummet varierar och påverkar hur vi förhåller oss. Det är viktigt att använda olika rum att träna i. Rummet kan vara en danslokal eller klassrummet, det är även viktigt att använda andra mer icke-traditionella rum⁴³.

40 Hjort, 1993, sid 244, 313-314

(17)

-17-

Tid

Tid i dansen används som konstruktion i förhållande till den personliga tiden. Tiden kan delas in i taktart, takt, puls, tempo, rytm och fras. Tiden kan användas i musik, eller den tysta tiden.

Tiden i dansen kan användas som då, nu och sedan. Var och en har en egen personlig tid.

Sedan finns klocktiden och i dansen är tiden alltid närvarande. Tid kan t.ex. vara långsam, snabb eller medel⁴⁴.

Kraft

Rörelsernas förutsättningar består av vilja, energi och kraft. I dansen består en rörelse av:

dynamik, rörelsekvalitet, dynamik och statiskt dansande. Kraft kan t.ex. vara försiktig, stark eller svag ⁴⁵.

Relationer

I skapandet av dansen handlar det ofta om relationer till andra människor. Dansen är alltid beroende av relationer, relationer till varandra och relationer till varandra i rummet. Hur man använder rummet i förhållande till andra människor⁴⁶.

3.2.2 Dans ett språk

Dans är en av de äldsta formerna av kommunikation. Genom dans lär vi oss hur och vad vi kommunicerar och att alla människor har olika språk⁴⁷. Språk handlar inte bara om ord och meningar, dans ger uttryck för det inre språket, ett språk som man kan använda oavsett vem man pratar med⁴⁸. För att pedagoger ska kunna lära ut effektivt krävs det att man pratar olika språk, en balans mellan praktisk och teoretisk inlärning. Människor tolkar det mänskliga språket på olika sätt, det gör vi även med kroppsspråket. Genom dansen blir kroppsspråket mer tydligt och vi kan lättare uttrycka det budskap vi vill förmedla. Givetvis kan vi aldrig vara

46 Ericson, 2000, sid 38

47 Björklund Dahlgren, 1990, sid 1

48 Lilja, 2000, sid 52-53

(18)

-18-

säkra på att det budskap vi vill ha fram tolkas på det sättet vi vill, men genom dansen är det lättare att tolka budskapet ⁴⁹.

Det är viktigt att tänka på att samma ord och budskap kan betyda olika saker beroende på vilken person man kommunicerar med. Kommunikation med dans ger en hög grad av

tolkningsutrymmen för olika människor. Det språkliga går att översätta direkt från ord till ord, men i dansen går det aldrig att översätta exakt. I dansen kan man vara utövare som förmedlar ett budskap ⁵⁰.

Genom dans kommunicerar man med andra, men det viktigaste är att kunna använda dansen och kombinera den med sina individuella förutsättningar, att kommunicera med sitt inre språk⁵¹. Elever ökar sin tolerans mot olika sätt att uttrycka sig genom att uttrycka sig med dans. De kan även senare söka mer kunskap om dans genom att pedagoger gör elever intresserade. I början är de oftast oroliga, men med tiden vågar de mer, t.ex. större rörelse, våga ta plats i rummet. Detta kan stärka elevers självförtroende ⁵².

3.3 Dans i skolan

På 1600-talet betonade Johan Amos Comenius vikten av att använda de olika sinnena i undervisningen och inte enbart ord. Han är känd för sin undervisningslära. Han menar att undervisningen bör utgå ifrån dramatisering och ett konkret undervisningssätt. Efteråt bör orden komma som tillägg ⁵³. En estetisk handling innehåller kropp, tanke och känsla som samspelar. När man dansar använder man sig av sina kunskaper och erfarenheter.

Erfarenheter i världen får vi framför allt genom vår kropp ⁵⁴.

Läraren sätter upp mål utifrån den fas gruppen befinner sig. Det är olika förutsättningar beroende på var gruppen och individen befinner sig. Läraren använder sig utav individens förutsättningar och gruppens möjligheter för mottagande och uttryck. Reflektion efter varje övning skapar förutsättningar för utvecklingsmöjligheter. Dansen kan också användas som ett

49 Lilja, 2000, sid 10

50 Ericson, 2000, sid 7, 35, 38

51 Lilja, 2000, sid 10

52 Bjareneberg, 2008, sid 7

53 Grönlund, 1999, sid 189

54 Grönlund, 1999, sid 193

(19)

-19-

medel att förstå andra ämnen eller områden, med hela sig själv ⁵⁵. Genom dans lär man sig att relatera sitt inre jag till den yttre världen. Man tar emot intryck som man reagerar på och visar inre impulser utåt. Dans är olika faser av människans liv. Barnen ska i skolan få utrymme att skapa förutsättningar för att erbjudas estetiska upplevelser. Lärarens uppgift blir då att erbjuda estetiska upplevelser, men även få barnen att skapa, utveckla och reflektera över egna

uttryck⁵⁶.

3.3.1 Dansens historia Isadora Duncan

Isadora Duncan föddes 1877 i San Fransisco. Hon uttryckte känslor genom dans. Dans var en konst att uttrycka sig personligen igenom. Isadoras inspirerades av antiken, grekiska

mytologin och havet. Hon dansade ofta barfota och barbent. Hon utvecklade egna

dansrörelser. Något som kännetecknade Isadora var att hon experimenterade med dansscenen genom att använda sig utav ljuseffekter och grundläggande rörelser. Hon ansåg att alla barn har rätt till dans. Hennes karriär varade mer än 25 år ⁵⁷.

Vera Alexandrova

Vera Alexandrova var född i Ryssland och var dansös och danspedagog. Hon hade en egen dansskola i Stockholm på 1920-1930 talet. Många betydelsefulla koreografer och danspedagoger har fått sin första utbildning i hennes danskola. Alexandrova inspirerades av Isadora Duncan. En viktig del i

dansundervisningen är synen på barn och tron på barnets inneboende förmågor. Hon hade stor respekt för barn och tron på deras skapande kraft och integration. Hon ansåg att dansen redan ursprungligen finns hos barnen, och pedagogers uppgift är att locka fram den. Naturen är en viktig inspirationskälla.

Hon ville också föra ut dansen som konstnärligt uttryck till nya grupper i samhället ⁵⁸.

56 Hjort, 1993, sid 197

57 Wahlström, 1979, Sid 57-59

(20)

-20-

Eva Dahlgren

Eva Dahlgren var elev hos Vera Alexandrova. Under 1930-1940 talet var hon dansös vid operan i Rom. Eva arbetade som barndanspedagog och koreograf. Hon arbetade för att sprida dansen till samhället. Eva Dahlgren startade flera dansskolor i flera kommuner i Sverige. På 1960-talet grundade hon barnbalettgruppen. 1978 ledde hon initiativ till att obligatorisk dansundervisning infördes i Skellefteås kommuns grundskolor under ledning av danspedagog. Hon inspirerades av den norrländska naturen⁵⁹.

Cecilia Björklund Dahlgren

Cecilia Björklund Dahlgren utarbetade metodiken för klassundervisningen på lågstadiet och utvecklade en undervisningsmetod som kallas ”chockpedagogiken”. Grundsynen är att det är viktigt att ta tillvara elevers behov av lek och rörelse på ett lustfyllt sätt. När barn möter dans i skolan är det därför viktigt att skapa en positiv atmosfär. Ett positivt klimat är nödvändigt för att fånga elevers intresse och behålla nyfikenheten⁶⁰.

Chockpedagogiken innebär att man arbetar utefter en rörelsepedagogik där man tar fram barnens lust och nyfikenhet. Det gör man med korta moment och snabba övergångar.

Rörelsepedagogiken har ett högt tempo och mycket uppmuntran. Metoden består utav barns behov av lek, rörelse och fantasi⁶¹.

3.3.2 Att känna rörelse

Dans är mer än några steg eller teknik, dans är en känsla. Dans handlar om att hitta känslan i kroppen och röra sig till den, att känna med hela kroppen. Dans gör varje kroppsdel aktiv, man känner flödet genom varje kroppsdel. För ett effektivt lärande behöver både hjärna och kropp användas, hela kroppen. Genom dans lär barnen känna sina kroppar, genom att lära sig att varje människa är unik. Därför fungerar varje kropp på olika sätt. För att lära sig hur just din kropp fungerar måste man jobba med den. Människan utvecklar sin kroppsmedvetenhet och sitt kroppsspråk genom dansen ⁶².

60 Ericson, 2000, sid 37-38

61Ericson, 2000, sid 38

(21)

-21-

Varje gång man dansar lär man känna sin kropp mer och mer. Man blir säkrare och får större kroppsmedvetenhet. Elever blir även säkrare på sig själva. I början kanske man inte vågar uppträda inför människor. Genom dans upptäcker man hela tiden nya sidor hos sig själv.

Genom att utgå ifrån sig själv upptäcker man nya sidor som man inte visste fanns ⁶³.

Dans handlar om att använda alla byggstenar, att hitta ett flöde genom kroppen.

När man lär känna sin kropp, hittar flödet och använder dansens byggstenar upplever man något unikt, något som bara varar i nuet, ett konstverk som inte går att återskapa eller att spara. Eleven kan då glömma bort tiden och rummet. Eleven blir så koncentrerad på det den gör att omvärlden inte existerar ⁶⁴.

3.3.3 Dans ämnesintegrering

Dans i skolan är ett projekt som gör barnen mer aktiva. Dans kan underlätta för ett samarbete mellan elever och även mellan olika ämnen. I dansen hittar man impulser utifrån t.ex. andra ämnen och tidigare upplevelser. Genom att använda dans i olika ämnen kan barnen få inspiration att lära sig mer. Idag är dans en del i andra ämnen, men det är viktigt att dans får ett egenvärde i skolan. Elever lär sig genom kroppen, och upplever det de lär sig om ⁶⁵.

Skolkunskaper blir mer levande, även om det i början var en ovan situation. Rektors ansvar är att personalen ska få den kompetensutveckling som krävs för att de

professionellt skall kunna utföra sin uppgift ⁶⁶. Det handlar inte bara om att förmedla kunskap utan också om att eleverna ska få chansen att uppleva dansen som en egen konstart ⁶⁷.

De pedagoger som undervisar i olika ämnen måste få kompetens i olika ämnen. För att jobba med dans i dagens skola krävs att pedagogen har ett intresse för dans. Oavsett vilket ämne pedagogen undervisar i gör den ett gott arbete genom att utgå ifrån sina förutsättningar. Man

63 Nipsust, 2007

64 Sjöstedt, m.fl., 2004, sid 10,11

65 Alerby, m.fl., 2008, sid 47, 171

67 Bjareneberg, 2008, sid18

(22)

-22-

har dansen som utgångspunkt och utgår ifrån sina egna förutsättningar. Pedagogen utgår från att lära genom dans ⁶⁸.

3.4 Effekter av dans i skolan

Dansundervisning påverkar barnens utveckling. Därför är det viktigt att ta tillvara barnets behov av lek och rörelse. Det ska vara en balans mellan tanke och handling i de estetiska ämnena. Det kan man göra på ett lustfyllt sätt genom dansen. Kroppsmedvetenheten ökar och stärker de flesta barns identiteter. Dansen är viktig för barns personlighetsutveckling. De fördjupar sina förmågor att uppfatta omvärlden med alla sina sinnen. Man dansar ofta tillsammans med andra. Då övas samarbetsförmågan⁶⁹.

Dansen ur ett kulturellt perspektiv

 Att dansundervisningen skall ge förståelse för olika former av dans

 Att ge kunskap om vårt eget och andras dansarv

 Att stimulera barnen till att söka andra kulturyttringar

 Att stimulera barnen till att bli aktiva kulturutövare⁷⁰.

Dansen ur ett socialt perspektiv

 Att på ett lustfyllt sätt öva koncentration och samarbetsförmåga

 Att öka gemenskapen i klassen/gruppen

 Att låta barnen upptäcka att dansen har ett språk, ett sätt att kommunicera

 Att stärka barnets självkänsla så att de vågar uttrycka sig inför andra människor

 Att ge barn redskap för att överbygga gränser mellan könen, länder och kulturer

 Att ha roligt tillsammans med barnen⁷¹.

Dansen ur ett kinestetiskt (rörelse) perspektiv

 Att utveckla elevernas kroppsspråk och öva de motoriska färdigheterna

 Att öka känslan för hur kroppen och dess rörelser förhåller sig till tid och rum

 Att komplettera det övriga, ofta stillasittande arbetet

 Att arbeta med sinnlig kunskap⁷².

(23)

-23- Dansen ur ett emotionellt perspektiv

 Att alla barn ska få uppleva dansglädje

 Att stärka självförtroendet

 Att visa på dansen som en väg till ökad självkännedom och stärkt identitet

 Att låta barnen få tillgång till alla sina känslor⁷³.

Dansen ur ett estetiskt perspektiv

 Att barnets egna uttrycksmöjligheter stimuleras och barnets eget skapande stimuleras

 Att låta barn uppleva glädjen i att skapa

 Att låta barn får lära sig hur de i rörelser kan gestalta och ge form åt inre bilder, tankar och känslor

 Att utvecklar barnens förmåga att se, känna och höra

 Att ge barnet en ökad formkänsla

 Förmåga att kunna uppfatta och uppleva verkligheten genom sina sinne

 Ge kunskap om olika danser och dansstilar⁷⁴.

Barns naturliga rörelseglädje hämnas i skolåldern, eftersom de mer och mer sitter stilla i en bänk. Genom att uppmuntra rörelse i skolan utvecklas och förbättras inlärningen.

Finmotoriken och grovmotoriken förbättras och barnen blir mer medvetna om det. Dans utvecklar ofta en positiv självbild och ett kreativt tänkande ⁷⁵.

Lärande – vi minns bäst

 Det som är meningsfullt

 Det som handlar om en själv

 Det som innehåller kroppsrörelser

 Det som innehåller en relation

 När upplevelsen är en del av den narrativa berättelsen⁷⁶.

76 Linder, 2008, sid 111

(24)

-24-

3.4.1 Positiva effekter av dans

Inlärning och utveckling påverkas genom att man har dans på schemat. Genom att ha dans i skolan ändras faktainlärning till kommunikativa färdigheter. De estetiska ämnenas

prestationsutveckling anses vara svår utvärderade och svåra att tolka teoretiskt. Det viktiga i de estetiska ämnena är processen, inte slutprodukten. Att dansa utvecklar kroppens motoriska förmågor och hjärnans utveckling. Dans tränar även motorik och social kompetens. Genom dans ökar inlärningen och fantasin. Eleverna tränar på att hitta ett eget sätt att uttrycka sig. De får mer kraft att fritt välja vad de inre och yttre påverkningarna ska göra med dem ⁷⁷.

Genom dans får barnen lättare att ta kontakt med andra människor och de blir mer sociala.

Barnen lär sig att ta på andra människor tidigt och ta kontakt med varandra. Fantasin och uttrycksförmågan ökar genom att man stimulerar hela kroppen⁷⁸.

Dans är betydelsefullt i barns liv. Dans ökar elevers självförtroende och relation till andra människor. I dansen kan man få chansen att bli någon annan för en stund. Genom dans får man bättre hälsa mentalt och kroppsligt. Dansen gör att människor bygger upp relationer fysiskt och mentalt till varandra. Dans utvecklar varje individ fysiskt och mentalt. Dans gör att individen utvecklas i sig själv och även i grupp. Genom dans blir barn säkrare på sig själva och vilka konsekvenser olika handlanden får⁷⁹. Det är först efter att du själv varit i dansandet som du kan dela med dig av upplevelsen till andra ⁸⁰.

3.4.2 Negativa effekter av dans

Det negativa med dans kan vara att det finns en bild av att dans endast är till för ett fåtal människor. Därför blir inte dans en naturlig del som en möjlighet för alla. Det man som pedagog måste tänka på när man arbetar med dans, är att det finns handikapp som inte syns, vilket kan visa sig när man dansar. Oavsett om man har handikapp ska det inte begränsa möjligheten för alla att delta i dans. Ett handikapp kan innebära begränsningar, men som pedagog borde man se det mer som en utmaning genom att stötta alla individer på olika sätt.

77 Ericson, 2000, sid 36,38-40

78 Nipsust, 2007

79Bjertoft, 2004, sid 31,51,11

(25)

-25-

Att dansa med handikapp innebär att man behöver mer stöd i att utforma dansen, framför allt hjälp med olika individuella övningar. Dans innebär att man känner i hela kroppen oavsett om man inte kan använda hela kroppen. Något som är svårt i de estetiska ämnena är att det är svårt att mäta kunskap genom t.ex. ett prov. Därför kan det finnas svårigheter för pedagoger att planera en lektion utefter kunskapsmål som ska uppnås ⁸¹.

Dansundervisningen kan i huvudsak gå ut på att imitera läraren, genom att kopiera rörelser.

Läraren blir då en modell, vilket hämmar dansen utveckling framåt. Elever kan inte exakt kopiera rörelser eller en person, elever kan då uppfatta läraren som modell som det enda rätta att använda. Att läraren blir en rörelsemodell är negativt, eftersom elever dansar utefter förväntningar hur exakt en rörelse kopieras eller en person. Det handlar inte bara om att se på rörelsen utifrån, utan att utveckla den inre känslan för rörelse⁸².

Okunnighet, religion och stämpeln av att dans endast är till för en viss klass i samhället har gjort det svårt att bredda intresset för dans. Att dansa har varit förunnat ett fåtal människor och då oftast flickor⁸³.

81 Ericson, 2000, 20,21

82 Sjöstedt, m.fl. 2004, sid 9,10

(26)

-26-

4 Metod

Den metod jag har använt är kartläggande enkätundersökning, eftersom jag var intresserad av att få fram fakta inom ett bredare område. Jag började med att tänka igenom urval av skolor, för att det skall ge möjlighet till intressanta jämförelser. Jag valde att jämföra fyra kommuner:

Karlskoga, Karlstad, Täby och Örebro. Sedan beslutade jag mig för att skicka ut en enkät till friskolor och kommunala skolor i respektive kommun. Jag valde forskningsmetoden enkät för att få en översiktlig bild av helheten. Jag valde att skicka enkäten till rektorer och pedagoger i förskoleklass och till årskurs tre. En enkätundersökning innebär mycket tid till att formulera enkäten för att få så värdefulla och rättvisa svar som möjligt. En påminnelse skickades ut efter en vecka till respektive skolor.

4.1 Metodval

I detta arbete har jag valt att använda mig utav en kartläggande undersökning med hjälp av enkäter. Jag ville med hjälp av en empirisk undersökning få fram fakta från ett bredare område i jämförelse mellan kommunala skolor och friskolor. Jag ville även undersöka

pedagogers respektive rektorers syn på dans i skolan i fyra olika kommuner. Jag har undersökt förskoleklass upp till tredje klass, sammanlagt är det fyra kommuner och 14 stycken skolor.

Det är en kvalitativ enkätundersökning. Enkäten består utav nio frågor och det är frågor med öppna svar.

4.2 Urval

I denna undersökning kontaktades fyra kommuner: Karlskoga, Karlstad, Täby och Örebro.

Undersökningen är nu baserad på svar utifrån dessa kommuner: Karlskoga, Karlstad, Örebro och Täby. Jag kontaktade två kommunala skolor och två friskolor i Karlstad, Täby och Örebro. I Karlskoga kontaktade jag en friskola och en kommunal skola. Jag kontaktade rektorer och pedagoger i grundskolans tidigare år. Jag valde ut min information slumpmässigt genom att välja skolor i olika områden och olika kommuner.

(27)

-27-

4.3 Bortfall

Bortfall i min undersökning var sex stycken svar på enkäten. Bortfallet tror jag har sin grund i att rektorer och pedagoger får mycket information och undersökningar via mejl. Friskolan i Karlskoga var inte delaktig i undersökningen, vilket jag tror beror på att den fria skolan har riskerat nedläggning. Hade jag valt en annan undersökningsmetod tror jag att jag fått svar på mina frågor från samtliga skolor, men jag valde att fortsätta min undersökning utifrån det resultat jag fått fram.

4.4 Datainsamlingsmetod

Jag valde att använda mig utav enkät. Enkäten finns som bilaga 1. Redovisning av rektorers enkäter finns som bilaga 2 och pedagogers enkäter finns som bilaga 3.

4.5 Genomförande

Enkäten mailades ut till rektorerna och pedagoger på respektive skola, 28 personer.

Rektorerna och pedagogerna fick tre veckor på sig att svara på enkäten. Eftersom inget svar hade kommit in efter en vecka skickades en påminnelse ut till respektive skolor. 22 stycken svarade på enkäten, av 28 tillfrågade. Av de som svarade på enkäten var 11 stycken rektorer och 11 stycken pedagoger. Det var 13 svar från kommunala skolor, och 9 svar från friskolor.

4.6 Metodkritik

Metoden jag valde var enkätundersökning i form av datainsamling. Det är viktigt att inte generalisera resultatet då det endast är baserat på 22 personers enkätsvar från fyra olika kommuner. Det bör heller inte generaliseras då det endast är åsikter från olika skolor i olika kommuner. Detta är en kvalitativ undersökning som lämnar mycket utrymme åt fritolkning och resultat kan därför påverkas av forskarens egna idéer och föreställningar. Skolorna är anonyma, därför har jag valt att ge dem namn som skola A, skola B osv.

(28)

-28-

5 Resultat

Dans i skolan skiljer sig mellan olika skolor och olika kommuner. Vissa skolor har danspedagoger som ansvarar för dans i skolans verksamhet, medan andra skolor lägger ansvaret hos idrottsläraren. En del skolor har ingen dans alls, medan andra skolor har dans regelbundet schemalagt som egen ämne. På en skola hade dans en egen kursplan, vilket gör att dans är obligatoriskt för alla elever. På vissa skolor är det upp till elevens egna aktiva val som är avgörande om de får möjlighet till dans i skolans verksamhet. Totalt svarade 22 stycken från olika skolor och olika kommuner.

Svar från rektorer Täby friskola: 2 av 2

Täby kommunalskola: 2 av 2

Karlstad friskola: 1 av 2

Karlstad kommunalskola: 2 av 2

Örebro friskola: 2 av 2

Örebro kommunalskola: 1 av 2 Karlskoga kommunalskola: 1 av 1

Karlskoga friskola 0 av 1

Svar från pedagoger Täby friskola: 2 av 2

Täby kommunalskola: 2 av 2

Karlstad friskola: 0 av 2

Karlstad kommunal skola: 2 av 2

Örebro friskola: 2 av 2

Örebro kommunalskola: 2 av 2 Karlskoga kommunalskola 1 av 1

Karlskoga friskola: 0 av 1

(29)

-29-

Fråga 1 Har ni dans på er skola? Fråga 2 Används dans som ett pedagogiskt verktyg i

undervisningen? Fråga 3 Finns det samarbete mellan dans och de olika ämnena? Fråga 4 Får alla elever möjlighet att utöva dans?

Fråga Rektorer kommunal skola Rektorer friskola

1 Ja 2 3

1 Nej 1 2

1 Vet ej 3 0

2 Ja 2 2

2 Nej 0 0

2 Ej svarat 4 3

3 Ja 1 3

3 Nej 1 0

3 Ej svarat 4 3

4 Ja 2 3

4 Nej 0 0

4 Ej svarat 4 2

Fråga Pedagoger kommunal skola Pedagoger friskola

1 Ja 7 4

1 Nej 0 0

1 Vet ej 0 0

2 Ja 3 4

2 Nej 0 0

2 Ej svarat 4 0

3 Ja 3 3

3 Nej 2 1

3 Ej svarat 2 0

4 Ja 6 4

4 Nej 0 0

4 Ej svarat 1 0

(30)

-30- Har ni dans på er skola?

Dans finns i stor utsträckning bland de tillfrågade skolorna. Dans existerar mest under idrottslektioner och elevens val. Friskolor har i större utsträckning dans varje veckan jämfört med kommunala skolor. Både kommunala skolor och friskolor har dans som projekt som varar under en viss period. Detta förekommer vid enstaka tillfällen. På en skola har dans till och med en egen kursplan.

Enligt rektorer på kommunala skolor A, I, J och K vet de inte om det finns dans i

verksamheten. Skola A svarar att det inte finns dans som egen ämne. Rektorer från friskolor B, C och H har dans i sin verksamhet. Rektorn på kommunala skolan D svarar att dans finns i ämnet idrott. Rektorer på skola E och F svarar att det inte finns som egenämne på skolorna.

Pedagoger från friskolor A, B, D och J och pedagoger från kommunala skolor C, E, F, H, K och L svarar att de har dans i sin verksamhet. Kommunal skola G svarar pedagogen att det inte finns någon dans i verksamheten.

Om ni inte har dans, vad beror det på?

Pedagogerna som har svarat att det inte finns dans i skolan har ingen förklaring till varför det är så. De rektorerna som har svarat att det inte förekommer dans i undervisningen, de har förklarat att dans finns med i idrottsundervisningen. Anledningen till att de inte har dans är för att dans inte har en egen kursplan och är alltså inte ett eget ämne.

Används dans som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen? Varför/Varför inte?

Av de rektorer som svarat på enkäten har endast 4 av 11 svarat på frågan om dans används som ett pedagogiskt verktyg. Av pedagogerna har 9 av 11 svarat på frågan. Rektorer anser att pedagoger används dans som pedagogiskt verktyg för att elever ska få bättre kroppskontroll, motorisk träning och träna social kompetens. Om dans används som pedagogiskt verktyg beror på pedagogen som finns i gruppen. Vissa pedagoger anser att de använder dans som pedagogiskt verktyg för att ta upp det som de gör i klassrummet, med hjälp av kroppen.

Skrämmande resultat är att skola G svarat att den inte vet om de använder dans som ett pedagogiskt verktyg. Vissa skolor tar hjälp av danspedagog eller kulturskolan för att använda dans som ett pedagogiskt verktyg. Inte någon av rektorerna svarar på frågan varför/varför de inte använder dans som pedagogsikt verktyg. Pedagoger har svarat dans som pedagogiskt

(31)

-31-

verktyg är att elever får uttrycka sig och röra sig med hela kroppen. Dans kan stärka inlärningsförmågan hos de flesta elever.

Finns det samarbete mellan dans och de olika ämnena?

Fem rektorer svarade på frågan, av dessa var tre stycken friskolor. Rektorer från skola A, E, H, I, J och K har inte svarat på frågan. Skola B, C, D och F har dans integrerat med andra ämnen i den dagliga verksamheten. Ämnesintegration sker i flesta fall mellan dans och idrott.

Dans integreras även med ämnen som elevens val, musik, engelska och drama. Skola G svarar att det inte sker någon ämnesintegration mellan dans och de övriga ämnena. Pedagoger svarar från skolor A, B, D, E, F och H att ämnesintegration sker mellan olika ämnen.

Ämnesintegration sker mellan ämnena musik, livskunskap och elevens val. Skola I och K svarar att det inte finns någon ämnesintegration. Skola J har inte svarat på om det finns samarbete mellan dans och de olika ämnena.

Vilken sorts dans finns på er skola?

Rektorer från skola B, C, D, F och G har svarat på frågan. Av de som svarade var 3 av 5 svar från rektorer på friskolor. Enligt svaren från rektorer får elever i friskolor möta fler sorters dans än vad kommunala skolor erbjuder sina elever. På skola B, C och F finns olika sorters dans, elever får skapa egna danser, dans i grupp, jazzdans, pardans, streetdance, afrikansk dans och ”traditionella” skoldanser. Svaren från rektorer på kommunala skolor D och G svarar att det finns standarddanser, improvisationer och sällskapsdanser. Rektorer från skola A, E, H, I, J och K svarade inte på frågan.

11 pedagoger svarade på frågan vilken sorts dans som finns på skolan. Av de som svarat var fyra av 11 svar från friskola, 7 av 11 var från en pedagog på en kommunalskola. Pedagogers svar från friskolor överstämmer med rektorers svar från friskolor, att elever i friskolor får möta flera olika sorters dans i friskolan än i kommunal skola. På friskolor använder pedagoger flera olika sorters dans: bugg, gammeldans, konstnärlig dans, ringdans och linedance. På kommunala skolor använder pedagoger dans som t.ex. bugg, vals, modern och folkdans.

Skolorna använder sig av traditionella danser. Ingen rektor eller pedagog från kommunal skola har svarat att elever fårmöjlighet att utöva dans som fri dans eller konstnärligdans.

(32)

-32- Får alla elever möjlighet att utöva dans?

Rektorer från skola B, C, D, F och G har svarat att alla elever får möjlighet att utöva dans.

Skola C har svarat att alla elever får möjlighet till dans på idrottsundervisningen eller om de väljer elevens val dans. Skola G, en kommunal skola, svarar att alla får möjlighet till dans senast i år 9. Rektorer från skola A, E, H, I, J och K har inte svarat.

10 pedagoger som svarat på frågan svarar att eleverna får möjlighet till dans. Skola A, en friskola, skriver att det är obligatoriskt eftersom dans är ett eget ämne på schemat. Skola H, en kommunal skola, svarar att en del elever får möjlighet till dans många gånger beroende på vad de valt i olika egna val. Skola F, en kommunal skola, svarar att elever får möjlighet till dans om de väljer det.

Om inte, varför?

Det var endast ett svar på denna fråga. Det var från en pedagog från en kommunal skola.

Skola J svarar att de inte satsar på de estetiska ämnena med fokus på dans. Anledningen är att de inte har möjlighet till lokaler, och fokus ligger på musikämnet istället.

Vem ansvarar för dans i undervisningen? Exempelvis idrottslärare eller fritidspedagog?

Svaren från rektorer på friskolor är flest på denna fråga. Totalt svarade sex stycken på frågan, av dessa var fyra från friskolor. På friskolor har de mer anställd personal med fokus på dans jämfört med kommunala skolor. På friskolor B, C, F och H ansvarar danspedagoger,

idrottslärare, särskild inhyrd personal, fritidspedagog och engelsk pedagog för dans i undervisningen. På kommunala skolor ansvarar idrottslärare och musiklärare för dans i undervisningen. Rektorer på skola A, E, I, J och K svarade inte.

Svar från pedagogers som arbetar på friskolor liknar rektorers svar från friskolor. Den som ansvarar för dans i undervisning på friskolor är: danspedagoger, förskollärare, personer från kulturskolan, fritidspedagog och idrottslärare. De som ansvarar för dans i undervisningen på kommunala skolor är idrottslärare och danslärare, enligt svaren från pedagoger på kommunala skolor. Pedagog från skola J har inte svarat på frågan.

(33)

-33-

Är dansen schemalagd eller integrerad i klasslektionerna?

Rektorer från skola B, D, F och G svarade på frågan. Friskolor B och F svarade att dans är integrerad i klasslektionerna. Kommunal skola D svarade att dans inte är schemalagd eller integrerad i klasslektionerna. Kommunal skola G svarade att dans är schemalagd under idrottslektioner. Skola A, C, E, H, I, J och K svarade inte.

Enligt pedagoger från friskolor A och B är dans schemalagd som eget ämne. Kommunala skolor F, G och K har dans schemalagt på idrottsundervisningen. Kommunala skolor D och E har dans schemalagd vissa veckor. Kommunal skola C har inte dans schemalagd eller

integrerad i klassrumsundervisningen. Friskolan I har inte dans schemalagd eller integrerad i klassrumsundervisningen. Skola H och J har inte svarat på frågan.

Om dans inte är schemalagd, varför?

Rektorer från skola D och F svarade att anledningen till att dans inte är schemalagd beror på brist på utrymmen, brist på utbildning i dans och tidsbrist. Pedagoger i skola C och I svarade att dans inte finns schemalagd, grunden till det är att dans ingår i ämnet idrott och att dans finns i den dagliga verksamheten. Resterande rektorer och pedagoger svarade inte på frågan.

Finns dans i verksamheten regelbundet eller vid fåtal tillfällen?

Enligt svar från rektorer på friskolor C och F finns dans i verksamheten regelbundet i verksamheten. Om eleverna väljer elevens val så får elever ytterligare möjlighet till dans.

Enligt svar från rektorer på kommunala skolor D och G finns dans i verksamheten

regelbundet vid ett antal tillfällen. Rektorer från skolor A, B, H, I, J, K och E har inte svarat.

Pedagoger från friskolor A, B och D svarar att dans finns i verksamheten regelbundet varje vecka. Pedagogen från friskola I anser att dans finns i verksamheten oregelbundet, beroende på teman och projekt. Pedagoger svarar från kommunala skolor E och G att dans finns i verksamheten vissa veckor och att de inte riktigt vet hur det ser ut i verksamheten. Pedagoger från skola F och K svarar att dans finns regelbundet i verksamheten. Skola C, H och J svarade inte på frågan.

Om dans finns vid ett fåtal tillfällen vad beror det på?

Rektor på en kommunal skola G har svarat att dans finns vid ett fåtal tillfällen med anledning att det finns många strävansmål att arbeta utifrån och tidsbrist. Pedagog på en kommunal

(34)

-34-

skola C har svarat att dans förekommer vid ett fåtal tillfällen under idrotten. Det finns även många andra saker pedagoger är bättre på och kan lära ut. Resterande pedagoger och rektorer har inte svarat.

5.1 Dans i Karlskoga, Karlstad, Täby och Örebro

Jag har undersökt dans i skolan i följande kommuner: Karlskoga, Karlstad, Täby och Örebro.

Det skiljer sig mellan skolor om dans är en del av skolan. En del av skolorna har inte dans, en del har dans vid ett fåtal tillfällen och vissa skolor har dans flera gånger i veckan. En del skolor har dans som ett eget ämne medan andra skolor har dans som ingår i

idrottsundervisningen. Det finns skolor som har dans som en möjlighet att välja på elevens val och som dansprojekt. I ämnet idrott och hälsa skriver många rektorer och pedagoger att det är störst fokus på dans. Skolor som inte har dans har sin grund i brist på lokaler och ingen danspedagog. Någon skola skriver även att dans inte ingår i de nationella målen för grundskolan och några vet inte varför de inte har dans.

Det skiljer sig mellan skolor om dans är integrerat i skolans verksamhet eller om dansen är schemalagd. På vissa skolor är dansen schemalagd varje vecka, medan det på andra skolor inte finns som fristående ämne. På vissa skolor finns den integrerad i den dagliga

verksamheten och på vissa skolor är den schemalagd under idrottslektionerna. Att dansen inte är schemalagd beror på att den ingår i idrott och hälsa och att den finns i den dagliga

verksamheten. Vissa skolor har dans som projekt och då är den schemalagd, men detta är endast under ett några fåtal veckor. Vissa har dans som en återkommande aktivitet under året och kan vara inlagd på schemat visa veckor. Att dansen inte är schemalagd beror på brist på utrymmen och brist på utbildning i dans. Att skolor inte har dans beror även på personalens engagemang, och att personal inte har kunskap inom dans och tidsbrist.

Det skiljer sig mellan skolor om dansen finns regelbundet eller vid ett fåtal tillfällen. Vissa skolor har det regelbundet från förskoleklass och upp till nian, vissa skolor har det vissa veckor och en del skolor vet inte om det är regelbundet eller vid ett fåtal tillfällen. Att dans endast finns vid ett fåtal tillfällen har sin grund i brist på kunskap, många strävansmål och tidsbrist.