Pedagogers syn på musik i förskolan : Musiken är en av nycklarna till barns utveckling

LÄRARPROGRAMMET

Pedagogers syn på musik i förskolan

”Musiken är en av nycklarna till barns utveckling”

Emma Petersson & Jessica Tillberg

Examensarbete 15 hp Höstterminen 2007

Handledare: Carl-Johan Nordblom Humanvetenskapliga Institutionen

Arbetets art:

Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel: Pedagogers syn på musik i förskolan – musiken är en av nycklarna till

barns utveckling

Författare: Emma Petersson & Jessica Tillberg

Handledare: Carl-Johan Nordblom

ABSTRAKT

För att få reda på hur pedagoger i olika förskolor arbetar med musik, undersöker vi i detta arbete vad olika pedagoger har för uppfattning om musikens betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Genom att besöka fem olika förskolor som arbetar på olika sätt och där träffa pedagoger som arbetar i verksamheten, vill vi undersöka skillnader och likheter mellan de olika arbetssätten genom att ställa frågor kring ämnet. Förskolorna skiljer sig ifrån varandra genom olika profiler och sätt att arbeta. Två av de undersökta förskolorna ligger i mångkulturella områden, en förskola arbetar Reggio Emiliainspirerat, en förskola är allmän kommunal och en förskola jobbar med musik som profil. Frågorna ställer vi i en intervju som vi spelar in på band, inspelningen transkriberar vi sedan för att kunna se att vi förstått frågorna på ett korrekt sätt och inte missat någon information. Vi använder oss av intervjuer med hög grad av strukturering samt låg grad av standardisering, för att sedan kunna göra en kvalitativ analys av resultaten vi får.

För att få en förförståelse kring ämnet skriver vi om tidigare forskning som gjorts i ämnet. Där fokuserar vi på pedagogiska filosofer som vi stött på tidigare i vår lärarutbildning och som har tankar kring barns utveckling. Det är en viktig grund i vårt arbete. De filosofer vi refererar till är Lev Vygotskij, Loris Malaguzzi och Howard Gardner. Vygotskij ser den sociala miljön som en viktig del i barns utveckling. Likaså

gör Malaguzzi, men han ser språket som det allra viktigaste ett barn äger. Gardner talar om människans åtta olika intelligenser, som är i behov av varandra för att utvecklas själv.

Vår samlade uppfattning av det vi undersökt är att pedagoger i de olika förskolorna anser att musiken har stor betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Arbetet med musik finns i verksamheterna mer eller mindre dagligen, däremot är man olika mycket medveten om hur och varför man verkligen arbetar med musiken för att barn ska utvecklas genom den. Vi har sett att man arbetar rutinmässigt i flera verksamheter och om man skulle reflektera mer och göra tydliga målbeskrivningar så skulle arbetet med musik i förskolan kunna betyda mer och man skulle se ett tydligare resultat av arbetets syfte.

Nyckelord

1 INTRODUKTION... 4 2 BAKGRUND... 5 2.1 Musikens betydelse... 5 2.2 De pedagogiska filosoferna ... 6 2.2.1 Vygotskij ... 6 2.2.2 Malaguzzi ... 7 2.2.3 Gardner ... 9

2.3 Det lilla barnets kommunikation ... 9

2.4 Språklig utveckling... 10 2.5 Mångkulturell språkutveckling... 11 2.6 Social utveckling ... 13 3 SYFTE ... 15 3.1 Frågeställningar... 15 4 METOD ... 16 4.1 Undersökningsmetod... 16 4.1.1 Första kontakt ... 17 4.1.2 Intervjutillfället... 18 4.1.3 Intervjufrågor... 18 4.2 Undersökningsgrupp... 18 4.3 Bearbetning av intervjumaterial... 19 4.4 Felkällor... 20 5 RESULTAT... 21

5.1 Hur pedagogen använder musiken i förskolan... 21

5.2 Musikens betydelse för barns språkliga utveckling ... 21

5.3 Musikens betydelse för barns sociala utveckling... 23

5.4 Hur rytmik används i verksamheten... 24

5.5 Hur rim och ramsor används i verksamheten ... 26

5.6 Hur rörelse och dans används i verksamheten... 27

5.7 Hur pedagogerna arbetar för att få barn att lära sig känna musik ... 28

5.8 Barnens delaktighet i valet av musik i förskolan... 28

5.9 Varför pedagogerna sjunger med barnen... 29

5.10 Slutlig analys ... 31

5.10.1 Pedagogens syn på musik i förskolan... 31

5.10.2 Hur pedagogen använder musiken i förskolan ... 32

5.10.3 Varför pedagogen använder musiken i förskolan... 33

6 DISKUSSION ... 35

6.1 Fortsatt forskning... 39

7 REFERENSLISTA... 40 BILAGA

FÖRORD

Vi skulle vilja tacka Carl-Johan Nordblom som har varit en fantastisk handledare under arbetets gång. Han har under hela tiden trott på oss och drivit oss vidare. Vi vill också tacka våra familjer för deras stöd. Vi vill även tacka varandra för en rolig och lärorik tid.

1

INTRODUKTION

Vi var två studenter som träffades under vår första termin på lärarutbildningen och redan under vår inriktning; Barns språk- och begreppsutveckling, så hade var och en av oss tankarna kring musikens betydelse för barns språkliga utveckling. När vi sedan träffades igen då vi läste Musik för lärare insåg vi att våra tankar kring musikens betydelse var väldigt lika. Efter långa lunchdiskussioner så bestämde vi oss för att skriva vårt examensarbete tillsammans, då vi upptäckte att vi annars skulle bli konkurrenter.

Musiken har en stor betydelse i varje människas liv på ett eller annat sätt. Vi är beroende av musiken som finns runt omkring oss och har olika erfarenheter av denna. Under våra verksamhetsförlagda utbildningar har vi mött barn som visat en stor glädje då de mött musik, de har lätt för att ta till sig ord i sånger och har lätt för att gemensamt dansa och röra sig till musiken. Inom musiken finns det inga rätt och fel. Det är upp till varje barn att välja hur musiken gör intryck på dem.

En sångtext som följt oss under arbetets gång och inspirerat oss i vårt arbete är Beppe Wolgers text; Det gåtfulla folket:

”Barn är ett folk, och de bor i ett främmande land. Detta land är ett regn och en pöl. Över den pölen går pojkarnas båtar ibland och de glider så fint utan köl. Där går en flicka som samlar på stenar, hon har en miljon. Kungen av träd sitter stilla bland grenar, i trädkungens tron. Där går en pojke som skrattar åt snö. Där går en flicka som gjorde en ö av femton kuddar. Där går en pojke och allting blir glass som han snuddar. Alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket.” (Beppe Wolgers)

2

BAKGRUND

I detta kapitel kommer vi visa på tidigare forskning inom vårt arbetes område. Rubrikerna är tänkta att leda läsaren.

2.1

Musikens betydelse

”Musik skapar glädje och dans, glädje och dans skapar rörelse, rörelse skapar koordination, koordination skapar förståelse, förståelse skapar ord, ord skapar meningar, meningar skapar ett språk.” (Vesterlund, 2003, s. 8)

Musikalitet är inte en enskild förmåga utan den hör samman med andra förmågor som minne, kroppsuppfattning, förnuft och rumsuppfattning. Människan är en helhet och det gör det svårt att beskriva de mänskliga förmågorna. Människans förmåga är en kombination av olika delförmågor och därför är den unik. Vad vi förmår är individuellt och det gestaltar sig olika beroende på intresse och självförtroende (Uddholm, 2003).

Förutsättningarna för den musikpedagogiska verksamheten har förändrats kraftigt under de senaste årtiondena. Dagens barn växer upp i en medie- och datavärld där musiklyssnande, eget musicerande och musikskapande är en del av barnens uppväxt. Det innebär att barn idag, redan vid 3-4 års ålder har lyssnat på mer musik än vad deras förfäder gjorde under hela sitt liv. I dagens samhälle består musiken av en bred blandning av olika stilar och det mångkulturella inslaget är mycket stort. Den musiken barnen möter på sin fritid och via olika informationskanaler ska ses som en möjlighet, samt en förutsättning för det musikaliska lärandet (Matell och Theorell, 2001).

”I en bara några minuter lång sekvens av Disneyfilmen Lejonkungen kan vi i Hans Zimmers nyskrivna filmmusik höra klara influenser och citat från såväl Richard Wagners Valkyrieritten från 1876, Igor Stravinskijs Våroffer från 1913 som Carl Orffs Carmina Burana från 1937.”

I melodier, bilder och kroppsspråk lika väl som i det skrivna språket så är flödet en förutsättning för alla språk. Vi upplever känslor och språken är vårt sätt att uttrycka och förstå känslor. Trots att vårt talade språk är rikt på nyanser, kan känslor ofta uttryckas bättre med andra språk. När en människa ljuger avslöjas hon ofta av sitt kroppsspråk, eftersom hon sänder ett dubbelt budskap. Av människans språk är kroppsspråket det mest internationella. För att vi ska kunna uppleva en mening i ett språk förutsätter det att vi kan uppleva flödet. Om vi vid ett samtal stannar upp för att tänka efter kan vi inte följa med i samtalets fortsättning (Uddholm, 2003).

Uddholm (2003) menar att musikundervisningen inte prioriteras i Sverige idag, inte heller drama och bild. Detta leder till att den lilla undervisningen som erbjuds ofta hjälper till att sänka självförtroendet hos blivande pedagoger istället för att höja det. Detta har i sin tur påverkat verksamheten inom förskola och skola (a.a.).

”Musik är en förutsättning för vår förmåga att kommunicera.” (Uddholm, 2003. s 27) Musik, dans och lek har samverkat mycket i människans utveckling. En akustisk stimulans kan påverka motoriska centra i ryggmärgen, det är till exempel då vi stampar med foten eller börjar dansa. Dessa tre delar finns i alla kulturer och ofta tillsammans (Matell och Theorell, 2003).

2.2

De pedagogiska filosoferna

Det finns ett antal pedagogiska filosofer som har tankar kring barns utveckling. Här följer en kort redogörelse från några av dessa.

2.2.1

Vygotskij

Vygotskij ansåg att barnet hör till ett socialt och kulturellt sammanhang och att det bygger upp sin kunskap om världen på ett aktivt sätt. Hur barnet utvecklas, beror helt och hållet på kulturen det lever och växer upp i och det sociala runt omkring barnet har stor betydelse för att barnet ska kunna hantera sin omgivning. Vygotskij menar att språket är det verktyg som hjälper barnet att utvecklas och lär barnet att kunna leda sin

uppmärksamhet mot framtiden och kunna styra den utifrån sig själv. När Vygotskij talar om språket menar han att språket har två delar, den ena delen är konkreta samtal och den andra består av inre dialoger där barnets förmåga att föra ett resonemang med sig själv hjälper till att utveckla barnets tänkande (Hwang och Nilsson, 2003).

För att kunna utveckla sitt språk och sig själv, krävs det att barnet befinner sig i en social miljö där man delar erfarenheter med varandra säger Vygotskij. Han pratar om begreppet proximal utvecklingszon, som är det väsentliga för att barn skall utvecklas. Som exempel på detta kan man beskriva en avdelning på en förskola där barn i samspel hjälper varandra genom sina egna sociala och kulturella erfarenheter. På detta sätt utvecklas deras kunskaper och de hittar nya vägar att gå. Barnet får alltså hjälp av en handledare, denna handledare kan vara ett annat barn eller en vuxen. Huvudsaken är att det är någon som har en annan erfarenhet som barnet kan ta lärdom av. Barnet får på så sätt olika erfarenheter, vilket leder till nya kunskaper genom olika vägar och olika språk (Forsell, red. 2005).

2.2.2

Malaguzzi

Loris Malaguzzi, som startade de kommunala förskolorna i Italiens Reggio Emilia och kom att bli en stor inspiratör för många förskolor världen över, anser också att språket är det viktigaste ett barn äger. Han menade att barn har flera olika språk som de måste få praktisera, för att kunna utvecklas. Skolan arbetar dock inte för att stimulera alla dessa språk, menar han (Forsell, red. 2005).

”Ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar oss att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten och fantasin, vetenskapen och fantasteriet, det inre och yttre görs till varandras motsatser.”

(Loris Malaguzzi, Forsell, red. 2005, s. 189)

Genom att använda så många olika språk som möjligt, exempelvis talspråk, skriftspråk, musikspråk, bildspråk med mera, får barnet möjlighet att utnyttja hela sin person och får

på så sätt en stark tilltro till sin egen förmåga. Man talar också om miljön som en viktig faktor för barns utveckling och lärande i Reggio Emilia, man kallar miljön för den tredje pedagogen. Då menar man att det finns två pedagoger i varje barngrupp och en inspirerande miljö, som ger barnet stora möjligheter till ett aktivt lärande och utforskande, detta blir som en tredje pedagog i verksamheten. Pedagogiken utifrån Reggio Emilia ser barnet som rikt på kunskap och man sätter även barnet i fokus. Man vill genom dokumentation vägleda barnen genom att visa dem deras egna kunskaper och utveckling. Man har förståelse för barnet och dess stund i nuet och den framtid som det är en del av. (Forsell, red. 2005).

”De kommunala förskolorna i Reggio Emilia är, enligt Harvardprofessorn Howard Gardner, ett unikt utbildningsexperiment och ’står som ett lysande bevis på mänsklighetens möjligheter’ (Gardner, 2004). Det stora intresset runt om i världen för den pedagogiska verksamheten i Reggio Emilia kan till stor del förstås i ljuset av detta.” (Forsell, red. 2005, s. 191)

2.2.3

Gardner

(Figur enl. Forsell, red. 2005, s. 225)

Howard Gardner menar att människan har åtta olika intelligenser, alltså har varje människa en läggning åt något håll, sin specifika intelligens. Men varje människa äger inte endast en intelligens, vi har förmåga att utveckla flera intelligenser om vi bara befinner oss i en miljö där vi kan utvecklas. För att kunna utvecklas är vi dock beroende av varandras intelligenser, vi behöver stimuleras av andra för att utvecklas själva. Vi är sociala varelser och beroende av varandra. En social intelligent människa behöver alltså en musikalisk intelligent människa att få inspiration ifrån, för att själv utveckla sina intelligenser. Gardner har syftet att skapa en skola för alla intelligenser. Eftersom vi alla har olika sätt, med tanke på de olika intelligenserna vi äger, så har vi också olika sätt att angripa kunskap och utveckling, därför behöver en skola för alla intelligenser finnas (Forsell, red. 2005).

2.3

Det lilla barnets kommunikation

Redan innan vi föds uppfattar vi ljud. Barnet som föds har hört sin mors röst i flera månader inne i magen. Däremot krävs det väldigt starka ljud utifrån för att barnet ska uppfatta det inne i magen, då moderns röst når barnet genom hennes kropp. Att sjunga

Språklig Musika-lisk Logisk- mate-matisk Natura-listisk Visuell-rumslig Kroppslig-kinestetisk Intra-personell Social Gardners åtta Intelli-genser

eller prata med sitt ofödda barn är dock viktigt, även för fadern. Vår språkinlärning börjar alltså långt innan vi föds. Vi lär oss ett musikaliskt modersmål inne i magen, det är inte orden i språket, utan modersröstens tonfall, rytm, klangfärg och tempo som påverkar fostret. När vi sedan föds förstärks detta med kroppsspråket och då ger det oss ett bestående intryck (Bjørkvold, 2005).

Det nyfödda barnet tar kontakt med sin omvärld genom att själv testa sina musikaliska toner, genom ögonkontakt, leenden eller till rytmiska rörelser som ofta är anpassade till röstens ton och rytm. Genom ansiktsuttryck följer det nyfödda barnet framför allt moderns språkmelodi, det sammankopplar sin mors språkmelodi med hennes kroppsspråk. Prosodin, språkets musik, är alltså avgörande för att lära sig ett språk. När barn lär sig sitt modersmål, lär de sig språkmelodin, språkrytmen och intonationsmönstret i språket. Att ge barnen känsla för den svenska språkrytmen är något man arbetar med mycket vid förskolor med musik- och språkprofil, detta genom att dansa, klappa texter och gå i takt med musiken. För att ytterligare förstärka känslan för språket sjunger pedagogerna till, talar till och läser ramsor för barnen. Genom detta jobbar man in språkmelodin och språkrytmen i hela kroppen och inte enbart i talorganet (Jederlund, 2002).

2.4

Språklig utveckling

Minnet tränas när man aktivt utövar musik. Den musikaliska verksamheten är därför betydelsefull för minnesfunktionen. Man tränar även motoriken och det homostatiska välbefinnandet (Matell och Theorell, 2003).

Det finns kritiska perioder då barnet lär sig språk eller lär sig uppfatta musik. Det är då viktigt att hjärnan stimuleras för att nervkretsarna ska utvecklas. Spädbarnet är sannolikt intresserat av all slags musik, men genom den ojämna stimulansen kommer det att föredra den musik som spelas i omgivande kulturer. Det finns metoder för att kunna undersöka hjärnans processer kring olika sinnesintryck. På så sätt kan vi få ny information kring ämnet. Det saknas däremot fakta som talar för att musik för nyfödda

är bra för barnets utveckling. Vetenskapliga studier talar dock för att det kan vara bra att spela och sjunga för foster och nyfödda barn. Enligt Matell & Theorell (2003) får det även modern mer harmonisk. Musik är ett bra redskap i utvecklandet att barnets funktionell, social och emotionell kompetens. Det är även ett hjälpmedel för att under skoltiden förstärka barns förmåga att tolka känslor (a.a.).

”Musiken är känslornas och de starka upplevelsernas språk. Därför stimulerar och påverkar musiken talspråket.” (Claesdotter, 2005, s. 32)

Flera pedagoger menar att musiken ger möjligheter till att öva barnens samarbetsförmåga, förtroende, trygghet samt gruppmedvetenhet. Rytmen i språket, ramsan och sången kan underlätta språkutvecklingen och begreppsbildningen (Sundin, 1995). Det har även gjorts studier kring rim och ramsors betydelse för barns språkutveckling, resultat visar att språkmelodin hela tiden kommer före inlärningen av delarna, alltså orden i ramsan. Stroflängden, intonationsmönster, betoningar och antalet strofer är det som barn lär sig före alla ord och rätt uttalanden av dessa sätter sig ordentlig (Jederlund, 2002). Även Wellros (1998) menar att barn som har fått bekanta sig med barnramsor tidigt, har fått en fonologisk medvetenhet, som är nödvändig för att kunna lära sig läsa och skriva. De barn som har läst rim och ramsor får en underlättad läs- och skrivinlärning (Jederlund, 2002).

Man ser att vokallek, som till exempel musik, ger kunskaper som stöder utvecklingen av de förmågor som behövs för att hantera talspråket. Detta nås genom att barnet får övningar av rytmisk- och melodisk karaktär. ”Det prosodiska kan på goda grunder antas komma före det segmentella även i andraspråksinlärning.” (Jederlund, 2002. s. 85)

2.5

Mångkulturell språkutveckling

När man flyttar till ett nytt land känner man sig utanför eftersom man varken kan förstå språket eller göra sig förstådd. Detta kallas för kulturchock då man saknar de verktyg som behövs för att kunna tolka sin omgivning och språkets melodi. Det upplevs på olika sätt, men det är något alla känner av när man kommer till ett nytt land. För barn med

annat modersmål än svenska är därför musik, rim och ramsor ett viktigt redskap i den språkutvecklande aktiviteten. Det är avsevärt lättare att lära sig ett främmande språk genom hela fraser än att lära dem segment för segment. Prosodin är återigen en viktig hjälp då alla språk har olika tonmelodier (Wellros, 1998).

Många har svårt med att läsa upp texten i en sång eller ramsa om man inte får använda sig av melodin. När man kommer till ett nytt land och ska lära sig språket som talas där, måste man därmed inte bara lära sig ord utan även tonfall, rytm och klangfärg för att kunna göra sig förstådd och bygga en större kunskap kring språket. Det bästa man kan göra är att sjunga, dansa och spela för att skapa lust och glädje, det är när barnet upplever denna lust, mening och är skapande som det utvecklar sina språk då det inte bara är talspråket som utvecklas utan alla de språk som vi har. Malaguzzi menar att barn har hundra språk men berövas nittionio av dem i skolan (Wallin, 2004), därför är det viktigt att musiken och ramsorna får en stor del i förskolan, där barnet aktivt utvecklar sina språk ständigt (Claesdotter, 2005).

”Den prosodiska utvecklingen, musiken i språket om man så vill, är sålunda basal och mycket viktig för att man ska kunna både lyssna till, förstå och själv producera sammanhängande tal. En svag prosodisk utveckling kan sålunda antas utgöra ett stort hinder för förmågan att förstå och producera längre yttranden och sammanhängande tal.” (Jederlund, 2002. s 86)

2.6

Social utveckling

”För att kunna beskriva sina erfarenheter måste man ha tillgång till ett språk. Våra erfarenheter bärs fram av vårt språk. Utan tillgång till ett språk kan vi inte beskriva oss själva och vår värld. Utan språk saknar vi det viktigaste redskapet för att ge våra erfarenheter mening.” (Molloy, 1996. s. 9)

Vesterlund (2003) menar att barn behöver positiva förebilder för att kunna utvecklas. Det räcker inte med att man pratar med barnen utan det måste finnas ett sätt att möta barnen på deras nivå i en aktiv handling för det är först då förståelsen kommer. Barnet behöver aktiv stimulans och skapande aktiviteter för att utveckla sina begrepp och sina språk. Att få en upplevelse genom musiken gör således att barnen kan utveckla tanken, begreppsbildningen och fantasin på ett lustfyllt sätt.

Att ta tillvara barns intresse och glädje genom att arbeta med det lustfyllda är grunden i det pedagogiska uppdraget. Barnens glädje, intresse och nyfikenhet kan stimuleras och bekräftas i en grupp och skapar då goda förutsättningar för lärande. Barn som delar positiva upplevelser tillsammans skapar relationer som ger en drivkraft till försoning vid tillfällen då de hamnar i osämja. (Brodin & Hylander, 2002).

”Verksamheten skall utgå ifrån barnens erfarenhetsvärld, intresse, motivation och drivkraft att söka kunskap. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.” (Utbildningsdepartementet, 1998. s. 10)

Som pedagog i förskolan gäller det att alltid vara en förebild. Man måste vara villig att forma och förändra sig utifrån den barngrupp man befinner sig i. Vi måste möta barnen på deras nivå och efter deras intresse även om det kan innebära att man får frångå sitt vanliga sätt att tänka och handla. Det är viktigt att pedagogerna visar barnen att de har en tro på sig själva, lika mycket som de har en tro på barnen (Brodin & Hylander, 2002). Det är också viktigt att man skapar förtroende hos barnen och bygger relationer med dem. På så sätt utvecklas barnens förmåga att nu och i framtiden själva kunna hantera relationer och gruppsituationer i olika sammanhang (Vesterlund, 2003). Många anser sig inte kunna musicera med barnen, eftersom de inte har musikutbildning. ”- Om man måste vara musikutbildad för att hålla på med musik, så skulle man behöva vara talspråksutbildad för att tala. Att det finns professionella musiker, talpedagoger och bildpedagoger betyder inte att inte alla kan sjunga, prata eller rita med barnen.” säger Ulf Jederlund, musikhandledare och musikterapeut (Claesdotter, 2005, s. 37-38).

”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk, utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling.”

(Utbildningsdepartementet, 1998, s. 10)

De skapande uttrycken är viktiga för barn då musikspråk och bildspråk påverkar talspråkets utveckling. Lustfyllt lärande stärker självkänslan och motiverar språkandet i andra sammanhang. När barnen arbetar med kroppen genom rörelselekar och dans så utvecklar de sitt kroppsspråk. Rörelserna stimulerar barnen och på ett konkret sätt upplevs och förstås begrepp och ord i leken (Jederlund, 2002). ”Vår språkliga utveckling har alltså sin ursprungliga drivkraft i ett djupt existentiellt behov av att vara någon, att bli hörd och att få höra samman. `Communicare per sonare!` Till detta finns inget språk mer lämpat än musik!” (Jederlund, 2003. s 44)

3

SYFTE

Vårt syfte med arbetet är att fånga olika pedagogers syn på musikens betydelse för barn språkliga och sociala utveckling.

3.1

Frågeställningar

o Hur påverkas barns språkliga och sociala utveckling av pedagogernas syn på musik? o Anser pedagoger att musiken har betydelse för barns språkliga samt sociala

utveckling?

o Varför använder pedagoger musiken i förskolan? o Hur använder pedagoger musiken i förskolan?

4

METOD

I detta kapitel beskriver vi de metoder vi har valt att använda, samt varför vi har valt att använda oss av dessa i vår undersökning. Vi presenterar även det urval vi gjort, genomförandet av undersökningen och hur bearbetningen av det insamlade materialet har gått till.

”Att ställa frågor är ofta det lättaste sättet att få information om hur en person uppfattar eller känner inför en företeelse vi intresserar oss för.”

(Lantz, 1993. s 11)

Vi har valt att använda oss av intervjuer med hög grad av strukturering samt låg grad av standardisering. Vårt mål med intervjuerna är att kunna göra en kvalitativ analys av resultaten (Patel & Davidson, 2003).

Frågorna som vi ställer ger utrymme för personen vi intervjuar att svara med egna ord. Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera arbetssätt och egenskaper i den intervjuades, i det här fallet, pedagogiska roll och verksamhet (Patel & Davidson, 2003).

4.1

Undersökningsmetod

Vi valde att använda oss av intervjuer istället för enkätundersökningar. En intervju ger större utrymme för att utveckla vidare tankar och frågor.

Vi bestämde oss för kvalitativa intervjuer med tanke på att de alltid har en låg grad av standardisering, frågorna som intervjuaren ställer ger alltså utrymme för personen som intervjuas att svara med egna ord. Vi har ställt frågorna i samma ordning till alla respondenterna, men en del av frågorna har vid vissa tillfällen glidit in i varandra. Ett antal frågor som vi ställde till samtliga som intervjuades, men det kom även upp lite uppföljande frågor naturligt under intervjuns gång. I en öppen intervju är frågorna formulerade för att ”fånga respondentens uppfattning och upplevelse av för denne

betydelsefulla kvaliteter” (Lantz, 1993. s 19) Dessa varierade lite beroende på den intervjuade personen. Detta för att varje område ska kunna belysas maximalt, naturligtvis utan att verka som ledande frågor.

4.1.1

Första kontakt

Vid valet av de förskolor vi ville undersöka så utgick vi från vår tanke om hur verksamheterna ser ut och hur man arbetar med musiken. Vi letade efter förskolor via olika kommuners hemsidor på Internet. Vi valde förskolor som ligger inom ett avstånd som för oss skulle vara arbetsmässigt fungerande. Vi var även intresserade av att se variationer i arbetssätt och de förutsättningar som finns på olika förskolor. Den första kontakten togs sedan via e-post. Därefter ringde vi upp kontakten vi fått svar från och bestämde tid och plats för intervju. De fem förskolor vi tog kontakt med från början var alla positiva till att medverka. Två av de utvalda pedagogerna ställde sig frågande till hur de kunde tillföra något till vår undersökning då de inte ansåg sig arbeta med musiken i verksamheten för tillfället.

”Personer som ska besvara frågorna har på ett eller annat sätt blivit utvalda och kan förmodligen inte alltid se nyttan med att besvara frågorna. Det är därför viktigt att vi försöker motivera dessa personer på de olika sätt som står till buds.” (Patel & Davidson, 2003, s. 70)

Med citatet bakom oss förklarade vi för dessa att deras medverkan trots allt var av stor betydelse. Vi ville se skillnader och likheter samt hade en medvetenhet om att man kan arbeta med musiken olika mycket i olika verksamheter och ville därför synliggöra detta.

Redan vid vår första kontakt med de som skulle intervjuas informerade vi dem om att intervjuerna var anonyma.

4.1.2

Intervjutillfället

Vi träffade kontakterna ute i deras verksamhet. Alla fem intervjuerna gjordes i förskolornas personalutrymmen. Vid våra intervjuer var vi två personer närvarande. Den ena ställde frågorna och den andra antecknade intervjusvaren. Detta för att vi sedan skulle kunna jämföra det antecknade materialet med det inspelade. Vi använde oss av inspelningar i form av ljud. Detta gör att vi försäkrar oss om att vi har uppfattat hela intervjun korrekt och svaren finns lagrade så att vi kan gå tillbaka till dessa vid behov. Överensstämmelsen mellan registreringarna av svar utgör då ett mått på reliabiliteten (Patel & Davidson, 2003).

Vid varje intervju började vi med att ställa frågor om pedagogens syn på musikens betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Sedan fokuserade vi på hur musiken används i verksamheten. Intervjun avslutades med en fråga om barnens delaktighet i valet av musik.

4.1.3

Intervjufrågor

I valet av intervjufrågor utgick vi först ifrån de tre frågorna som finns i vår frågeställning. Antalet intervjufrågor var från början 14 stycken, men för att inte få för lång intervju och för lika svar på de olika frågorna sorterade vi bort fyra av frågorna. De frågor vi valde bort var frågor som var motsägande en del av de andra frågorna. Det var också en del frågor som hade likvärdigt eller samma meningsinnehåll. De frågor som vi sedan använde vid intervjuerna finns som bilaga (Bilaga 1).

4.2

Undersökningsgrupp

Vi intervjuade fem förskolepedagoger på fem olika förskolor. Pedagog 1 arbetar på en förskola med Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt. Pedagog 2 arbetar på en allmän kommunal förskola, pedagog 3 arbetar på en förskola med musikprofil och pedagog 4 och 5 arbetar på förskolor i mångkulturella områden. Alla pedagoger arbetar med barn i åldern 1-5 år.

Av denna urvalsgrupp har vi sedan tidigare anknytning till två av de fem förskolorna. De övriga har vi valt utifrån det pedagogiskt arbetssätt som de beskriver på sina hemsidor på Internet. Genom att välja en musikprofilerad förskola, en förskola med Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt, förskolor i mångkulturella områden samt en allmän kommunal förskola, så finns många olika förutsättningar för det pedagogiska arbetet och resultatet gör det möjligt för oss att jämföra de olika förskolornas förutsättningar och syften att arbeta med musik i förskolornas verksamhet. Här nedan följer en närmare presentation pedagogerna som intervjuades av oss:

Pedagog 1 är i 60-årsåldern och arbetar sedan ca 35 år tillbaka som förskollärare.

Pedagogen har sedan 1989 arbetat som pedagog med musik på en förskola, som på senare år har utvecklats till en Reggio Emilia-inspirerad förskola.

Pedagog 2 är i 50-årsåldern och arbetar sedan ca 30 år tillbaka som förskollärare.

Pedagogen har arbetat på denna kommunala förskola sedan år 2000.

Pedagog 3 är i 35-årsåldern och arbetar sedan april 2007 på denna förskola med

musikprofil. Pedagogen har tidigare arbetat med handikappade barn samt inom allmän förskola i totalt 9 år, är även socionomutbildad.

Pedagog 4 är i 30-årsåldern och är relativt nyutbildad och arbetar på en förskola sen

hösten 2007 i ett mångkulturellt område i utkanten av en medelstor stad.

Pedagog 5 är i 40-årsåldern och arbetar sedan 17 år tillbaka som förskollärare. Arbetar

idag på en förskola i ett mångkulturellt område i en medelstor stad.

4.3

Bearbetning av intervjumaterial

Vi gjorde först en transkribering av de inspelade intervjuerna. Därefter jämfördes pedagogernas svar och vi kunde hitta de teman och mönster samt skillnader och likheter

som uppdagades i intervjusvaren. Vi kopplade det vi kom fram till i våra intervjuer till de teorier som vi redovisar i bakgrundskapitlet.

4.4

Felkällor

Pedagogen från förskolan med musikprofil kan ha påverkats av vetskapen om att de är en musikprofilerad förskola. Svaren de ger kanske speglar viljan mer än verksamheten. Vid en av intervjuerna föll en av frågorna bort.

När vi ställde frågan hur man arbetar med rytmik i verksamheten var det flera pedagoger som inte förstod vad vi menade med rytmik, därför vill vi förklara vad vårt syfte med frågan var. Det vi menar med rytmik är att ta in musik med hjälp av sina sinnen, det kan vara på olika tillvägagångssätt och låta en eller flera känslor komma till uttryck genom att visa dessa med sin kropp.

Under arbetets gång har vi kommit fram till att frågan ”Varför sjunger ni med barnen?” har en stor betydelse och därför är den placerad fel i intervjuupplägget. Denna fråga hade blivit mer belyst om vi ställt den i ett tidigare skede av intervjun.

5

RESULTAT

Resultatet i intervjuerna har vi valt att strukturerat upp i form av rubriker för att göra det mer överskådligt och lättläst. Rubrikerna är följande:

5.1

Hur pedagogen använder musiken i förskolan

Som inledning på våra intervjuer ställde vi frågan: Hur använder du som pedagog musik i förskolan? Svaren skilde sig tydligt mellan de förskolor där pedagogerna arbetar medvetet med musik och de övriga förskolorna. Pedagog 1 och pedagog 3 använder musiken mycket varje dag. Musiken genomsyrar hela arbetsdagen på dessa förskolor. Pedagog 4 säger även hon att musiken genomsyrar deras vardag på förskolan, men att de inte medvetet arbetar med musiken. Däremot nämner hon begrepp som är centrala för medvetenheten kring musikens betydelse för barnet som till exempel: lärorikt, roligt, satsmelodi och samspel. Pedagog 2 sjunger med barnen vid samlingar och speciella tillfällen, såsom inför Lucia, jul och avslutningar. Pedagog 5 arbetar personligen mycket med musiken, men han är medveten om att de på den här avdelningen sjunger mer än på de andra, då han är den ende som spelar gitarr på förskolan.

Vi vill poängtera skillnaderna på hur pedagogerna ser på begreppet musik. Pedagog 1, pedagog 3 och pedagog 5 visar tydligt att de har ett större spektrum på begreppet musik. För dem innebär arbetet med musik så mycket mer än sång. Musik är även rytmik, dans, ramsor och uttryck för känslor.

5.2

Musikens betydelse för barns språkliga utveckling

Vi frågade pedagogerna vad de tror musiken betyder för barns språkliga utveckling. Svaren skilde här mer än vid första intervjufrågan.

För pedagog 1 är musikens betydelse väldigt stor för att barnet skall kunna utveckla sitt språk.

”Sången och musiken, jag använder det som ett verktyg för att stimulera barnen i deras utveckling och för att utveckla temaarbetet. Men sången och musiken har ju ett berättigande för sin alldeles egen skull också och inte bara som ett komplement till temat. /- - -/ Ger vi barnen musikupplevelser, så ger de oss uttryck tillbaka, detta genom bilder och berättelser. Intryck ger uttryck.” (Pedagog 1)

Pedagog 2 skiljer sig i frågan, då hon ser musiken som ett sätt att memorera till exempel färger och veckodagar genom sånger i samlingarna. ”Man sjunger om färger, man sjunger om veckodagar, man kan lära sig mycket i sånger.” (Pedagog 2)

Pedagog 3 menar att barn kan få hjälp genom musiken med att ljuda fram vissa bokstäver som barnet har svårigheter med att uttala. Detta görs genom att pedagogen letar sånger som innehåller de bokstavsljud som barnet har problem att uttala.

Pedagog 4 menar att musiken betyder mycket för barns språkliga utveckling. Orden och begreppen ges till barnen på ett roligt och lärorikt sätt. Hon poängterar att alla musikstunder måste ske på ett roligt sätt för att vara lärorikt och för att inte barnen ska tappa intresset.

Pedagog 5 menar att musiken har betydelse för barns språkliga utveckling. Han anser även att föräldrarna ska få ta del av det musikutbud som barnen har på förskolan. Därför får föräldrarna kontinuerligt hem sångtexter så de kan sjunga förskolans sånger även hemma.

5.3

Musikens betydelse för barns sociala utveckling

Frågan som följde var: Vad tror du musiken betyder för barns sociala utveckling? Här såg vi tydligt att alla pedagogerna hade en gemensam syn på musikens betydelse för den sociala utvecklingen hos barn.

Pedagog 1 menar att musiken skapar en gemenskap. Hon använder musiken på olika och varierande sätt i samlingarna för att skapa en gruppkänsla.

”Det skapar en gemenskap, då tänkte jag på sången och musiken. Det kan förena och skapa möten mellan barn i alla åldrar och det finns liksom ingen annan aktivitet som jag kan komma på som kan skapa ett sånt möte från ettåringar upp till femåringar. Vi kan sjunga tillsammans, klappa, göra rytmer och rörelser för att förstärka språket i sången.” (Pedagog 1)

Även pedagog 2 talar om den gemenskap som musiken skapar. Hon menar att sjunga med i melodin är viktigare för barnen än att de hittar rätt ord och uttalar dessa rätt. Orden har inte den huvudsakliga meningen i alla lägen, utan ibland kan det handla om gemenskap och locka någon annan till att vara med.

”Så finns det ju de som inte kan alla orden men de sjunger i alla fall, för då sjunger man det man kan och sedan har man bara några egna ord i sången och det märks inte att man improviserar. Man är med och man är delaktig i sångerna, man kan bara höra lite på melodin hur man… ja… sjunger med så att säga. /- - -/ Man är liksom tillsammans och gör någonting gemensamt allihop… så det är samhörighet med att sjunga.” (Pedagog 2)

Pedagog 3 talar om hur viktig musiken är för barns sociala utveckling. Hon menar att rörelser till musiken är ett ypperligt sätt för barnen att komma in i gruppen. Därför är det viktigt att man använder sig av sånger som innehåller och bjuder in barn till samspel genom rörelse, beröring och dans.

”Musiken tycker jag är nyckeln till allt när det gäller barns utveckling. / - - - / Det är inte lätt att komma in i gruppen, integreras och musiken gör att man sjunger. Andra sjunger och då vill man också sjunga. Det finns sånger där man håller händerna, kittlar varandra eller masserar varandra och allt detta till musik och det gör att barnen till slut kommer in i gruppen och börjar få kompisar.” (Pedagog 3)

Pedagog 4 anser att musiken är viktig. Musiken ger gemenskap och samspel för barnen. Hon menar att barnen lockas till dans och rörelse genom musiken och trängseln på dansmattan är stor när musik är på i lokalen.

Pedagog 5 arbetar medvetet med musiklekar för att gynna barnens sociala utveckling, men han är också medveten om att det är svårt att se resultatet hos så små barn som 1-3 åringar ändå är.

Vi återkommer här till pedagog 1 som även har upplevt att blyga barn som inte vill prata i grupp, gärna sjunger i gruppen. Med stor glädje i gruppen menar hon att barn som känner sig osäkra har lättare att ta för sig i gruppen än när de är själva. De finner en trygghet genom sången och glädjen i gruppen.

”Alla möts på olika villkor, det behövs inga förkunskaper utan vi sjunger, vi klappar, vi stampar, vi tar någonting och spelar med.” (Pedagog 1)

5.4

Hur rytmik används i verksamheten

När vi ställde frågan om hur rytmik används i verksamheten, fick vi varierande svar. Inte enbart hur man använder sig av rytmik, utan även vad rytmik egentligen är.

Pedagog 1 menar att rytmiken naturligt kommer in i sånger där pulsen och rytmen är tydlig för barnen. På denna förskola finns ett särskilt musikrum, därför är barnen medvetna om att när de kommer till musikrummet så är det dags att sjunga, spela, dansa och lyssna till musik.

”Då börjar de spontant att dansa. Rörelser och klapp i sånger förstärker språket, men det leder också vidare till att man vill upp och röra sig.” (Pedagog 1)

För pedagog 2 var begreppet rytmik inte helt klart. Hon kopplade ihop rytmik med lekar som kom alla mina små kycklingar och god dag min kung. Dessa lekar använde man sig dessutom av utomhus, då de är bullriga och det blir stimmigt inomhus i små lokaler. Om man gör rytmikövningar inomhus, så gör man något lugnare övningar som en elefant balanserade. Detta för att det ska bli mer stillsamt och att det är anpassat till de små lokaler verksamheten finns i. Därför gör man inte sådana övningar så ofta.

Pedagog 3 väver ihop rytmik och rörelselekar. Hon ser också möjligheten att använda sig av dessa i flera sammanhang, till exempel i ett temaarbete där man gör rytmikövningar som komplement till sånger. Barnen får göra de rörelser som de sjunger om i sången. Till exempel ”man flög som en fågel och hoppa och röra sig och vi dansar mycket här.” (Pedagog 3) Hon menar även att det är viktigt att dela upp barnen i åldersgrupper när de jobbar med rytmikövningar, för man kan inte kräva att en ettåring ska kunna göra samma rörelse som en femåring. (Pedagog 3)

Pedagog 4 medger att de inte använder rytmik i verksamheten. Med detta menar hon alltså medvetet arbete med rytmik. Hon berättar att tanken finns att arbeta med rytmiken i framtiden, men än har det arbetet inte kommit igång. Med rytmik menar hon klappa händer och stampa fötter. I samma mening säger hon sedan att rytmiken är viktig för att barnen ska kunna lära sig rim och ramsor på ett lättare sätt.

Pedagog 5 menar att det är svårt att arbeta med rytmik genom instrument eftersom att barnen är 1-3 år gamla. De har därför utformat ett annat sätt att arbeta med rytmiken. De använder sig av rytmik i form av klappövningar och rörelselekar. Detta för att barnen ska få förståelse för olika begrepp.

5.5

Hur rim och ramsor används i verksamheten

Pedagog 1 berättar att hon blir fascinerad av barnen, hur lätt de kan lära sig ramsor då de känner rytmen. Hon har märkt att de är intresserade av engelska och då använder hon en engelsk ramsa för att utmana barnen i musikleken.

Pedagog 2 använder sig av rim och ramsor genom rimkort och stillasittande språklekar. Hon ser inte rim och ramsor som en del av musiken. Däremot anser hon att rim och ramsor är väldigt viktigt för barns språkliga utveckling och har en stor del i det dagliga arbetet.

När vi ställde frågan till pedagog 3, berättade hon att rim och ramsor används på många olika sätt. Hon menar att det kommer spontant i flera situationer.

”Vi använder oss hela tiden av rim. Vi skriver egna sånger här, som Luciasånger. Vi har ändrat på den lite grann och då hjälper våra stora barn oss att skriva sångerna och vi säger att det alltid ska rimma” (Pedagog 3).

Pedagog 4 berättar att de använder rim och ramsor varje dag. Detta genom att läsa böcker, vid matsituationer och när tillfälle ges spontant under dagen. Tillfälle kan exempelvis ges vid skötbordet, då man har en ensam stund och full uppmärksamhet av barnet.

Pedagog 5 medger att de inte arbetar speciellt mycket med rim och ramsor. De använder sig av månadens ramsa, ramsan används som inledning på fruktstunden. Det händer även att de läser rimsagor för barnen efter maten.

5.6

Hur rörelse och dans används i verksamheten

Vi ställde frågorna hur används rörelse och hur används dans i verksamheten? Svaren vi fick på dessa frågor varierade och synen på vad det är för skillnad mellan rörelse och dans är för pedagogerna oklar. Vad en pedagog menar är oorganiserad dans, är organiserad dans för en annan pedagog.

Pedagog 1 tycker att dansen och rytmiken hör ihop och går in i vartannat under musikstunderna. Därför arbetar man inte mycket specifikt med just rörelse och dans i verksamheten.

Pedagog 2 berättar att barnen på den här förskolan dansar väldigt mycket men det blir sällan någon organiserad dans. Barnen sätter gärna på radion, klär ut sig och uppträder för varandra och för pedagogerna.

Pedagog 3 säger att barnen rör på sig och dansar mycket under dagen. Under förmiddagarna har de musik som lockar till dans på i bakgrunden på förskolan. De har även föreställningar inför föräldrar och andra förskolor där de uppträder tillsammans med barnen. Detta tror hon är unikt för förskolan, att pedagogerna uppträder tillsammans med barnen. Syftet är att visa för barnen att det är helt okej att uppträda.

Pedagog 4 pratar mest om uteaktiviteter som rörelselekarna björnen sover och kom alla mina små kycklingar. Dansen ser hon som något spontant som för det mesta finns där.

Pedagog 5 använder rörelser och dans både inomhus och utomhus i form av lekar och sånger där rörelser ingår. Dansen kommer spontant när musik spelas. Detta ser han oftare hos barnen med utländsk härkomst än hos svenska barn. Detta tror han beror på att barn med utländsk bakgrund har större vana av dans hemifrån.

5.7

Hur pedagogerna arbetar för att få barn att lära sig känna

musik

Hur arbetar ni för att känna musik i verksamheten? När vi ställde frågan tyckte samtliga pedagoger att frågan var svår att definiera.

”Jag kan sätta på olika typer av musik såsom klassisk musik och lite jazzmusik. Då finns det de barn som känner de blå tonerna och det vibrerar inne i dem. /- - -/ På Afrika-trumman lägger de händerna på trummans träkropp, någon slår på den och den vibrerar. Att man kan känna…” (Pedagog 1)

Pedagog 2 påstår sig inte veta vad känna musik är för något men svaret hon gav oss visar tydligt att de arbetar med känslointryck av musik i många olika sammanhang. Hon verkar bara inte vara medveten om det.

”Det kan jag inte svara på.. Hur man kan känna musik däremot så kan man ha musik när de har målat eller när de gör sina självporträtt. De sitter då på en stol med sammet och lyssnar till vacker musik i bakgrunden. /- - -/ Lugn musik, de blir så handlingsfulla då, så det påverkar ju dem.” (Pedagog 2)

Pedagog 4 tyckte att frågan var svår att svara på, då hon inte förstod den. Hon menar ändå att de för det mesta har musik på i bakgrunden men musiken används inte som ett verktyg för känslointryck när barnen målar exempelvis.

Pedagog 5 tror att barn med utländsk bakgrund har lättare att känna musik. Detta ser han speciellt när dessa barn får höra musik med mycket stark rytm. De har då lättare att visa musiken genom kroppen.

5.8

Barnens delaktighet i valet av musik i förskolan

Vår näst sista fråga var: Vad har barnen för delaktighet när det gäller valet av musik? Som vi förväntade oss så arbetar de flesta förskolor med musik vid samlingar och då

med sångkort som verktyg. Barnen är delaktiga men utbudet är begränsat eftersom pedagogerna har sångpärmar, sångpåsar eller lådor med sångkort färdigt på avdelningen. Musiken används också vid temaarbeten. Vi lade märke till att pedagogerna vi intervjuat är medvetna om att utbudet är begränsat för barnen.

Pedagog 3 avviker från detta mönster då hon berättar att det är barnen som väljer i alla situationer. Hon menar att det är pedagogerna som måste öva och vara förberedda så gott det går för att kunna möta barnens önskemål och val av sånger. Vidare menar pedagog 3 att valet inte är helt fritt vid alla tillfällen, det är främst vid temaarbeten och högtider som barnen blir begränsade i sina val. ”Det är barnen som ska utvecklas och inte vi, vi ska stödja dem att hitta lösningar för utvecklingen” (Pedagog 3).

Pedagog 5 avviker delvis från mönstret. Han använder sig av sångpåsar, men han iakttar även barnens uttryck när han spelar nya sånger. Han ser då tydligt vad barnen gillar eller inte gillar. Även föräldrarna har en stor roll eftersom de får skriva ner vad barnen tycker om att sjunga och lyssna på hemma. Detta för att pedagogerna ska kunna använda den musiken även i förskolans verksamhet.

5.9

Varför pedagogerna sjunger med barnen

Vår sista fråga i intervjun var varför sjunger pedagogerna med barnen? Arbetet på förskolan ska vila på läroplanen och det gäller allt som man gör med barnen. Alla de aktiviteter som barnen gör ska alltså vila på målbeskrivningar. Det är de vi ville få fram när vi ställde denna fråga. Vad vi märkte var att det fattades målbeskrivningar i just arbetet med musiken. Ett undantag från detta är förskolan med Reggio Emiliainspirerat arbetssätt. Trots detta så nämnde pedagogerna många intressanta begrepp som den pedagogiska grunden vilar på. Lust, kommunikation, glädje, gemenskap och delaktighet är exempel på dessa.

”Jag tror att den lusten finns inom oss /- - -/ vi föds rustade med lusten till att kommunicera, det är ett sätt att kommunicera att sjunga, dansa och röra på oss. Det är en enorm glädje och sån gemenskap och delaktighet.”

(Pedagog 1)

Det faller sig naturligt för pedagog 2 att använda sången i verksamheten. Hon menar även att sången styr humöret och välmåendet hos både barnen och de vuxna.

”Man ska sjunga med barn eller man ska sjunga över huvud taget. Man mår bra av att sjunga.” (Pedagog 2)

Pedagog 3 pratar om att det alltid handlar om barnens vilja till att sjunga och musicera. Hon menar att vi inte ska tvinga dem om inte barnen själva vill sjunga och att man aldrig ska tvinga barnen att sitta med i en sångsamling om de inte vill vara med att sjunga.

Pedagog 4 säger däremot att anledningen till att man sjunger med barnen är att det är lättsamt, trivsamt, språkutvecklande och roligt. Barnen är vana vid att sjunga och verkar se det som en trygghet, de vet när det är sångsamling och kan ibland självmant gå och sätta sig där sångsamlingarna hålls.

Pedagog 5 tycker personligen att musik är roligt och då smittar det av sig på barnen. Han menar att man inte behöver vara en bra sångare för att kunna sjunga med barnen utan att det är viktigare att man sjunger för att man tycker att det är kul. Han menar även att han får tillbaka mycket glädje från barnen genom musiken. Även i arbetet med funktionshindrade barn har han upplevt att musiken har stärkt dessa och att musiken påverkat dem positivt.

5.10

Slutlig analys

”Kvalitativa analyser grundas ofta på ett mindre antal intervjuer. /- - -/ Analysens giltighet och slutsatsernas generaliserbarhet måste således diskuteras ur en annan infallsvinkel än om stickprovet är representativt för populationen.” (Lantz, 1993, s.72)

De fem intervjuer vi gjort ligger således till grund för en kvalitativ analys, men vi ser det inte som representativt för populationen. Vi fokuserar istället på att upplysa om de tendenser till skillnader och likheter vi ser istället för att dra en slutsats.

5.10.1

Pedagogens syn på musik i förskolan

Gemensamt för samtliga av dessa förskolor är att musiken finns i verksamheten varje dag. Barnen sjunger och rör sig även till musik mer eller mindre dagligen. Pedagogerna anser att musiken är viktig, men alla är inte alltid medvetna om hur och varför de arbetar med den.

De tydliga grupperingarna vi ser handlar just om medvetenheten. På allmänna förskolor använder man musiken för att fylla ut dagens tomrum. Musiken finns i verksamheten av tradition samt för att barnen tycker att det är kul att sjunga. Den har alltid funnits där och därför fortsätter musiken att finnas med, som del av samlingen eller som ett sätt att lugna barnen och samla dem inför till exempel lunchen eller mellanmålet. För de pedagoger som arbetar medvetet med musik innebär dock musiken ett större arbete än enbart sång. Man arbetar medvetet med rytmiken och rörelser just för att barnen ska få möjlighet att känna musiken och utvecklas genom den. Dessa pedagoger använder sig även av dokumentation och reflektion, i arbetet med musik, för att synliggöra barnens utveckling och på så sätt kunna gå vidare och ställa nya frågor i sitt arbete. Detta gör att utvecklingen hela tiden går framåt. De pedagoger som inte arbetar med musiken för att utveckla barnens språkliga utveckling, använder den istället för att de själva tycker att det är kul och vill påverka barnen genom att bjuda in dem till gemenskapen i musiken.

En stor del av dem har inget pedagogiskt syfte med sångsamlingarna utan det handlar om gemenskap och glädje.

På de förskolor där man arbetar medvetet med musiken så innebär inte jul- och sommaravslutningar stora ändringar i verksamheten. Det faller sig naturligt och arbetet blir inte en belastning för pedagogerna utan det blir en del av vardagen. De har även ett stort personligt intresse för musiken och därmed blir samlingarna glädjefyllda och de kan glädjas åt och lära barnen mer om sångernas betydelse. För de övriga innebär denna träning att de får ta tid från annan aktivitet för att hinna med och bli klara med övningen i tid.

5.10.2

_{Hur pedagogen använder musiken i förskolan}

Man använder sig av rim och ramsor varje dag på alla de undersökta förskolorna. Man använder det dock på olika sätt. Det är allt från stillasittande språklekar till rytmiska sånglekar. Flera menar dessutom att det måste finnas spontant i vardagen för att barnen ska få förståelse och lära sig nya begrepp. Vad vi fann väldigt intressant är att de flesta av pedagogerna blev ställda när vi frågade dem om rim och ramsor. De tyckte att det inte hörde ihop med de övriga frågorna kring musik. De såg inte hur rim och ramsor och musiken hörde ihop. När vi sedan talade om rytmiken så var det många som själva nämnde arbetet med rim och ramsor som en aktivitet de använde i arbetet med rytmik. De såg först då sambandet mellan musiken och rim och ramsor.

Pedagogerna har inte samma uppfattning om vad rytmik är och vad det innebär. Det fanns två tydliga grupperingar; några kopplar ihop rytmik och rörelselekar. De ser inte rytmiken som en del av sångstunden utan istället kopplar de rytmiken till organiserade lekar. De övriga använder rytmiken som en del av sångsamlingen. Barnen får klappa takten eller spela på rytminstrument för att förstärka rytmen som finns i melodin eller ramsan.

Vid samtliga förskolor talade man om den spontana dansen. Barnen bjuder in sig själva till dans och rörelse när rummet fylls av musik via radio eller CD under den fria leken,

men dansen som en del av sångstunden var inte vanligt förekommande. Man utnyttjar inte barnens dansglädje då musiken är styrd, det är viktigare att barnen sitter stilla under sångstunderna för att barnen ska kunna koncentrera sig på sångerna. Om barnen vill dansa under sångstunderna så får de vänta tills det blir fri lek. Först då får de ge utlopp för sitt behov att röra sig, såsom dans.

Barnens delaktighet i valet av musik är till stor del begränsad till det utbud som pedagogerna har valt ut i förväg. Detta är pedagogerna medvetna om, men samtidigt är de inte beredda att släppa sitt material helt. Sångpåsar och sånglådor är en trygghet för pedagogen och det gör det svårt för dem att släppa dessa som verktyg. En pedagog frångår de övriga då hon anser att pedagoger har ett ansvar att hålla sig uppdaterad och intresserad av barns önskemål när det gäller musik och även vara villiga att möta dem på bästa sätt. Det måste finnas ett ömsesidigt turtagande mellan barnen och pedagogerna då barnens önskemål ska respekteras, men ibland kan det krävas ett par dagar innan pedagogen kan möta dessa.

Känna musik är ett begrepp som för dessa pedagoger till en början var okänt. De flesta visste inte alls vad vi menade när vi frågade dem om detta, men när vi visade på vad det kunde innebära så visade det sig att de arbetade med det fast på olika sätt på förskolorna. En del hade dans som ett sätt att låta barnen känna musiken andra hade arbetat med musik som inspiration vid målning med barnen. De flesta kom dock fram till att musiken påverkar och skapar känslor som kan ges uttryck på olika sätt i kroppen.

5.10.3

_{Varför pedagogen använder musiken i förskolan}

Det ord som pedagogerna spontant uttryckte när de fick frågan varför de använder musik var glädje. Musiken är viktig för barnens sociala utveckling. De nämnde orden glädje, gemenskap och lust som viktiga faktorer för varför de använder musiken. Musiken är viktig för välbefinnandet, men de är även medvetna om att musiken är viktig för barnens språkliga utveckling.

Det var inte någon pedagog som inte använde musiken i verksamheten, men samtidigt saknades det mål och reflektion i användandet av musik. Medvetenheten finns, men den är inte tydlig. Det var svårt för dem att berätta varför de använder musiken och de menade på att medvetenheten kring musikens betydelse för barns språkliga och sociala utveckling måste bli större. Pedagog 3 poängterar att det är barnen som ska utvecklas och inte pedagogerna och det sker genom reflektion och målbeskrivningar.

Pedagogen som arbetar på förskolan med musikprofil pratar om barns vilja när det gäller att sjunga och musicera. Hon menar att man aldrig ska tvinga barn att delta i musiksamling trots att barnet går på en förskola där man arbetar mycket med musik. Genom detta svar fick vi inte fram pedagogens uppfattning om varför de egentligen arbetar med musiken.

6

DISKUSSION

Vårt syfte med arbetet var att fånga olika pedagogers syn på musikens betydelse för barn språkliga och sociala utveckling. Vi upplever att vi har fått svar på vår hypotes, men vi ser inte resultatet som representativt för populationen då undersökningsgruppen är liten. Det är inte säkert att antalet intervjuer hade påverkat resultatet, men vi anser att det i så fall hade krävts många fler intervjuer för att ett resultat med mycket nyans skulle kunna ges.

Svaren vi har fått i våra intervjuer har varit mycket varierande och det förvånade oss. Vi hade en föreställning om att inställningen till musiken skulle vara mer samstämmig bland de olika pedagogerna, men samtidigt trodde vi att förskolan med musikprofil verkligen skulle skilja sig mer i svaren från de övriga förskolorna, så var dock inte fallet. Svaren skilde sig till viss del men inte i så stor utsträckning som vi förväntat oss. Detta gör att vi ifrågasätter om profileringen av förskolan verkligen har betydelse eller om det egentligen enbart handlar om medvetenheten. Detta kan styrkas när vi jämför svaren med den Reggio Emiliainspirerade förskolan, där medvetenheten kring arbetet med musiken och dess betydelse är större på den sistnämnda förskolan.

Barn har många olika språk som måste stimuleras för att de inte ska begränsas. Musikspråket är ett av dessa flera språk och därför är det viktigt att det stimuleras. Malaguzzi ser barnet som det rika och kunskapande barnet, det är viktigt att barnet befinner sig i en miljö där det kan utvecklas. Vad vi ser på några av förskolorna vi besökt är att man använder musiken enbart vid vissa stunder under dagen. Då man inte har musiksamlingar eller sångstunder förvaras instrument, sångböcker och skivor inlåsta i skåp eller placerade högt upp på hyllor där barnet inte själv kan använda materialet. Miljön begränsar då barnet i dess utveckling.

Bjørkvold (2005) menar att musiken i språket har en stor betydelse i inlärningen av vårt språk och dess uppbyggnad, speciellt när det gäller språkmelodin. Denna inlärning börjar redan innan vi föds och därför är det viktigt att denna stimulans fortsätter under

barnets förskoletid. Språkmelodin är en viktig del av vårat språk och det kan musiken bidra till i stor utsträckning. Vi har sett att detta arbete finns till viss del på förskolan med musikprofil samt på den Reggio Emiliainspirerade förskolan, men vi tror att det även skulle behövas i de andra förskolornas verksamhet. Vi tror att detta arbete skulle kunna underlätta språkinlärningen ännu mer i de mångkulturella områdena om pedagogerna bara är medvetna om hur och varför de ska arbeta med rytmen och musiken som verktyg för språkinlärning.

Utifrån Wellros (1998) teorier om att de barn som har ett annat modersmål än svenska har större behov av språklig stimulans är musiken ett viktigt redskap för den språkliga utvecklingen. Därför trodde vi att användningen av musik skulle vara mer utbredd i de förskolor som låg i de mångkulturella områden som vi besökt. Vi funderade mycket kring detta och ställde oss själva frågan varför man inte utnyttjar musiken mer som verktyg för den sociala utvecklingen som behövs för att barnen ska kunna utveckla sig själva och sitt språk. Musiken är något gemensamt som finns naturligt i de flesta barns omvärld och det gör det naturligt för dem att röra sig till och dela gemenskap med andra genom de pulser och rytmer som musiken skapar. Pedagogernas svar har visat att de arbetar med barnens sociala utveckling genom musiken, men de saknar ofta en pedagogisk reflektion och det gör att de inte kan utveckla sitt arbete genom att ställa sig själv nya frågor under arbetets gång.

När vi intervjuade pedagogerna så fann vi inga tvivel på att man arbetar mycket med musik i förskolan, det ligger spontant i arbetet. Man arbetar med musiken för att den ska finnas där, men man har inte reflekterat över varför musiken är viktig för barns språkliga och sociala utveckling. Pedagogerna har uppfattningen om att musiken är betydelsefull för barns språkliga och sociala utveckling och därför tvekade vi till en början inför våra frågeställningar, men under arbetets gång har vi upptäckt att medvetenheten kring musikens betydelse för barns språkliga och sociala utveckling är det som brister idag. Det är viktigt att man reflekterar över vad man gör, alltid, så det inte bara blir en rutin. För allt man gör med barnen är betydelsefullt för deras utveckling.

Vygotskij menar att den sociala uppväxtmiljön har stor betydelse för barnets hela utveckling och omfattar således även den språkliga utvecklingen. Barnet behöver dela erfarenheter med andra för att utvecklingen ska gå framåt och detta kan fås genom delaktigheten och gemenskapen som musiken bidrar till. Ett problem som en av pedagogerna tog upp handlade om att hon inte ville tvinga barn att delta i sångsamlingen om inte barnet vill, men hon menade samtidigt att det handlar om delaktighet och gemenskap. Vi menar, med Vygotskijs teorier bakom oss, att det därför är viktigt att man gör barnen delaktiga i sångsamlingarna. Detta kan man göra genom att låta barnen bestämma vilka sånger de vill sjunga, om de vill dansa eller röra sig till sången så får de göra det. Det är viktigt att sångsamlingen är rolig och utvecklande för barnen och ska inte handla om pedagogens trygghet och begränsningar.

Vi upplever att man på många förskolor förvarar musikmaterialet så att barnen inte kommer åt det och de använder det endast vid särskilda tillfällen, då det är lite lugnare under dagen. Detta gör pedagogerna för att undvika att det blir stökigt och störande för barngruppen och resten av verksamheten. Vi tror det egentligen handlar om att det är störande för personalen och detta tror vi kan undvikas om musiken får vara stökig en stund varje dag. Då lär sig barnen att musiken är rolig och givande, stunden blir utvecklande och stimulerande och barnen förblir inte stökiga då de får ge utlopp för sina känslor under musikstunden.

Pedagogen på förskolan där man arbetar enligt Reggio Emilias pedagogik berättade att man hade man inrett ett helt rum för barnen att utforska musiken. Rummet var tillgängligt för barnen och instrument och böcker var serverade på ett lockande sett. Däremot ifrågasätter vi om barnen verkligen bjuds in att själva vara i rummet på samma sätt som de bjuds in till och har tillgång till rimkort annat pedagogiskt material dagligen, men musikrummet besöks i grupp och under pedagogernas villkor. Även Gardner menar att vi med våra olika intelligenser behöver stimulans från varandra för att själva utvecklas. Därför är det viktigt att miljön är utformad på bästa sätt för att alla ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar och intressen. I musikstunden möts alla på olika villkor, man behöver inga förkunskaper. Glädjen gör att även osäkra barn kan ge sig hän

genom musiken och på detta sätt uttrycka sina känslor och få en starkare tilltro till sin egen förmåga. Den sociala utvecklingen gör att de omedvetet även påverkar sin språkliga utveckling. Vi menar, liksom Gardner, att den trygghet som bland annat musiken bidrar till, gör att barnens självförtroende växer. De slipper stå i centrum då de vid sångstunden blir en i mängden, vilket kan bidra till att de växer i sig själva och får då lättare att uttrycka sig.

Vi upplevde vid intervjuerna att alla pedagoger var överens om att musiken är betydelsefull för barns språkliga och sociala utveckling och det finner vi positivt. Det vi upptäckt är dock att det saknas målbeskrivningar och reflektioner kring vad man egentligen gör när man arbetar med musik i förskolan. Medvetenheten, om alla de vägar som man kan gå för att utveckla barnens språkliga och sociala förmågor, som faktiskt finns hos samtliga pedagoger måste komma fram även i deras arbete med musiken. Om man kunde få en tydligare beskrivning av vad man gör och varför man gör det skulle göra att man synliggör musikens betydelse och frångår att musiken är någonting som enbart finns vid sidan om det övriga språkstimulerande arbetet så skulle det innebära att barnen fick ytterligare alternativ till att finna sig själv och sitt sätt att lära.

I den pedagogiska verksamheten ska allt arbete vila på läroplanen. Detta visar pedagogerna med hjälp av målbeskrivningar och genom reflektioner kring sitt arbete. Det vi upplevde var att det var flera pedagoger som visade att de inte arbetade på detta sätt i musiken. Musiken är för de flesta av dessa pedagoger någonting som finns utöver de övriga språk- och socialt utvecklande aktiviteter som förskolans vardag innefattar. Den Reggio Emilia-inspirerade förskolan frångick detta, då pedagogen gav en tydlig beskrivning på hur och varför man arbetar med musiken som en språklig och socialt utvecklande aktivitet. Detta var för oss självklart eftersom de arbetar mycket med pedagogisk dokumentation och de ställer ständigt reflekterande frågor kring sitt arbete för att synliggöra utvecklingen för barnen och sig själva.