Linköping universitet | Institutionen för datavetenskap Kandidatuppsats, 18 hp | Kognitionsvetenskap Vårterminen 2019 | LIU-IDA/KOGVET-G—19/012--SE Linköpings universitet SE-581 83 Linköping
Etnisk mångfald i
illustrationer
En kvalitativ undersökning om etnisk mångfald i
illustrationer och hur illustratörer tänker när de skapar
illustrationer
Författare: Lisa Rönnqvist
Handledare: Ulf Träff Examinator: Anna Levén
Upphovsr¨
att
Detta dokument h˚alls tillg¨angligt p˚a Internet – eller dess framtida ers¨attare – under 25 ˚ar fr˚an publiceringsdatum under f¨oruts¨attning att inga extraordin¨ara omst¨andigheter uppst˚ar.
Tillg˚ang till dokumentet inneb¨ar tillst˚and f¨or var och en att l¨asa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior f¨or enskilt bruk och att anv¨anda det of¨or¨andrat f¨or ickekommersiell forskning och f¨or undervisning. ¨Overf¨oring av upphovsr¨atten vid en senare tidpunkt kan inte upph¨ava detta tillst˚and. All annan anv¨andning av dokumentet kr¨aver upphovsmannens medgivande. F¨or att garantera ¨aktheten, s¨akerheten och tillg¨angligheten finns l¨osningar av teknisk och administrativ art.
Upphovsmannens ideella r¨att innefattar r¨att att bli n¨amnd som upphovsman i den omfattning som god sed kr¨aver vid anv¨andning av dokumentet p˚a ovan beskrivna s¨att samt skydd mot att dokumentet ¨andras eller presenteras i s˚adan form eller i s˚adant sammanhang som ¨ar kr¨ankande f¨or upphovsmannens litter¨ara eller konstn¨arliga anseende eller egenart.
F¨or ytterligare information om Link¨oping University Electronic Press se f¨orlagets hemsida http://www.ep.liu.se/.
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement – for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstances.
The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for noncommercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner.
The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.
For additional information about the Link¨oping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page: http://www.ep.liu.se/.
c
F¨
orord
Jag vill rikta ett stort tack till intervjudeltagarna f¨or att ni st¨allde upp p˚a en intervju och f¨or berikande samtal. Slutligen vill jag ¨aven tacka min handledare Ulf Tr¨aff f¨or st¨od och hj¨alp n¨ar det beh¨ovdes.
Sammanfattning
Illustrationer i b¨ocker ¨amnade f¨or barn, b˚ade l¨arob¨ocker och sk¨onlitteratur, inneh¨oll f¨arre karakt¨arer med m¨ork hudf¨arg ¨an ljus hudf¨arg och karakt¨arerna med m¨ork hudf¨arg hade s¨allan huvudroller i b¨ockerna. Den h¨ar studien ¨amnade d¨arf¨or att unders¨oka hur illustrat¨orer g˚ar tillv¨aga f¨or att skapa illustrationer av karakt¨arer med fokus p˚a etnisk m˚angfald, hur man kan illustrera en variation bland karakt¨arerna utan att illustrera stereotypiskt och varf¨or det ¨ar viktigt att illustrationer inneh˚aller karakt¨arer med olika etniciteter. F¨or att uppfylla studiens syfte intervjuade fem illustrat¨orer och sedan analyserades materialet med tematisk analys. Resultatet visade att det ¨ar viktigt att illustrationer inneh˚aller karakt¨arer med olika etniciteter eftersom det kan visa barn att m¨anniskor ser olika ut. Det ¨ar ¨aven viktigt att vara medveten om normer och stereotyper n¨ar man illustrerar f¨or att skapa illustrationer som bidrar till den stereotypiska bilden och genom att vara medveten kan man
v¨alja att illustrera p˚a s¨att som skiljer sig fr˚an det stereotypiska. Resultatet visade ¨
aven att det kan vara b˚ade illustrat¨oren och uppdragsgivaren som best¨ammer hur karakt¨arerna i en illustration ska se ut.
Inneh˚
allsf¨
orteckning
1 Inledning 1
1.1 Syfte och fr˚agest¨allningar . . . 2
1.2 Avgr¨ansningar . . . 2 2 Teoretisk bakgrund 3 2.1 Etnicitet . . . 3 2.2 M˚angfald . . . 4 2.3 Stereotyper . . . 4 2.4 Rasism . . . 5 2.5 Begreppsdefinitioner . . . 7 2.6 Representation av m˚angfald . . . 7
2.7 B¨ockers p˚averkan p˚a barn . . . 9
3 Metod 11 3.1 Deltagare . . . 11 3.2 Material . . . 11 3.2.1 Utrustning . . . 12 3.2.2 Informerat samtycke . . . 12 3.2.3 Intervjuguide . . . 12 3.3 Semistrukturerad intervju . . . 13 3.3.1 Telefonintervju . . . 13 3.4 Bearbetning av data . . . 13 3.4.1 Transkribering . . . 14 3.4.2 Tematisk analys . . . 14 3.5 Etik . . . 16
4 Resultat & analys 18
4.1 Karakt¨arers utseende i illustrationer . . . 18
4.1.1 Uppdragsgivaren best¨ammer . . . 18
4.1.2 Illustrat¨oren best¨ammer . . . 20
4.2 Syftet med illustrationer . . . 21
4.3 Upplever en f¨or¨andring fr˚an f¨orr . . . 23
4.4 En variation p˚a karakt¨arerna . . . 25
4.5 Vikten av variation p˚a illustrationer . . . 28
4.5.1 Matas med samma bild . . . 28
4.5.2 Sj¨alvidentifikation f¨or de som kollar p˚a illustrationerna . . . . 29
4.6 Illustrera utan stereotyper . . . 30
4.7 Olika attribut hos en karakt¨ar . . . 32
4.8 Kontextens p˚averkan p˚a upplevelsen . . . 32
4.9 Deltagarnas utbildning . . . 33
5 Diskussion 35 5.1 Resultatdiskussion . . . 35
5.1.1 Hur g˚ar illustrat¨orer tillv¨aga f¨or att skapa illustrationer? . . . 35
5.1.2 Varf¨or ¨ar det viktigt att visa p˚a representation i illustrationerna i material f¨or barn? . . . 36
5.1.3 Hur ska man g¨ora f¨or att inte illustrera stereotypiskt? . . . 37
5.2 Metoddiskussion . . . 39
6 Vidare forskning 41
8 Bilagor 46
8.1 Bilaga 1 . . . 46
1
Inledning
I dagens samh¨alle har vi m˚anga typer av k¨allor med information, det finns bland annat sociala medier, tidningar, videospel, b¨ocker och film. Mycket av informationen kan ¨aven inneh˚alla illustrationer d¨ar de kan ha till syfte att illustrera en text men ocks˚a bidra med n˚agot ut¨over det skrivna (Nationalencyklopedin, u. ˚a). I ett omr˚ade d¨ar det f¨orekommer m˚anga illustrationer ¨ar i b¨ocker f¨or barn, b˚ade l¨arob¨ocker och sk¨onlitteratur.
I en studie utf¨ord av Svenska barnboksinstitutet (2015) kartlades hur m˚anga barnb¨ocker med utgivnings˚ar 2014 som inneh¨oll m¨orkhyade karakt¨arer. Av totalt 298 b¨ocker var det 59 b¨ocker, vilket ¨ar ungef¨ar en femtedel, som inneh¨oll en m¨orkhyad karakt¨ar och i 15 av dessa b¨ocker var det en eller flera m¨orkhyade karakt¨arer som hade en huvudroll.
˚
Ar 2018 fanns det enligt Statistikmyndigheten SCB (u. ˚a) 457 343 barn mellan
˚aldern 0 till 15 ˚ar som hade utl¨andsk bakgrund och det fanns 1 362 386 barn mellan ˚aldern 0 till 15 ˚ar som hade svensk bakgrund. Utl¨andsk bakgrund definieras som att en person ¨ar utrikes-f¨odd eller inrikes-f¨odd men har tv˚a utrikesf¨odda f¨or¨aldrar och svensk bakgrund definieras som en person som har tv˚a inrikes-f¨odda f¨or¨aldrar eller en utrikes-f¨odd f¨or¨alder. Detta betyder dock inte att alla som har en utl¨andsk bakgrund har en m¨orkare hudton och alla som har en svensk bakgrund har ljus hudton, men det ger en fingervisning p˚a att Sverige best˚ar av m¨anniskor med olika bakgrunder. Som tidigare n¨amnt visade studien av Svenska barnboksinstitutet (2015) att det var f¨arre karakt¨arer med m¨ork hudf¨arg och eftersom Sverige best˚ar av m¨anniskor med olika bakgrunder, hudf¨arger och etnicitet kan det vara viktigt att visa p˚a det i
illustrationer i b¨ocker.
Uppsatsens disposition ¨ar f¨oljande: f¨orst presenteras syftet och avgr¨ansningar, sedan f¨oljer ett avsnitt om teoretisk bakgrund, d¨ar definitioner och tidigare forskning presenteras. Efter det f¨oljer ett metodavsnitt som avhandlar studiens uppl¨agg, bland annat deltagare och analysmetod, vilket f¨oljs av resultat och analys och slutligen en diskussion som best˚ar av metod- och resultatdiskussion.
1.1
Syfte och fr˚
agest¨
allningar
Syftet med denna studie ¨ar att unders¨oka hur illustrat¨orer g˚ar tillv¨aga f¨or att skapa illustrationer av karakt¨arer med fokus p˚a etnisk m˚angfald, hur man kan illustrera en variation bland karakt¨arerna utan att illustrera stereotypiskt och varf¨or det ¨ar viktigt att illustrationer inneh˚aller karakt¨arer med olika etniciteter. De fr˚agest¨allningar som ska besvaras ¨ar:
• Hur g˚ar illustrat¨orer tillv¨aga f¨or att skapa illustrationer?
• Varf¨or ¨ar det viktigt att visa p˚a representation i illustrationer i material f¨or barn?
• Hur ska man g¨ora f¨or att inte illustrera stereotypiskt?
1.2
Avgr¨
ansningar
Teoridelen har jag valt att avgr¨ansa till teorier om barn och ungdomar. Genomg˚aende i uppsatsen skildras m¨anskliga karakt¨arer i illustrationer och f¨or att kunna beskriva skillnad i representation anv¨ands hudf¨arg f¨or att visa p˚a vilka m¨anskliga karakt¨arer som representeras i illustrationer.
2
Teoretisk bakgrund
Nedan presenteras begreppsdefinitioner, tidigare forskning och teori om bland annat
representationen av etnisk m˚angfald.
2.1
Etnicitet
Ett begrepp som ˚aterkommer genom hela uppsatsen ¨ar etnicitet. Begreppet etnicitet inf¨ordes i den amerikanska sociologin f¨or att kunna beskriva ˚alder, k¨on, religion och klass. 1941 anv¨andes begreppet etnicitet i en bok, vilket var bland de f¨orsta g˚angerna det anv¨andes. Etnicitet skulle fungera som en synonym till ras, men inte besitta samma betydelse som nationalitet, p˚a grund av den framv¨axande fascismen. Fr˚an b¨orjan implicerades det att etnicitet var n˚agot som icke-vita hade medan vita europ´eer och v¨asterl¨anningar inte hade n˚agon etnicitet och var normen (Wikstr¨om, 2009).
Etnicitet har ett flertal olika definitioner men oavsett definition innefattar etnicitet
en typ av kategorisering av m¨anniskor. Inom forskning finns det tre olika inriktningar av etnicitet: essentialism, konstruktionism och poststrukturalism. Inom essentialism
¨
ar etnicitet n˚agot som ¨ar of¨or¨anderligt och n˚agot som en person f¨ods in i. Inom konstruktionism ¨ar etnicitet n˚agot som ¨ar f¨or¨anderligt och inte n˚agot som en person f¨ods in i. Det som definierar ens etnicitet beror p˚a sociala processer, relationer och inl¨arning och detta g¨or att man blir en viss etnicitet ist¨allet f¨or att man f¨ods med en viss etnicitet. Etnicitet st¨alls ¨aven i f¨orh˚allande till andra etniciteter och f¨orst d˚a blir det l¨onsamt att prata om. ¨Aven inom poststrukturalism ¨ar etnicitet inte n˚agot man f¨ods in i utan det ¨ar n˚agot som ¨ar socialt och spr˚akligt utformat och eftersom spr˚akets karakt¨ar ¨ar f¨or¨anderligt ¨ar ¨aven etnicitet det. Definitionen av etnicitet
beror d¨arf¨or p˚a grund av hur vi v¨aljer att tala om det. Av dessa tre definitionerna ¨
ar essentialism den definition som ¨ar utg˚aende medan poststrukturalism ¨ar p˚a uppkomst (Wikstr¨om, 2009).
Etnicitet och kategorisering ¨ar ocks˚a sammankopplat med diskriminering och rasism, i och med kategoriseringar som g¨ors efter hudf¨arg, religion eller ursprung (Wikstr¨om, 2009).
2.2
M˚
angfald
M˚angfald ¨ar ett begrepp som innefattar m˚anga olika definitioner, tolkningar, associationer och det ¨ar inte bara kopplat till positiva associationer utan ¨aven negativa. Det g˚ar att prata om m˚angfald inom flera olika aspekter bland annat
˚alder, etnicitet, k¨on, sexuell l¨aggning och funktionsneds¨attning. En annan vanlig aspekt av m˚angfald ¨ar m˚angkultur d¨ar m˚angfald syftar p˚a att det finns kulturella skillnader. Ytterligare ett s¨att att definiera m˚angfald ¨ar att det finns synliga och icke-synliga aspekter, d¨ar de synliga aspekterna oftare ger upphov till diskriminering ¨
an de icke-synliga (Lahdenper¨a, 2011).
2.3
Stereotyper
T¨ornquist-Plewa (2000) beskriver att det finns ett flertal olika definitioner p˚a begreppet stereotyp som beror p˚a inom vilken disciplin begreppet anv¨ands. D¨aremot finns det tv˚a huvudindelningar: social-kulturell och kognitiv. Den f¨orsta indelningen beskriver begreppet stereotyp som f¨orest¨allningar och sociala konstruktioner vilket har skapats genom m¨anskliga interaktioner. Den andra indelningen, kognitiv, beskriver begreppet stereotyp som ett resultat av att hj¨arnan inte klarar av att
processa all information och d¨arf¨or skapar f¨orenklingar. Med denna definition inneb¨ar det att m¨anniskor anv¨ander sig av stereotyper ¨aven om det inte finns strukturella och gemensamma stereotyper. Det finns ¨aven dem som anser att en definition p˚a stereotyp ¨
ar en kombination av dessa tv˚a indelningar eftersom i praktiken ¨ar de ofta f¨orenade. Stereotyp kan beskrivas som uppfattningar om en viss grupp och dessa uppfattningar
¨
ar oftast f¨orenklade och generaliserade. Alla stereotyper beh¨over inte vara negativa utan kan ocks˚a vara positiva, d¨aremot ¨ar det oftast de negativa stereotyperna som ger upphov till f¨ordomar. T¨ornquist-Plewe skriver ocks˚a att vissa forskare vill diskutera hur sanna stereotyper ¨ar men T¨ornquist-Plewe (s. 3) skriver att ”en stereotyp ˚aterger inte verkligheten, den f¨orvr¨anger den” och att det ¨ar problematiskt att prata om hur sanningsenliga stereotyper ¨ar eftersom det ¨ar en subjektiv bed¨omning.
2.4
Rasism
Det finns tv˚a typer av rasism, individuell och strukturell. Individuell ¨ar n¨ar en persons ˚asikter och handlingar visar p˚a f¨ordomar mot m¨anniskor med en annan etnicitet ¨an sin egna. Strukturell rasism ¨ar sociala strukturer som producerar oj¨amlikheter p˚a grund av etnicitet och b˚ade individuell och strukturell rasism kan vara medvetna eller
omedvetna (Boutte, Lopez-Robertson & Powers-Costello, 2011). Som tidigare n¨amnt kan m˚angfald definieras utifr˚an synliga och icke-synliga egenskaper hos personer, till
exempel ¨ar hudf¨arg en synlig egenskap. Dessa egenskaper, speciellt synliga, kan ge upphov till diskriminering och rasism. Rasism kan bland annat grundas biologiskt
eller kulturellt och med biologisk menas att egenskaper som ¨ar fysiska, till exempel hudf¨arg, n¨asa eller ansiktsform. Dessa egenskaper visar p˚a grundl¨aggande skillnader mellan m¨anniskor och de anv¨ands f¨or att rangordna m¨anniskor fr˚an olika delar av v¨arlden. Kulturell rasism syftar p˚a att en kultur ¨ar n˚agot of¨or¨anderligt och innefattar
egenskaper som m¨anniskor i en viss grupp har (Antirasistiska Akademin, u. ˚a).
Scherer (2016) unders¨okte hur barn, med ursprung fr˚an mellan¨ostern, Sydasien och Afrika, lade m¨arke till karakt¨arer i bildb¨ocker och hur de st¨allde sig till karakt¨arerna med olika hudf¨arger. Barnen fick titta i bildb¨ocker och forskaren hade ett samtal med barnen var f¨or sig och kunde st¨alla fr˚agor, en fr˚aga var till exempel om barnen kunde t¨anka sig att vara v¨an med en karakt¨ar fr˚an boken. Flera av barnen svarade att de inte kunde t¨anka sig vara v¨an med henne eller honom eftersom att hen var m¨orkhyad och deras svar visade ¨aven att de f¨oredrog m¨anniskor med vit hudf¨arg. Tv˚a av barnen uttryckte att de inte skulle leka en viss lek med en av deras kamrater som var m¨orkhyad och att om den personen lekte skulle de g˚a d¨arifr˚an. De uttryckte dock att den personen ¨and˚a ¨ar deras kompis och att det inte skulle spela n˚agon roll om de gick d¨arifr˚an. Scherer konstaterade ocks˚a att trots att barnen uttryckte en motvilja till personer med m¨ork hudf¨arg n¨ar de pratade om karakt¨arer i bildboken s˚a observerades inte dessa ˚asikter i barnens agerande i skolan, till exempel n¨ar de lekte p˚a skolg˚arden eller i klassrummet.
I en studie av Ausdale och Feagin (2001) observerade de barn i ˚aldrarna tre
till fem ˚ar i deras naturliga milj¨o, vilket var en f¨orskola. Ausdale och Feagin skriver att i tidigare studier d¨ar barns f¨orst˚aelse f¨or etnicitet har unders¨okt har studierna varit designade p˚a ett felaktigt s¨att och d¨arav har resultatet inte visat p˚a huruvida barn f¨orst˚ar konceptet etnicitet. En observationsstudie anv¨andes ist¨allet av f¨orfattarna f¨or att kunna observera hur och om barnen anv¨ande sig av etnicitet n¨ar de interagerade med andra barn. Resultatet av studien, som p˚agick i elva m˚anader,
var att barn anv¨ande sig av uttryck som visade p˚a att de f¨orst˚ar och reflekterar ¨over etnicitet och att barnen i f¨orskolan s˚ag olika ut. Till exempel var det en flicka som
inte ville sova bredvid ett annat barn p˚a grund av att det andra barnet var m¨orkhyad och flickan som inte ville sova bredvid uttryckte det genom att s¨aga n-ordet. Ausdale och Feagin uttrycker att barn redan i ung ˚alder ¨ar medveten om etnicitet och kan t¨anka rasistiskt.
2.5
Begreppsdefinitioner
Genomg˚aende i denna uppsats kommer det anv¨andas begrepp som i sig kommer att bidra till stereotyper och normer. F¨or att f¨orklara och skildra m¨anskliga karakt¨arer och hur olika m¨anskliga karakt¨arer syns i illustrationer kommer det baseras p˚a m¨ork eller ljus hudton, vilket anv¨ands f¨or att det ¨ar en synlig aspekt som kan ge upphov till diskriminering.
2.6
Representation av m˚
angfald
I en studie unders¨okte f¨orfattarna matematikb¨ockers illustrationer f¨or ˚arskurs 1, f¨or att se om det fanns en etnisk m˚angfald bland karakt¨arerna. Matematikb¨ockerna bestod av fyra olika sorter men b˚ade A- och B-b¨ockerna analyserades, allts˚a var det totalt ˚atta b¨ocker som analyserades. Utgivnings˚aren f¨or b¨ockerna var 2010, 2011, 2012 eller 2015. Studien unders¨okte bland annat hur m˚anga karakt¨arer som hade ett v¨asterl¨andskt utseende respektive ett annat etniskt utseende. V¨asterl¨andskt utseende definierades som ljus hy med antingen blont, brunt, svart eller annat h˚ar (dvs.
inget h˚ar, annan h˚arf¨arg eller huvudbonad) och utan n˚agra andra karakt¨aristiska drag. Annat etniskt utseende definierades som m¨orkare hy med blont, brunt, svart eller annat h˚ar. Resultatet visade att det var v¨aldigt f˚a karakt¨arer med ett annat etniskt utseende j¨amf¨ort med karakt¨arer med v¨asterl¨andskt utseende. Av totalt 739 karakt¨arer var det 177 karakt¨arer (24 %) med ett annat etniskt utseende.
Ytterligare faktorer som ocks˚a ˚aterfanns i matematikb¨ockerna var att de karakt¨arer med ett v¨asterl¨andskt utseende hade typiskt svenska namn och karakt¨arer med ett annat etniskt utseende illustrerades med stereotyper s˚a som kl¨adval, frisyr och sned ¨
ogonform (Merlenius, 2017).
En annan studie unders¨okte b¨ocker p˚a tv˚a f¨orskolor fr˚an tv˚a olika kommuner i Sverige. Det som unders¨oktes i b¨ockerna var vilken hudf¨arg de m¨anskliga karakt¨arerna hade och f¨or att unders¨oka det anv¨andes ett kategorischema som bestod av fyra kategorier: endast vit hudf¨arg, en eller flera av huvudkarakt¨arerna har m¨orkare hudf¨arg, en eller flera av birollerna eller statisterna har m¨orkare hudf¨arg och bara djur eller materiella artefakter. P˚a den f¨orsta f¨orskolan unders¨oktes 786 b¨ocker varav 378 av b¨ockerna (48,5 %) bara inneh¨oll djur eller materiella artefakter. Av resterande 408 b¨ocker var det 302 b¨ocker (38,4 %) som endast hade vita karakt¨arer, i 106 b¨ocker (13,1 %) hade en eller flera karakt¨arer en m¨orkare hudf¨arg varav i 16 b¨ocker (2 %) var det en huvudroll och i 90 b¨ocker (11,1 %) var det en bi- eller en statistroll. P˚a den andra f¨orskolan unders¨oktes 152 b¨ocker varav 63 b¨ocker (41 %) endast inneh¨oll djur eller materiella artefakter. Av resterande 89 b¨ocker var det 63 b¨ocker (41 %) som endast hade vita karakt¨arer, 26 b¨ocker (18 %) hade en eller flera karakt¨arer en m¨orkare hudf¨arg varav i 13 b¨ocker (9 %) var det en huvudroll och i 13 b¨ocker (9 %) var det en bi- eller statistroll. Totalt med b˚ada f¨orskolor var det 938 b¨ocker som unders¨oktes och 47 % av b¨ockerna hade bara djur eller materiella artefakter, 39 % hade karakt¨arer med endast vit hudf¨arg, 3 % hade en eller flera karakt¨arer med en huvudroll och 11 % hade en eller flera karakt¨arer med en bi- eller statistroll (Persson & Halla, 2018).
Ytterligare en studie unders¨okte fyra l¨arob¨ocker som publicerats ˚ar 1992, 2003, 2012 respektive 2017. I denna studie visade resultatet ocks˚a att karakt¨arer med annat
etniskt utseende ¨an v¨asterl¨andsk utseende var underrepresenterade i b¨ockerna och de hade inte en huvudroll i n˚agon av b¨ockerna, d¨aremot kunde de karakt¨arerna st˚a i fokus. M¨angden karakt¨arer med annat etniskt utseende ¨okades dock f¨or varje ˚ar, i boken fr˚an 1992 var det 1,1 % av karakt¨arerna, fr˚an 2003 var det 2,6 %, fr˚an 2012 var det 12,2 % och slutligen fr˚an 2017 var det 20,5 % av karakt¨arerna som hade annat etniskt utseende. Det ¨ar en tydlig f¨orb¨attring i att b¨ockerna inneh¨oll fler karakt¨arer med annat etniskt utseende och i boken fr˚an 2017 f˚ar karakt¨arerna ocks˚a mer framtr¨adande roller s˚a som l¨arare och livr¨addare. Dock var det bara fyra b¨ocker som analyserades i denna studie vilket g¨or att resultatet inte g˚ar att generalisera men det visar ¨and˚a en f¨or¨andring f¨or dessa olika b¨ocker (Hallman & Bhuiyan, 2018).
2.7
B¨
ockers p˚
averkan p˚
a barn
I en artikel skriven av Winkler (2009) skriver hon att det finns en myt ang˚aende
barn och deras perceptuella f¨orm˚aga. Myten s¨ager att barn ¨ar f¨argblinda och inte ser att m¨anniskor kan ha olika etniciteter, vilket skulle inneb¨ara att barn inte kan skapa f¨ordomar baserat p˚a etniciteter. P˚a grund av den h¨ar myten anser vissa att man inte ska diskutera etnicitet och att m¨anniskor ser olika ut med barn eftersom de ¨and˚a inte kan f¨orst˚a det. Winkler beskriver d¨aremot att nuvarande forskning s¨ager att barn visst kan uppfatta att m¨anniskor kan ha olika etnicitet och att de kan utveckla f¨ordomar redan vid tre- till fem˚ars˚aldern och att dessa f¨ordomar inte beh¨over ¨overensst¨amma med f¨or¨aldrarnas ˚asikter. Barn m˚aste inte ta efter sina f¨or¨aldrars ˚asikter eftersom att barn kan vara medvetna om de bredare kulturella och sociala normerna och samlar information fr˚an flera olika k¨allor. Ett exempel ¨ar om barn bara skulle ta efter deras f¨or¨aldrar s˚a borde barn till f¨or¨aldrar med ett annat modersm˚al prata med samma accent som f¨or¨aldrarna g¨or. Winkler skriver att det ¨ar
viktigt att tala med barn om etnicitet och att m¨anniskor ser olika ut redan i tidig ˚alder.
Rodman och Hildreth (2002) skriver att barnb¨ocker fyller ett syfte att visa barn sociala och kulturella normer. B¨ockerna, som oftast inneh˚aller b˚ade text och illustrationer, kan medvetet eller undermedvetet visa p˚a normer genom att till
exempel portr¨attera familjer p˚a samma s¨att varje g˚ang. Enligt Janson (2017) kan b¨ocker som innefattar m˚angkultur och m¨anniskor med olika etniciteter anv¨andas f¨or att visa barn att det finns kulturella skillnader i v¨arlden och dessa b¨ocker kan ¨aven fungera som en k¨alla f¨or sj¨alvidentifikation hos barn. B¨ocker kan visa barn vem de ¨
ar, vem de kan vara, vad de kan g¨ora och skillnader mellan dem och andra (Cole & Valentine, 2000).
Peterson och Lach (1990) skriver att barn p˚averkas av att se k¨onsstereotypa karakt¨arer. De refererar till flera studier d¨ar barn har f˚att l¨asa b¨ocker med b˚ade icke-stereotypiska och stereotypiska k¨onsroller, till exempel Sn¨ovit d¨ar hon st¨adar efter dv¨argarna. N¨ar barn l¨aste icke-stereotypa b¨ocker s˚a uttryckte de f¨arre stereotypiska ˚asikter, till exempel om barnen hade l¨ast b¨ocker d¨ar en mamma jobbade utanf¨or hemmet s˚a uttryckte barnen fler jobb som en mamma kan ha. Peterson och Lachs slutsats ¨ar att barn p˚averkas av de b¨ocker som l¨ases f¨or dem och att b¨ockerna formar barns ˚asikter, inst¨allningar, f¨orst˚aelse och beteende.
3
Metod
Under denna rubrik beskrivs hur studien gick tillv¨aga, med deltagare, material, intervju och bearbetning av data.
3.1
Deltagare
Urvalskriteriet f¨or deltagarna var att de skulle arbeta som illustrat¨orer. Intervjudeltagarna hittades p˚a illustratorcentrum.se, vilket ¨ar en kontaktsida till bland annat illustrat¨orer d¨ar varje person har en egen sida med tidigare jobb. Ett kriterium f¨or att de skulle bli kontaktade var att de skulle ha n˚agot tidigare jobb p˚a hemsidan d¨ar de illustrerat m¨anniskor. Totalt mailades tio stycken personer varav fem stycken senare intervjuades. Det var fyra kvinnor och en man som intervjuades,
med ˚aldrarna 26 - 70 ˚ar (m = 42 ˚ar, md = 38 ˚ar)
Samtliga deltagare frilansade som illustrat¨or och n˚agra hade ¨aven andra syssels¨attningar. Av de som n¨amnde att de hade andra syssels¨attningar var det en av deltagarna som hade ett heltidsjobb men frilansade som illustrat¨or ocks˚a och var mer inriktad p˚a spel. En annan deltagare var deltidsanst¨alld p˚a ett f¨oretag som illustrat¨or, frilansade och var egenf¨oretagare i en annan bransch. En annan deltagare frilansade som illustrat¨or och animat¨or.
3.2
Material
3.2.1 Utrustning
Telefonintervjuerna skedde p˚a h¨ogtalartelefon p˚a en iPhone 7+. Den utrustning som anv¨andes f¨or att spela in intervjun var ett inbyggt program p˚a en Mac-dator som heter r¨ostmemon. Innan f¨orsta intervjun testades detta f¨or att s¨akerhetsst¨alla att ljudkvalit´en var bra och att det gick att h¨ora vad personen i telefonen sa.
Under intervjun anv¨andes ocks˚a papper och penna f¨or att kunna anteckna eventuella fr˚agor eller tankar som uppkom under intervjun.
3.2.2 Informerat samtycke
Ett informerat samtycke, se Bilaga 1, mailades ut till intervjudeltagarna innan
intervjutillf¨allet f¨or att s¨akerhetsst¨alla intervjudeltagarnas samtycke till att delta i studien. Vid intervjutillf¨allet fr˚agades intervjudeltagarna om de hade l¨ast det informerade samtycket och de fick sedan ge sitt muntliga samtycke till att delta i
studien. Detta gjordes p˚a grund av att det var telefonintervjuer och d¨arav kunde de inte skriva p˚a samtyckesblanketten.
3.2.3 Intervjuguide
En intervjuguide anv¨andes i samtliga intervjuer, se Bilaga 2. Intervjuguiden bestod f¨orst av inledande fr˚agor s˚a som deras ˚alder, utbildning och syssels¨attning, sedan diskuterades hur deras arbetss¨att s˚ag ut n¨ar de f˚att ett arbetsuppdrag. Vidare diskuterades illustrationer, hur de arbetade f¨or att skapa illustrationer, etnisk m˚angfald och slutligen lite om deras utbildning. Intervjuguiden f¨oljdes inte helt och h˚allet utan kunde ¨andras beroende p˚a vad de svarade p˚a fr˚agorna. Mer om utformningen och syftet av att anv¨anda en intervjuguide st˚ar under rubriken
”Semistrukturerad intervju”.
3.3
Semistrukturerad intervju
Intervjuerna var s˚a kallade semistrukturerade intervjuer, vilket ¨ar en kvalitativ intervjumetod. I en semistrukturerad intervju har forskaren en intervjuguide med
specifika teman som ska ber¨oras och fr˚agor till temanen. En semistrukturerad intervju ¨
ar flexibel, forskaren har m¨ojlighet att st¨alla f¨oljdfr˚agor och intervjupersonen har m¨ojlighet att prata om andra saker som inte ber¨ors i intervjuguiden. De fr˚agor som ing˚ar i intervjuguiden ska vara ¨oppna f¨or att undvika ja- och nej-svar, de ska inte vara ledande och de ska inte vara f¨or specifika (Bryman, 2014).
3.3.1 Telefonintervju
Intervjuerna genomf¨ordes ¨over telefon eftersom deltagarna bodde p˚a olika st¨allen och d¨arav gick det inte att genomf¨ora intervjuerna ansikte mot ansikte. Det finns ett antal nackdelar med telefonintervju, bland annat att det ¨ar l¨attare f¨or deltagaren att avsluta intervjun n¨ar det ¨ar l¨angre intervjuer och forskaren ser inte deltagarens kroppspr˚ak vilket kan leda till att viss information missas, till exempel minspel och
gester, som skulle kunna ge annan v¨ardefull information ¨an det som s¨ags. En f¨ordel med telefonintervju ¨ar att det ¨ar mer effektiv, speciellt om deltagarna inte ¨ar p˚a samma st¨alle utan ¨ar utspridda i till exempel ett helt land (Bryman, 2014).
3.4
Bearbetning av data
3.4.1 Transkribering
Transkribering gjordes som ett f¨orsta steg i den tematiska analysen. Det finns olika niv˚aer av transkribering och vilken som anv¨ands beror p˚a vilket syfte transkriptionen har. Till exempel vid konversationsanalys m˚aste transkriptionen vara mer detaljerad,
vilket inneb¨ar att transkriptionen innefattar hur personerna s¨ager n˚agonting och inte bara vad de s¨ager men i tematisk analys kr¨avs det inte en lika detaljerad transkription eftersom syftet inte ¨ar att analysera hur deltagarna s¨ager n˚agonting utan mer vad de s¨ager (Braun & Clarke, 2008).
3.4.2 Tematisk analys
F¨or analys av den insamlade data anv¨andes tematisk analys. Tematisk analys (f¨orkortat TA) ¨ar en kvalitativ analysmetod som anv¨ands f¨or att bearbeta data genom att identifiera olika m¨onster. Braun och Clarke (2008) beskriver TA som en flexibel analysmetod som ger en detaljerad och komplex beskrivning av insamlad
data och g˚ar att anpassa till olika typer av data.
TA bygger p˚a att forskaren letar efter teman i datakorpusen. Ett tema representerar
en viss aspekt inom datakorpusen som relaterar till forskningsfr˚agan. Ett tema kan
variera i betydelsegrad, en viktig faktor ¨ar hur relevant det ¨ar f¨or den ¨overgripande forskningsfr˚agan. En mindre viktig faktor ¨ar hur stort ett tema ¨ar, det vill s¨aga hur m˚anga g˚anger det f¨orekommer i datakorpusen eller i hur m˚anga intervjuer som det g˚ar att ˚aterfinna samma tema. Det finns tv˚a s¨att att identifiera teman inom datakorpusen: induktivt eller teoretiskt. Ett induktivt tillv¨agag˚angss¨att innefattar att forskaren inte har n˚agon forskningsfr˚aga utan att det uppkommer i samband med
en forskningsfr˚aga, vilket inneb¨ar att forskaren aktivt s¨oker efter information som kan svara p˚a de fr˚agorna. I den tematiska analysen i denna studie har ett teoretiskt
tillv¨agag˚angss¨att anv¨ants.
Analysprocessen i tematisk analys kan delas upp i sex steg (Braun & Clarke,
2008).
1. Bekanta dig med det insamlade materialet:
Det f¨orsta steget ¨ar bekanta sig med materialet genom att transkribera det om det ¨ar verbalt material och d¨arefter l¨asa igenom det transkriberade materialet. I detta steg skapas en initial lista p˚a anteckningar och id´eer till koder.
2. Utveckla initiala koder:
N¨asta steg ¨ar b¨orja utveckla initiala koder. Koda ¨ar ett s¨att att organisera och visa p˚a egenskaper i materialet f¨or att sedan kunna skapa mera ¨overgripande teman. Koder skapas utifr˚an materialet och varje kod har ett tillh¨orande stycke som kan vara av varierande l¨angd.
3. S¨okande efter teman:
Det tredje steget ¨ar att hitta teman utifr˚an koderna. Fr˚an steg 2 kommer det finnas en l˚ang lista med olika koder som ska sammanst¨allas f¨or att skapa mer ¨
overgripande teman.
4. Granska teman:
Det fj¨arde steget ¨ar att granska de teman som skapades i det tidigare steget. Vissa teman g˚ar att sammanfoga till ett, till exempel om de ¨ar lika varandra. Andra teman kan beh¨ovas ta bort f¨or att det inte finns tillr¨ackligt med material f¨or att st¨odja temat. Det ¨ar viktigt att data inom ett tema ¨ar sammanh¨angande
och att data mellan olika teman skiljer sig distinkt ˚at.
5. Definiera och namnge teman:
Det femte steget inneb¨ar att definiera varje tema, det vill s¨aga vad ¨ar kontentan av temat och vilken aspekt temat fokuserar p˚a. I detta steg ¨ar det viktigt att t¨anka p˚a att inte tillskriva f¨or mycket till ett tema, det vill s¨aga att ett kontentan av ett tema inte f˚ar vara f¨or bred och citaten m˚aste st¨odja temat. Under detta steg ¨ar det ocks˚a m¨ojligt att uppt¨acka underteman till ett tema.
6. Skriv rapporten:
Det sj¨atte och sista steget ¨ar att skriva en analys av de teman som producerats i f¨oreg˚aende steg. Analysen ska vara koncis och inneh˚alla tillr¨ackligt m˚anga datautdrag f¨or att validera vardera tema.
3.5
Etik
F¨or att genomf¨ora forskning m˚aste etiska principer tas h¨ansyn till. Enligt Vetenskapsr˚adet (2002) finns det fyra huvudkrav som m˚aste uppfyllas f¨or att f˚a utf¨ora en studie d¨ar m¨anniskor ¨ar involverade. Dessa fyra huvudkrav ¨ar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet inneb¨ar att deltagarna ska bli informerade om deras roll i studien, studiens syfte och att de f˚ar avbryta sin medverkan n¨ar som helst. Samtyckeskravet inneb¨ar att deltagarna m˚aste l¨amna sitt samtycke till att delta i studien och i vissa fall kan samtycke ¨aven beh¨ovas fr˚an v˚ardnadshavare. Konfidentialitetskravet inneb¨ar att deltagarna kommer vara anonyma och deras uppgifter kommer vara konfidentiella. Nyttjandekravet inneb¨ar att de uppgifter deltagarna l¨amnar inte f˚ar anv¨andas i n˚agot annat syfte ¨an forskning.
I denna studie uppfylldes dessa krav genom att varje deltagare fick l¨asa ett informerat samtycke som ber¨orde dessa fyra krav och innan intervjun fick de ge sitt godk¨annande till det informerade samtycket.
4
Resultat & analys
Detta kapitel redog¨or f¨or de teman som identifierades i tematiska analysen. Sammanlagt identifierades nio teman: Karakt¨arers utseende i illustrationer, syftet med illustrationer, upplever en f¨or¨andring, en variation p˚a karakt¨arerna, vikten av variation p˚a illustrationer, olika attribut som ¨ar viktiga, kontextens p˚averkan p˚a illustrationen och deltagarnas utbildning. Varav n˚agra av dessa teman har
underteman. Varje tema eller undertema redovisas med utdrag fr˚an intervjumaterialet
och beskrivning av temat.
4.1
Karakt¨
arers utseende i illustrationer
N¨ar deltagarna f˚ar ett uppdrag av en uppdragsgivare att illustrera en eller flera bilder kan antingen uppdragsgivaren ha en id´e om hur illustrationerna ska se ut
eller s˚a ¨ar det illustrat¨orens uppgift att ta fram en skiss p˚a hur illustrationerna ska se ut. Majoriteten av deltagarna hade upplevt uppdragsgivare som hade en id´e och
uppdragsgivare d¨ar det var illustrat¨oren som redovisade en id´e. Nedan presenteras de tv˚a olika tillv¨agag˚angss¨atten f¨or att best¨amma karakt¨arers utseende i form av tv˚a underteman: ”Uppdragsgivaren best¨ammer” och ”Illustrat¨oren best¨ammer”.
4.1.1 Uppdragsgivaren best¨ammer
N¨ar uppdragsgivare hade en id´e p˚a hur karakt¨arerna i en illustration ska se ut kan deras krav variera i detaljniv˚a. I vissa fall kunde det vara v¨aldigt specifikt:
”ibland med vissa redakt¨orer ¨ar det att dom redan t¨ankt p˚a det, jag vill att det ska vara en tjej, att de ska vara mellan¨ostern-utseende och lite ¨
Ytterligare en deltagare uttryckte att uppdragsgivarna kunde ha krav p˚a vad f¨or utseende som skulle finnas med i en illustration. I detta fall berodde det p˚a att
uppdraget var riktat till en specifik m˚algrupp, vilket ¨aven en annan deltagare n¨amnde: ”i den h¨ar bilden ska de va sex personer, de ska vara j¨amnt f¨ordelat med killar ˚a tjejer, men oftast ¨overrepresentation av tjejer ˚a de ska oftast vara p˚a n˚att s¨att synliga handikapp och personer ska se ut som personer som de h¨ar filmerna ¨ar riktade till ocks˚a, de ska inte va en generell m¨orkhyad person utan de ska vara den person som ser ut som att den kommer fr˚an
det h¨ar omr˚adet till exempel”
Medan i andra fall kunde det vara lite mer ¨oppet och d¨ar uppdragsgivaren hade uttryckt ett krav att det ska vara olika utseende p˚a karakt¨arerna. En av deltagarna som bland annat hade illustrerat bilder till barnb¨ocker ber¨attade att uppdragsgivaren sagt:
”dom sa de, du ska rita blandat, tjocka smala, olika etniciteter p˚a barnen”
Det kunde ocks˚a vara att uppdragsgivaren hade en id´e p˚a hur illustrationen skulle se
ut men att det ¨and˚a f¨ordes en dialog mellan uppdragsgivaren och illustrat¨oren: ”ibland har dom en id´e vad de vill att de ska vara f¨or typ av bilder men oftast ¨ar de en dialog att dom s¨ager vi t¨ankte s˚ah¨ar”
En deltagare pratade om ett uppdrag som hen hade gjort, d¨ar deltagaren hade f¨oreslagit en id´e till uppdragsgivaren. I detta fall hade uppdragsgivaren inte accepterat deltagarens id´e och d¨arf¨or fick deltagaren ¨andra sin ursprungliga id´e:
”jag gjorde ett jobb [...] och n¨ar jag f¨oreslog att man ocks˚a skulle ha lite, inte bara kritvita m¨anniskor p˚a f¨orpackningen, nej nej sa dem d˚a, det g˚ar
4.1.2 Illustrat¨oren best¨ammer
Vid vissa uppdrag hade deltagarna en st¨orre frihet i att best¨amma hur karakt¨arernas utseende skulle se ut. Det kunde bland annat bero p˚a att uppdragsgivaren inte hade
n˚agra ¨onskem˚al eller beroende p˚a vad deltagarna illustrerade bilden till.
En deltagare uttryckte att det fanns mer specifika krav n¨ar hen illustrerade f¨or ett f¨oretag som hade material som kunde vara k¨ansligt och som riktade sig till specifika m˚algrupper. Deltagaren uttryckte dock att det fanns en st¨orre frihet n¨ar hen illustrerade en bild till en text i en tidning:
”om jag ska illustrera till exempel en text till ett magasin eller till en
tidning, d˚a kan de oftast vara lite friare”
Ytterligare en deltagare n¨amnde att det kunde vara v¨aldigt fritt beroende p˚a vilket uppdrag och vilken uppdragsgivare det g¨allde. N¨ar det g¨allde uppdrag d¨ar det var fritt sa deltagaren s˚a h¨ar:
”d¨ar var de v¨aldigt fritt, d¨ar var de s˚ah¨ar men h¨ar ¨ar materialet s˚a f˚ar du f¨orh˚alla dig till det”
En annan deltagare uttryckte att hen tog egna beslut om uppdragsgivaren inte hade
n˚agra ¨onskem˚al p˚a hur en karakt¨ars utseende skulle se ut:
”om inte kunden har specificerat n˚a ¨onskem˚al kring till exempel etnicitet ˚a k¨on tar jag egna beslut”
En annan deltagare belyste att ¨aven om ett uppdrag var ganska fritt och att uppdragsgivaren inte hade n˚agra specifika ¨onskem˚al s˚a hade deltagaren och uppdragsgivaren en dialog om illustrationerna. Det visar ¨aven att det ¨ar uppdragsgivaren som slutligen m˚aste godk¨anna illustrationer:
”dom s¨ager ju inte exakt hur folk ska se ut men jag ¨ar ganska fri men de kan vara n˚agra v¨ander fram och tillbaka”
Sammanfattningsvis kunde det vid vissa uppdrag vara uppdragsgivaren som hade en
id´e om hur karakt¨arernas utseende i en illustration ska se ut men att det kunde variera beroende p˚a vilket uppdrag. I vissa fall fanns det mer specifika krav p˚a utseendet
medan det i andra fall inte fanns krav p˚a hur karakt¨arerna skulle se ut. Det kunde ist¨allet vara krav p˚a att karakt¨arernas utseende inte skulle vara lika utan det skulle finnas en variation. Det var flera av deltagarna som n¨amnde att uppdragsgivares krav och ¨onskem˚al ang˚aende karakt¨arers utseende kunde bero p˚a vilken m˚algrupp illustrationen var riktad till och om ¨amnet var k¨ansligt. Medan n¨ar det g¨allde en text i en tidning var det mer fritt och upp till deltagaren hur illustrationen skulle se ut.
4.2
Syftet med illustrationer
Detta tema redog¨or f¨or vad deltagarna tycker att illustrationer har f¨or syfte.
Samtliga deltagare ans˚ag att ett av syftena med att anv¨anda illustrationer ¨ar att f¨ormedla n˚agonting. Det kunde antingen vara att en illustration i sig sj¨alv ska f¨ormedla n˚agonting eller att en illustrations ska fungera som ett komplement till en text. En av deltagarna uttryckte det s˚a h¨ar:
”de ¨ar kanske att f¨ormedla n˚anting, man vill beskriva eller f¨ormedla en k¨ansla eller beskriva ett inneh˚all p˚a n˚att s¨att”
En annan aspekt med illustrationer ¨ar att skapa ett intresse f¨or en text:
Vilket ¨aven en annan deltagare uttryckte:
”en id´e som ska f¨orklara eller representera texten, de kan vara en torr text om ekonomi, politik eller n˚anting och s˚a vill dom att de ska bli en
f¨orklarande bild eller n˚anting som kanske f¨ordjupar texten”
En annan deltagare hade skapat illustrationer till l¨arob¨ocker som var riktade till personer som var nyb¨orjare p˚a ett spr˚ak. Syftet med illustrationerna var att de skulle f¨orklara en situation p˚a ett beskrivande s¨att:
”dom hade g˚att v¨aldigt f˚a ˚ar i skolan, d˚a var de massa illustrationer i den boken, d˚a var det en tjej som gjorde till exempel, hon skulle till apoteket,
d˚a f˚ar man se, man ritar hur hon g˚ar till apoteket, hon g˚ar in p˚a apoteket
och hon har ont i huvet s˚a att man illustrerar ganska klart och tydligt vad
de ¨ar hon g¨or och ¨aven n¨ar hon handlar i aff¨aren och hon f˚ar fr˚aga kanske n˚agra saker”
En deltagare beskrev att hen ser sina illustrationer som en m¨ojlighet att bidra med varierande bilder:
”jag ser mitt eget bildskapande som ett verktyg att bryta normer i
samh¨allet”
Sammanfattningsvis tyckte de flesta deltagarna att illustrationerna har ett
f¨orklarande och f¨ormedlande syfte. Illustrationer kan anv¨andas f¨or att f¨orenkla eller f¨ordjupa en text och skapa ett engagemang och en nyfikenhet hos de som tittar p˚a illustrationerna.
4.3
Upplever en f¨
or¨
andring fr˚
an f¨
orr
Flera av deltagarna uttryckte att de upplevde en f¨or¨andring i att deras uppdragsgivare har blivit mer medvetna om att ha en variation i bilder, till exempel olika etniciteter,
k¨on och kroppsform.
En deltagare uttryckte att ett s¨aljargument hen hade var att ha en representation av olika m¨anniskor i sina illustrationer. Deltagaren kallade det USP, vilket ¨ar en f¨orkortning p˚a Unique Selling Proposition. Nu upplevde deltagaren att det var en viktigt aspekt f¨or uppdragsgivare som till exempel en reklambyr˚a:
”jag har frilansat i sex ˚ar och jag tycker att de ¨ar en stor skillnad att det k¨andes som att fr˚an b¨orjan kunde det, de var som en liten USP jag hade, att jag hade representation i bilder medan jag tycker att de har ¨andrats ganska mycket nu, framf¨orallt med direktkontakt med byr˚aer, d¨ar ¨ar det j¨atteviktigt f¨or dem, att det ska med”
En annan deltagare upplevde ocks˚a att uppdragsgivarna har blivit mer medvetna om
att ha en mer inkluderande syn i att olika m¨anniskor ska bli illustrerade: ”jag ser en stor f¨or¨andring de senaste ˚aren d˚a allt fler av mina kunder t¨anker kring till detta”
En annan deltagare uttryckte att hen s˚ag en skillnad fr˚an d˚a och nu eftersom f¨orr var det inte lika m˚anga m¨orkhyade m¨anniskor i Sverige. Det var d¨arf¨or inte aktuellt att illustrera andra m¨anniskor ¨an ljushyade:
”det ¨ar p˚a sjuttiotalet, d˚a var alla m¨anniskor vita ˚a de var inte p˚a tal att man skulle m˚ala eller teckna n˚agon m¨anniska som s˚ag ut p˚a n˚att
Runt ˚ar 2008 var det en deltagare som skulle illustrera en bild till en f¨orpackning och gav ett f¨orslag om att inte bara ha vita m¨anniskor p˚a f¨orpackningen, vilket inte accepterades av uppdragsgivaren:
”jag gjorde ett jobb [...] och n¨ar jag f¨oreslog att man ocks˚a skulle ha lite, inte bara kritvita m¨anniskor p˚a f¨orpackningen, nej nej sa dem d˚a, det g˚ar inte [...] i slut¨andan ¨ar det ju f¨orst˚as alltid kunden som best¨ammer [...] de m˚aste ¨and˚a ha varit ganska sent, jag tror till och med 2008 eller n˚anting s˚ant”
N˚agra av deltagarna som upplevde en f¨or¨andring hade ¨aven en m¨ojlig f¨orklaring till varf¨or de upplevde f¨or¨andringen. En av deltagarna uttryckte att hen ofta g¨or illustrationer med en variation bland karakt¨arernas utseende. N¨ar uppdragsgivare kontaktade deltagaren skulle det kunna bero p˚a att de sett tidigare jobb som
deltagaren gjort och d¨arav fick hen fortsatt jobb av de uppdragsgivare som vill ha en representation av m˚angfald i illustrationer:
”de kan ocks˚a vara lite missvisande eftersom jag har jobbat mycket med,
de kan ocks˚a vara s˚a att jag f˚ar dom uppdragen d¨arf¨or att dom ser mina bilder”
Ytterligare en deltagare pratade om att hen upplevde att det ¨ar en skillnad i hur m¨anniskor framst¨alls i illustrationer fr˚an f¨orr i tiden:
”de k¨anns som att det finns en medvetenhet men jag vet inte, de kanske ¨
ar f¨or att jag ocks˚a tittar p˚a s˚ana bilder ganska ofta som jag tycker de”” Deltagaren menade ocks˚a att en orsak till att hen upplevde denna skillnad kan vara
att deltagaren kollar p˚a olika sidor d¨ar inkludering av olika m¨anniskor ¨ar viktigt. Dessa sidor har ett genomt¨ankt bildman´e, vilket ¨ar riktlinjer f¨or hur bilder ska se ut:
”de ¨ar ju ofta man har verkligen ett genomt¨ankt bildman´e d¨ar inkludering ¨
ar viktig”
En annan deltagare uttryckte ocks˚a att det finns en st¨orre medvetenhet idag kring hur m¨anniskor illustreras och portr¨atteras, b˚ade hos uppdragsgivare men ocks˚a hos andra m¨anniskor:
”det finns en mycket st¨orre medvetenhet kring hur man framst¨aller m¨anniskor idag ¨an f¨or 10 ˚ar sen”
Sammanfattningsvis upplevde deltagarna en f¨or¨andring fr˚an f¨orr i hur medvetna m¨anniskor var att det ska finnas en variation av m¨anniskor i illustrationer. Deltagarna ans˚ag ocks˚a att uppdragsgivare tycker att inkludering av olika m¨anniskor ¨ar viktigare nu ¨an vad det var f¨orr. Vissa deltagare reflekterade att deras upplevelse kan bero p˚a att de sj¨alva oftare exponeras f¨or uppdragsgivare och olika hemsidor d¨ar inkludering av olika m¨anniskor ¨ar viktigt.
4.4
En variation p˚
a karakt¨
arerna
Detta tema belyser hur variation p˚a karakt¨arer i illustrationer kan se ut och vad man kan g¨ora f¨or att skapa en illustration som inneh˚aller en variation p˚a m¨anniskor.
Flera deltagare pratade om att en skillnad mellan ljushyade och m¨orkhyade karakt¨arer ¨ar att de karakt¨arer som ¨ar ljushyade oftast finns i en st¨orre variation:
”de ¨ar ju som att vita m¨anniskor har st¨orre range”
Ytterligare en deltagare uttryckte ocks˚a samma sak, d¨ar ”dom” syftade p˚a vita m¨anniskor:
”dom kan vara vad som helst, det ¨ar de som ¨ar grejen”
N¨ar personer med olika etnicitet illustreras upplevde en deltagare att det inte brukar framg˚a s¨arskilt tydligt att karakt¨arerna har olika etniciteter:
”om de ¨ar n˚an som represeterar som man tydligt ser att man har olika etniska bakgrunder, de brukar inte va s˚a olika”
Deltagarna pratade ocks˚a om hur man kan g¨ora f¨or att det ska finnas en variation i illustrationer. En deltagare sa att hen oftast brukar blanda olika typer av personer
i samma illustrationer, till exempel en m¨orkhyad, en ljushyad och en som sitter i rullstol. Deltagaren sa ocks˚a att det kanske inte alltid beh¨over blandas, utan ist¨allet kan man rita flera personer som ser ut att ha samma etnicitet och sedan rita dem
med olika attribut och utseende, vilket skulle visa p˚a en st¨orre variation av personer av samma etnicitet:
”ha bilder p˚a personer som ser ut att tillh¨ora samma etniska grupp bara, att man inte blandar”
Flera deltagare pratade om att det ¨ar viktigt att vara medveten om vilka attribut som en person har. Det ¨ar viktigt f¨or att ocks˚a visa p˚a en variation och inte fastna i normer och stereotyper. Till exempel om en illustration innefattar m¨anniskor fr˚an ett visst omr˚ade och varje person i illustrationen har samma typ av kl¨ader p˚a sig, d˚a ¨ar det viktigt vara medveten om det och kanske rita en annan typ av kl¨adsel p˚a n˚agra av personerna:
”har man att alla killar med mellan¨osternutseende med keps och hoodie, d˚a f˚ar man s¨atta p˚a folk en pik´etr¨oja”
En annan deltagare ans˚ag ocks˚a att det ¨ar viktigt att illustrera karakt¨arer med olika typer av kl¨ader. P˚a det s¨attet kan man undvika att det upplevs som att alla personer som kommer fr˚an ett visst omr˚ade eller land har likadana kl¨ader eller attribut:
”de kunde vart mer m¨anniskor med olika bakgrund som inte hade den typiska outfiten”
Andra deltagare uttryckte ocks˚a liknande ˚asikter och menade p˚a att m¨anniskor ser olika ut, oavsett var i v¨arlden man befinner sig i och att befolkningen ska representeras i de bilder som finns:
”de finns olika sorts m¨anniskor ¨overallt och de ska speglas i dom bilder som man har”
Och ytterligare ett utdrag d¨ar en deltagare belyser att ens hudf¨arg inte beh¨over betyda n˚agot annat ¨an att det ¨ar en hudf¨arg. I sammanhanget pratade deltagaren om karakt¨arer som ¨ar m¨orkhyade oftast tilldelas n˚agot attribut som ¨ar typiskt f¨or en viss etnicitet:
”om man t¨anker i sverige, en svart snubbe hade lika g¨arna kunnat v¨axt upp h¨ar ˚a vara svensk””
Flera av deltagarna uttryckte att det ¨ar viktigt att ha en variation och rita karakt¨arer som har olika hudf¨arger, kroppstyper och attribut. Men att det ¨ar viktigt att det ocks˚a finns en balans och att inte illustrera olika bara f¨or att, utan att det ¨and˚a m˚aste vara f¨orankrat i verkligheten:
”men samtidigt kan man inte g˚a f¨or l˚angt med det heller f¨or d˚a blir de kanske att inte s˚a m˚anga kan k¨anna igen sig och d˚a f¨ortar ju syftet p˚a ett
En deltagare hade jobbat med ett f¨oretag d¨ar de arbetade med bildf¨orlagor, vilket ¨
ar flera olika bilder av m¨anniskor som ¨ar med i den m˚algrupp som illustrationen riktar sig till. Syftet med att arbeta med bildf¨orlagor var att skapa en variation bland karakt¨arerna och f¨orankra denna variation i verkligheten:
”det jag gjort tillsammans med ett f¨oretag ¨ar ganska realistiskt s˚a d¨ar har vi jobbat mycket med bildf¨orlagor f¨or att kunna titta p˚a folk”
4.5
Vikten av variation p˚
a illustrationer
Det h¨ar temat belyser varf¨or det ¨ar viktigt med en variation p˚a karakt¨arers utseende.
4.5.1 Matas med samma bild
En av anledningarna till varf¨or det ¨ar viktigt att det finns en variation p˚a karakt¨arers utseende ¨ar att m¨anniskor inte bara ska se en typ av karakt¨ar, till exempel en ljushyad, blond och bl˚a¨ogd karakt¨ar.
En deltagare ans˚ag att det ¨ar viktigt att det finns en variation p˚a karakt¨arers utseende och att det ¨ar speciellt viktigt f¨or barn. Deltagaren ber¨attade att det kanske ¨
ar ¨annu viktigare nu n¨ar barn och ungdomar har fler m¨ojligheter att spela dataspel och titta p˚a tecknade program. Deltagaren f¨orklarade att det finns en skillnad fr˚an n¨ar hen var barn eftersom hen inte hade tillg˚ang till det p˚a samma s¨att som barn har nu:
”s˚aklart att man matas in att man ska va p˚a ett visst s¨att eller att folk ¨
ar p˚a ett visst s¨att f¨or att man ser de g˚ang p˚a g˚ang”
Ytterligare en aspekt som n¨amndes var att vissa m¨anniskor kanske inte tror att det p˚averkar en n¨ar man ser samma typ av karakt¨arer hela tiden:
”de ¨ar ju v¨aldigt viktigt [. . . ] f¨or de blir ju p˚averkade ¨aven om man inte t¨anker p˚a de, p˚averkade p˚a de s¨attet att de h¨ar ¨ar en norm, speciellt n¨ar man ¨ar barn”
4.5.2 Sj¨alvidentifikation f¨or de som kollar p˚a illustrationerna
En annan anledning till varf¨or det ¨ar viktigt att det finns en variation av karakt¨arer i illustrationer ¨ar att de som tittar p˚a illustrationerna ska kunna k¨anna igen sig sj¨alv och k¨anna sig inkluderad i materialet. En deltagare uttryckte det s˚a h¨ar:
”man ska kunna k¨anna det n¨ar du ser bilder, att jag k¨anner igen mig i det h¨ar, jag k¨anner mig inkluderad, ja dom har t¨ankt p˚a dig, jag finns med i tanken i det h¨ar sammanhanget”
Ytterligare en deltagare lyfte samma aspekt men menade att det ¨ar viktigt f¨or barn att de ska kunna k¨anna igen sig n¨ar de tittar p˚a illustrationer i till exempel l¨arob¨ocker:
”om du ¨ar barn ˚a g˚ar i skolan och s˚a ¨oppnar du en l¨arobok med bara vita m¨anniskor, hur kan man identifiera sig med den d˚a, de kan man ju inte s˚a de ¨ar sj¨alvklart att de ¨ar j¨atteviktigt, att boken ocks˚a, att man k¨anner sig hemma n¨ar man tittar i boken”
Illustrationer ¨ar viktigt f¨or att m¨anniskor ska f˚a k¨anna sig inkluderade och till skillnad mot fotografier g˚ar det att modifiera karakt¨arerna i illustrationer, vilket g¨or att det g˚ar att skapa en st¨orre variation och igenk¨anning:
”bilder kan ha en stark kraft i att man f¨ors¨oker v¨anda och vrida p˚a perspektivet ibland och lyfta fram s˚ana som inte f˚ar synas s˚a ofta”
En deltagare uttryckte att anledningarna till varf¨or det ¨ar s˚a viktigt att kunna identifiera sig sj¨alv i bilder ¨ar bland annat att det ger en trygghet och igenk¨anning. Det i sin tur kan bidra till att flera m˚ar bra:
”de handlar ju om trygghet, om m¨anniskor f˚ar k¨anna att dom finns, f˚a synas ˚a f˚a finnas, de handlar ju om att skapa ett samh¨alle som m˚ar bra” Sammanfattningsvis ¨ar det viktigt att ha en variation av karakt¨arer i illustrationer f¨or att personer inte bara ska se samma typ av m¨anniska i illustrationer. Ser man bara samma typ av m¨anniskor hela tiden kan det p˚averka en och det upplevs som att det ¨ar normen att se ut p˚a det s¨attet. Med en variation av karakt¨arer ¨ar det ¨aven l¨attare f¨or personer att kunna identifiera sig sj¨alv med karakt¨arerna och k¨anna sig inkluderad.
4.6
Illustrera utan stereotyper
Detta tema belyser hur deltagarna t¨anker n¨ar de illustrerar karakt¨arer f¨or att inte illustrera stereotypt. Flera av deltagarna uttryckte att de f¨ors¨oker vara medvetna om de normer och stereotyper som finns f¨or att inte illustrera stereotypiskt, dock kunde de inte komma p˚a n˚agot explicit vid fr˚agan om det fanns n˚agot de f¨ors¨okte undvika f¨or att inte illustrera stereotypiskt.
En deltagare uttryckte att hen brukar f¨ors¨oka vara medveten om normer och stereotyper n¨ar hen illustrerar:
”man m˚aste t¨anka p˚a vilka normer finns de kring etnicitet och hur g¨or jag f¨or att inte g˚a in i det, att man f¨ors¨oker vara medveten kring det och att man inte bara oreflekterat g¨or en bild d¨ar man ska ˚aterskapa n˚anting som inte upplevs som konstruktivt eller positivt”
N˚agra av deltagarna uttryckte ¨aven att, eftersom de ¨ar mer privilegierade ¨an andra m¨anniskor p˚a grund av att de bland annat ¨ar ljushyade och bor i Sverige, m˚aste de aktivt t¨anka p˚a att inte endast illustrera fr˚an deras perspektiv:
”de finns alltid en risk n¨ar man sitter p˚a alla privilegier att man liksom f¨or vidare stereotyper ˚a g¨or f¨orenklingar som typ rasistiska [. . . ] n¨ar de blir som att man spelar p˚a f¨ordomar eller f¨orest¨allningar om etnicitet”
Och att det kan vara l¨att att illustrera m¨anniskor utifr˚an hur de tidigare portr¨atteras: ”jag tycker det ¨ar l¨att att i farten falla in i att teckna stereotyp efter hur man ¨ar van att se m¨anniskor med olika etnicitet eller olika k¨on gestaltas” En deltagare uttryckte att hen f¨ors¨oker t¨anka tv¨art om fr˚an hur det oftast ser ut, som exempel n¨amnde deltagaren att hen brukar illustrera kvinnor som starka och aktiva och att m¨an visar k¨anslor:
”jag f¨ors¨oker alltid vara medveten om detta n¨ar jag tecknar m¨anniskor och att t¨anka lite tv¨art om, tycker om att teckna kvinnor som starka och aktiva och m¨an som visar k¨anslor”
Ytterligare en deltagare pratade om hur vissa detaljer p˚a en karakt¨ar kan g¨ora att personer som tittar p˚a illustrationen tolkar karakt¨aren annorlunda. Deltagaren uppskattade att illustrera karakt¨arer som bryter mot normer:
”man g¨or en person som har ¨ogonfransar, bara de g¨or ju att man direkt l¨aser den karakt¨aren som feminint, bara f¨or att man har, man ¨ar s˚a matad med det [...] skillnaden mellan mimmi pigg ˚a musse pigg ¨ar att hon har ¨
Sammanfattningsvis t¨ankte samtliga deltagare p˚a normer och stereotyper n¨ar de illustrerar och f¨ors¨oker vara medvetna om dessa f¨or att undvika att illustrera normativt och stereotypiskt. Vissa deltagare uttryckte att det kunde vara l¨att att r˚aka illustrerar normativt och stereotypiskt om de inte aktivt t¨ankte p˚a det. Ett s¨att att utmana normer och stereotyper kan vara att illustrera personer p˚a ett motsatt
vis ¨an vad de vanligtvis blir illustrerade.
4.7
Olika attribut hos en karakt¨
ar
Detta tema visar p˚a egenskaper hos en karakt¨ar som kan p˚averka hur m¨anniskor som tittar p˚a illustrationerna upplever karakt¨arerna. En deltagare uttryckte att hen inte tycker att hudf¨argen ¨ar avg¨orande utan att andra egenskaper kan visa mer:
”jag tycker inte hudf¨argen spelar s˚a stor roll utan de ¨ar ju attributen dom b¨ar ”
En annan deltagare inst¨amde ocks˚a p˚a att kl¨ader, frisyr, smycken och andra attribut kan p˚averka hur de som tittar p˚a illustrationen tolkar den:
”jag tycker att man kan t¨anka ganska mycket p˚a kl¨ader, vilka kl¨ader har personen p˚a sig, frisyr och smycken ˚a s˚ant”
Sammanfattningsvis kan attribut p˚averkar hur personer som tittar p˚a en illustration
tolkar en karakt¨ar. Vissa attribut kan till exempel vara specifikt f¨or ett land eller ett omr˚ade.
4.8
Kontextens p˚
averkan p˚
a upplevelsen
Det h¨ar temat belyser att karakt¨arernas utseende i illustrationer kan tolkas olika beroende p˚a hur resterande av karakt¨arerna ser ut. Om en karakt¨ar fr˚an en illustration
tas ur sitt sammanhang kan det se fel ut men genom att titta p˚a kontexten ocks˚a kan
det ge en annan bild av karakt¨aren. En deltagare uttryckte det s˚ah¨ar:
”handlar om en svart man, han ¨ar v¨aldigt l˚ang, stark och atletisk, han ser ut som en basketspelare ˚a d˚a ¨ar det ocks˚a en kvinna som ¨ar latino, men hela grejen ¨ar stiliserat s˚a alla m¨anniskor ha l˚anga ben och ser lite som basketspelare””
Ett annat exempel var n¨ar kontexten kan g¨ora att en illustration upplevs som kr¨ankande:
”d¨ar man hade massa med snubbar som s˚ag starkare ˚a st¨orre ut och s˚a hade man n˚an kort liten som var italiensk som pratade om spagetti d˚a
hade de ju varit fel liksom. De ¨ar ju ocks˚a i sitt sammanhang”
Sammanfattningsvis p˚averkar kontexten hur man tolkar karakt¨arer och beroende p˚a hur resterande av karakt¨arerna ser ut s˚a kan vissa karakt¨arer upplevas som stereotypiska.
4.9
Deltagarnas utbildning
Detta tema belyser om deltagarnas utbildningar inneh¨oll information om som etnisk m˚angfald. Samtliga deltagare uttryckte att det inte f¨ordes s˚adana diskussioner under utbildningen och n˚agra f¨orklarade det p˚a grund av att det var l¨angesen de utbildade sig:
”nej men det var m˚anga ˚ar sedan, ja gissar att det diskuteras mycket mer
En annan deltagare uttryckte att det var mycket tekniskt p˚a utbildningen d¨ar de diskuterade hur man skapar intressanta karakt¨arer utifr˚an bland annat kroppens siluett:
”Jag tror inte man diskuterade s˚a mycket, inte heller l¨ararna tog upp det, jag tror inte ens man t¨ankte p˚a de, utan de var mer s˚a h¨ar nu ska vi designa bra och d˚a ska vi t¨anka, de var v¨aldigt mycket tekniskt inte bara design”
Samtliga deltagare pratade ¨aven om att deras utbildningar hade andra fokusomr˚aden ¨
an rent illustrativa och grafiska och en deltagare uttryckte att det kanske hade varit
annorlunda p˚a en utbildning som var mer inriktad p˚a illustration:
”jag har ju inte g˚att n˚agon specifik illustrationsutbildning [...] jag kan
t¨anka mig att de s¨akert kan ha varit annorlunda p˚a en mer renodlad illustrationsutbildning”
Sammanfattningsvis var det ingen deltagare som hade upplevt tillf¨allen under utbildningen d¨ar etnisk m˚angfald och hur man illustrerar icke-stereotypt diskuterades. D¨aremot hade ingen av deltagarna g˚att en utbildning d¨ar det var fokus p˚a illustrationer utan deras utbildningar r¨orde andra omr˚aden, vilket skulle kunna vara en f¨orklaring till varf¨or det inte diskuterades.
5
Diskussion
I detta avsnitt kommer resultatet diskuteras i samband med teoretisk bakgrund och
sedan f¨oljer en metoddiskussion.
5.1
Resultatdiskussion
Detta avsnitt ¨ar diskuterar resultat och teori f¨or att svara p˚a de tre fr˚agest¨allningarna.
5.1.1 Hur g˚ar illustrat¨orer tillv¨aga f¨or att skapa illustrationer?
Denna f¨orsta fr˚agest¨allningen syftade till att unders¨oka hur illustrat¨orer g˚ar tillv¨aga f¨or att skapa illustrationer vilket innefattar processen f¨or att f˚a en illustration godk¨and av uppdragsgivaren och vem det ¨ar som best¨ammer hur en illustration ska se ut. Syftet med fr˚agorna som ber¨orde detta var att ta reda p˚a om det ¨ar illustrat¨orer som m˚aste t¨anka mer inkluderande eller om det ¨ar uppdragsgivaren som begr¨ansar illustrat¨oren.
I temat ”karakt¨arers utseende i illustrationer” framkom det att deltagarna hade haft uppdragsgivare som best¨amde mer och uppdrag d¨ar det var friare. Flera av deltagarna uttryckte att n¨ar de illustrerade f¨or uppdragsgivare som hade en k¨ansligare material var uppdragsgivaren oftast mer involverad i hur karakt¨arerna skulle se ut. Vissa uppdragsgivare som deltagarna n¨amnde syftar till att n˚a ut till en ung m˚algrupp och deras material kan vara k¨ansligt f¨or m˚algruppen, vilket g¨or att uppdragsgivaren var v¨aldigt medveten om att vara inkluderande. Deltagare menade om de till exempel skulle illustrera en bild till ett magasin var det oftast friare
Som tidigare n¨amnt visade en studie (Merlenius, 2017) att representationen av etnisk m˚angfald har ¨okat i bildb¨ocker fr˚an ˚ar 2002 till 2017 och ¨aven deltagarna uttryckte att de upplevde en f¨or¨andring fr˚an tidigare. En deltagare uttryckte att hens uppdragsgivare ¨ar mer medvetna om att representera olika typer av m¨anniskor i illustrationer ¨an vad hen upplevde f¨or n˚agra ˚ar sedan.
5.1.2 Varf¨or ¨ar det viktigt att visa p˚a representation i illustrationerna i material f¨or barn?
Denna fr˚agest¨allning syftade till att unders¨oka varf¨or representation av m¨anniskor med olika etniciteter ¨ar viktigt att illustrationer inneh˚aller.
Deltagarna uttryckte att de ans˚ag att det ¨ar viktigt att ha representation i illustrationer, dels f¨or att barn ska kunna identifiera sig i materialet och k¨anna att materialet ¨ar riktat till dem men ocks˚a f¨or att inte illustrera normativt. Deltagarnas ˚asikter st¨ammer ¨overens med tidigare n¨amnd teori (Rodman & Hildreth, 2002; Janson, 2017; Cole & Valentine, 2000) som beskriver att b¨ocker har ett syfte att visa barn omv¨arlden vilket kan innefatta sociala och kulturella normer, m¨anniskor med olika etniciteter och fungera som sj¨alvidentifikation. En deltagare uttryckte att hen trodde att barn p˚averkas av att se samma bild och att man
kan vara omedveten om denna p˚averkan. Deltagarens ˚asikt st¨ammer ¨overens med Peterson1990GenderDevelopmentb studie som visade att barn p˚averkas av
att l¨asa och titta i b¨ocker som endast visar ett perspektiv av en karakt¨ar. Deras studie unders¨okte hur barnen p˚averkades av k¨onsstereotypa roller i b¨ocker och om barn p˚averkas av att se k¨onsstereotypa roller borde de rimligtvis ¨aven p˚averkas av att se stereotypa roller kopplade till etnicitet. En studie (Ausdale & Feagin, 2001)
medvetna om att deras kamrater inte s˚ag likadana ut som sig sj¨alva. ¨Aven Winkler (2009) belyser att barn kan utveckla och ha f¨orst˚aelse f¨or att m¨anniskor kan ha olika etniciteter redan vid tre- till fem˚ars˚aldern och att det d¨arf¨or ¨ar viktigt att prata med barn om det redan i tidig ˚alder. Jag anser att ett bra s¨att att b¨orja prata med barn om etnicitet och att m¨anniskor ser olika ut ¨ar genom b¨ocker eftersom det g¨or att barn i tidigare ˚alder ser m¨anniskor som ser olika ut och utifr˚an det kan man prata om det.
En deltagare uttryckte under intervjun att det ¨ar bra med m˚angfald men att illustrationer ¨and˚a m˚aste vara f¨orankrade i verkligheten och att det inte g˚ar att ¨
overdriva eftersom det d˚a finns risk att ingen k¨anner igen sig. Det ¨ar sv˚art att avg¨ora hur m˚anga karakt¨arer i en illustration som ska ha m¨ork hudf¨arg men jag anser att eftersom h¨ar i Sverige ¨ar det fler ljushyade m¨anniskor s˚a f˚ar barn redan se det i verkligheten. D¨arav anser jag att det kan vara en st¨orre del karakt¨arer som ¨
ar m¨orkhyade och att det inte g¨or n˚agot att det avviker fr˚an hur det kanske ser ut i samh¨allet. Det viktiga anser jag ¨ar att visa m¨anniskor och karakt¨arer som inte f˚ar synas lika mycket f¨or att visa att det ocks˚a ¨ar okej.
5.1.3 Hur ska man g¨ora f¨or att inte illustrera stereotypiskt?
Denna fr˚agest¨allning syftade p˚a att unders¨oka hur illustrat¨orer t¨anker n¨ar de illustrerar och om de aktivt f¨ors¨oker att undvika eller visa n˚agot. Alla deltagare uttryckte att de inte aktivt t¨ankte p˚a hur karakt¨arer illustreras men vissa svar fr˚an deltagarna visar att de ¨and˚a reflekterade ¨over hur illustrationer ska se ut f¨or att inkludera en variation p˚a karakt¨arer.
man illustrerar och att det ¨ar en risk att man d˚a g¨or illustrationer som ¨ar stereotypiska. En typ av illustrationer ¨ar minimalistiska och ofta f¨orenklade om man j¨amf¨or med en bild och som T¨ornquist-Plewa (2000) beskriver kan stereotyp definieras som en kognitiv process eftersom hj¨arnan inte klarar av att bearbeta all den information som den tar in. En annan definition av stereotyp ¨ar att det ¨
ar uppfattningar om en viss grupp som ¨ar f¨orenklade och generaliserade, vilket deltagarna uttryckte att de uppfattade att karakt¨arer med en annan etnicitet ofta kunde se likadana ut. Till exempel kunde de vara att en viss grupp av karakt¨arer med samma etnicitet alltid har likadana kl¨ader och deltagaren menade att en enkel l¨osning p˚a det ¨ar att ge karakt¨arerna andra kl¨ader vilket kommer visa p˚a en variation. Ytterligare en deltagare uttryckte att bredden p˚a variation kunde variera
beroende p˚a vilken etnicitet karakt¨arerna hade, till exempel vita karakt¨arer har en st¨orre variation i hur de ser ut och vilka roller de har i b¨ockerna. En f¨orklaring till varf¨or deltagare upplevde att det ¨ar s˚a kan kopplas till de tidigare beskriva studierna (Merlenius, 2017; Persson & Halla, 2018; Hallman & Bhuiyan, 2018) d¨ar olika b¨ocker analyserades med syfte att unders¨oka hur m˚anga karakt¨arer som hade vit hudf¨arg respektive m¨ork hudf¨arg. Samtliga studier visade att karakt¨arer med m¨ork hudf¨arg var underrepresenterade och om det ¨ar f¨arre karakt¨arer inneb¨ar det i sin tur att det inte ¨ar m¨ojligt att ha en lika stor variation p˚a dessa karakt¨arer som p˚a karakt¨arer med vit hudf¨arg.
Samtliga deltagare uttryckte att de f¨ors¨okte vara medvetna om stereotyper och normer i samh¨allet f¨or att inte oreflekterat skapa illustrationer som kan upplevas som kr¨ankande. D¨aremot sa samtliga deltagare att detta inte var n˚agot som diskuterades p˚a den skola de g˚att, vilket f¨or vissa inte var konstigt eftersom de inte g˚att en illustrationsutbildning. Dock hade vissa l¨ast en utbildning eller kurser med
fokus p˚a illustration och ¨and˚a hade det inte funnits n˚agra s˚adana diskussioner. Det hade varit intressant att unders¨oka hur dagens utbildningar ser ut och om det skulle finnas ett behov av att diskutera stereotyper och normer.
5.2
Metoddiskussion
F¨or att samla in deltagare mailades tio stycken illustrat¨orer (fem kvinnor resp. fem m¨an) varav det var fem stycken som svarade och senare intervjuades. I mailet beskrev jag vad studien handlade om och syftet med studien. De fem personerna
som intervjuades svarade p˚a mailet snabbt och var positivt inst¨allda till att bli intervjuade, alla deltagare uttryckte ocks˚a att de hade ett visst intresse f¨or att vara inkluderande och illustrera olika typer av m¨anniskor. D¨arav kan resultatet vara riktat ˚at ett h˚all eftersom deltagarna redan innan mailet var intresserade av m˚angfald.
Anledningarna till varf¨or fem personer inte svarade p˚a mitt mail och d¨arav inte deltog i studien kan vara m˚anga, bland annat kan det vara att mailet inte kommit fram
eller att de inte hade tid. Det kan ocks˚a bero p˚a att de personerna inte ¨ar intresserad av m˚angfald och att deras illustrationer inte innefattar m˚angfald och av det sk¨alet kanske de inte ville st¨alla upp p˚a en studie som handlade om etnisk m˚angfald. Oavsett anledning kan deltagarurvalet anses riktat till att intervjua illustrat¨orer som har ett intresse f¨or m˚angfald men det var inte ett medvetet val. D¨aremot b¨or man som l¨asare vara medveten om att deltagarurvalet p˚averkar resultatet och att med andra deltagare hade resultatet kunna vara annat. En st¨orre variation p˚a deltagarna och fler deltagare hade kunnat ge mer varierande ˚asikter och det hade tillf¨ort en till dimension p˚a analysen. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och en man vilket ocks˚a
kan p˚averkat resultatet och i en ideal studie hade det varit b¨attre med en j¨amnare f¨ordelning.
Intervjuerna genomf¨ordes via h¨ogtalartelefon p˚a grund av att deltagarna befann sig p˚a olika orter. J¨amf¨ort med att genomf¨ora intervjuer ansikte mot ansikte ¨ar telefonintervjuer lite sv˚arare eftersom den som intervjuar g˚ar miste om att se
deltagarens mimik, vilket g¨or det inte blir lika bra flyt i samtalet. Genom att se mimik och kroppsspr˚ak kan den som intervjuar bland annat avg¨ora n¨ar deltagaren ¨ar p˚a v¨ag att sluta prata och n¨ar det ¨ar l¨age att flika in med en fr˚aga. Trots de upplevda nackdelarna anser jag att intervjuerna gick bra och gav mig relevant material.
De semistrukturerade intervjuerna baserades p˚a en intervjuguide med ¨oppna fr˚agor. Anledningen till att anv¨anda v¨aldigt ¨oppna fr˚agor var f¨or att deltagarna inte skulle k¨anna att det fanns ett prefererat svar. D¨aremot kan deltagarna ha upplevt att det fanns ett prefererat svar p˚a grund av att studien handlade om etnisk m˚angfald
och d¨arav kan man uppfatta personen som g¨or studien som att hen ¨ar intresserad av m˚angfald och anser att det ¨ar viktigt. P˚a grund av att jag inte har n˚agon erfarenhet om illustrationer och hur det g˚ar tillv¨aga intervjuades deltagarna ¨aven om processen hur en illustration skapas och godk¨anns av uppdragsgivaren. Med mer erfarenhet om illustrationer hade fr˚agorna kunnat vara mer specifika men de fr˚agor som st¨alldes var tillr¨ackligt specifika f¨or studiens syfte. En f¨orb¨attring med intervjuguiden hade kunnat vara att mer explicit uttrycka att varje fr˚aga och svar ska vara kopplat till
etnisk m˚angfald eftersom i vissa intervjuer pratades det om andra typer av m˚angfald.
Analysmetoden som anv¨andes var tematisk analys, vilket ¨ar en v¨alanv¨and analysmetod. D¨aremot upplevde jag att metoden var bristf¨allig i avseende p˚a tydliga riktlinjer trots Braun och Clarke (2008) sex steg som ska anv¨andas vid analys. Dessa steg ger en fingervisning p˚a hur analysen ska g˚a tillv¨aga men i verkligheten upplevde
