• No results found

Folkparken som kulturbärare Motion 2020/21:3595 av Runar Filper (SD) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Folkparken som kulturbärare Motion 2020/21:3595 av Runar Filper (SD) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SD349 Enskild motion

Motion till riksdagen

2020/21:3595

av Runar Filper (SD)

Folkparken som kulturbärare

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att rädda folkparkerna genom ett statligt bidrag och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Folkparkerna är en viktig del av det Sverige som fanns en gång i tiden och har varit en central del av människors helgnöje i över hundra år. Det är en viktig del av berättelsen om Sverige, som handlar om folkhemmet och om kulturarvet och som är väl värd att bevara till eftervärlden.

När folkrörelserna växte fram och började engagera sig i medlemmarnas

fritidssysselsättning tillkom Folkets hus, nykterhetsloger och senare folkparker. Att träffas på folkets park och dansa, äta, dricka och umgås blev en mycket viktig mötesplats över generationerna, för familjer, vänner, nöjeslystna och framför allt dansanta.

Många av forna tiders artister har fortfarande mer eller mindre oslagbara besöksrekord i folkparkerna och för att nämna några så minns de äldre generationerna fortfarande Calle Jularbo, Gösta ”Snoddas” Nordgren och Yngve Stoor, som tillsammans med så många dansband har bidragit till parkernas status som svensk kulturbärare. Även lite mer

(2)

SD349

sentida generationer har fått uppleva folkparksrekord av artister som Carola och Gyllene Tider.

Underhållningsbranschen och folkparkerna fick successivt konkurrens av förströelser som radio, biografer, television och senare av discon, nattklubbar, datorer och

mobiltelefoner. Vikande besökarantal och dansbandens allt högre gager, blev så småningom slutet för många folkparker. I dag har många scenbyggnader och tak till dansbanor förfallit, raserats eller rivits eftersom det inte funnits ekonomiska möjligheter eller incitament för att renovera anläggningarna. Underhållet är oftast eftersatt och trävirket inte sällan murket. För att rädda det som räddas kan krävs riktade insatser utöver det som ägarföreningarna har möjlighet till.

De folkparker som ännu idag bedriver verksamhet gör det dock inte med samma intensitet vad gäller festkvällar och spelande orkestrar, utan det handlar alltmer om nostalgiska tillställningar några gånger om året, då människors vanor har förändrats över generationernas lopp. Därigenom är det också svårt att få ekonomisk vinning i verksamheten.

Jag vill relaterat till ovanstående att regeringen utreder möjligheten om att införa ett statligt bidrag, förslagsvis efter Sverigedemokraternas modell för en kulturarvsfond dit organisationer, föreningar, privatpersoner och i särskilda fall även kommuner ska kunna vända sig för att äska medel för verksamheter som bevarar och levandegör det

traditionella svenska kulturarvet.

Folkparkerna är djupt rotade i den svenska folksjälen. Det vore en viktig kulturgärning att kunna rädda dem från att förfalla.

Runar Filper (SD)

References

Related documents

En skyldighet införs för samtliga kommuner att samla in, bearbeta och till Naturvårdsverket rapportera in uppgifter om kommunalt avfall från verksamheter och hushåll..

Genomgången av de förslag som läggs fram i promemorian och de överväg- anden som görs där har skett med de utgångspunkter som Justitiekanslern, utifrån sitt uppdrag, främst har

Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till remissvar godkänns och skickas till Socialdepartementet som Karlstads kommuns svar på remissen. Sammanfattning

- Karlstad universitet ställer sig positiva till införandet av en skyddad yrkestitel som inne- fattar nationella kompetenskrav och till remissens förslag om övergångsbestämmelser.. -

Socialnämnden i Kiruna kommun anser att förslaget om en skyddad yrkestitel för undersköterskeyrket är bra för att kvalitetssäkra verksamheten och tillstyrker remissen

Snarare än ett led för ökad integration och jämställdhet ser vi därför hur den här typen av språkliga integrationskrav riskerar att verka kontraproduktivt och därmed bidra till

Förslaget kommer att underlätta för kommunerna att bedöma rätten till försörjningsstöd utifrån kravet att stå till arbetsmarknaders förfogande fullt ut.. I ett vidare

Piteå kommun har beretts möjlighet att inkomma med remissvar på socialdepartementets promemoria om att göra ett tillägg i socialtjänstlagen (2001:453) rörande språkplikt för