• No results found

Mästerligt om hantverk: Recension av Hantverk i Sverige. Om bagare, kopparslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, LT, 1989

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mästerligt om hantverk: Recension av Hantverk i Sverige. Om bagare, kopparslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, LT, 1989"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

  

  

Mästerligt om hantverk: Recension av

Hantverk i Sverige. Om bagare, kopparslagare,

vagnmakare och 286 andra hantverksyrken,

LT, 1989

  

  

Mats Sjöberg

  

  

Linköping University Post Print

  

  

 

 

N.B.: When citing this work, cite the original article.

  

  

Original Publication:

Mats Sjöberg , Mästerligt om hantverk: Recension av Hantverk i Sverige. Om bagare,

kopparslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, LT, 1989, Kronos : historia i skola

och samhälle, 1989, Nr. 2, s. 72-72.

Utgivare: Institutionen för lärarutbildning, Avdelningen för historia, Linköpings universitet

Tidskriften kom ut med sista numret 1990

Postprint available at: Linköping University Electronic Press

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-127180

 

(2)

72

MÄSTERLIGT OM

HANTVERK

När jag i lokalhistoriska sammanhang i källor har stött på hantverkargrupper

av olika slag - garvare, färgare, skräddare m fl - har det nästan varje gäng

blivit uppenbart hur lite jag egentligen vet om dessa gruppers arbete och ut-rustning. Denna okunskap har också medfört att källornas många gånger spar-samma uppgifter har blivit svåra att få mening i - ja, nästan känts ovikuga vid första kontakten.

Men när den första besvikelsen över de spretiga och knapphändi~a raderna i kronofogde- och länsmansrapporter har lagt sig och jag oundvikhgen måste skapa en bild av I.ex. färgarens vardag utifrån årsvisa, kortfattade notiser

om "4 färgpannor, 18 pressplåtar" -ja, vad gör jag då?

Denna rekonstruktionsuppgift har inte alltid varit enkel. Med uppslagsverkens hjUlp kan man ringa in några viktiga moment i ett hantverkaryrke. Efter ett idogt letande i andra lokalhistoriska verk och diverse svårfunna

specialartik-lar kan man dock komma en bra bit på vägen. Men blindgångarna blir trots allt

många och hela arbetet ganska tidsödande.

Nu kan man väsentligt bringa ned denna tid för letandet efter enkla med

grund-läggande uppgifter om olika hantverkaryrken. Det gör man enklast genom att införskaffa boken Hantverk i Sverige. Om bagare, kopparslaga•e, vagnmakare

och 286 andra hantverksyrken. (L T, 1989).

/lantverk i Sverige är inte någon historia över hantverket i Sverige utan en encyklopedi över ca. 300 olika hantverk där varje hantverk ges enbeskrivning.

Av dessa presenteras 38 i mer utförliga artiklar medan de resterande får en

mer koncentrerad beskrivning. De yrken som ges en fylligare beskrivning är de som redaktionen bedömt vara de viktigaste under 1800-talet och början av

1900-talet. I dessa fylligare artiklar får man veta hur yrket vuxit fram

lik-som fakta om produkterna, arbetsteknik, verktyg och redskap. Varje sådan pre-sentation ackompanjeras av kulturhistoriska bilder och instruktiva skisser. Varje artikel är skriven av en specialist på området. Så långt jag kan bedöma

är ambition och djup i varje presentation fullt tillräcklig för de allra fle s-ta lokalhistoriska och pedagogiska behov.

Redaktionens uttalade syfte att skapa en uppslagsbok medför naturligtvis att

hantverkets samhälleliga roll ocli. hantverkssystemets inre struktur och utveck-ling kommer i bakgrunden. Men redaktionen har ändå varit medveten om

beho-vet av en sådan ansats och låtit en rad historiker skriva kortare inledande artiklar om hantverkets inre regelsystem (skråsystemet), om dess förhållande

till jordbruk och industri, om utvecklingen under 1900-talet m.m.

Boken är också försedd med en ganska utförlig litteraturförteckning där man får uppslag och nycklar till vidare studier över varje hantverk. Registret i

boken ökar också användbarheten.

Hantverk i Sverige är och kommer att förbli ett ~~andardverk. För lokalhis to-risk forskning är den en efterlängtad guldgruva. Aven för skolor med lokalhis-toriska ambitioner är den ett måste för referens hyllan.

Redaktionen, förattarna, Nordiska mus~et och LT:s förslag är att gratulera

till en i de flesta avseenden välgjord, genomtänkt, intressant och användbar

handbok.

References

Related documents

Bild 3 visar en stoppskruv (sitter uppe och nere på dörrbladet) som man kan justera in och ut så den passiva dörren sitter stumt och inte rör sig för mycket när man stänger

Vi utforskar lera och andra spännande material och skulpterar vår egna fågel med inspiration från naturen eller vår egna fantasi. Material kommer att finnas på plats

Så småningom kunde ägarna till jordbrukets industrier börja sälja sina varor på industrisamhällets växande marknader, men de fick också allt hårdare

Vi är nyfikna på hur hantverkstraditioner och kulturarv skulle kunna användas i dagens slöjd- undervisning, där eleverna ska få förståelse för det, men dessutom i

(Edwards 1979) Jag talar inte bara genom uttrycket jag undersöker även mig själv genom det, på så vis blir formen med sitt uttryck en typ av ickeverbal formulering av min

Den visuella som ofta inspekterar sitt arbete för att få en bekräftelse på att hen gör rätt, informant 3 inspekterar ofta sitt arbete och tittar gärna på när

- Hur bidrar Kulturskolans pedagogik till att eleverna, genom slöjden, får en djupare förståelse för andra ämnen och områden.. - Vilka kunskaper kan slöjd- och

Balansmått är differensen mellan de som svarat ”mycket” eller ”ganska väl värd priset”, och de som svara ”inte särskilt” eller ”inte alls värd priset”. Samtliga som