• No results found

Sågsättets inverkan på virkeskvaliteten efter torkning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sågsättets inverkan på virkeskvaliteten efter torkning"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

D31 D

Ove Söderström, Johan Sederholm

Sågsättets inverkan på

virkeskvaliteten efter torkning

The Influence of the Sawing Method

on the Quality Af ter Drying

Trätek

(2)

R A T T E L S E B L A D T I L L R A P P O R T 18806037

TabeU 1: Står:

K48

Ratböj före torkning s (ram/3m) 7,1 6,6 4,4 5,3 Anmärkning Raksågade (42 st) Kurvsågade (42 st) SkaU stå: K48

Ratböj före torkning s (rara/Bm) 4,4 5,3 7,1 6,6 Anmärkning Raksågade (42 st) Kurvsågade (42 st)

(3)

Ove Söderström och Johan Sederholm

SÄGSÄTTETS INVERKAN PÄ VIRKESKVALITETEN EFTER TORKNING

THE INFLUENCE OF THE SAWING METHOD ON THE QUALITY AFTER DRYING

TräteknikCentrum, Rapport I 8806037 Nyckelord curve sawzng quality control wood drying Stockholm a p r i l 1988

(4)

Rapporter från TräteknikCentrum är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.

Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.

Citat tillätes om källan anges.

Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and stu-dies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.

Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.

Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.

TräteknikCentrum betjänar de fem industrigre-narna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfi-berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.

(5)

INNEHALLSFÖRTECKNING Sid 1. SAMMANFATTNING 3 2. INLEDNING 4 3. EXPERIMENT 5 3 .1 Sågningen 5 3.2 Torkningen 6 4. UTVÄRDERING OCH DISKUSSION 8

5. SLUTSATSER 11 6. SUMMARY 12 7. REFERENSER 13

(6)

1. SAMMANFATTNING

Kurvsågning av v i r k e innebär a t t stockens n a t u r l i g a form följs. Volymsut-b y t e t Volymsut-b l i r ca 2% högre än v i d raksågning. Föreliggande a r Volymsut-b e t e i n d i k e r a r a t t även k v a l i t e t s u t f a l l e t förbättras med kurvsågning. D e t t a b l i r särskilt väl u t t a l a t då temperaturnivån i t o r k n i n g e n är förhållandevis låg. E t t preliminärt r e s u l t a t har r e d o v i s a t s v i d en i n t e r n a t i o n e l l konferens hållen i Skellefteå 1987 (Söderström and Sederholm 1988).

(7)

2. INLEDNING

I de svenska sågverken är i n t r e s s e t f o k u s e r a t på a t t få u t maximal volym utsågade trävaror ur v a r j e s t o c k . Det är e m e l l e r t i d v i k t i g t a t t se t i l l p r o d u k t i o n e n i s i n h e l h e t och den i n t r e s s a n t a s t e f a k t o r n t o r d e vara d e t t o t a l a värdeutbytet. Genom a t t förse sågen med en kurvsågningsutrustning kan v o l y m s u t b y t e t öka ca 2% (Sederholm, 1984). Kurvsågningen innebär a t t sågsnittet följer stockens n a t u r l i g a form, v i l k e t d e l s innebär a t t de i n r e spänningarna i utsågat v i r k e t o r d e b l i mindre, d e l s a t t märgen i n t e l i g g e r i n u t i någon av b i t a r n a . Bägge dessa förhållanden l e d e r n a t u r l i g t t i l l a t t man v i l l pröva hypotesen a t t kurvsågat v i r k e har mindre s p r i c k o r e f t e r t o r k n i n g än raksågat. D e t t a a r b e t e avser a t t pröva denna hypotes. Om den är sann betyder det, a t t d e t f i n n s y t t e r l i g a r e argument för a t t i n s t a l l e r a kurvsågningsutrustning, t y både volyms- och k v a l i t e t s u t b y t e t ökar.

(8)

3. EXPERIMENT

Två experiment har utförts i Träteks mobila l a b o r a t o r i e t o r k med f u r u -plankor i dimensionen 75 x 150 mm. I v a r j e t o r k s a t s v a r hälften raksågat och hälften kurvsågat. U t t a g n i n g av s t o c k a r för sågning skedde från e t t och samma p a r t i , varför d e t med s t o r s i g n i f i k a n s kan hävdas, a t t u r -s p r u n g -s m a t e r i a l e t t i l l de två -såg-sätten v a r l i k a .

3.1 Såqninqen

Det v a n l i g a s t e sågningssättet v i d svenska sågverk är fyrsågning. V i k t i g t är a t t första sågen sågar r a k t , t y k a n t k r o k t o l e r e r a s e j . V i d kurvsågning är d e t b e f o g a t a t t r o t e r a stockkroken v e r t i k a l t i första sågen, så a t t andra sågen följer b l o c k e t s v o l y m s n i t t . Detta anses utgöra en god a p p r o x i mation på a t t sågning sker genom märgen, men några e x p e r i m e n t e l l a v e r i f i -k a t i o n e r på h u r nära föreligger i n t e . Därför har d e t a l t e r n a t i v a namnet märgsågning i n t e använts här utan istället kurvsågning, som rätteligen borde benämnas a v s i k t l i g kurvsågning.

Det första experimentet utfördes med timmer från Färila Sågverk i L j u s -d a l . Båghöj-den, som är e t t mått på stockarnas k r o k i g h e t , v a r i m e -d e l t a l ca

15 mm, v i l k e t är e t t n o r m a l t värde. Kurvsågningsutrustningen fungerade någorlunda tillfredsställande och uppmätning g j o r d e s av personal från Träteks I n d u s t r i s e r v i c e . I samband med mätning av ingångsfuktkvoten och d e n s i t e t e n togs en p r o v b i t u t ca 30 cm i n från v a r j e plankända (se

nedan). På de b i t a r , som härrörde från toppändar, bestämdes märgens läge och avståndet från v i r k e s y t a n mättes. I en i d e a l märgsågning s k a l l märgen b e f i n n a s i g på avståndet halva sågsnittsbredden från y t a n . Om märgen b e f i n n e r s i g längre b o r t än h e l a sågsnittsbredden, betyder d e t a t t märgen återfinns i den andra v i r k e s b i t e n och märgsågningen är i n t e h e l t l y c k a d . Vid denna sågning b l e v medelvärdet på märgavstånden 1,3 mm för de r a k

-sågade b i t a r n a . För de kurv-sågade b i t a r n a hamnade märgen i m e d e l t a l 4 mm inne i b i t e n . D e t t a s k u l l e kunna t o l k a s som a t t märgsågningen m i s s l y c k a t s h e l t , men d e t f i n n s två invändningar t i l l en sådan s l u t s a t s . Det första är a t t bara en enda punkt på plankan är uppmätt och den b e f i n n e r s i g i topp-änden. Det v i k t i g a s t e p a r t i e t är på p l a n k m i t t e n och här föreligger inga värden. Halva a n t a l e t prover härrör från rotänden, men dessa t o r d e ge ännu osäkrare r e s u l t a t , t y kurvsågningsutrustningen s l u t a r a r b e t a , när s i s t a b i t e n på stocken sågas. Den andra invändningen är a t t sågning har s k e t t

u t e f t e r b l o c k e t s m i t t l i n j e , och hur väl den l i n j e n följer märgen är i n t e u t r e t t (se ovan).

Det andra experimentet utfördes med timmer från A l a Sågverk i Söderhamn. Båglinjen mättes här med TINA och medelvärdet b l e v mycket högt, ca 40 mm ( f i g u r 1 ) . Även här hamnade märgen utanför b i t e n i m e d e l t a l (0,3 mm) för raksågade b i t a r , men 0,9 mm inne i b i t e n för kurvsågade. Kommentaren ovan

(9)

Prov AU 17 november 1987 T — r

Bighöjd

F i g u r 1. A b s o l u t a frekvensen av stockarnas båghöjd v i d sågningen i A l a 3.2 Torkningen

I bägge p a r t i e r n a uppmättes ingångsfuktkvoten och d e n s i t e t e n genom a t t ena hälften av proverna togs u t ur toppänden och andra hälften ur rotänden. Dessutom uppmättes flatböjen före t o r k n i n g och värdet reducerades t i l l standardlängden 3 ro. V i d paketläggningen lades varannan planka från raksågade. D e t t a förfarande garanterade en homogen b l a n d n i n g av de två v i r k e s p a r t i e r n a i t o r k s a t s e n .

E f t e r t o r k n i n g e n uppmättes s l u t f u k t k v o t e n och r e l a t i v a s p r i c k a r e a n på v a n l i g t s a t t (se exempelvis Söderström 1988). Flatböj, k a n t k r o k och skevhet uppmättes också och värdena hänfördes t i l l standardlängden 3 m. Värdena är presenterade i t a b e l l 1.

Det första e x p e r i m e n t e t utfördes v i d k o n s t a n t våttemperatur 38°C och d e t andra v i d 50°C. Bägge torkningsschemata v a r Malmquists modell 3 (Malmquist

(10)

(O <v u ta u - H M a Ui 0) •O o; > • H -P (O r H 0) M u o •p o > 3 e | 3 •P 0) •P • H W C 0) T3 t-i a> •o O) s (T3 CO .p CO (0 cn ro e : 0 M 4 J W M <U t J : 0 CO 0) W C OJ E • H P 0) a w P l P1 w CQ c • H C M :<d S < C i n w nJ i - i 'O z OT (TJ oV» (O W ^ •P O) > t o r o O U c 10 CP •r-> C : 0 - H 10 •— X> C m 4J M a ( O M ^ O r o O) M : 0 i-> C : 0 - H -P M to M . - I O -P 4J SJ ^ 3 3 ov» 1 3 01 I 3 E I • H U M I o; 0) 4J B o< C e x: OJ 3 u s e .—v 4-) 4 J 00 (0 o w W r o (0 i n M p ^ ^ 3 3 »-^ <P 4J (0 «d <u 0) M "O OJ p T J T J 0) «tJ T3 0) <0 (0 O . cr« (0 On CP C7« B •<0 C7« B •<0 •<0 0) (0 •«0 0) (0 to 4J > in

>

•P u M • p p <0 •<0 3 nJ •<0 3

>

>

o-i o CM O 00 CM CM "W" CM »-00 CM CM CM in o »sr r o « r m r o T— r o r o r o oo 00 r o "O" r o r o r o oo i n ^ r o CM oo oo CM CM CO O •«- CM <Ti i n o « r r o ' j ' i n P (O O ^ T~ CM f M vx) 'J* in CO ^ < ^ rM r ~ r o m i n n m CO CM IX>

(11)

4. UTVÄRDERING OCH DISKUSSION

Det a r i t m e t r i s k a medelvärdet av d e f o r m a t i o n e r n a och r e l a t i v a s p r i c k a r e o r n a beräknades t i l l i k a med motsvarande s t a n d a r d a v v i k e l s e r . V i d analys av

deformationerna har a n t a g i t s a t t de är linjärt normalfördelade.

För försöket med våttemperaturen 38°C gällde a t t flatböjen v a r s i g n i f i k a n t mycket större för kurvsågade b i t a r än för raksågade före t o r k n i n g . Det kan vara e t t r e s u l t a t av kurvsågningstekniken, men kan också komma från i n r e spänningar i v i r k e s b i t e n . När d e t t a försök utfördes förelåg en extrem k y l a , v i l k e t medförde a t t v i r k e t v a r d j u p f r y s t under h e l a h a n t e r i n g e n fram t i l l t o r k n i n g e n . Denna s k i l l n a d i flatböj kunde i n t e observeras v i d för-söket med våttemperaturen 50°C. D e t t a är anmärkningsvärt, enär stockarnas båghöjd v a r så extremt s t o r i d e t t a f a l l (se f i g u r 1 ) , men stöder kanske hypotesen a t t flatböjen emanerar från i n r e spänningar. En annan tänkbar förklaring är a t t v i r k e t v a r mycket p l a s t i s k t , eftersom ingångsfuktkvoten var hög (se t a b e l l 1 ) . Dessutom var d e t t a v i r k e a l d r i g d j u p f r y s t .

E f t e r t o r k n i n g kunde inga s i g n i f i k a n t a s k i l l n a d e r i några d e f o r m a t i o n e r observeras mellan r a k - och kurvsågade b i t a r . Detta gällde v i r k e t o r k a t v i d båda våttemperaturerna.

De r e l a t i v a s p r i c k a r e o r n a s fördelningsfunktioner från de två experimenten med två o l i k a våttemperaturer v i s a s i f i g u r e r n a 2 och 3. Det parameter-f r i a W i l c o x o n t e s t e t användes i bägge parameter-f a l l e n . V i d 38*^C våttemperatur detekterades en s i g n i f i k a n t s k i l l n a d i r e l a t i v s p r i c k a r e a för r a k och kurvsågade b i t a r . Det framgår också k l a r t av f i g u r 2.

(12)

1 Cumulative d i s t r i b u t i o n f u n c t i ons S t r h t Curve 0. 9 0. 8 Mi l lll l ' 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

LxC.;.. r

..!•• i " ' " ' ' lll l lll l 0. 7 lll l

/

: /

0. 6 0. 5

• :

Mi l 0.4 0. 3 II I 1 lll l 0. 2 11.1 1 lll l 0. 1 0 I I I 1 1 1 _ J — i _ . i l l l l l l l l l 1 I I I 1 1 lll l C 10 20 30 F e l . c h e c k a r e a 40 50 60

Figur 2. Fördelningsfunktionen för r e l a t i v a s p r i c k a r e a n för r a k - och kurvsågade b i t a r e f t e r t o r k n i n g med våttemperatur 38°C.

Däremot kunde v i d våttemperaturen 50°C i n t e denna s k i l l n a d s i g n i f i k a n t påvisas och även d e t t a framgår av f i g u r 3. Som påpekats t i d i g a r e är d e t t a t e s t svagt (Söderström 1988). Kolmogorov-Smirnov-testet används e j i något

f a l l , enär d e t f i n n s v i s s a o k l a r h e t e r i vad d e t tillgängliga programmet e g e n t l i g e n gör (Söderström 1988). V i d a r e g j o r d e s i d e t t a f a l l inga försök a t t t r a n s f o r m e r a den r e l a t i v a s p r i c k a r e a n t i l l en linjärt normalfördelad v a r i a b e l . Anledningen t i l l d e t t a är a t t många b i t a r klassas som s p r i c k f r i a utan a t t e g e n t l i g e n vara d e t . Under en v i s s r e l a t i v sprickareanivå går

i n t e s p r i c k o r n a a t t mäta och f r e k v e n s f u n k t i o n e n b l i r missvisande ( j f r Söderström 1988).

Det a r i t m e t r i s k a medelvärdet på r e l a t i v a s p r i c k a r e a n kan r e l a t e r a s t i l l en nedklassning från o/s t i l l lägre s o r t p g a s p r i c k o r (Malmquist 1984).

(13)

10

Värdena är presenterade i t a b e l l 1 tillsammans med d e t 95-procentiga kon-f i d e n s i n t e r v a l l e t kon-för medelvärdet. I denna n e d k l a s s n i n g s s i kon-f kon-f r a ingår även r e l a t i v a s p r i c k a r e o r från sådant v i r k e som a l d r i g s k u l l e kunna ha b l i v i t k l a s s a t som o/s p g a andra skäl. För a t t kunna använda s i f f r o r n a gener e l l t måste antagas a t t a l l t v i gener k e ägener l i k a spgenerickbenäget o a v s e t t s t o c k -k l a s s n i n g e n . Det är långt ifrån själv-klart a t t så är f a l l e t .

[) o, F 0.4 O. 3 0 . 2 0.1 Cumulative d i s t r i b u t i o n f u n c t i o n s — S t r h t Curve _ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 . '1 1 Ul l zz

. / ^ ^ " ;

Ul l

-•

-r

1 II 1 - 1 1 1 — 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -10 20 R e l . c h e c k a r e a 30 40

Figur 3. Fördelningsfunktionerna för r e l a t i v a s p r i c k a r e a n för r a k - och kurvsågade b i t a r e f t e r t o r k n i n g med våttemperaturen 50^C.

(14)

11 5. SLUTSATSER

I v i s s a f a l l föreligger en s t o r flatböj hos d e t kurvsågade v i r k e t före t o r k n i n g e n , v i l k e t kan vara besvärande v i d ströläggningen. E f t e r

t o r k n i n g e n går d e t i n t e a t t d e t e k t e r a några s k i l l n a d e r i deformationen, således e j h e l l e r flatböj, m e l l a n r a k - och kurvsågade b i t a r . Det gäller vid båda de använda temperaturnivåerna i t o r k n i n g s p r o c e s s e n .

Vid låg temperaturnivå i t o r k n i n g e n förefaller raksågat v i r k e s p r i c k a mer än kurvsågat. S k i l l n a d e n a r s i g n i f i k a n t och påverkar nedklassningen. A t t

försöka k v a n t i f i e r a s k i l l n a d e n s s t o r l e k i nedklassningen är g i v e t v i s mycket v a n s k l i g t . De i t a b e l l 1 redovisade s i f f r o r n a på nedklassningen är y t t e r s t osäkra och bör användas r e s t r i k t i v t . De t o r d e e m e l l e r t i d åter-spegla en tendens.

Om temperaturnivån höjs i t o r k n i n g s p r o c e s s e n s p r i c k e r v i r k e t mindre (Malmquist 1984). Den g e n e r e l l a sänkningen av sprickareanivän medför a t t s k i l l n a d e n i r e l a t i v s p r i c k a r e a m e l l a n r a k - och kurvsågat v i r k e minskar och s k i l l n a d e n är i n t e ens s i g n i f i k a n t . Det b e t y d e r a t t de i t a b e l l 1 redovisade s k i l l n a d e r n a i n e d k l a s s n i n g i n t e är s i g n i f i k a n t a , även om siffervärdena är o l i k a . D e t t a återspeglar osäkerheten i a t t ange s p r i c k -mängden i form av en n e d k l a s s n i n g s s i f f r a .

I bägge försöken har u r s p r u n g s t i m r e t v a r i t homogent b l a n d a t och d e t kan svårligen hävdas a t t materialegenskaperna har v a r i t o l i k a för r a k - och kurvsågade b i t a r . D e t t a betyder a t t d e t vore i n t r e s s a n t även här a t t införa i n d i v i d u a l i s e r a d e mätningar av v a r j e v i r k e s b i t och sedan använda avancerade analysmetoder, något som föreslagits t i d i g a r e (Söderström

1988) .

Ett a l t e r n a t i v t i l l en mera p r a k t i s k t i n r i k t a d utvärdering är a t t följa upp nedklassningen p g a s p r i c k o r från o l i k a sågverk, dar man r a k - och r e s p e k t i v e kurvsågar. För a t t kunna säkerställa framtagna s i f f r o r krävs e t t mycket s t o r t a n t a l v i r k e s b i t a r och höga k r a v på s o r t e r i n g a r med åt-följande dokumentation.

D e t t a p r o j e k t har f i n a n s i e r a t s med medel från Träteks ramprogram. Sågningen har s k e t t d e l s v i d Färila Sågverk, d e l s v i d A l a Sågverk. V i d bägge sågverken har personal ställts t i l l förfogande. Stefan Qviberg och K j e l l Bernhardsson från Träteks I n d u s t r i s e r v i c e har hjälpt t i l l v i d såg-ningarna. Torkningarna har utförts i Träteks mobila l a b o r a t o r i e t o r k av Äke österman på Trätek. Författarna t a c k a r a l l a inblandade för deras i n s a t s e r .

(15)

12

6. SUMMARY

One way o f i n c r e a s i n g t h e volume y i e l d i n Swedish s a w m i l l s i s t o i n s t a l l equipment f o r curve sawing. By t h i s sawing method t h e p i t h o f t h e t r e e i s a p p r o x i m a t e l y f o l l o w e d and a n a t u r a l c o n j e c t u r e i s t h a t the i n t e r n a l s t r e s s e s i n t h e sawn lumber decrease i n comparison w i t h those i n s t r a i g h t -sawn lumber. With l e s s i n t e r n a l s t r e s s e s t h e amount o f s u r f a c e checks i s expected t o be s m a l l e r .

The r e s u l t s from these measurements i n d i c a t e t h a t curve sawn lumber has l e s s s u r f a c e checks than s t r a i g h t sawn. T h i s d i f f e r e n c e i s apparent when a low temperature l e v e l i s used i n t h e d r y i n g process, but l e s s c l e a r a t a h i g h temperature l e v e l . The d e f o r m a t i o n s measured a f t e r d r y i n g a r e t h e same f o r t h e two sawing methods.

(16)

13 7. REFERENSER

Malmquist L, 1984: "Compoundtorkning av v i r k e . En analys av t o r k n i n g s -skador", TräteknikRapport nr 62.

Malmquist L, 1988: Rapport under u t a r b e t a n d e .

Sederholm J, 1984: "Optimerat sågutbyte förutsätter noggrann mätning och många k o n t r o l l e r " , TräteknikRapport nr 55.

Söderström O, 1988: "Inverkan av s t o r a blåsdjup i kammartorkar", TräteknikCentrum. Rapport under t r y c k n i n g .

Söderström O, and Sederholm J, 1988: "The i n f l u e n c e o f t h e sawing method on t h e q u a l i t y o f d r i e d lumber". R e p r i n t from t h e I n t e r n a t i o n a l Conference "Stress development and degrade d u r i n g wood d r y i n g " , Skellefteå, Sweden, September 28 - October 2, 1987. TräteknikCentrum, Rapport I 8803023.

(17)

Detta digitala dokument skapades med anslag fran

Stiftelsen Nils och Dorthi Troédssons forskningsfond

TräteI<nikCentrum

"RÄTEKNISK F O R S K N I N G

Box 5609, 11486 S T O C K H O L M Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 14445 tratek s Telefax: 08-116188 Huvudenhet med kansli

Asenvägen 9, 55258 J Ö N K Ö P I N G Telefon: 036-126041 Telefax: 036-1687 98 ISSN 0283-4634 931 87 S K E L L E F T E Å Besöksadress: Bockholmsvägen II Telefon: 0910-65200 Telefax: 0910-65265 Telex: 65031 expolar s

References

Related documents

In this thesis it has been investigated if LQG control could be used to mitigate torsional oscillations in a variable speed, fixed pitch wind turbine.. The wind turbine is a

In this study the question was investigated whether an activation of the core and its muscles through the 90/90 breathing technique can increase the short-term core

Neonatalvården skulle kunna genomföra utbildning till personalen i hur information kring hälsa, i detta fall fördelar med hud mot hud, kan framföras utifrån föräldrars

Framtagen metod upplevs som verkningsfull och tydliggör det grundläggande konceptet av Toyota Kata som enligt Rother (2013) är att skapa en företagskultur av ständiga

Vidare redovisar studien för de utmaningar och möjligheter som finns för en artist att idag i arbetet med sitt varumärke och image genom sociala medier samt vilken positiv

Climate services support the achievement of the recently established landmark global agendas, including the Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015-2030 (UNISDR, 2015),

For ten classes of NYU Depth Dataset V2 [41], the real data shape is distributed as shown in Figure 3.2a; 100% of the dataset is labeled with 3D bounding boxes while only around 40%

The mapping between acoustic gestures and their corresponding articulatory movement is learnt using one of the state-of-the-art machine learning algorithms, Gaussian Mixture