Bitcoin: En kvantitativ studie om människors syn på bitcoin som betalningsmedel

(1)

Bitcoin

-

En kvantitativ studie om svenska konsumenters

acceptans av bitcoin

VT2020KF30 Kandidatuppsats i företagsekonomi Markus Andersson Emil Andersson Axel Bengtsson

(2)

Titel: Bitcoin - En kvantitativ studie om människors syn på bitcoin som betalningsmedel Utgivningsår: 2020

Författare: Markus Andersson, Emil Andersson & Axel Bengtsson Handledare: Jeanette Carlsson Hauff

Sammanfattning:

Syftet med studien var att undersöka konsumenters kunskap kring och inställning till bitcoin som betalningsmedel. För att uppnå syftet konstruerades forskningsfrågan: ” Vilka faktorer

påverkar acceptansen av bitcoin hos svenska konsumenter?”.

För att besvara forskningsfrågan genomfördes en kvantitativ enkätundersökning med en grupp respondenter begränsad till åldersspannet 20 till 50 år. 100 personer tillfrågades varav 76 valde att delta. Frågorna i denna enkätundersökning baserades på befintlig teori och forskning kring ämnet, vilken också ligger till grund för analysen av resultatet. En regressionsanalys genomfördes på resultatets utfall, vilken påvisade en signifikant korrelation mellan svenska konsumenters acceptans av bitcoin och sysselsättning. Svårigheten låg i att hitta förklaringar till detta utfall och de potentiella sådana som diskuterats är rent spekulativa. Detta trots att resultatet styrkts av befintliga teorier. Det är därför upp till framtida forskare att svara på

VARFÖR sysselsättning påverkar svenska konsumenters acceptans av bitcoin med hjälp av

de riktlinjer som presenteras i uppsatsens slutsats.

Abstract:

The purpose of this report was to investigate consumers' knowledge and attitude towards bitcoin as a payment method. In order to achieve this purpose the following research question was formed: “What factors affect the acceptance of bitcoin amongst swedish consumers?”. To answer this research question, a quantitative survey study including a group of respondents limited to an age span of 20 to 50 years was conducted. 100 people were asked to participate, of which 76 chose to do so. The questions in this survey were based on existing theory and research in this field, which was also used as a basis for the analysis of the result. A

regression analysis was performed on the outcome of the result, which indicated a significant correlation between swedish consumers acceptance of bitcoin and occupation. The difficulty lay within finding potential explanations to this outcome and the ones that have been

discussed are based on pure speculation. This in spite of the outcome being strengthened by existing theory. It is therefore up to future researchers to answer WHY occupation affect swedish consumers acceptance of bitcoin, using the guidelines presented in the conclusion of this essay.

(3)

Tack

Vi skulle vilja framföra ett stort tack till vår handledare Jeanette Carlsson Hauff för hennes hjälp, tålamod och ovärderliga riktlinjer under arbetet med denna uppsats. Vi skulle också vilja tacka samtliga deltagare i vår enkätundersökning, utan vilka denna forskning inte varit möjlig.

Återigen, tack. Vi önskar er allt gott! Markus, Emil & Axel

(4)

Innehållsförteckning

1 Introduktion ... 1

-1.1 Bakgrund ... 2

-1.2 Problemdiskussion ... 2

-1.3 Syfte och forskningsfråga ... 3

-1.4 Målgrupp ... 4 -1.5 Avgränsningar ... 4 -2 Metod ... 4 -2.1 Forskningsdesign... 4 -2.2 Respondenter ... 6 -2.3 Analys... 6 -2.4 Val av skala ... 6 -2.5 Datainsamling ... 7 -2.6 Etiska överväganden ... 7 -3 Teori... 7 -3.1 Litteraturgranskning ... 8 -3.2 Värdering av objekt... 8

-3.3 Pengar och valuta ... 8

-3.4 Blockkedjan ... 8

-3.5 Bitcoin – ett anonymt betalningsmedel ... 9

-3.6 För och nackdelar med bitcoin ... 9

-3.6.1 Fördelar bitcoin ... 9

-3.6.2 Nackdelar bitcoin ... 10

-3.7 Hur man införskaffar bitcoin ... 11

-3.8 Handla med bitcoin ... 12

-3.9 Betalningsmarknaden i Sverige ... 12

-3.10 Bitcoins värde ... 13

-3.11 Andra generationen kryptovaluta ... 13

-3.12 E kronan ... 13

-4 Resultat & analys ... 13

-4.1.1 Kön ... 14

-4.1.2 Ålder ... 14

-4.1.3 Sysselsättning ... 15

-4.2 Kunskap om bitcoin ... 15

-4.2.1 Har du hört talas om bitcoin?... 15

-4.2.2 Hur stor kunskap om bitcoin har du? ... 16

-4.2.3 Vilket påstående stämmer bäst in på bitcoin? ... 16

(5)

-4.2.5 Vad stämmer in på betalning med bitcoin? ... 17

-4.3 Del två: Dina generella åsikter angående bitcoin ... 17

-4.3.1 Hur är din generella inställning till bitcoin? ... 17

-4.3.2 Äger/har du ägt bitcoin? ... 17

-4.3.3 Tror du bitcoin har en positiv/negativ påverkan på samhället? ... 18

-4.3.4 Tror du bitcoin har en positiv/negativ påverkan på konsumenten? ... 18

-4.3.5 Anser/tror du att bitcoin och dess hanteringssystem är ett säkert investering och betalningssystem? ... 19

-4.3.6 Tror du att bitcoin kommer att bli vanligare som betalningsmedel och vara ett alternativt sådant på fler platser i framtiden? ... 19

-4.3.7 Hade du kunnat tänka dig att betala med bitcoin? (Exempel vid taxiresa eller vid köp av produkter på internet etc). ... 20

-4.3.8 Vilket betalningsmedel använder du dig mest av idag ... 20

-4.3.9 Är du villig att köpa bitcoin? ... 20

-4.3.10 Regressionsanalys av enkätundersökning ... 21

-5 Diskussion ... 22

-5.1 Kunskapsdelen ... 22

-5.2 Mycket negativ inställning: Samband och likheter ... 22

-5.3 Negativa inställning: Samband och likheter ... 22

-5.4 Positiv inställning: Samband och likheter ... 23

-5.5 Mycket positiv inställning: Samband och likheter ... 24

-5.6 Potentiella förklaringar till resultatet ... 24

-5.7 Utfall av regressionsanalys ... 25

-6 Slutsats och framtida forskning ... 26

-7 Referenslista ... 28

(6)

-1

Introduktion

I en värld full av förändring är teknologisk sådan inget undantag. Detta innebär en ständigt pågående digitalisering av allt ifrån nyhetsmedium till dagligvaruhandel. I takt med denna digitalisering minskar behovet av fysiska butiker och därmed också behovet av kontanter som betalningsmedel. Denna digitalisering har gett upphov till en mängd olika kryptovalutor, definierade som virtuella valutor. Virtuell valuta motsvarar ett värde och går att använda som betalningsmedel vid internetbaserade transaktioner. Dessa digitala tillgångar är utformade för att fungera som ett medium för utbyte som använder stark kryptografi för att säkra finansiella transaktioner, kontrollera skapandet av ytterligare enheter och verifiera överföringen av tillgångar (CMC markets 2020). Exempel på virtuella valutor är Bitcoin, Litecoin, Ripple, Ethereum etcetera. Dessa representerar endast en bråkdel av de kryptovalutor som existerar. Utav tusentals kryptovalutor är Bitcoin i täten som både första och största sådan (Mölne 2017) Trots det stora antalet kryptovalutor i relation till deras - i sammanhanget - unga ålder, är huruvida medvetenheten kring dessa och den ovannämnda digitaliseringen hållit samma takt eller inte en fråga som tycks gått obesvarad. Är människor generellt sett bekväma nog att använda kryptovalutor och har människor tillräckligt stor kunskap om dem?

Enligt skatteverket erfordras ytterligare redovisning om man som privatperson har: • Sålt kryptovaluta

• Bytt en kryptovaluta mot en eller flera andra typer av kryptovalutor • Bytt en kryptovaluta mot en FIAT-valuta

• Betalat med en kryptovaluta vid köp av en vara eller tjänst • Lånat ut kryptovaluta

• Använt kryptovaluta som spelinsats (Skatteverket 2020)

På grund av ovanstående lista framstår troligtvis inte bara vägen från införskaffandet av valutan till genomförandet av ett faktiskt köp med den, utan också vilka lagar och regler som finns kring den som oklart. Detta medför att människor som brukar kryptovalutor - både företag och privatpersoner - kan känna osäkerhet vad gäller rättigheter och skyldigheter kring dem (IT advokaterna 2020). Hur fungerar kryptovalutor egentligen, vad används dem till och vad gäller för dem? Som redan klargjorts är bitcoins det största virtuella betalningsmedlet och det faktum att det inte finns någon formell utgivare och att valutan knappt omfattas av något lands lagstiftning tillför ytterligare komplexitet till ovanstående frågeställningar (Konsumenternas 2020; IT advokaterna 2020). På grund av den kraftiga värdeökningen för bitcoins har valutan använts som investeringsform, men också som betalningsmedel av ett antal olika anledningar. På grund av valutans inslag av anonymitet i form av svårigheten att avgöra vilka som står bakom olika konton har den visat sig vara attraktiv för folk vid betalningstillfällen då detta varit att föredra. En annan tilltalande faktor för de som sysslar med illegala affärer kan vara de snabba, oåterkalleliga betalningarna som inte kan stoppas efter den godkänts på grund av avsaknaden av mellanhänder (Konsumenternas 2020).

Med ovanstående i åtanke är det huvudsakliga syftet med denna studie att ta reda på om folk har en god kunskap kring kryptovalutor i allmänhet - bitcoin i synnerhet - och om det accepteras som ett betalningsmedel i Sverige idag.

(7)

1.1 Bakgrund

Beroende på tid i historien är föremål för värde och bedömningen av dem väldigt olika. Till exempel skulle olika värderade papperslappar, alltså pengar i form av sedlar inte vara något annat än en papperslapp för ett par 100 år sen medan dem idag kan vara centrala för ens leverne (De Geer 2018). Förr i tiden handlades det med diverse olika tillgångar. Det kunde vara alltifrån snäckor, salt och kakaobönor till boskap och vid vad som ansågs som större köp kunde oxar vara ett tecken på både en stor och god förmögenhet. De första mynten som faktiskt användes som betalningsmedel kom redan 600 år före Kristus (Sjöstedt 2004).

Med årens gång har pengar vuxit sig starkare och folk har börjat spara dem på säkrare vis, exempelvis hos banker. Utvecklingen har hela tiden ökat och en ständig strävan mot ökad säkerhet och stabilitet har också funnits, vilket har inneburit att centralbanker har bildats. Med detta har också möjligheten att bli erbjuden nationella valutor uppkommit. Efter detta har utveckling en fortlöpt och digitala värden vuxit sig starkare på marknaden. Dessa digitala värden representeras av kreditkort och banköverföringar mellan konton (De Geer 2018). Det digitala samhället har påverkat penningmarknaden. Detta har medfört en minskning av kontanter på grund av internetbetalning via bland annat e-handlar och mobila appar. Kontanter utgör därför en väldigt liten procent av dagens betalningar, på endast 2 procent (Sveriges Riksbank 2019). Utvecklingen stannar inte där, utan fortgår både mycket och snabbt.Den handlar idag om att på ett mer effektivt sätt kunna förvara och flytta värde (De Geer 2018) och idag har kryptovalutorna - även kallade virtuella betalningsmedel - slagit sig in på världsmarknaden som ett alternativt medel att betala med (Konsumenternas 2020). Idag finns det många olika sorters kryptovalutor och antalet växer hela tiden. Ingen kryptovaluta är dock lika stor eller omtalad som bitcoin (Mölne 2017).

1.2 Problemdiskussion

Bitcoin har idag två huvudsakliga användningsområden. Det ena är som ett investeringsmedel och det andra som ett betalningsmedel, där det förstnämnda dominerar (SEB Group 2017). Enligt SEB är det relativt få som använder sina bitcoins som betalningsmedel, utan ser istället på dem som en investering vars värde kan öka (SEB Group 2017; Konsumenternas 2020). Trots detta är bitcoin ursprungligen framtaget som ett betalningsmedel och betalsystem. Det faktum att det istället tjänat som ett investeringsobjekt förklaras enkelt genom valutans tidigare kraftiga ökning (Konsumenternas 2020).

Bitcoin accepteras idag - till viss del - som ett betalningsmedel. Detta främst av internetbutiker, men också vid köp av diverse tjänster såsom taxiresor. Exempel på bolag som godtar bitcoin är Webhallen, Swedron och Taxi 600 000 i Göteborg (Bitcoin 2020). De företag som accepterar och erbjuder bitcoin som betalningsmedel är dock fortfarande få, av bland annat ovanstående anledning; nämligen att de flesta väljer att använda bitcoins som ett investeringssätt. En annan betydande anledning är bitcoinnätverkets bristande transaktionskapacitet på sju transaktioner per sekund, jämfört med exempelvis Visas betalningssystem som bekymmerslöst hanterar så mycket som 4000 transaktioner per sekund. Denna låga transaktionskapacitet tillsammans med en hög belastning gör bitcointransaktioner både dyra och tidskrävande (SEB Group 2017). Anledningen till att transaktionskapaciteten påverkar transaktionspriset är att när kapaciteten överskrids går priset upp, vilket i sin tur medför att de som är villiga att betala mer får betala först (Konsumenternas 2020).

(8)

Ett potentiellt problem med bitcoin som valuta är det faktum att stater anser sig ha monopol när det kommer till skapande av pengar, vilket kan medföra förbud och/eller begränsningar för kryptovalutor genom lagstiftning. Exempelvis Japan och Tyskland har valt att ge bitcoin en juridisk status, troligtvis på grund av dess stora skala (SEB Group 2017). Ett annat problem kopplat till avsaknaden av statliga restriktioner i form av lagar och regler är det faktum att det inte finns något konsumentskydd vid köp av kryptovaluta. Bitcoin är ett färdigställt projekt, men genom åren har framtagandet av många nya kryptovalutor påbörjats där allmänheten investerat, som sedan aldrig avslutats (IT advokaterna 2020). Bitcoin är väldigt svårt att reglera då det är en digital valuta som verkar över internet och används vid sidan av myndigheter och dess lagar. Tanken med bitcoin är att kunna använda valutan som betalningsmedel utan statens allmänna kontroll och undvika transaktions- och förseningsavgifter (IG 2020). Lagar och regler kring kryptovalutor är en viktig framtidsfråga för många länder. Det finns idag fyra länder som illegaliserat bitcoin. Dessa är Bangladesh, Ecuador, Bolivien samt Kirgizistan. I Kina är det fortfarande lagligt, men där har man valt att förbjuda bitcoinbörser i ett försök att minska intresset kring kryptovalutor hos folket (IG 2020).

På grund av processen för utvinning av bitcoins - även känd som mining - förbrukas en hel del el. Denna process kan kortfattat förklaras som en gissningslek för datorer med målet att hitta lösningen till ett kryptografiskt problem som behövs för att verifiera och addera ett block av transaktioner till bitcoins blockkedja. Enkelt förklarat är blockkedjan precis vad det låter som; en kedja av block. Varje block lagrar information om transaktioner, såsom vilka som deltagit i transaktionen, summan av den och datum och tid. De innehåller också information om vad som skiljer dem från varandra. Varje block har en unik kod. Varje dator kopplad till blockkedjenätverket har sin egen kopia av blockkedjan, vilket innebär att det finns miljoner kopior av samma kedja (De Geer 2018). (Mer information om blockkedjan finns att läsa i teorikapitlet under rubriken Blockkedjan 3.2). Processen är komplex och har med tid blivit mer och mer sådan. Den har därför gått ifrån att bedrivas av privatpersoner vid sina egna privata datorer till att industrialiseras och brytas av datorer med speciella chip, ofta samlade i stora hallar vilket har gjort det omöjligt för privatpersoner att konkurrera. Problemet med denna industrialisering grundar sig i att i takt med att bitcoinpriset stiger, startas också fler gruvor på grund av den ökade lönsamheten det medför. Detta har gjort den höga energiförbrukningen till ett växande problem, vilket fått andra kryptovalutor att frångå mining till förmån för andra metoder. (SEB Group 2017).

Ett av det största problemet gällande kryptovalutor i allmänhet är marknadens enorma storlek. Huruvida detta är ett problem eller inte är visserligen en subjektiv sak, men vad folk verkar enas om är att marknaden idag - på grund av sin storlek - inte går att ignorera (SEB Group 2017). Ett annat problem av subjektiv natur är det faktum att kryptovalutors anonymitet förenklar överföringar för folk med något att dölja, exempelvis kriminella (SEB Group 2017; Konsumenternas 2020).

Sammanfattningsvis tycks merparten av problemen kring kryptovalutor vara kopplade till okunskap och osäkerhet, vilket kan ses som ett resultat av en bristfällig reglering (IT advokaterna 2020).

1.3 Syfte och forskningsfråga

Syftet med den här rapporten är att:

• Undersöka hur mycket folk känner till om bitcoin

(9)

Följaktligen lyder vår forskningsfråga:

• Vilka faktorer påverkar acceptansen av bitcoin hos svenska konsumenter?

1.4 Målgrupp

Denna uppsats riktar sig mot den breda massan i hopp om att sprida kunskap kring kryptovalutor, samtidigt som den tjänar som ett komplement till framtida forskning inom ämnet.

1.5 Avgränsningar

Denna forskning fokuserar och avgränsar sig till personers åsikter och tankar kring användandet av kryptovalutor som ett alternativt betalningsmedel vid digitala affärer ur ett konsumentperspektiv. Utan denna avgränsningen skulle arbetet bli för brett, vilket är anledningen till denna begränsning. Deltagarna i studien är också begränsade till ett åldersspann på 20 till 50 år. Geografiskt är uppsatsen avgränsad till Sverige, där respondenter nåtts via sociala medier för att enkelt och snabbt nå ut till så många som möjligt inom valt åldersspann, med en god mångfald sett till faktorer såsom kön och sysselsättning. Studien utförs genom utskick av en enkätundersökning till personer inom det valda åldersspannet. Resultaten av studien kommer senare att sammanställas och presenteras i form av en analys och en slutsats.

2 Metod

Följande kapitel beskriver den tillämpade metodiken under arbetet. Författarna förklarar och motiverar val av forskningsdesign, respondenter och skala. Slutligen beskrivs hur data har samlats in.

2.1 Forskningsdesign

Det finns olika forskningsstrategier som kan användas beroende på vad det är som eftersöks i forskningen. En kvantitativ undersökning är en statistisk studie där forskaren samlar in data som enkelt kan mätas med ett syfte för att kunna dra generella slutsatser, medan en kvalitativ undersökning är en djupare studie där forskaren samlar in beskrivande data om exempelvis människors tankar och attityder. En kvalitativ studie är därför svårare att analysera (SurveyMonkey 2020). Utöver kvalitativa och kvantitativa forskningsstrategier nämner (Recker 2012) mixade metoder och vetenskapliga metoder (Recker 2012).

En kvantitativ studie valdes för att få en omfattande infallsvinkel om svenska konsumenter accepterar bitcoin som betalningsmedel. För att få svar på forskningsfrågan frågan och samtidigt få en omfattande syn var en kvantitativ undersökning ett självklart val eftersom det färdigställda resultatet kunde ge svar på forskningsfrågan och slutligen styrka slutsatserna. Till denna studie har en enkätundersökning genomförts. Svaren har sedan sammanställts och därefter analyserats med datorprogrammet Statistical Package for the Social Sciences - förkortat som SPSS - vilket underlättar komplicerade statistiska dataanalyser (Sygain 2020).

Induktiv och deduktiv design är två olika metoder där induktiv design är en kvalitativ strategi och deduktiv design är en kvantitativ strategi (Recker 2012). En induktiv design börjar i en empiri för att senare falla över till teori. Vad som kännetecknar en induktiv design är att forskaren är mer subjektiv och har en subjektiv bild av verkligheten vilket kan redovisas genom exempelvis fallstudier och intervjuer. Det som utvinns ur intervjuer eller fallstudier analyseras för att höja förståelsen om ett fenomen (Söderbom & Ulvenblad, 2016).

(10)

Vid användandet av en deduktiv design utgår man från vad som tidigare har sagts och teorier av andra. Det som görs är att man ställer frågor gällande teorierna som man undersöker i en empirisk studie (Söderbom & Ulvenblad 2016).

Deduktiv strategi är tillämpad i denna studie med syftet att undersöka huruvida den utförda studien har några likheter, alternativt skillnader med befintliga teorier och fakta. Den deduktiva strategin som tillämpats och undersökningens frågor har baserats på dessa befintliga teorier och fakta. Stor hänsyn har tagits till Reckers ord i samband med detta, nämligen; det är av yttersta vikt att forskaren gör uttalanden med försiktighet då det är stor risk att slutsatserna är fel (Recker 2012).

Forsknings strategierna skiljer sig från varandra, enligt Recker (Recker 2012) kan strategierna delas upp i olika dimensioner (Recker 2012). I denna forskning har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats. Därför har studien inslag av Avdragbarhet, Generaliserbarhet,

Repeterbarhet, Kontrollerbarhet (Recker 2012). Nedan följer en förklaring av dessa inslag: Avdragbarhet är också en dimension som denna studie influerats av. I kvantitativa studier

tillåts data och strategier baseras på statistiska eller andra kvantifierbara slutsatser. Avdragbarheten tillåter och underlättar också för den deduktiva strategi som tillämpats i denna studie (Recker 2012).

Generaliserbarhet innebär att resultatet och observationerna kan generaliseras i en större

utsträckning. I kvantitativa metod accepteras det att insamlad data från undersökningarna påverkar slutsatserna som kan vara mer generaliserade (Recker 2012).

Eftersom studien är kvantitativ uppfyller den kriterierna för repeterbarhet. I kvantitativa studier används mätinstrument som resulterar i att undersökningar får mer exakta svar. Skulle studien och forskningsförfarandet upprepas skulle svaren förmodligen vara liknande eller identiska, detta kallas för repeterbarhet (Recker 2012).

Kontrollbarheten är ett typiskt kännetecken för en kvantitativ studie, då det är forskaren som

har kontroll över studien. Det är forskaren som utformat frågorna och styr hela processen. Därefter analyseras svaren. Analysen ger exakta svar med hjälp av mätinstrument (Recker 2012).

Vid genomförandet av en enkätundersökning är ämnet i fråga ibland så pass nytt eller komplext att utfallet av studien är beroende av respondenternas sakkunnighet (Rea, Parker & Wallace, 2014). Vi anser denna sakkunnighet vara nödvändig att känna till vid analysering av insamlade data, men inte en nödvändighet för besvarandet av forskningsfrågan. Detta på grund av att avsaknad av tillräcklig domänkunskap kan vara anledning till att bitcoin INTE är ett accepterat betalningsmedel hos konsumenter i dagens samhälle, på samma sätt som en tillräcklig domänkunskap kan vara anledningen till att det faktiskt finns en acceptans. För att kunna göra denna bedömning i analysen består enkätens första del av en samling sakfrågor gällande bitcoin. Avsaknaden av acceptans för bitcoin som betalningsmedel som beskrivs i ovanstående stycke kan förklaras av människans rädsla för det okända. Enligt Kakkar och Sivanathan gör människor nästan vad som helst för att undvika att känna en avsaknad av kontroll (Kakkar & Sivanathan 2017).

(11)

2.2 Respondenter

Målgruppen för studien är vald därför att personer i åldrarna mellan 20 och 50 levt under tiden kryptovalutor vuxit och blivit ett så pass stort och omtalat ämne som det är idag. Detta har medfört omfattande diskussioner och åsikter kring ämnet. Målgruppen vänder sig både till män och kvinnor inom det valda åldersspannet. Idag har personer både börjat investera i bitcoin och använda det som betalningsmedel. Vi tror att personer i åldrarna mellan 20–50 är de som är mest insatta och införstådda i ämnet i dagens samhälle.

2.3 Analys

Metoden har använts i denna studie för att analysera och tillämpa mätningar på varje enskilt svar på samtliga frågor. Därefter har alla respondenternas svar sammanställts och bildat ett resultat.

Samtliga respondenter är slumpmässigt utvalda och svaren har besvarats individuellt. Därefter har all data sammanställts i diagram där respektive diagram representerar en fråga. Diagrammen visar respondenternas svar som presenteras i procent och antal. Data från enkäterna samlades in, sammanställdes och analyserades i Google formulär.

Frågorna styrks av teorier baserade på tidigare forskning. Efter att svaren blivit sammanställda har de därför jämförts med denna. Skillnader, likheter och andra kopplingar har därefter diskuterats.

En univariat statistisk analys har genomförts på datan insamlad från enkätundersökningen, med syftet att hitta samband mellan vald beroendevariabel och enkätfrågor av sådan signifikans att de kan tjäna som ett trovärdigt svar på forskningsfrågan – Vilka faktorer påverkar acceptansen

av bitcoin hos svenska konsumenter?

En univariat statistisk analys är en form av regressionsanalys som - till skillnad från en multivariat analys - består av endast en beroendevariabel. Denna används för att testa hypoteser genom individuella jämförelser med resterande variabler där egenskaper såsom frekvens, fördelning, avvikelse och tendens ställs emot en förutbestämd trovärdighetsnivå (Sandilands D 2014; Recker 2012). Denna nivå har satts till 95 procent, vilket är ett av de vanligaste nivåvalen vid statistisk analys. Detta innebär att de variabler som faller inom ramarna för de resterande 5 procenten (signifikans mindre än eller lika med 0.05) är av sådan signifikans att korrelationen mellan dem och beroendevariabeln troligtvis inte beror på slumpen. Således elimineras partiskhet och spekulation, vilket tillåter slutsatsdragande som kan användas som en vetenskapligt grundad, godtagbar förklaring till en viss fråga eller ett visst utfall (Yale university 2020; Recker 2012; Mackowiak, P.A., Wasserman, S.S.R & Levine M.M 1992).

2.4 Val av skala

Vi har valt Likertskalan, vilken är en skala utformad för frågeformulär där syftet är att respondenterna ska ta ställning (Psykologiguiden 2020). Skalan förekommer i samhällsvetenskaplig och psykologisk forskning och underlättar för forskaren att analysera kvantitativa data (Greelane 2019).

Till respektive fråga i enkäten finns ett flertal påståenden där respondenten ges möjlighet att välja det som bäst representerar dennes inställning och/eller åsikt. Antalet skalsteg varierar för Likertskalor, men användandet av flera alternativ resulterar i en bättre överblick av

(12)

respondenternas åsikter (Psykologiguiden 2020) (SurveyMonkey 2020). För denna studie valdes fyra alternativ på samtliga frågor, för att på så vis tvinga respondenterna till ett ställningstagande. Fyra alternativ är ett jämnt antal, vilket innebär att förekomsten av ett alternativ motsvarande ett neutralt svar är omöjligt att ge. Det förekom också frågor i undersökningen med ja-och-nej-svar.

2.5 Datainsamling

Datainsamlingen som genomförts i studien kallas för Convenience Sampling. Convenience Sampling förklaras av sitt namn - som översätts till bekväm provtagnin – och är en simpel och effektiv datainsamlingsteknik där forskaren så enkelt och bekvämt som möjligt kan nå sin målgrupp, genom att exempelvis stå i ett köpcenter eller i detta fall användandet av sociala medier. Metoden har alltså ett fokus på lättillgängliga respondenter utan att ta hänsyn till om dem representerar en större del av befolkningen (Questionpro 2020). Denna datainsamlingstekniken underlättade processen och var mycket tidseffektiv för undersökningen som gjordes.

Frågorna i undersökningen baseras på och styrks utav befintliga teorier som går att läsa om i teorikapitlet (se kapitel 3). Enkäterna har sedan skickats ut som en länk till personer i åldrarna 20–50 år gamla via mejl och sociala medier. Enkäten är konstruerad i Google formulär, vilket är ett verktyg där man enkelt kan konstruera frågeformulär. Tjänsten är molnbaserad och lagrar, sorterar och kategoriserar data åt användaren - utöver insamling av data som sådan (Google Formulär 2020).

All data har samlats in via Google formulär, vilket har underlättat hela processen för studien. Eftersom Google formulär har sammanställt all data i olika statistiska diagram, var analysen av den insamlade data trivial. En annan fördel med den molnbaserade tjänsten var lagringen, hanteringen och tillgängligheten av data.

2.6 Etiska överväganden

Svaren på enkätundersökningen kan påverkas av en mängd olika faktorer, såsom deltagarnas ursprung, uppväxt, religion, kultur etcetera. Detta eftersom åsikter och värderingar är av en subjektiv natur. Eftersom varje enskilt svar också påverkar slutresultatet är det av stor vikt att både överväga och påpeka denna påverkan när dessa analyserats.

Forskningen har följt den svenska lagen (SFS 2003:460) som säger att alla deltagare måste informeras om studiens syfte och risker. Denna lag är till för att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning (Sveriges riksdag 2020).

Deltagarna i studien är anonyma för att frågorna ska kunna besvaras av så många och så sanningsenligt som möjligt. Frågorna är objektiva och skrivna med ett enkelt språkbruk för att minimera risken för missförstånd. En stressfri miljö vid besvarande av enkäten är också av yttersta vikt på grund av dess potentiella påverkan på resultatet.

3 Teori

Följande kapitel är en beskrivning av det teoretiska ramverket som användes som teoretisk grund för beslut som fattades och antaganden som gjordes under studien. Då uppsatsens syfte

(13)

delvis kräver en bedömning av respondenternas kunskap kring ämnet har vi valt att samla på en bred kunskap, för att själva kunna göra en kvalificerad sådan.

3.1 Litteraturgranskning

Mestadels är informationen som använts tagen ifrån vetenskapliga artiklar på grund av sådana artiklarnas höga trovärdighet och nivå på information. Denna trovärdighet och nivå har ansetts vara behövlig för att skapa en rättvisande, förståelig bild av bitcoin och dess innebörd, samt styrka den kommande undersökningen. Andra hemsidor som till exempel SEB har också använts, då de tillför ytterligare kunskap inom ämnet kryptovalutor i allmänhet. Bitcoin i synnerhet.

3.2 Värdering av objekt

Objekt värderas efter ett värde som tillskrivs och uppskattas av allmänheten. Människan har alltid lyckats värdera objekt efter utbud och efterfrågan. Utbud och efterfrågan regleras, värderas och mäts ett objekts värde. Om efterfrågan är hög och utbudet lågt värderas ett objekt högre medan ett stort utbud och en låg efterfrågan värderas lägre. Utbud och efterfrågan är dock inte alltid i centrum när objekt värderas, utan kan ibland handla om vad som är önskvärt hos konsumenten. Historiskt är guld ett bra exempel. Guldet är sällsynt vilket tyder på att utbudet är begränsat. Trots detta begränsade utbud har guldpriserna varierat markant genom åren vilket gör det till en volatil valuta, precis som bitcoin (Brown 2016; Stegăroiu 2018).

3.3 Pengar och valuta

Sedlar och mynt har utvecklat ett symboliskt värde för att underlätta handeln av varor och tjänster (Brown 2016). År 1661 började bankmannen Johan Palmstruch ge ut de första Europeiska sedlarna i Stockholm i från banken ”Stockholm Banco”. Banken gick dock i konkurs sju år senare då banken tryckte fler sedlar än vad dem kunde lösa in vilket gjorde att banken förbjöds och kunde då inte fortsätta sin verksamhet. Runt 1950 kom de första betalkorten till och 17 år senare, dvs år 1967 installerades den första uttagsautomaten i England. Bara en vecka senare hade Sverige också sin första uttagsautomat i Uppsala (Tekniska museet 2019).

Samtliga länder har sin egna valuta och deras valuta är värderad på andelen nationella tillgångar. Valutorna har egentligen inget riktigt värde, men de representerar ett värde för en nation och brukar kallas för FIAT-valutor. Under historien har även andra informella pengar skapats, såsom kuponger. Allteftersom internet fått fäste och expanderat har det virtuell valuta utvecklats. Financial Action Taskforce (FATF) definierar virtuella valutor som en digital representation av ett värde som tillåter digital handel. Enligt FATF har inte virtuella valutor någon laglig status, men dem fungerar bland annat som en kontoenhet eller handelsvara (Brown 2016).

3.4 Blockkedjan

Blockkedjan är en mycket effektiv, lönsam och tillförlitlig databas över internet. Denna kan liknas vid en öppen bok fylld av transaktioner (De Geer 2018). Denna teknologi underlättar kommunikationen mellan användare som delar data med varandra. Eftersom databasen är tillgänglig över internet har den en global räckvidd, vilket gör det möjligt för personer att skicka värde digitalt utan några mellanhänder (De Geer 2018; Ølnes 2016). Blockkedjan är en mycket kostnadseffektiv teknologi, på grund av dess öppna, globala arkitektur och höga

(14)

interoperabilitet. Detta innebär att blockkedjeteknologin har lätt för att kommunicera och interagera med andra system (Ølnes 2016).

Blockkedjeteknologin uppkom i samband med Bitcoin 2008. En av dess fördelar är att den verkar i ett kryptografiskt säkert nätverk där beräkningsalgoritmer garanterar en kronologisk och permanent ordning. Blockkedjan reducerar kostnader och minimerar riskerna för eventuella fel (Tung & Nambudir 2018; Ølnes 2016).

Blockkedjan är uppbyggd på en så kallad peer-to-peer plattform. Systemet lanserades 2009 och har en öppen källkod och programvara (Tung & Nambudir 2018). Peer-to-peer-systemet är vad som möjliggör de ovannämnda transaktionerna utan mellanhänder (Ølnes 2016).

3.5 Bitcoin

– ett anonymt betalningsmedel

Handel, betalningar och transaktioner av kryptovalutor är öppna händelser som går att följa och identifiera. Däremot kan det vara svårt att identifiera aktörerna som befinner sig bakom kontot. Anonymitet lockar många som har ett intresse av att kunna göra anonyma transaktioner, Bitcoins anonymitet attraherar därför kriminella aktörer. Valutans oberoende reglering lockar dessutom den enskilda individen, eftersom den underlättar illegal handel av anonyma varor och tjänster (Brown 2016).

3.6 För- och nackdelar med bitcoin

Som redan fastställts är bitcoin långtifrån den enda kryptovalutan som finns och används som ett virtuellt betalningsmedel idag. Dock finns det ett antal fördelar som skiljer bitcoin och andra digitala valutor åt. Vad som inte får glömmas är att med fördelar kommer också nackdelar. Nedan följer en beskrivning av ett antal sådana, kopplade till bitcoin.

3.6.1 Fördelar bitcoin

Att skydda sina personuppgifter är någonting folk är väldigt måna om idag. Speciellt när det kommer till privatekonomi. Genom att använda sig av bitcoin är det en låg risk att falla offer för en cyberattack för båda parter i en transaktion. På så vis minskar också risken för finansiella förluster och/eller identitetskapning. Bitcoin är så pass säkert att risker först uppstår om potentiella hackare har tillgång till de privata nycklarna (Dumitrescu 2017). Dessa är knutna till bitcoins värde genom myntets kodnyckel (SEB Group 2017). Informationen som en transaktion innefattar är transparent, vilket innebär att själva transaktionen är synlig för alla, men den personliga datan är dold. Genom blockkedjan kan vem som helst kontrollera transaktioner som görs med bitcoin då den offentliga adressen syns. Den är dock inte kopplad till någon personlig data, vilket innebär att berörda parter inte behöver oroa sig över någon form av brott då bitcoin är kryptografiskt säkert (Stegăroiu 2018).

Med skyddandet av sina personuppgifter följer säkerhet och kontroll. Genom att själv kontrollera sina transaktioner mellan parter hålls digitala transaktioner säkrare. Utan att först informera parterna om vad som gäller vid en digital transaktion är det omöjligt för handlare att ta ut extra avgifter som exempelvis kan vara en kortavgift vid transaktionen. När man handlar med bitcoin måste konsumenten innan handeln genomförs vara informerad för att behålla kontroll och säkerhet under processen (Stegăroiu 2018).

Vad som också höjer säkerheten gällande bitcoin som betalningsmedel är att betalningar kan göras och slutföras utan att behovet av att identifiera sig och dela med sig av personlig information uppstår. Någonting som vanligtvis kopplas till transaktioner när man använder sig

(15)

av andra betalningsmedel, som exempelvis kortbetalning. Tack vare döljandet av den personliga informationen kan man kontrollera och - framförallt - skydda sig mot identitetsstöld och bedrägeri på ett säkert sätt. Handel i allmänhet är då mindre riskfylld (Stegăroiu 2018). Vad som höjer säkerheten ytterligare är möjligheten att både säkerhetskopiera och kryptera ens digitala ”bitcoinplånbok” (Stegăroiu 2018).

Transaktionsavgifterna för bitcoin är lägre än transaktionsavgifterna för betalkort idag.

Kostnaderna är antingen obefintliga eller väldigt låga. Vad som kan leda till att transaktionsavgifter tillkommer eller ökar är en önskan om en prioriterad transaktion. Enkelt förklarat betalar man för att gå före i kön (Stegăroiu 2018). Dimitrescu (2017) skriver att en transaktion på 100 dollar för ett kreditkort skulle kosta 3,37 dollar, medan en bitcointransaktion av samma värde skulle kosta 0,61 dollar. Det innebär att kostnaden är ungefär 550 procent högre för en kreditkortstransaktion, gentemot en bitcointansaktion (Dumitrescu 2017).

Hastigheten på överföringar mellan parterna skyddar handlare från

betalningsbedrägerier. En bitcoinöverföring/betalning tar mellan tio till max trettio minuter

att genomföra, vilket är väldigt snabbt för en transaktion. I synnerhet i förhållande till klassiska banköverföringar, vilka kan ta flera dagar. Fördelen i detta ligger i möjligheten att kontrollerna transaktionen innan varan/varorna eller /tjänsten/tjänsterna levereras på ett mycket snabbare vis (Dumitrescu 2017). Skyddande bedrägeri. Säkerhet, kontroll, avgifter (Stegăroiu 2018).

Anonymitet (Brown 2016). 3.6.2 Nackdelar bitcoin

En av de främsta nackdelarna med bitcoin är bristen på kunskap och förståelse för kryptovalutor. Merparten av befolkningen har ännu inte använt sig av sådana (Stegăroiu 2018), vilket troligtvis beror på att dem - bitcoin i synnerhet - är högt värderade och därmed dyra.

En annan nackdel är möjligheten att bli bestulen på eller förlora sin nyckel. Åtkomst till bitcoinplånboken är i sådana fall inte längre möjlig, vilket innebär en förlust av sina bitcoins. För att kunna stjäla en nyckel krävs tillgång till mappen där nyckeln finns (Dumitrescu 2017). En studie som genomfördes i Dallas på the Southern Methodist University visar att över 10 miljoner dollar i bitcoin har stulits från scammade cyberkunder mellan 2011 och 2014. Detta på ett antal olika sätt som exempelvis investeringsprogram, investeringsbedrägerier eller bytesbluffar. En bytesbluff innebär erbjudandet av bättre valutakurser jämfört med konkurrenternas, utan någon form av avkastning efter mottagen betalning (Dumitrescu 2017).

Risk och instabilitet gällande kurssvängningar är också en av bitcoins nackdelar. Detta

eftersom bitcoin är begränsat till 21 miljoner mynt. Efterfrågan på dem ökar därför på en daglig basis, vilket innebär att instabiliteten förväntas öka. Man tror dock att allteftersom fler företag och butikskedjor börjar acceptera bitcoin som betalningsmedel kommer priset stabiliseras (Stegăroiu 2018). Dock är detta bara det spekuleras kring, då statistik påvisar att bitcoin är och har varit väldigt instabilt och svänger väldigt mycket. Vad man kan se på statistik tagen ifrån Statista (Figur 1) är att kursen är väldigt osäker sedan januari 2017 då den sköt i värde, men senare började sjunka. Det har den fortsatt göra fram till juli 2020 då återigen började stiga (Statista 2020).

(16)

Figur 1:Bitcoin price index from July 2012 to July 2020 (Statista 2020)

Förtroendet för kryptovalutor kan också ses som en nackdel då det ännu är litet. Det är alltså

relativt få som vågar använda bitcoin som ett investeringsmedel eller alternativ inkomstkälla. Äldre människor som inte fostrats i dagens digitala värld är dessutom vana vid användandet av mer traditionella betalningsmedel, såsom kontanter. Tanken på kryptovalutor kan vara skrämmande och eftersom det fortfarande är ett relativt nytt fenomen kan det vara svårt för folk att ha förtroendet för den virtuella plånboken som krävs för att anamma bitcoinkonceptet. Detta eftersom den allmänna kunskapen kring ämnet fortfarande är låg (Dumitrescu 2017).

3.7 Hur man införskaffar bitcoin

Det finns hundratals olika handelsplatser för Bitcoin. På dessa kan bitcoins säljas och köpas. Vissa av dem tar extremt höga avgifter vid försäljning. För att undvika sådana finns det en mängd olika jämförelsetjänster som exempelvis CryptoRunner (Aktiespararna 2017). När en lämplig handelsplats identifierats är nästa steg är att konstruera en plånboksfil där bitcoins kan placeras och förvaras. Denna plånboksfil har en unik bitcoinadress sammankopplad med kryptografiska nyckelpar till bitcoinsystemet. Teknologin tillåter och möjliggör transaktioner mellan olika plånböcker (Valuta24 2020; Aktiespararna 2017). Utbudet av elektroniska plånböcker är stort då det finns olika varianter av plånböcker och många leverantörer på marknaden. Valet av plånbok respektive leverantör bör utgå ifrån kundens behov och ändamål (Aktiespararna 2017).

För den som handlar med mindre belopp och gör mer frekventa transaktioner är det smidigt att använda sig av onlinebaserade leverantörer. Detta eftersom onlinebaserade tjänster tillåter en snabb och enkel nedladdning av en applikation för att skapa ett konto och omedelbart påbörja handeln. Nackdelen med onlinebaserade tjänster är att det råder en säkerhetsrisk eftersom att handeln äger rum online (Aktiespararna 2017).

(17)

Offlineplånböcker är ett säkrare alternativ jämfört med onlineplånböcker och rekommenderas därför vid handel med större belopp. En offlineplånbok utesluter en tredje part och håller sina bitcoinnycklar för sig själv. De är inte heller - som namnet tydligen beskriver - uppkopplade, vilket kallas för cold storage eller kallförvaring. Detta medför ytterligare säkerhet jämfört med onlineplånböcker, eftersom åtkomst via internet helt enkelt saknas. Urvalet av offlineplånböcker är stort och sortimentet varierar i pris men en tillförlitlig plånbok kostar cirka 1000 svenska kronor (Aktiespararna 2017). Det finns en tredje plånboksvariant för bitcoin som kallas pappersplånböcker. Användandet av en sådan anses vara mer omständigt, men är trots det ett alternativ för den som har tid och intresse.

Efter valet av plånbok kan köpandet och säljandet av bitcoins börja. Det finns flera alternativa plattformar att välja mellan, såsom Bitstamp, BTCx och Localbitcoins. Samtliga plattformar accepterar olika betalningsmedel som exempelvis banköverföringar, utlandsbetalningar, Swish och kontanter. Vilka som förekommer vart är plattformsberoende. Vad som däremot är en gemensam nämnare för samtliga plattformar utöver Localbitcoins.com är att de kräver registrering. Registreringen innebär en personlig identifiering genom inskickning av någon form av ID-handling, för svenskar är BankID ett bra och smidigt alternativ för att identifiera sig. Vid köp av bitcoins uppger man sin plånboksadress. Därefter kan säljaren eller leverantören påbörja överföringen av bitcoins (Aktiespararna 2017).

3.8 Handla med bitcoin

Om en affär med bitcoin som betalningsmedel går i lås finns det ingen återvändo. Med det menas att efter genomförandet av en betalning är bitcoinen borta och dessutom oåterkallelig (Konsumenternas 2020).

En av grundtankarna med att handla med bitcoin var att betalningssystemen skulle vara mer framgångsrika i jämförelse med sina föregångare (Bjerg 2016). Idag har sättet att se på bitcoin och dess tilltänkta användningsområden ändrats, vilket resulterat i en övergång från betalnings- till investeringsmedel. Detta är en påföljd av att svängande och kraftigt ökande börsvärdet. Dock är det - enligt finansinspektionen och europeiska myndigheter - dumdristigt att se på bitcoin ur ett rent investeringsperspektiv på grund av ovannämnda svängningar i kombination med avsaknaden av konsumentskydd i form av lagar och regler (Konsumenternas 2020). Ett fåtal exempel på företag som idag accepterar bitcoin som betalningsmedel är bland annat Webbhallen, Swedron samt Taxi 600000 i Göteborg (Bitcoin 2020).

3.9 Betalningsmarknaden i Sverige

Betalningsmarknaden i Sverige utvecklas i en ständig takt och digitala betalmedel tar över mer och mer. Digital teknik har förändrat samhället och möjliggjort effektivare och enklare betalningsmetoder. Kortbetalningar är det vanligaste betalningsmedlet i Sverige samtidigt som mobilbetalningar, som till exempel swishbetalning och fakturabetalningar via exemplevis klarna eller qliro är en trend som fortsätter att växa, medan fler aktörer i samhället slutar att acceptera kontantbetalning för att slippa kontanthantering. Digitaliseringen främjar nya aktörer på marknaden, vilket underlättar betalningen för konsumenterna (Sveriges Riksbank 2019).

2018 motsvarande 1 procent av BNP alla Sveriges kontantbetalningar samtidigt som det förekom cirka 349 kortbetalningar per år per invånare. Mobilbetalningar ökade kraftigt samma år. 20 524 SEK var Swish-beloppet per invånare, medan kontantuttag uppgick till 10391 SEK/invånare. Samtliga betalningar i Sverige fördelas på följande vis: 60 procent representeras av kortbetalningar, 23 procent av elektroniskt giro och andra överföringar, 6 procent av Swish,

(18)

6 procent av kontanter, 6 procent autogiro och 1 procent av pappersgiro. Enligt Sveriges Riksbank är bitcoin ett bristfälligt betalmedel. Argumentet stärks av att svenskar sällan använder sin tillgång av bitcoin som betalningsmedel, utan som en investering (Sveriges Riksbank 2019).

3.10 Bitcoins värde

Bitcoins värde varierar kraftigt. Denna instabilitet gör det svårt att använda bitcoin som betalningsmedel. Bitcoin som betalningsmedel är mest attraktivt vid internationella transaktioner och betalningar. Betalning med bitcoin är en också tidskrävande process, till skillnad från många alternativ. Utöver detta kan betalningar vara kostsamma. Den största problematiken ligger dock i det ständigt svängande värdet (Sveriges Riksbank 2019). Nedan följer att antal historiska siffror för att påvisa detta:

- I januari 2016 var en bitcoin värderad till 369 US dollar

- I december 2017 var en bitcoin värderad till 19500 US dollar

- I december 2018 var en bitcoin värderad till 3743 US dollar

- I oktober 2019 var en bitcoin värderad till 9200 US dollar Enligt riksbanken (Sveriges Riksbank 2019)

3.11 Andra generationen kryptovaluta

Stablecoins är andra generationens kryptovaluta med syftet att ha ett stabilt värde. Dessa förekommer i två olika varianter. En algoritmbaserad sådan och en uppbackad av olika tillgångar såsom banktillgångar, råvaror eller värdepapper. Stablecoins förekommer som accepterade e-pengar vilket möjliggjorts av uppfyllandet av en rad specifika krav. Centralbanker runt om i världen kommer acceptera och framta egna Stablecoins i framtiden (Sveriges Riksbank 2019). Monerium är ett annat exempel på e-pengar. Detta är ett licensierat betalmedel och därför också ett accepterat och godkänt sådant.

3.12 E- kronan

Utvecklingen av digitala betalningsmedel expanderar och därmed får privata aktörer ett större inflytande samt kontroll över marknaden. Detta skulle kunna resultera till att privata betalningslösningar genererar ett osäkert betalningsväsende. Flera centralbanker i världen analyserar och försöker konstruera en egen digital centrealbanksvaluta. Sveriges riksbank utvecklar och testar en egen variant och den benämns som e-kronan. Innan projektet kan träda i kraft krävs det att många olika lösningar och lagändringar utförs. Syftet med projektet är att e-kronan ska utgöra ett förbetalt värde, det skall gå att spåra transaktionerna samt införskaffa utebliven ränta (Sveriges Riksbank 2018).

4 Resultat & analys

I detta kapitel redovisas respondenternas svar på respektive fråga i enkäten samt utfallet av regressionsanalysen som genomfördes därefter i form av en tabell. Totalt skickades enkäten ut till 100 personer, varav 76 deltog. Detta var ett godtagbart antal deltagare som möjliggjort ett resultat användbart för att sammanställa helheten av människors tycke gällande bitcoin som betalningsmedel. Nedan presenteras varje fråga med en kort summering av utfallet av varje fråga.

(19)

4.1.1 Kön

Figur 2. Diagrammet representerar svaren från enkätundersökningen och visar hur svaren har fördelats.

Fördelningen mellan könen hos respondenterna var god, med en liten majoritet av män. Generellt sett kan åsikter skilja sig beroende på faktorer såsom intresse, kultur, värderingar och så vidare, men också beroende på kön. Därför är det viktigt att både män och kvinnor tillfrågas, då detta är av relevans för representativiteten av helhetsbilden. En god fördelning mellan män och kvinnor ger alltså en mer rättvisande bild av människor faktiska tycke jämfört med en dålig sådan.

4.1.2

Ålder

Figur 3. Diagrammet representerar svaren från enkätundersökningen och visar hur svaren har fördelats.

Merparten av de som ställde upp i intervjun var personer i 20-25 årsåldern, vilket diagrammet tydligt påvisar med en procentsats på 59,2 (46 personer). Nästa grupp i storleksordning var personer i 26-30 årsåldern (21 personer). Inga respondenter i åldern 36-40 har deltagit i studien. Varför är svårt att fastställa, troligtvis var ingen av de tillfrågade i åldern 36-40 år gamla alternativt valde personer i åldern 36-40 år gamla att inte delta. En av anledningarna till att deltagarnas ålder är fördelad som den är kan bero på en mängd olika variabler, såsom livs-, boende- och/eller arbetssituation. Åldersspannet 20-50 valdes för att det bäst representerar de som är tillräckligt gamla för att ha hört talas om eller varit i kontakt med bitcoin och därför tros ha den grundläggande kunskapen som erfordras för att ge kvalificerade svar på enkätens frågor.

(20)

4.1.3 Sysselsättning

Merparten av respondenterna representerades av folk med arbete, men följdes tätt åt av studenter. En potentiell förklaring till denna mängd studenter kan vara det faktum att åldersspannet 20–25 är ett vanligt sådant för personer som studerar. Varför de resterande valde att inte deltaga är svårt att svara på, men inget som lagts någon större vikt vid då det inte spelar någon större roll för utfallet av studien.

4.2 Kunskap om bitcoin

Avsnitt i enkäten med ett syfte att mäta respondenternas generella kunskaper om bitcoin.

4.2.1 Har du hört talas om bitcoin?

En intressant punkt som är värdefull för undersökningen var det faktum att samtliga 76 deltagare hört talas om bitcoin tidigare. Detta innebär att man troligtvis besitter en del tankar, kunskap och åsikter kring ämnet, vilket är av stor relevans för resultatet. Det innebär inte nödvändigtvis att den ovannämnda kunskapen faktiskt besitts, men det är mer troligt att så är fallet jämfört med alternativet. Trots en viss kunskapsbrist kan det åtminstone innebära en viss grundförståelse. Ett nej-svar på denna fråga hade försvårat valideringen och pålitligheten i studiens utfall, då merparten av svaren på enkäten baserats på gissningar.

(21)

4.2.2 Hur stor kunskap om bitcoin har du?

“Hur stor kunskap om bitcoin har du?” löd frågan där siffran ett motsvarade ”väldigt dålig” och fyra ”mycket bra”. Detta i relation till ovanstående stycket var intressant, eftersom 80 procent av respondenterna ansåg sig själva ha dålig kunskap i ämnet, trots att samtliga deltagare besatt en tillräcklig kännedom för att ha en åsikt. Vanligtvis brukar sådana komma från kunskap. Denna fråga var den första i själva kunskapstestet gällande bitcoin.

4.2.3 Vilket påstående stämmer bäst in på bitcoin?

Följande fråga består av tre stycken påståenden där syftet var att undersöka deltagarnas kunskap kring bitcoin. Denna fråga gavs ett korrekt svar av 56,6 procent av respondenterna.

4.2.4 Vilket påstående stämmer bäst in på hur man införskaffar bitcoin?

På frågan hur man införskaffar sig bitcoin svarar folk relativt likt. 78,9 procent av deltagarna är ense om att bitcoin går att införskaffa på diverse handelsplatser, vilket också är det riktiga svaret.

(22)

4.2.5 Vad stämmer in på betalning med bitcoin?

Sista frågan i undersökningens kunskapstest berör betalning med bitcoin. Även här har majoriteten svarat rätt - närmare bestämt 51,3 procent - genom svarsalternativet som säger att en betalning är oåterkallelig.

4.3 Del två: Dina generella åsikter angående bitcoin

Del två i enkätundersökningen berörde människors generella åsikter kring bitcoin. Syftet var att utvinna information och vetskap om hur folk ställer sig till bitcoin i allmänhet, samt vad dem anser gällande användandet av bitcoin ur ett betalningsperspektiv och vad bitcoin har för påverkan på både konsument och samhället i sin helhet.

4.3.1 Hur är din generella inställning till bitcoin?

Figur 10.Diagrammet representerar svaren från enkätundersökningen och visar hur svaren har fördelats.

Folks generella inställning till bitcoin är - med en ganska klar majoritet - negativ. Strax under en tredjedel av respondenterna ser bitcoin som någonting positivt.

(23)

Figur 11.Diagrammet representerar svaren från enkätundersökningen och visar hur svaren har fördelats.

86,8 procent av respondenterna har alltså aldrig ägt en bitcoin. Anledningen till detta besvaras inte av frågan, men kan kopplas till den som visar att över 70 procent av respondenterna har en negativ inställning - i två olika nivåer - till bitcoin. Totalt har 13 procentenheter av de tillfrågade äger/ägt bitcoin, vad som överraskar är att endast 5,2 procent tycks använda bitcoin som betalningsmedel.

4.3.3 Tror du bitcoin har en positiv/negativ påverkan på samhället?

Frågan berör bitcoins påverkan på samhället och besvarar huruvida det är en positiv eller negativ sådan. Det är relativt jämnt och merparten av respondenterna har valt att lägga sig i mittenskiktet av svarsalternativen, vilket ger ett intryck av en viss osäkerhet.

4.3.4 Tror du bitcoin har en positiv/negativ påverkan på konsumenten?

Frågan berör bitcoins påverkan på konsumenten och även här påvisas en negativ inställning. Dock har den besvarats en aning mer spritt och med små förändringar gentemot föregående fråga med små procentsatser på både ”mycket negativ” och ” mycket positiv”.

(24)

4.3.5 Anser/tror du att bitcoin och dess hanteringssystem är ett säkert investering och betalningssystem?

”Anser/tror du att bitcoin och dess hanteringssystem är ett säkert investerings- och betalningsalternativ?” löd frågan. Precis som de två föregående frågorna utvisar är inställningen till bitcoin fortsatt överhängande negativ.

4.3.6 Tror du att bitcoin kommer att bli vanligare som betalningsmedel och vara ett alternativt sådant på fler platser i framtiden?

På frågan som berör framtiden genom att undersöka om bitcoin kommer bli ett vanligare betalningsmedel framöver och huruvida det kommer vara ett vedertaget betalningsalternativ på fler platser jämfört med idag eller ej svarade folk att det är troligt att så kommer vara fallet. Detta representeras av både spalt tre och fyra.

(25)

4.3.7 Hade du kunnat tänka dig att betala med bitcoin? (Exempel vid taxiresa eller vid köp av produkter på internet etc).

Figur 16.Diagrammet representerar svaren från enkätundersökningen och visar hur svaren har fördelats.

”Hade du kunnat tänka dig betala med bitcoin” är merparten av respondenterna negativt inställda till, då de svarat ”inte alls troligt”. Detta är intressant då föregående fråga visade att folk tror att bitcoin blir ett vanligare betalningsmedel framöver, samtidigt som denna indikerar en ovilja att faktiskt använda det i betalningssyfte. Detta ger ett paradoxalt utfall.

4.3.8 Vilket betalningsmedel använder du dig mest av idag

Använda betalningsmedel i dagens samhälle domineras av betalkort, tätt följda av mobila betalningar. Kontanter är nästan obefintliga i jämförelse. Kanske byter bitcoin och kontanter plats på stegen inom en snar framtid om utvecklingen fortlöper i enlighet med respondenternas svar.

(26)

Sista frågan i undersökningen lyder ”Är du villig att köpa bitcoins?”. En fråga med två svarsalternativ med syfte att ge en klar och tydlig bild av respondenternas syn på införskaffandet av bitcoin. Varför merparten har svarat nej är svårt att avgöra, men väldigt intressant att diskutera.

4.3.10 Regressionsanalys av enkätundersökning

Beroende variabel: Hade du kunnat tänka dig att betala med bitcoin? Trovärdighetsnivå: 95%

Toleransvärde: 0.05

Signifikata utfall markeras med fetstilt text.

Variabel Signifikans

Kön 0.181

Ålder 0.97

Sysselsättning 0.025

Har du hört talas om bitcoin?

-Hur stor kunskap om bitcoin har du? 0.351

Vilket påstående stämmer bäst in på bitcoin? 0.974

Vilket påstående stämmer bäst in på hur man införskaffar bitcoin? 0.453

Vad stämmer in på betalning med bitcoin? 0.9

Hur är din generella inställning till bitcoin? 0.281

Äger/har du ägt bitcoin? 0.148

Tror du bitcoin har en positiv/negativ påverkan på samhället? 0.331

Tror du bitcoin har en positiv/negativ påverkan på konsumenten? 0.249

Anser/tror du att bitcoin och dess hanteringssystem är ett säkert investerings- och betalningsalternativ?

0.971

Tror du att bitcoin kommer att bli vanligare som betalningsmedel och vara ett alternativt sådant på fler platser i framtiden?

0.157

Vilket betalningsmedel använder du dig mest av idag? 0.303

Är du villig att köpa bitcoin? 0.061

Tabell 1. Visar varje enskild variabels korrelation till respondenternas benägenhet att betala med bitcoin i form av signifikans.

(27)

5 Diskussion

5.1 Kunskapsdelen

Kunskapsfrågorna gjorde det möjligt att mäta respondenternas kunskap med syfte att analysera, se samband, jämföra svar och framförallt validera utfallet av studien. Tre av frågorna hade en majoritet svarat rätt på, vilket är en indikation på att majoriteten av respondenterna har en god kunskap kring bitcoin. Bland svarsalternativen kan dock avsaknaden av ett fjärde alternativ i form av ”Vet ej” diskuteras. På grund av detta kan svaren ge en missvisande bild av respondenternas kunskap och därmed påverkat resultatets validitet negativt. Anledningen till detta är att möjligheten finns att respondenternas svar grundar sig i gissningar. Därför skulle en potentiell förklaring till varför majoriteten av respondenterna inte accepterar bitcoin som ett betalningsmedel vara bristande kunskap, eftersom - som nämns i kapitel 2 - människor generellt sett känner en rädsla för det okända (Kakkar et al. 2017).

Motiveringen till utelämnandet av svarsalternativet ”Vet ej” grundar sig i risken för att respondenterna skyndat sig igenom besvarandet av enkäten om ett sådant alternativ funnits, istället för att noggrant läsa alla svarsalternativ och välja bland dem genom kvalificerade beslut och ställningstaganden. En majoritet svarade att de har dålig kunskap om bitcoin, samtidigt som utfallet av enkäten indikerade det motsatta. Därför kan oviljan att acceptera bitcoin som betalningsmedel faktiskt grunda sig i att respondenterna besitter en tillräcklig kännedom om bitcoin och dess för- och nackdelar gentemot andra betalningsalternativ för att kunna avgöra att det inte vore ett steg i rätt riktning.

5.2 Mycket negativ inställning: Samband och likheter

En minoritet av respondenterna har svarat att de har en ”mycket negativ” inställning till bitcoin. Tre frågor har fått samma resultat där samma procentenheter (ca 7 procent) haft en ”mycket negativ” inställning. Frågorna med liknande svar är följande: ”Tror du bitcoin har en positiv/negativ påverkan på samhället?”, “Tror du bitcoin har en positiv/negativ påverkan på konsumenten?”, “Tror du att bitcoin kommer att bli vanligare som betalningsmedel och vara ett alternativt sådant på fler platser i framtiden?”.

Troligtvis är det samma personer som representerar de negativa svaren på frågorna om bitcoin som ett framtida betalningsmedel och bitcoins påverkan på samhället och konsumenten. Detta är dock en omöjlighet att avgöra, då enkätundersökningen varit anonym med syftet att uppnå ett så sanningsenligt utfall som möjligt. En negativ inställning till bitcoin faktiskt inte innebära att man tror att bitcoin inte kan få ett bredare användningsområde.

5.3 Negativa inställning: Samband och likheter

Majoriteten av respondenterna (59,2 procent) har en negativ inställning till bitcoin i allmänhet. På frågan om bitcoins påverkan på samhället har de flesta svarat att de tror att denna är negativ med en procentsats på 55,3. Utfallet av de båda frågorna var alltså ganska lika, vilket ökar sannolikheten för att samma personer har svarat negativt på respektive fråga. Detta då det finns ett logiskt samband mellan frågorna som förklarar det lika antalet respondenter.

Den negativa trenden fortsätter sedan på frågan om bitcoins påverkan på konsumenten. En majoritet på 60,5 procent anser att bitcoin har en negativ påverkan på konsumenten. Även här

(28)

är sannolikheten stor att det är samma personer som svarat på detta vis, återigen på grund av det logiska sambandet mellan frågorna som förklarar det lika antalet respondenter.

Mönstret fortsätter och en majoritet av respondenterna har en ”negativ” inställning till bitcoins hanteringssystem. Därmed anser dem att hanteringen av bitcoin (blockedjan) inte är tillräckligt säker. En anledning till att respondenterna har en negativ inställning till bitcoin kan bero på denna bristande tillit till dess hantering. Blockkedjan är den mest centrala grundstenen för bitcoin och en bristande tillit till den kan förklara oviljan att acceptera bitcoin som ett betalningsmedel.

Betalkort är det dominerade betalningsalternativet bland respondenterna (78,8 procent). En möjlig förklaring till varför skulle kunna vara att de som motsätter sig bitcoin är de som använder sig av betalkort. Likt merparten av frågorna är även denna förklaring spekulativ, men är oavsett en möjlig sådan och därför också nämnvärd. På samma vis är det svårt att bevisa att respondenter med en positiv inställning till bitcoin är de som använder sig av mobila betalningar. En respondent med en positiv inställning till bitcoin behöver inte vara en som använder sig av ett modernare betalningsalternativ. Däremot kan det finnas ett samband mellan dem som använder sig av mobila betalningar och personer med en positiv inställning till digitalisering och en villighet att adoptera innovativa fenomen som bitcoin.

Enligt Sveriges Riksbank är kortbetalningar det betalmedel som är vanligast i Sverige. Detta är något som stämmer överens med respondenternas svar i undersökningen, som påvisade just detta. Mobila betalningar är det främsta betalningsalternativet för 18,4 procent av respondenterna, vilket avviker från Riksbankens siffror där endast 6 procent av Sveriges befolkning använder sig av mobila betalningar som sitt främsta betalningsmedel. Kontantbetalning användes av endast 2,6 procent av respondenterna, vilket stämmer relativt bra överens med den minoritet det representerar enligt Riksbanken. Däremot visade siffrorna från riksbanken att det var lika stor del i Sverige som använde sig av kontanter och mobilbetalningar (Sveriges Riksbank 2019). Siffrorna skiljer sig troligtvis från vår undersökning då medelåldern är lägre i undersökningen jämfört med Riksbankens statistik, då cirka endast 60 procent av de som deltog i dess undersökningen var mellan 20–25 år gamla. Troligen är det yngre människor som använder sig av mobila betalningar och äldre av kontanter.

Den sista frågan undersökte om respondenterna eventuellt kunde tänka sig att köpa bitcoin där majoriteten (61,8 procent) av respondenterna svarade nej. De var alltså inte villiga att köpa. Även här genomsyrar den röda där en majoritet har en negativ inställning till bitcoin utfallet. Procenten stämmer nästan helt överens med de frågor där utfallet varit snarlikt, då närmare 60 procent har en negativ inställning. Det tidigare omnämnda sambandet styrks alltså ytterligare.

5.4 Positiv inställning: Samband och likheter

En fjärdedel av alla respondenter hade en ”positiv” inställning till bitcoin. Resultatet visar att en positiv inställning är det mest förekommande alternativet efter den negativa inställningen. En tydlig trend är att en klar majoritet tar en svagare ställning i frågorna, eftersom merparten av respondenterna håller sig till alternativen runt mitten. De neutrala.

Antalet respondenter som svarar att de har en positiv inställning är lika stor i frågorna om bitcoins påverkan på samhället och konsumenten. Detta mönster fortsätter även i frågorna om huruvida bitcoin anses hanteras på ett säkert vis samt om man kan tänka sig att använda det som