• No results found

Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen : en integrerad litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen : en integrerad litteraturöversikt"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

arbetsmiljö på akutmottagningen

- en integrerad litteraturöversikt

Jeanette Nordström

Emmelie Stenman

Sjuksköterska 2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

Institutionen för hälsovetenskap

Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på

akutmottagningen -en integrerad litteraturöversikt

Factors that affect the nurse's work environment in the

emergency department -an integrated literature review

Jeanette Nordström

Emmelie Stenman

Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6, 2020

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Ingela Jobe

(3)

Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen -en integrerad litteraturöversikt

Factors that affect the nurse's work environment in the emergency department -an integrated literature review

Jeanette Nordström Emmelie Stenman

Luleå Tekniska Universitet Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad och medicinsk teknik

Abstrakt

Akutmottagningen är en central punkt inom akutsjukvården där arbetsmiljön är unik och patientflödet kan variera mycket. Akutmottagningen kännetecknas många gånger av ett snabbt arbetstempo där det krävs att sjuksköterskan kan ta snabba beslut och kan arbeta självständigt. Brister i arbetsmiljön för sjuksköterskan är idag ett aktuellt och omtalat ämne och ett problem. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen. Frågeställningar som vi hade var: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen och vilka konsekvenser får en bristande arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete? Vi har använt oss av metoden integrerad litteraturöversikt för att få en översikt av tidigare genomförd forskning som svarar på syftet. I studien ingick 15 artiklar som granskades och analyserades. I resultatet identifierades faktorer som: Patientrelaterade faktorer, Organisatoriska faktorer och Faktorer relaterade till sjuksköterskan. Påverkan av sjuksköterskans hälsa och Påverkan av sjuksköterskans roll var konsekvenser av en bristande arbetsmiljö. Av resultatet framkom det att sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen var extra utsatt där hot och våld av patienter var vanligt förekommande. Det är viktigt att sjuksköterskan har en god attityd och ger en tydlig information till patienterna. För att visa på hur vanligt förekommande hot- och våldssituationer är på akutmottagningen bör sjuksköterskan få utbildning i avvikelsehantering. Detta i sig kan leda till att ledningen och chefer får upp ögonen för problemet och säkerheten kan förbättras genom att de ser över verksamheten, lokaler, rutiner och riktlinjer. Denna litteraturöversikt har ökat förståelsen för hur arbetsmiljön för sjuksköterskan på akutmottagningen ser ut och kan därmed bidra till förbättringsarbete.

Nyckelord: Integrerad litteraturöversikt, sjuksköterska, arbetsmiljö, akutmottagning, faktorer, konsekvenser, omvårdnad.

(4)

Socialstyrelsen (2014) beskriver begreppet Akutsjukvård som central och omfattar en stor del av sjukvården. Akutsjukvård inkluderar akut öppenvård och akut slutenvård. Det finns en stor variation på hur den akuta sjukvården är uppbyggd och organiserad, hit räknas bland annat de akutmottagningar som är belägna på sjukhus.

Akutvård definieras av Socialstyrelsen enligt följande

Med akut sjukdom eller skada avses plötsligt inträdande, hastigt förlöpande sjukdom eller plötsligt åsamkad skada. Akut omhändertagande avser patienter som kräver omedelbar behandling i öppenvård eller inskrivning i sluten vård. Akut sjukvård omfattar i enlighet härmed åtgärder som inte bör vänta mer än timmar eller högst upp till ett dygn. (Socialstyrelsen, 2014)

Akutmottagningen är en central punkt i akutsjukvården där samarbetet mellan personalen; läkare, sjuksköterska och undersköterska är viktigt (Laximisan et al., 2007). På

akutmottagningen samarbetar personalen också med en mängd olika externa enheter, såsom ambulanspersonal, primärvården samt andra mottagningar och avdelningar på sjukhuset (Laximisan et al., 2007; Talbot & Bleetman 2007). På akutmottagningen görs oftast den första bedömningen och här används ett bedömningssystem där patienten triageras och prioriteras efter symtom, anamnes och vitalparametrar, denna bedömning görs vanligtvis av en triageringssjuksköterska (Laximisan et al., 2007).

På akutmottagningen, menar Palmquist och Lindell (2000), att sjuksköterskan har

grundutbildning och är legitimerad som sjuksköterska. Sjuksköterskan kan med fördel vara vidareutbildad då det förväntas att sjuksköterskan på akutmottagningen är en problemlösare och kan arbeta självständigt. Detta då snabba bedömningar och beslut om svårt sjuka patienter måste tas. Svensk sjuksköterskeförening (2017) menar i kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska att sjuksköterskan ska ha en god handlingsberedskap, kunna leda, prioritera, organisera samt samordna omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan ska också arbeta riskmedvetet och göra riskbedömningar för att minska risken för att vårdskada uppstår och att kunna hantera läkemedel på ett säkert sätt.

World Health Organization, WHO (2018) definierar arbetsmiljö som “en sammanfattande

benämning på biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen”.

(5)

Arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård kan innefatta många faktorer och varje enskild verksamhet har sina arbetsmiljörisker (Arbetsmiljöverket, 2018). Vidare beskriver Arbetsmiljöverket (2018) risker inom hälso- och sjukvård såsom påfrestande

arbetsställningar, tunga och felaktiga lyft, förflyttningar av patienter, skiftarbete, hög

arbetsbelastning, konflikter och samarbetsproblem inom personalgruppen och organisationen, samt kemisk och biologisk exponering som till exempel kemikalier och blodsmitta. Hot och våld menar Arbetsmiljöverket är en extra hög risk för personal som arbetar på

akutmottagningar. I en studie av Morphet et al. (2014) gjord på en akutmottagning i Australien, framkom det att sjuksköterskorna känner sig mycket utsatta för hot och våld, främst i mottagandet av patienterna, vid triagering och i väntrummet.

Enligt en studie som gjorts av Bardhan et al. (2019) påvisades det att över 90% av

sjuksköterskorna på en akutmottagning i Hong kong upplevde en mycket hög grad av stress. De oplanerade, akuta besöken medför en väldigt varierad patientkontakt där det förekommer patienter i alla åldrar, olika sjukdomstillstånd och diagnoser som behöver bemötas och

behandlas på olika sätt. Som sjuksköterska på en akutmottagning kan man påverkas av en rad olika faktorer som till exempel hög arbetsbelastning. Kulstad, Sikka, Sweis, Kelley, &

Rzechula (2010) hävdar att den höga arbetsbelastningen kan påverka sjuksköterskans

förmåga att administrera läkemedel på rätt sätt och patientsäkerheten kan då utebli. Kachalia et al. (2007) beskriver att tillsyn av patienterna och uppmärksamhet av deras

sjukdomstillstånd kan påverkas av den höga arbetsbelastningen och viktiga varningssignaler, såsom försämring i måendet, kan missas. Brister i arbetsmiljön för sjuksköterskan är idag ett aktuellt och omtalat ämne och ett problem som vi vill få en ökad kunskap i, och miljön på akutmottagningen ser vi som extra intressant där personalen är mer utsatt av ovan nämnda faktorer.

Syftet med vår studie var att genom en integrerad litteraturöversikt beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen.

Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen? Vilka konsekvenser får en bristande arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete?

(6)

Metod

Vi har valt att göra en integrerad litteraturöversikt i enlighet med Whittemore och Knafl (2005), vilket innebär att studier med olika forskningsmetoder kan inkluderas. Vi har därför valt studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats för att möjliggöra en översikt av ämnet som svarar till vårt syfte. Whittemore och Knafl (2005) menar att metoden är lämplig när man vill summera tidigare forskning och utveckla en mer omfattande insikt av ett fenomen eller ett problem.

Litteratursökning och kvalitetsgranskning av artiklar

Vi började med att göra en pilotsökning såsom Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011, s.61) beskriver, vilket är en första litteratursökning. Detta gjordes för att se så att tidigare forskning gjorts inom området och att det fanns vetenskaplig litteratur som svarade mot vårt syfte. Vi har använt oss av de bibliografiska referensdatabaserna PubMed och CINAHL som är fokuserade på ämnet omvårdnad och medicin.

Söktermer som vi använt oss av vid sökningarna är Sjuksköterska, Arbetsmiljö, Arbetsplats, Miljö och Akutmottagning vilka sedan översattes till databasernas egna ämnesordlistor: Medical Subject Headings, MESH och Cinahl Subject Headings. MESH-termer som Nurses,

Occupational Health, Workplace, Environment, Emergency Service, Hospital och Emergency medical services har vi använt oss av i databasen PubMed. I databasen CINAHL har

sökningar gjorts med CINAHL Subject Headings där Nurses, Work Environment och

Emergency service användes. För att öka sensitiviteten i sökningarna i de olika databaserna

har vi som komplement använt oss av sökord i fritext, till exempel Emergency department

Emergency nurse och Working environment. Vi har till en början gjort en sökning för varje

sökord var för sig och sedan använt oss av booleska sökoperatörer för att söka i block, OR och AND som Willman et al. (2011, s.72-73) beskriver, dessa blocksökningar specificerar sökningen och ökar chansen till att hitta fler relevanta artiklar. Litteratursökningarna redovisas i Tabell 1 och Tabell 2.

(7)

Tabell 1 Översikt av litteratursökning i databasen Pubmed

Syftet med sökning: var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen och vilka konsekvenser får en bristande arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete Pubmed 2020-09-16. Begränsningar: Fulltext, publiceringsår 2015-2020.

Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal kvalitetsgranskade Antal valda

1 MSH Occupational health 4 678 2 MSH Emergency service, hospital 21 890 3 MSH Nurses 10 189 4 MSH Workplace 6 433 5 MSH Environment 255 115 6 MSH Emergency Medical Services 31 128 7 FT Working environment 2 390 8 FT Work environment 2 974 9 FT Nurse 35 800 10 FT Emergency department 39 380 11 1 OR 4 OR 5 264 223 12 7 OR 8 5 162 13 2 OR 6 OR 10 55 725 14 3 OR 9 39 469 15 11 AND 13 AND 14 123 16 11 OR 12 AND 13 AND 14 136 10 7

*MSH- Sökning med MeSh term *FT- Sökning med Fritex

(8)

Tabell 2 Översikt av litteratursökning i databasen CINAHL

Syftet med sökning: var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen och vilka konsekvenser får en bristande arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete CINAHL 2020-09-15. Begränsningar: Full text, Publish date 2015-2020, exclude medline records

Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal kvalitetsgranskade Antal valda

1 CH Nurses 60 134 2 CH Work environment 7 454 3 CH Emergency service 10 026 4 FT Emergency department 10 046 5 FT Emergency nurse 1 142 6 3 OR 4 13 691 7 1 OR 5 60 495 8 2 AND 6 AND 7 92 9 8

*CH- Sökning med CINAHL Subject Headings *FT- Sökning med Fritext

Som inklusionskriterier har vi valt artiklar som var publicerade de senaste fem åren, fanns tillgängliga i fulltext och att studierna hade genomförts på akutmottagningar. Vi valde att exkludera översiktsstudier då det fanns en risk att studier i vår översikt hade använts i andra översiktsstudier. Vid litteratursökningen läste vi igenom artiklarnas titel och abstrakt för att på så vis kunna exkludera översiktsstudier och andra studier som inte svarade mot vårt syfte och frågeställningar. Slutligen valde vi tio artiklar från Pubmed och nio artiklar från CINAHL som vi läste i helhet för att kontrollera att artiklarna svarade mot vårt syfte, vilka vi sedan kvalitetsgranskade.

Vi har granskat de valda artiklarna enligt respektive tillhörande granskningsmall. De

kvalitativa studierna har granskats med Bilaga 5 från SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017), och de kvantitativa studierna har granskats i enlighet med Willman et al. (2011, s.173-174) med Bilaga G. Detta då varje mall är utformad utefter

(9)

studiens metod och vad som är relevant att bedöma i studien (Willman et al., 2011, s.108-109). Vi har valt att modifiera granskningsmallen Bilaga G på det sätt att vi plockat bort frågor som rör randomiserings studier då ingen av studierna vi valde att granska är av sådan karaktär. Vi har tillsammans suttit och granskat samtliga artiklar såsom Wallengren och Henricson (2015, s. 490) beskriver, detta så att artiklarna blev bedömda på likartat sätt. Efter granskning av de valda artiklarna sammanställdes och beräknades resultaten över i

procentform enligt metoden av Willman et al. (2006, s.95-96) vilket gav ett resultat av artikelns kvalité, hur många procent av kvalitétskraven den uppfyllde. Dessa delades in i låg, medelhög och hög kvalité, där hög kvalité uppnådde 80-100 procent av kvalitétskraven, medelhög uppnådde 70-79 procent samt artiklar av lägre procent sågs som låg kvalité. Efter kvalitétsgranskningen exkluderade vi fyra stycken artiklar som bedömdes vara av låg kvalité, detta gjordes då de studier som ingår i analysen bör vara av hög eller medelhög kvalitét för att säkra hög trovärdighet (SBU, 2017). Resterande femton artiklar uppnådde medelhög och hög kvalité. Dessa presenteras i Tabell 3.

Tabell 3 Översikt av valda artiklar i som ingår i analysen (n=15) Författare (År) Land Typ av studie Antal deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet ALBashtawy, M., & Aljezawi, M. (2016) Jordanien Kvantitativ 227 Frågeformulär/ SPSS 17, Chi2-test, kvantitativ innehållsanalys 75% av sjuksköterskorna på akutmottagningen hade någon gång upplevt våld på arbetsplatsen. Verbalt våld visade sig vara vanligast förekommande, därefter fysiskt våld. Vanligaste platsen där våldet förekom på akutmottagningen var i behandlingsrummet. Hög Chen, L. C., Lin, C. C., Han, C. Y., Hsieh, C. L., Wu, C. J., & Liang, H. F. (2018) Taiwan Kvalitativ 40 Semistrukturerade intervjuer/Tematisk analys

Sjuksköterskans perspektiv av att arbeta på en överfull

akutmottagning identifierades med tre huvudteman: “Hitta rollen för positionering på

akutmottagningen” “Att känna igen orsakerna till överbelastning av akutmottagningen” och “Begränsad arbetsmiljö”.

Hög

De Wijn, A.N. & Van der Doef, M.P. (2020) Nederländerna Kvantitativ 692 Frågeformulär online/Pearsons korrelationsanalys, t-test, Chi2-test

Kortare arbetstid ökar

återhämtningen under fritiden, därmed minskas risken för känslomässig utmattning och symtom på posttraumatisk stress hos sjuksköterskan.

(10)

Tabell 3 Forts Översikt av valda artiklar i som ingår i analysen (n=15) Författare (År) Land Typ av studie Antal deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet Elder, E., Johnston, A. N. B., Wallis, M., & Crilly, J. (2020) Australien Kvalitativ 12 Halvstrukturerade intervjuer/ Tematisk analys enligt Braun & Clark

Fyra teman som påverkade stressfaktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen identifierades; “Arbetsbelastning”, “Brist på stöd”, “Otillräckliga resurser” och “Felaktig

kombination mellan, samhälleliga-, organisatoriska- och personal förväntningar”. Hög Enns, C. L., & Sawatzky, J.-A. V. (2016) Kanada

Kvalitativ 17 Intervjuer med personcentrerat tillvägagångssätt/ Tematisk analys

Faktorer som påverkade sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen identifierades som; “Arbetsbelastning”

“Tidsbrist” “Personalfrågor” “Brist på stöd från ledningen”

“Skiftarbete” och “Brist på egenvård”.

Hög

Grover, E., Porter, J. E., & Morphet, J. (2017) Australien Kvalitativ 12 Semistrukturerade intervjuer/ Tematisk analys

Tre huvudkategorier identifierades angående sjuksköterskans

uppfattning, attityd och erfarenhet av teamarbete på akutmottagning; “När teamarbetet fungerar” där teamarbetet hade en främjande roll för sjuksköterskans arbete, “Teamsupport” förklarade vikten av ledarskapet och roller i teamet, “Ingen tid för teamarbete” beskrev brister som uppstod när tid inte fanns för teamarbete, exempel brist på kommunikation. Medelhög Hassankhani, H., Parizad, N., Gacki-Smith, J., Rahmani, A. & Mohammadi, E. (2018) Iran Kvalitativ 16 Semistrukturerade intervjuer/MAXQD A 10, Konventionell innehållsanalys

Samtliga sjuksköterskor i studien hade upplevt våld på

akutmottagningen. Studien identifierade sjuksköterskornas lidande i relation till våldet på akutmottagningen, dessa presenterades i fyra kategorier; “Psykiska hälsorisker”, “Fysiska hälsorisker”, “Hot mot

professionell integritet” och “Hot mot social integritet”.

(11)

Tabell 3 Forts Översikt av valda artiklar i som ingår i analysen (n=15) Författare (År) Land Typ av studie Antal deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet Hsieh, H. ‐ F., Chen, Y. ‐ M., Wang, H. ‐ H., Chang, S. ‐ C., & Ma, S. ‐ C. (2016) Kina Kvantitativ 159 Strukturerade intervjuer och frågeformulär/SPSS 19, t-test, Chi2-test, Korrelationsanalys

Samtliga sjuksköterskor som deltog i studien på akutmottagningen hade utsatts för fysiskt eller verbalt våld av patienter eller anhöriga. Studien visar att personlig styrka, social kompetens, strukturerad stil är några komponenter som visar sig ha en skyddande effekt mot depression efter att sjuksköterskan blivit utsatt för våld. Hög Lam, S. K. K., Kwong, E. W. Y., Hung, M. S. Y., Pang, S. M. C., & Chien, W. T. (2019) Kina Kvalitativ 26 Semistrukturerade intervjuer/ Tematisk analys Sammanhangsfaktorer som hämmade sjuksköterskans förmåga att hantera epidemier. Fyra teman identifierades;

“Resursbegränsningar”

“Infektionshot” “Förändringar” och “Långvariga osäkerheter”. Hög Mikkola, R., Huhtala, H. & Paavilainen, E. (2016) Finland Kvantitativ Frågeform ulär 544/ intervjuer 30 Frågeformulär och halvstrukturerade intervjuer/ Induktiv innehållsanalys, SPSS 19, huvudkomponent analys och korstabulering

Nästan all personal på

akutmottagningen hade upplevt arbetsrelaterad rädsla. Rädslan påverkades bland annat av

beväpnade patienter, återupplivning eller behandling av svårt sjuka barn, feladministrering av läkemedel, katastrofsituation, brådskande omständigheter och aggressiva patienter. Hög Partridge, B., & Affleck,J. (2017) Australien Kvantitaiv 324 Frågeformulär/ Regressionsanalys

Sjuksköterskor är mer utsatta för verbala och fysiska angrepp av patienter och dess anhöriga än annan vårdpersonal på

akutmottagningen. Verbala angrepp såsom hotfull röstton, kränkande språk, verbala hot om våld eller trakasserier. Fysiska övergrepp så som slag och bett, attacker med kroppsvätskor och vapen.

Medelhög

Pich, J. V., Kable, A., & Hazelton, M. (2017) Australien

Kvantitativ 537 Frågeformulär/ Stata V11, Pearson's Chi2- test, Uni- och multivariabel logistisk regressionsanalys Identifiering av våldsrelaterade situationer, där triagering av patienter sågs som största riskfyllda miljön. Patientgrupp där alkohol-/missbruks- och psykiatriska problem fanns sågs som en risk för potentiellt våld. Sjuksköterskor som var yngre hade större risk för att utsättas för våld än äldre sjuksköterskor.

(12)

Tabell 3 Forts Översikt av valda artiklar i som ingår i analysen (n=15) Författare (År) Land Typ av studie Antal deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalitet Rahman, H. A., Naing, L. & Abdul-Mumin, K. (2017) Brunei Kvalitativ 23 Fokusgrupps- Intervjuer med semistrukturerade frågor/ Tematisk analys

Tre huvudteman identifierades, “Specialisering/ specifika färdigheter” sjuksköterskorna menade att det var det viktigaste och ett krav för att kunna arbeta effektivt. “Fullbordande av uppdrag” vilket menade på att sjuksköterskorna kände att de ville slutföra arbetsuppgifter innan skiftbyte. “Bekräftelse” beskrev sjuksköterskornas behov av belöningar och bekräftelse av deras hårda arbete genom

karriärutveckling och befordran.

Medelhög Weigl, M. & Schneider, A. (2017) Tyskland Kvantitativ 53 Frågeformulär/ Linjär bivariata och multivariat

regressionsanalys

Bland personalen på

akutmottagningen påvisades att två tredjedelar led av känslomässig utmattning. Hög autonomi och bra handledarstöd var förknippat med lägre känslomässig utmattning medan tidspress och

patientrelaterade stressfaktorer förknippades med högre känslomässig utmattning. Medelhög Yuwanich, N., Sandmark, H., & Akhavan, S. (2015) Thailand Kvalitativ 21 Semistrukturerade intervjuer/ Kvalitativ innehållsanalys

Tre teman rörande yrkesmässig stress identifierades; Upplevd stress, Konsekvenser av stress och Stresshantering. Stressrelaterade faktorer identifierades såsom tung arbetsbelastning och våldsamma situationer i samband med omhändertagande av patienten. Stress påverkades också av att personalen inte fick möjlighet till kompetensutveckling, hade låg inkomst och dålig relation i vårdteamet.

(13)

Analys

Vi har valt analysmetoden för integrerad litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005) där artiklarna analyserades genom fyra steg: datareduktion, dataöversikt,

datajämförelse, samt slutsats och verifikation.

Såsom Whittemore och Knafl (2005) beskriver dataanalysens första steg, datareduktion, har vi läst valda artiklar var för sig. Därefter har textenheter plockats ut tillsammans av

författarna som svarade mot frågeställningarna och delades in mot respektive frågeställning; Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen? Vilka

konsekvenser får en bristande arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete? För att data skulle bli mer överskådlig så kondenserades enheterna och sammanställdes i två matriser, en för vardera frågeställning. Därefter kodades alla artiklar med ett nummer, ett till femton, utifrån alfabetiskt ordning av artikelförfattare och år. Textenheterna översattes från engelska till svenska för att underlätta analysen.

I analysens andra steg, dataöversikt, sammanfördes liknande textenheter utifrån faktorer och konsekvenser i respektive matris i enlighet med Whittemore och Knafl (2005) från de olika artiklarna, de sammanförda textenheterna som hörde ihop kodades i samma färg. Kodningen av artiklarna i det tidigare steget gjorde sedan att författarna kunde ha en fullgod översikt av vilken kategori artiklarna hamnade under.

I det tredje steget i analysprocessen, datajämförelse, såsom Whittemore och Knafl (2005) beskriver jämfördes textenheterna med varandra i de olika matriserna för respektive frågeställning, liknande textenheter fördes samman och bildade underkategorier. Dessa underkategorier jämfördes och liknande underkategorier fördes samman och sammanställdes i huvudkategorier. Författarna fick fram tretton underkategorier som slutligen resulterade i tre huvudkategorier som beskrev vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen, detta redovisas i Tabell 4:1. Dataanalysen av vilka konsekvenser får en bristande arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete sammanställdes i sju underkategorier och resulterade slutligen i två huvudkategorier. Detta redovisas i Tabell 4:2.

(14)

Det sista steget i analysprocessen, slutsats och verifikation, menar Whittemore och Knafl (2005) att materialet ska bearbetas mer abstrakt. Författarna läste gemensamt resultaten i artiklar igen för att säkerställa att innehållet och resultaten överensstämde med varandra, detta för att öka trovärdigheten och minska risken för att författarna gjort en egen tolkning av resultatet.

Resultat

Femton vetenskapliga artiklar ingick i analysen och var publicerade mellan 2015 och 2020. Studierna är gjorda i elva länder. Av dessa studier var sju stycken av kvantitativ ansats och åtta stycken var av kvalitativ ansats. Översikt av dessa artiklar finns i Tabell 3. Faktorer som svarade mot frågeställningen; Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på

akutmottagningen? resulterade i tre huvudkategorier, dessa presenteras i Tabell 4:1. Konsekvenser som svarade mot frågeställningen; Vilka konsekvenser får en bristande

arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete? Resulterade i två huvudkategorier, dessa presenteras i Tabell 4:2.

En resultatmatris över kategorier från respektive artikel presenteras i Bilaga 1, Tabell 5.

Tabell 4:1

Översikt av kategorier för vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen Huvudkategorier

Patientrelaterade faktorer

Organisatoriska faktorer

Faktorer relaterade till

sjuksköterskan

(15)

En sammanfattning av respektive huvudkategori presenteras i löpande text, där faktorerna presenteras först följt av konsekvenserna.

Patientrelaterade faktorer

Det framkom av Yuwanich et al. (2015) att våldsamma situationer var vanligt förekommande vid omhändertagande av patienter på akutmottagningen. Mikkola et al. (2017) och Pich et al. (2017) menade att patienter som bar vapen, var alkohol- drogpåverkad eller hade psykisk ohälsa var en grupp av patienter som medförde en större risk för att hotfulla situationer och våld skulle uppstå. I studien av Partridge et al. (2017) framkom det att sjuksköterskorna på akutmottagningen blev utsatta för verbala hot om våld, kränkande språk och hotfull röstton av patienterna, även fysiska övergrepp såsom slag, bett och attacker med kroppsvätskor skedde. Hassankhani et al. (2018) och Weigl et al. (2017) menade att möta våld, att involveras i konflikter och att få negativ feedback av patienter och anhöriga på akutmottagningen

påverkade sjuksköterskan på olika sätt. Chen et al. (2018) och Elder et al. (2020) beskrev att missuppfattningar om vad en akutmottagning står för var vanligt bland befolkningen och samhället i stort. Patienterna förväntade sig att personalen kunde erbjuda “allt” och att man kunde få snabb hjälp med även mindre åkommor. Patienter som inte var i behov av

akutsjukvård sökte vård på akutmottagningen vilket resulterade i ett högt patientflöde. Lam et al. (2019) hävdade att arbetsbelastningen drastiskt ökade i samband med en epidemi, detta på grund av det snabbt ökade patientflödet. Ett ökat patientflöde som genererar långa väntetider ansågs av Pich et al. (2017) som en våldsprovocerande faktor hos patienterna.

Organisatoriska faktorer

Chen et al. (2018), Elder et al. (2020) och Yuwanich et al. (2015) visade att sjuksköterskorna på akutmottagningen upplevde en hög arbetsbelastning där många arbetsuppgifter ska utföras samtidigt. Chen et al. (2018) menade också att sjuksköterskorna hade en oro över att

resurserna inte ska räcka till vid en överfull akutmottagning, såsom utrymmen, sängar och personal. Vidare menade Enns et al. (2016) att den unika arbetsmiljön och arbetsbelastningen på akutmottagningen kännetecknades vanligt som kaotisk och en ständig kamp av

prioriteringar av patienter vilket bidrog till en ökad stress och försämrad förmåga att ge vård hos sjuksköterskorna.

(16)

Ett återkommande problem som upplevdes av sjuksköterskorna på akutmottagningen var personalbrist. Detta medförde en ökad arbetsbelastning och ett högre tempo, sämre vårddkvalité och längre väntetider, samt att sjuksköterskorna kände att de var tvungna att slutföra sina arbetsuppgifter innan nästa skift påbörjades (ALBashtawy et al., 2016; Lam et al., 2019; Rahman et al., 2017; Weigl et al., 2017). Tidsbrist menade Enns et al. (2016), Grover et al. (2017), Rahman et al. (2017) och Weigl et al. (2017) påverkade

kommunikationen mellan personalen och att de inte tillbringade tillräckligt med tid med patienterna på akutmottagningen för att tillgodose patienternas behov. Vilket resulterade i känslor av frustration, oro, minskad medvetenhet och känslomässig utmattning hos sjuksköterskan.

Skiftarbete var vanligt förekommande på akutmottagningen, De Wijn et al. (2020) och Enns et al. (2016) menade att långa arbetspass och övertid var en bidragande faktor för emotionell utmattning hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna på akutmottagningen uttryckte också en brist på egenvård, då det ibland inte fanns tid för att äta och dricka eller för egen

återhämtning på arbetet (Enns et al., 2016).

Att ha ett socialt stöd från kollegor, att få uppskattning och bekräftelse var viktigt i sjuksköterskans arbete på akutmottagningen menade De Wijn et al. (2020), Elder et al. (2020), Hsieh et al. (2016) och Rahman et al. (2017). I studierna av De Wijn et al. (2020) och Weigl et al. (2017) nämns det att stöd också kunde ges i form av en handledare på

akutmottagningen. Grover et al. (2017) hävdade att samtal med kollega efter ett påfrestande arbetspass var något som lyfte fram, var positivt och främjande för teamkänslan i

arbetsgruppen. Vidare menade de att tydliga roller, ledarskap och rutiner vid exempel

hjärtstopp underlättade behandlingen av patienten och resulterade i goda resultat i vården som gavs till patienterna på akutmottagningen. Det framkom också att simuleringsträning ökade förtroendet för samarbetet med kollegorna vilket i sin tur bidrog till en ökad

jobbtillfredsställelse och minskad stress hos sjuksköterskan.

Bristande kommunikation och en dålig relation i vårdteamet var faktorer som sjuksköterskan lyfte fram som något som påverkade teamarbetet negativt på akutmottagningen (ALBashtawy et al., 2016; Yuwanich et al., 2015). Många av sjuksköterskorna på akutmottagningen

upplevde en brist på stöd från den högre ledningen och team från andra avdelningar, de upplevde att de inte blev lyssnade till (Elder et al., 2020). Vidare menade Enns et al. (2016)

(17)

att det också var viktigt för sjuksköterskorna att ha en närmsta chef som lyssnade på deras arbetsrelaterade frågor och att chefen visade sig på akutmottagningen och var delaktig. Grover et al. (2017) och Yuwanich et al. (2015) beskrev att sjuksköterskorna inte fick stöd av organisationen för vidareutbildningar eller kurser i teamarbete vilket påverkade deras

färdigheter i arbetet och förmåga att arbeta i team. Yuwanich et al. (2015) konstaterade också att organisationens ledning var förknippad med yrkesstress hos sjuksköterskorna. Det

framkom att den låga inkomsten var en av de största stressrelaterade faktorerna hos

sjuksköterskorna på akutmottagningen. Sjuksköterskorna menade att de hade lägre betalt än vad sjuksköterskorna på de andra vårdavdelningarna hade trots deras höga arbetsbelastning.

Elder et al. (2020) beskrev att brist på förbrukningsmaterial och medicinsk utrustning såsom sprutor var en utmaning på akutmottagningen vilket många gånger ledde till en moralisk nöd hos sjuksköterskan. Främst på helgerna kunde man också se att det var brist på smörgåsar till patienterna som varit fastande under lång tid, något som genererade till frustration hos sjuksköterskan.

Faktorer relaterade till sjuksköterskan

På akutmottagningen tillhandahålls vård till alla patienter och sjukdomstillstånd och det var därför av stor vikt att sjuksköterskorna hade specialisering, vidareutbildning eller specifika färdigheter för att kunna ge den nödvändiga vård som patienterna behövde menade Rahman et al. (2017). Individuella egenskaper hos sjuksköterskan har betydelse för att kunna klara av att arbeta i miljön på akutmottagningen där sjuksköterskans autonomi, personliga styrka, sociala kompetens och förmåga att arbeta strukturerat var främjade för arbetet (Hsieh et al., 2016; Weigl et al., 2017). Kritiska och brådskande situationer på akutmottagningen, såsom att ta hand om ett barn i dåligt skick eller vid återupplivning av ett barn, var situationer där sjuksköterskans förmåga att klara av att arbeta i sådana situationer avgörande för hur situationen skulle påverka sjuksköterskan känslomässigt i arbetet (De Wijn et al., 2020; Mikkola et al., 2017). Sjuksköterskor med mer erfarenhet och en ålder över 40 år var starkt förknippat med lägre risk för att utsättas för hot och våld på akutmottagningen, detta på grund av att de erfarna sjuksköterskorna kunde se och möta patienters reaktioner på långa väntetider på ett bättre sätt (Pich et al., 2017). Vidare menade ALBashtawy et al. (2016) att

sjuksköterskans egen attityd mot patienterna var en faktor som kunde påverka förekomsten av att sjuksköterskan utsattes för hot och våldssituationer.

(18)

Tabell 4:2

Översikt av kategorier för vilka konsekvenser får en bristande arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete. Huvudkategorier Påverkan av sjuksköterskans hälsa Påverkan av sjuksköterskans roll

Påverkan av sjuksköterskans hälsa

Stress var en vanlig reaktion hos sjuksköterskorna på akutmottagningen menade Chen et al. (2018) och Rahman et al. (2017). Förseningar, tidsbrist och en känsla över att inte ha kontroll på sitt arbete bidrog till frustration och en ökad stress hos sjuksköterskorna (Chen et al., 2018; Grover et al., 2017). Elder et al. (2020) och Enns et al. (2016) beskrev att

sjuksköterskorna upplevde att de inte hade tid till att ge kvalitetsvård till patienterna, vilket resulterade i skuldkänslor hos sjuksköterskorna. Chen et al. (2018) menade att

sjuksköterskorna upplevde en oro över att det fanns tillräckliga resurser för att tillgodose patienternas behov.

Mikkola et al. (2017) och Yuwanich et al. (2015) hävdade att exponering av stress och rädsla hos sjuksköterskorna påverkade deras fysiska och psykiska hälsa. Magbesvär, migrän och andningsbesvär var fysiska symtom som uppstod efter att sjuksköterskorna utsatts för våld i arbetet, våldet kunde också resultera i benbrott menade Hassankhani et al. (2018). Vidare menade Hassankhani et al. (2018) att påverkan av den psykiska hälsan visade sig genom depression, ångest, sämre koncentrationsförmåga, rädsla och obehagskänslor.

Sjuksköterskorna kände sig förnedrade, att deras integritet blivit skadad och att deras moral påverkats efter att de utsatts för våld.

De Wijn et al. (2020), Lam et al. (2019) och Weigl et al. (2017) påvisade att känslomässig utmattning och utbrändhet var vanligt förekommande och att det fanns en ökad risk hos sjuksköterskorna på akutmottagningen att drabbas. PTSD, posttraumatisk stressyndrom hos sjuksköterskorna kunde relateras till kritiska situationer på akutmottagningen (De Wijn et al.,

(19)

2020). Den stressfulla miljön påverkade sjuksköterskans trivsel på arbetsplatsen (Yuwanich et al., 2015).

Enligt Rahman et al. (2017) sökte sig sjuksköterskor till privata arbetsgivare då det gavs bättre lön och förmåner för personalen.

Mikkola et al. (2017) beskrev en rädsla hos sjuksköterskorna för att det fanns ett hot om konsekvenser vid fel administrering av läkemedel, det fanns också en rädsla för efterföljande klagomål från patienter eller deras närstående, detta resulterade i att sjuksköterskan flydde och undvek situationen. Enns et al. (2016), Hassankhani et al. (2018) och Partridge et al. (2017) menade att sjuksköterskorna uttryckte en oro och rädsla för sitt eget välbefinnande och upplevde att deras egen säkerhet var hotad på arbetsplatsen, vilket resulterade i att de sökte sig till en annan arbetsplats.

Påverkan av sjuksköterskans roll

Sjuksköterskan fick större ansvar och fler arbetsuppgifter då det saknades personal på arbetsplatsen. Något som medförde att tiden för sjuksköterskans arbete blev otillräcklig för att hinna avsluta sina arbetsuppgifter innan arbetspassets slut och därmed blev arbetet

ineffektivt och den vård som sjuksköterskan gav blev av sämre kvalité (Rahman et al., 2017).

Dålig kommunikation och försämrat teamarbete medförde en ökad stress, sämre förmåga att lösa problem och en försämrad samarbetsförmåga hos sjuksköterskorna (Grover et al., 2017). Hassankhani et al. (2018) menade också att sjuksköterskor som hade exponerats för våld på arbetsplatsen reagerade genom att de isolerade sig från andra, de hade svårt att samtala, de blev lågstämda och upplevde känslan av att vara som en robot i patientkontakten, vilket medförde att de hade ett sämre samspel mellan kollegor och med patienter. Enligt

ALBashtawy et al. (2016) så påverkades sjuksköterskornas skyldighet och ansvar att anmäla och rapportera våldsincidenter på akutmottagningen. Sjuksköterskorna valde att inte anmäla eller att rapportera då de var vana vid våldet, att ingen skadades vid incidenterna eller att de lyssnade till grupptrycket.

(20)

Diskussion

Då syftet med vår studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen valde vi att använda oss av en integrerad litteraturöversikt som möjliggör en översikt av ämnet som svarar mot vårt syfte och frågeställningar. Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen och vilka konsekvenser får en bristande arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete? Analysen resulterade i följande kategorier av faktorer: Patientrelaterade faktorer, Organisatoriska faktorer och Faktorer relaterade till sjuksköterskan. Vidare resulterade analysen till följande kategorier av konsekvenser: Påverkan av sjuksköterskans hälsa och Påverkan av sjuksköterskans roll.

I studiens resultat framkom det att faktorer relaterat till patienterna påverkade

sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen. Det beskrevs att det förekom, våld, verbala hot om våld och kränkningar. Vidare beskrevs att alkohol och drogpåverkade patienter

medförde en större risk för hotfulla situationer på akutmottagningen. I en studie av Abdellah och Salama (2017) framgick det att verbalt våld var mest vanligt förekommande på

akutmottagningen och att det orsakades av de långa väntetiderna och patienternas

förväntningar på vården. Vidare menade Abdellah och Salama (2017) att sjuksköterskan blev van vid våldet på akutmottagningen och valde därför att inte skriva avvikelser, endast en femtedel av de våldssituationer som förekom på akutmottagningen rapporterades och att ledningen sällan vidtog några åtgärder för att lösa problemet. Stene, Larson, Levy & Dohlman (2015) menar att sjuksköterskan på akutmottagningen saknar kunskap om hur avvikelser ska rapporteras, att det tar onödig tid av annat arbete och att avvikelserna ändå inte leder till någon åtgärd från ledningen. För att kunna skapa en tryggare och säkrare arbetsplats menar vi att det är av stor vikt att arbetsgivaren ser till att personalen får adekvat utbildning för avvikelsehantering. Sjuksköterskan måste också ta sitt ansvar och skriva

avvikelserapporter vid hot och våldssituationer, oavsett grad av skada som uppstår, så att det visar hur vanligt förekommande hot och våld är på akutmottagningen. Detta så att ledningen ska se omfattningen av problemet och för att sedan kunna tillsätta åtgärder och möjliggöra strategier hos personalen för att minska risken och förekomsten av situationer med hot och våld. Vi anser att säkerheten för sjuksköterskorna på akutmottagningen är viktig och ser en möjlighet för ledningen att stärka den genom att ha en eller flera närvarande ordningsvakter dygnet runt på akutmottagningen vilket skulle kunna resultera i att det blir en lugnare

(21)

arbetsmiljö och incidenter av hot och våld minskar. Vilket var något som Angland et al. (2014) också menade att sjuksköterskorna hade som förslag att förbättra säkerhetsåtgärderna genom att ha säkerhetsvakter närvarande på akutmottagningen. Detta kan därmed bidra till att sjuksköterskorna känner sig tryggare på sin arbetsplats och att oron för den egna säkerheten minskar.

I vår litteraturstudies resultat framkom det att missuppfattningar om vad en akutmottagning är var vanligt förekommande hos patienterna och dess anhöriga. De hade en förväntning om att bli omhändertagna direkt trots att inget akut omvårdnadsbehov fanns och de hade inte förståelse för att de svårast sjuka patienterna går först, vilket resulterade i långa väntetider och en ökad frustration hos patienterna och deras anhöriga. Angland, Dowling & Casey (2014) lyfter fram vikten av att sjuksköterskan är ärlig och sanningsenlig vid samtal med patienterna och dess anhöriga. Vidare menade Angland et al. (2014) att kommunikationen sågs som en viktig aspekt och kunde minska förekomsten av våld och aggression hos patienterna om den gavs på rätt sätt. Vi anser att genom att vara tydlig i kommunikationen och inte ge falska förhoppningar om ett snabbt omhändertagande vid patientens ankomst till akutmottagningen så minskar risken för missförstånd och felaktiga förväntningar hos patienten. Ett sätt som att informera om att långa väntetider förekommer, så att man inte undanhåller sådan information. Vilket leder till att patienten är informerad och inställd på det och har en förståelse för verksamheten. På sådant sätt kan förekomsten av frustration och irritation minska hos patienter och anhöriga.

Det framkom i resultatet att sjuksköterskorna upplevde att den höga arbetsbelastningen och det varierande patientflödet påverkade stressnivån i deras arbete, att arbeta på

akutmottagningen upplevdes stundvis som kaotisk. Arbetsbelastningen påverkades av tidsbrist där flera arbetsuppgifter skulle göras på samma gång och personalbrist där

sjuksköterskan fick fler arbetsuppgifter då det saknades personal. Detta framkom även i en studie av Jarvis (2016) som menade att begränsade resurser på akutmottagningen påverkade flödet av patienter och försämrade vårdkvalitén.

I studiens resultat framkom det att bristen på stöd och information från chefer och ledning var en påverkande faktor och sjuksköterskorna upplevde att de inte blev lyssnade till.

(22)

Vi anser att sjuksköterskan ska ge förbättringsförslag där det finns behov av det och påvisar befintliga problem, detta då det kan bidra till en utveckling inom organisationen, Av den anledningen ser vi därför att det är viktigt att sjuksköterskan blir bekräftad och lyssnad till. En chef som är mindre stödjande, är kritisk och inte närvarande kan bidra till stress hos den anställde, menar Petrie et al. (2018). Med andra ord kan en engagerad chef påverka

sjuksköterskans välbefinnande på arbetsplatsen anser vi. I vår studie framkom det också att socialt stöd från kollega var betydande i sjuksköterskans arbete på akutmottagningen, framförallt efter ett känslomässigt påfrestande arbetspass.

Ett fungerande teamarbete och tydliga roller vid arbetet vid kritiskt sjuka patienter på akutmottagningen främjade vården av patienten, något som Kilner och Sheppard (2010) också menade resulterade i positiva attityder hos personalen och ökade patientsäkerheten. I vår litteraturstudies resultat kom det också fram att en dålig kommunikation och relation med kollegorna bidrog till ett sämre teamarbete. Detta är något vi ser skulle kunna påverka patientens upplevelse av sin vård negativt, att fokus läggs på den dåliga relationen kollegor emellan och patienten hamnar i kläm.

I resultatet i vår studie framkom det att simuleringsträning bidrog till ett ökat förtroende för samarbetet mellan kollegorna. Därför menar vi att genom regelbunden simuleringsträning kan arbetsgruppen öva roller och diskutera oklarheter i arbetsmoment, detta kan främja förståelsen kollegorna emellan, gynna samarbetet och göra att sjuksköterskan och övrig personal känner sig tryggare i sitt arbete.

Murphy, Curtis & McCloughen (2016) menar att effekten av simuleringsträning kan förbättra lagprestanda inom områdena lagarbete, kommunikation och ledarskap. Rød, Westby Moen & Struksnes (2017) beskriver att simuleringsträning förbättrar vårdkvalitén och ökar förtroendet till sjuksköterskans egna kunskaper och färdigheter.

I studiens resultat framkom det att personlig styrka, sociala kompetens och autonomi hade en avgörande roll i hur arbetet på akutmottagningen kunde påverka den enskilda sjuksköterskan. Vi anser att sjuksköterskan bör ha en god självinsikt och ha en genuin förståelse för de

varierande arbetsuppgifter sjuksköterskan kan ställas inför på akutmottagningen.

I studiens resultat framkom det att sjuksköterskan på akutmottagningen med fördel kunde vara specialistutbildad, något som författarna instämmer med då vidareutbildning eller annan erfarenhet av akutsjukvård kan stärka sjuksköterskan i det psykiskt påfrestande situationerna där tempot snabbt kan förändras och sjuksköterskan måste ta snabba beslut och vidta snabba åtgärder. I en studie av Harley et al. (2019) som gjordes på en akutmottagning undersöktes

(23)

sjuksköterskornas förmåga att identifiera varningstecken hos patienter med begynnande sepsis. Där framkom det att sjuksköterskorna upplevde att de hade kunskap om vad tillståndet sepsis var men att de saknade kunskap om hur man snabbt kunde känna igen septiska symtom hos patienterna. Harley et al. (2019) lyfter fram att vidareutbildning för sjuksköterskan kan förbättra patientvården på akutmottagningen. Därför anser vi att det kan vara olämpligt att en nyexaminerad sjuksköterska söker sig till en akutmottagning som första arbetsplats om denne inte bär på den erfarenhet som den enskilda sjuksköterskan behöver för att kunna möta och ge vård till samtliga patientgrupper som är i behov av akut sjukvård.

Som vi tidigare nämnt så kan övning i arbetsmoment och simuleringsträning vara ett sätt att stärka sjuksköterskan i arbetet på akutmottagningen. Kontinuerlig träning av exempelvis HLR, hjärt- och lungräddning, skulle möjliggöra att sjuksköterskan är mer förberedd och trygg i arbetet i kring sådana kritiska situationer.

I studiens resultat framkom det att stress var vanligt förekommande bland sjuksköterskorna vilket påverkade sjuksköterskans välbefinnande på arbetsplatsen. Detta på grund av det

varierande patientflödet och den ökande mängd arbetsuppgifter som skulle göras på samma gång. Stressen orsakades också av en rädsla över att göra fel vid administrering av läkemedel och vilka konsekvenser det skulle få. Vi anser att sjuksköterskan skulle kunna minska förekomsten av stress genom att hitta egna strategier och arbetssätt att använda då det är svårt som sjuksköterska att påverka patientflödet på akutmottagningen och bortfall i personalgruppen. Lu et al. (2015) hävdade att hanteringsstrategier hos sjuksköterskor på akutmottagningen kan minska

förekomsten av den yrkesrelaterade stressen som sjuksköterskan utsätts för. Dessa

hanteringsstrategier kunde till exempel vara att försöka tänka positivt, att hitta aktiviteter privat som tillför glädje i livet och att ventilera känslor med familj och vänner.

Metoddiskussion

Då vi har valt att göra en integrerad litteraturöversikt så har vi utgått från metoden av Whittemore och Knafl (2005) där studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats kan inkluderas. Detta ger ett större perspektiv av vårt syfte då det kan ses från olika synvinklar, vilket är en fördel vid en kunskapsöversikt av ett ämne och som stärker översikten.

Vidare har vi använt oss av begreppen Pålitlighet, Bekräftelsebarhet och Överförbarhet för att säkerställa vår studies trovärdighet (Wallengren och Henricson, 2015, s. 487-488).

(24)

Pålitlighet i studien kan påvisas genom att studiens tillvägagångssätt är så pass tydligt beskriven så att läsaren kan göra om samma studie (Henricson, 2015, s. 474). I vår studie så är datainsamling och analysprocessen tydligt beskriven steg för steg och med tabeller så att läsaren lättare kan förstå hur vi har gått tillväga med litteratursökningen, urval av artiklar och hur analysen har gått till. Vi har också redovisat resultatetet med kategorier för respektive frågeställning och skrivit brödtext utifrån kategorierna som vi fått fram för att det ska vara mer överskådligt för läsaren. Vi har båda erfarenhet av att arbeta inom akutsjukvården, då vi har arbetat som undersköterskor på en akutmottagning. Vi är medvetna om att arbetsmiljön är ett problem på akutmottagningen och har erfarenhet av situationer som kan uppstå. För att inte påverka studiens resultat har vi försökt hålla vår förförståelse utanför men samtidigt varit medvetna om den. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl som är

inriktade mot omvårdnad och medicin, att söka i flera databaser som har omvårdnadsfokus stärker studiens trovärdighet då det ökade möjligheten till att hitta relevanta studier inom det valda ämnet (Henricson 2015, s.473). Vi använde oss av booleska sökoperatörerna AND och OR, sökningarna gjordes i block för att öka sensitiviteten och möjliggjorde att sökresultaten svarade mot syftet (Willman et al., 2011, s.72-73). Vi valde att exkludera de artiklar som inte fanns tillgängliga i fulltext vilket begränsade datainsamlingen, många studier i våra

sökresultat fick också exkluderas då de gjorts på akutvårdsavdelningar och mobila

akutvårdsteam. Att ha en bra strategi i litteratursökningen är viktigt då det minskar risken för att resultatet blir ofullständigt (Whittemore och Knafl., 2005). Hade vi använt oss av booleska sökoperatorn NOT hade vi kunnat begränsa träffarna till endast studier som gjorts på

akutmottagningar och vi hade lagt mindre tid till att läsa artiklar som inte var relevanta i vår studie. Sökningen gjordes också med fritextord som specificerade sökningen ännu mer för att hitta så mycket relevant resultat av artiklar som möjligt.

Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes med relevant granskningsmall för respektive kvalitativ och kvantitativ ansats. Detta ökade trovärdigheten av granskningen då de olika modellerna av ansats är unika och kvalitén granskas på olika sätt, likt Willman et al. (2011, s.108). För att öka granskningens trovärdighet ytterligare så modifierades granskningsmallen Bilaga G på sådant sätt att frågor gällande randomisering exkluderades för att passa den aktuella granskningen.

(25)

Vi läste först artiklarna var för sig och därefter kvalitéts granskades de tillsammans. Vi valde att använda oss av de artiklar som var av medelhög och hög kvalité i vår studie. Fyra artiklar exkluderades efter granskning då de var av låg kvalité, detta för att säkra hög trovärdighet i studien (SBU 2017). Genom att exkludera artiklar av låg kvalité så kan relevanta fynd missas, men vi valde att bortse från detta då trovärdighet i vår studie blir högre då vi har med artiklar av medelhög och hög kvalité i vår analys. Vi exkluderade översiktsstudier för att förhindra cirkelresonemang av samma studier. En svaghet i vår studie är att vår studie är skriven på det svenska språket, vårt modersmål, och de analyserade studierna har varit skrivna på engelska, vilket kunnat påverka resultatet genom att översättningen inte blivit korrekt och betydelsen i textenheterna kan ha fallit bort. Då detta är den första stora litteraturstudien som vi skrivit har pålitligheten i studien kunnat påverkas.

Bekräftelsebarheten kan påvisas genom att författarna låter utomstående läsa studien (Wallengren och Henricson, 2015, s.488). Bekräftelsebarheten i vår studie stärks av att handledare och andra studenter har läst och följt vårt arbete stegvis på seminarium med opponent och respondentskap. Därefter har vi fått kommentarer och tips som vi har arbetat med och korrigerat och omformulerat oss under arbetets gång. För att minska risken för att vi skulle göra en egen tolkning av resultatet har vi tillsammans läst resultaten i artiklarna flera gånger för att säkerställa att innehållet stämmer med varandra, vilket också ökar studiens bekräftelsebarhet.

Överförbarhet i en studie diskuteras av författarna och bedöms efter om trovärdighet,

pålitlighet och bekräftelsebarhet är säkrade i studien och om resultatet går att överföra till ett annat sammanhang (Wallengren och Henricson, 2015, s.488). Då integrerad litteraturöversikt gjorts så har studier med kvalitativ ansats också ingått, vilka i sig inte är överförbara i ett annat kontext. Då vi i vår studie har inkluderat studier från elva olika länder så anser vi att resultatet är överförbart vid annan forskning på liknande sätt.

(26)

Slutsatser

Av resultat och diskussion kan vi dra slutsatsen att sjuksköterskans arbetsmiljö på

akutmottagningen till stor del påverkades av förekomst av hot- och våldssituationer. Vidare kan vi dra en slutsats att samtliga faktorer; patient, organisation och sjuksköterskan är förknippade med förekomsten av hot och våld på akutmottagningen. Resultatet i studien kan ge en insikt och en ökad förståelse hos ledningen och cheferna om vilka faktorer som

påverkar arbetsmiljön och genom att de ser över verksamheten, lokaler, rutiner och riktlinjer kan säkerheten för sjuksköterskan förbättras. Sjuksköterskan kan känna sig tryggare på sin arbetsplats, få en ökad förmåga till interaktion och samspel med andra vilket kan öka trivseln på arbetsplatsen och främja hälsan hos sjuksköterskan. En stressrelaterad faktor på

akutmottagningen kan elimineras och risken för att sjuksköterskan ska drabbas av utmattning och depression minskar. Resultatet kan även öka sjuksköterskans medvetenhet om vikten av att ge tydlig information och ha en god attityd gentemot patienterna och dess anhöriga, vilket kan minska förekomsten av missförstånd mellan parterna. Vi tror att resultatet av denna studie ger en inblick i hur arbetsmiljön för sjuksköterskan på akutmottagningen ser ut, vad arbetsmiljön påverkas av och vilka konsekvenser i sjuksköterskans arbete som uppkommer när det förekommer brister i arbetsmiljön. Studien kan därmed bidra till en förståelse av behovet av vissa förbättringsarbeten som arbetsmiljön på akutmottagningarna är i behov av. Vi ser att vidare forskning behövs inom området för att ta reda på om arbetsmiljön på akutmottagningen även påverkar patientsäkerheten.

(27)

Referens

*Artiklar som ingår i litteraturstudien

Abdellah, R. F., & Salama, K. M. (2017). Prevalence and risk factors of workplace violence against health care workers in emergency department in Ismailia, Egypt. The Pan African

Medical Journal, 26, 21. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.11604/pamj.2017.26.21.10837

*ALBashtawy, M., & Aljezawi, M. (2016). Emergency nurses' perspective of workplace violence in Jordanian hospitals: A national survey. International Emergency Nursing, 24, 61– 65. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ienj.2015.06.005

Angland, S., Dowling, M., & Casey, D. (2014). Nurses' perceptions of the factors which cause violence and aggression in the emergency department: a qualitative study. International

Emergency Nursing, 22(3), 134–139.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ienj.2013.09.005

Arbetsmiljöverket. (2018) Hälso- och sjukvård: Huvudsakliga risker inom Hälso- och

sjukvården. Hämtad 11 september, 2020, från

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/huvudsakliga-risker-inom-halso--och-sjukvarden/

Bardhan, R., Heaton, K., Davis, M., Chen, P., Dickinson, D. A., & Lungu, C. T. (2019). A cross sectional study evaluating psychosocial job stress and health risk in emergency department nurses. International Journal of Environmental Research and Public Health,

16(18), 3243. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.3390/ijerph16183243

*Chen, L. C., Lin, C. C., Han, C. Y., Hsieh, C. L., Wu, C. J., & Liang, H. F. (2018). An interpretative study on nurses' perspectives of working in an overcrowded emergency department in Taiwan. Asian Nursing Research, 12(1), 62–68.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.anr.2018.02.003

*De Wijn, A. N., & van der Doef, M. P. (2020). Patient-related stressful situations and stress-related outcomes in emergency nurses: A cross-sectional study on the role of work factors and recovery during leisure time. International Journal of Nursing Studies, 107, N.PAG. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ijnurstu.2020.103579

(28)

*Elder, E., Johnston, A. N. B., Wallis, M., & Crilly, J. (2020). The demoralisation of nurses and medical doctors working in the emergency department: A qualitative descriptive study.

International Emergency Nursing, 52, N.PAG.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ienj.2020.100841

*Enns, C. L., & Sawatzky, J.-A. V. (2016). Emergency nurses’ perspectives: Factors affecting caring. JEN: Journal of Emergency Nursing, 42(3), 240–245. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jen.2015.12.003

*Grover, E., Porter, J. E., & Morphet, J. (2017). An exploration of emergency nurses'

perceptions, attitudes and experience of teamwork in the emergency department. Australasian

Emergency Nursing Journal : AENJ, 20(2), 92–97.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.aenj.2017.01.003

Harley, A., Johnston, A. N. B., Denny, K. J., Keijzers, G., Crilly, J., & Massey, D. (2019). Emergency nurses’ knowledge and understanding of their role in recognising and responding to patients with sepsis: A qualitative study. International Emergency Nursing, 43, 106–112. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ienj.2019.01.005

*Hassankhani, H., Parizad, N., Gacki-Smith, J., Rahmani, A., & Mohammadi, E. (2018). The consequences of violence against nurses working in the emergency department: A qualitative study. International Emergency Nursing, 39, 20–25.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ienj.2017.07.007

Henricson, M. (2015). Diskussion I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: Från

idé till examination (s. 474). Lund: Studentlitteratur AB

*Hsieh, H. ‐ F., Chen, Y. ‐ M., Wang, H. ‐ H., Chang, S. ‐ C., & Ma, S. ‐ C. (2016). Association among components of resilience and workplace violence-related depression among emergency department nurses in Taiwan: a cross-sectional study. Journal of Clinical

(29)

Jarvis P. R. (2016). Improving emergency department patient flow. Clinical and

Experimental Emergency Medicine, 3(2), 63–68.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.15441/ceem.16.127

Kachalia, A., Gandhi, T. K., Puopolo, A. L., Yoon, C., Thomas, E. J., Griffey, R., Brennan, T. A., & Studdert, D. M. (2007). Missed and delayed diagnoses in the emergency department: A study of closed malpractice claims from 4 liability insurers. Annals of Emergency

Medicine, 49(2), 196–205.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.annemergmed.2006.06.035

Kulstad, E. B., Sikka, R., Sweis, R. T., Kelley, K. M., & Rzechula, K. H. (2010). ED

overcrowding is associated with an increased frequency of medication errors. The American

Journal of Emergency Medicine, 28(3), 304–309. https://doi.org/10.1016/j.ajem.2008.12.014

Kilner, E., & Sheppard, L. A. (2010). The role of teamwork and communication in the emergency department: a systematic review. International Emergency Nursing, 18(3), 127– 137. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ienj.2009.05.006

*Lam, S. K. K., Kwong, E. W. Y., Hung, M. S. Y., Pang, S. M. C., & Chien, W. T. (2019). A qualitative descriptive study of the contextual factors influencing the practice of emergency nurses in managing emerging infectious diseases. International Journal of Qualitative Studies

on Health & Well-Being, 14(1), 1–12.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/17482631.2019.1626179

Laximisan, A., Hakimzada, F., Sayan, O. R., Green, R. A., Zhang, J., & Patel, V. L. (2007). The multitasking clinician: decision-making and cognitive demand during and after team handoffs in emergency care. International Journal of Medical Informatics, 76(11–12), 801– 811. http://doi:10.1016/j.ijmedinf.2006.09.019

Lu, D. M., Sun, N., Hong, S., Fan, Y. Y., Kong, F. Y., & Li, Q. J. (2015). Occupational stress and coping strategies among emergency department nurses of China. Archives of Psychiatric

(30)

*Mikkola, R., Huhtala, H., & Paavilainen, E. (2017). Work-related fear and the threats of fear among emergency department nursing staff and physicians in Finland. Journal of Clinical

Nursing, 26(19–20), 2953–2963. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jocn.13633

Morphet, J., Griffiths, D., Plummer, V., Innes, K., Fairhall, R., & Beattie, J. (2014). At the crossroads of violence and aggression in the emergency department: perspectives of Australian emergency nurses. Australian Health Review: A Publication of The Australian

Hospital Association, 38(2), 194–201. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1071/AH13189

Murphy, M., Curtis, K., & McCloughen, A. (2016). What is the impact of multidisciplinary team simulation training on team performance and efficiency of patient care? An integrative review. Australasian Emergency Nursing Journal: AENJ, 19(1), 44–53.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.aenj.2015.10.001

Palmquist, I., & Lindell, G. (2000). Emergency Departments in Sweden—Today and in the Future. Vård i Norden, 20(4), 28–31. https://doi.org/10.1177/010740830002000406

*Partridge, B., & Affleck, J. (2017). Verbal abuse and physical assault in the emergency department: Rates of violence, perceptions of safety, and attitudes towards security.

Australasian Emergency Nursing Journal: AENJ, 20(3), 139–145.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.aenj.2017.05.001

Petrie, K., Gayed, A., Bryan, B., Deady, M., Madan, I., Savic, A., ... Harvey, S. (2018). The importance of manager support for the mental health and well-being of ambulance personnel.

PLoS ONE, 13(5): e0197802. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1371/journal.pone.0197802

*Pich, J. V., Kable, A., & Hazelton, M. (2017). Antecedents and precipitants of patient-related violence in the emergency department: Results from the Australian VENT Study (Violence in Emergency Nursing and Triage). Australasian Emergency Nursing Journal:

(31)

*Rahman, H. A., Naing, L., & Abdul-Mumin, K. (2017). High-dependency care: experiences of the psychosocial work environment. British Journal of Nursing, 26(21), 1163–1169. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.12968/bjon.2017.26.21.1163

Rød, I., Westby Moen, E. I., & Struksnes, S. (2017). Simulation-based team training in paediatric units. Norwegian Journal of Clinical Nursing/ Sykepleien Forskning, 1–12. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.4220/Sykepleienf.2017.61032

Socialstyrelsen. (2014). Statistik om väntetider och besök vid sjukhusbundna

akutmottagningar. Hämtad 11 september 2020 från Socialstyrelsen

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2014-12-4.pdf

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och

sjukvården och insatser i socialtjänsten [Elektronisk resurs] (3. rev. uppl.) Hämtad 14

September 2020 från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf - bilaga 5

Stene, J., Larson, E., Levy, M., & Dohlman, M. (2015). Workplace violence in the

emergency department: giving staff the tools and support to report. The Permanente Journal,

19(2), e113–e117. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.7812/TPP/14-187

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 11 september 2020 från Svensk sjuksköterskeförening

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Talbot, R., & Bleetman, A. (2007). Retention of information by emergency department staff at ambulance handover: do standardised approaches work? Emergency Medicine Journal:

(32)

Wallengren, C. & Henricson, M. (2015). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till

examination (s. 487-489). Lund: Studentlitteratur AB

*Weigl, M., & Schneider, A. (2017). Associations of work characteristics, employee strain and self-perceived quality of care in Emergency Departments: A cross-sectional study.

International Emergency Nursing, 30, 20–24.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ienj.2016.07.002

Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal

of Advanced Nursing, 5, 546-553.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x

World Health Organisation. (2018). Environmental health. Hämtad 7 September 2020 från World Health Organisation

https://www.who.int/health-topics/environmental-health#tab=tab_1

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.

*Yuwanich, N., Sandmark, H., & Akhavan, S. (2015). Emergency department nurses' experiences of occupational stress: A qualitative study from a public hospital in Bangkok, Thailand. Work (Reading, Mass.), 53(4), 885–897.

(33)

Bilaga 1

Tabell 5 Resultatmatris över faktorer och konsekvenser Faktorer som påverkar sjuksköterskans

arbetsmiljö på akutmottagningen Konsekvenser av en bristande arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete Huvud kategorier Patient relaterade faktorer Organisa- toriska faktorer Faktorer relaterade till sjuksköterskan Påverkan av sjuksköterskans hälsa Påverkan av Sjuksköterskans roll AL Bashtawy et al. 2016

x

x

x

Chen et al. 2018

x

x

x

De Wijnet al. 2020

x

x

x

Elder et al. 2020

x

x

x

Enns et al. 2016

x

x

Grover et al. 2017

x

x

x

Hassankhani et al. 2018

x

x

x

Hsieh et al. 2016

x

x

Lam et al. 2019

x

x

x

Mikkola et al. 2017

x

x

x

(34)

Tabell 5 Forts Resultatmatris över faktorer och konsekvenser Partridge et al. 2017

x

x

Pich et al. 2017 x

x

Rahman et al. 2017

x

x

x

x

Weiglet al. 2017

x

x

x

x

Yuwanich et al. 2015

x

x

x

Figure

Tabell 1 Översikt av litteratursökning i databasen Pubmed
Tabell 2 Översikt av litteratursökning i databasen CINAHL
Tabell 3 Översikt av valda artiklar i som ingår i analysen (n=15)  Författare  (År)  Land  Typ av studie  Antal  deltagare  Metod  Datainsamling/ Analys  Huvudfynd  Kvalitet  ALBashtawy,  M., &  Aljezawi, M
Tabell 3 Forts Översikt av valda artiklar i som ingår i analysen (n=15)  Författare  (År)  Land  Typ av studie  Antal  deltagare  Metod  Datainsamling/ Analys  Huvudfynd  Kvalitet  Hsieh, H
+4

References

Related documents

Även tittningen har en ökad risk för churn för samtliga abonnemang i ordningen där den lägsta ökande risken finns för de abonnenter som har abonnemangstyp 4 som sitt

I likhet med detta beskriver deltagarna i den aktuella studien genom att utföra fysiska aktiviteter kan de förhoppningsvis behålla sin nuvarande hälsa vilket även är ett

Resultat: För hög arbetsbelastning, dålig kommunikation och samarbete inom teamet, känslomässig utmattning, missnöje med arbetet och trötthet hade olika samband med

Men även om Pomianowska och Molsky har gemensamma nämnare när det gäller form har de tagit helt olika vägar när det gäller harmonik och grad av frånkoppling mellan stråket och

Sjuksköterskor upplever att de inte hinner utföra basal omvårdnad eller några specifika omvårdnadshandlingar alls trots att patienterna är i behov av det (Bergman, 2012;

förhållningssätt har upplevts vara bristande på grund av arbetsmiljön. Författarna har då befunnit sig i situationer där patienter till exempel har blivit utsatta för allmän insyn

Även om personcentrerad vård utförs, innebär det extra arbete för sjuksköterskan men istället så bidrar det till en större tillfredsställelse i arbetet.. Det

Nackdelen med att använda “AND” i sökningarna var att artiklar som kunde vara relevant till studiens syfte föll bort på grund av att det inte använt de ämnesord som