Vad gör eleverna på lektionerna i idrott och hälsa? : en observationsstudie om lektionsinnehåll och fysisk aktivitet i idrott och hälsa

(1)

Vad gör eleverna på lektionerna i idrott

och hälsa?

- en observationsstudie om lektionsinnehåll och

fysisk aktivitet i idrott och hälsa

Simon Wall

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Själständigt arbete grundnivå 135:2012

Lärarprogrammet 2010-2013

Seminariehandledare: Mia Heurlin-Norinder

Examinator: Jane Meckbach

(2)

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka elevers fysiska aktivitet under lektioner i idrott och hälsa samt att se vad lektionstiden används till. Ytterligare ett syfte är att studera sambandet mellan lektionsinnehållet och den fysiska aktiviteten.

• Hur är lektionstiden fördelad på olika kategorier av lektionsinnehåll?

• Hur stor del av lektionstiden för idrott och hälsa är eleverna måttligt till kraftigt fysiskt aktiva?

• Vilket lektionsinnehåll ger mest respektive minst fysisk aktivitet? Metod

Metoden som användes var systematisk observation. Ett observationsprotokoll utformades och användes vid observationstillfällena. En årskurs 6-9 skola valdes för genomförande av observationen. Åtta lektioner i idrott och hälsa observerades. Elevernas fysiska aktivitet och lektionsinnehåll observerades och data fördes in i observationsprotokollet.

Resultat

Resultatet visar att motoriskt innehåll var det lektionsinnehåll som upptog mest lektionstid. Av det motoriska innehållet var spel den kategori som var vanligast, kunskapsinnehåll var minst vanligt. Eleverna var måttligt till kraftigt fysiskt aktiva 43 procent av lektionstiden. Det lektionsinnehåll som gav mest måttlig till kraftig fysisk aktivitet var kategorin fysisk träning. Av det motoriska innehållet var spel den kategori som minst effektivt gav eleverna fysisk aktivitet.

Slutsats

Att motoriskt innehåll förekommer mest i undervisningen stämmer överens med

Skolinspektionens senaste rapport som visar att kunskapsområdet rörelse prioriteras. Bollspel, som ingår i kategorin spel, har varit dominerande i undervisningen i idrott och hälsa sedan lång tid tillbaka och är det än idag, enligt flera olika undersökningar. Kategorin

kunskapsinnehåll tillägnas en väldigt liten del av lektionstiden, detta trots att idrott och hälsa är ett kunskapsämne. Den observerade fysiska aktiviteten är högt i jämförelse med tidigare forskning. Det är bra att eleverna får möjlighet att röra på sig så mycket som möjligt i undervisningen, så länge undervisningen bedrivs i enlighet med kursplanen. Kategorierna fysisk träning och färdighetsträning är att föredra, framför spel, om målet är att få eleverna att vara fysiskt aktiva.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Introduktion ... 1

1.2 Bakgrund ... 2

1.2.1 Fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet ... 2

1.2.2 Skolämnets utveckling ... 2

1.2.2.3 Äldre läroplaner 1962-1980 ... 3

1.2.2.4 Läroplan för obligatoriska skolan 1994 och den nuvarande läroplanen ... 4

1.2.2.5 Lektionsinnehåll ... 4

1.2.2.6 Idrott och hälsa i dagens skola ... 4

1.3 Forskningsläge ... 5

1.3.1 SOFIT: System For Observing Fitness Instruction Time ... 5

1.3.2 Factors associated with adolescent physical activity during middle school physical education: A one-year case study ... 7

1.3.3 Physical Activity Levels in Middle and High School Physical Education: A Review . 7 1.3.4 Mätmetoder ... 8

1.4 Syfte och frågeställningar ... 9

2 Metod ... 10

2.1 Metodval... 10

2.2 Urval ... 10

2.3 Procedur ... 11

2.3.1 Kategorisering av lektionsinnehåll ... 12

2.3.2 Kategorisering av fysisk aktivitet ... 12

2.4 Pilotstudie ... 13

2.5 Observationsprotokoll ... 14

2.6 Databearbetning ... 15

2.7 Reliabilitet och validitet ... 15

2.8 Etiska aspekter ... 16

3 Resultat ... 17

3.1 Lektionsinnehåll ... 17

3.1.1 Inplanerad lektionstid ... 17

3.1.2 Lektionsinnehållets fördelning ... 18

3.1.3 Olika kategorier av motoriskt innehåll ... 19

3.2 Fysisk aktivitet ... 20

3.2.1 De fysiska aktivitetsnivåernas fördelning ... 20

3.2.2 Måttlig till kraftig fysisk aktivitet ... 21

3.3 Lektionsinnehållets påverkan på elevernas fysiska aktivitet ... 22

4 Diskussion ... 23

4.1 Inplanerad lektionstid ... 23

(4)

4.2.1 Motoriskt innehåll ... 23

4.2.2 Kunskapsinnehåll ... 25

4.2.3 Allmänt innehåll ... 25

4.3 Hur stor del av lektionstiden för idrott och hälsa är eleverna måttligt till kraftigt fysiskt aktiva? ... 25

4.4 Vilken kategori av lektionsinnehåll ger mest respektive minst fysisk aktivitet? ... 26

4.5 Metoddiskussion... 27

4.6 Slutsats ... 29

4.7 Förslag på fortsatt forskning ... 29

Käll- och litteraturförteckning ... 30

Bilaga 1 Käll- och litteratursökning Bilaga 2 Observationsprotokoll Bilaga 3 Sammanställning av insamlad data Figurförteckning Figur 1. Exempel på ifyllt observationsprotokoll ... 14

Figur 2. Lektionstidens fördelning på olika kategorier av lektionsinnehåll ... 18

Figur 3. De olika kategorierna av motoriskt innehåll ... 19

Figur 4. Elevernas fysiska aktivitetsnivåer ... 20

Figur 5. Andelen måttlig till kraftig fysisk aktivitet ... 21

Figur 6. Andelen måttlig till kraftig fysisk aktivitet för de olika kategorierna av lektionsinnehåll ... 22

(5)

1 Inledning

1.1 Introduktion

Skolämnet idrott och hälsa har sedan det infördes starkt förknippats med rörelse och fysisk aktivitet. Den första kursplanen för ämnet, som då hette gymnastik, kom 1962. I kursplanen stod det vilka aktiviteter och övningar som undervisningen skulle innehålla. Kursplanen var som en handbok där läraren kunde läsa vilket lektionsinnehåll och vilka aktiviteter som ingick i ämnet. Fokus i kursplanen låg på idrott och fysisk aktivitet. De efterföljande kursplanerna var utformade på samma sätt fram till 1994 då Läroplan för grundskolan 1994 kom. Ämnet blev ett kunskapsämne och bytte namn till idrott och hälsa. Fokus i kursplanen blev, och är än idag, att eleverna ska få kunskaper i idrott och hälsa. Den praktiska och fysiska delen

framhålls inte längre på samma sätt som den gjorde i tidigare kursplaner.

Även barn och ungdomars fysiska aktivitet har förändrats. Barn och ungdomar har blivit mer stillasittande och inaktiva på sin fritid jämfört med 1960-talet (Sandahl 2004, s.62). För många av dem tar tv-tittande, tv-spel och datorer upp en stor del av fritiden (Statens folkhälsoinstitut 2011b, s.10 ff).

Till kursplanen sett har idrottsämnet bytt riktning från ett praktiskt ämne till ett mer teoretiskt kunskapsämne men hur ser det ut i praktiken? Undersökningar visar att bollspel dominerar undervisningen i idrott och hälsa och att hälsodelen får lite utrymme i undervisningen (Skolinspektionen 2012, s.11). Mina erfarenheter av lektioner i idrott och hälsa är att en stor del av lektionstiden används till aktiviteter med fysisk aktivitet i fokus, däribland bollspel. Trots att aktiviteter som bollspel upptar stor del av undervisningen är det svårt att veta hur mycket fysisk aktivitet som eleverna får genom undervisningen i idrott och hälsa. Jag har inte hittat några svenska studier som undersöker detta.

Kursplanen för idrott och hälsa framhåller inte längre i samma utsträckning fysiska aktivitet under lektionerna samtidigt som barn och ungdomar är mindre aktiva på sin fritid. Det framstår som paradoxalt och jag vill med denna studie undersöka detta närmare. Jag kommer att studera lektionsinnehållet, elevernas fysiska aktivitet och hur de båda faktorerna påverkar varandra.

(6)

1.2 Bakgrund

1.2.1 Fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet

Regelbunden fysisk aktivitet är hälsofrämjande på flera olika sätt. Det förebygger hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, benskörhet samt vissa typer av cancer. Fysisk aktivitet ökar

koncentrationsförmågan och inlärningsförmågan, vilket är särskilt fördelaktigt när det gäller barn. Fysisk aktivitet gör det även enklare för ungdomar att hålla en normal vikt (Statens Folkhälsoinstitut 2011c, s.16ff). Det är särskilt viktigt att barn och ungdomar rör på sig och får positiva upplevelser av fysisk aktivitet så att de lägger en grund för hälsa i ett livslångt perspektiv (Welsman & Armstrong 2000, s.147).

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor i sig, inte enbart i form av frånvaro av fysisk aktivitet (Statens Folkhälsoinstitut 2011a, s.7). Fysisk inaktivitet påverkar hälsan negativt och det är den fjärde största orsaken till förtida dödsfall enligt World Health Organization, WHO (2010, s.19).

De finns olika rekommendationer gällande fysisk aktivitet, alltså hur mycket vi bör röra på oss. Statens folkhälsoinstitut rekommenderar minst 30 minuters fysisk aktivitet av minst måttlig intensitet varje dag (2012). Hälsoeffekterna ökar om intensiteten och den dagliga mängden ökar. För barn och unga finns en särskild rekommendation. För dem är

rekommendationen 60 minuter fysisk aktivitet varje dag, vilket bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. Denna timme kan delas upp under dagen (ibid).

1.2.2 Skolämnets utveckling

Läroplanen är det styrdokument som styr innehållet i skolundervisningen. Varje enskilt ämne har en kursplan där bland annat syfte, kunskapskrav och mål med ämnet är inskrivet. Den första läroplanen för svenska grundskolan kom 1962 och sedan dess har ett flertal läroplaner lanserats. Den nuvarande läroplanen började gälla förra året, 2011. De tidigare kursplanerna, som inte längre är aktuella, har med all säkerhet påverkat ämnet idrott och hälsa som vi ser det idag. Genom att studera läroplaner och kursplaner för idrottsämnet går det att få en bild av ämnets utveckling.

Skolämnet idrott och hälsa har genomgått en förändring från det att ämnet introducerades i folkskolan på 1960-talet fram till idag. Ämnet hette då gymnastik och på 80-talet blev namnet

(7)

idrott. På 90-talet bytte ämnet återigen namn, till det nuvarande namnet idrott och hälsa. Namnet på ämnet förändrades samtidigt som ämnet. Ämnet har gått från att vara praktiskt till att numera vara ett kunskapsämne, som övriga ämnen i grundskolan. Många ser däremot fortfarande ämnet som en chans för elever att få vara fysiskt aktiva och “springa av sig” (Eriksson 2005, s.100).

1.2.2.3 Äldre läroplaner 1962-1980

I Sveriges första läroplan, Läroplan för grundskolan 1962 (Lgr 62), under rubriken Mål i ämnet gymnastik framgår att:

Undervisningen i gymnastik skall tillfredsställa elevernas behov av rekreativ rörelse och medverka till deras allsidiga och harmoniska utveckling. Den skall bedrivas så, att den allmänna prestationsförmågan höjes och en ändamålsenlig arbetsteknik främjas. (Skolöverstyrelsen 1962, s.344) .

I Läroplan för grundskolan 1969 (Lgr 69) står följande:

Undervisningen i gymnastik skall ge eleverna både kunskaper i olika gymnastik- och idrottsformer och en regelbunden fysisk träning. Denna träning bör vara sådan att den utvecklar en kondition, som inte endast svarar mot skolarbetets krav utan också garanterar en fond av reservkraft. (Skolöverstyrelsen 1969, s.4)

Även i Läroplan för grundskolan 1980 finns tillfredsställelse av elevernas rörelsebehov inskriven i ämnets mål:

Undervisningen skall medverka till elevernas fysiska, psykiska och sociala utveckling samt syfta till att skapa förståelse och bestående intresse för

regelbunden kroppsrörelse som ett medel till hälsa och välbefinnande. Den skall ge alla elever möjlighet att tillfredsställa sitt rörelsebehov samt att uppleva rörelseglädje, rekreation och gemenskap. (Skolöverstyrelsen 1980, s.90) .

Exemplen ovan är hämtade från de tidigare läroplanerna som användes från 1962. Den sista läroplanen Lgr 80 var aktuell fram till dess att ersättande läroplanen tog över 1994. Innehållet från de tidigare läroplanerna som lyfts fram här är i flera fall inskrivet under mål eller syfte

(8)

med ämnet. Eleverna skulle genom idrottsämnet få regelbunden fysisk träning, förbättra sin kondition, höja prestationsförmågan och tillfredsställa sitt rörelsebehov.

1.2.2.4 Läroplan för obligatoriska skolan 1994 och den nuvarande läroplanen

I Läroplan för obligatoriska skolan 1994 (Lpo 94) samt i den nuvarande läroplanen Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) heter ämnet idrott och hälsa. Ämnet är numera ett

kunskapsämne, som de övriga skolämnena, och detta framträder tydligt i jämförelse med de tidigare läroplanerna.

I Lpo 94 och Lgr 11 används uttryck som “eleverna ska utveckla kunskaper” och “utveckla förmågor” (Skolverket 2011, s.51). Styrke- och konditionsträning finns inskrivet i det centrala innehållet i Lgr 11, men inte som ett mål eller syfte med ämnet (ibid, s.53). Tillfredsställelse av elevernas rörelsebehov finns inte inskrivet i de senare läroplanerna, det är inte längre idrottsämnets uppgift att få eleverna att ”springa av sig”.

1.2.2.5 Lektionsinnehåll

Kursplanen för idrottsämnet har utvecklats men frågan är om lektionsinnehållet har gjort det. Sandahl (2004 s.51ff) visar att förändringen från 1960-talet är liten. Sandahl presenterar en studie från 1968 där lektionstidens fördelning på kursplanens olika huvudmoment

undersöktes. Gymnastik, bollspel och friidrott var de huvudområden som upptog störst andel av lektionstiden. Tillsammans upptog de mer än tre fjärdedelar av lektionstiden för ämnet. Sandahl lyfter även fram en liknande studie som genomfördes 1984, som uppföljning på resultaten från den tidigare studien. Den visade att fördelningen av lektionsinnehåll inte hade genomgått någon större förändring. Gymnastik, bollspel och friidrott var fortfarande de mest frekvent förekommande huvudmomenten, med bollspel i topp. 2001 är bollspel den

lektionsaktivitet som är vanligast, följt av gymnastik och fysisk träning. Det har skett en förändring från det att resultaten från den första studien presenterades, men de två mest dominerande lektionsmomenten är desamma. (ibid)

1.2.2.6 Idrott och hälsa i dagens skola

Kursplanen för idrott och hälsa i Lgr 11 har tre huvudområden, rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse (Skolverket 2011, s.52). Det är dessa tre huvudområden som är det centrala innehållet i idrott och hälsa, det som undervisningen ska innehålla. Skolinspektionen

(9)

genomförde nyligen en granskning av undervisningen i idrott och hälsa i den svenska skolan som visar att fokus i undervisningen ligger på området rörelse (Skolinspektionen 2012, s.11). Hela 94 procent av lektionstiden lades på området rörelse. Bollspel och bollekar dominerar undervisningen i idrott och hälsa (ibid; Meckbach 2004, s.90; Sandell 2004, s.53). En

intressant observation är att orden boll, bollekar eller bollspel inte finns med i kursplanen för idrott och hälsa i Lgr 11.

Idrott och hälsa har precis som övriga skolämnen en timplan som ska garantera att eleverna får den utbildning som de har rätt till (Skolinspektionen 2012, s.10). Av de skolor som

granskades av Skolinspektionen var det en del skolor som inte gav eleverna den utbildningstid i ämnet som de har rätt till (ibid). Anledningarna kan vara att ombyte, duschning och transport till idrottshallen räknas in i undervisningstiden för idrott och hälsa, när det oftast inte finns någon koppling till kursplanen. Undervisningstiden används även till friluftsdagar som inte är kopplade till kursplanen. Vissa skolor planerar inte in tillräcklig undervisningstid från början (ibid, s.11).

1.3 Forskningsläge

Den första studien som tas upp i forskningsläget handlar om observationsinstrumentet SOFIT, hur det togs fram och hur det används. De efterföljande två studierna har undersökt elevers fysiska aktivitet och lektionsinnehåll under idrottslektioner. SOFIT har använts som del av metoden. Forskningsläget avslutas med en genomgång av de olika mätmetoder som har används i de olika studierna.

1.3.1 SOFIT: System For Observing Fitness Instruction Time

McKenzie m.fl. arbetade 1991 (s.195) fram ett observationsinstrument för att mäta elevers aktivitetsnivåer och möjligheter till att bli fysiskt tränade under idrottslektionerna.

Instrumentet heter “System For Observing Fitness Instruction Time”, förkortas SOFIT. SOFIT har sedan dess bearbetats och förbättrats. Senaste versionen är från 2012.

Observationer görs i tre faser (ibid, s.196 f). Den första fasen observerar fysisk aktivitet som SOFIT kategoriserar i fem nivåer, 1 = ligga ner, 2 = sitta, 3 = stå, 4 = gå och 5 =

springa/väldigt aktiv (ibid, s.197). Dessa nivåer har kopplats till hjärtfrekvens och

energiförbrukning för att se vilken fysisk ansträngning de motsvarar. Högsta nivån, nivå 5, motsvarar all fysisk aktivitet som förbrukar mer energi och som är mer ansträngande än

(10)

vanlig gång (ibid, s.196). Högsta nivån är oberoende av elevens kroppsposition. Eleven kan till exempel sitta på en träningscykel och trampa och då uppnå nivå 5, trots att eleven sitter ner (McKenzie 2012, s.8).

I andra fasen observeras lektionsinnehållet och kategoriseras in i tre huvudområden. Huvudområdena är allmänt innehåll, kunskapsinnehåll samt motoriskt innehåll (ibid, s.7). Allmänt innehåll är till exempel administration, övergångar och pauser. Den andra kategorin, kunskapsinnehåll, kan vara genomgång av regler, teknik och sociala regler. Den tredje övergripande kategorin är motoriskt innehåll. Motoriskt innehåll är i sin tur indelat i fyra kategorier: fysisk träning, färdighetsträning, spel och övrigt. Fysisk träning är aktiviteter som syftar till att förbättra styrka och kondition hos eleverna, till exempel löpning och

styrkeövningar. Färdighetsträning kan vara kastteknik och passningsövningar i bollspel. Spel är bollspel och andra lagspel. Kategorin övrigt är fysisk aktivitet som inte passar in i någon av de tre andra kategorierna för motoriskt innehåll.

Den tredje fasen observerar lärarens beteende, vad läraren gör. Lärarens beteende kategoriseras in i kategorierna: förespråkar fysisk aktivitet, förevisar fysisk aktivitet, instruerar, administrerar, observerar och övrigt (McKenzie 2012, s.7).

Dessa tre faser observeras parallellt vilket gör det möjligt att se samband mellan elevernas fysiska aktivitet, lektionsinnehåll och lärarens beteende.

Med SOFIT observeras endast en elev i taget. Inför varje observationstillfälle väljs fem elever som ska observeras ut. I en klass med mindre än 25 elever väljs elev 4, 8, 12, 16 och 20, efter den ordning eleverna anländer idrottslektionen (McKenzie 2012, s.13). I klasser med 25 elever eller fler väljs elev 5, 10, 15, 20 och 25 (ibid). Denna urvalsmetod används för att göra urvalet någorlunda slumpmässigt och jämförbart mellan studier som använder SOFIT. Endast fyra av de utvalda eleverna observeras på detta sätt och elev nummer fem används som reserv (McKenzie 2012, s.13). Reserveleven används till exempel om någon av de andra eleverna lämnar lektionen. Varken lärare eller elever vet vilka elever som har valts ut för observation.

(11)

1.3.2 Factors associated with adolescent physical activity during

middle school physical education: A one-year case study

Senne m.fl. genomförde under ett år en studie som undersökte elevers fysiska aktivitet (2009, s.295). Studien genomfördes på en skola i USA och syftet med studien var att undersöka vad som påverkar elevers fysiska aktivitet under idrottslektioner (ibid). De klasser som deltog i studien var i årskurs 6-8. Metoden som användes var systematisk observation samt insamling av data med hjälp av stegräknare (ibid s.297). Vid observationerna användes

observationsinstrumentet SOFIT.

Studiens resultat visar att eleverna var måttligt till kraftigt fysiskt aktiva 32,5 procent av lektionstiden (Senne et al. 2009, s.303). 20 procent av lektionstiden var eleverna på fysisk aktivitetsnivå 4 och 12,5 % av lektionstiden var de på nivå 5 (ibid). Den fysiska aktiviteten mättes även med hjälp av stegräknare och genomsnittsantalet steg per lektion var 1542. Genomsnittsantalet steg på lektionerna varierade dock mycket, lägsta genomsnittet var 520 och högsta var 2676 (ibid).

Resultatet visar även att 48 procent av lektionstiden användes till motoriskt innehåll; spel (20 %), fysisk träning (20 %), färdighetsträning (7 %) och övrigt (1 %) (Senne et al. 2009, s.303). Den resterande lektionstiden användes till administration och kunskapsinnehåll som upptog cirka 26 procent vardera. De kategorier av lektionsinnehåll som gav mest måttlig till kraftig fysisk aktivitet var kategorierna fysisk träning, färdighetsträning och spel, i den ordningen (ibid, s.304).

1.3.3 Physical Activity Levels in Middle and High School Physical

Education: A Review

Fairclough och Stratton genomförde 2005 en genomgång av 40 olika studier där elevernas fysiska aktivitet studerats. I studierna som ingick i genomgången användes olika metoder för att observera och mäta elevernas fysiska aktivitet. Metoderna som användes var mätning av puls med pulsmätare, mätning av rörelse med accelerometer samt systematisk observation (Fairclough & Stratton 2005, s.219). SOFIT användes som observationsinstrument i observationsstudier. De flesta studierna använde en av metoderna medan några använde en kombination av två metoder (ibid). Eftersom att resultaten från de olika studierna mätte olika dimensioner av fysisk aktivitet anpassades resultaten till en och samma skala. Fairclough och

(12)

Stratton räknade ut hur stor del av lektionerna eleverna i genomsnitt var upptagna i “moderate-to-vigorous physical activity” (MVPA) det vill säga måttlig till kraftig fysisk aktivitet. Det sammanlagda resultatet från studierna visade att eleverna var måttligt till kraftigt fysisk aktiva 27 procent till 47 procent av lektionstiden (ibid s.227). Det

lektionsinnehåll som gav mest fysisk aktivitet i de studier som ingick var fysisk träning och spel (ibid s.223).

1.3.4 Mätmetoder

Tidigare forskning har använt olika metoder för att studera fysisk aktivitet. De metoder som har använts är pulsmätning med hjälp av pulsband, mätning av rörelse med hjälp av

accelerometer samt observation. En del studier har använt en kombination av två metoder, till exempel mätning av rörelse med stegräknare samt observation. Metoderna har sina fördelar respektive nackdelar och det är viktigt att ha i åtanke vid valet av metod.

Pulsmätning med pulsband mäter hjärtfrekvensen hos försökspersonen. Med den insamlade mätdatan går det sedan att uppskatta försökspersonens ansträngningsnivå. Hjärtfrekvensen påverkas dock inte enbart av fysisk aktivitet utan även av psykiska faktorer. Nervositet och stress kan påverka hjärtfrekvensen så att den blir högre än normalt. Redelius (2004, s.155) visar att elever kan känna sig utsatta och uppleva stress under idrottslektionerna. Sådana känslor kan höja försökspersonernas puls och således påverkar mätresultatet. Denna mätmetod förlitar sig på mätutrustning som kan ha en felmarginal som även den påverkar mätresultatet. Det kan även bli bortfall om en pulsmätare inte registrerar försökspersonens puls under hela mätperioden.

En accelerometer mäter rörelse hos försökspersonen. Den typ av accelerometer som mest frekvent användes i de studier som jag har studerat är stegräknare. Stegräknaren fästs vanligtvis vid höften, byxlinningen, och räknar antalet steg som försökspersonen tar. Mätdatan från stegräknaren påverkas inte av elevens upplevelse eller inställning till

aktiviteten. Ett problem med denna metod är att inte all rörelse och fysisk aktivitet registreras. En stegräknare registrerar till exempel inte armrörelser, vilket kan ge ett missvisande resultat när man undersöker fysisk aktivitet och fysisk ansträngning. De data som fås fram vid användning av stegräknare visar inte den fysiska intensiteten och inte heller den fysiska ansträngningens längd, vilket en pulsmätare kan göra (Fairclough & Stratton 2005, s.243).

(13)

Observation som metod innebär att försökspersonerna och deras beteende observeras och registreras. Vid observation används vanligtvis ett observationsprotokoll där data förs in. I de studier som presenteras i forskningsläget har systematisk observation används. Det innebär att observationsprotokollet har färdiga kolumner och kategorier där observationsdata förs in. Vid systematisk observation är det viktigt att observationsprotokollet är genomarbetat och testat i pilotstudie för att observation ska gå att genomföra på att korrekt sätt. Vid observation uppskattas elevernas fysiska aktivitet och förs in i observationsprotokollet. Till skillnad från de övriga metoderna används inga mätinstrument för att mäta försökspersonens fysiska aktivitet. Som observatör uppskattar man vilken fysisk aktivitetsnivå som försökspersonen uppnår, vilket kan vara mindre exakt än med mätinstrument. En fördel med observation som mätmetod är att det går att observera andra faktorer som lektionsinnehåll och lärarens beteende, vilket görs i SOFIT.

Samtliga metoder kan göra att eleverna rör på sig extra mycket under försöksperioden. Senne m.fl. (2010, s.301) inledde sin studie med två veckor då eleverna fick bekanta sig med

mätinstrumenten för att minimera risken för att eleverna rörde sig extra mycket på grund av studien. Vid observation är det önskvärt att observatören finns i miljön så pass länge att den blir en del av den (Hassmén & Hassmén 2008, s.265).

1.4 Syfte och frågeställningar

• Vilken kategori av lektionsinnehåll ger mest respektive minst fysisk aktivitet?

(14)

2 Metod

2.1 Metodval

Med metoder som enkät och intervju kan det vara svårt att besvara syftet och frågeställningar då resultatet som framkommer är individernas tolkning och uppfattning i ämnet. Jag tror att lärare och elever inte har så bra koll på hur stor andel fysisk aktivitet som förekommer under idrottslektionerna. Lärare i idrott och hälsa som jag har talat med inför genomförandet av studien tycker att 30 procent fysisk aktivitet låter lite, trots att forskningen har visat att det är en rimlig andel. Det indikerar att lärare eventuellt överskattar mängden fysisk aktivitet som eleverna är upptagna i under undervisningen.

Med observation som metod kan elevernas fysiska aktivitet och lektionsinnehållet observeras från sidan av och det är möjligt att registrera det som faktiskt sker (Einarsson & Hammar 2002, s. 23). Detta är observationsmetodens styrka. Däremot så kan själva närvaron av observatören påverka resultatet (Hassmén & Hassmén 2008, s. 265). Med observation kan studiens syfte och samtliga frågeställningar besvaras. Observation är den metod som används i denna studie. En kombination av metoderna observation och pulsmätning, eller stegräknare, hade även varit lämplig. Det är dock svårt att genomföra observationerna och dessa mätningar ensam då det krävs mycket förberedelse med både observationsprotokoll och mätinstrument inför varje observationstillfälle. Mätinstrumenten som används ska läsas av och kalibreras före och efter varje observationstillfälle. Observationen som genomförs i denna studie är baserad på SOFIT och använder bland annat samma kategorier för lektionsinnehåll, samma fysiska aktivitetsnivåer och samma metod för att välja ut elever.

2.2 Urval

Tidigare forskning, som tas upp i forskningsläget, har framför allt genomförts i amerikanska elementary school och middle school. Det motsvarar våra svenska årskurser 1-5 respektive årskurser 6-8. Grundskolan i Sverige omfattar årskurserna 1-9 och motsvarar då amerikanska elementary och middle school. För att kunna jämföra resultatet från denna studie med tidigare forskning är det fördelaktigt om studien är genomförd med elever i ungefär samma ålder. Urvalet av elever för denna studie är därför inriktad på grundskolan. En ytterligare anledning till att använda grundskolan är att de svenska läroplaner som presenteras i bakgrunden, från 1962 och framåt, omfattar grundskolan.

(15)

En skola med årskurserna 6-9 kontaktades och tillfrågades om medverkan i studien. Skolan ligger norr om Stockholm och valdes eftersom att den ligger i mitt närområde. Skolan har fyra lärare som undervisar i idrott och hälsa och jag observerade lektioner med tre av dem.

Lektionerna som observerades genomfördes samtliga i idrottshall eller gymnastiksal. Teoretiska lektioner i teorisal observerades inte i studien. Samtliga årskurser observerades, alltså årskurserna 6, 7, 8 och 9. Totalt observerades åtta olika 60-minuterslektioner.

De elever som observerades valdes ut enligt metoden för SOFIT, se forskningsläget. Varken läraren och eleverna visste om vilka elever som observerades.

2.3 Procedur

Efter att skolan gett sitt medgivande till medverkan i studien genomfördes ett besök på skolan där studiens syfte och upplägg presenterades för de lärarna på skolan so undervisade i idrott och hälsa. Detta gjordes veckan innan observationerna genomfördes. Under denna vecka genomfördes även en pilotstudie för att prova metoden och observationsprotokollet. Mer information om pilotstudien kommer längre fram.

Före de lektioner som observerades frågade jag läraren vilken årskurs eleverna går i samt hur många elever som går i klassen. Antalet elever i klassen är viktigt eftersom att det påverkar vilka elever som väljs för observation. I idrottshallen satt jag på en bänk längs någon av väggarna. När eleverna anlände till lektionen valdes fem av dem ut, i enlighet med SOFIT. Det är dessa elever som observeras under lektionen.

I början av lektionen presenterade jag mig för eleverna. Vid några tillfällen presenterade läraren mig för klassen och i några fall startade läraren lektionen utan att presentera mig. I de fall då jag presenterades för eleverna fick de veta att jag är lärarstudent som sitter vid sidan av och observerar lektionen. Eleverna fick inte veta mer ingående vad jag observerade.

Observationen påbörjades när eleverna är på plats och läraren sätter igång lektionen. Då startar även tidtagningen. Tidtagningen användes under observationen för att veta när data ska föras in i protokollet samt när nästa elev ska observeras. Eftersom att tidtagningen startar först när läraren sätter igång lektionen kan längden på observationen variera beroende på

lektionens start- och sluttid.

(16)

Den första av de utvalda eleverna observerades den första halvminuten. Dessa halvminuter benämns observationssekvenser. Under den observationssekvensen uppskattades elevens fysiska aktivitet och lektionsinnehållet som klassen var upptagen i kategoriseras. Data fördes in i observationsprotokollet. När det hade gått en halvminut och all data är införd

observerades nästa elev. Så fortsatte det under resten av observationen. Endast fyra av de fem utvalda eleverna observerades på detta sätt. Den femte eleven används som reserv.

Elevernas fysiska aktivitet kategoriserades i fem olika nivåer och fördes in i

observationsprotokollet som en siffra, 1-5. Lektionsinnehållet kategoriserades i olika kategorier och fördes in i form av en bokstav.

Observationen fortsatte till dess att läraren avslutade lektionen. Då stoppades även tidtagaruret. Eftersom att observationssekvenserna är en halvminut långa går det enkelt i efterhand att räkna ut hur lång observationen, och således lektionen, var. Samtliga observationer genomfördes på detta sätt.

2.3.1 Kategorisering av lektionsinnehåll

Vid observation av lektionsinnehåll observeras det lektionsinnehåll som större delen av klassen är upptagna i. Det innebär att det lektionsinnehåll som mer än hälften av eleverna är upptagna i är den som antecknas. Om till exempel 15 av 20 elever i en klass elever spelar fotboll och de resterande fem eleverna hoppar hopprep så är det kategorin spel som antecknas. Observationssekvenserna är 30 sekunder vilket innebär att det kan förekomma fler än ett lektionsinnehåll under samma sekvens. Den kategori av lektionsinnehåll som upptar störst andel tid av observationssekvensen är den som antecknas. Om lektionsinnehållet till exempel är fysisk träning under 20 sekunder och allmänt innehåll under 10 sekunder antecknas fysisk träning för den observationssekvensen.

2.3.2 Kategorisering av fysisk aktivitet

Den fysiska aktiviteten observeras endast för den eleven som observeras under den aktuella observationssekvensen. Om den eleven sitter ner och resten av klassen springer runt blir aktivitetsnivån som skrivs ner en tvåa, alltså att eleven sitter ner. Ingen hänsyn tas till övriga elever än den elev som observeras.

(17)

Observationssekvenserna är 30 sekunder långa vilket innebär att en elev kan befinna sig på flera fysiska aktivitetsnivåer under en observationssekvens. På samma sätt kan

lektionsinnehållet skifta under en observationssekvens. I de flesta fall befinner sig eleven på en och samma fysiska aktivitetsnivå större delen observationssekvensen. Det är då den nivån som antecknas. Om det skulle vara så att eleven befinner sig på två aktivitetsnivåer under en exakt lika lång tid under en observationssekvens så antecknas den högre nivån.

2.4 Pilotstudie

Inför de första observationerna som ingick i studien genomfördes en pilotstudie. Syftet med pilotstudien var att testa om observationen gick att genomföra som planerat samt att

undersöka om observationsprotokollet behövde revideras. Den största frågan inför

pilotstudien var om observationssekvenserna skulle vara 60 eller 30 sekunder. Fördelen med 60-sekunderssekvenser är att det finns gott om tid att beskriva och analysera det som

observeras. Nackdelen är att sekvenserna blir så pass långa att det kan vara svårt att sätta endast ett värde på elevens fysiska aktivitetsnivå, samma sak gäller för lektionsinnehållet. Vilken aktivitetsnivå blir det om eleven sitter ner 30 sekunder och sedan springer 30 sekunder under den sekvensen? Med 30-sekunderssekvenser blir detta ett mindre problem eftersom att observationssekvensen är hälften så lång. Däremot kräver det mer av observatören då han ska hitta rätt elev, observera den fysiska aktivitetsnivån, observera lektionsinnehållet och slutligen anteckna det i observationsprotokollet under 30 sekunder. Pilotstudien genomfördes vid ett lektionstillfälle veckan innan de övriga observationerna. Slutsatsen av pilotstudien var att 30-sekunderssekvenser blev att föredra i denna studie. Det som ska observeras och antecknas hinns med under den tidsperioden och sekvensen är så pass kort att det går att sätta ett värde på elevens fysiska aktivitet och lektionsinnehållet. Pilotstudien ledde även till att

observationsprotokollet reviderades. I observationsprotokollet reviderades försättsbladet där allmän information som datum, årskurs på eleverna, lektionslängd och beskrivning av de elever som observeras. På försättsbladet skrevs även de fysiska aktivitetsnivåerna,

lektionsinnehållets kategorier samt urvalet av elever in. De skrevs in för att kunna användas som minneslista under observationerna.

(18)

2.5 Observationsprotokoll

Vid samtliga observationer används ett observationsprotokoll. I det förs data från observationerna in. Anteckningar och kommentarer kan även föras in i protokollet.

Observationsprotokollet är baserat på SOFIT och anpassat till denna studie (McKenzie 2012, s.32). Observationsprotokollet för denna studie finns bifogad som bilaga 2.

Högst upp i observationsprotokollet förs allmän information in. Det är datum, årskurs på klassen som observeras samt lektionslängd. Eleverna som ska observeras beskrivs för att kunna komma ihåg och känna igen dem under observationen. Detaljer som kännetecknar eleverna förs in i observationsprotokollet. Det kan tillexempel vara kön, hårfärg och färg på kläder.

I kolumnen Fysisk aktivitetsnivå förs ett värde mellan 1-5 in. I kolumnen Lektionsinnehåll skrivs en bokstav. Bokstäverna är allmänt innehåll (A), kunskapsinnehåll (K), fysisk träning (T), färdighetsträning (F), spel (S) och övrigt (Ö). Under Kommentar/fritext kan kommentarer skrivas.

Figur 1. Exempel på ifyllt observationsprotokoll

(19)

Här visas ett exempel på hur observationsprotokollet kan fyllas i och en förklaring följer. Under den första observationssekvensen är det samling och eleven som observeras sitter ner. Den fysiska aktivitetsnivån för eleven är 2 och lektionsinnehållet är A, det vill säga allmänt innehåll. Vid nästa observationssekvens observeras nästa elev, som också sitter ner.

Lektionsinnehållet är detsamma som tidigare. Därefter, observationssekvens tre, går läraren igenom instruktioner för uppvärmningen. Eleven sitter fortfarande ner men innehållet kategoriseras som kunskapsinnehåll (K). Under observationssekvens fyra är det fortfarande genomgång men den observerade eleven står nu upp. Det markeras med fysisk aktivitetsnivå 3. Observationssekvenserna fem till sju är det uppvärmning i form av jogging. Eleven uppnår fysisk aktivitetsnivå 5 och lektionsinnehållet kategoriseras som fysisk träning (T).

Observationssekvens åtta är det samma innehåll men eleven uppnår nu fysisk aktivitetsnivå 4. I detta exempel har de fyra eleverna, som observeras, observerats två gånger vardera.

2.6 Databearbetning

Efter det att samtliga observationer var genomförda sammanställdes all insamlad data. Detta gjordes i en tabell eftersom att det då går att studera sambandet mellan lektionsinnehåll och fysisk aktivitet. Tabellerna finns i bilaga 3. Utifrån tabellerna skapades sedan diagram med hjälp av Microsoft Excel. Dessa diagram presenteras i resultatdelen.

2.7 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet handlar till stor del om upprepbarhet (Hassmén & Hassmén 2008, s.122). En hög reliabilitet får man om två observationer som sker tätt efter varandra ger samma resultat (ibid). Denna studie använder sig av systematisk observation med ett strukturerat

observationsprotokoll. Observationsprotokollet och metoden som använts är baserad SOFIT som är ett beprövat observationsinstrument. I jämförelse med en mer fri observationsstudie med ett mindre strukturerat observationsprotokoll är denna studie lättare att upprepa med samma resultat. Reliabiliteten hade blivit högre om observationen hade kompletterats med något mätinstrument, till exempel pulsmätare eller stegräknare.

Hög validitet innebär att undersökningen verkligen studerar det som är intressant för studien (Hassmén & Hassmén 2008, s.122). Syftet med observationsstudien är att undersöka elevers fysiska aktivitet och lektionsinnehållet. Observation som metod för att observera fysisk aktivitet är inte lika exakt som att till exempel mäta försökspersonens puls. De fysiska aktivitetsnivåerna som ingår i SOFIT, samt i denna studie, är utformade och testade för att se

(20)

vilken puls och energiförbrukning som varje nivå motsvarar (McKenzie et al. 1991 s.197). Det innebär att det går att få ett värde för elevens puls och energiförbrukning genom enbart observation. Det innebär att det går att göra en uppskattning av elevens fysiska aktivitet och fysiska ansträngning genom observation. För att studera lektionsinnehåll är observation en lämplig metod. Observation undersöker det som verkligen sker, vilket bör ge hög validitet för denna studie.

2.8 Etiska aspekter

Eftersom att denna observationsstudie observerade andra människor så finns det etiska aspekter att ta hänsyn till. De finns till för att skydda de individer som ingår i studien (Hassmén & Hassmén 2008, s. 389). Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet, som inte längre existerar hade fyra krav som forskningen skulle ta hänsyn till. Dessa var: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet (ibid, s.391). Det är dessa fyra krav som jag har arbetat efter i denna studie. Inför observationerna informerades

medverkande personal om studien. De fick ta del av studiens syfte och metod. De informeras om observationernas procedur och hur den insamlade datan skulle användas. Skolan och de medverkande lärarnas namn är konfidentiella och publiceras inte. Som observatör behöver jag, i denna studie, inte ta del av någon information om individuella elever. Eleverna som ingår i studien är anonyma och eventuell information som jag får om dem behandlas konfidentiellt.

(21)

3 Resultat

Resultaten som presenteras är baserad på den tabell med sammanställd data som finns som bilaga 3. Utifrån den sammanställningen har diagram skapats och procentsatser räknats ut. Antalet lektioner som observerades var åtta och antalet elever som observerades per lektion var fyra. Nedan redovisas de resultat som är intressanta avseende syfte och frågeställningar med denna studie.

3.1 Lektionsinnehåll

3.1.1 Inplanerad lektionstid

Av den inplanerade lektionstiden för idrott och hälsa utnyttjas 90 procent av den i

undervisningen. Det innebär att på en 60-minuterslektion användes i genomsnitt 54 minuter av den inplanerade lektionstiden. De resterande sex minuterna utnyttjades inte. Anledningarna till detta, som observerades, var att lektionenerna antingen startade sent eller slutade i förtid. Det var i vissa fall en kombination av båda.

I resultatredovisningen som följer har enbart den data som observerats används, det innebär att enbart den utnyttjade lektionstiden redovisas.

(22)

3.1.2 Lektionsinnehållets fördelning

Lektionsinnehållet som observerades kategoriserades i tre huvudkategorier: allmänt innehåll, kunskapsinnehåll och motoriskt innehåll.

Exempel på allmänt innehåll som observerades var: samling, lagindelning, paus samt fram- och bortplockning av materiel. Kunskapsinnehåll som observerades var till exempel

genomgång av regler, demonstration av styrkeövningar, teknikgenomgång och demonstration av volleybollslag. Motoriskt innehåll är indelat i kategorierna fysisk träning,

färdighetsträning, spel och övrigt. Exempel från dessa kategorier finns i nästa avsnitt där motoriskt innehåll presenteras ytterligare.

29% 14% 57%

Lektionstidens fördelning på olika kategorier

av lektionsinnehåll, n=8

Allmänt innehåll Kunskapsinnehåll Motoriskt innehåll

Figur 2. Lektionstidens fördelning på olika kategorier av lektionsinnehåll

Motoriskt innehåll var den kategori av lektionsinnehåll som var klart dominerande under de lektioner som observerades. Motoriskt innehåll upptog mer än hälften av lektionstiden, allmänt innehåll upptog en knapp tredjedel av lektionstiden medan kunskapsinnehåll upptog mindre än en femtedel av lektionstiden.

(23)

3.1.3 Olika kategorier av motoriskt innehåll

Motoriskt innehåll observerades i fyra olika kategorier: fysisk träning, färdighetsträning, spel och övrigt. Diagrammet nedan visar hur tiden för det motoriska innehållet var fördelat på de olika kategorierna. 26% 10% 55% 9%

De olika kategorierna av motoriskt innehåll,

n = 8

Fysisk träning Färdighetsträning Spel Övrigt

Figur 3. De olika kategorierna av motoriskt innehåll

Av det motoriska innehållet är spel den kategori som dominerar. Spel upptog mer än hälften av det motoriska innehållet, mer än de tre övriga kategorierna tillsammans. Fysisk träning var den andra stora kategorin inom motoriskt innehåll. Den upptog en knapp tredjedel av tiden för det motoriska innehållet.

Fysisk träning som observerades var bland annat uppvärmning i form av jogging, kullekar, styrkeövningar och yoga. Färdighetsträning som observerades var träning av volleybollslag och löpträning. Exempel på aktiviteter som observerades inom kategorin spel var badminton, innebandy och andra bollspel.

Kategorin övrigt användes för motoriskt innehåll som inte passade in i någon av de övriga kategorierna. Exempel på detta var stretching, massage och avslappning.

(24)

3.2 Fysisk aktivitet

Elevernas fysiska aktivitet delades in i fem olika aktivitetsnivåer. Nivå 1 är att eleven ligger ner, nivå 2 att eleven sitter ner, nivå 3 att eleven står upp, nivå 4 att eleven går och nivå 5 är en fysisk ansträngning som förbrukar mer energi och är mer ansträngande än vanlig gång. 3.2.1 De fysiska aktivitetsnivåernas fördelning

3% 26% 27% 22% 22%

Elevernas fysiska aktivitetsnivåer, n = 4

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5

Figur 4. Elevernas fysiska aktivitetsnivåer

Diagrammet visar vilka aktivitetsnivåer som eleverna befann sig i under den observerade lektionstiden. Fyra nivåer som är ungefär lika stora är nivåerna 2, 3, 4 och 5. De motsvarar alla ungefär en varsin fjärdedel av lektionstiden. Den nivå som skiljer sig från de andra är nivå 1, alltså att eleven ligger ner. De aktiviteter där eleverna låg ner var till exempel massage och avslappning.

(25)

3.2.2 Måttlig till kraftig fysisk aktivitet

Diagrammet nedan visar andelen måttlig till kraftigt fysisk aktivitet under lektionerna i idrott och hälsa. Nivåerna 4 och 5 räknas som måttlig till kraftigt fysisk aktivitet.

57% 43%

Andelen måttlig till kraftig fysisk aktivitet, n =

4

Fysisk inaktivitet (nivå 1‐3) Måttlig till kraftig fysisk aktivitet (nivå 4‐5)

Figur 5. Andelen måttlig till kraftig fysisk aktivitet

Diagrammet ovan visar att eleverna var måttligt till kraftigt fysisk aktiva 43 procent av lektionstiden. Övrig tid låg, satt eller stod eleverna och var således fysiskt inaktiva.

I det föregående diagrammet fick nivå 4 och nivå 5 22 procent vardera och således 44 procent tillsammans. I båda diagrammen används samma data och skillnaden mellan diagrammen beror på avrundningen. Procentsatserna blir annorlunda då fler kategorier används. 43 procent är det värde som används för att beskriva andelen måttlig till kraftig fysisk aktivitet.

(26)

3.3 Lektionsinnehållets påverkan på elevernas fysiska aktivitet

Observation av fysisk aktivitet och lektionsinnehåll genomfördes parallellt vilket innebär att det går att se vilka aktiviteter som gav mest respektive minst fysisk aktivitet.

23% 0% 89% 76% 60% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Andelen måttlig till kraftig fysisk aktivitet för

de olika kategorierna av lektionsinnehåll, n =

8

Figur 6. Andelen måttlig till kraftig fysisk aktivitet för de olika kategorierna av lektionsinnehåll

I stapeldiagrammet visas hur stor del av de olika kategorierna för lektionsinnehåll som eleverna var måttligt till kraftigt fysiskt aktiva. Ju högre procent en kategori har desto högre andel måttlig till kraftig fysisk aktivitet gav den kategori av lektionsinnehåll. En hög

procenthalt innebär att lektionsinnehållet var effektivt när det handlar om att eleverna ska vara fysiskt aktiva.

Allmänt innehåll, som utgjorde cirka en tredjedel av allt lektionsinnehåll, gav eleverna måttlig till kraftig fysisk aktivitet 23 procent av tiden. Spel gav eleverna måttlig till kraftig fysisk aktivitet knappt två tredjedelar av tiden. Färdighetsträning gav en större andel, 76 procent. Fysisk träning var den kategori som gav allra störst andel måttlig till kraftig fysisk aktivitet för eleverna, 89 procent. Kunskapsinnehåll och övrigt motoriskt innehåll gav så lite måttlig till kraftig fysisk aktivitet att det inte syns på diagrammet, mindre än 1 procent.

(27)

4 Diskussion

Syftet med studien var att undersöka elevers fysiska aktivitet under lektioner i idrott och hälsa samt att se vad lektionstiden används till. Ytterligare ett syfte var att studera sambandet mellan lektionsinnehållet och den fysiska aktiviteten. Första delen av diskussionen utgår från frågeställningarna som utgör huvudrubrikerna. Efter frågeställningarna diskuteras metoden och därefter presenteras slutsats samt förslag på fortsatt forskning.

4.1 Inplanerad lektionstid

Den tidigare forskning, som har redovisats i denna studie, har inte studerat hur stor del av den inplanerade lektionstiden i idrott och hälsa som har utnyttjats. Jag valde att även mäta det för att skapa en helhetsbild av ämnesinnehållet i idrott och hälsa. Av den inplanerade

lektionstiden i idrott och hälsa utnyttjades i genomsnitt 90 procent av lektionstiden. Bortfallet berodde på att lektioner startade sent eller slutade tidigt. En tiondel av den inplanerade

lektionstiden för idrott och hälsa användes således inte i undervisningen. Det blir i praktiken inte mycket tid som går bort och enligt min erfarenhet är det inte heller ovanligt att det ser ut på det sättet. På en 60-minuterslektion föll i snitt sex minuter bort, till exempel tre minuter i början av lektionen och tre minuter i slutet av lektionen. Det är, enligt mig, klart godkänt. Som lärare är det svårt att utnyttja hela lektionstiden varje gång. Ett bortfall på i genomsnitt några minuter per lektion är inte så mycket.

4.2 Hur är lektionstiden fördelad på olika kategorier av

lektionsinnehåll?

Resultatet från observationerna visar att motoriskt innehåll upptog majoriteten av lektionsinnehållet (57 %). Allmänt innehåll upptog 29 procent och kunskapsinnehåll 14 procent.

4.2.1 Motoriskt innehåll

Motoriskt innehåll, som var den kategori av lektionsinnehåll som upptog mest lektionstid i min studie, har varit dominerande även i tidigare forskning. Bland annat i den undersökning som Skolinspektionen har gjort (Skolinspektionen 2012, s.11). Motoriskt innehåll upptog i min studie 57 procent av lektionstiden, jämfört med den något lägre andelen, 48 procent i studien av Senne m.fl. (2009, s.303). Det finns inte stöd i kursplanen för idrott och hälsa för att motoriskt innehåll ska dominera undervisningen i idrott och hälsa, snarare tvärtom. I den

(28)

nuvarande kursplanen finns tre områden som undervisningen i idrott och hälsa ska innehålla, områdena är rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse (Skolverket 2011, s.52). Skolinspektionens undersökning visade att så mycket som 94 procent av undervisningstiden lades på området rörelse (2012, s.11). Området rörelse i kursplanen består av aktiviteter som i min studie benämns motoriskt innehåll. Jag tror att en anledning till att rörelse och motoriskt innehåll får så mycket utrymme på lektionerna kan vara många lärare i idrott och hälsa är utbildade enligt äldre läroplaner. De lärare som arbetar i skolorna är i ”bästa” fall utbildade enligt den förra läroplanen, Lpo 94, och i ”värsta” fall utbildade enligt läroplaner från 60-talet. Fram till och med Lpo 94 låg fokus i undervisningen på fysisk aktivitet och att många lärare är uppvuxna och utbildade enligt tidigare läroplaner tror jag påverkar undervisningen i dagens skola.

Motoriskt innehåll är i denna studie indelat i kategorier som observerades var för sig. Den kategori av motoriskt innehåll som upptog mest lektionstid var spel. Spel upptog drygt hälften av det motoriska innehållet (55 %). Den andra stora kategorin var fysisk träning som upptog en fjärdedel av tiden (26 %). Färdighetsträning och övrigt upptog 10 procent respektive 9 procent av det motoriska innehållet. Senne m.fl. presenterade i sin studie de olika kategorierna av motoriskt lektionsinnehåll var för sig, tillsammans med övrigt lektionsinnehåll (2009, s.303). Det gör att procentsatserna behöver räknas om för att vara jämförbara med mitt resultat. Spel upptog då 42 procent av det motoriska innehållet, fysisk träning 40 procent, färdighetsträning 15 procent och övrigt motoriskt innehåll 3 procent (ibid). Ordningen på de olika kategorierna för motoriskt lektionsinnehåll är samma som i min. Den största skillnaden mellan studierna är att spel upptog en större del av det motoriska innehållet i min studie. Fysisk träning upptog en mindre andel i min studie. Detta fenomen syns inte enbart i min studie. Bollspel är en av de vanligaste aktiviteterna i undervisning i idrott och hälsa i svenska skolan enligt Skolinspektionens senaste granskning (2012, s.11f). Historiskt sett har bollspel varit en av de mest dominerande aktiviteterna ända sedan 1960-talet (Sandahl 2004, s.51ff). Bollspel har även varit ett av huvudmomenten i gymnastik- och idrottsundervisningen i läroplanerna Lgr 62, Lgr 69 och Lgr 80 (Skolöverstyrelsen 1962, s.345; 1969, s.8; 1980, s.92f). Det visar att bollspel har en stark tradition inom undervisningen här i Sverige. Studien av Senne m.fl. är, till skillnad från min studie, genomförd i USA. Det är möjligt att skillnaden i andelen spel i undervisningen beror så vår svenska tradition och förkärlek till bollspel.

(29)

4.2.2 Kunskapsinnehåll

Kunskapsinnehåll i min undersökning upptog ungefär hälften så mycket lektionstid som i studien av Senne m.fl, 14 procent mot 26 procent (Senne et al. 2009, s.303). Det är en mycket liten del av lektionsinnehållet. Det är märkligt då idrott och hälsa är ett kunskapsämne precis som övriga skolämnen. Kunskapsinnehåll i undervisningen i idrott och hälsa kan vara helt teoretiska moment där till exempel hälsa och livsstil diskuteras. Det kan även vävas in i de mer fysiska kategorierna av lektionsinnehållet. Kunskapsinnehåll i praktisk undervisning i idrott och hälsa kan vara att inför en aktivitet gå igenom varför aktiviteten genomförs och hur den kan påverka elevens hälsa och förmåga positivt. Det skulle kunna låta så här:

Nu ska vi spela innebandy. Innebandy är bra för att man springer mycket och tränar upp konditionen. Dessutom kan man utveckla sin motorik och koordination när man dribblar bollen med klubban. Rumsuppfattning och samarbetsförmåga utvecklas även eftersom att man måste hålla kolla på sina medspelare och kommunicera med dem.

Detta är ett fiktivt exempel men så skulle det kunna låta, enligt mig. Under mina

observationer undervisade lärare på detta sätt, men det var sällsynt. En sådan genomgång inför en aktivitet kan motivera eleverna och göra att de är mer aktiva på lektionerna i idrott och hälsa.

4.2.3 Allmänt innehåll

Allmänt innehåll är lektionsinnehåll som egentligen inte har med själva undervisningen att göra. Det kan vara samlingar, lagindelning, paus och administration. Som jag ser det är det önskvärt att denna kategori av lektionsinnehåll upptar så lite lektionstid som möjligt och att fokus istället läggs på kunskapsinnehåll och motoriskt innehåll. I min studie upptog allmänt innehåll 29 procent av lektionsinnehållet och i tidigare forskning upptog den i stort sett lika stor del (Senne et al. 2009, s.303). Det är svårt att värdera om den andelen är onödigt hög eller inte.

4.3 Hur stor del av lektionstiden för idrott och hälsa är eleverna

måttligt till kraftigt fysiskt aktiva?

Resultatet från min observationsstudie visar att eleverna är måttligt till kraftigt fysiskt aktiva 43 procent av lektionstiden i idrott och hälsa. Studien av Senne m.fl. visade att eleverna var

(30)

fysiskt aktiva 32,5 procent av lektionstiden (Senne et al. 2009, s.303). I jämförelse med Senne m.fl. så är resultatet från min studie cirka 10 procentenheter högre. Resultatet från Fairclough och Strattons genomgång av 40 studier visade att eleverna var måttligt till kraftigt fysisk aktiva 27 procent till 47 procent av lektionstiden (2005, s.227). Resultatet från min studie hamnar inom det spannet, i den övre delen. I jämförelse med tidigare forskning ligger resultatet från min studie högt. När det gäller mängden fysisk aktivitet i undervisningen i idrott och hälsa finns det egentligen inga rätt eller fel. Kursplanen styr inte hur mycket fysisk aktivitet som lektionerna ska innehålla. Rent krasst skulle en lärare kunna undervisa i idrott och hälsa med en mycket liten andel fysisk aktivitet och ändå arbeta helt enligt kursplanen. Med tanke på att det inte finns några krav eller egentliga riktlinjer för mängden fysisk

aktivitet anser jag att måttlig till kraftig fysisk aktivitet knappt hälften av lektionstiden är bra, så länge undervisningen sker enligt kursplanen.

Den nordiska rekommendationen för fysisk aktivitet för barn och ungdomar är 60 minuter måttlig till hård fysisk aktivitet varje dag (Statens Folkhälsoinstitut 2012). De lektioner som jag observerade var alla 60 minuter långa och eleverna var måttligt till kraftigt fysiskt aktiva i genomsnitt 43 procent av den tiden, det vill säga drygt 25 minuter. Det innebär att eleverna genom undervisningen i idrott och hälsa kan tillgodoräkna sig ungefär hälften av den dagliga rekommendationen för fysisk aktivitet, de dagar som de har idrott och hälsa på schemat. Med tanke på att barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva under sin fritid är det bra att de kan få en del av sin dagliga fysiska aktivitet från undervisningen i idrott och hälsa.

4.4 Vilken kategori av lektionsinnehåll ger mest respektive minst

fysisk aktivitet?

Under observationen observerades elevernas fysiska aktivitet och lektionsinnehållet parallellt vilket gör att det går att se vilket lektionsinnehåll som var mest eller minst effektivt när det gäller att få eleverna att vara fysiskt aktiva. Kategorin fysisk träning var det lektionsinnehåll som störst andel fysisk aktivitet. 89 procent av den tid som användes till fysisk träning var eleverna måttligt till kraftigt fysiskt aktiva. Med färdighetsträning var eleverna fysiskt aktiva 76 procent av tiden, och med spel 60 procent. Vid allmänt innehåll var eleverna måttligt till kraftig fysisk aktiva 23 procent av tiden. Kunskapsinnehåll och övrigt motoriskt innehåll gav i princip ingen fysisk aktivitet. Tidigare forskning visar samma resultat när det gäller det

motoriska innehållet, fysisk träning gav mest fysisk aktivitet, därefter färdighetsträning och sedan spel (Senne et al. 2009, s.304).

(31)

Det är intressant att den kategori av motoriskt innehåll som tillägnades mest lektionstid, spel, var minst effektiv när det gäller elevernas fysiska aktivitet. Detta om man bortser från

kategorin övrigt. Under observationerna av aktiviteter som kategoriserades som spel så var det ofta en del av klassen som var aktiva och många andra som var inaktiva. När klasserna spelade innebandy så var det ett antal som spelade, drygt hälften, och resten var avbytare som satt eller stod vid sidan av. Det skedde givetvis en rotation så att samtliga elever spelade och var fysiskt aktiva, men det var alltid en del som var inaktiva. Av de spelare som var på planen fanns det några elever som drog sig tillbaka och var inaktiva.

Om man som lärare i idrott och hälsa har som mål att få eleverna att vara fysiskt aktiva på lektionen så är kategorin fysisk träning, enligt min undersökning, att föredra. Under de moment där lektionsinnehållet var kategorin fysisk träning var eleverna fysiskt aktiva nästan hela tiden. Anledningen till det var att samtliga elever var aktiva under aktiviteterna. Det var inga elever som behövde vänta på sin tur, eller vara avbytare. Det är däremot inte möjligt att hålla en sådan fysisk aktivitetsnivå under en hel lektion. Det kommer då att behövas pauser. Så som denna observationsstudie var utformad så kategoriserades paus som allmänt innehåll. Om läraren efter 10 minuters fysisk träning sa åt eleverna att de kunde gå och dricka så kategoriseras den pausen som allmänt innehåll, inte som fysisk träning. Om pauserna istället hade räknas in i lektionstiden för fysisk träning så hade resultatet blivit annorlunda.

4.5 Metoddiskussion

Observationsinstrumentet SOFIT var inspirationen till den metod och det

observationsprotokoll som användes i denna studie. Inför observationerna var det stora frågetecknet hur långa observationssekvenserna skulle vara. Under pilotstudien provades observationssekvenser på 30 och 60 sekunder. Med observationssekvenser på 60 sekunder var det svårt att kategorisera lektionsinnehåll och fysisk aktivitet till endast en varsin kategori. På 60 sekunder kan variationer i fysisk aktivitet och lektionsinnehåll göra kategoriseringen svår. Användandet av de längre observationssekvenserna resulterar även i att antalet

observationssekvenser per lektion halveras. För att kunna genomföra observationerna och enkelt kunna kategorisera det som observeras valdes 30 sekunder som längd på

observationssekvenserna. Med observationssekvenser på 30 sekunder var det enklare att kategorisera det som observerades. Antalet observationssekvenser blev även fler.

(32)

En anledning till att andelen måttlig till fysisk aktivitet i denna studie blev hög kan bero på att enbart lektioner som genomfördes i idrottshall eller gymnastiksal observerades. Om även teoretiska lektioner i idrott och hälsa i lektionssal hade observerats så hade andelen fysisk aktivitet sjunkit. Jag valde att enbart inkludera praktiska lektioner i urvalet på grund av att tidsperioden för studien var kort. Under en lång tidsperiod hade det gått att inkludera även teoretiska lektioner och få ett representativt resultat av idrott och hälsa. Min studie

genomfördes under en veckas tid och om då teoretiska lektioner inkluderats så kunde det ha gett resultat som var missvisande och inte jämförbart med tidigare forskning. Jag valde att exkludera teoretiska lektioner från urvalet innan observationerna påbörjades, men med facit i hand hade det inte blivit någon skillnad då det inte förekom några teoretiska lektioner i idrott och hälsa under den vecka som observationerna genomfördes. Senne m.fl. observerade lektioner i idrott och hälsa under ett års tid och det gör att resultatet inte påverkas så mycket av ett fåtal avvikande lektioner (2009, s. 295). Om det i min studie hade varit några av de åtta observerade lektionerna som helt saknade fysisk aktivitet så hade det påverkat av resultatet i stor utsträckning.

Att tidsperioden för observationsstudien var kort är nog den faktor som har påverkat resultatet i störst utsträckning. Trots att jag observerade lektioner av olika lärare och med olika

årskurser så kan det vara så att jag hamnade på lektioner där den fysiska aktiviteten var högre än vanligt. Elevernas fysiska aktivitet beror, som vi ser i resultatet, till stor del av

lektionsinnehållet. Det är vanligt att lärare arbetar med olika typer av lektionsinnehåll under perioder och min studie kan därför ha sammanfallit med en period med mycket fysisk aktivitet. En faktor som även kan ha påverkat resultatet är att lärarna informerades om syftet med min studie. De fick veta att jag skulle observera elevernas fysiska aktivitet och lektionens innehåll. Det är möjligt att lärarna, medvetet eller omedvetet, ökade andelen fysisk aktivitet på lektionerna. Det hade då varit fördelaktigt att ha varit på skolan och observerat lektioner under en tidsperiod innan datainsamlingen påbörjades, precis som Senne m.fl. gjorde i deras studie (2009, s.301).

(33)

4.6 Slutsats

Motoriskt innehåll upptar störst del av undervisningen i idrott och hälsa. Det stämmer överens med Skolinspektionens senaste rapport som visar att kunskapsområdet rörelse prioriteras. Kategorin kunskapsinnehåll tillägnas en väldigt liten del av lektionstiden, detta trots att idrott och hälsa är ett kunskapsämne. Av det motoriska innehållet är det kategorin spel, som främst består av bollspel, som dominerar. Bollspel har varit dominerande i idrottsundervisningen sedan lång tid tillbaka och är det än idag, enligt flera olika undersökningar. De observerade eleverna var fysiskt aktiva 43 procent av lektionerna. Det är högt i jämförelse med tidigare forskning. Det är bra att eleverna får möjlighet att röra på sig så mycket som möjligt i

undervisningen, så länge undervisningen bedrivs i enlighet med kursplanen. Kategorin fysisk träning var den kategori som mest effektivt gav eleverna fysisk aktivitet. Näst mest effektiv var kategorin färdighetsträning. Spel, som var mest förekommande, var i samma jämförelse minst effektiv. Det innebär att kategorierna fysisk träning och färdighetsträning är att föredra, framför spel, om målet är att få eleverna att vara fysiskt aktiva.

4.7 Förslag på fortsatt forskning

Det vore intressant att se en studie genomfört helt enligt SOFIT i svenska skolan, gärna över en längre tidperiod. Det skulle ge en bättre bild av vad lektionerna i idrott och hälsa innehåller och vad som påverkar elevernas fysiska aktivitet.

(34)

Käll- och litteraturförteckning

Einarsson, C. & Hammar, E. (2002). Gruppobservationer: teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Eriksson, C. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03): Idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket

Fairclough, S. & Stratton, G. (2005). Physical Activity Levels in Middle and High School Physical Education: A Review, Pediatric Exercise Science, 17, 3, s.217-236

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder Stockholm: SISU idrottsböcker.

McKenzie, T. L., Sallis, J. & Nader. (1992). SOFIT: System for Observing Fitness Instruction Time, Journal Of Teaching In Physical Education, 11, 2, s.195-205

McKenzie, T. L. (2012). SOFIT: System for Observing Fitness Instruction Time

http://www.activelivingresearch.org/files/SOFIT_Protocols_09.14.12.pdf [2012-09-19]

Meckbach, J. (2004). Ett ämne i förändring – eller är allt sig likt? I:. Larsson, H. & Redelius, K. (red) Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm:

Idrottshögskolan. s.81-98.

Sandahl, B. (2004). Ett ämne för vem? I: Backman, E. Larsson, H. & Redelius, K. (red) Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan. s.44-69.

Senne T, Rowe D, Boswell B, Decker J, Douglas S (2009). Factors associated with adolescent physical activity during middle school physical education: A one-year case study. European Physical Education Review 15, s.295-314.

Skolinspektionen (2012). Idrott och hälsa i grundskolan: med lärandet i rörelse. Stockholm: Skolinspektionen

(35)

31

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

Skolöverstyrelsen (1962). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Kungliga Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan: Lgr 69 Stockholm: Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm: Skolöverstyrelsen

Statens Folkhälsoinstitut (2011a). Stillasittande fritid i Sverige: Utdrag från den nationella folkhälsoenkäten över läns- och kommundata 2007-2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut (2011b). Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet, tv-tittande och datoranvändning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut (2011c). Fysisk aktivitet: kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 : målområde 9. Östersund: Statens folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut (2012). Rekommendationer för fysisk aktivitet

http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/Rekommendationer/ [2012-1127]

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Welsman, J. & Armstrong, N. (2000). Physical Activity in Secondary School Children I: European Journal of Physical Education 2000, vol 5:2, s.147-157.

World Health Organisation. (2010). Global recommendations on physical activity for health. http://whqlibdoc.who.int/publications/2010/9789241599979_eng.pdf [2012-09-20]

(36)

Bilaga 1

Litteratursökning

Syfte och frågeställningar:

• Vilken kategori av lektionsinnehåll ger mest respektive minst fysisk aktivitet?

Vilka sökord har du använt?

Här skriver du vilka sökord/ämnesord du har använt, både de svenska och engelska. Fysisk aktivitet, physical activity, physical eduction, stillasittande ungdomar,

Fysisk aktivitet, idrott och hälsa, physical activity, physical education

Var har du sökt?

Skriv i vilka bibliotekskataloger (t ex GIH:s bibliotekskatalog), artikeldatabaser (t ex PubMed, Ebsco) och sökmotorer på webben (t ex Google Scholar) som du har sökt för att hitta tidigare forskning.

DIVA, Google, Ebsco

Har sökt i DIVA, EBSCO, Google

Sökningar som gav relevant resultat

Här ska du skriva ner de sökningar som gav material som du har använt för att beskriva forskningsläget. Skriv för varje sökning vilken bibliotekskatalog, artikeldatabas eller

sökmotor på webben det gäller och sedan själva sökningen, dvs hur du har kombinerat dina sökord. Ange trunkering (*), booleska operatorer (and, or, not) etc om du har använt dessa i sökningen.

(37)

Exempel:

Ebsco: physical activity school Google. WHO fysisk aktivitet Google: Stillasittande ungdomar

Google: SOFIT: System For Observing Fitness Instruction Time Ebsco: SOFIT: System For Observing Fitness Instruction Time Google: Fysisk inaktivitet

(38)

Bilaga 2