• No results found

Komplikationer som drabbar patienter med perkutan nefrostomi : en litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Komplikationer som drabbar patienter med perkutan nefrostomi : en litteraturöversikt"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

perkutan nefrostomi

En litteraturöversikt

Elin Moström

Evelina Nylander

Röntgensjuksköterska 2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180hp

Komplikationer som drabbar patienter med perkutan nefrostomi

– En litteraturöversikt

Complications that affect patients with percutaneous nephrostomy

– A literature review

Elin Moström Evelina Nylander Examensarbete, 15 hp Höstterminen 2019

(3)

Abstrakt

Perkutan nefrostomi är en väl använd och utarbetat intervention som används som behandling av flera urologiska tillstånd. 10% av alla patienter med perkutan nefrostomi kommer att få en komplikation. Röntgensjuksköterskan ska ha kunskap om de komplikationer som uppkommer för att kunna arbeta förebyggande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att

undersöka vilka komplikationer som drabbar patienter med perkutan nefrostomi, hur allvarliga komplikationerna var och orsaken till att de uppkommer. Metod: En allmän

litteraturöversikt baserad på 10 kvantitativa vetenskapliga artiklar funna genom artikelsökning i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades för att sedan presenteras i resultatet under tre huvudkategorier. Resultat: Patienterna drabbades av komplikationer som sepsis, urinvägsinfektion, retroperitonealt hematom, hematuri och komplikationer med nefrostomikatetern. Komplikationerna kunde leda till vidare sjukhusvistelse, utökad behandlingstid med perkutan nefrostomi och vidare ingrepp för korrigering av komplikationen. Sepsis var en bidragande faktor i de dödsfall som var noterade. Slutsats: Kunskapen om komplikationer är betydelsefull i det arbete som röntgensjuksköterskan utför för att kunna agera när de uppstår och arbeta förbyggande. Nyckelord: Perkutan nefrostomi, komplikationer, röntgensjuksköterska

(4)

Abstract

Percutaneous nephrostomy is a well used and completed intervention used as treatment for many urological conditions. 10% of all patients with percutaneous nephrostomy will get a complication. The radiographer must have knowledge of the complications that occur in order to work preventively. Aim: The aim of this literature review was to examine what kind of complications affect patients with percutaneous nephrostomy, how serious the complications were and causes to the complications. Method: A literature review based on 10 quantitative scientific articles that was found in databases Pubmed and Cinahl. The articles had been quality reviewed and analyzed and was presented under three main categories. Results: The patients suffered from complications as sepsis, urinary tract infection, retroperietal hematoma, hematuria and complications with the nephrostomy catheter. The complications could lead to hospitalization, extended time of treatment with the nephrostomy catheter and more invasive correction for the complication. Sepsis was a contributing factor to the cases with a deadly outcome. Conclusion: The knowledge of the complications is an important part in the work as a radiographer in order to act when they occur and work preventively.

(5)

Ingreppet perkutan nefrostomi beskrevs för första gången av Goodwin, Casey och Wolfe (1955). Perkutan nefrostomi spelar en viktig roll i behandlingen av flera urologiska tillstånd. Det finns fyra indikationer för ingreppet; avlastning vid avflödeshinder i uretär, diagnostisk undersökning, inför interventionell behandling av njuren samt vid urinläckage på grund av trauma/skada (Dagli & Ramchandani, 2011). Perkutan nefrostomi är ett minimalt invasivt ingrepp där över 90 % är framgångsrika i behandlingen (Hausegger & Portugaller, 2016). Inför inläggning av perkutan nefrostomi ges muntlig och skriftlig information till patienten om varför behovet av nefrostomin föreligger och vad det innebär att ha en nefrostomi. Patienten ska vara fastande innan ingreppet, blodprov ska ha tagits för att se blodgruppering samt koagulationsstatus och elektrolysstatus, varefter premedicinering och antibiotikaprofylax ges enligt ordination. Lokala anvisningar från aktuell röntgenavdelning avgör

patientförberedelsen (Roshäll, Ross-Nyberg & Danielsson, 2018). Det är

röntgensjuksköterskans ansvar att kontrollera patientens premedicinering och förberedelser inför det ingrepp som sker på röntgenavdelningen (Andersson, Fridlund, Elgán & Axelsson, 2007). Ingreppet börjar med att patienten får lägga sig på undersökningsbordet. Njurbäckenet lokaliseras och instickstället markeras ut. Röntgensjuksköterskan tvättar runt det markerade instickstället med klorhexidin. Därefter placeras en steril duk runt det desinficerade området och täcker in patienten så att det blir en steril miljö (Roshäll et al., 2018).

Röntgensjuksköterskan ansvarar för den sterila tvättningen av huden och assisterar sedan radiologen med det sterila arbetet under ingreppet (Ehrlich & Coakes, 2017, s.404). Perkutan nefrostomi genomförs med teknikerna Seldinger eller ”direktpunktion”. Båda teknikerna använder ultraljud vid punktionen och senare kan genomlysning användas.

Seldingertekniken sker genom tre steg. En nål används för att, genom huden, punktera njurens samlingssystem. När nålen är på plats i njuren sprutar radiologen in konstrast för att försäkra sig om rätt position. Med eller utan genomlysning för radiologen in en ledare, nålen tas ut och ledaren stannar kvar. Nefrostomikatetern leds in via ledaren in i njurens samlingssystem. Katetern hålls på plats i samlingssystemet genom att spetsen av katetern fixeras av en spiralformad krok längst ut på kateterna. Katetern är kopplad till en stängd uppsamlingspåse och katetern fästs i huden med hjälp av ett plåster eller stygn i huden (Carrafiello et al., 2006). Tekniken ”direktpunktion” innebär att en kateter leds in med hjälp av ultraljud i det dilaterade njurbäckenet. Punktionen sker i ett steg med en kateter som är utrustad med en nål där

(6)

backflöde av urin erhålles sprutas konstrast in och läget bekräftats. Efter detta dras nålen ut och kateterslangen lämnas kvar och positioneras i njurbäckenet (Dagli & Ramchandani, 2011).

Kopplat till perkutan nefrostomi finns det risk för komplikationer. Det finns beräkningar på att ungefär 10% av patienterna med perkutan nefrostomi kommer att drabbas av en

komplikation (Ramchandani et al., 2003). Enligt Patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659) ska all sjukvårdspersonal ha kompetens att förhindra vårdskador och utreda de händelser som inträffat samt bidra till en säker patientvård. Röntgensjuksköterskan ska delta i

hälsofrämjande åtgärder och förebyggande hälsovård (Örnberg & Eklund, 2008). Att

uppmärksamma och förstå de komplikationer och risker som kan ske vid interventioner samt arbeta förebyggande går i linje med den roll röntgensjuksköterskans har att tillgodose

patientens trygghet och välbefinnande (Örnberg & Andersson, 2012).

Denna litteraturöversikt är betydelsefull för arbetet på röntgenavdelningen då det är av vikt som röntgensjuksköterska att ha kunskap om komplikationer som uppstår, både direkt vid ingreppet och vid eftervården, för att kunna arbeta på ett patientsäkert sätt.

Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka komplikationer som drabbar patienter med perkutan nefrostomi.

Tre frågeställningar har konstruerats utifrån syftet som vägledning: - Vilka är komplikationerna som drabbar patienterna?

- Hur allvarliga är komplikationerna som drabbar patienterna? - Vad kan orsaken vara till att komplikationerna uppkommer?

(7)

Metod

Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt vilket innebär att en analys och

kvalitetsgranskning genomfördes av vald litteratur vilket resulterade i en beskrivande översikt av det avgränsade området (Friberg, 2012, s.135). Litteraturöversikten genomfördes genom att identifiera ett område som är intressant att studera, söka vetenskapliga artiklar kopplat till ämnet och granska de valda artiklarnas kvalitet för att sedan sammanställa till en allmän översikt. Metoden för den allmänna litteraturöversikten utgår från Fribergs (2012, s. 133–143) beskrivning ”Att göra en litteraturöversikt”.

Litteratursökning

Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cumulative Index to Nursing & Allied Healt Literature (CINAHL) som båda är databaser inriktade på medicin och omvårdad (Friberg, 2017, s.67). Sökord som användes var nephrostomy, percutaneous, complications, postoperative complications, risk factors och nephrolithotomy. Booleska söktermer som AND och NOT användes för att kombinera olika sökord och för att exkludera artiklar som handlade om undersökningar som inte var relevanta för litteraturöversikten och därmed riktas in på det valda området (Willman et al., 2016, s. 72). I Tabell 1 och Tabell 2 beskrivs vilken databas som använts, sökord och kombinationen av sökorden samt hur många sökträffar varje sökning resulterade i. När sökningarna var gjorda lästes alla titlar. Titlar som inte speglade syftet uteslöts. I de artiklar som hade en titel som speglade syftet lästes abstraktet. Utöver de sökningar som gjordes i databaser har författarna gjort en manuell sökning. Den manuella sökningen innebar att författarna studerade referenslistor i artiklar som bedömts som trovärdiga och svarat på uppsatsens syfte (Friberg, 2017 s. 78). Fyra artiklar valdes ur den manuella sökningen vidare till kvalitetsgranskning.

Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier för artiklarna var att de skulle vara skrivna på engelska, finnas i fulltext och beskriva komplikationer kopplat till perkutan nefrostomi. Exklusionskriterier var översiktsartiklar och artiklar som behandlar andra ingrepp än perkutan nefrostomi.

(8)

Tabell 1. Artikelsökning i PubMed

Syfte: Undersöka vilka komplikationer som drabbar patienter med perkutan nefrostomi

Pubmed 2019-10-14

Söknr Söktermer Antal träffar Antal valda

#1 MSH Nephrostomy, Percutaneous 4580 #2 MSH Postoperative Complications 526688 #3 FT Complications 2983579

#4 MSH Risk factors 786690

#5 FT Nephrolithotomy 3892 #6 1 AND 2 AND 3 NOT 5 320

+ English + 20000101–20191014 121 3

#7 1 AND 4 NOT 5 82

+ English 73 2

FT – fritextsökning, MSH – meshterm i databasen Pubmed

Tabell 2. Artikelsökning i Cinahl

Syfte: Undersöka vilka komplikationer som drabbar patienter med perkutan nefrostomi

Cinahl 2019-09-20

Söknr Söktermer Antal träffar Antal valda

#1 FT Nephrostomy, Percutaneous 306 #2 FT Complications 559944 #3 FT Nephrolithotomy 615 #4 1 AND 2 NOT 3 92 + English 88 3 FT – fritextsökning Kvalitetsgranskning

För att kunna avgöra om en artikel ska inkluderas eller exkluderas i litteraturöversikten gjordes en kvalitetsgranskning. I kvalitetsgranskningen har författarna utgått ifrån flera frågor inspirerade av Fribergs (2012, s.139) lista över frågor vid granskning av kvantitativa studier. Är metoden väl beskriven? Är syftet väl formulerat? Hur har data analyserats? Hur har urvalet gått till? Redovisas resultaten av studien och vad visar resultatet?

(9)

Tolv artiklar kvalitetsgranskades. Två artiklar exkluderades då de ansågs vara av låg kvalitet på grund av dåligt beskriven metod. Tio artiklar bedömdes ha medel till hög kvalitet och valdes ut för vidare analys. De tio artiklar som valdes ut för analys presenteras i Tabell 3. Tabellen innefattar information om författarnamn, årtal för publicering, studiens syfte, metod, antal deltagare, resultat och kvalitet på artikeln (Willman et al, 2016, s.91). De artiklar som är funna genom manuell sökning är markerade med (#)

Tabell 3. Översikt av vetenskapliga artiklar som ingår i analysen (n=10)

Författare År/Land

Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalité

Ali et al. 2013 Pakistan Bedöma frekvensen av komplikationer vid perkutan nefrostomi och identifiera felkällor Beskrivande tvärsnitts-studie 300 Patienterna drabbades av komplikationer som sepsis, retroperitonealt hematom, blödning och urinom, blockerad kateter och förskjutning av kateter. Hög Efesoy et al. 2018 Turkiet Fastställa resultatet av ultraljudsledd inläggning av perkutan nefrostomi Retrospektiv studie 354 Patienter drabbades av komplikationer som innefattade hematuri, urinom, propp i kateterslang, urosepsis, urinom och retroperitonealt hematom. Hög #Hwang et al 2018 Korea Utvärdera genomförbarhet, säkerhet och klinisk effektivitet för perkutan nefrostomi hos barn. Retrospektiv studie 57 Patienter drabbades av hematuri, feber och felfunktion av kateter. Hög Kaskarelis et al. 2001 Grekland Att registrera frekvensen av komplikationer efter peruktan nefrostomi, ersättning av nefrostomidränage och insättning av perkutana uretala endoproterser. Retrospektiv studie 341 Patienter drabbades av komplikationer som blödning, dödsfall, ocklusion, hematuri och urinvägsinfektion. Även infektion av huden vid instickstället kunde rapporteras. Hög #Lewis & Patel 2004 Storbritannien Att jämföra de allvarliga komplikationerna som drabbade patienterna enligt befintliga rekommendationer Retrospektiv studie 10 av 318 Patienter drabbades av komplikationer som sepsis, blödningar och

njurbäckenskador.

(10)

Författare År/land

Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalité

Montvilas et al. 2011 Danmark Rapportera om komplikationer och framgångsfaktor för ”mixed technique” Retrospektiv studie 353 Patienter drabbades av komplikationer som blödning, komplikationer med katetern, hematuri, mild sepsis, perforation av njurbäckenet och punktion av njurven. Hög Radecka & Magnusson 2004 Sverige Presentera förekomsten och typer av komplikationer kopplat till perkutan nefrostomi.

Retrospektiv studie

401 Omfattande komplikationer som blödning, hjärtstopp, pneumothorax, sepsis och hydrothorax drabbade patienterna. Mindre komplikationer som urinvägsinfektion, urinläckage, hudinflammation och kateterproblem förekom. Hög #Skolarikos et al. 2006 Grekland

Presentera data över 10 års erfarenhet av ultraljudsledd insättning av perkutan nefrostomi utförd av urologer Retrospektiv studie

530 Patienter fick allvarliga komplikationer som sepsis, skada på vena cava inferior, gallblåseskada, dödsfall, blödningar. Mindre komplikationer var urinvägsinfektion,

ocklusion, felplacering av kateter och urinläckage.

Medel Turo et al. 2018 Storbritannien Rapportera om komplikations-faktor för perkutan nefrostomi Retrospektiv studie 60 Komplikationer som patienterna drabbades av var blödning, sepsis, komplikationer med nefrostomikatetern och urinvägsinfektion. Medel #Wah et al. 2004 Storbritannien Presentera komplikations- och framgångsfaktorn för perkutan nefrostomi under en ett-årsperiod Prospektiv studie 190 Komplikationer som uppkom var hematuri, sepsis, blödning, kateterblockering och lägesrubbning av kateter.

Medel

Dataanalys

Analysen av insamlad data är gjord enligt Friberg (2012, s. 140) där artiklarna lästes igenom enskilt av författarna flera gånger och en kort sammanfattning av varje artikel skrevs.

Sammanfattningen diskuterades därefter mellan författarna för att få en likvärdig uppfattning. Likheter och skillnader analyserades utifrån artiklarnas syfte, metod, deltagare och resultat. Efter det gjordes en sammanställning av varje artikel och innehållet i artiklarna sorterades in

(11)

under olika rubriker för att få en tydligare överblick av analysmaterialet. Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudområden.

Etiska överväganden

Forskningsetik finns för att försvara människors grundläggande värde, rättigheter och för att värna om alla livsformer. Under ett examensarbete ska etiska överväganden utföras vid valet av ämne och syfte, vid genomförandet och rapporteringen samt spridningen av resultatet. Det är viktigt att värna om människors självbestämmande och frihet. De som medverkar i

studierna ska själv kunna fatta beslut om deltagande och hur länge de vill delta. Detta bidrar till att skydda de personer som medverkar i studier och forskningsetiken motiveras utifrån detta. Denna uppsats har inte granskats då studentarbete i grundutbildning inte behöver prövas etiskt (Kjellström, 2012, s 70 – 75).

Resultat

Resultatet i denna studie är baserad på tio artiklar som alla har studerat komplikationer som drabbar patienter med perkutan nefrostomi. Resultatet är kategoriserat utifrån tre

huvudområden med underrubriker och presenteras i Tabell 4.

Tabell 4. Kategorisering av artiklar Författare (år) Infektion Sepsis Urinvägsinfektion Blödning Hematuri Retroperitonealt hematom Komplikationer med nefrostomikatetern Ali et al. (2013) X X X Efesoy et al. (2018) X X X Hwang et al. (2018) X X Kaskarelis et al. (2001) X X X

Lewis & Patel (2004) X X

Montvilas et al. (2011) X X X Radecka & Magnusson (2004) X X X Skolarikos et al. (2006) X X X Turo et al. (2018) X X X Wah et al. (2004) X X X

(12)

Infektion

Sepsis

Åtta av tio artiklar listar sepsis som komplikation (Ali et al., 2013; Efesoy, Saylam, Bozlu, Çayan, & Akbay, 2018; Lewis & Patel., 2004; Montvilas, Solvig, & Johansen, 2011; Radecka & Magnusson, 2004; Skolarikos et al., 2006; Turo et al., 2018; Wah, Weston & Irving, 2004). Som rutin innan ingreppet gavs antibiotikaprofylax vilket enligt studierna kunde kopplas till det låga antalet patienter som fick en infektion. (Ali et al., 2013; Efesoy et al., 2018; Lewis & Patel, 2004; Montvilas et al., 2011; Radecka & Magnusson, 2004; Skolarikos et al., 2006; Turo et al., 2018; Wah et al., 2004). Sepsis ansågs vara en allvarlig komplikation som kunde resultera i förlängd sjukhusvistelse, oförutsett behov av behandling och död (Lewis & Patel, 2004; Montvilas et al., 2011).

Tre artiklar såg ett samband mellan utförandet av ingreppet och sepsis (Lewis & Patel., 2004; Radecka & Magnusson, 2004; Wah et al., 2004). Lewis och Patel (2004) visar i sin studie att ingrepp där de misslyckades med inläggningen av nefrostomikatetern kunde kopplas till de patienter som sedan drabbades av sepsis. Radecka och Magnusson (2004) fann att de

patienterna som drabbades av sepsis hade också en felaktig placering av nefrostomikatetern. Wah et al. (2004) gjorde en jämförelse mellan Seldingerteknik och direktpunktion där de konstaterar att patienter som drabbades av sepsis var de som fick sin perkutana nefrostomi inlagd med Seldingerteknik.

Urinvägsinfektion

Urinvägsinfektion listas som komplikation i fyra av tio artiklar (Kaskarelis et al., 2001; Radecka & Magnusson, 2004; Skolarikos et al., 2006; Turo et al., 2018). Både behandling under kort och lång tid med perkutan nefrostomi kunde resultera i att patienten drabbades av urinvägsinfektion. De patienter som hade en längre behandlingstid löpte större risk att drabbas (Radecka & Magnusson, 2004). Escherichia coli var den vanligast förekommande av

bakterierna som gav upphov till urinvägsinfektion (Turo et al., 2018). Urinvägsinfektion sågs som en mindre komplikation som inte krävde förlängd sjukhusvistelse och kunde behandlas konservativt eller med antibiotika (Kaskerelis et al., 2001; Turo et al., 2018).

Blödning

Tio av tio artiklar listar blödning som komplikation (Ali et al., 2013; Efesoy et al., 2018; Hwang, Shin, Lee, Yoon, Cho & Kim, 2018; Kaskarelis et al., 2001; Lewis & Patel, 2004;

(13)

Montvilas et al., 2011; Radecka & Magnusson, 2004; Skolarikos et al., 2006; Turo et al., 2018; Wah et al., 2004). Blödning var benämnd som en stor komplikation vilket definierades av: när patientens tillstånd krävde sjukhusvistelse, oplanerad ökning av vård, permanenta negativa följder eller dödsfall (Montvilas et al., 2011). Patienternas bakomliggande sjukdomar och behandling med antikoagulantia läkemedel hade en koppling till när blödning uppkom (Ali et al., 2013; Turo et al., 2018). Lewis och Patel (2004) hade i sin studie två patienter som drabbades av blödning. Den ena patienten hade inte ett dilaterat samlingssystem vilket kunde ses som anledningen till att ingreppet var svårt att genomföra. Hos den andra patienten såg de en koppling mellan blödningen och att nefrostomikatetern gick för långt genom njurbäckenet. Wah et al. (2004) hade en patient som fick en blödning till följd av en felaktig punktion av en interkostal ven.

Två artiklar (Montvilas et al., 2011; Radecka & Magnusson, 2004) rapporterar blödning som krävde kirurgiska åtgärder som vidare behandling. Monvilas et al. (2011) ansåg att blödning var den enda stora komplikationen som drabbade patienterna i sin studie. De beskriver ett fall där kirurgi krävdes för att få stopp på blödningen. Radecka och Magnusson (2004)

presenterade i sin studie att tre patienter drabbades av blödning postoperativt och fick blodtransfusion som behandling. En av de tre patienterna fick en blödning där

blodtransfusionen var otillräcklig och embolisering krävdes som vidare behandling. Retroperitonealt hematom

Fyra artiklar tar upp retroperitonealt hematom (liggandes bakom bukhinnan) som

komplikation (Ali et al., 2013; Efesoy et al., 2018; Kaskarelis et al., 2001; Skolarikos et al., 2006). I studien av Skolarikos et al. (2006) visade tre patienter upp symtom på instabil hemodynamik efter inläggning av perkutan nefrostomi. Kirurgi krävdes för att utforska anledningen som visade sig vara retroperitonealt hematom till följd av en felaktig punktion av venen i njuren. Ali et al. (2013) såg att mer än hälften som drabbades av en blödning, där retroperitonealt hematom räknades in, visade vid ingreppet uremiska symtom (symtom vid njursvikt). Kaskerelis et al. (2001) och Skolarikos et al. (2006) hade patienter som drabbades av retroperitonealt hematom, där blodtransfusion inte var tillräcklig behandling vilket

(14)

Hematuri

Sex av artiklarna tar upp hematuri som komplikation (Ali et al., 2013; Efesoy et al., 2018; Hwang et al., 2018; Kaskarelis et al., 2001; Montvilas et al., 2011; Wah et al., 2004). Hematuri som inte krävde behandling rapporterades i tre av artiklarna (Efesoy et al., 2018; Hwang et al., 2018; Montvilas et al., 2011). Hematurin gick över av sig själv inom tre dagar och ingen blodtransfusion krävdes (Efesoy et al., 2018; Hwang et al., 2018).

Fyra av artiklarna rapporterade om hematuri där blodtransfusion krävdes som behandling (Ali et al., 2013; Efesoy et al., 2018; Kaskarelis et al., 2001; Wah et al., 2004). Ali et al. (2013) visar att patienter som fick hematuri som krävde blodtransfusion resulterade i förlängning av nefrostomi-behandlingen. Wah et al. (2004) kunde se att en bakomliggande orsak till hematuri i ett av fallen var att patienten åt antikoagulantia läkemedel på grund av djup ventrombos under ingreppet.

Komplikationer med nefrostomikatetern

Nio av tio artiklar listar komplikationer med nefrostomikatetern (Ali et al., 2013; Efesoy et al., 2018; Hwang et al., 2018; Kaskarelis et al., 2001; Montvilas et al., 2011; Radecka & Magnusson, 2004; Skolarikos et al., 2006; Turo et al., 2018; Wah et al., 2004).

Sju artiklar tar upp blockering av nefrostomikatetern (Ali et al., 2013; Efesoy et al., 2018; Kaskarelis et al., 2001; Montvilas et al., 2011; Radecka & Magnusson, 2004; Turo et al., 2018; Wah et al., 2004). Blödning med efterföljande blodkoagel i urinen kunde ses som en bakomliggande orsak till blockering (Ali et al., 2013; Efesoy et al., 2018; Montvilas et al., 2011). Det fanns fall där patienterna hade blodkoagel i urinen innan ingreppet vilket senare resulterade i blockering av katetern (Monvilas et al., 2011). Patienter med avflödeshinder kunde få en blockering av katetern på grund av de avlagringar som bildades till följd av avflödeshindret (Ali et al., 2013). För att försäkra sig om att patienten hade en fungerande avlastning av njurarna fick ett byte av nefrostomikatetern utföras samt spolning av njurens uppsamlingssystem (Ali et al., 2013; Radecka & Magnusson, 2004; Wah et al., 2004).

Fem av artiklarna tar upp lägesrubbning av nefrostomikatetern (Ali et al., 2013; Kaskarelis et al., 2001; Radecka & Magnusson, 2004; Skolarikos et al., 2006; Wah et al., 2004). Patienter med svårigheter att förstå instruktioner om skötseln av katetern på grund av språkproblem eller ålder drabbades i större uträckning av lägesrubbning (Ali et al., 2013).

(15)

Lägesrubbning kunde också ske på grund av att katetern inte syddes fast i patienten vid ingreppet (Skolarikos et al., 2006; Wah et al., 2003).

Felplacering av katetern tas upp av fyra artiklar (Efesoy et al., 2018; Kaskarelis et al., 2001; Radecka & Magnusson, 2004; Skolarikos et al. 2006) Felplacering av katetern kunde vara på grund av dålig placering av spetsen på katetern där hålen låg utanför njurbäckenet eller ett fel på pigtail-spiralen (Radecka & Magnusson, 2004). För att korrigera felet krävdes antingen justering med hjälp av genomlysning eller en nyinläggning av nefrostomikatetern (Efesoy et al.,2018; Radecka & Magnusson, 2004)

Diskussion

Metoddiskussion

Metoden i denna studie var allmän litteraturöversikt med syfte undersöka vilka

komplikationer som drabbar patienter med perkutan nefrostomi. I en allmän litteraturöversikt kan både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderas. Denna studie har endast inkluderat kvantitativa artiklar då det svarat mot uppsatsen syfte. En svaghet för en allmän

litteraturöversikt är att det insamlade materialet kan bli förvrängt då urvalet av artiklar är begränsat (Friberg 2012, s.134).

Två databaser, Pubmed och Cinahl, användes för att hitta artiklar till studien vilket styrker dess kvalitet. Enligt Willman et al. (2016, s. 71) bör sökning ske från flera källor för att inte materialet ska bli vinklat och flera sökord ska användas. Sökning gjordes både med MesH-termer och med fritext. Booleska ord som AND och NOT användes för att kombinera olika sökord och få fram relevanta artiklar för studien. Enligt Willman et al. (2016, s. 74) bör försiktighet iakttas vid användandet av det booleska ordet NOT och noggrant granska vad som sker med sökningen då relevanta artiklar kan missas. Författarna valde ändå att använda detta booleska ord då en av databaserna inte gjorde skillnad på Nephrostomy, Percutaneous och Nephrolithotomy. En manuell sökning gjordes utifrån referenslistorna på de artiklar som valdes från sökningarna i databaserna. Enligt Östlundh (2012, s.75) är detta en effektiv sökmetod som bör tillämpas vid all informationssökning.

Artiklarna är av varierande ålder med publiceringsdatum mellan 2001 till 2018. I sökningen av artiklar i databasen Pubmed gjordes en avgränsning i ålder till artiklar publicerade på 2000-talet för att begränsa antalet sökträffar. När vidare begränsning gjordes gick många

(16)

artiklar med resultat som speglade syftet förlorade och därför gjordes inte ökad åldersbegräsning efter det.

Kvalitetsgranskningen av artiklarna utgick ifrån frågor inspirerade av Friberg (2012, s.139). I studien inkluderades sex artiklar med hög kvalité och fyra artiklar med medelkvalité. Artiklar som hade medel kvalité valdes att inkluderas trots att de inte uppnådde hög kvalitet. De med medel kvalitet hade inte lika utförligt beskriven metod av insamling av data däremot

bedömdes de som trovärdiga och deras resultat svarade mot syftet. Majoriteten av artiklarna har i sammanställningen likvärdigt resultat som pekar i samma riktning vilket ökar

trovärdigheten (Willman et al., 2016, s. 108).

En av artiklarna var från Sverige och resterande var från Turkiet, Danmark, Storbritannien, Pakistan, Korea och Grekland. Alla artiklar har beskrivit samma intervention och använt sig av samma tekniker för utförande. Enligt Willman et al. (2016, s. 108) ökar trovärdigheten vid inkludering av flera artiklar från olika länder med liknande resultat. Alla artiklar listar antal patienter men författarna har sedan redovisat sitt resultat med olika parametrar som antal njurar, ingrepp eller fall. Detta försvårade arbetet med analysen och kan påverka arbetets reliabilitet (Henricsson, 2012, s.474)

Under arbetes gång har feedback från kurskamrater och handledare givits och detta har varit till stor nytta och har stärkt reliabiliteten (Henricsson, 2012, s.474). Konstruktiv kritik har givits och därmed gett författarna möjlighet att bearbeta denna studie så noggrant som möjligt under arbetets gång. Detta har varit en lärorik process som har gett författarna möjligheten att systematiskt skriva denna studie.

Resultatdiskussion

Författarna till denna studie ville undersöka vilka komplikationer som drabbar patienter med perkutan nefrostomi. Perkutan nefrostomi är ett ingrepp som används för att behandla flera urologiska tillstånd vilket kan leda till efterföljande komplikationer. Komplikationerna varierar för patienten med ett spann från allvarliga fall som lett till utökad behandlingstid och kirurgi till komplikationer som kunnat behandlas konservativt.

Resultatet visar att patienterna som hade en perkutan nefrostomi kunde drabbas av

(17)

nefrostomi. Denna bakterie är en av de mest förekommande bakterierna i fall av

vårdrelaterade infektioner (Lundholm, 2006). Vårdrelaterade infektioner (VRI) orsakar lidande för patienten som hade kunnat undvikas. Det finns beräkningar på att 30–50% av alla VRI hade kunnat undvikas. En patient som drabbas av en VRI spenderar i snitt dubbelt så lång tid på sjukhus jämfört med om hen inte hade drabbats, vilket beräknas kosta 6,5 miljarder per år (Sveriges kommuner och landsting, 2017). Basala hygienrutiner är en grundsten i att stoppa spridningen och förekomsten av VRI (Socialstyrelsen, 2006).

Röntgensjuksköterskan är enligt lag (Smittskyddslag, SFS 2004:168) ansvarig för att följa de hygienrutiner som finns för att stoppa spridning av smittor och infektioner. Ett bättre arbete med basala hygienrutiner skulle kunna minska antalet patienter som drabbas av en infektion efter perkutan nefrostomi (Socialstyrelsen, 2006).

Patienter som ska få en perkutan nefrostomi behandlas profylaktiskt med antibiotika. Antibiotikaanvändningen inför ingreppet går att diskutera och de studier som finns pekar på olika resultat. Chalmers et al. (2008) fann att patienterna med och utan antibiotikaprofylax drabbades i samma utsträckning av komplikationer. Cochran, Barbaric och Kashfian (1991) såg dock i sin studie att patienter i högriskgruppen, med antibiotikabehandling under och efter ingreppet kunde minska risken för sepsis från 50% till 9%. Däremot var det ingen stor

statistisk skillnad i lågriskgruppen för dem som fick antibiotikaprofylax jämfört med dem som inte fick det (Cochran et al. 1991). Antibiotika ska användas med omsorg då

överanvändningen av antibiotika är en stor risk för patientsäkerheten där bakterier har börjat utveckla resistens mot antibiotikans effekt (Socialstyrelsen, 2015). Vidare forskning på antibiotikans effekt för att undvika komplikationer för patienter som har en perkutan nefrostomi är önskvärt. Detta stämmer överens med den handlingsplan som Socialstyrelsen (2015) tagit fram mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. De understryker det faktum att vidare forskning i ämnet antibiotikarestens och VRI är en förutsättning för att framgångsrikt arbeta mot spridningen.

Resultatet visar att blödning uppkommer på grund av flera bakomliggande orsaker. Det framkommer att blödning var en stor komplikation som i många fall krävde behandling. Sjukdom och behandling med antikoagulantia var bidragande faktorer som ökade risken att drabbas av blödning. Röntgensjuksköterskan har en roll som en länk mellan

röntgenavdelningen och den avdelning som sköter de preoperativa förberedelserna av patienten. Den information som röntgensjuksköterskan samlar in om patienten ligger som

(18)

grund i den bedömning som sker av riskfaktorer för blödning. Lundén, Lundgren och Lepp (2012) skriver i sin studie att förkunskapen om patientens medicinska status och

välbefinnande innan undersökningen är viktig. Detta är viktigt för att röntgensjuksköterskan ska kunna agera utifrån den informationen om en komplikation uppstår.

Det framgår i resultatet att lägesrubbning av nefrostomikatetern kunde kopplas till de patienter som hade problem med språket eller på grund av hög ålder hade svårt att ta in information om ingreppet och den skötsel som krävdes kring nefrostomikatetern.

Röntgensjuksköterskan har en viktig roll i att kunna kommunicera med patienten samt med de avdelningar som patienten skrivs in på för eftervård. Till patienten krävs adekvat information om skötsel av nefrostomikatetern för att behandlingen ska fungera på rätt sätt utan att en komplikation ska uppstå. Röntgensjuksköterskan måste därför kunna hitta verktyg för att nå fram till patienten. Norouzinia, Aghabarari, Shiri, Karimi och Samami (2016) beskriver i sin studie att språkbarriärproblem, mellan vårdpersonal och patient som talade olika språk, var ett stort problem för att kunna kommunicera och ge information. Patienten ska kunna känna sig trygg med det ingrepp och den behandling som krävs. Vikten av att patienten ska förstå information kring detta ligger på röntgensjuksköterskans ansvar att förmedla på det sätt som krävs för den enskilde patienten. Fatahi, Mattsson, Lundgren och Hellström (2010)

understryker att med en tolk kan språkproblem undvikas då denne fungerar som en länk mellan patient och röntgensjuksköterska.

Personal som arbetar med patienterna som har en perkutan nefrostomi har ett ansvar i att nyttja den kunskap de har om komplikationer. Detta för att ge patienten den bästa

förutsättningen för en lyckad behandling. Inom vården möts flera olika yrkeskategorier som är beroende av varandra för att tillgodose en god vård. I studien av Leonard, Graham och Bonacum (2004) anser de att bristfällig kommunikation är den främsta anledningen till att oavsiktliga patientskador sker. De konstaterar att bra kommunikation och samarbete, med en tydlig plan över vården av patienten, minskar risken för komplikationer att förvärras

ytterligare. För att stoppa uppkomsten och arbeta förebyggande ser vi att det krävs mer än bara röntgensjuksköterskans insats. En bättre kommunikation och samarbete mellan all personal som dessa patienter möter skulle kunna leda till att komplikationerna minskar.

(19)

Slutsats

Denna studie genomfördes för att undersöka vilka komplikationer patienter med perkutan nefrostomi kan drabbas av. Studien har visat att patienterna kan få infektioner, blödning och komplikationer som följd av behandling med nefrostomikateter. Dessa komplikationer varierade i sin allvarlighetsgrad från att behandlas konservativt till dödsfall. Orsaken till att komplikationerna uppkom var flera. Den mänskliga faktorn kan noteras som bidragande till dessa, men också patienternas bakomliggande sjukdomstillstånd samt kommunikationsbrister. Denna studie kan ge röntgensjuksköterskor en bredare kännedom om komplikationer

kopplade till perkutan nefrostomi. Kunskap om varför komplikationer uppstår och vilka åtgärder som krävs för att behandla patienten hjälper röntgensjuksköterskan i sitt uppdrag att bidra till en säker patientvård. Fortsatt arbete med information och utbildning i vårdhygien hade kunnat minimera infektionerna som patienterna drabbades av.

Vidare forskning om komplikationerna, med ett fokus på antibiotikaanvändningen, skulle krävas för att följa den handlingsplan som finns för att minska den ökande

antibiotikaresistensen och samtidigt minska komplikationerna kopplat till perkutan nefrostomi.

(20)

Referenser

Artiklar som ingår i resultatet är markerade med en asterisk (*)

*Ali, S., Mehmood, K., Muhammed Faiq, S., Ali, B., Anwar Naqvi, S. A., & Rizvi, A. (2013). Frequency of complications in image guided percutaneous nephrostomy. Journal of the Pakistan Medical Association 63(7), 816–820. Från

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edselc&AN=edselc.2 -52.0-84879302106&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Andersson, B. T., Fridlund, B., Elgán, C., & Axelsson, Å. B. (2008). Radiographers' areas of professional competence related to good nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(3), 401-409. doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00543

Carrafiello, G., Laganà, D., Mangini, M., Lumia, D., Recaldini, C., Bacuzzi, A., & Fugazzola, C. (2006). Complications of percutaneous nephrostomy in the treatment of malignant ureteral obstructions: single–centre review. Radiologia Medica, 111(4), 562–571. doi10.1007/s11547-006-0051-2

Chalmers, N., Jones, K., Drinkwater, K., Uberoi, R., & Tawn, J. (2008). The UK nephrostomy audit. Can a voluntary registry produce robust performance data? Clinical Radiology, 63(8), 888–894. doi:10.1016/j.crad.2007.10.021.

Cochran, S. T., Barbaric, Z. L., Lee, J. J., & Kashfian, P. (1991). Percutaneous nephrostomy tube placement: An outpatient procedure? Radiology, 179(3), 843–847. doi:

10.1148/radiology.179.3.2028003

Dagli, M., & Ramchandani, P. (2011). Percutaneous nephrostomy: Technical aspects and indications. Seminars in Interventional Radiology, 28(4), 424–437. doi:

http://dx.doi.org/10.1055/s-0031-1296085.

*Efesoy, O., Saylam, B., Bozlu, M., Çayan, S., & Akbay, E. (2018). The results of ultrasound-guided percutaneous nephrostomy tube placement for obstructive uropathy: A single-centre 10-year experience. Turkish Journal of Urology, 44(4), 329–334. doi: 10.5152/tud.2018.25205

(21)

Ehrlich, R.A. & Coakes, D.M. (2017). Patient care in radiography: with an introduction to medical imaging. (Ninth edition.) St. Louis, Missouri: Elsevier.

Fatahi, N., Mattsson, B., Lundgren, S.M., & Hellström, M. (2010). Nurse

radiographers ́experiences of communication with patients who do not speak the native language. Journal of advanced nursing. 66 (4), 774-783.

doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05236.x

Friberg, F. (2012) Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2. uppl.). (s.133-144) Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg, (Red.), Dags för uppsats. (3. rev. uppl. s.141–152). Lund: Studentlitteratur.

Goodwin, W. E., Casey, W. C., & Woolf, W. (1955). Percutaneous trocar (needle) nephrostomy in hydronephrosis. Journal Of The American Medical Association, 157(11), 891–894.

Hausegger, K. A., & Portugaller, H. R. (2006). Percutaneous nephrostomy and antegrade ureteral stenting: technique-indications-complications. European Radiology, 16(9), 2016– 2030. doi: 10.1007/s00330-005-0136-7

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl. s. 474) Lund: Studentlitteratur AB.

*Hwang, J. Y., Shin, J. H., Lee, Y. J., Yoon, H. M., Cho, Y. A., & Kim, K. S. (2018). Percutaneous nephrostomy placement in infants and young children. Diagnostic and Interventional Imaging, 99(3), 157-162. doi:10.1016/j.diii.2017.07.002

*Kaskarelis, I. S., Papadaki, M. G., Malliaraki, N. E., Robotis, E. D., Malagari, K. S., & Piperopoulos, P. N. (2001). Complications of percutaneous nephrostomy, percutaneous

(22)

insertion of ureteral endoprosthesis, and replacement procedures. Cardiovascular and Interventional Radiology, 24(4), 224-228. doi:10.1007/s00270-001-0004-z

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.). (s. 70 – 75). Lund: Studentlitteratur. Leonard, M., Graham, S., & Bonacum, D. (2004). The human factor: the critical importance of effective teamwork and communication in providing safe care. Quality and Safety in Health Care, 13(1) , 85-90. doi:10.1136/qshc.2004.010033

*Lewis, S., & Patel, U. (2004). Major complications after percutaneous nephrostomy— lessons from a department audit. Clinical Radiology, 59(2), 171–179. doi:10.1016/S0009-9260(03)00336-2

Lundén, M., Lundgren, S. M., & Lepp, M. (2012). The Nurse Radiographers’ Experience of Meeting with Patients During Interventional Radiology. Journal of Radiology Nursing, 31(2), 53–61.doi: 10.1016/j.jradnu.2011.11.001

Lundholm, R. (2006). Vårdrelaterade infektioner: vad är det, hur vanliga är de, vilka drabbas och vilka konsekvenser får de? I Socialstyrelsen (Red.), Att förebygga vårdrelaterade

infektioner: ett kunskapsunderlag (s. 19-30). Hämtad från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3692c757601b40eda5e49f890c2d11ca/att -forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf

*Montvilas, P., Solvig, J., & Johansen, T. E. B. (2011). Single-centre review of radiologically guided percutaneous nephrostomy using “mixed” technique: Success and complication rates. European Journal of Radiology, 80(2), 553–558. doi:10.1016/j.ejrad.2011.01.109

Norouzinia, R., Aghabarari, M., Shiri, M., Karimi, M., & Samami, E. (2016). Communication Barriers Perceived by Nurses and Patients. Global Journal of Health Science, 8(6), 65–74 doi:10.5539/gjhs.v8n6p65

(23)

*Radecka, E., & Magnusson, A. (2004). Complications associated with percutaneous nephrostomies. A retrospective study. Acta Radiologica, 45(2), 184-188.

doi:10.1080/02841850410003671

Ramchandani, P., Cardella, J. F., Grassi, C. J., Roberts, A. C., Sacks, D., Schwartzberg, M. S., & Lewis, C. A. (2003). Quality improvement guidelines for percutaneous

nephrostomy. Journal of Vascular and Interventional Radiology, 12(11), 1247–1251. Doi: 10.1097/01.rvi.0000094598.83406.b4

Roshäll, B., Ross – Nyberg, C., & Danielsson, G. (2018). Nefrostomi. I Vårdhandboken. Inera AB. Hämtad 2019-10-15 från

https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/nefrostomi/inlaggning-och-patientinformation/

SFS 2004:168. Smittskyddslag. Stockholm. Socialdepartementet SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet

*Skolarikos, A., Alivizatos, G., Papatsoris, A., Constantinides, K., Zerbas, A., & Deliveliotis, C. (2006). Ultrasound-guided percutaneous nephrostomy performed by urologists: 10-year experience. Urology, 68(3), 495–499. doi:10.1016/j.urology.2006.03.072

Socialstyrelsen. (2006) Inledning. I Socialstyrelsen (Red), Att förebygga vårdrelaterade infektioner: ett kunskapsunderlag (s. 13–18). Hämtad från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3692c757601b40eda5e49f890c2d11ca/att -forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf

Socialstyrelsen (2015) Handlingsplan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner – underlag för myndigheternas fortsatta arbete. [Broschyr]. Hämtad från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/handlingsplan-

(24)

Sveriges kommuner och Landsting. (2017). Vårdrelaterade infektioner: Kunskap, konsekvenser och kostnader. [Broschyr]. Hämtad från

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-475-5.pdf?issuusl=ignore

*Turo, R., Horsu, S., Broome, J., Das, S., Gulur, D. M., Pettersson, B., & Awsare, N. (2018). Complications of percutaneous nephrostomy in a district general hospital. Turkish Journal of Urology, 44(6), 478–483. doi: 10.5152/tud.2018.37336

*Wah, T., Weston, M., & Irving, H. (2004). Percutaneous nephrostomy insertion: outcome data from a propspective multi-operator study at a UK training centre. Clinical

Radiology, 59(3), 255–261. doi:10.1016/j.crad.2003.10.021

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad

omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4.uppl.). Lund: Studentlitteratur Örnberg, G., & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad

röntgensjuksköterska [Broschyr]. Umeå: Svensk förening för röntgensjuksköterskor. Hämtad från: http://www.swedrad.com/?fid=3212

Örnberg, G., & Eklund, A-K. (2008). Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor [Broschyr]. Umeå: Svensk förening för röntgensjuksköterskor. Hämtad från:

http://www.swedrad.com/?fid=3213

Östlundh, L. (2012) Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2.uppl.). (s.57-79) Lund: Studentlitteratur.

Figure

Tabell 1. Artikelsökning i PubMed
Tabell 3. Översikt av vetenskapliga artiklar som ingår i analysen (n=10)
Tabell 4. Kategorisering av artiklar  Författare  (år)  Infektion Sepsis  Urinvägsinfektion  Blödning Hematuri  Retroperitonealt hematom  Komplikationer med nefrostomikatetern  Ali et al

References

Related documents

I registret finns även uppgift om patienten är rökare eller icke rökare för att kunna bedöma eventuella samband mellan komplikation och kirurgi.. Tidigare forskning har visat

The CCI is a list of international classification of disease (ICD) codes from the following diseases: myocardial infarction, congestive heart failure, peripheral vascular

Om myndigheter, lagtexter och andra instanser som utövar makt och tillsyn för en hel och ge- neraliserad population använder det genusneutrala hen, suddar det då ut till

Among the filters provided by the toolkit are support for con- version between data types and extraction of the magnitude of vector features, such as vector curl, as scalar data

Post-experiment Questionnaire Upon completing the experimental session, each subject filled out a questionnaire in a debriefing discussion. The question- naire consisted of four

(2013) ledde utbildning och feedback till ökad medvetenheten hos personalen och detta i sin tur minskade risken för PVK relaterade infektioner.. (2011) visade att feedback

I en studie av Roos-Jansåker, Lindahl, Renvert & Renvert (2006c) kunde däremot ett samband mellan rökning och förlust av implantatet inte visas och detta tros bero på att det

Tourniquet kan också leda till komplikationer som långvarig smärta för patienten, då grupper med tourniquet hade en signifikant högre skattad smärta vid utskrivning från