Ljudstörningar i lätta bjälklag vid låga frekvenser. Mätmetod och riktlinjer

9712096

P

Melker Johansson

Ljudstörningar i lätta bjälklag

vid låga frekvenser

Mätmetod och riktlinjer

Trätek

Melker Johansson, Ingemansson Technology AB

LJUDSTÖRNINGAR I LÄTTA BJÄLKLAG VID LÅGA FREKVENSER Mätmetod och riktlinjer

Trätek, Rapport P 9712096 Nyckelord deck framing floor unit sound insulation testing

wood frame structures

Rapporter från Trätek — Institutet för träteknisk, forskning — är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla ut-gåvor från Trätek i löpande följd.

Citat tillätes om källan anges.

Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and

studies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute. Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.

Trätek — Institutet för träteknisk forskning — be-tjänar de fem industrigrenarna sågverk, trämanu-faktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träför-ädlande industri), träfiberskivor, spånskivor och ply-wood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Nutek utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa re-surser. Trätek har forskningsenheter i Stockholm, Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: sawmills, manufacturing (joinery, wooden hous-es, furniture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and development agreement between the industry and the Swedish National Board for Industrial and Technical Development forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Our research units are located in Stockholm, Jönköping and Skellefteå.

Innehåll

Sid

Sammanfattning 3

Förord 4 1. Bakgrund och syfte 5

2. Val av metod 6 2.1 Kommentarer 6 3. Konstruktioner 7 3.1 Kommentarer 7 4. Subjektiv bedömning 7 5. Mätningamas utförande 7 5.1 Mätmetoder 8 5.2 Använda instrument 8 6. Mätresultat 8 6.1 Kommentarer 10 7. Korrelation 11 7.1 Kommentarer 12 8. Diskussion 13 9. Mätning av störning vid låga frekvenser 14

9.1 Spridning 14 9.2 Mätningens utförande 15 10. Riktlinjer 15 11. Slutsatser 16 Referenser 16 Bilagor 17

Sammanfattning

Mätningar har utförts på åtta olika bjälklag inklusive homogen betong som använts som jämförelse.

Som provmetod har en stålcylinder med vikten 12,5 kg släppts från en konstant höjd av 300 mm. Vikten släpptes på ett fjädrande gimimiskikt. I underliggande utrymme uppmättes dB A, dBC och linjämivåer samt ljudtryck i tersband från 10 - 400 Hz. Utöver detta har motsvarande storheter uppmätts från en gående person respektive hammarapparaten som exciteringsmetod. Även luft- och stegljudsisolering har uppmätts. Mycket god korrelationen har erhållits mellan det frekvensspektrum som människan alstrar och det som erhålls från vikten.

Slutsatsen är att metoden kan användas vid utveckling av nya konstruktioner, under byggtiden samt som komplement för kontroll av färdiga byggnader i fält med avseende på ljud vid låga

frekvenser. Ett förslag till riktlinjer redovisas. Dock måste stegljudsnivån mätas på vanligt

sätt. Enligt vad som framkommit inom ramen för detta projekt bör L'^^ + C50.2500 högst vara

4

Förord

Denna rapport redovisar resultatet av projektet "Träbjälklag - mätmetod för ljudstöming", som genomförts av Ingemansson Technology AB, Umeå på uppdrag från Trätek. Syftet med projektet har varit att åstadkomma en mätmetod som är enkel att använda och som ger en rättvisande bedömning av bjälklagets egenskaper.

De mätmetoder som hittills tillämpats är anpassade till tunga bjälklag som betong. När de används till träbjälklag kan de ge missvisande resultat. Stömingama hos lätta bjälklag upp-träder normalt vid andra frekvenser och orsakas av människor i rörelse i våningen ovanför. För denna typ av störningar har anpassade mätmetoder och riktlinjer för bedömning saknats. I projektet har en metod för att mäta ljudstömingar från människor i rörelse gång och hopp -utprovats. Mätningar har utförts på olika typer av lätta bjälklag och ett betongbjälklag. Den metod som utarbetats är ett komplement till traditionell mätning med hammarapparat. Projektet har drivits som ett industri projekt i Trätek med finansiellt stöd från NUTEK och följande industriparter:

AssiDomän Skog och Trä Nya Contractor Bygg AB Graninge Skog och Trä Lindbäcks Bygg AB Martinsons Trä KB Masonite AB Mälarply AB NCC HUS SCA Timber SÅGAB

Vi vill rikta ett stort tack till Sten Ljunggren på KTH och Andreas Novak, Ingemansson Technology AB som bidragit med värdefulla synpunkter av arbetets uppläggning och utvär-dering. Martin Gustafsson på Trätek har med sin drivkraft och engagemang lagt grunden för hela arbetet.

Bakgrund och syfte

Vi vill börja med att understryka att detta inte är ett vetenskapligt arbete. Arbetssättet skall ses som en ingenjörsmässig väg att utröna om det finns möjligheter att finna en enkel, repeterbar och allmängiltig metod som med enkla instrument skall kunna tillämpas i fält.

Det som idag begränsar användningen av trä i flerbostadshus och andra byggnader som t ex skolor är i första hand svårigheter att begränsa ljudstömingar och då i första hand vid låga frekvenser. För denna typ av stömingar som orsakas av att människor går på bjälklaget och att bam hoppar och springer föreligger för närvarande ingen objektiv mätmetod. Detta medför att det vid utveckling av konstruktioner är svårt att objektivt styra materialval och utförande mot en god ljudmiljö. Det finns nämligen andra faktorer som vikt, bjälklagshöjder, produktionssätt och kostnader som ofta påverkar ljudmiljön i negativ riktning.

Detta har fatt till följd att ljudnivån i flera bostadshus med lätt stomme upplevts mycket stö-rande av hyresgäster och att dessa hus ofta möts med skepsis från människor i byggbranschen. För att undvika att få en negativ stämpel på lättbyggnadsteknik är det viktigt att snabbt ta fram en objektiv provningsmetod och ett förslag till riktlinjer.

Stegljudet mäts i nuläget med hammarapparat från den nedre gränsfrekvensen 100 Hz enligt BBR 94 och från 50 Hz enligt svensk standard SS 02 52 67 " Ljudklassning av bostäder". Det finns även en referenskurva framtagen av Kaj Bodlund där hammarapparaten användes som störkälla och ljudet mäts i tersband från 50 Hz, / I / . En speciell vägning av ljudet utföres där frekvenser under 100 Hz får större betydelse jämfört med BBR.

Genom erfarenheter från flera projekt med lätta bjälklag har vi funnit att störningarna i många fall ligger inom frekvensområdet 20 - 30 Hz. V i har också funnit att det är ovanligt att stegljud ger störningar över 200 Hz. Detta har även påpekats i 121, där det anges att lågfrekventa stör-ningar är dominerande. Vår inriktning har därför blivit att finna en exciteringsmetod som ger ett kraftspektra från 10 Hz upp till 400 Hz.

Avsikten är att metoden skall användas både till värdering av nyproducerade hus och vid utveckling av nya träbjälklag.

Vi vill försöka finna en mätmetod som kan användas under byggtiden för att där kunna utföra mätningar utan inskränkningar under dagtid. Under dagtid är bakgrundsnivån från andra verksamheter hög. Bakgrundsnivån har påverkat valet av fallhöjd. Kan exciteringen alstra ljud betydligt högre än bakgrundsnivån kan den tillgängliga tiden för mätningar ökas under dagtid. I slutänden medför detta att fler mätningar kan utföras och att kostnaden blir lägre jämfört med om mätningar skall utföras under kvällstid.

2. Val av metod

Vi förutsätter att störaingen uppkommer genom att människans tyngd snabbt överförs till golvbjälklaget och därigenom skapar nedböjning i bjälklaget. Denna impulslast har Sven Ohlsson beskrivit i sina rapporter, t ex i /3/.

I /4/ finns ett antal mätresultat redovisade av gående, springande och hoppande människor både vad avser kraft i fi^ekvensplan, tidsplan och som total kraft mot underlaget.

Med dessa rapporter som underlag och att kunna utföra mätningar under dagtid kom vi fram till att en framkomlig väg kan vara att släppa ett hårt föremål på ett mjukt underlag.

Genom att använda standardprodukter konstmerades en stålcylinder med en yttre diameter av 104 mm, mndad botten och fylld med blyhagel - total vikt ca 12,5 kg. På bilaga V-2144-C01 redovisas en ritning av vikten.

Vikten släpps i ett rör från samma höjd varje gång. Efter flera försök fann vi att en fallhöjd på 300 mm blev lämplig.

Vid bedömningen fömtsätter vi följande beträffande värderingen av bjälklagens egenskaper:

God Acceptabel

betong EW-bjälklag

2.1 Kommentar

Anledningen till ovanstående val är att snabbt finna referenser för hur mätresultaten skall tolkas, i princip är alltså ovanstående konstmktioner grunden för riktlinjer. Valet av betong som ett mått på god standard är självklart. Det förekommer nästan aldrig klagomål beroende på ljud vid låga frekvenser. I vår roll som ljudkonsulter har vi dock stött på fall där hyres-gäster i underliggande lägenhet är störda av hyreshyres-gäster i ovanliggande. I ett av fallen var det en äldre man som barfota varje morgon hämtade tidningen. Hyresgästen i underliggande lägenhet vaknade och upplevde sig störd. Detta tillhör dock undantagen.

Valet av EW-bjälklag är dock mer tveksamt. I prospektet till de som finansierat vårt arbete angavs EW-bjälklaget som en konstmktion med acceptabel stegljudsisolering. Denna hypotes visade sig dock, under projektets gång, inte stämma överens med våra bedömningar varför en revidering gjordes. V i bedömer att konstruktion D kan betraktas som acceptabel.

Anledningen till att vi valde EW-bjälklaget som en acceptabel konstmktion är att den fiinnits på marknaden i ett tiotal år och monterats i tusentals lägenheter. V i har inte uppfattat att de boende har klagat på ljudstörningar där detta bjälklag är monterat. Uppmärksamheten med avseende på ljud kring bjälklaget har varit liten varför vi kanske också fastnat i fällan att tro att om ingen skriker är det bra. Vid våra mätningar inom ramen för detta projekt och enligt den subjektiva upplevelsen anser vi inte att konstruktionen är acceptabel.

3. Konstruktioner

Mätningar har utförts på 200 mm betong (=A), EW-bjälklaget (=B) och ytterligare 6 st konstruktioner.

På bilaga V-2144-C02 redovisas rumsdimensioner och rumsresonanser.

3.1 Kommentarer

En del av de som ställt upp med att finansiera detta arbete har själva konstruerat bjälklag. Det finns en viss risk att något av deras bjälklag är sämre än vad som kan kallas acceptabelt. Det är därför fel att andra som tillverkar bjälklag men inte finansierar skall kunna använda denna rapport i eget syfte.

Konstruktionerna som tillhör denna kategori har enbart benämnts med bokstäver.

4. Subjektiv bedömning

Vid mättillfället gick en person på golvbjälklaget i så lika hastighet som möjligt från fall till fall. Ljudet från den gående personen uppmättes i tersband men även en subjektiv bedömning av störningen gjordes. I tabell nedan har den subjektiva upplevelsen delats in i tre klasser beroende på den upplevda stömingen. I samtliga fall har stömingar från yttre verksamhet inte varit märkbar.

Mottagarrummet var möblerat för konstruktion H och 1.1 övriga fall var rummen omöblerade.

Tabell över subjektiv bedömning över ljudisolering hos bjälklag mot gångljud. Kriterier Konstruktion

God, dock hörbart A Acceptabel D, F,C Störande B, I , H, E

5. Mätningarnas utförande

Mätning har utförts i tersband i underliggande utrymme med följande exciteringsaltemativ: • hammarapparat

• vikt

• gående person

Luft- och stegljudsisolering liksom bakgrundsnivån har uppmätts. Bakgrundsnivån har inte redovisats.

5.1 Mätmetoder

Luft- och stegljudsisolering

Stegljudsnivån och luftljudsisoleringen har uppmätts enligt SS 02 52 52. Ljudtrycksnivåer

Ljudtrycksnivån från gående person, hammarapparat, vikt och bakgrundsnivån har uppmätts från 10 - 400 Hz samt A-vägt, C-vägt och linjärvärde. I samtliga fall har maximalnivån i responsläge fast använts. Mikrofonen har placerats en meter över golv och mitt i rum (där rumsdiagonalema möts).

Hammarapparaten och excitering med vikten utfördes i fem punkter, se bilaga V-2144-C03. Den gående personen fick gå barfota över en stor yta av bjälklaget (inte nära väggar) och vara samma person i alla försök. Vikt ca 80 kg.

5.2 Använda instrument

Följande instrument användes vid mättillfällena.

Benämning Fabrikat/typ

Byggnadsakustisk analysator Norsonic 823

Förstärkare Audex Högtalare Milcrofon Briiel&Kjsr 2669 Smalbandsanalystor HP 3652 Laddningsförstärkare, 2 st Briiel&Kjser 2635 Kraftgivare, 3 st Bruel&Kjaer 8201 Accelerometer Bruel&Kjcer 4367 Kalibrator Bruel&Kjffir 4294 Kalibrator Bruel&Kjser 4231

6. Mätresultat

På bilaga V-2144-C04 redovisas en sammanställning av samtliga mätresultat.

På bilagor V- 2144 -010, 020, 030, 040, 050, 060, 080 redovisas uppmätt luftljudsisolering. Stegljud på bilagor V- 2144 -011, 021, 031, 041, 051, 061, 081, 091.

I Figur 1-3 redovisas en sammanställning över de tre exciteringsmetodema, gående person, vikt och hammarapparat. Med avseende på den subjektiva störning som vi uppfattat vid mät-tillfällena orsakat av en gående person har vi rangordnat stömingsupplevelsen. Med denna rangordning som grund har vi försökt att i diagram finna samband mellan uppmätta storheter och störningen.

I Figur 1-3 redovisas dBA, dBC och linjämivåer för de olika exciteringsmetodema. Den posi-tion som ger den högsta ljudnivån har valts. Ljudnivån avser den högsta momentana ljudnivån i responseläge fast. När ljudet från den gående personen har uppmätts har det högsta värdet

som erhållits imder mätperioden valts. Mätperioden har varit ca 30 sek per tersband. Detta medför att när resultaten från hammarapparat och vikt valts från en punkt har ljudnivån för den gående personen valts från den fotisättning som ger den högsta ljudnivån. Denna

fotisättning kan alltså ske på olika platser vid olika frekvenser. Bidraget från vikten har därför överskattats, sannolikt mellan O - 3 dB per tersband. Mätningama visade nämligen inte på några stora avvikelser.

Ljud från gående person

ndBLlN

Bjälklag

Figur I. Ljudalstring med gående person.

Hammarapparat

• dBLIN

Bjälklag

10

Vikt

100 I

CD 60

Bjälklag

Figur 3. Ljudalstring med vikt.

6.1 Kommentarer

Beträffande ljud från den gående personen har ett rätlinjigt samband hittats mellan rangord-ningen och dBA-nivån. För dBC och dBLIN finns inget tydligt samband.

Beträffande ljud från vikten kan inget entydigt samband noteras genom att studera diagram och mätresultat. Ifall konstruktion B och D undantas blir sambandet tydligt för dBA-nivån. Konstruktion B är EW-bjälklaget som består av en betongplatta, träreglar, skumplast och spånskiva. Kraften som orsakas av att släppa vikten kan pressa ihop skumplasten så att kort-slutning mellan spånskiva och golvregel erhålls. Detta orsakar höga dBA-nivåer. V i vet dess-utom att klagomål på stegljudsstömingar har förekommit inom detta område. V i har därför i ett konsultuppdrag utfört mätningar på ett annat bjälklag. Vi erhöll godkända värden med avseende på L'n,w(8) medan vikten gav dBA-nivåer över 80 dBA.

För konstruktion I visade det sig efter mätningamas utförande att golvreglama hade växlats av med en stålbalk. Hur flanktransmissionen påverkar ljudutstrålningen är osäkert i detta objekt då luftljudsisoleringen inte kunde kontrolleras.

Det är dock en slående likhet mellan kurvan för gående person och vikt. I princip är kurvorna parallellförflyttade. Anledningen till att vi trots detta inte hittar direkt samband är sannolikt att människor inte bara alstrar kraft utan en kombination av kraft, hastighet och dämpning. För att komma tillrätta med detta borde mätningarna kompletterats med att släppa vikten på ett annat material eller från en annan höjd och registrerat nivåerna som tidigare.

Det tydliga sambandet som finns mellan den gående personen och dB A-värdet indikerar att dBA-värdet är ett viktigt mått. Detta har klarlagts även vid andra typer av stömingar. Med hammarapparaten som exciteringskälla, figur 2, finns även här ett tydligt samband mellan störning och dBA.

11

Om vi studerar tersbandsanalysen av den gående personen finner vi att den högsta ljud-trycksnivån ligger inom frekvensområdet 12,5 - 31, 5 Hz. Av denna anledning är det viktigt att bidraget från låga frekvenser beaktas, exempelvis som dBC eller dBLIN.

Jfr med sid 5 där det anges att enligt svensk standard utförs mätningar från 50 eller 100 Hz. Med vedertagna metoder utförs inga mätningar inom det frekvensområde där den högsta ljudtrycksnivån erhålls.

7. Korrelation

För att finna samband mellan de uppmätta parametrarna har korrelationen bestämts mellan olika parametrar. Korrelation större än 0,5 visar på samband, dock inte mycket. Vid en korrelation på 1 är kurvorna identiska. Vid värden större än 0,75 finns ett tydligt samband. Korrelation har beräknats enligt:

Kov(X,Y)

Pxy -Px Py där

1 n

Kov(X.Y)=—

I.{XriiM-^y)

n 1

Pxy = korrelationen

Kov(X,Y)

= kovariansen Px • Py = standardavvikelse Xj ,7, = mätvärden Mx' Mx ^ väntevärden

I figur 4 redovisas korrelationen mellan uppmätta spektra med jämförelse mot gångljudet. V i har jämfört excitering av gående person med hammarapparat och vikt.

Konstmktion A B C D E F H I Hammarapparat Vikt -0.43 0,46 0,21 0,97 0,79 0,97 0,39 0,98 0,98 0,49 0,99 0,30 0,91 0,73 0,98

12

Korrelationen har även beräknats till de uppmätta storheterna, dessa redovisas i figur 5. Jämförelse har utförts med den A-vägda ljudtrycksnivån härrörande från en gående person.

Excitering/fimktion Beteckning/enhet Korrelation

Gående person dBC 0,76 dBLIN 0,36 Hammarapparat' ^ dBA -0,15(0,97)^> dBC 0,43 (0,97)'^ dBLIN 0,35 (0,46f Vikt dBA 0,73 (0,72f dBC 0,78 dBLIN 0,55 Stegljudsisolering L'n,w(8), dB 0,62 L'n,w + C5o.25oo.dB 0,68 Luftljudsisolering^^ R'w(8), dB 0,44 R'w4-C5o.5ooo, dB -0,17

i) Konstruktion E ingår inte

^) Konstruktion A (betong) ingår inte V Vi har använt av oss 100 - R'^,

Figur 5. Beräknad korrelation till A-vägt ljud från gående person.

I detta fall erhålls den bästa korrelationen till A- och C-nivån från hammarapparaten.

7.1 Kommentarer

Det förefaller märkligt att det föreligger en mycket god korrelation mellan viktens spektra och gångljudets samtidigt som korrelationen inte är speciellt hög till de ensiffriga storheterna. Här är istället korrelationen mycket hög till den A- och C-vägda ljudtrycksnivån med hammar-apparaten som exciteringskälla. Vad detta beror kan vi inte besvara. Gångljudets A-vägda ljudnivå ligger inom frekvensområdet 40 - 80 Hz, hammarapparatens mellan 160 - 400 Hz och viktens mellan 50 - 80 Hz.

13

Medelvärden

dBA

Hammare

Frekvens

Figur 6. Medelvärde av fre kevens spektra från alla konstruktioner utom betong.

Ytterligare ett samband mellan vikt och gångljud redovisas i figur 6 där medelvärdet av samtliga spektra redovisas. Av detta framgår att överensstämmelsen är god mellan vikt och gångljud.

8. Diskussion

Vi har rangordnat stömingama utifrån gångljud från en person. Skulle en annan person gå på bjälklaget erhålls andra ljud och sannolikt en viss avvikelse i spektra. Denna avvikelse ökar om t ex bam orsakar ljuden. En sådan undersökning erfordras för att förbättra tillförlitligheten av både sättet att mäta på och samtidigt ge ökat underlag för lämpliga stömingskriterier. Vår avsikt har varit att utveckla en exciteringsmetod som efterliknar de krafter som märmi-skan påtvingar bjälklaget. Detta har vi åstadkommit. Begränsningen är dock att vi enbart kontrollerat gentemot en person. Här fordras ytterligare mätningar för att vederlägga att exci-teringen är allmängiltig.

Avsikten har även varit att på ett enkelt sätt mäta störningen för att ge underlag för riktlinjer. Detta har vi inte lyckats visa med enbart vikten. För att finna ett samband fordras sannolikt en vägningskurva. Vi anser dock att i ett sådant fall är avsikten förfelad. Det är sarmolikt bättre att mäta dBA och dBC genom att släppa vikt samt att sätta ett krav på L'^^ + Ci 50.2500 eller

dBA och dBA-värdet från hammarapparaten. Detta förekommer i vissa sydeuropeiska länder. Vi har även beräknat korrelationen inom oktavbandet 63 Hz, såväl linjärt som A-vägt. Detta redovisas i figur 7. Det finns en god korrelation mellan vikten och den gående personen för det A-vägda värdet. V i anser därför att vikten är en framkomlig väg att visa på egenskaper hos bjälklag.

14

dBA LIN

Hammarapparat 0,29 0,20

Vikt 0,76 0,60

Figur 7. Mätresultat från oktavbandet 63 Hz korrelerat med ljud från gående person.

9. Mätning av störning vid låga frekvenser

9.1 Spridning

För att ge förslag till hur mätningen skall utföras fordras kännedom om • spridning av exciteringskraft i olika punkter

• spridning beroende på mikrofonplacering

• spridning av ljudnivån när exciteringen sker i samma punkt, repeterbarheten

För att kontrollera variationen inom samma punkt när vikten släpps redovisas följande nivåer utförda på konstruktion B, EW-bjälklaget. Samma mätposition för mikrofonen användes vid alla mätningar.

Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Punkt 5 dBA LIN dBA LIN dBA LIN dBA LIN dBA LIN 67,5 102,0 67,9 105,2 67,8 104,7 69,4 101,5 68,8 100,4 68,8 102,6 67,8 105,3 67,3 104,8 70,2 102,3 68,7 100,1 68,1 102,0 67,1 104,9 67,7 104,9 70,7 102,6 68,6 100,2 70,4 102,3 68,7 100,3 68,4 100,1

Figur 8. Spridning av mätresultat vid excitering med vikt

Av mätresultaten framgår att variationen inom en och samma mätpunkt är liten. Mellan olika mätpunkter varierar mätresultaten vilket inte är förvånande. Detta beror t ex på avståndet till reglar eller andra förstyvningar i den bärande stommen.

En slutsats som kan göras av ovanstående mätningar är att det inte erfordras många excite-ringar och mätningar per punkt men däremot erfordras flera exciteringsmätpunkter.

Variationen beroende på mikrofonplacering har inte kontrollerats. Erfarenhetsmässigt beror denna spridning på mmsresonanser och ljudabsorpfionen. Normalt förekommer lite absorption vid frekvenser under 100 Hz. Detta gäller framförallt i betonghus. I hus med lätt stomme be-står ytskikten av skivmaterial vilket medför att dessa kan svänga med ljudtrycket och därmed uppta energi. Förstärkningsfaktorn vid mmsresonans är trots detta i omöblerade mm många gånger mer än 10 dB.

15

Störningarna från gångljud erhålls i första hand i frekvensområdet 12,5-31,5 Hz. Vid 31,5 Hz erhålls rumsresonans vid en längddimension av ca 5,3 m. Detta kan vara ett bekymmer för vardagsrum men inte i sovrum som normalt är mindre.

Med stöd av ovanstående resonemang är det sannolikt att en mikrofonposition är tillräcklig i rum med dimensioner mindre än 5 m. I större rum fordras fler positioner, åtminstone 2 st. Den ena placeras mitt i rummet och den andra lämpligen efter rumsdiagonalen på V4-dels avstånd från mitten.

En faktor som inte beaktas men som sannolikt har betydelse är rumsvolymen. När en person går eller när vikten släpps på bjälklaget fjädrar detta och luften i underliggande utrymme komprimeras. Mindre rumsvolym borde därför medföra högre ljudtrycksnivåer och större volymer borde ge lägre ljudtryck. Detta samband är sannolikt frekvensberoende och tydligast vid låga frekvenser.

9.2 Mätningens utförande Exciteringspunkter

Minst fem punkter väljs utefter rumsdiagonalen. Vikten släpps två gånger i varje punkt. Mikrofonplacering

I rum med rumsdimensioner mindre än 5 m väljs en punkt mitt i rummet och 1 m över golv. I större rum väljs en punkt mitt i rummet och den andra lämpligen efter rumsdiagonalen på '/4-dels avstånd från mitten. 1 båda fallen skall höjden över golv vara 1 m.

Uppmätta storheter

Med kontrollvärde nedan anges de värden som skall jämföras med riktlinjerna.

Den A- och C-vägda ljudtrycksnivån i responseläge fast väljs. Samtliga mätresultat noteras. Den exciteringspunkt som ger den högsta sammanlagda summan används. De kontrollvärden som används blir det andra paret mätresultat för denna exciteringspunkt. V i rekommenderar detta för att undvika att någon felaktighet orsakar för hög ljudnivå.

1 utrymmen med två mikrofonpositioner används samma förfaringssätt. Den mikrofonpunkt som ger högsta mätvärdet blir positionen för kontrollvärdet.

10. Riktlinjer

Med vikten kan endast kontroll av de lågfrekventa egenskaperna utföras. Mätning av steg-ljudsnivå, ^ + C 50.2500 , enligt svensk standard SS 02 52 67 erfordras även. För att

trä-bjälklagen skall vara acceptabla erfordras att stegljudsnivån uppfyller kraven enligt klass A, dvs L\^ + C 50.2500 ^ 50 dB. Med avseende på låga frekvenser och excitering med vikt kan vi

inte vara alldeles säkra vad som erfordras. En bra standard innebär dock att bjälklagen skall efterlikna betong. Detta medför att A-nivån skall vara omkring 65 dBA och C-nivån mindre än 90 dBC.

För ett acceptabelt bjälklag skall A-nivån fortfarande vara omkring 65 dBA medan C-nivån högst kan vara 95 - 100 dBC. Här föreligger en osäkerhet. Är C-nivån högst 95 är

sannolik-16

heten mycket stor att konstruktionen upplevs acceptabel. Är nivån 100 dBC kan konstruk-tionen också upplevas acceptabel. V i föreslår därför en kompromiss och anger tills vi vet mer att 97 dBC utgör mål för acceptabel standard.

I figur 9 redovisas ovanstående förslag i tabellform. Observera att förslagen inte är definitiva utan fordrar kompletterande mätningar och undersökningar. Riktlinjerna avser endast lätta bjälklag med ytvikter upp till ca 150 kg/ml

God standard Acceptabel standard

L'.,,w + C 30.2500 ^50 dB <50 dB <50 dB

Vikt, A-nivå < 65 dBA < 65 dBA Vikt, C-nivå < 90 dBC <98

Figur 9. Förslag till riktlinjer för lätta bjälklag.

11. Slutsatser

Vikten kan användas till att snabbt få kännedom om ett bjälklags svagheter. Den kan även användas mycket tidigt i byggnadsprocessen, exempelvis behöver inte dörrar vara monterade. Förhållandevis enkel, billig och flyttbar utrustning kan användas. Detta tillsammans med god korrelation till stegljud vid låga frekvenser medför att detta sätt att värdera bjälklag bör utvecklas.

För att komma vidare erfordras för det första att befintliga lätta bjälklag värderas av de boende. Alternativt utförs laborativa undersökningar på två - fem bjälklag som uppfyller kraven på stegljudsnivå men är mer eller mindre dåliga vid låga frekvenser.

Eftersom det även föreligger en god korrelation till ljudnivåerna genom excitering med hammarapparaten bör även dessa storheter mätas.

Det är även intressant att veta varför detta samband finns. Ett sådant projekt är lämpligt för forskning.

Referenser

1. Bodlund, Kaj "Rating of impact sound insulation between dwellings". Statens Provningsanstalt, 1985, ISSN 0280-2503.

2. Hammer, Per "Subjektiv bedömning och ljudisoleringsindex: En design vägledning för lätta konstruktioner", Lunds Universitet, 1996.

3. Ohlsson, Sven "Svikt, svängningar och styvhet hos bjälklag", Statens råd för byggnadsforskning, 1984.

4. Shi, Johansson, Sundbäck "An investigation of the characteristics of impact sound sources", Tekniska Högskolan i Luleå, 1995, ISSN 0347- 0881.

17

Bilagor

V-2144-C01 Vikt för ljudmätningar

C02 Rumsdimensioner och rumsresonansfrekvenser C03 Mätpunkter i rummen C04 Samtliga mätresultat 010 Luftljudsisolering 020 Luftljudsisolering 030 Luftljudsisolering 040 Luftljudsisolering 050 Luftljudsisolering 060 Luftljudsisolering 080 Luftljudsisolering Oil Stegljudsisolering 021 Stegljudsisolering 031 Stegljudsisolering 041 Stegljudsisolering 051 Stegljudsisolering 061 Stegljudsisolering 081 Stegljudsisolering 091 Stegljudsisolering

^ INGEMANSSON

Ritning som visar vikt använd vid Ijudmätningar. Vikten väger c:a 12,5 kg inkl. blyhagel

V-2144-C01 1996-09-29

LH

Blyhagel St&llock S t å l c y l i n d e r -7{-staikuiQ

Sammanställning över de provade rummens V-2144-C02

0 INGEMANSSON

rumsdimensioner och rumsresonansfrekvenser. 1997-09-29

LH

Beräknad rumsresonans Konstruktion A .langd 3.6 47 Hz M:100 bredd 2.9 59hiz M:010 höjd 2.4 71 Hz M:001 ni 0 75 Hz M:110 n2 1 85 Hz M:101 n3 1 92 Hz M:011 92 103 Hz M:111 131 Hz M:211 Konstruktion B längd 4 45 Hz M:100 bredd 3.5 49 Hz M:010 höjd 2.5 68 HZ M:001 n1 2 65 Hz M:110 n2 80 Hz M:101 n3 _# 83 Hz M:011 119 93 Hz M:111 119 Hz M:211 Konstruktion C langd 4.5 38 Hz M:100 bredd 4.8 35 Hz M:010 höjd 2.5 68 HZ M:001 n1 2 51 Hz M:110 n2 1 77 Hz M:101 n3 1 77 Hz M:011 108 85 Hz M:111 107 Hz M:211 Konstruktion D längd 5.5 31 Hz MilOO bredd 3.5 49 Hz M:010 höjd 2.4 71 HZ M:001 n1 0 58 Hz M:110 n2 0 77 Hz M:101 n3 3 86 Hz M:011 213 91 Hz M:111 106 Hz M:211 Konstruktion E längd 5.6 30 Hz M;100 bredd 3.6 47 Hz M:010 höjd 2.4 71 HZ M;001 ni 2 56 Hz M:110 n2 1 77 Hz M:101 n3 1 85 Hz M:011 105 90 Hz M:111 105 Hz M;211 Konstruktion F längd 3.1 55 Hz M:100 bredd 4 43 Hz M:010 höjd 2.4 71 HZ M:001 ni 2 69 Hz M:110 n2 1 90 Hz M:101 n3 1 83 Hz M:011 137 99 Hz M:111 137 Hz M:211 . • Konstruktion G längd 3 57 Hz M:100 bredd 4.6 37 Hz M:010 höjd 2.4 71 HZ M:001 ni 2 68 Hz M:110 n2 1 91 Hz M:101 n3 1 80 Hz M;011 139 98 Hz M:111 139 Hz M:211 Konstruktion 1 längd 4.4 39 Hz M-.100 bredd 3.6 47 Hz M:010 höjd 2.4 71 HZ M;001 ni 2 61 Hz M:110 n2 1 81 Hz M:101 n3 1 85 Hz M:011 115 93 Hz M:111 115Hz M:211

^ INGEMANSSON

Principskiss över mätpunkter i rummen. _V-2144-C03 1996-09-29 LH

Mätpunkt 1 : Längs rummets diagonal på avståndet 1/8 * diagonallängden Mätpunkt 2 : Längs rummets diagonal på avståndet 1/4 * diagonallängden Mätpunkt 3 : Där rummets diagonaler skär varandra.

Mätpunkt 4 : 200 mm från diagonalers skärningspunkt mot rummets långsida.

Mätpunkt 5 : På avståndet 1/4 * rummets bredd mellan rummets långsida och diagonalers skärningspunkt.

^ INGEMANSSON

Sammanställning över alla mätresultat V-2144-C04 1997-09-29 LH

Ui iii Ui

3 i t SCI! ; e s 1 { !

I I

I

å

t t t i i i i t n t t

Ui iii

m

f tsg aco 78» i I

I I

; . ?

m

iu

m

t a l e i rsaa I

lU

f I 1 I

I J 1

! . '

_1^^ ? • f

m m m

kil

itt ICZ HSB Ä i i

I 1 I

! . f

:!

1- R t- 8 1 • i

m

a KI Oka 988 1 1 set »t8 i i s

I

I !

I

m m

»ro cee ass

S a ? i r u 1 I s . ?

IIJ

3113

iii

$ •

9- B i B

- •

: i : 1 - B

LUPTLJUD3IS0LBRINO V-2144-010 K o n s t r u k t i o n A Måtdatum: 1997-03-11 1997-06-09 LH MÄTPIAT3 _3-ROM

AN3L. KONSTR. M-ROM 2 6

YTA 11 KRAV/NÅL3ÄTTNINO _{V I K T} k g / « 2 P r « k v e n a Hz 50 80 100 125 160 200 250 400 500 630 800 1000 1250 1600 2000 2500 3150 R' dB _41.5 45.7 40.4 45.2 50.2 52.4 _{53 .5} B f t e r k l a n g a t i d a 3 k i l j e k o n a t r u k t i o n Kommentårar R e d u k t i o n a t a l R' dB 100 60 50 30 20 V ä g t r e d u k t i o n a t a l R ' w ( 8 ) = 5 6 dB

y

>•

/

\

_v

\

r

\

J

f

63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 80 160 315 630 1250 2500 5000 10000 50 100 200 400 800 1600 3150 6300 P r e k v e n a , Hz

LUPTLJODSISOLHRINQ K o n s t r u k t i o n B MätdatuTti: 1995-02-08 V-2144-020 1997-09-26 LH M A T P L A T S _{S - R U H B3} A N S L . K O N S T R . _{M-ROM 25} 10 K R A V / M A L S Å T T N I N O _{V I K T kg/m2} PrekvenB Hz 63 125 200 315 400 500 aoo _{1250 1600 2500 3150} R' dB 40.6 45.8 49.3 B f t e r k l a n g s t i d a 49.1 S k i l j e k o n a t r u k t i o n Kommentarer R e d u k t i o n a t a l R' dB V ä g t r e d u k t i o n a t a l R ' w ( 8 ) 59 dB 90 70 60 30 ^ —

7

Å

L

\

_V

_y

63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 80 160 315 630 1250 2500 5000 10000 50 100 200 400 800 1600 3150 6300 P r e k v e n a , Hz

L U P T L J U D S I S O L B R Z N O K o n s t r u k t i o n C MätdatUTti: 1997-01-07 V-2144-030 1997-01-31 LH M A T P L A T S _{S - R U H} A N S L . K O N S T R . _{M-ROM 18} YTA 11 K R A V / M A L S Ä T T N I N G _{V I K T lcg/m2} Pr«)cv«na Hz 50 80 125 1€0 250 315 400 500 630 800 12S0 1600 2000 3150 R' dB 28.5 47.9 52 .3 B f t « r l c l a n g a t ; i d o S k i l j o k o n s t r u k t i o n Kommentarer R e d u k t i o n s t a l R' dB V ä g t r e d u k t i o n a t a l R ' w ( 8 ) 54 dB 100 90 70 50 30 20 10

y

—? rf

\

/

•—. / 63 125 80 160 50 100 P r e k v e n a , Hz 500 1000 2000 4000 8000 315 630 1250 2500 5000 10000 400 800 1600 3150 6300 ( • n : A v v i k e l s e min 8 dB f r å n r e f . k u r v a n f ö r k u r v a n)

L U P T L J O D S I 3 0 L B R I N Q K o n s t r u k t i o n D Mätdatum: 1997-03-18 V-2144-040 1996-06-05 LH M A T P L A T S _{S-RUM n3} A N 3 L . K O N S T R . _{M-ROM 46} Y T A 19 K R A V / M A L S Ä T T N I N G V I K T k g / m a Prokvena Hz 63 80 100 125 200 250 315 500 630 800 1000 1250 2000 2500 3150 R' dB 20.1 33.7 50.4 53 .4 54.8 57.8 67 .8 71.6 B f t e r k l a n g s t i d s S k i l j e k o n a t r u k t i o n Kommentarer R e d u k t i o n a t a l R' dB 100 V ä g t r e d u k t i o n a t a l R ' w ( 8 ) = 5 9 dB 70 50 20 10

/

/

/

63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 80 160 315 630 1250 2500 5000 10000 50 100 200 400 800 1600 3150 6300 P r e k v e n a , Hz

I,aPTLJOD3I30LBRINO _V-2144-050 K o n s t r u k t i o n E Måtdatum: 1997-03-19 1997-03-20 LH MATPLATS _3-ROM m3

ANSL. KONSTR. M-ROM 50

YTA 21 KRAV/MÅLSÄTTNING _{V I K T} kg/m2 P r e k v e n a Hz 63 100 125 200 250 315 400 500 630 1000 1250 2000 R' dB 26.2 47.4 52 .8 55.5 61.6 71.4 B f t e r k l a n g a t i d a S k i l j e k o n a t r u k t i o n Kommentarer R e d u k t i o n a t a l R' dB 100 V ä g t r e d u k t i o n e t a l R ' w ( 8 ) » 57 dB 90 80 50 30 20 10 >

/

63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 80 160 315 630 1250 2500 5000 10000 50 100 200 400 800 1600 3150 6300 P r e k v e n a , Hz

L U P T L J U D S I S O L B R I N O K o n s t r u k t i o n F Mätdatum: 1997-03-26 V-2144-060 1997-06-05 LH M A T P L A T S _{S-ROM m3} A N S L . K O N S T R . _{M-ROM 30} Y T A 12 K R A V / M A L S Ä T T N I N G V I K T kg/m2 P r e k v e n a Hz 50 80 125 160 200 250 315 400 500 630 800 1000 1250 2500 3150 R' dB 60 . 1 61 B f t e r k l a n g a t i d a S k i l j e k o n a t r u k t i o n Kommentarer R e d u k t i o n a t a l R' dB 100 V å g t r e d u k t i o n a t a l R ' w ( e ) = 63 dB 70 50 30 20 10

/

rf r y

/

1 63 125 80 160 50 100 P r e k v e n a , Hz •1 250 500 1000 2000 4000 8000 315 630 1250 2500 5000 10000 400 800 1600 3150 6300 (*n: A v v i k e l a e min 8 dB f r å n r e f . k u r v a n f ö r k u r v a n)

I i O P T L J U D S I S O L E R I N G K o n s t r u k t i o n H Mätdatum: 1996-08-06 V-2144-080 1997-06-05 LH M A T P L A T S A N S L . K O N S T R . _{M-ROM 34} Y T A 14 m2 K R A V / M A L S Ä T T N I N G V I K T kg/m2 P r e k v e n a Hz R' dB 50 80 100 160 200 250 50.4 315 400 500 64 .4 1000 1250 69 .6 1600 2000 2500 7 1 . 3 3150 B f t e r k l a n g s t i d a S k i l j e k o n a t r u k t i o n Kommentarer R e d u k t i o n a t a l R' dB 100 V ä g t r e d u k t i o n a t a l R ' w ( 8 ) 61 dB 80 70 40 20 10 , rf--rf

V

7

/

-*1 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 80 160 315 630 1250 2500 5000 10000 50 100 200 400 800 1600 3150 6300 P r e k v e n a , Hz ( » n : A w i k e l a e min 8 dB f r ä n r e f . k u r v a n f ö r k u r v a n)

STBGLJOOSISOLBRXNO K o n s t r u k t i o n A Mätdatum: 1997-03-11 V-2144-011 1997-06-09 LH MÄTPLATS _{S-RUM m3}

ANSL. KONSTR. _{M-RUM 26}

VTA 11 K R A V / M A L S Å T T N I N O V I K T kg/m2 P r e k v e n a Hz 63 80 125 160 200 250 315 400 500 630 800 1250 1600 2000 2500 3150 21.8 LIO dB 52.5 52 .2 59. 1 58.7 58 .7 61.1 53 .5 B f t e r k l a n g a t i d a S k i l j e k o n a t r u k t i o n Kommentarer S t e g l j u d a n i v å LIO dB 100 90 10 Vägd B t e g l j u d a n i v å L ' n , w ( 8 ) = 54 dB "s. V

\

v ^— [ 1

\

\

ca 125 250 500 1000 2000 4000 8000 80 160 315 630 1250 2500 5000 10000 50 100 200 400 800 1600 3150 6300 P r e k v e n a , Hz

S T B G L J O D S I S O L B R I N O K o n s t r u k t i o n B Måtdatum: 1997-01-13 V-2144-021 1997-06-04 LH M A T P L A T S _3-ROM A N S L . K O N S T R . _{M-RON 51} Y T A 22 n2 K R A V / M A L S Ä T T N I N O V I K T kg/m2 P r e k v e n a Hz 50 63 80 100 125 160 200 250 _{315 400 500 1000 1250 1600 2000 2500} LIO dB 57.6 63 .3 59.4 32 .3 28.9 B f t e r k l a n g a t i d a S k i l j e k o n a t r u k t i o n Kommentarer S t e g l j u d a n i v ä LIO dB Vägd a t e g l j u d a n i v i L ' n , w ( 8 ) = 54 dB 100 70 60 "— ~ _••k > s.

\

s:— > > 63 125 80 160 50 100 P r e k v e n a , Hz •1 250 _{500 1000 2000 4000 8000} 315 630 1250 2500 5000 10000 400 800 1600 3150 6300 (*n: A w i k e l a e min 8 dB f r ä n r e f . k u r v a n f & r k u r v a n)

S T B G L J U D S I S O L B R I N Q K o n s t r u k t i o n C M ä t d a t u m : 1 9 9 7 - 0 1 - 0 7 V - 2 1 4 4 - 0 3 1 1 9 9 7 - 0 1 - 3 1 LH MATPLATS _{S-ROM m3} A N S L . K 0 N 3 T R . _{M-ROM 18 m3} Y T A 11 K R A V / M Å L S Ä T T N I N G V I K T k g / m 2 F r e k v e n s Hz 63 1 0 0 125 200 3 1 5 500 1 0 0 0 1 2 5 0 3 1 5 0 1.10 d B 63 .6 61.7 60 . 4 57.2 B f t e r k l a n g a t i d a S k i l j e k o n a t r u k t i o n K o m m e n t a r e r S t e g l j u d a n i v å L I O d B 1 0 0 7 0 50 3 0 V ä g d a t e g l j u d a n i v å L ' n , w ( 8 ) = 52 dB s

v

— * s.

V

> s.

\

^— >

\

^ • 1 *1 1 2 5 2 5 0 80 1 6 0 3 1 5 100 2 0 0 4 0 0 63 50 F r e k v e n s , H z 1 0 0 0 2 0 0 0 4 0 0 0 8 0 0 0 630 1 2 5 0 2 5 0 0 5 0 0 0 1 0 0 0 0 800 1 6 0 0 3 1 5 0 6 3 0 0 ( * n : A v v i k e l s e m i n 8 d B f r å n r e f . k u r v a n f ö r k u r v a n )

3 T B G L J D D 3 I S O L E R I N G V - 2 1 4 4 - 0 4 1 K o n s t r u k t i o n D M ä t d a t u m : 1 9 9 7 - 0 3 - 1 8 1997-06-06 LH MATPLATS 3-ROM m3

ANSL. KONSTR. M-RUM 46

Y T A 19 K R A V / M Ä L S Ä T T N I N O V I K T P r e k v e n a Hz 5 0 63 80 1 0 0 1 2 5 1 6 0 2 0 0 250 3 1 5 4 0 0 500 6 3 0 800 1 2 5 0 1600 2 5 0 0 3150 L I O dB 51.7 55.4 52.7 5 5 . 1 51.8 3 2 . 7 26 . 6 B f t e r k l a n g s t i d s S k i l j e k o n s t r u k t i o n K o m m e n t a r e r S t e g l j u d s n i v å L I O d B 1 0 0 9 0 6 0 V ä g d B t e g l j u d a n i v å L ' n , w ( 8 ) = 48 dB

\

/

\ /

«;— _> •k N V _> 63 125 2 5 0 500 1 0 0 0 2 0 0 0 4 0 0 0 8 0 0 0 80 1 6 0 3 1 5 630 1 2 5 0 2 5 0 0 5 0 0 0 1 0 0 0 0 50 100 2 0 0 4 0 0 800 1600 3 1 5 0 6 3 0 0 F r e k v e n s , Hz

M Ä T P L A T S A N 3 L . K 0 N 3 T R . S T B O L J O D S I S O L B R I N Q K o n s t r u k t i o n E M ä t d a t u m : 1 9 9 7 - 0 3 - 1 9 V - 2 1 4 4 - 0 5 1 1 9 9 7 - 0 3 - 2 0 LH S-RUM M-ROM 50 Y T A 21 K R A V / M A L S Ä T T N I N G _{V I K T k g / m 2} P r « k v « n a H z 80 12S 160 2 5 0 3 1 5 6 3 0 800 1 0 0 0 1 6 0 0 2 0 0 0 2 5 0 0 3150 L I O dB 63 .3 63.5 67 B f t e r k l a n g s t i d s 50.2 S k i l j e k o n s t r u k t i o n K o m m e n t a r e r S t e g ! j u d s n i v i L I O d B V ä g d s t e g l j u d e n i v i L ' n , w ( 8 ) = 57 dB 3 0 7 0 50 4 0 3 0 2 0 1 0 K

-\

Si > k

\

> s. ^ S _> \ — ^ s v * 1 1 2 5 2 5 0 500 1 0 0 0 2 0 0 0 4 0 0 0 8 0 0 0 80 1 6 0 3 1 5 630 1 2 5 0 2 5 0 0 5 0 0 0 1 0 0 0 0 100 200 400 800 1 6 0 0 3 1 5 0 6 3 0 0 63 50 F r e k v e n s , H z ( * n : A v v i k e l s e m i n 8 dB f r A n r e f . k u r v e n £ ö r k u r v a n )

S T B O I i J a D S I S O L B R X N O V - 2 1 4 4 - 0 6 1 K o n s t r u k t i o n F M ä t d a t u m : 1 9 9 7 - 0 3 - 2 6 1 9 9 7 - 0 6 - 0 5 LH M A T P L A T S _{3 - R O M} A N S L . K O N S T R . _{M-ROM 30 IB3} Y T A 12 K R A V / M A L S A T T N I N Q V I K T l c g / « 2 P r e k v e n e Hz 50 63 100 125 1€0 200 250 315 630 800 1000 1250 1600 2500 3150 L I O d B 5 9 . 1 5 6 . 1 5 6 . 1 52.4 53 .8 47.8 50.3 B f t e r k l a n g a t i d a S k i l j « k o n s t r u k t i o n K o m m e n t a r e r S t e g l j u d s n i v å L I O d B V ä g d s t e g l j u d e n i v å L ' n , w ( 8 ) = 5 8 dB 9 0 8 0 7 0 5 0 2 0 1 0 >•

/

\

63 125 80 160 50 100 2 0 0 F r e k v e n s , Hz •1 • ! 500 1 0 0 0 2 0 0 0 4 0 0 0 8 0 0 0 315 630 1 2 5 0 2 5 0 0 5 0 0 0 1 0 0 0 0 400 800 1 6 0 0 3 1 5 0 6 3 0 0 ( * n : A v v i k e l s e m i n 8 d B f r i n r e f . k u r v a n f å r k u r v a n )

S T B G L J O D S I S O L B R I N O K o n s t r u k t i o n H Mätdatum; 1 9 9 6 - 0 8 - 0 6 V - 2 1 4 4 - 0 8 1 1 9 9 7 - 0 6 - 0 5 LH MATPLATS _S-ROM

ANSL. KONSTR. _{M-RON 34 m3}

Y T A 14 K R A V / M Å L S Ä T T N I N G _{V I K T k g / m 2} F r e k v e n s Hz 50 80 1 2 5 1 6 0 2 0 0 2 5 0 400 500 6 3 0 1 0 0 0 1 2 5 0 1 6 0 0 3 1 5 0 L I O d B 58.2 55.7 54 .7 42 . 6 B f t e r k l a n g s t i d s S k i l j e k o n s t r u k t i o n K o m m e n t a r e r S t e g l j u d a n i v å L I O d B V ä g d a t e g l j u d a n i v å L ' n , w ( 8 ) a . 57 dB 1 0 0 7 0 6 0 5 0 2 0 •v \

_/

k

s

*»

N

> s.

\

—^

63 1 2 5 80 1 6 0 50 1 0 0 2 0 0 F r e k v e n s , H z * 1 I 5 0 0 1 0 0 0 2 0 0 0 4 0 0 0 8 0 0 0 3 1 5 6 3 0 1 2 5 0 2 5 0 0 5 0 0 0 1 0 0 0 0 4 0 0 8 0 0 1 6 0 0 3 1 5 0 6 3 0 0 ( • n : A v v i k e l s e m i n 8 d B f r å n r e f . k u r v a n f 6 r k u r v a n )

S T B Q L J D D S I S O L B R I N O _{V - 2 1 4 4 - 0 9 1} K o n s t r u k t i o n I M ä t d a t u m : 1 9 9 7 - 0 7 - 1 2 1 9 9 7 - 0 6 - 0 5 LH M A T P L A T S _{S-ROM n3} A N S L . K O N S T R . _{M-ROM 82} Y T A 35 ni2 K R A V / M A L S Ä T T N I N G _{V I K T k g / m 2} F r e k v e n s Hz 63 125 160 2 5 0 4 0 0 500 6 3 0 800 1250 2 0 0 0 2500 L I O dB 7 1 . 1 65 . 6 65 .3 56.3 53.3 35.9 B f t e r k l a n g s t i d s S k i l j e k o n s t r u k t i o n K o m m e n t a r e r S t e g l j u d s n i v å L I O d B 1 0 0 8 0 50 10 V ä g d s t e g l j u d s n i v i L ' n , w ( 8 ) = 5 8 dB \ s

\

k >

\

k > > s 63 125 2 5 0 500 1 0 0 0 2 0 0 0 4 0 0 0 8 0 0 0 80 1 6 0 3 1 5 630 1250 2 5 0 0 5 0 0 0 1 0 0 0 0 50 100 200 400 800 1600 3 1 5 0 6 3 0 0 F r e k v e n s , Hz

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troedssons forskningsfond

Trätek

I N S T I T U T E - . T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N G

Box 5609,114 86 STOCKHOLM

Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-762 1800 Telefax: 08-762 1801 Åsenvägen 9, 553 31 JÖNKÖPING Telefon: 036-3065 50 Telefax: 036-3065 60 Skeria 2, 931 77 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Laboratorgränd 2 Telefon: 0910-65200 Telefax: 0910-652 65