"Samhället är ett stort skepp som svänger långsamt, så förändringar tar tid." : En kvalitativ studie om RFSL:s utåtriktade verksamhet

C-uppsats

”Samhället är ett stort skepp som svänger

långsamt, så förändringar tar tid.”

En kvalitativ studie om RFSL:s utåtriktade verksamhet.

Författare: Engström, Mats Handledare: Lindén, Karna Fil.dr i socialt arbete ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socionomprogrammet, termin 7, HT 2005

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socionomprogrammet, termin 7, HT 2005

Socialtarbete C, 41-60 poäng C-uppsats, 10poäng

Titel: ”Samhället är ett stort skepp som svänger långsamt, så förändringar tar tid.”

Handledare: Lindén, Karna

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vilka framtida former RFSL:s utåtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta är en form av samhällsarbete.

Metoden var kvalitativ och utgår ifrån intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att få ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.

Som utgångspunkt för analysen används begreppen samhällsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering.

Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhälls- och förändringsarbete är tänkt att inriktas på att få en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och på fortsatta attitydförändringar i samhället. Samtidigt vill man tillförsäkra individernas fortsatta samhörighet.

Slutsatsen av undersökningen är att de ”gamla” formerna för samhälls/förändringsarbetet inom RFSL är giltiga till viss del under samhällsbetingelser som råder idag men att man måste beakta individen, gruppen och samhället som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhälle. Man måste också arbeta mer internationellt för att få ett mer accepterande samhälle för HBT.

Sökord: Samhällsarbete, förändringsarbete, mobilisering, globalisering, identitet, RFSL, HBT.

Förord

Ett tack riktas till alla intervjupersoner som ställde upp på intervjuerna och öppnade sig för mig och svarade på mina frågor.

Jag vill även tacka ”Jocke” hans godkännande till att använda hans bild som han tog på Pride festivalens parad i augusti 2004, den symboliserar en enad trupp i regnbågens färger.

Sist men inte minst vill jag tacka kuratorerna Sigrid Berggren, Malin Edin och Annika Olsson för att de läst igenom och kommenterat uppsatsen.

TACK!

Stockholm den 29 december 2005

Mats Engström

Sammanfattning Förord

Innehållsförteckning

1.4.1 Sammanfattning av utåtriktad verksamhet och arbetssätt 2 1.5. Disposition 3

2. Material och metod 4

2.1. Litteratursökning 4

2.2. Avgränsningar 4 2.3. Val av metod 4

2.4. Tillvägagångssätt 5

2.5. Empiri 5

2.6. Urval och bortfall 5

2.7. Bearbetning och analys 6

2.8. Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet 6 2.9. Etiska överväganden 6

2.10. Metod diskussion 7

2.11. Sammanfattning 7

3. Samhällsarbete – en begreppsbestämning 9

3.1. Samhällsarbetets beståndsdelar 9

3.2. Social mobilisering av individer, grupper och lokalsamhällen 10

3.3. Samverkan och samarbete mellan organisationer och myndigheter 11

3.4. Empowerment – maktmobilisering 11

3.5. Samhälle i förändring – globalisering och samhällsarbete 12

3.6. Sammanfattning 13

3.6.1. Slutsats – en begreppsbestämning 13

4. Resultat av intervjuer 14

4.1. Presentation av intervjupersonerna 14

4.2. RFSL:s framtida mål och visioner 14

4.3. Samhällsattityder - svårigheter och motgångar i framtiden 14

4.4. Verksamhet och arbetsmetoder i framtiden 15

5. Analys av förslag inför framtiden 17

5.1. RFSL i framtiden 17

5.1.1. RFSL:s framtida mål och visioner 17

5.1.2. Samhällsattityder – svårigheter och motgångar i framtiden 17

5.1.3. Ny verksamhet och arbetsmetoder 18

5.2. Globaliseringen, informationssamhället och identiteten 19

5.3. Sammanfattning 20

6. Diskussion med avslutande kommentarer 22

6.1. Ett jämlikt samhälle 22

6.2. Förändringar krävs 22

6.3. Globalisering, information och identitet 23

6.4. Undersökningen 23

6.5. Slutsatser 24

6.6. Framtida forskning och förslag 25

6.6.1. Socionomutbildningen 25

Referens- och litteraturlista 26

Bilagor

Bilaga 1 HBT-historia 5 sid.

Bilaga 2 Allmän sexualpolitiskt arbete 4 sid.

Bilaga 3 HIV- och hälsoarbete 1 sid.

Bilaga 4 HBT som grupp några undersökningar 2 sid. Bilaga 5 RFSL:s verksamhet och arbetsformer 5 sid.

Bilaga 6 Brev till RFSL 1 sid.

Bilaga 7 Annons 1 sid.

Bilaga 8 Intervjuguide 2 sid.

1. Inledning

Detta kapitel ger en inledning till varför det valda ämnet är intressant, vad syftet är och vilka frågeställningarna är samt en sammanfattande beskrivning av RFSL:s organisation och verksamhet.

1.1. Bakgrund

Denna uppsats är inriktad på s.k. HBT-personer vilket betyder Homosexuell-, Bisexuell- och Transsexuell person. I Sverige blir det mer och mer accepterat att ha en annan sexuell läggning än att vara heterosexuell (normen). Detta tack vare RFSL (Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande) och deras arbete med och för HBT-personer. Mycket forskning handlar om varför man blir homosexuell, t.ex. Cullberg (1998) som anser att det idag är ett socialt accepterat beteende, men att det är biologiskt oaccepterat eftersom två samkönade par inte kan producera barn, vilket krävs för att människorna skall överleva.

Denna undersökning utgår inte från varför man blir si och så utan kommer att undersöka RFSL:s utåtriktade verksamhet och arbetsmetoder t.ex. att förebygga spridning av HIV, vara en remissinstans när det gäller lagstiftning, manifestationer och mycket mer. Strukturer och motstånd skapas av kollektiva handlingar och måste därför förändras med kollektiva handlingar. Social mobilisering innebär att människor går samman för att kunna påverka sin livssituation som t.ex. i RFSL, och på så sätt kan de få makt i samhället genom olika arbetsmetoder.

Under hela min socionomutbildning har ämnet HBT inte kommit upp på schemat även om människor pratar om detta i princip överallt. Det finns väldigt många fördomar mot HBT-personer, vissa är säkert sanna och andra är bara en myt. Men precis som överallt annars är ingen människa den andra lik, men ensam är heller inte stark. Nästan hela socionomutbildningen har varit inriktad på individ- och behandlingsarbete (Wahlberg, 1998). Jag tycker därför att det skulle vara intressant att göra en undersökning inom två sällsynta ämnen som HBT och förändrings- och samhällsarbete. RFSL är en organisation som är en form av en mötesplats för HBT-personer som arbetar för och med HBT-personers rätt i samhället genom olika verksamheter.

1.2. Syfte

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vilka framtida former RFSL:s utåtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta är en form av samhällsarbete.

1.2.1 Frågeställningar

Vilka krav ställer medlemmarna på samhället? Vad är svårigheterna att uppnå dessa krav?

Vad vill medlemmarna ha för verksamhet i framtiden och hur vill man genomföra denna utåtriktade verksamhet?

Hur förhåller sig den föreslagna förändringen till social mobilisering?

Fokus för denna uppsats är att ringa in framtida utåtriktade verksamheter och arbetsformer utifrån vilka krav medlemmarna ställer och vad svårigheterna kan vara. RFSL är en relativt stor organisation som har som främsta mål och det är att HBT-personer skall få samma

rättigheter som alla andra människor. För att man skall kunna uppnå målet måste man arbeta

1.3. Begreppsdefinitioner

Ordet ”HBT-personer” kommer att användas genomgående i hela uppsatsen. HBT står för Homosexuell, Bisexuell och Transsexuell person.

När det står RFSL innebär det att det handlar om RFSL:s riksförbund, det kan alltså vara verksamhet från hela Sverige. RFSL står för Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande. I undersökningen kommer ”komma ut” att användas vilket innebär att det är då man accepterar sig själv så pass mycket att man vågar berätta om sin sexuella läggning för andra.

1.4. Detta är RFSL

RFSL är ett ideellt förbund som verkar för homosexuella, bisexuella och transsexuella personer s.k. HBT-personer. RFSL bildades 1950 och är en av världens äldsta organisationer av sitt slag. RFSL hade vid ingången av 2004 ca. 6000 medlemmar (Lundberg, 1994). Mer information gällande HBT-historia finns i bilaga 1.

RFSL vill att homosexuella, bisexuella och transsexuella personer ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra människor i samhället. Arbetet sker därför genom politisk påverkan, informationsarbete, sociala och stödjande verksamheter. Konkret kan detta röra sig om att skriva insändare, informera i skolor om hur det är att vara HBT-person, att arrangera festivaler, föreläsningar och driva olika projekt som t.ex. telefonjour.

RFSL:s riksförbund finns i Stockholm, men har avdelningar över hela Sverige. Idag finns det minst en avdelning i varje län. Avdelningarnas verksamhet har ett varierat utbud som oftast innehåller kafékvällar, festverksamhet, social verksamhet, utbildning och information (RFSL, 2005).

1999 bildade RFSL:s ungdomar en egen avdelning under RFSL, eftersom man växte så det knakar bildade man under 2003 RFSL ungdom, ett riksstäckande ungdomsförbund. Alla under 26 år kan bli medlemmar i ungdomsförbundet samtidigt som de löser medlemskap i RFSL. RFSL ungdom är den första ungdoms organisation som har inriktad verksamhet för HBT-ungdomar (RFSL ungdom, 2005).

1.4.1 Sammanfattning av utåtriktad verksamhet och arbetssätt

RFSL arbetar mycket med skolinformatörer för att informera i samtliga grund-, gymnasie- och högskolor. Man informerar och utbildar även politiker och tjänstemän i samhället genom olika konferens- och temadagar. RFSL ungdom informerar även på ”ungdomligare” platser för att få med de yngre. RFSL och RFSU samarbetar mycket när det gäller de sexualpolitiska frågorna som kön, identitet och sex. Mer information finns i bilaga 2.

Enligt RFSL (2005) är hemsidan en av de viktigaste redskapen för HBT-personer som inte ”kommit ut” än. Detta tror man beror p att man kan diskutera HBT-frågor anonymt. RFSL samarbetar mycket med olika myndigheter och andra organisationer för att föra fram HBT-personernas åsikter till det offentliga rummet vad det gäller myndighetsremisser och förslag till lagändringar till riksdagen. Sjukvården är en stor samarbetspartner vad det gäller HIV-prevention. RFSL samarbetar med Landstinget och lobbar för att HBT-personer skall få ha specialistmottagningar som har HBT-kompetens för ett bra bemötande och bättre resultat i vården. Mer information kring detta finns i bilaga 3.

RFSL och RFSL ungdom arbetar internationell med genom samverkan och information på hemmaplan för att informera tjänstemän och politiker hur omvärlden ser på HBT-gruppen. Så politikerna kan göra påtryckningar i omvärlden Idag finns det även en ombudsman som arbetar mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO, 2005).

RFSL ungdom bildades 2003 och har en mycket liknande organisation som moderförbundet RFSL. RFSL ungdom arbetar mer med information till ungdomar och stärker ungdomar i ”komma ut” processen. Man medverkar även på olika samhälligt arrangemang och festivaler för att informera och visa upp sin organisation. Enligt RFSL (2005) är

Stockholm Pridefestivalen den största festivalen för HBT-personer i Sverige. Det kommer människor från hela Sverige till Stockholm för att medverka i den en vecka långa festivalen som är förlagd i Tantolunden på Södermalm i Stockholm.

RFSL arbetar även med projekt och forskning kring HBT-personer situation och hälsa för att ge deras målgrupp en bättre miljö att leva i med högre acceptans i samhället. Några av undersökningarna som är gjorda om HBT-personer redovisas i bilaga 4.

En mer utförlig beskrivning av RFSL:s utåtriktade verksamhet finns i bilaga 5.

1.5. Disposition

Efter detta inledande kapitel, som innehåller uppsatsens bakgrund, syfte och frågeställningar, och ger en förklaring till vad RFSL är, följer sex kapitel samt en referens- och litteraturlista. Kapitel två innehåller val av metod och metoddiskussion, kapitlet innehåller också en kort beskrivning av intervjusituationerna. I kapitel tre ges en teoretisk begreppsbestämning av vad samhällsarbete är. Kapitel fyra innehåller intervjuresultat om framtida krav, svårigheter, verksamhet och arbetssätt. I kapitel fem presenteras en analys av intervjuerna utifrån de begrepp som definierats i kapitel tre. Kapitel sex består av en slutdiskussion – en syntes av hela uppsatsen från inledning till analyser. Där ges också förslag till framtida samhälls- och förändringsarbete och vidare forskning. Till sist återfinns referens- och litteraturlista.

2. Material och metod kapitel

Kapitlet innehåller val av metod och tillvägagångssätt, både vad det gäller insamling av material och analys samt etiska överväganden som undersökaren haft i tankarna under hela uppsatsen. Slutligen diskuteras begreppen reliabilitet, validitet, generaliserbarhet och till sist diskuteras metoden som helhet.

2.1. Litteratursökning

Till denna undersökning har jag sökt litteratur och artiklar i facktidningar via databaser inom (socialt) förändringsarbete, samhällsarbete, HBT-personer och RFSL. Utgångspunkten har varit bibliotekens databas Libris http://websok.libris.kb.se/websearch/form?type=simple och databasen pubmed http://www.pubmed.se/. De sökord som använts är samhällsarbete, socialt förändringsarbete, HBT och på engelska community work, social work, gay, lesbians, homosexuality och international/globalizering. En del litteratur har rekommenderats av kuratorskliniken FoUU-chef samt personal på kuratorskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge och på Södersjukhuset i Stockholm.

För att få tillgång till dokumentation om RFSL:s verksamhet började jag med att ta kontakt med RFSL:s förbundsordförande och förbundssekreterare. Jag mailade vid två olika tillfällen till RFSL (bilaga 6), tyvärr kom aldrig något riktigt svar utan att de skulle återkomma med besked, men så blev inte fallet. Efter funderingar kring hur man kan gå tillväga istället så beslöt jag utgå ifrån deras hemsidor, www.rfsl.se och www.rfslungdom.se

En del av undersökningarna i bilagorna 1 och 4 är troligtvis inte vetenskapliga studier. Eftersom det har varit väldigt svårt att finna vetenskapligt underlag valde jag ändå att ta med dem i bilagorna.

2.2. Avgränsningar

Undersökningen begränsar sig till en organisation, RFSL, deras verksamhet och arbetsmetoder. Undersökningen kommer inte att gå in på deras inåtriktade verksamhet utan endast fokusera på det utåtriktade arbete som RFSL bör ha i framtiden enligt medlemmarna. Undersökningen kommer inte heller att fokuseras på den enskildes privata livssituation, utan utgå ifrån HBT som grupp. I kapitel fyra beskriver jag dock de enskilda intervjupersonernas livssituationer för att kontrollera att de uppfyller kriterierna för att delta i studien.

2.3. Val av metod

Metoden som använts är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med temafrågor utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. En kvalitativ studie ansågs vara mest lämplig utifrån undersökningens syfte, frågeställningar, samt den korta tiden man har på sig att göra datainsamlingen.

En kvalitativ undersökning är dessutom flexibel eftersom undersökningen baseras på med intervjupersonernas eget tyckande utifrån den rådande situationen i samhället idag. På så sätt kan man få en djupare förståelse med kvalitativ metod än kvantitativ metod eftersom kvantitativ ser till siffror medan den kvalitativa ser till personen som deltar i undersökningen. Med hjälp av den kvalitativa metoden har undersökningen givit en helhetsbild av ämnet samhälls- och förändringsarbete för HBT-personer inom RFSL:s verksamhet. Den kvalitativa metoden ger även riktligt med information som noggrant studerats i resultatet och sedan analyserats utifrån teoretiska begrepp (Holme och Solvang, 1997). Nackdelar kan vara att man som forskare använder sig själv som ett redskap och kan på så sätt påverka intervjupersonens svar.

2.4. Tillvägagångssätt

En förfrågan intresse av att ställa upp som intervjuperson skickades in som en annons på

www.qx.se (not1) med information om uppsatsen och syftet (bilaga 7). För att få tillgång till

intervjupersonernas berättelse fick de själva välja var intervjuerna skulle ske. De flesta valde att göra intervjuerna på ett café, två valde att göra intervjuerna hemma hos dem själva. Caféintervjuerna gjordes så avskilt som möjligt på caféet (och intervjuerna hemma hos personerna gjordes i vardagsrummet). Intervjupersonerna tyckte själva att de kunde tala fritt utan att de blivit störda under intervjun vilket är viktigt enligt Holme och Solvang (1997). Inför samtliga intervjuer fick intervjupersonernas information om att intervjuerna skulle spelas in på band.

Frågorna handlade om vilken framtida verksamhet och arbetsmetoder som RFSL skall arbeta med enligt intervjupersonernas åsikt samt vilka mål förbundet borde ha i framtiden. Intervjupersonerna fick även informationen att de kunde avsluta intervjuerna när de ville och att de inte behövde svara på alla frågor samt att de fick välja om bandspelaren skulle användas eller inte. Alla intervjupersonerna accepterade bandspelare samt att svara på alla frågor utifrån intervjuguiden (bilaga 8).

Kvale (1997) och Marlow (2000) beskriver att en temastrukturerad intervjuguide ger intervjuaren möjlighet att göra förändringar angående frågornas form och ordningsföljd. Detta för att följa upp svaren och berättelserna från de intervjuade så naturligt som möjligt. Under intervjuerna uppmuntrades personerna till att berätta sin egen berättelse och eget tyckande utifrån de teman som var nedskrivna på intervjuguiden.

Den kronologiska ordningen i intervjuguiden följdes inte utan jag bockade av när frågan blivit besvarad. Intervjumetoden innefattade även att intervjuaren upprepade personens svar för att verifiera att intervjuaren uppfattade svaret rätt. Om förtydligande av svaret behövdes ställdes enstaka följdfråga. Valet av intervjumetod främjade att intervjupersonernas egna åsikter kom fram. Intervjuerna var fem till antalet och tog vardera ca. 45-60 minuter.

2.5. Empiri

Intervjuerna är gjorda för att ge ett framtidsperspektiv på RFSL:s verksamhet och arbetsmetoder samt se om de ”gamla” formerna för samhälls- och förändringsarbetet inom RFSL är giltiga enligt medlemmarna. Intervjuresultatet redovisas genom att de svar som ansetts vara relevanta för undersökningens syfte och frågeställningar lyftes fram (Holme och Solvang, 1997).

2.6. Urval och bortfall

Annonsen efter intervjupersoner besvarades av sex personer. De krav jag ställde på intervjupersonerna var att de var:

1) tvungna att vara medlemmar i RFSL, 2) medverkat i deras verksamhet på olika sätt, 3) varit med i organisationen minst ett år samt, 4) vara över 18 år.

De tre första killarna och de tre första tjejerna som svarade på annonsen och uppfyllde de krav som var ställda valdes att delta. En tjejerna sjuk på intervjudagen. Ett önskemål var att intervjua flera personer för att få ett större underlag till analys och diskussion men detta kunde inte genomföras efter som det inte fanns tid och möjlighet till fler intervjupersoner.

En kortare information om varje intervjupersonerna finns i anslutning till redovisningen av intervjuerna i kapitel 5.

2.7. Bearbetning och analys

Efter att intervjuerna var gjorda och bandade transkriberades de. Vid nedskrivning av råmaterialet följdes de teman som använts i intervjuguiden och formulerades om för att passa in på syftet och frågeställningarna. Svaren placerades under fyra rubriker. Analysen bestod av att söka igenom allt material för att placera intervjupersonernas svar under två huvudkategorier och tre underkategorier. Dessa kategorier valdes i enlighet med syftet och frågeställningarna.

Denna analysmetod är en variant av den så kallade ad hoc metoden. Med ad hoc menas att forskaren inte har valt en specifik analysmetod utan använder sig av fler olika metoder. Materialet presenteras och analyseras via meningskoncentrering, meningskategorisering, rubrikkategorisering och rubrikkoncentrering enligt Kvale (1997). Kategorierna är social mobilisering, maktmobilisering, samarbete och samverkan samt globalisering.

Banden och råutskrifterna behandlades konfidentiellt och förstördes efter sammanställning och analys.

2.8. Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Enligt Wibeck (2000) innebär reliabilitet att olika forskare, oberoende av varandra skall komma fram till samma resultat när de studerar materialet. I intervjuresultaten har reliabiliteten stärkts genom att forskningsprocessen är beskriven steg för steg för att utomstående skall kunna göra egna tolkningar. Hela råmaterialet har av etiska skäl inte tagits med eftersom materialet skulle kunna avslöja intervjupersonernas identitet. Men ett antal citat från råmaterialet är med, vilket höjer reliabiliteten i intervjuerna. Enligt Kvale (1997) kan det vara att andra forskare kan dock tolka resultatet på andra sätt och komma fram andra slutsatser.

Kvale (1997) skriver att validiteten i kvalitativa undersökningar vilar på undersökarens skicklighet i alla steg i forskningsprocessen. Denna undersökning undersöker det den verkligen säger att den skall göra, beror på författarens kompetens i uppsatsproducerandets skicklighet. Självklart har undersökningens målsättning varit att besvara syftet och frågeställningarna liksom att uppsatsen vilar på en metod som kan klara uppgiften. För att detta skall vara så bra som möjligt har jag under hela uppsatsprocessens gång försökt kritiskt resonera kring metod, resultat och analys tillsammans med handledaren och även med hjälp av Mariann Olsson, forskningschef för kuratorerna på Karolinska Universitetssjukhuset. Detta har medfört att andra har kontrollerat undersökningens kvalité och forskarens skicklighet.

Generaliserbarheten av fem intervjuer kan tyckas vara problematisk. En del av resultaten kan dock tänkas vara generaliserbara eftersom de i analysen går att sammanställa med de teoretiska begreppen som finns inom samhällsarbete. I kapitel sex kommer en utförligare diskussion om vad undersökningens resultat kan medföra, vilket innebär att aspekter av generaliserbarhet kommer att tas upp på ett mer samhälleligt plan. Men det är läsaren som själv formulerar en uppfattning om studien är användbar och generaliserbar för framtida syften. Man kan se att den föreslagna verksamheten och arbetssätten är en generell metod för organisationer som arbetar med utåtriktad verksamhet och organisationer som arbetar på ideell basis (Silverman, 2000).

2.9. Etiska överväganden

Intervjupersonerna fick i förväg veta både vad intervjumaterialet skulle användas till och vilka frågor som skulle tas upp. Om det fanns påtryckningar för personerna att medverka i studien av t.ex. vänner, vet jag som undersökare inte. Personerna fick avbryta intervjun om de ville även om det så här i efterhand kan ses som mycket svårt att säga nej och avbryta, när man påbörjat intervjun. Det kan säkert ha varit lättare för dem som intervjuades på café att säga

stopp än de jag var hemma hos och gjorde intervjuerna. Skulle de verkligen be mig att gå eller gå själva om de ville avsluta intervjun? I undersökningen valde jag att intervjupersonerna skulle få vara så anonyma som möjligt eftersom de kanske inte har ”kommit ut” för alla i sin omgivning eller att de inte är bereda att ta eventuella konsekvenser inför RFSL som organisation.

Inför intervjuerna funderade jag mycket kring konsekvenserna av denna studie, dels för intervjupersonernas del, dels min egen. Intervjupersonerna erkänner öppet för mig om sin läggning och sina åsikter kring framtida verksamhet och arbetssätt inom förbundet RFSL. I intervjusituationen var det ibland svårt och fokusera på HBT som grupp, ibland kom samtalet in på den intervjuades personliga livssituation, detta redovisas dock inte i uppsatsen.

2.10. Metoddiskussion

För att jag snabbt skulle komma igång med undersökningen började jag studera RFSL:s tidigare verksamhet och arbetssätt vilket mynnade ut i en sammanfattning i bilaga 5. Detta gjorde att jag fick en bra grund att forma min intervjumall om framtidens arbetssätt, metoder och svårigheter.

Intervjupersonerna representerar inte alla medlemmar inom RFSL. Urvalet är mycket begränsat men jag har försökt få en jämn fördelning mellan män och kvinnor samt olika åldrar och olika läggningar. Tyvärr medverkade det ingen transsexuell person. Några av de intervjuade hade svårt för att uttrycka sig verbalt inom temafrågan, de förstod inte riktigt vad som menades så jag fick ställa följdfrågor för att få svar på själv huvudfrågan. Detta kan självklart ha påverkat intervjupersonens svar.

Det svåra är att behålla vad de sagt och vad orden har för betydelse i deras sammanhang när man bearbetar materialet gång på gång. Ett annat problem att vara medveten om är att man kan ha missat någon viktig detalj i något stadierna av bearbetningen av resultatet. Genom ljudupptagning och upprepning av intervjupersonernas svar har undersökaren försökt summera vad personen ville få fram under intervjun.

Som forskare måste man vara medveten om att det finns olika roller i olika situationer. Vissa roller är tillskrivna och andra är förväntade enligt Payne (2002). Det är en stor fördel om undersökaren obehindrat kan röra sig mellan olika roller anser Gilje & Grime (1992). Vidare menar Ohnstad (1995) att undersökarens kroppsspråk kan ha betydelse för vad intervjupersonerna svarar. Detta kan jag bara hålla med om eftersom det första intrycket brukar sitta kvar väldigt länge. Jag har försökt att anpassa mig efter varje intervjuperson för att skapa ett förtroende mellan mig och den intervjuade, tillit enligt Holme och Solvang (1997).

Efter denna uppsats inser jag att Adams m.fl. (2002) och Wahlberg (1998) har rätt när de beskriver att det är mycket svårt för socionomer att arbeta med samhälls- och förändringsarbete. Detta på grund av att utbildningen och praktiken oftast är inriktad på mer individ- och behandlingsarbete än samhälls- och förändringsarbete. På grund av detta har det varit svårt att finna vetenskapligt material inom ämnet. Det har forskats väldigt lite inom HBT och samhälls- och förändringsarbete.

Undersökningen har inte givit någon absolut sanning men kan ses som en del i en helhet. Min förhoppning är att undersökningen bidragit till att HBT-personer kan på ett bättre sätt arbeta med samhälls- och förändringsarbete inom RFSL och få mer acceptans från samhället för att vara HBT-person.

2.11. Sammanfattning

Denna uppsats är en kvalitativ studie av fem intervjuer genomförda med hjälp av en temastrukturerad intervjuguide. Materialet presenteras och analyseras via meningskoncentrering och meningskategorisering. Etiska överväganden i denna studie

handlar främst om maktaspekten utifrån informerat samtycke, konfidentialitet och konsekvenser enligt Vetenskapsrådet (1990). Tankar kring reliabilitet och validitet handlar främst om undersökarens förmåga att dels presentera forskningsprocessen utförligt och om undersökarens kompetens att undersöka det som skall undersökas görs på bästa sätt. Om uppsatsen är generaliserbar eller inte lämnar undersökaren över till dig som läser denna undersökning.

3. Samhällsarbete – en begreppsbestämning

I detta kapitel presenteras de aspekter som jag på grundval av litteraturen ser som de bärande inslagen i samhällsarbete. De sammanförs till en begreppsbestämning som kommer att användas i analyskapitlen.

3.1. Samhällsarbetets beståndsdelar

Man kan beskriva samhällsarbete som fyra typer av arbete Community Organisation,

Community Action, Community Development och Social Planing. Det finns idag ingen bra

översättning på svenska men på ett ungefär kan begreppen beskrivas som

organisationsarbete, aktionsarbete, grannskapsarbete, och social planering.

Organisationsarbete innebär att man får föreningar, organisationer och institutioner att samverka för människornas bästa. Aktionsarbete innebär att man hjälper förtryckta och svaga grupper i samhället för att de skall få föra sin sak och utöva politiska påtryckningar. Grannskapsarbete är när man hjälper personer inom ett visst geografiskt område eller en viss social grupp att organisera sig för att förbättra sina livsvillkor. Social planering innebär samhällsplanering och att anpassa den sociala servicen till människornas behov enligt Turunen (2004).

Samhällsarbete är ett professionellt socialt arbete som syftar till social mobilisering. Det kan vara organiserat från samhället genom t.ex. myndigheternas fältarbete eller så kan det vara organiserat från gräsrotsnivå (människorna). Det sista alternativet är en mycket bra början även om samhälls- och förändringsarbete oftast är ett myndighetsprojekt ifrån början. Ett påpekande är att samhällsarbete inte är detsamma som traditionellt myndighetsutövande i form såsom individnivå- och behandlingsarbete. Utgångspunkten enligt Ronnby (2000) och Turunen (2004) är att samhällsarbete utgår ifrån ett lokalsamhälle eller grupp av människor i t.ex. förorter, grannskap och organisation men det behöver inte betyda att det finns några geografiska hinder längre. Wahlberg (1998) skriver vidare att traditionell forskning inte alltid är lyckad om man inte ser faktiska existerande makt- och förtrycksförhållande samt olika hemliga resurser som finns i människor, samhällen och institutioner. Det gäller att arbeta med och för människorna som lever i samhället.

Ålund (ref. i Meeuwisse, 2002) anser att samhällskulturen är en mänsklig skapelse, vilket har många bra uttryck men också mycket som kan förbättras med hjälp av människorna. Dåliga uttryck genom t.ex. fientlighet och diskriminering, detta måste samhällets politiker och organisationer arbeta emot. Det gäller att alla kan arbeta tillsammans för att få en förändring till stånd. Både Adams m.fl. (2002) och Wahlberg (1998) menar att människans värld inte är färdigskapt och kommer troligen aldrig bli det. Adams m.fl. (2002) menar vidare att människor först måste skapa ett förtroende hos sig själv innan man kan hjälpa andra människor att lösa kringliggande sociala problem.

Adams m.fl. (2002) skriver att samhällsarbetare måste reflektera över vad man gör och skapa nya möjligheter och ”sätta sig själva i bilden” för att kunna påverka. Samhällsarbetaren måste vara en i spelet för att få vara med och spela. Vidare menar Freire (1975) att samhällsarbetare bjuder mycket på sig själv såsom att vara bland både vänner och fiender i kampen för en förändring. Det gäller att hitta en gemensam nämnare för grupperna, eftersom i detta organisationsbygge kommer det bildas olika sociala subgrupper (Payne, 2002).

Saleebey (1997) skriver att man inte klara att göra ett samhällsarbete ensam. Av den anledningen kan man inte strunta i att göra det, utan man måste göra något för att få en förändring till stånd vilket förhoppningsvis leder till bättre livsvillkor. Han beskriver att något måste göras för att samhällsutvecklingen skall bli mer positiv. Det gäller att politiker, tjänstemän och medborgare får en samstämmig syn på samhället. Samhällsarbetaren måste enligt Wahlberg (1998) arbeta för ökad förståelse till respekten för mänskligt liv och sin egen uppfattning om alla människors lika värde. Det är viktigt att vara ”socialt demokratisk” (min

egen notering: inte detsamma som socialdemokrat) som samhällsarbetare eftersom det är

viktigt att inte segregera någon viss grupp av människor, det gäller att lyssna på alla människor, respektera och vara en antiauktoritär ledare eftersom arbetet skall ske på frivillig basis med och för människorna i samhället.

Ronnby (1995) skriver att Praxiologi handlar om att försöka para ihop materiella, strukturella, kulturella, sociala och psykologiska punkter för att få en hel förståelse av hur människor kan handla och förändra sina villkor. Praxiologin utgår ifrån att människan handlar både ifrån sina erfarenheter, önskemål och utifrån vad de tror är verklighetstroget. Det handlar om att förstå individens och gruppens historiska bakgrund och att den går samman med framtiden i det aktiva handlandet. Människor gör aktiva handlingar för att uppnå sina drömmar och sina önskemål mot bakgrund av sin kunskap och sina tolkningar av verkligheten. Detta innebär att människor handlar utifrån både sina praktiska och teorietiska färdigheter. Vidare menar Ronnby (1995) att människan skapar sin värld tillsammans med andra människor. Strukturer är ett resultat av kollektiva handlingar och upprätthållande genom många människors aktiva handlande. Detta medför att strukturer måste förändras genom medvetet kollektivt handlande. Adams m.fl. (2002) menar att det gäller för samhällsarbetare genom sin ”behandling” skapa tryck på samhället för att få en förändring till stånd.

Det är mycket viktigt för samhällsarbetaren att få med dem som förtrycker också i projektet och organisationen. Deras synpunkter måste dock ha en samtalston som går att arbeta utifrån. Då utvecklas det till en revolutionär förändring anser Freire (1975). Det gäller att inte segregera förtryckarna utan hitta en alternativ lösning till problemet och även detta är i riktlinje med Wahlberg (1998) om ökad förståelse till respekten för mänskligt liv och alla människors lika värde.

3.2. Social mobilisering av individer, grupper och lokalsamhällen

Social mobilisering är ett begrepp för ett samhälls- och förändringsarbete där man bygger på personernas kompetens och deltagande i förändringsprocessen samt få dem att skapa självbärande strukturer. Den grundläggande idén för social mobilisering är att organisationen får med människorna som skall medverka i de sociala förändringsprocesserna och att de uppfattar det som något meningsfullt och viktigt. Man måste vilja få en förändring för att skapa en förändring enligt Turunen (2004) och Ronnby (2000). Det vill säga att gruppen har en stor betydelse i den sociala mobiliseringen eftersom gruppen arbetar utåtriktat. Arbete går ut på att gruppen vänder sig till samhället och ställer krav på omgivningen. Vidare anser även Wahlberg (1998) att om människor skall intressera sig för att delta i ett mobiliseringsarbete krävs det dock ofta situationer som emotionellt berör människor som t.ex. intresse- och kulturkonflikter. Wahlberg (1998) skriver att man måste börja med att mobilisera människorna för att man skall få en förändring till stånd. Därför måste man börja med att få kontakt med berörda myndigheter, beslutsfattare, medborgare och frivilliga organisationer för att få så mycket kunskap om området man skall arbeta med. Vidare menar Wahlberg (1998) att systemteorin är ett ledande ord i samhällsarbete, eftersom man skapar trygghet med hjälp av att mobiliseringsarbete och organisationsarbete, detta är ett sk. systemarbete anser Wahlberg, (1998). På så sätt skapar man trygghet för människorna och deras situation.

”Samhällsarbete syftar till mobilisering och organisering av maktlösa grupper för att åstadkomma förändringar som ligger i gruppens intresse.” Wahlberg (1998, s.143)

För att förstå hur förändringar kan gå till är det viktigt att se Communitys som ett system där delarna är utjämnade med varandra och där man inte kan påverka en del utan att andra delar också påverkas. Förändringar i en del av systemet kan ta mycket lång tid att slå igenom i

helheten. Det är oftast inte möjligt att förändra bara en lite del utan man måste arbeta med olika sektorer. För att en förändring skall komma till stånd krävs det att gruppen blir en grupp för att de har något gemensamt att arbeta för. De måste ha samma intressen (liknande mål) och att de har något de kan dela med sig och få tillbaka i arbetet.

Wahlberg (1998) beskriver att det viktigaste är att medborgaren känner sig delaktig även i planeringen av arbetet. Man måste fråga sig; vad tycker människorna är det viktigast? Utifrån det måste man arbeta med och för människorna lokalsamhället. Wahlberg (1998) fortsätter med att beskriva vikten av att försöka förmedla information till så många som möjligt vilket kan göras genom informationsblad, massmedia, flygblad etc. Det gäller att få ett samarbete mellan privat-, offentlig-, frivilligsektorn och medborgare i området eller i organisationen.

3.3. Samverkan och samarbete mellan organisationer och myndigheter

Enligt Turunen (2004) är frivilliga organisationer även en stor del av samhällsarbetet. Många gånger är det de som för arbetet vidare i det lokala samhället med stöd från kommunen m.fl. Stigendal (2003) skriver att det är bra att personer engagerar sig i föreningslivet eftersom då ”demokratiseras” man som person och blir en del av den sociala integrationen. Enligt Wahlberg (1998) måste myndigheterna och organisationerna agera snabbt tillsammans med människorna för att få en förändring till stånd på ett högre plan medan samhällsarbetare skall få en förändring till stånd i lokalsamhället genom att mobilisera och organisera denna maktlösa grupp. På så sätt kan samhällsarbetaren åstadkomma förändringar som ligger i det lokala samhällets och gruppens intresse enligt Wahlberg (1998). Genom att samhällsarbetaren och invånarna har likstämmig syn kan samhällsarbetare tillsammans med invånarna mobilisera sig och arbeta med aktioner och föreningar för att få sin vilja igenom även på politisk nivå. Även Lathi Edmark (2002) skriver att det är viktigt att myndigheterna har ett underifrånperspektiv. Vilket innebär att man måste få med ”gräsrötterna” för att få en fin och ”grön gräsmatta.”

3.4. Empowerment - maktmobilisering

Empowerment eller maktmobilisering innebär att man arbetar med att öka de svaga gruppernas möjlighet att påverka sina egna liv. Man skiljer mellan maktmobilisering på personlig- och samhällelig nivå. På den personliga nivån innebär maktmobilisering ett sätt att öka den enskilde individens möjlighet att ta beslut och ha kontroll över sitt eget liv. På samhällsnivå handlar det mer om människors inflytande över livskvaliteten i lokalsamhället enligt Wahlberg (1998). Empowerment handlar om att människor inte ges denna makt utan att de tar den. Det innefattar ett annat sätt att tänka om sig själv som värdefull, med förmåga att ha tillit till sig själv att man blir betraktad som ett subjekt enligt Payne (2002).

Lindén (1991 s.65) beskriver att maktmobilisering är det lämpliga alternativet inom ”Community work” eftersom:

”Maktmobilisering som arbetsmetod är den process där individen tillskansar sig

handlingsförmåga. Detta sker bland annat genom att en förståelse utvecklas av skälen till den strukturellt betingade vanmakten som blockerat just handlingsförmågan.”

Genom att man får med många människor kan man dela in dem i olika grupper för att få en bra och utvecklande diskussion s.k. framtidsverkstäder menar Denvall m.fl. (2000). I och med dessa framtidsverkstäder kan människor få säga sitt och lämna sina förslag till förbättringar och vilka möjligheter samhället eller organisationen har och vilka resurser som finns att tillgå menar Stigendal (2003). Turunen (2004) anser att det även är viktigt att få med medborgarna när det gäller att förebygga och underhålla lugnet på gator och torg. Enligt Stigendal (1999)

behöver inte personerna i området känna sig segregerade, det kan vara så att människor utanför området ser området som segregerat. Med detta menar Stigendal (2003) att utestängning även kan vara frivillig, man vill inte vara med helt enkelt, man finner inte saken tillräcklig meningsfull, viktig eller personlig för att integrera området i det globala samhället. Sennet (1999) skriver att människor måste få känna att de är delaktiga för att känna sig lyckade, de måste bli stärkta i arbetet för att få en förändring till stånd.

“Critical practice goes on forever.” (2002, sid. 308)

“There are always alternatives för action and they always become more extensive if we are critical.” (2002, sid. 310)

3.5. Samhälle i förändring – globalisering och samhällsarbete

Postmodernism är ett begrepp som syftar på en utveckling för ett samhälle där ingen vetenskap är exakt. Den postmoderna konsten beskrivs ofta med ord som eklektisk.

Inom sociologi betraktas postmodernism som en konsekvens av t.ex. ekonomiska, kulturella och demografiska förändringar och karaktäriseras med begrepp som postindustrialism, senkapitalism och utomparlamentarism som i sin tur förklaras med uppkomsten av tjänstesamhället, massmedias ökade betydelse och integrationen av världsekonomin. Andra viktiga begrepp är informationssamhälle, globalisering, den globala byn och media. Begreppet används även som samlingsbeteckning av sociala förändringar som uppfattas som antitetiska till traditionella moralsystem, i synnerhet av det kristna synsättet (Castells, 1999a, Ergon m.fl., 2001 och Lindberg, 1999).

Globaliseringen är inte enbart ett liberalistiskt och kapitalistiskt projekt. Globaliseringen har även gett mer eller mindre lokala aktionsgrupper internationellt inflytande. Organisationer har vunnit på denna globaliseringsprocess. Detta har medfört att organisationer har påpekat nödvändigheten av en dialog mellan det globala civilsamhället, staten och marknadsaktörerna. Vidare menar Castells (1999a och b), Ergon m.fl. (2001) och Lindberg (1999) att vikten av att det globala civilsamhället med alla dess grupper kommer till en verklig förståelse för sig självt och dess maktposition i världen, som varken är störande uppträdande eller taktfasta slagord. Det globala civilsamhället utgör en ständig påtryckningsgrupp för en omtolkning av verkligheten, det vill säga att den vill sätta in händelser och fenomen i helt andra sammanhang. Det globala civilsamhället uttrycker sig genom medierna eftersom det är ett sätt som är lika gammalt som skrivkonsten och talkonsten menar Ergon m.fl. (2001). Lindberg (1999) menar dock att det är revolutionär förändring av maktförhållandena på det svenska området är på gång. Han menar att de som har ekonomiska resurser styr mer och mer till en värld de vill ha, men ser inte till människorna som lever och skall leva i den. Med det menar han att vänsterrörelsen (politiskt) måste samverka mer och mobilisera sitt folk på ett bättre sätt så man klarar de politiska påtryckningarna genom att stärka människorna i Sverige och dess omvärld, bygga ut den globala välfärdsstaten så att det är människornas verklighet som ses.

Den nya världsordningen som Castells (1999a) kallar för nätverksamhälle skapar en konflikt mellan globalisering och identitet. I detta avseende blir frågan om identitet och etniska gränser vilket han anser är ett centralt tema för att förstå samhällsförändringar.

Globaliseringsprocessen håller på att skapa en försvagning av det civila samhället och med detta försvagas också förhållandena mellan t.ex. Sverige och människorna. Nya typer av identiteter växer fram inom denna konflikt anser Castells (1999a). Motståndsidentitet och projektidentitet växer fram ur nya sociala rörelser. Att aktivera gamla resurser, att skapa och tillägna sig nya symboliska resurser påverkar på ett eller annat sätt gruppens sociala struktur vilket i sin tur kan påverka gruppens identitet. Denna nya identitet håller på att byggas upp,

menar Castells (1999b), inte genom en enkel återgång till traditionen utan genom en bearbetning av identiteten och formandet av en ny mer kollektiv värld. Globaliseringen med sina nätverk av pengar, teknologi och makt håller på att omvandla världen. Den är på väg att omyndigförklara alla samhällen, eftersom de är uppbyggda på stabila element av kultur, historia och geografi. Castells (1999a och b) menar att bara en liten elit vinner på det. De flesta människorna i globalisering oroar sig för att mista kontrollen över sin livssituation som t.ex. sin miljö, sitt jobb, sin ekonomi, över sina makthavare och länders självständighet. Globaliseringen påverkar oss och våra attityder ner till vår inresta kärna. Globaliseringen är en samhällsomvandlande kraft av tidigare inte skådad styrka. Utvecklingen tycks gå längs två huvudvägar, demokrati eller ociviliserad mänsklighet. Man kan säga att människorna måste ta aktiv del i utvecklingen.

Castells (1999a) anser att det behövs en stark egen identitet, en utvecklad teknologi, en förmåga att skapa nätverksinnovationer, ett demokratiskt medborgarsamhälle och ett fungerande välfärdssamhälle. För att media skall kunna fungera i informationssamhället behövs det tillgång till information och möjligheten att förmedla nyheter genom yttrandefriheten. Det här är endast möjligt i ett öppet samhälle, där människor får tillgång till information om förslag, utredningar och beslut. Detta kan man kalla offentlighetsprincipen. Men ökar det offentliga måste även en starkare sekrettes råda för att skydda den enskilde individen.

3.6. Sammanfattning

Idag kan man inte säga att samhällsgemenskap finns i ett geografiskt avgränsat område längre eftersom människor idag genom internet, telefon och telebild etc. kan få kontakt med varandra och uppnå den nödvändiga sammanhållande ”vi-känslan”. Man kan alltså mobilisera människor även om de inte bor nära varandra. Grunden i allt samhälls- och förändringsarbete är att människor själva skall förändra sina livsvillkor på det sätt de önskar. Detta gör man genom organisationsarbete, aktionsarbete, grannskapsarbete, och social planering. Att invånarna blir och kommer att vara en ”samlad trupp” för att samhällsarbetet skall fungera på den demokratiska nivån. Kommunikation och information mellan politiker, samhällsarbetare och invånare är A och O i ett samhällsarbete. Ett socialt samhällsarbete måste åstadkomma mer sammanhållning och få ett bättre samarbete mellan samhället och människorna som lever i det lokala samhället, eftersom vi är på väg emot en nyare värld varje dag med globaliseringen medför det att människor kommer att utveckla nyare identiteter i den nya världsordningen. Om den är god eller ond för människorna kan ingen forskare svara på ännu, det blir upp till människorna att avgöra menar Castells (1999a och b).

3.6.1. Slutsats – en begreppsbestämning

Det centrala för samhälls- och förändringsarbete är enligt min mening att mobilisera så många som möjligt i arbetet som skall genomföras. Samhällsarbete måste även innefatta såväl svaga grupper som de starka. Gräsrotsnivån är viktig men maktmobiliseringen såväl på personlig som på samhällelig nivå kräver samverkan för att vara framgångsrikt. Men samtidigt måste de förändringar som sker i det föränderliga samhället t.ex. globaliseringen skapa nya möjligheter och att motgångarna tas till vara.

4. Resultat av intervjuerna

I detta kapitel kommer jag att presentera resultatet från intervjuerna utifrån fyra rubriker. Dessa rubriker baseras på syftet, frågeställningarna och intervjuguidens frågor. Först presenteras intervjupersonerna.

4.1. Presentation av intervjupersonerna

Intervjupersonerna är två kvinnor och tre män. De är i åldern 22-28 år, samtliga är bi- eller homosexuella. De har varit öppna med sin sexuella läggning mellan två och åtta år. Deras medlemskap i RFSL varierar mellan ett och sju år. Anledningen till att är medlemmar i RFSL är för att få stöd av andra HBT-personer och våga vara den man är med andra HBT- personer. De berättar att det är en stor trygghet för dem. Dessutom anser de att det är bra att någon står upp för HBT frågor t.ex. adoption, äktenskap och diskriminering. De anser i stort att medlemskapet inneburit en lite enskild förändring men en stor förändring i samhället vad det gäller t.ex. attityder.

4.2. RFSL:s framtida mål och visioner

Intervjupersonerna kan lite svagt RFSL:s nuvarande mål och visioner. De säger alla att målet och visionerna är allas lika värde oavsett sexuell läggning, alla skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i samhället. De poängterar att målen och visionerna måste vara så pass omfattande att ingen känner sig utanför organisationens ramar, alla är välkomna. Acceptansen, förståelsen och medvetandet om att HBT-personer finns överallt måste ökas och att man måste arbeta för HBT-personers existens och livssituation.

Vidare anser intervjupersonerna att RFSL borde utöka sin verksamhet, men man vet inte till vilken grad. Mer information gällande mål och visioner är ett måste om RFSL skall få fler medlemmar och behålla de gamla.

”RFSL skall arbeta för att homo- och bisexuella samt transpersoner skall få samma rättigheter och möjligheter som alla andra i samhället och att RFSL:s målsättning och vision

borde vara att de i framtiden inte ska behövas och att de ska kunna avveckla sig själva, men vägen dit är mycket lång utifrån vad synen fortfarande är idag på HBT-personer.”

”Alla är lika men på olika sätt.”

”Deras (RFSL) slutliga mål borde vara att kunna läggas ned då deras arbete inte längre behövs, eftersom diskriminering mot HBT-personer inte längre finns i framtiden”.

4.3. Samhällsattityder - svårigheter och motgångar i framtiden

Samtliga intervjupersoner anser att det alltid kommer att finnas motsättningar i samhället mot HBT-personer eftersom de är avvikande. Svårigheten ligger i folks invanda banor och rädsla för det ovanliga. Vissa kyrkliga grupper är många gånger stora motståndare för att det normativa är man och kvinna. Man anser att man inte kan tvinga någon att tycka på ett visst sätt men genom information kan man förhoppningsvis få människor att tänka på ett annat sätt eller blir mer accepterande.

Vidare menar intervjupersonerna att man måste motverka all negativ särbehandling och i lagom grad använda positiv särbehandling. Detta för att bli mer accepterad för vem man är, inte för vilken sexuell läggning man har. HBT-personer får en enad trupp, en gemenskap som skapar trygghet när samhället sviker och utgår ifrån den heteronormativa världen.

En annan viktig aspekt RFSL:s ekonomi. De är överens som att pengar styr. Intervjupersonernas förslag är att RFSL skall försöka få sponsring av olika företag. RFSL

samarbetar mer med andra organisationer för att synas mer i olika sammanhang och visa att det finns HBT-personer överallt i samhället, oftast närmare än vad människor tror. Personliga kontakter är det viktigaste.

”..det viktigaste är ju att vi blir accepterade i samhället

precis som alla andra, och det kämpar RFSL för.”

”...det viktigaste nu och i framtiden är att belysa HBT-gruppen på ett så verklighetsbaserat sätt som möjligt.”

”Rätten att bli bedömd för den man är utan fördomar.”

”Samhället är ett stort skepp som svänger långsamt,

så förändringar tar tid, och det är ett av problemen.”

4.4. Verksamhet och arbetsmetoder i framtiden

Intervjupersonerna anser att RFSL:s verksamhet bidragit till att få mer förståelse i samhället. Den utåtriktade verksamheten de närmaste fem åren är viktig. Framför allt festivaler och samarbeten med skolor, andra som kan vara viktiga för RFSL:s verksamhet som t.ex. polisen för information om brott osv. Dessutom samarbete med andra organisationer och myndigheter för att lobba för HBT-personer och inrikta sig till fler personer ”utanför” HBT-gruppen.

Vidare anser intervjupersonerna att man måste informera till HBT-personer och icke HBT-personer om organisationer som finns i samhället (som t.ex. RFSL och HomO) Sexualupplysningen och skolundervisningen behöver förbättras och inte bara riktas till heterosexuella. Vidare tror de att det finns mycket kvar för RFSL att göra för att öka acceptansen bland människor. De vill ha mer uppsökande verksamhet i t.ex. skolor. för att berätta hur det är att vara HBT och en bättre utbyggd hemsida. RFSL måste bli en framtidsorganisation och ha lite mer nytänkande och inte vara en stel och tråkig organisation, man behöver ha in mer yngre i verksamheten.

Intervjupersonerna berättar att det finns en möjlighet för dem själva att påverka innehållet i verksamheten, genom att t.ex. sitta i styrelser eller vara ledare, men har inte valt att göra det än. De anser i stort att planeringen för denna verksamhet verkar fungera bra som den är idag. Pridefestivalen är kanon, väl genomförd och väl planerad varje år, men att man eventuellt kunde ordna en Pridefestival i Kungsträdgården, lite mer öppet - lite bättre. RFSL skulle behöva börja med en mer målinriktad uppsökande verksamhet, där man hjälper unga att själva förstå och acceptera sin sexuella läggning.

Vidare det är bra att RFSL som organisation finns över hela landet, att inte bara HBT-personer i storstäderna har möjlighet att delta i aktiviteterna. RFSL behöver utvecklas mer och blir mer stabil ute i landet eftersom många av RFSL:s verksamheter är dolda behövs mer information till samhället. Intervjupersonerna beskriver att det inte är helt lätt att veta vad för slags aktiviteter och möjligheter organisationen ger.

RFSL har de senaste åren lyckats ganska bra med sin lobbyverksamhet och fått riksdagen att göra en del lagändringar. Vidare berättar intervjupersonerna om positiva förändringar, delmål som hänt de senaste åren t.ex. partnerskap istället för giftermål och välsignelse istället för bröllop. Intervjupersonerna anser att man måste vara väl organiserad jämför t.ex. med fackföreningarna. Innan arbetarna var organiserade var förhållandena urusla, men genom fackföreningarna har arbetssituationen ett helt annat läge idag. Man tror dock inte på en helt enad trupp eftersom alla är olika men skall inte hindra någon från att medverka i verksamheten. Enligt intervjupersoner borde man starta gårdar där det finns professionella HBT-personer man kan prata med som t.ex. kurator, sjuksköterska och fritidsledare. Denna

verksamhet anser de skall vara inriktad för alla åldrar. RFSL måste bli en bättre organisation och ge mer av sig själva till medlemmarna. De flesta av medlemmarna berättar om Qruiser (QX som värderas högre bland HBT-personerna än RFSL) dessutom finns det gaykaféer och gayklubbar i storstäderna än ute i landet.

”..om vi inte har en organisation som för vår talan så kommer inga förändringar att ske!”

”Alla är olika, men det måste vi respektera.”

5. Analys av förslagen inför framtiden

I detta kapitel analyseras vilka framtida mål, visioner, verksamhet och arbetsformer som intervjupersonerna önskar inom de närmaste fem åren. Därefter analyseras allt under rubriken globalisering, informationssamhälle och identitet. Därefter kommer slutsatserna av intervjuerna.

5.1. RFSL i framtiden

5.1.1 RFSL:s framtida mål och visioner

Resultatet visar vikten av en ökad förståelse och acceptans för HBT-personer. Detta kan tolkas, i enlighet med Castells (199b) som menar att det är rädslan för den identitet de har som är i farozonen eftersom alla skall vara heterosexuell och leva ett i ett patriarkatiskt (man/kvinna) samhälle.

Resultatet visar att man vill ha samma rättigheter som heterosexuella och vill att RFSL skall arbeta för det. Resultatet visar därmed att man som individ blir stärkt av RFSL:s verksamhet genom att man får träffa andra i samma situation. Deras åsikt delas med Sennet (1999) som anser att människor måste vara delaktiga för att få en förändring på grupp- och individnivå och dessutom känna delaktigheten som något meningsfullt. RFSL:s stöd till de svaga har lyckats enligt resultatet.

Resultatet föreslår inga nya mål för RFSL, de mål som finns är bra och inom rimliga gränser. Castells (1999b) beskriver att människor måste samarbeta för att uppnå sina mål som subgrupp. Vidare visar resultatet att målet bara kan uppnås när samhället accepterar identiteter som anses vara utanför den normativa. Resultatet visar att man har en samstämmig syn om lika rättigheter och lika skyldigheter som alla andra i samhället.

5.1.2. Samhällsattityder - svårigheter och motgångar i framtiden

Hur skapar man denna acceptans som intervjupersonerna vill ha? Intervju personerna vill att RFSL skall var en representant i samhälls- och förändringsarbete, RFSL blir därmed en ambassadör för alla HBT-personer. Enligt Castells (1999b) är organisationer som RFSL en del av den sociala rörelsen som skall arbeta med att stärka individernas och gruppens status i samhället. Det viktigaste här är att man står upp och säger det man tycker som individ, men samtidigt vet att man har fler människor bakom sig, alltså en mer eller mindre enad trupp.

Resultatet visar att man i stort utgör en verklighet i samhället och är en del av samhällsformen. Förståelsen förutsätter att man debatterar och samtalar kring det som händer och sker i samhället för att ge en struktur och tydlighet. På så sätt anser Wahlberg (1998) och Castells (1999a och b) att deltagarna kan få en gemensam grund att stå på och därmed få en mer samlad trupp som man kan utgå ifrån. Det är gruppen man måste arbeta med och för, men samtidigt arbeta med grupper som inte tillhör den egna gruppen. Dvs. negativa kollektiva handlingar behöver motarbetas (grupper som är emot HBT) för att skapa positiva kollektiva handlingar. Detta innebär att det uppstår två sociala rörelser som måste komma närmare varandra på ett mer accepterande sätt, de behöver inte tycka om varandra men acceptera varandra. Ett par av intervjupersonerna säger att HBT-personerna finns i hela världen och att HBT-personerna finns närmare än vad motståndsgrupperna (t.ex. Nazister) tror. Det gäller att få igång ett samtal mellan olika grupper. En demokratisering, yttrandefrihet utan att man kränker varandra (Stigendal, 2003). Hur man skall få igång ett samtal vet jag inte.

Resultatet visar att man är överens om att man måste förändra samhällssynen på HBT-gruppen. Man vill genom lagändringar få det mer accepterat att vara HBT-person. Resultatet visar att det kan handlar om människornas invanda beteenden och rädsla för det avvikande eller ovanliga (Castells, 1999a och b).. En anser att det är svårt att få en förändring till stånd eftersom RFSL motarbetas av olika mindre grupper såsom vissa religiösa grupper eller andra

grupper som går till angrepp mot t.ex. Pridefestivalen. Resultatet visar att kommunikationen är det viktigaste redskapet för att nå en större förändring.

När en medlem säger att RFSL är en stel och tråkigt organisation. En intervjuperson anser att man skall förändra bilden av RFSL och göra RFSL mer positivt. Tyvärr framkommer det inget förslag på hur. Men att RFSL skall göra punktinsatser, som i kyrkan, för att aktivt minska hatet mot HBT-personer. Ett par intervjupersoner anser att man måste arbeta med lagstiftarna och få fler personer dömda för hatbrott mot gruppen för att markera HBT-personers rättigheter och genom detta öka toleransen och förståelse i samhället, Castells (1999b) är av liknande åsikt. Han anser HBT-personer måste få en mer normativ ställning i samhället. Castells (1999b) anser att patriarkat kräver obligatorisk heterosexualitet, men att man redan på grekernas tid hade en viss tolerans för homosexuella personer vilket finns omnämnda i olika rapporter skriver Castells (1999b).

En intervjuperson går emot mönstret till viss del eftersom han anser att man inte kan sluta kämpa för att man genom lagförändringar börjar få mer rättigheter. Enligt honom finns alltid människor som är emot HBT-personer, samhället som är ”ett stort skepp som svänger

långsamt”. Med det menar han kanske att en förändring kan ta tid även om lagen och

budskapets mål är uppnått. Castells (1999b) beskriver att man aldrig få ge upp motståndet trots att de sociala rörelserna fått föra fram sitt budskap. Man måste även underhålla budskapet så att de mer negativa sociala rörelserna inte når sitt mål.

5.1.3. Ny verksamhet och arbetsmetoder

Resultatet visar att information och samverkan kring HBT-personernas situation i samhället är viktigt (Castells, 1999b). Genom att få en mer accepterande roll i samhället kan detta bidra till att få en bättre samhörighet i skola, på fritid bland gruppen HBT-ungdomar (Wahlberg, 1998). Resultatet visar vikten av att man skall informera om HBT bland ungdomarna i t.ex. skolor. Detta kan man se som en preventiv åtgärd för att få mer tolerans och acceptans i samhället för HBT-personer. Ungdomarna är troligen det bästa alternativet när det gäller att förebygga fientligheter i framtiden. Skolorna är en viktig arbetsarena för RFSL och deras intressegrupper. Samtidigt kan det vara bra att skolinformatörerna är bland ungdomarna som en förebild gällande ”komma ut”-processen. En intervjuperson anser att man behöver ge HBT-gruppen information och utbildning om rättigheter och skyldigheter. Dessutom arbeta för att få gemensamma intressen och kunna hantera gemensamma problem. Man kanske skall starta intressegrupper inom förbundet så att man kan informera t.ex. poliser, läkare, socionomer, yrkesgrupper för att få ett mildare myndighetsperspektiv och att myndigheterna är insatta i HBT-personers livssituation (Castells, 1999a).

Vidare anser en intervjuperson att RFSL måste finnas på fler orter utanför storstäderna så fler får chansen att delta och medverka till en positiv förändring. På detta sätt kan man försöka att mobilisera och arbeta med politiker för att få en lagändring eller praxis i samhället för att skydda HBT-personer från diskriminering och våld av olika slag. Genom att påverka samhällets attityder och handlingar mot HBT-personer på detta sätt kan man även hjälpa HBT-personerna själva att förstå och acceptera sin sexuella läggning.

Enligt RFSL (2005) känner fler HBT-personer sig tvingade att flytta från mindre orter det leder till att de flyttar till storstäderna för att leva som HBT-personer. RFSL har stora utmaningen att bilda mer verksamhet ute i de mindre orterna. I rapporten (a.a.) framkommer att det finns brister i många kommuner. RFSL (2005) anser att situationen för HBT-personer inte bara är en fråga för riksdagen utan också det lokala samhället, det lokala arbetet. Det tycker även ett par intervjupersoner generellt och det kan vara viktigt eftersom människorna bor i lokala de samhällena därför är det viktigt att finnas även nära medlemmarna.

Om man kan använda samhällets resurser t.ex. så kan man nå ut till många fler med information och på detta sätt kan man uppmärksamma HBT-personernas livssituation. Man

kan bjuda in tjänstemän, vårdgivare och politiker för att få en samverkan mellan myndigheter och organisationer som arbetar med HBT-frågor. Resultatet visar att man önskar att RFSL skall ha ett så brett kontaktnät som möjligt för att påverka politiker och tjänstemän (Wahlberg, 1998). Detta är viktigt eftersom HBT-kompetensen behöver stärkas inom alla myndigheter. På det sättet uppnås en bredare inblick vad gäller individernas sociala, fysiska och psykiska välbefinnandet för att uppnå bättre metoder och arbetssätt för att få bättre HBT-kunskaper. Wahlberg (1998) tycker att man måste få en bred kompetens för att arbeta med samverkan för människors bästa. Man måste utgå ifrån vad ”gräsrötterna” vill, därför finns dessa specifika mottagningar t.ex. Venhälsan i Stockholm (Castells, 1999a).

Resultatet visar vikten av att RFSL behövs i hela landet eftersom det finns HBT-personer överallt är demokratiseringen en stor del i verksamheten. Genom demokratiseringen engagerar man många människor på olika sätt och i olika verksamheter och nya arbetsformer framkommer (Turunen, 2004 och Ronnby, 2000).

Resultatet är i enlighet med Castells (1999b) att man måste organisera och mobilisera många HBT-personer, deras vänner och släkt. Detta är även i linje med vad resultatet säger vad som behövs inför framtiden. Personen och grupper HBT stärks och detta kan man kalla maktmobilisering enligt Lindén (1991) eftersom man tar makt i samhället och försöker få en förändring till stånd utifrån diskussioner, parader och uppmärksammande av HBT-frågor.

En intervjuperson ansåg att man måste se helheten och arbeta utifrån arenor såsom gator, torg och där makthavarnas/myndigheternas finns, alltså nära medborgare och makthavare/tjänstemän för att det är viktigt att synas och föra diskussion (Castells, 1999a). RFSL utgör en viktig del av kunskapsunderlaget i HBT-utredningar eftersom man lyckats mobilisera så många människor genom demokratiska metoder som inbjuder medlemmar att medverka till en förändring i samhället och dess attityder.

Enligt Wahlberg (1998) är samarbetet med myndigheter som t.ex. HomO som mycket viktigt eftersom de är en del av lagstiftarens förlängda arm. Detta bekräftas av resultatet.

Några av intervjupersonerna tror inte man kan få en helt samlad en enig trupp för att få en förändring till stånd, men man kan ha gemensamma mål och visioner. Människor är olika och kommer alltid vara det. Alla vill ha en förändring för att få leva ett vanligt socialt liv i samspel med den heteronormativa befolkningen. Vidare anser Turunen (2004) att samverkan och kommunikation mellan samhället och de utsatta grupperna är A och O i samhälls- och förändringsarbete. Myndigheterna har oftast personal och ekonomi medan organisationen har människorna som skall arbeta med förändringarna.

Eftersom RFSL (2005) har ca. 6000-7000 medlemmar och verksamheten kostar mycket. RFSL får bidrag från olika fonder och ekonomisk sponsring från ett fåtal företag till speciella projekt och grupper. Det verkar som samhället har tagit ställning för att RFSL behövs för att samla HBT-personer och deras kunskap om HBT-personer.

Wahlberg (1998) menar vidare att man måste utgå ifrån kollektiva handlingar för att påverka samhällets attityder. Detta sker genom information, opinion och samverkan. Dessutom ska samhällets makthavare och myndigheter vara förespråkare och hjälpa alla människor till ett likt värde. Ibland behövs det ideella krafter som t.ex. HBT-medlemmar (RFSL) och deras närmaste som en påtryckande faktor i förändringsarbetet. Även HBT-personer måste få känna sig accepterade så att de får en säkrare identitet och på så sätt förebygga diskriminering och fientlighet.

5.2. Globaliseringen, informationssamhället och identiteten

Resultatet visar att intervjupersonerna inte har perspektivet för globaliseringens konsekvenser för HBT-personer. Man ser fortfarande Sverige som den största arenan för förändringar. Det är farligt enligt Castells (1999a och b) att inte se hela globaliseringsprocessen eftersom man då inte ser sitt internationella inflytande. RFSL som organisation är stark, stor och en av