R ä k n i n g i f o l k s k o l a n .
A p r o p å e n n y u t k o m m e n l ä r o b o k .
I undervisningsplanen för r i k e t s f o l k - skolor anges m å l e t för r ä k n e u n d e r v i s - ningen v a r a a t t bibringa barnen en efter deras å l d e r och u t v e c k l i n g avpassad i n s i k t och f ä r d i g h e t i r ä k n i n g med s ä r s k i l d h ä n - syn t i l l vad som erfordras i det dagliga l i v e t .
M å n g a f ö r f a t t a r e t i l l l ä r o b ö c k e r i r ä k n i n g f ö r folkskolan har o c k s å s ö k t l ä m p a exemplen efter det p r a k t i s k a livets behov. I e t t avseende t y c k s de dock ha s v å r t a t t ö v e r g e g a m m a l vana, n ä m - ligen d å det g ä l l e r r ä k n i n g med stora och s m å t a l . I h e l t a l s l ä r a n f ö r e k o m m e r i var- enda l ä r o b o k fem-, sex-, j a ibland upp t i l l sjusiffriga t a l . R ä k n i n g med s å stora t a l saknar varje som helst p r a k t i s k betydelse och torde inte s t å i ö v e r e n s s t ä m m e l s e med undervisningsplanens anvisning om a t t s ä r s k i l d h ä n s y n ska tas t i l l vad som er- fordras i det dagliga l i v e t . E n m y c k e t r i n g a del av folkskolans b a r n kommer a t t senare syssla med m i l j o n v ä r d e n . H ä r - t i l l k o m m e r en annan synpunkt, n ä m - ligen den a t t barnen a l d r i g k a n f a t t a storleken av s å d a n a t a l o m v i l k a h ä r ä r f r å g a . T. o. m . v i v u x n a m å s t e ta t i l l h j ä l p m e d e l f ö r a t t begripa h u r m y c k e t t. ex. en m i l j o n ä r . Undervisningen i hel- t a l s l ä r a n borde b e g r ä n s a s t i l l r i m l i g a t a l . Den t i d man h ä r i g e n o m skulle vinna f å r man s ä k e r t tillfälle a t t a n v ä n d a p å andra o m r å d e n inom h e l t a l s l ä r a n , b l . a. genom a t t ordentligt l å t a barnen l ä r a i n m u l t i p l i - kationstabellen, en sak som det ofta bris- t e r i . Den mekaniska r ä k n e f ä r d i g h e t e n f å r inte f ö r s u m m a s .
E t t liknande problem u p p s t ä l l e r sej be- t r ä f f a n d e de s m å talen i b r å k l ä r a n . E t t m y c k e t s t r ä n g t t i l l ä m p a n d e av undervis- ningsplanens anvisning o m p r a k t i s k a ex- empel skulle f ö r a med sej a t t s å g o t t som all t i l l ä m p n i n g av den a l l m ä n n a b r å k l ä r a n skulle f ö r s v i n n a u r l ä r o b ö c k e r n a . Deci- malsystemets g e n o m f ö r a n d e i m å t t och v i k t g ö r a t t man knappast mera r ä k n a r med andra b r å k d e l a r av de olika m å t t e n . M å n a d e r och å r t v i n g a r oss dock a t t r ä k - na med 12-delar och 360-delar. I n t e ens
klockan ger oss anledning a t t r ä k n a med 60-delar eller 24-delar. På_ folkskolstadiet k a n m a n g o t t multiplicera, dividera, l ä g g a ihop eller dra i f r å n de olika sorterna för sej och d ä r e f t e r f ö r v a n d l a . F ö l j a n d e krystade exempel u r en r ä k n e b o k som u t - k o m f ö r r a å r e t visar o c k s å h u r s v å r t för- f a t t a r n a har a t t finna p r a k t i s k a exempel t i l l b r å k t a l — Sven som hade c y k l a t sa t i l l sin m a m m a : " M a m m a j a g hade g ö r a 1 | | t i m m a r p å b o r t v ä g e n och t i m - m a r p å h e m v ä g e n . V a d b l i r det t i l l s a m - mans?" N a t u r l i g t v i s ä r det bara p o j k a r i l ä r o b ö c k e r n a som u t t r y c k e r sej s å , n ä r de ska t a l a om h u r l å n g t i d de a n v ä n t för en c y k e l t u r .
F u l l s t ä n d i g t o p å k a l l a t och synnerligen o p r a k t i s k t synes det d ä r f ö r v a r a a t t l å t a barnen i folkskolan s y s s e l s ä t t a sej med b r å k t a l vars n ä m n a r e ä r t. ex. 132, 344, 154, 343, o. s. v. Tiden skulle k u n n a an- v ä n d a s t i l l ö v n i n g a r i n o m andra och n y t - tigare o m r å d e n av r ä k n i n g e n . B r å k l ä r a n skulle helt enkelt k u n n a i n s k r ä n k a s t i l l a t t behandla det som n u i de g ä n g s e l ä r o - b ö c k e r n a kallas inledning t i l l a l l m ä n n a b r å k . D e t t a skulle u t g ö r a grunden för den enda r ä k n i n g som de flesta f o l k s k o l - barn i f r a m t i d e n f å r v e r k l i g n y t t a av, n ä m l i g e n d e c i m a l b r å k e t .
O v a n s t å e n d e reflexioner h a r g j o r t s med anledning av en i å r u t k o m m e n n y r ä k n e - bok f ö r folkskolan av ö v e r l ä r a r e n v i d M a l m ö folkskolor K a r l Berggren.*) Den avviker f r å n de vanliga r ä k n e b ö c k e r n a , och det ä r en g l ä d j e a t t konstatera a t t den avviker t i l l det b ä t t r e . Den f ö r b e r e d a n d e k u r s i a l l m ä n n a b r å k som ska g e n o m g å s i femte klass h a r förf. r a d i k a l t s k u r i t ned t i l l e t t m i n i m u m , ett 30-tal exempel, t i l l - r ä c k l i g t för a t t bilda underlag för l ä r a n om d e c i m a l b r å k . Huvudsaken ä r a t t bar- nen i femte klass vinner stor s ä k e r h e t i r ä k n i n g med d e c i m a l b r å k , och det g ö r de inte, om m a n i n ä m n d a klass g r u n d l i g t ska g å igenom a l l m ä n n a b r å k med för- l ä n g n i n g och f ö r k o r t n i n g . F ö r f . h a r o c k s å t i l l s j ä t t e klass ö v e r f l y t t a t m u l t i p l i k a t i o n med d e c i m a l b r å k i m u l t i p l i k a t o r samt division med d e c i m a l b r å k i divisor.
Genom d e t t a b l i r femte klassens k u r s enhetligare och en del av den stora ar- b e t s b ö r d a n a v l y f t a d d ä r i f r å n . S ä k e r l i g e n har barnen o c k s å s t ö r r e chanser a t t be- g r i p a den mer invecklade d e c i m a l b r å k - r ä k n i n g e n i s j ä t t e klassen.
B e t r ä f f a n d e s j ä t t e klassens k u r s i a l l - m ä n n a b r å k har f ö r k o r t n i n g , f ö r l ä n g n i n g och l i k n ä m n i g g ö r a n d e uteslutits f r å n i n - ledningen av b r å k l ä r a n och ö v e r f l y t t a t s t i l l de o m r å d e n d ä r de d i r e k t k o m m e r t i l l a n v ä n d n i n g , n ä m l i g e n v i d de o l i k a r ä k n e - s ä t t e n . D e t t a ä r ett g o t t grepp. De van-
ligen omfattande ö v n i n g a r n a med för- l ä n g n i n g , f ö r k o r t n i n g och l i k n ä m n i g g ö - rande b l i r annars l ä t t s j ä l v ä n d a m å l . Med det h ä r f ö r e s l a g n a s ä t t e t f ö r s t å r bar- nen a t t dessa operationer ä r h j ä l p m e d e l . M e n ä v e n förf. t i l l denna l ä r o b o k faller för frestelsen a t t l å t a barnen laborera med stora t a l i n ä m n a r e n .
F ö r u t o m de ovan n ä m n d a b ö c k e r n a för femte och s j ä t t e klass har i samma serie u t k o m m i t b ö c k e r f ö r tredje och f j ä r d e klass. E n femte del för sjunde klassen v ä n t a s .
Förf. har g j o r t sej stor m ö d a a t t s ö k a f å exemplen a t t ansluta sej t i l l det dagliga livet. De tas u r barnens e r f a r e n h e t s v ä r l d . H ä r i h a r han lyckats. F ö r a t t i n s k ä r p a s ä k e r h e t e n — som ä r r ä k n a n d e t s a och o
— ä r i slutet av h ä f t e n a samlade e t t a n t a l t r ä n i n g s e x e m p e l , som ansluter sej t i l l de o l i k a kursavsnitten. I texten finns o c k s å h ä r och d ä r inskjutna k o r t a anvisningar r ö r a n d e t i l l v ä g a g å n g s s ä t t e t v i d talens lösning, n å g o t som torde u n d e r l ä t t a s j ä l v - verksamheten.
S o r t f ö r v a n d l i n g ä r e t t k r u x bland m å n g a andra. Den b ö r dock inte f ö r s v å - ras mer ä n n ö d v ä n d i g t ä r . Det ä r s å l u n - da alldeles o n ö d i g t a t t l å t a barnen s i t t a och f ö r v a n d l a 300 miljoner m m
2t i l l s ä r - skilda sorter. E n s å d a n f ö r v a n d l i n g har ingen motsvarighet i verkligheten. L i k a - s å b ö r de ä n d å stora s v å r i g h e t e r n a med s o r t f ö r v a n d l i n g minskas genom a t t s å d a - na f ö r de flesta ovana sorter som ris, b ö c - k e r och a r k u t m ö n s t r a s .
I varje h ä f t e f r . o. m . f j ä r d e å r e t s k u r s finns en u t f ö r l i g geometrikurs med goda illustrationer. Förf. h a r l a g t s ä r s k i l d v i k t v i d a t t barnen ska l ä r a sej r i t a och m ä t a figurerna. D ä r f ö r ä r o c k s å e t t a n t a l enk- la geometriska k o n s t r u k t i o n e r med t i l l - h j ä l p av l i n j a l och passare inlagda i det- t a a v s n i t t I geometrin m å s t e f ö r e k o m - m a formler, men de b ö r i n s k r ä n k a sej t i l l de n ö d v ä n d i g a . Det ä r s å l u n d a alldeles t i l l r ä c k l i g t a t t ange a t t t. ex. en rek- tangels y t a ä r == basen X höjden. P å sam- y t a n ma r a d b ö r inte anges a t t basen — -gg och h ö j d e n = y t a n
E t t s å d a n t f ö r f a - basen.
ringssätt m e d f ö r oreda i begreppen. De senare f o r m l e r n a k a n m ö j l i g e n p å p e k a s l ä n g r e f r a m , d å barnen ä r f u l l t s ä k r a p å den g r u n d l ä g g a n d e .
De ovan p å p e k a d e f ö r h å l l a n d e n a f ö r t a r inte i n t r y c k e t a t t den nu f ö r e l i g g a n d e r ä k - neboken i m å n g a avseenden p å e t t för- t j ä n s t f u l l t s ä t t avviker f r å n de g ä n g s e . Den ä r e t t v ä r d e f u l l t t i l l s k o t t för r ä k n e - undervisningen i folkskolan.
K. Wedlund.
>