• No results found

Revisionspliktens avskaffande : Vad innebär det?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Revisionspliktens avskaffande : Vad innebär det?"

Copied!
64
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Revisionspliktens

avskaffande -

Vad innebär det?

Författare:

Micha Larsson

Stina Svensson

Handledare:

Petter Boye

Program:

Östersjöekonomprogrammet

Ämne:

Företagsekonomi

Nivå och termin: C-nivå, HT-2007

Handelshögskolan BBS

(2)

Förord

Vi vill här tacka alla som bidragit till fullföljandet av denna uppsats. Framförallt vill vi rikta ett tack till vår handledare Petter Boye för god vägledning genom denna uppsats. Vi vill även tacka de intervjupersoner som tagit sig tid och bidragit med sin kunskap och som på detta sätt gjort vår uppsats möjlig.

Kalmar 2008-01-07

Micha Larsson Stina Svensson

Högskolan i Kalmar Handelshögskolan BBS

(3)

Sammanfattning

Titel: Revisionspliktens avskaffande – Vad innebär detta Författare: Micha Larsson, Stina Svensson

Handledare: Petter Boye

Problem och Syfte: I och med regeringsskifte har diskussionen kring revisionens avskaffande åter blommat upp. Detta som ett led i en anpassning till resten av Europa där detta redan skett. I Sverige har frågan blivit alltmer belyst i den offentliga debatten. Syftet med uppsatsen är att fånga förväntningen hos revisionsbyråer, mikroföretag och banker kring ett avskaffande av revisionsplikten och vad detta kommer att innebära. Dels för de egna verksamheterna och dels för samhället i stort. För att ta reda på vad avskaffandet av revisionsplikten i de mindre företagen skulle innebära är det vikigt att ta reda på revisionens betydelse och vilken nytta den gör för dessa. Det intressanta är att titta utifrån flera olika perspektiv för att se om banker, revisionsbyråer och företag delar samma uppfattning

Slutsatser: Utifrån analys av revisionsteori, intervjuer med olika företag, revisionsbyråer mindre aktiebolag och bank samt tittat på fallet England kan vi dra följande slutsatser:

1. Skulle Sveriges riksdag besluta om ett avskaffande av revisionsplikten kommer revisionen inte upphöra bland berörda företag med en gång. Invanda mönster måste brytas och information måste nå ut till dessa aktiebolag.

2. Av de berörda företagen kommer inte alla att välja bort revision. Det kommer finnas kvar aktiebolag som ser ett mervärde med revisionen.

3. Revisorernas arbetsuppgifter kommer att behöva utvecklas och anpassas. Detta för att skapa och upplysa om det mervärde revisionen kan ge. Det handlar om att utveckla relationer med kunderna.

(4)

FÖRORD I SAMMANFATTNING II INNEHÅLLSFÖRTECKNING III 1 INTRODUKTION 1 1.1 BAKGRUND 1 1.2 PROBLEMDISKUSSION 2 1.3 PROBLEMFORMULERING 3 1.4 SYFTE 3 1.5 AVGRÄNSNING 3 2 METOD 5 2.1 VETENSKAPLIG ANSATS 5 2.1.1 VAL AV VETENSKAPLIG ANSATS 6 2.2 UNDERSÖKNINGSMETOD 6 2.2.1 VAL AV METOD 6 2.2.2 EN KVALITATIV UNDERSÖKNING 7 2.2.3 KVALITATIVA INTERVJUER 8

2.3 INFORMATIONS- OCH DATAINSAMLING 9

2.3.1 SEKUNDÄRDATA OCH PRIMÄRDATA 9

2.4 URVAL 10

2.4.1 VAL AV INTERVJUDELTAGARE 11

2.5 STUDIENS TROVÄRDIGHET 12

2.5.1 VALIDITET 12

2.5.2 RELIABILITET 14

2.5.3 VARIATIONER BEROENDE PÅ UNDERSÖKNINGSMETOD 14

2.6 METODKRITIK 15

3 TEORETISK REFERENSRAM 16

3.1 DEFINITION AV MINDRE AKTIEBOLAG 16

3.2 REVISION I SVERIGE 17

3.2.1 VILKA ÄR REVISIONSSKYLDIGA 17

3.2.2 REVISIONSPLIKTEN OCH DESS SYFTE 18

3.3 INTERNATIONELL UTVECKLING 19

(5)

3.3.2 ENGLAND 20

3.3.3 EU 21

3.4 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR 21

3.4.1 REVISIONSPLIKTEN I SMÅ AKTIEBOLAG 21

3.4.2 DIRECTORS’VIEWS ON EXEMPTION FROM THE STATUTORY AUDIT 22

3.5 REVISIONENS INTRESSENTER 23

3.5.1 ÄGARTEORIN 23

3.5.2 INTRESSEMODELLEN 24

3.5.3 ÄGARNA OCH BOLAGSLEDNINGEN 25

3.5.4 BANKEN 25

3.5.5 INTRESSENTERNAS FÖRVÄNTAN 25

3.6 UR REGERINGENS SYNVINKEL 26

3.6.1 PÅ VILKET STEG I PROCESSEN BEFINNER MAN SIG IDAG? 27

4 EMPIRI 28

4.1 GRANSKNING OCH KONSULTATION 28

4.1.1 REVISIONSBYRÅN KLINDGREN (ENSKILD NÄRINGSIDKARE) 28

4.1.2 BDONORDIC AB 30

4.1.3 DELOITTE AB 32

4.1.4 CALMAR EKONOMISERVICE HB 35

4.2 DET MINDRE AKTIEBOLAGET OCH DESS KREDITGIVARE 37

4.2.1 OCAB AB 37 4.2.2 KRANGADIPECA AB 38 4.2.3 SEB 38 5 ANALYS 40 5.1 INTERVJUSAMMANSTÄLLNING 41 5.2 REVISIONENS NYTTA 42

5.2.1 REVISIONEN SOM KVALITETSSTÄMPEL 42

5.2.2 REVISIONEN SOM RÅDGIVNING 43

5.2.3 REVISION SOM BROTTSFÖREBYGGANDE 44

5.3 REVISIONENS AVSKAFFANDE 44

5.4 INTERNATIONELL UTVECKLING 46

6 SLUTSATSER 47

6.1 INTE ALLA KOMMER VÄLJA BORT REVISION 47

6.2 REVISIONEN FÖRSVINNER INTE ÖVER EN NATT 48

6.3 REVISIONENS AVSKAFFANDE –VAD INNEBÄR DET? 48

FRAMTIDA FORSKNING 50

(6)

8 FIGURFÖRTECKNING 56

(7)

1 Introduktion

I detta första kapitel kommer vi att presentera de tankar och frågeställningar som ligger till grund för det valda problemområdet i denna uppsats. Därefter kommer vi att presentera forskningsfrågan och de delfrågor som vi valt att använda oss av och belysa dess betydelse och syfte. I slutet av detta kapitel kommer vi sedan att ge en förklaring av de avgränsningar vi gjort.

1.1 Bakgrund

Sverige har idag en lag om revision som säger att alla aktiebolag ska tillämpa denna oavsett företagets storlek.1 Detta har under en längre tid skapat frågor kring om det är nödvändigt eller ej för de allra minsta aktiebolagen. Inom den Europeiska unionen är det endast Sverige och Malta som fortfarande har detta lagstadgat. I England togs revisionsplikten bort redan 1993 och i Danmark 20062. Diskussionen kring varför Sverige och Malta står ensamma kvar med att ha denna har återigen aktualiserats i och med regeringsskiftet 2006 i Sverige.

Vad är då revision? Revision innebär en granskning av ett företags årsredovisning, bokföring och ledningens förvaltning. Detta görs av en revisor som sedan lämnar ett uttalande i form av en revisionsberättelse. Revisionen blev lagstadgad i Sverige i slutet på artonhundra talet och finns med i Aktiebolagslagen (ABL). Behovet av revision uppstod därför att företagens ägare bättre ville kontrollera förvaltarna till deras företag.3

Nuvarande regering har lagt fram ett förslag som innehåller en rad punkter som ska bidra till att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa bättre förutsättningar för företag i Sverige. I detta ingår bland annat förslag om förlängd redovisningsperiod för momsen, förenklade redovisningsregler och slopad revisionsplikt för små företag.4

1

Artsberg (2005)

2

Thorell & Norberg (2005)

3

Artsberg (2005)

4

(8)

Tanken är att dessa förslag ska träda i kraft ett efter ett under en längre tidsperiod. Förslaget om slopad revisionsplikt befinner sig i utredningsstadiet där man jobbar med att ta fram lösningar och lagar som krävs för att detta ska kunna genomföras.5

Både Svenskt näringsliv och Svenska Revisorssamfundet anser att förslaget skulle innebära att en mängd komplicerade regler försvann vilket skulle vara underlätta för alla mindre företag i Sverige. FAR (Föreningen för auktoriserade revisorer) däremot anser att borttagandet innebär mer fusk och försvårar för företagen att låna pengar.

1.2 Problemdiskussion

I en undersökning om Revisionsplikten gjord 2005 av professor Per Thorell (Ernst & Young) och Professor Claes Norberg (Lund Universitet), belyser man revisionens för och nackdelar. Fördelarna handlar om att revisionen tillför en nytta och bidrar till en bra offentlig information för samhället som är revisionens främste intressent. Kreditgivare får ett bra underlag till att bevilja krediter och skatteverket får information till att kunna utföra bättre skattekontroller. Thorell & Norberg menar vidare att för företaget medför en lagstadgad revisionsplikt en bättre ordning på räkenskaperna, ledning får en bra grund och en helhetssyn på sitt företag som medför ett bättre beslutsunderlag. 6

De negativa effekterna enligt Thorell & Norberg handlar om kostnaden för revisionen och om den överstiger nyttan i mindre företagen. Att kostnaden för revisionen inte tillför allt det positiva som man länge har hävdat är en viktig del i diskussionen kring detta. Kostnaden borde istället uppstå när krav om revision begärs, exempelvis vid en kreditförfrågan. Många företag behöver en kvalificerad rådgivning, men kanske inte en revision.

Utifrån denna diskussion har vi kommit fram till vårt problemområde och för att få en bild av hur en avskaffad revisionsplikt skulle få för inverkan har vi valt att titta på

5

www.regeringen.se

6

(9)

problemet från olika håll. För det första ta reda på hur revisorerna själva ser på det, för det andra få företagens och andra intressenters syn på det hela och för det tredje titta på tidigare fall, det vill säga andra europeiska länder. Utifrån dessa perspektiv vill vi skapa en helhet som även kommer stöttas upp av den teori som finns och är relevant för att föra vidare diskussionen.

1.3 Problemformulering

Utifrån vår problemdiskussion har vi kommit fram till följande forskningsfråga:

Vad innebär ett avskaffande av revisionsplikten i Sverige?

För att kunna besvara vår forskningsfråga har vi valt ett antal mindre delfrågor:

- Vad innebär revision för de aktiebolag som berörs?

- Vad kommer ett borttagande av revisionsplikten innebära för olika intressenter?

- Hur kommer det att påverka revisionsbyråernas arbete och resultat?

1.4 Syfte

Syftet med denna uppsats är att fånga den förväntning som finns kring ett borttagande av revisionsplikten hos de mindre aktiebolagen och klargöra vad detta innebär.

1.5 Avgränsning

Vi har valt att gå in på revision speciellt i mikroföretag då det är dessa som kommer påverkas av en slopad revisionsplikt i en eventuellt första fas. Vi har inte valt att gå in på revision för större företag eller internredovisning.

(10)

Uppsatsens disposition

Uppsatsen är indelad i följande kapitel:

Kapitel 1: Introduktion

Här presenteras syfte med uppsatsen, bakgrunden till problemfrågan och problemdiskussionen och vilka avgränsningar som gjorts.

Kapitel 2: Metod

I metoden presenteras vilket tillvägagångssätt som används genom att beskriva vilken metod vi valt, hur vår informations och datainsamling skett och studiens trovärdighet.

Kapitel 3: Teori

Denna del presenterar den teori som vi anser vara relevant och som ligger till grund för våra slutsatser och diskussion.

Kapitel 4: Empiri

Här presenteras de intervjuer som gjorts.

Kapitel 5: Analys

Analysdelen innehåller en diskussion av teorin och empirin som ligger till grund för slutsatserna som följer. Den innehåller även en sammanfattande modell av empirin.

Kapitel 6: Slutsats och Diskussion

Denna del innehåller de slutsatser som vi kommit fram till och även svar på våra frågeställningar. Vidare ges förslag till fortsatt forskning inom området.

(11)

2 Metod

I detta andra kapitel av uppsatsen kommer vi att presentera hur vi har gått tillväga för att lägga upp strategin och vilka olika sätt det finns att utforma en uppsats på. Kapitlet är även till för att ge läsaren en ytterligare förståelse för hur uppsatsen är genomförd. Vi har även i detta kapitel motiverat de olika val av metoder vi använt oss av i uppsatsarbetet.

2.1 Vetenskaplig ansats

Med beskrivningen av ansats vill vi ge en bild över hur vi har tolkat problemet utifrån de kunskaper vi har inom ämnet. På vilket sätt vi har tolkat teori och empiri för att på så vis nå fram till resultatet. Detta kan göras utifrån tre begrepp, deduktion, induktion och abduktion.7

Den deduktiva synen grundar sig i de kunskaper författaren har, innan undersökningen påbörjas och utifrån dessa kunskaper skapas en bild av verkligheten i enlighet med den framställda empirin. Ett deduktivt arbetssätt (se figur 1) startar då utifrån den kunskap författaren besitter samt de redan existerande teorier och utifrån detta tas en hypotes fram, det vill säga det som författaren har för avsikt att undersöka.8

Figur 1 – Deduktivt arbetssätt (Bryman & Bell, 2006 s.23)

Vid den induktiva synen på forskning och undersökning är arbetssättet något annorlunda från det deduktiva arbetssättet. Istället för att utgå från en existerande teori är det grundläggande den insamlade informationen inom ett område det vill säga

7

Patel & Davidsson (2003)

8

Bryman & Bell (2006)

1. Teori ↓ 2. Hypoteser ↓ 3. Datainsamling ↓ 4. Resultat ↓ 5. Hypoteser bekräftas eller förkastas ↓ 6. Teorin revideras

(12)

empirin. Resultatet blir då en ny teori istället för att en existerande teori revideras som är fallet vid ett deduktivt arbetssätt.9

Det tredje begreppet abduktion kan enkelt uttryckas som en kombination av de två ovanstående synsätten. Vid ett abduktivt synsätt utgår man från ett enskilt fall och för att på så vis få en djupare förståelse för den teori som testas.10

2.1.1 Val av vetenskaplig ansats

Vid utförandet av en studie finns inte nödvändigtvis ett synsätt som präglar hela arbetsprocessen utan en del av studien kan präglas av ett synsätt medan en annan del av arbetet kan präglas av en annan.

I huvudsak kan denna studie ses utifrån ett induktivt synsätt eftersom revisionsplikt fortfarande krävs även av mindre aktiebolag, det vill säga att det studien faktiskt berör ännu inte praktiskt utförs. Detta gör att vi inte helt kan utgå från tidigare formulerade teorier. Vad som kan göras är att titta på tidigare gjorda studier inom ämnet till viss del men samtidigt utifrån problemet skapa en egen hypotes som förväntas leda till nybildande av teori. Studien blir alltså till viss del induktiv men också i viss mån deduktiv.

2.2 Undersökningsmetod

2.2.1 Val av metod

Vid genomförandet av en undersökning finns två tillvägagångssätt, kvalitativ metod respektive kvantitativ metod. Valet av undersökningsmetod bestäms utifrån det problem som berörs. I genomförandet av denna undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ utgångspunkt, med anledning av problemet vi belyser och dess komplexitet. Med hänsyn till detta kan en kvantitativ undersökning tyckas överflödig. I stället för att se hur många som upplever ett avskaffande av revisionsplikten som ett problem respektive möjlighet vill vi se hur enskilda företag och revisionsbyråer kommer att

9

Patel & Davidsson (2003)

10

(13)

hantera situationen för att på så vis få en djupare förståelse och föra vidare diskussionen.

Vid en kvantitativ undersökning ligger fokus på insamling av data i form av siffror.11 Inom den kvantitativa forskningen tar man hänsyn till variabler medan inom den kvalitativa forskningen är dessa variabler istället egna kategorier. De olika arbetssätten ger olika typ av information, den kvantitativa studien visar frekvenser medan den kvalitativa studien ger mer information kring varför och hur enskilda människor resonerar samt att hitta och förstå handlingsmönster. Det är inte helt ovanligt att en undersökning genomförs med hjälp av en kombination av båda metoderna.12

2.2.2 En kvalitativ undersökning

En kvalitativ undersökning kan med viss enkelhet beskrivnas som:

”Att se omgivningen med undersökningspersonens ögon”

(Bryman & Bell, 2005 s 312)

Det centrala vid en kvalitativ undersökning är insamling, bearbetning och analys av ord. Den kvalitativa metoden ger ingen objektiv mätning utan styrkan ligger i att förstå och tolka orsak, -verkan samband. Målet är att genom intervjuerna vi genomfört ta del av intervjupersonens kunskap inom området och på så vis se de samband som finns. Utifrån de data vi samlar in är förhoppningen att utveckla teorin, det vill säga en induktiv syn på relationen mellan teorierna och praktiken. Den kvalitativa metoden grundar sig i att tolka och förstå den sociala verklighet som grundar sig på hur deltagarna tolkar denna, i vårt fall kan ett sådant exempel vara tolkningen av revisionspliktens betydelse.13

Tillvägagångssättet för en kvalitativ undersökning beskrivs i sex tydliga steg vilka vi i vår uppsats har haft avsikt att i stora drag följa för att få ett flyt i och en röd tråd genom

11

Bryman & Bell (2005)

12

Trost (2007)

13

(14)

hela uppsatsen. I vårt arbete har det dock varit viktigt att innan val av intervjupersoner och företag skaffa oss en referensram kring problemet. Vidare blir rapportskrivandet något som kontinuerligt fortskridit under uppsatsarbetets gång.14

Vid kvalitativ forskning finns olika metoder att använda sig av, där vi valde att fokusera på kvalitativa intervjuer samt insamling och analys av skriftliga källor. Vanligt är det att forskare i sin forskning använder sig av flera metoder för kvalitativ undersökning. 15

Figur 2 – Kvalitativt arbetssätt

(Bryman & Bell, 2006 s.300)

2.2.3 Kvalitativa intervjuer

En viktig aspekt vid kvalitativa intervjuer är intervjufrågornas öppenhet och avsaknad av standardisering. Intervjupersonen ges en möjlighet till en vid diskussion kring ämnet och den som håller intervjun mer eller mindre bara styr samtalet. Det som är intressant att belysa vid användandet av kvalitativa intervjuer är graden av strukturering. Vid en hög grad av strukturering är frågorna ställda i en given ordning medan vid en låg grad av strukturering kan den som leder intervjun ställa frågorna i den ordning som passar. Vidare kan intervjuledaren välja själv att inte ha några förutbestämda frågor alls utan lämna diskussionen kring ämnet till intervjuobjektet. Frågorna som ställs i en kvalitativ intervju har inga rätta svar därför är det inte möjligt att ha svarsalternativ som vid en kvantitativ undersökningsteknik.16

14

Bryman & Bell (2005)

15

Ibid.

16

Patel & Davidsson (2003)

1. Problemformulering och Generella frågeställningar

2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner ↓ 3. Datainsamling ↓ 4. Tolkning av data ↓

5. Begreppsligt och teoretiskt arbete

6. Rapportera forskningen och dess resultat

(15)

Eftersom vi valt att göra en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer kan vi inte ge svar för någon generell uppfattning utan den bygger på de intervjuer vi genomfört. Det är intervjuobjektens egna åsikter och bakgrund som ger sin tolkning av problemet och utifrån det har vi format vår bild. Vidare kan intervjuerna ses som ostrukturerade, det vill säga att vi lät den som blev intervjuad prata relativt öppet kring problemet medan vi styrde in på vissa frågeställningar. Intervjuerna upplevdes då istället som en öppen diskussion vilket i sin tur ledde till olika infallsvinklar.

2.3 Informations- och datainsamling

Detta avsnitt beskriver vilken typ av information och data vi använt oss av och hur denna är insamlad. Skillnaden mellan information och data kan beskrivas som att data blir information när det sätts in i ett resonemang.17 Data är sådant som kan presenteras i tabeller och som är enkel och entydig. Detta kan exempelvis vara sifferuppgifter, ord, namn och så vidare. Exempel på data kan vara invånarantalet i ett land, namnet på en huvudstad eller som i vårt fall en siffra på vad revisionen kostar för ett litet företag. Vidare skiljer man på olika typer av data, man talar om primärdata och sekundärdata. Hur dessa data samlats in, både vår teori och empiri presenteras i detta avsnitt.

2.3.1 Sekundärdata och Primärdata

Sekundärdata de data som är insamlad av en annan författare i form av böcker, artiklar eller annan sammanställd information. Författaren har alltså inte själv varit delaktig i framtagandet av informationen.18

Fördelen blir med denna typ av data att den sparar tid åt författaren därför att denne själv slipper sammanställa informationen. De data som sammanställds är oftast gjord av erfarna och skickliga forskare vilket oftast medför en mycket hög kvalité. Att använda sig av sekundärdata ger även författaren möjligheten att kunna sålla och lyfta fram det man själv tycker är kärnan och som belyser det problemet som ska behandlas.19 Nackdelarna med att använda sekundärdata är det faktum att läsaren oftast inte är

17

computersweden.idg.se

18

Bryman & Bell (2005)

19

(16)

bekant med materialet på samma sätt som denne hade varit om man samlat in det själv. Författaren till informationen har vanligen läst en mängd böcker och annan information i sin tur. Detta medför att sekundärdata oftast kan vara mycket komplex och därför mycket tidskrävande att sätta sig in i. 20

Primärdata är det data man själv tagit reda på och samlat in och som tidigare inte finns dokumenterad.21 Fördelarna med denna typ av data är att den är insamlad för att kunna ge svar just på det aktuella problemet som ska behandlas. Nackdelen är att själva insamlingen av primärdata ofta är mycket tidskrävande eftersom all insamlad data även ska bearbetas för att kunna användas i undersökningen 22.

Vi har i vårt arbete använt oss av både sekundär och primärdata. Våra primärdata grundar sig främst på de olika intervjuer som vi gjort. Uppsatsen lägger fokus på hur olika intressenter påverkas om man tar bort revisionen för de mindre företagen. Att då använda mycket intervjuer i uppsatsen ger en bra grund för våra primärdata. Sekundärdata har använts i form av facklitteratur, tidningsartiklar och Internet. Hemsidor som främst använts har varit Föreningen för auktoriserade revisorers (FAR) hemsida, Svenskt näringslivs hemsida och regeringens hemsida. Våra sekundärdata har bidragit till att skaffa en fördjupad kunskap inom ämnet och som ett underlag för våra intervjuer.

2.4 Urval

Det är viktigt när man presenterar intervjuer att tala om hur dem som intervjuats har valts ut. Det finns olika typer av urval som kan användas i detta sammanhang, nämligen bekvämlighets val, snöbolls eller kedjeurval, sannolikhetsurval och teoretisk samplingsmetod.23

20

Bryman & Bell (2005)

21

Ibid.

22

www.handels.gu.se

23

(17)

”Ett urval man gör för att enheterna är lättillgängliga för forskaren. Det är en form av icke-sannolikhetsurval”.

(Bryman & Bell, 2005 s.587)

Ytterligare en urvalsmetod är som nämnd i citatet icke-sannolikhetsurval. Denna typ av urval grundar sig på att urvalet inte alltid gjorts fullt ut av forskarna. Det kan exempelvis vara så att företaget som ska ha intervjuats själva valt ut en person som blir intervjuad. En begränsning rent geografiskt kan också visa på ett bekvämlighetsurval. Fördelen med detta är att forskaren har närhet till sådana personer och objekt som ingår inom forskningsområdet. Problemet är dock att urvalet inte alltid blir så övergripande som det borde vara för att kunna få fram objektiv fakta.24

Snöbolls eller kedjeurval innebär att forskaren genom att först intervjuar personer neråt i företagets hierarki får genom detta namn på personer högre upp och så vidare för att tillslut få en intervju med någon från företagets ”elit”. Sannolikhetsurval innebär att urvalen grundar sig på ett slumpmässigt urval och varje person inom urvalsområdet har samma chans att komma med i detta. Teoretisk samplingsmetod innebär att man väljer ut personer inom varje kategori tills det blir en teoretisk mättnad. Efter detta väljs ytterliggare intervjupersoner ut utifrån den teoretiska fokus som utvecklas.25

2.4.1 Val av intervjudeltagare

Vid vår undersökning har vikten vid val av intervjuobjekt legat vid vilken position personen har inom företaget. De revisionsbyråer vi intervjuade var K. Lindgrens revisionsbyrå, BDO Nordic AB och Deloitte AB. När vi intervjuade dessa var det viktigt att personen i fråga var auktoriserad - eller godkändrevisor för att det var just dessa vi ville nå. Företagen vi valt som intervjuobjekt är Ocab AB och Krangipedica AB. Dessa företag har legat innanför ramen för den omsättningsgräns som krävs för att dem ska klassas som små och som därför blir berörda av en slopad revisionsplikt. Vi har även gjort intervjuer med SEB och Calmar Ekonomiservice.

24

Bryman & Bell (2005)

25

(18)

Vi har inte i kontakten med de olika företagen krävt att få intervjua någon specifik person utan istället låtit dem själva välja ut lämplig person med förutsättning att denna är i position att svara på frågorna. Utifrån detta och eftersom vi begränsat oss i viss mån geografiskt kan vårt urval ses som ett icke-sannolikhetsurval. Vid valet av intervjudeltagare har vi sett till revisionens olika intressenter och på så vis fått fram en bred urvalsgrupp.

Exempelvis är revisionens borttagande något som kan bli svårt för revisorerna och de svarar på frågorna utifrån deras situation. Genom att vi valt att göra intervjuer med revisorer, bank och berörda företag undviker vi att få en starkt färgad uppsats åt något håll.

2.5 Studiens trovärdighet

För att en studie ska anses vara trovärdig bör de som genomför undersökningen ställa sig frågor som, huruvida undersökningen mäter det som avses mätas och om undersökningen gjorts på ett trovärdigt sätt. Trovärdighet i detta sammanhang definieras som:

”En uppsättning kriterier som vissa forskare anser ska gälla för bedömning av kvalitativa undersökningar”

(Bryman & Bell, 2005. s.596)

Dessa kriterier handlar till största del om de två begreppen validitet och reliabilitet.

2.5.1 Validitet

Det grundläggande för validitet är att den som utför undersökningen mäter det som denne avser att mäta. En hög validitet ger uttryck för att de slutsatser som bedömts hänger väl ihop med dem som genererats av undersökningen.26 De finns fyra olika sätt att bedöma validiteten på:

26

(19)

Begreppsvaliditet kan även kallas teoretisk validitet och används främst inom den kvantitativa forskningen. Den grundar sig på frågan om ett mått visar vad det avser att visa. Bryman & Bell (2005) tar upp ett intelligenstest som exempel. Visar testet verkligen skillnader i intelligens?

Intern validitet handlar om kausalitet, alltså orsaks- verkan sammanband. Hur troligt det är att en viss fråga leder till en annan eller att vi påstår att x orsakar y och hur stor sannolikhet detta är.27 I vår uppsats handlar detta exempelvis om huruvida ett faktiskt borttagande av revisionsplikten leder till en förenkling för berörda företag.

Extern validitet handlar om huruvida ett resultat från exempelvis en intervju kan generaliseras på hela uppsatsens resultat. Extern validitet grundar sig därför mycket på vilka urval som gjorts, alltså vilka man intervjuat och vilka organisationer som valts.28 Vi har försökt att få en hög extern validitet genom att intervjua flera olika personer inom olika områden för att genom detta få vidare syn på problemet.

Ekologisk validitet

”huruvida samhällsvetenskapliga resultat verkligen är tillämpliga i människors vardag och i deras naturliga sociala miljöer.”

(Bryman & Bell, 2005 s.49)

Detta blir ofta aktuellt i fråga om enkätundersökningar som oftast kan visa hög begrepps, intern och extern validitet, men ändå ha en relativt låg ekologisk validitet. Detta beror på att människorna som svarat inte har befunnit sig i en ”normal” situation och därför kan inte svaret generaliseras på alla. 29

27

Bryman & Bell (2005)

28

Ibid.

29

(20)

2.5.2 Reliabilitet

Med reliabilitet avser undersökningens korrekthet och till hur stor utsträckning undersökningen gjorts på ett tillförlitligt sätt. Enkelt förklarat kan man säga att om man gjorde undersökning igen och den skulle få samma resultat så skulle den ha en mycket hög reliabilitet.30

Reliabilitet består av tre olika komponenter, vilka är stabilitet, intern reliabilitet och internbedömarreliabilitet.31

Stabilitet innebär att resultatet av en viss undersökning ska kunna användas över tiden. En undersökning som görs två gånger efter varandra ska i stort sett ge samma svar.

Intern reliabilitet rör mått med multipla indikatorer. Det är ett mått för flera personers svar utgör en totalpoäng måste frågan ställas om dessa är relaterade till samma, alltså om svaren har en överensstämlighet. 32

Internbedömarreliabilitet handlar om subjektiva bedömningar. Om ett resultat bedöms väldigt olika av flera olika personer är internbedömarreliabilitet väldigt låg. 33

2.5.3 Variationer beroende på undersökningsmetod

Vid en kvantitativ undersökning måste begreppen validitet och reliabilitet anpassas för den typen av undersökning som görs, det vill säga lägga mindre fokus på mätmetoder. Sambandet mellan de olika komponenterna kan ses som: En hög reliabilitet är inte nödvändigtvis ett tecken på hög validitet medan för att nå en hög validitet förutsätts en hög reliabilitet.34 Begreppen validitet och reliabilitet har en annorlunda innebörd när det gäller en kvalitativ undersökning än när det är fråga om en kvantitativ undersökning35. Patel och Davidsson (2003) beskriver ett exempel som visar på detta där en

30

Bryman & Bell (2005)

31 Ibid. 32 Ibid. 33 Ibid. 34 Ibid. 35

(21)

intervjuperson får samma fråga flera gånger, men ger olika svar för varje gång. I en kvantitativ undersökningsmetod visar detta på låg reliabilitet medan i en kvalitativ metod kan detta tolkas som att den intervjuade har ändrat uppfattning, fått nya insikter, eller lärt sig något nytt. Enligt denna metod behöver det alltså inte nödvändigtvis handla om en låg reliabilitet.

Begreppsvaliditet och stabil reliabilitet är begrepp som står varandra nära och grundar sig i en kvantitativ forskningsmetod. Dessa innebär att olika svar tyder på en låg validitet/reliabilitet, medan så är inte är fallet inom den kvantitativa forskningen. Olika svar kan där istället som nämns innan att tyda på nya insikter och ökad kunskap. Även ekologisk validitet handlar om enkäter och annan kvantitativ forskning. Därför har vi valt att inte lägga stor vikt vid dessa begrepp då de inte är relevant.

Eftersom vår uppsats grundar sig på en kvalitativ studie innebär detta att vår validitet och reliabilitet kommer tolkas utifrån denna.

2.6 Metodkritik

Viktigt vid val av undersökningsmetod är givetvis att se till den kritik respektive metod utsätts för och att under arbetets gång ta hänsyn till detta så att dessa ”fallgropar” undviks. Vanlig kritik mot den kvalitativa metoden handlar om subjektivitet, det vill säga risken att intervjuledarens egna förutfattade meningar och föreställningar påverkar resultatet.36 Även om detta då kan vara svårt att undvika i alla situationer kan ändå en medvetenhet om problemet vid de intervjuer vi gjort minska den risken.

36

(22)

3 Teoretisk referensram

I detta tredje kapitel behandlar vi den teori som vi har använt oss av och som anses vara relevant för denna uppsats och vad den fortsatta undersökningen kommer att grunda sig på.

3.1 Definition av mindre aktiebolag

Definitionen av mindre aktiebolag kan uttryckas som aktiebolag som inte uppfyller kraven för större företag. En ny företagsindelning är en del av Bokföringsnämndens normgivningsprojekt (K-projekt) som delvis fortfarande är under utveckling.37 Denna klassificering ger ändå en god bild över företag i Sverige. Viktigt är att ta hänsyn till de förändringar som sker inom EU med förenklingar av det fjärde och sjunde bolagsdirektivet som kommer leda till ytterligare arbete med regelverken och att företag kommer ges möjlighet tills då att alla förenklingar är klara.38

K-projektet delar in företag utefter form och storlek i fyra olika kategorier:

K1: Denna företagskategori består av små enskilda näringsidkare och små handelsbolag

som ägs av fysiska personer.

K2

: Denna kategori berör: mindre företag det vill säga små aktiebolag och små ekonomiska föreningar. Detta regelverk är fortfarande under utveckling och förväntas inte träda i kraft förrän tidigast juli 2008.

K3: Inom denna kategori ryms större företag och med detta menas företag som inte är

små. Följande krav gäller för ett större företag:

Medelantalet anställda: fler än 50 stycken under de senaste två åren Balansomslutning: som överstigit 25 miljoner kronor de senaste två åren Nettoomsättning: har de senaste två åren överstigit 50 miljoner kronor.

K4: Denna kategori gäller börsnoterade företag samt koncerner som tillämpar IFRS.

39

37 www.bfn.se 38 BALANS nr 8 (2007) 39 www.bfn.se

(23)

Regelverket för små företag är färdigutvecklat vilket också i stort är sant även för regelverket för stora företag, K3. Det är företag som faller inom regelverket för K2 som kommer beröras av ett avskaffande av revisionsplikten. Dessa företag ska ges färre valmöjligheter vad det gäller hur de ska agera i olika situationer, den finansiella verksamheten för dessa företag blir då i stor utsträckning regelbaserad om jämförelse görs med företag inom ramen för K3 då denna del är principbaserad.40

Vitsen med denna uppstapling är att göra det enklare för företagare att se vilka regler som gäller för just deras företag. För företag som inte riktigt kvalificeras som stora och inte egentligen borde behöva följa alla de regler som gäller för ett stort företag har BFN utvecklat en mellankategori K2, där förenklingar har gjorts gentemot K3. Det är K3 som utgör själva grunden i det nya regelverket och kan uttryckas som huvudregelverket. Därmed blir K2 när den kategorin fastställs en förenkling av huvudregelverket. Dessa regelverk är till för att tydliggöra redovisningsregler för olika typer av företag men upplevs dock något lamt eftersom det inte finns något tvång för mindre företag att använda sig av regelverket K2.41

3.2 Revision i Sverige

3.2.1 Vilka är revisionsskyldiga

De företag som är revisionsskyldiga är de som är tvungna att avsluta sin bokföring med en årsredovisning. Dessa innefattar:

- Aktiebolag

- Ekonomiska föreningar

- Handelsbolag med minst en juridisk delägare.

- Företag som omfattas av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

- Stiftelser som är bokföringsskyldiga - Bokslutsföretag i vilka 40 BALANS nr 8 (2007) 41 Ibid.

(24)

o Antalet anställda under de senaste två åren uppgått i medeltal till fler än tio personer.

o Nettovärdet av företagets tillgångar uppgår till mer än 24 miljoner kronor senaste räkenskapsåret.

- Företag som är moderföretag i en koncern om

o Antalet anställda under de senaste två åren uppgått i medeltal till fler än tio personer

o Nettovärdet av företagets tillgångar uppgår till mer än 24 miljoner koronor senaste räkenskapsåret. 42

Vidare krävs att alla som innefattas av Revisionslagen (RNL) ska ha minst en revisor.43

3.2.2 Revisionsplikten och dess syfte

Bestämmelser om revision infördes första gången i 1895:års aktiebolagslag och blev lagstadgade 1896. Behovet av redovisning uppkom därför att företagens ägare ville kunna kontrollera att de som förvaltade företaget skötte sitt jobb.44

FAR definierar revision som:

”att kritiskt granska, bedöma och uttala sig om redovisning och förvaltning”

(Moberg 2006, s. 34)

Revisionens främsta syfte är att kontrollera olika företags årsredovisningar och bokföring och genom detta underlätta kontrollen av styrelsen och VD:ns förvaltning. För att denna rapporteringsskyldighet och granskning ska vara trovärdig krävs en revision. Vem som helst skulle kunna utföra denna, men i och med kravet på en viss kompetens och oberoende hos den som utför revisionen, ska detta bidra till att höja kvalitén och öka dess mervärde.45 Revisionen ska göras i enlighet med principen för god 42 Moberg (2006) 43 RNL. 3§ 44 Moberg (2006) 45

(25)

redovisningssed.46 Detta är rekommendationer och uttalande utarbetade från FAR som handlar om hur revisorn bör hantera en årsredovisning. 47

Internt inom företagen ska revisionen bidra till att finna möjligheter till förbättringar. Genom årsredovisningen ges en sammanfattande helhetsbild av företaget och samtidigt ett uttalande från en revisor som är en professionell extern person. Revisionen medför även att minska eventuella risker av samma anledning. 48

Ett annat syfte med revisionen handlar om företagens intressenter. Ett företag har många viktiga externer runt sig, detta kan exempelvis vara olika typer av kreditgivare,

leverantörer och skatteverket. Att dessa får en verklig bild av företagets ställning genom en reviderad årsredovisning är ofta oerhört viktigt och ställs ofta som krav av dessa 49.

Sammanfattningsvis kan man säga att revisionens grundläggande uppgift är att skapa trovärdighet externt och internt och för att uppmärksamma den egna organisationen externt mot kunder, leverantörer och övriga intressenter

3.3 Internationell utveckling

I dagsläget är endast Sverige och Malta de länder i EU som fortfarande har kvar revisionen för de mindre företagen. Den internationella utvecklingen har därmed gått mot ett borttagande. Danmark och England är två länder som båda genomgått denna process, Danmark 2006 och England 1993. Genom att titta på dessa kan någon form av indikation ges av hur förmodligen utvecklingen kommer att se ut för Sverige.

3.3.1 Danmark

I Mars 2006 avskaffades revisionsplikt för de mindre företagen i Danmark. Regeringen i Danmark har en utarbetad plan som handlar om att minska de administrativa kostnaderna för dessa företag med 25 procent fram till 2010. Detta är ett av argumenten 46 Moberg (2006) 47 ABL 9:3 48 www.farsrs.se/ 49 Ibid.

(26)

som lyfts fram när man beslutat om avskaffandet av revisionen i Danmark. Ytterligare argument för detta har handlat om att förbättra konkurrenskraften för de små Danska företagen gentemot resten av Europa.50

En undersökning som gjordes i december 2006 visar att av 120 företag som var berörda av den nya lagen så var det endast två procent som valt bort revisionen. Sju procent övervägde möjligheten, fem procent hade ingen kunskap ämnet och 83 procent hade valt att fortsätta.51 Att så många inte väljer bort revisionen i Danmark tror man handlar om dålig information som bidragit till en okunskap. Många företag ser heller ingen besparing i avskaffandet och fortsätter frivilligt med hänsyn till dess intressenter. Detta kommer att ändras och effekterna för Danmark kommer förmodligen inte att visa sig förrän 2008-2009.52

3.3.2 England

I England togs revisionen bort för de mindre företagen 1993. Effekterna för detta kan på ett mer sanningsenligt sätt analyseras nu. År 2005 fanns 900 000 aktiebolag i England som berördes av detta varav mellan 60-70 procent utnyttjade det.53 Trots att företag sparar pengar på att ta bort sin revision väljer ändå företag att behålla den. Enligt en undersökning som gjorts av professor Collis har man kunnat utläsa vilka typer av företag det är som väljer detta:

- Företag som lämnar en kopia av sin årsredovisning till banker eller andra finansiärer.

- Företag med en relativt stor omsättning

- Företag som anser att revisionen tillför en ökad kvalité på den finansiella informationen och därmed ger en positiv inverkan på företagets kreditvärdighet. - Företag där ledningen anser att revisionen ger kontroll över företagets

ekonomistyrning och redovisning

50 BALANS nr 2 (2007) 51 Ibid. 52 BALANS nr 2 (2007) 53

(27)

- Företag som inte är familjeägda och därmed har aktieägare som inte har tillgång till internredovisningen.54

Det har även visat sig i England att intressenternas inställning är splittrad. Banker och skattemyndighet är för revision, medan inom revisorsorganisationerna finns både motståndare och förespråkare. De negativa effekterna har varit fel i bokföring, bedrägerier, skattebrott. Englands regering har fortfarande dock en bestämd inställning om att nyttan av revision i de mindre bolagen ej överväger kostnaden.55

3.3.3 EU

Revisionsbyråer och revisorer har ett antal olika lagar, normer och regler att ta hänsyn till i sitt arbete såväl på nationell som internationell nivå. Inom EU arbetar man för en ökad harmonisering bland medlemsländerna och även så inom området för revision. Det fjärde, sjunde, åttonde och elfte bolagsdirektivet är de som rör revision och revisionsplikt på ett eller annat sätt, det åttonde kallas revisordirektiv.56

Det är det fjärde bolagsdirektivet som rör årsbokslut ges möjlighet till det enskilda medlemslandet att avgöra om en lagstadgad revisionsplikt i små företag.57 Inom detta direktiv definieras kraven för vad som räknas som ett mindre företag. Det fjärde bolagsdirektivet rör inte endast revisionsplikten utan en hel del andra redovisningsfrågor.58

3.4 Tidigare undersökningar

3.4.1 Revisionsplikten i små aktiebolag

”Revisionsplikten i små aktiebolag” är en undersökning som handlar revisionens för och nackdelar i små svenska aktiebolag. Undersökningen är gjord av Professor Per Thorell, Ernst & Young och Professor Claes Norberg, Lunds Universitet på uppdrag av Svenskt

54

Collis (2003)

55

Thorell & Norberg (2005)

56 Nilsson (2005) 57 Moberg (2006) 58 Nilsson (2005)

(28)

Näringsliv. Undersökningen innehåller omfattande fakta inom ämnet och empiri där intervjuer med revisionens främsta intressenter ligger som grund.59

3.4.1.1 Mikroföretag

Deras definition av mikroföretag beskrivs som aktiebolag med högst tre miljoner i omsättning och av alla företag i Sverige innefattas cirka 140-150 000 aktiva enligt deras definition. Undersökningen tar även upp kostnaden för revisionen och man räknar med att den uppskattas till cirka 10 000 kronor per år för dessa företag och för samhället cirka två miljarder kronor per år i administrativa kostnader.60

Thorell & Norbergs undersökning visar tydligt att intressenternas inställning till revisionsplikten är positiv. Banken har önskemål om att vilja ha en reviderad årsredovisning när dem beslutar om lån och skatteverket för att kontrollera dess skatteintäkter. Undersökningen visar vidare att för ägaren i ett mikroföretag finns egentligen inget behov av en revisionsplikt utan motivet handlar mer om att skydda samhället och externa intressenter. 61

3.4.2 Directors’ Views on Exemption from the Statutory Audit

“Directors’ Views on Exemption from Statutory Audit” är en av de ledande utredningarna kring behovet och viljan att ha kvar revision och många senare undersökningar och utredningar hänvisar till denna. Den är skriven av Jill Collis 2003 och visar på konsekvenserna av Englands avskaffande av revisionsplikten tio år senare.62

Det man konstaterade i och med studien var att huruvida företag ville behålla revision eller inte i huvudsak berodde inte på storlek. Det fanns istället andra viktiga faktorer som var avgörande för om företaget skulle välja en behovsrevision eller inte.63 I undersökningen ställdes bland andra frågan varför företag skulle välja bort revision. De

59

Thorell & Norberg (2005)

60 Ibid. 61 Ibid. 62 Collis (2003) 63 Ibid.

(29)

tillfrågade företagen gavs tre olika alternativ där 44 procent av dem som vill välja bort revisionen och svarade på varför inte fann någon fördel eller ansåg det nödvändigt. 42 procent såg det som en ren kostnadsbesparing och resterande hade annan orsak. Av de som istället valt att behålla en frivillig revision såg 70 procent av företagen revisionen som en försäkring för externa intressenter. 19 procent vill ha kvar den av anledning av den egna styrningen och resterande gav annan orsak.64

3.5 Revisionens intressenter

Revisionens syfte handlar om att tillgodose ett informationskrav hos en mängd olika intressenter. Detta informationsbehov grundade sig från början i tillkomsten av det moderna aktiebolaget. När denna bolagsform infördes fick företag möjlighet att skaffa kapital från utomstående investerare vilket bidrog till att ägandet och förvaltningen låg i olika händer.65 Detta utgör stommen i vad som idag kallas ägarteorin.

3.5.1 Ägarteorin

Ägarteorin uppstod under 1970-talet därför att man började uppmärksamma redovisningens politiska natur. Teorin handlar om att ägaren, som kallas principalen, och bolagsledningen, som kallas agenten, finns på olika håll. Detta medför att agenten som då inte är ägare till företag inte alltid är rationell och ser till företagets bästa utan kan grunda sina beslut efter sin egen vinning. 66

”Det finns en risk att företagarna utan revision inte vet vad som pågår i det egna företaget. Revision kan bidra till förtroendet för aktier”

Elisabeth Tandan VD Aktiespararna

För att ägaren ska kunna kontrollera principalen krävs en revision vilket är det pris man får betala för att se till att inget egenintresse finns i några beslut och att bolaget sköts objektivt.67 Företag kan också göra så att de kopplar agentens lön till företagets vinst

64

Collis (2003)

65

Thorell & Norberg (2005)

66

Artsberg (2005)

67

(30)

genom någon typ av bonussystem. Detta bidrar till att agenten genom sina beslut bidrar till företagets bästa.

Enligt ägarteorin är revisorns roll, genom revision, att vara en kontrollerande extern part. Detta har dock blivit kritiserat och Artsberg menar att revisorn ibland har ”sålt sig själv” och att denna inte alltid varit så oberoende som den hade för avsikt. 68

3.5.2 Intressemodellen

De främsta intressenterna till en revision innefattar ägarna, bolagsledningen, kreditgivarna och samhället. Vidare kan uppges skattemyndigheten, anställda, leverantörer och kunder. Alla dessa använder i sin tur revisionen till helt skilda saker.

Kreditgivarna har ett behov av att se innehållet i räkenskaperna för att kunna besluta om kapitalinsatser, samhället för att lättare kunna upptäcka och förebygga brott, skattemyndigheten för att få ett bra underlag för skattedeklarationen och så vidare.69

Figur 3 – Intressemodell

68

Artsberg (2005)

69

(31)

3.5.3 Ägarna och bolagsledningen

För större företag är ägarna den främsta intressenten för revisionen. Deras intresse ligger i att kunna utvärdera företagsledningens prestationer, få ordning på räkenskaperna och dra vinning av revisorns kunskaper och erfarenheter. De sistnämnda föreligger dock inget argument för att en revision är motiverad. Andra intressenters intresse står i relation till deras ekonomiska involvering i företaget. Så är inte fallet för ägaren och bolagsledningen och därför är det svårt att mäta nyttan med revisionen hos dessa.70

Sammanfattningsvis kan man säga att nyttan av revision föreligger större hos de externa intressenterna än hos ägarna och bolagsledningen. Detta därför att deras intresse står i relation till ett kapital.

3.5.4 Banken

För det mindre ägarledda aktiebolaget är revisionens främsta intressent de externa, såsom skatteverket och banken. Thorell & Nordbergs undersökning visar tydligt genom intervjuer med olika banker att dessa starkt motsätter sig ett borttagande av revisionsplikten. För bankens del innebär en reviderad årsredovisning en garanti för att siffrorna företaget visar på stämmer och detta blir då en säkerhet vid utlåning.

3.5.5 Intressenternas förväntan

Enligt Thorell & Norberg (2005) anges vad intressenterna normalt förväntar sig av en revision:

- Att revisionen utförs av en yrkesmässig revisor som är oberoende

- Att revisionen säkerställer att räkenskaperna är i sin ordning och att årsredovisningen ger en rättvisande bild

- Underlätta skattekontrollen

- Att förebygga och bekämpa olika typer av brottslighet.71

70

Thorell & Norberg (2005).

71

(32)

Denna förväntan kan dock se olika ut hos olika intressenter och därför är det viktigt att revisionen tillgodoser de olika.72

3.6 Ur regeringens synvinkel

Avskaffandet av revisionsplikten har sin grund dels i de löften regeringen gav innan valet om enklare företagande och dels i det fjärde bolagsdirektivet från EU. Regeringen har framställt en rad olika punkter som ska underlätta för de mindre företagen inom det svenska näringslivet. Dessa punkter har för avsikt att underlätta arbetet och även minska kostnaderna för företagen. Målet är att hela den Svenska marknaden ska vinna på detta såväl företag som allmänheten. Förslaget om avskaffandet av revisionsplikten ligger tillsammans med förslag som rör både förenklad F-skattesedel, ”ett enklare aktiebolag” och skattelättnader på olika områden.73

Det åttonde bolagsdirektivet genomfördes av medlemsstaterna under 2006 och är ett omfattande revisionsdirektiv, med avsikt att harmonisera revisionen inom unionen. För Sveriges del så är det mycket som ingår i direktivet som redan finns i svensk lagstiftning, trots det kommer vissa lagändringar och tillägg komma att behövas göras. I ett sammanträdesbeslut från Justitiedepartementet uttrycks grunden för avskaffandet av revisionsplikten då den internationella utvecklingen och hur regelverken ser ut i övriga EU som har satt igång processen.

Revisionen idag är en viktig del i kontrollen av företag. Revisionen ger en kontrollfunktion för skatter samt eventuell ekonomisk brottslighet vilket har lett till en utredning om andra regler bör för berörda företag träda ikraft istället för revision för att undvika skattefusk och annan brottslighet. De förslag som utformas med avskaffande av revisionsplikten för mindre företag ska ha för avsikt att minska det administrativa ekonomiska bördan för berörda företag.74 Förslaget ska vara färdigt att presenteras 30 april 2008.

72

Thorell & Norberg (2005)

73

www.regeringen.se

74

(33)

3.6.1 På vilket steg i processen befinner man sig idag?

Än så länge befinner sig processen för att avskaffa revisionsplikten för mindre företag på utredningsstadiet var vid uppdraget ska redovisas senast den 10 september 2008. Det är sedan utifrån detta förslag det ska beslutas om lagstiftning. Detta kan då först ske när alla aspekter av förslaget stått inför utredning.75

Regeringens utredare Bo Svensson beskriver processen i etapper och talar om att utredningen nu befinner sig i etapp två. Processen ska stegvis utvecklas och gränsvärdena för de mindre företagen ska höjas successivt. Även om det ännu inte fattats ett beslut talar mycket för att Sverige relativt snabbt kommer att införa ett revisionsavskaffande för de mindre företagen.76 Slutsatsen blir att det är hög tid att ställa om till den nya situationen och att ta med detta i framtida affärsstrategier.77

75 www.riksdagen.se 76 Update FAR/SRS 77 Ibid.

(34)

4 Empiri

I detta kapitel kommer vi att presentera de intervjuer som vi gjort. Kapitlet börjar med de intervjuade revisionsbyråerna, sedan en intervju med en redovisningskonsult och slutligen intervjuer med andra externa intressenter.

4.1 Granskning och konsultation

4.1.1 Revisionsbyrån K Lindgren (enskild näringsidkare)

Intervju med Kerstin Lindgren, Auktoriserad Revisor

Revisionsbyrån K Lindgren är en liten revisionsbyrå i Kalmar som drivs av Kerstin Lindgren själv. Byrån har två anställda varav Kerstin Lindgren är byråns enda auktoriserade revisor. Kerstin Lindgren har varit en del av branschen under många år och under hennes karriär har hon även varit verksam på större revisionsbyråer.

4.1.1.1 Nyttan med revision

Kerstin Lindgren beskriver nyttan med revisionen som den tillit som medförs i och med genomförandet. Då årsredovisningen är offentlig ska den också vara pålitlig och fullständig. Revisorn har i uppgift att se till att alla siffror som ska redogöras för i årsredovisningen också finns med. Genom revisionen ligger då den offentliga redovisningen så pass nära verkligheten att eventuella fel som kan gå igenom granskningen ej är väsentliga. Kerstin Lindgren menar vidare att nyttan med revisionen inte enbart handlar om tillit utan öppnar även upp för möjligheter till extern finansiering. Banker kräver vanligtvis att årsredovisningen ska vara reviderad för att bevilja krediter.

Kerstin Lindgren förklarar att revision för de mindre företagen ger ytterligare en dimension åt revisionen. Genom att företaget får ta del av den kompetens inom redovisningsområdet som en revisor faktiskt besitter. Revisorn jobbar då inte bara med revision utan också som rådgivare och bollplank. Kerstin Lindgren beskriver sitt dagliga

(35)

arbete som hälften faktisk revision medan andra hälften handlar om rådgivning, det vill säga att stå till förfogande för sina kunder.

En annan viktig uppgift en revisor har och som Kerstin Lindgren antar företag har stor nytta av är att hitta brister. Detta kan exempelvis vara lönehanteringen, att se till att alla avgifter och skatter betalas in rätt. En företagsledare har inte alltid tid eller kompetens att ha hand om detta och tycker det är positivt att han någon som hanterar dessa delar. Även när det gäller att på rätt sätt följa skattereglerna kan revisorn vara tillhands och guida företaget rätt för att undvika problem på det hållet.

Revisionen innebär ett kvitto för företagen på att det är ett seriöst och professionellt och Kerstin Lindgren är starkt emot uppfattningen att revision endast skulle vara ett papper revisorn skriver på och tar betalt för. Hon hänvisar till de olika rapporter som ska tas fram vid revision. Hennes relation till sina kunder innebär så mycket mer en bara revisionen och för företagen är det mycket värdefullt att kunna kontakta henne vid oklarheter och frågor. Hon menar också att en revisor har ett stort ansvar gentemot sina kunder och hon kan inte bara säga att hon inte har tid.

Kerstin Lindgren har tidigare arbetat på en större revisionsbyrå och säger att största skillnaden ligger i att den påskrivande revisorns jobb är annorlunda. I en större byrå jobbar bara den påskrivande revisorn på plats och är aldrig ute bland företagen.

4.1.1.2 Avskaffandet av revisionsplikten i mindre aktiebolag

Vid ett scenario där denna utredning kommer leda till ett avskaffande av revisionsplikten, och de företag som inte längre kommer att krävas på revision väljer bort det, menar Kerstin Lindgren att hon inte kommer ha en enda kund kvar. Detta kommer också att gälla för de stora revisionsbyråerna i Kalmar län då gränsen för dessa företag ligger så högt och kommer att involvera så pass många aktiebolag. Hon är av uppfattning att många av hennes kunder skulle välja att stanna för den goda relationen hon har till dem och det faktum att hon bidrar med en värdefull rådgivning. Kerstin Lindgren menar att behovet av revision med största sannolikhet kommer att finnas kvar,

(36)

då särskilt från intressenter så som skatteverket och bankerna. Kerstin Lindgren ifrågasätter också vem som skulle ha hand om den brottsförebyggande biten om revisionen försvinner.

Kerstin Lindgren tror inte på alternativet att mindre företag ska kunna välja när revision behövs därför att kostnaden då skulle bli lika stor eller större. Detta beror på att om en bank kräver en revision för att företaget ska få lån, vilket är vanligt så kan det vara svårt att hitta en revisor som vill som hon uttrycker det ”rota i det gamla”. Det tar även dubbelt så lång tid för revisorn att genomföra granskningen och denne måste då även revidera det föregående året för att kunna hitta brister om sådana finns. Att hela tiden ha en kontinuerlig kontakt med sina kunder tror Kerstin Lindgren är det mest ekonomiska och bästa för företagen.

4.1.2 BDO Nordic AB

Intervju med Peter Eliasson, Godkänd revisor

BDO Nordic AB i Sverige finns på 40 olika orter runt om i landet och har cirka 500 anställda med ett huvudkontor i Stockholm. Företaget har funnits i Sverige sedan 1948 och finns internationellt i över hundra länder. BDO Nordic AB ser sig själva som ett nytänkande företag som vill utmana andra revisionsbyråer. 78

4.1.2.1 Nyttan med revision

Peter Eliasson beskriver och likställer revisionen till viss del som det pris företagen får betala för att slippa ta det personliga ansvaret som aktiebolagsformen medför. Revisionen ger företaget en möjlighet att få en extern part att ge ett uttalande kring redovisningen vilket i sin tur ger företaget en kvalitetsstämpel. I och med att företag släpper in en extern granskare ges en garanti för företagets övriga intressenter att allt står rätt till.

78

(37)

Att arbeta som revisor innebär inte endast ett granskande arbete med själva revisionen utan en betydande del i arbetet är rådgivning. Rådgivningen utgör en viktig del för de mindre företagen och bidrar till att bredda basen för olika former av beslut. Oberoende av aktiebolagets storlek finns dock som Peter Eliasson ser det en bas med revision, vilket är något som inte kan kringgås eftersom lagen i dagsläget är densamma för alla aktiebolag. Det ligger alltså en viss formalia i botten som medför en kostnad oavsett om revisorns arbete endast består av revision eller revision och rådgivning.

Peter Eliasson menar att värdet av revision för företaget är mycket beroende på vilken typ av revisor som genomför revisionen, för vissa innebär yrket till stor del rådgivning medan för andra handlar det om ren siffergranskning. Uppfattningen kring revisorns uppdrag skiljer sig beroende på vilken revisor som blir tillfrågad. Vidare diskuterar han framåtriktad revision det vill säga att revisionen kan fungera som ett bra underlag för en del av bolagsstyrningen. Som revisor kan man se till att det finns bra grunder för beslut i företaget, att företaget inte styrs på känsla utan att det finns en solid grund.

4.1.2.2 Avskaffandet av revisionsplikten i mindre aktiebolag

Peter Eliasson ser det nya regeringsförslaget både positivt och negativt. Han tycker att revisionen kan vara onödig i vissa företag, men han är skeptisk till hur olika kreditgivare, skatteverket och andra externa intressenter kommer att reagera. Han tror det finns risk för en uppdelning i ett såkallat A och B läger av företag.

Han tror att ett borrtagande av revisionsplikten i mindre företag kommer bidra till att vissa väljer att hoppa av, men kanske inte med en gång. Han hänvisar till England där det pågått en process på tio år innan man kunna se effekterna fullt ut av detta. Han tror att revisionen uppfyller ett behov av trygghet hos många företag och att kostanden för revisionen inte spelar någon roll. Argumentet att revision medför en stor kostnad och det kommer vara därför företag slopar revisionen kontrar han med att kostnaden för detta inte är något att diskutera då han anser att företaget får så mycket mer än endast en revision. Företagen får en trygghet och en professionell hjälp och kontakt som är

(38)

mycket värdefull. Han tror absolut inte att företagen kommer bli mer lönsamma för att man väljer att ta bort revisionen. Han menar vidare att det kan vara intressant att skala av revisionen och tydligare visa vad som verkligen är själva revisionen vilken han menar för dessa företag är en kostnad som inte överstiger 10 000 kronor.

På BDO Nordic AB förbereder man sig för ett avskaffande av revisionsplikten genom att prata med sina kunder och dem har sedan långt tillbaka agerat utifrån att revisionsplikten skulle ha varit borta 2005. Han tror att de revisionsbyråer som kommer på detta nu är alldeles för sent ute. Peter tror att revisionsbyråer i framtiden måste satsa betydligt mer och inrikta sig på spetskompetens vilket BDO Nordic AB kommer att fortsätta med.

Han tror inte en eventuell lagändring kommer påverka hans verksamhet särskilt mycket däremot tror han att revisorns roll kommer ändras och att det krävs att man är betydligt mer nytänkande.

Peter Eliasson tror att det inte kommer ske någon dramatisk förändring inom hans företag, men att det kommer ändras på längre sikt. Vissa kunder kommer att stanna och vissa kommer att välja att hoppa av. Det gäller då att hänga med i utvecklingen.

”Ej lönsammare företag för att revisionsplikten försvinner”

(Peter Eliasson 071204)

4.1.3 Deloitte AB

Intervju med Helena Bäckström Godkänd Revisor

Deloitte AB är ett världsomspännande revision och konsultföretag med mer än 700 kontor världen över. I Sverige finns ett trettiotal kontor där det arbetar ungefär 1000 anställda. På kontoret i Kalmar träffade vi Helena Beckström som är godkänd revisor på företaget.79

79

(39)

4.1.3.1 Nyttan med revision

Revisionens främsta syfte enligt Helena Bäckström är att revisionen tillför en kvalitetsstämpel på bokföringen och dess förvaltning. Hon säger även att revisorns jobb handlar mycket om rådgivning och konsultation, men att detta egentligen är skilt ifrån själva revisionen som sådan. Revisionen innebär att inte bara granska siffror utan också att se till att lagar och regler följs. Hon talar om väsentlighet och risk när man granska siffror och säger att siffrorna inte alltid till hundra procent stämmer. En annan del av revisorns arbetsuppgifter handlar om att se till att skatter och avgifter betalas in rätt och sköts. Helena pratar om ren och oren revisionsberättelse och oren revisionsberättelse kan det bli om detta inte följs ordentligt. Eftersom årsredovisningen är offentlig och skickas till bolagsverket ser det inte så bra ut för ett företag att ha en oren revisionsberättelse. Ett annat syfte med revisionen är att förebygga och motverka brott. Om misstanke finns har revisorn en skyldighet att anmäla detta till åklagare.

Helena Bäckström säger att i hennes jobb är hälften revision och hälften rådgivning. Hon anser att de berörda företagen behöver en oberoende person till hjälp, men även som en trygghet gentemot skatteverket för att minimera riskerna. Revisorns granskning ska vara en hjälp till företaget, när revisorn upptäcker ett fel ger man ledningen en chans att rätta till detta och man kan undvika onödiga skattesmällar. I mycket små företag kanske detta inte nödvändigtvis behöver vara en revision utan i stället en konsultation. Hon beskriver att revisionen främst behövs i företag där det finns en extern omvärld och tycker därför det är fel att dela in i små och stora företag.

Revisionen blir viktig när det finns en extern omvärld som exempelvis kan vara banken, leverantörer eller en extern styrelseledamot. Företaget i sig har mer nytta av konsultation och vill ha en kompetent rådgivning.

4.1.3.2 Avskaffandet av revisionsplikten i mindre aktiebolag

Om lagförslaget i sig ser Helena Bäckström på med öppna ögon och ser det inte som någon stor nackdel. Hon tror att behovsprövad revision ändå kommer att finnas kvar därför att bankerna och andra intressenter alltid kommer att ställa krav. Hon tar upp ett

(40)

exempel från Danmark där företag när de lämnar sin deklaration till skatteverket får fylla i en ruta om företaget är reviderat eller ej. Hon pekar på att deras arbete inte handlar om att vara någon polis utan snarare se till att förebygga fel och detta genom att ha en god relation till sin kund och prata med styrelsen när det är något som behöver rättas till. Helena tror att behovet kommer att finnas kvar, men att det naturligtvis kommer att bli en hårdare konkurrens men tycker detta är positivt och ser mer på det som att man får jobba lite hårdare. Hon säger vidare att redovisningskonsulterna kanske kommer få en högre status men att revisorns titel och skrået i sig har ett eget rykte.

På frågan om hur Helena Bäcksröm tror att de berörda företagen kommer påverkas tror hon att de allra minsta kommer att välja bort revisionen och hon kan förstå detta också. Hon berättar också att dem på Deloitte AB jobbar utifrån kundens bästa och därför kommer dem heller inte råda företag att ha kvar detta om de inte är motiverat. Har man en offentlig årsredovisning krävs en revision och det är inte alltid hon och hennes kollegor råder företag till att aktiebolag är den bästa associationsformen just för dem. Helena pratar mycket om att hennes jobb handlar om förtroende och se till kundens bästa och att detta är grunden i hennes arbete och hon säger att i vissa fall behövs inte en revisor. För oseriösa företag blir naturligtvis revisionen ett problem och dessa tror Helena kommer att välja bort revisionen. Problemet kan då bli att varningssignalerna för dessa företag kommer för sent och kanske inte fångas upp förrän det sker en konkurs och det är för sent. Helena Bäckström tror dock att det nya regeringsförslaget kommer leda till en självreglering och att vissa tar bort revisionen medan andra behåller den.

Nackdelarna för revisorerna innebär att dem tappar en bas av kunder som dem lite fått till skänks. Fördelarna handla om att jävet lite försvinner och detta öppnar upp för andra arbetsmöjligheter och dem kan göra mer i mindre företag. Nu är revisorerna ganska styrda av vad dem får och inte får göra på konsultsidan.

Deloitte AB förbereder sina kunder på det nya lagförslaget genom att vara duktiga på sitt jobb så att kunden inser behovet av revision. Arbetet handlar mycket om förtroende och att vara nära sin kund och genom att vara bra ekonomiska konsulter kan dem belysa

Figure

Figur 1 – Deduktivt arbetssätt    (Bryman & Bell, 2006 s.23)
Figur 3 – Intressemodell
Figur 4 – Intervjusammanställning
Figur 5 – Beroendemodell  5. Banken  är  indirekt  beroende  av  att  företag  vill  låna  pengar  samt  att  de  siffror
+2

References

Related documents

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Beta tror dock att revisionspliktens avskaffande inte kommer att vara avgörande för någon banks inriktning när det gäller kreditpolitik eller för om man överhuvudtaget kommer

Vi vill även studera närmare vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära för intressenterna avseende deras arbetsuppgifter, samt om det finns något alternativ

Förekomsten av mycket hygroskopiska föreningar i aerosoler kan påskynda processen för bildandet molndroppar, medan närvaron av mindre hygroskopiska ämnen kan förlänga den tid som

3 Understiger två av dessa tre kriterier: Bolaget har mer än 1,5 miljoner kr i balansomslutning, Mer än 3 miljoner kr i nettoomsättning, Fler än 3 anställda (i medeltal)..

Först från ett system där ersättningen i huvudsak varit knuten till vårdcentralsområdet, det vill säga antalet personer, åldersstruktur och bedömd socio-ekonomisk status

vårdpersonal veta vilka åtgärder som skapar välbefinnande är viktigt för att kunna ställa krav på tillräckliga resurser och utbildning för att ge den omvårdnaden som ger

Når det gjeld den internasjonale orienteringa, merkjer og John Lindow seg positivt ut med å ha oversyn også over den russiskspråklege litteraturen, der det