Faktorer som påverkar egenvården vid
diabetes mellitus typ 2
Desirée Aronsson
Karen Prado
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad 61-90 hp
Ht 2009
Sektionen för hälsa och samhälle Box 823
Factors affecting self-care in diabetes
mellitus type 2
Desirée Aronsson
Karen Prado
Nursing program 180 ECTS Nursing care 61-90 ECTS Autumn 2009
School of Social and Health Sciences Box 823
Titel: Faktorer som påverkar egenvården vid diabetes mellitus typ 2
Författare: Desirée Aronsson, Karen Prado
Sektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad
Handledare: Stefanie Obermüller, Universitetslektor
Examinator: Barbro Boström, Universitetslektor, Doktor i medicinsk vetenskap
Tid: Höstterminen 2009
Sidantal: 14
Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, egenvård, identifikation, kunskap, motivation, rädsla
Sammanfattning: Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvården. Därför är det viktigt att känna till de olika faktorer som hindrar samt främjar patienter i deras egenvård. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information från vårdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvård. Vidare visar studien hur brist på motivation och rädsla för senkomplikationer påverkar egenvården. Många patienter hade även svårt att identifiera sig som diabetiker. Mer forskning kring hur
kunskapsinlärningen om diabetes typ 2 sjukdomen skiljer sig mellan olika patienter vore av intresse.
Title: Factors affecting self–care in diabetes mellitus type 2
Author: Desirée Aronsson, Karen Prado
Department: School of Social and Health Sciences, Halmstad University, Box 823, 301 18 Halmstad
Supervisior: Stefanie Obermüller, Senior Lecturer
Examiner: Barbro Boström, Senior Lecturer, PhD
Period: Autumn term 2009
Pages: 14
Key words: Diabetes mellitus type 2, fear, identification, knowledge, motivation, self-care
Abstract: Nurses frequently encounter patients with type 2 diabetes who for various reasons have problems with adherence to self-care. It is therefore important to know the various factors that both prevent and help patients in their self-care. The aim of this study was to illustrate the different factors that affect the self care of patients with type 2 diabetes. The study was implemented as a literature study. The majority of the patients felt that they lacked knowledge in the treatment of type 2 diabetes. One of the reasons for this was that they received different information from health professionals about how they would manage their self-care. Furthermore, the study shows how a lack of motivation and fear of complications affect self-care. Many patients also had difficulty identifying themselves as diabetics. More research on why knowledge about type 2 diabetes differs between patients would be of interest.
Innehållsförteckning
Inledning
1
Bakgrund
1
Fysiologi
1
Patofysiologi
1
Symtom
2
Diagnos
2
Senkomplikationer
2
Behandling
3
Egenvård
3
Motion
3
Kost
4
Sjuksköterskans roll
4
Syfte
4
Metod
5
Datainsamling
5
Databearbetning
6
Resultat
6
Patientens kunskap
6
Patientens identifikation med diabetes typ 2
7
Patientens motivation
8
Patientens rädsla
9
Diskussion
10
Metoddiskussion
10
Resultatdiskussion
11
Konklusion
14
Implikation
14
Referenser
Bilagor
Bilaga 1 Sökhistoria
Bilaga 2 Artikelöversikt
Inledning
Enligt folkhälsorapporten 2009 (Socialstyrelsen, 2009a) uppskattas det att 365 000 personer i Sverige har diagnosen diabetes mellitus. Av dessa 365 000 diabetiker har 85 – 90 % diabetes typ 2. Det innebär att 3.65 % av Sveriges totala befolkning lider av diabetes typ 2 som räknas som en stor folkhälsosjukdom (Alvarsson, Brismar, Viklund, Örtqvist & Östensson, 2007). Diabetes typ 2 förmodas komma att öka de kommande åren (Socialstyrelsen, 2009b) och dessa patienter påträffas inom hela sjukvården. För den som är drabbad kan det vara ett stort lidande att leva med sjukdomen, oftast skapat av komplikationer relaterat till sin diabetes (Socialstyrelsen, 2009c). Diabetespatienter är i behov av vård och sjukskrivningar kan vara vanligt, detta leder till mycket
omfattande samhällskostnader. Då sjukdomen är kronisk och där behandlingen till största del ligger i patientens egna val och ansvar krävs kunskap om egenvård (Wikblad, 2006). Det är sjuksköterskans ansvar att vägleda, ge stöd och information till patienten i sin egenvård. I Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) konstateras det att sjuksköterskan ska vägleda patienten samt att patienten ska vara delaktig i behandlingen och vården. Vidare konstateras det att sjuksköterskan ska hjälpa patienten till egenvård. För att kunna hjälpa och vägleda patienten i sin egenvård är det relevant att vara medveten om de faktorer som påverkar följsamheten till
egenvård. Det är därför intressant att belysa dessa faktorer.
Bakgrund
Fysiologi
De lagerhanska öarna som finns i bukspottskörteln innehåller betaceller som producerar och frisätter insulin (Mulder, 2008). Dessa celler består av cirka 60 - 80% av cellerna i ön och är lokaliserade i centrum av ön. Levern lagrar glukos i form av glukagon, som sedan frisätts mellan måltiderna för att upprätthålla blodkoncentrationen av glukos. Insulinets främsta mål är att transportera glukos till sina målceller. Glukosupptaget sker främst i skelettmuskulatur och fettvävnad (Mulder, 2008).
Patofysiologi
Vid diabetes mellitus råder insulinbrist vilket leder till förhöjt blodglukos
(hyperglykemi) i blodet (Ericson & Ericson, 2006). Det beror på för liten produktion av insulin eller för dåligt upptag av glukos i insulinets målceller (insuliresistens) (Almås, 2002). Målceller lagrar otillräckliga glukosmängder i form av glukagon (Ericsson & Ericson, 2006). Tillståndet resulterar i energibrist i alla kroppens vävnader. Det leder till att ketonkroppar produceras i leverceller som sedan frisätts till blodet och utnyttjas i andra vävnader så som i hjärna och muskulatur, för energiproduktion. Det här tillståndet leder till ketoacidos, ett livshotande tillstånd om den inte behandlas (Mulder, 2008). Riskfaktorerna för att utveckla diabetes typ 2 kan vara ärftliga faktorer och
av diabetes typ 2 är fysisk inaktivitet, övervikt, intag av tobak och långvarig stress. Det metabola syndromet är en av de största riskfaktorerna vilket uppträder när
midjeomfånget för män överstiger 94 cm respektive för kvinnor överstiger 80 cm. Det innefattar också förhöjd triglyceridnivå i blodplasma, minskat
HDL-kolesterolkoncentration i blodplasma, förhöjt blodtryck samt förhöjt plasmaglukos.
Symtom
Vid diabetes typ 2 kommer symtomen ofta smygande under lång tid (Alvarsson, et al., 2007). Därmed kan patienten vara drabbad i flera år innan sjukdomen uppdagas. Vanligtvis upptäcks det vid hälsokontroller då blodglukosprov tas men kan också upptäckas när patienten drabbats av någon komplikation. Diabetes kommer från det grekiska ordet för genomgående vilket beskriver ett tillstånd i kroppen då en ökad mängd vätska passerar igenom (Mulder, 2008). Ordet Mellitus betyder söt. Tillsammans betyder det ökad mängd urin vilket innehåller socker. Det mest karaktäristiska
symtomet är ökad urinutsöndring och enligt Fors (2003) finns det även andra typiska symtom som trötthet, törst, viktnedgång och dimsyn. Vidare finns det mindre
karaktäristiska symtom som kan vara genital klåda och svamp, torrhet i hud och slemhinnor, vadkramper, infektiösa hudsjukdomar, buksmärtor, upprepade urinvägsinfektioner, gikt, tandlossning och ofrivillig barnlöshet.
Diagnos
Vid diagnosticering av diabetes mäts blodets koncentration av glukos (Alvarsson, et al., 2007). Vid misstanke av diabetes typ 2 genomförs också en glukosbelastning. Provet innebär att patienten får dricka vätska som innehåller 75 gram glukos. Efter 2 timmar mäts koncentrationen av glukos i blodet. Om glukosvärdet i venösa blodet ligger mellan 7,8 - 11,0 mmol/l efter två timmar föreligger nedsatt glukostolerans (Landstinget
Halland, 2006). Världshälsoorganisationen har bestämt riktlinjer för
diabetesdiagnostisering (World health organization, 2006). Kriterierna som skall uppfyllas för att få diagnosen diabetes mellitus är att blodglukoskoncentrationen i ett fastevärde skall ligga på 7,0 mmol/l eller högre. Då blodglukoskoncentrationen mäts genom glukosbelastning skall värdet ligga på 11,1 mmol/l eller högre.
Världshälsoorganisationen har också bestämt riktlinjer för patienter som ligger i riskzonen för att utveckla diabetes. Dessa patienter har en så kallad förhöjt fasteglukosnivå som skall ligga mellan 5,6 och 6,9 mmol/l.
Senkomplikationer
Senkomplikationer uppträder vanligast efter några år och kan medföra komplikationer i olika organ (Alvarsson, et al., 2007). De vanligasteorsakerna till dessa komplikationer beror främst på ett förhöjt blodglukosvärde. I samband med höga blodfettvärden skapas en oxidative stress (det bildas skadliga molekyler, fria radikaler) i cellerna. Detta påverkar alla kroppsceller och skadar nervceller och celler i blodkärlens vägg (Alvarsson, et al., 2007). När små kärl blir drabbade (mikroangiopati) påverkar det ögats näthinna och njurarnas funktion försämras. Vid skada i de större blodkärlen
(makroangiopati) ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och åderförkalkning i benens kärl. En försämrad funktion i nerverna kan resultera i nedsatt känsel vilket kan leda till svårläkta sår på fötterna (Alvarsson, et al., 2007). Många diabetiker upplever en rädsla för vad senkomplikationer kan föra med sig (Polonsky, 2002).
Behandling
Diabetes typ 2 behandlas inledningsvis icke farmakologiskt, vilket innebär att
underliggande orsaker åtgärdas så som regelbunden motion för att öka glukosupptaget i muskelceller samt öka insulinkänsligheten (Alvarsson, et al., 2007). Vidare krävs det en kostförändring, med mer fiberrik mat och sammansatta kolhydrater för att öka upptaget av glukos i cellerna. Även viktreduktion är av betydelse för att normalisera
koncentrationen av glukos i blodet. Behandlingen kräver en drastisk livsstilsförändring. Diabetesbehandling består i en kontinuerlig kontroll av blodglukos, blodtryck och blodfetter (Mulder, 2008). Farmakologisk behandling syftar till att påverka den rubbade insulinfrisättningen och insulinresistensen genom användning av olika former av
läkemedel (Alvarsson, et al., 2007). Enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården (Socialstyrelsen, 2009d) skall typ 2 diabetiker behandlas med metformin. Skulle blodglukosnivån inte sjunka till önskvärd nivå ska det dessutom sättas in sulfonuirider eller insulin.
Egenvård
De senaste åren har diabetesvården förändrats i riktning till att patienten har mer ansvar för sin egen behandling (Skafjeld, 2006). St. Vincent-deklarationen tillkom 1989 på ett möte mellan WHO och internationella diabetesfederationen och kom att spela en stor roll vid långsiktiga mål för diabetesbehandling. Sammanfattningsvis i deklarationen kan sägas att patienten har som ansvar att ta till sig kunskap som vårdpersonal lär ut,
ansvarar för egenvården och reglerar sin diabetes och sitt blodglukos (Diabetes care and research in europé: The St vincent declaration, 1989). Egenvården vid diabetes betyder det som patienten själv gör för att må bra trots sin kroniska sjukdom (Wikblad, 2006). Det innebär även att patienten ansvarar för att minska risker att utveckla
senkomplikationer(Agardh, Berne & Östman, 2004). Det kan innebära mätning av blodglukoskoncentrationen i blodet, äta rätt kost, inspektion av fötter samt fysisk aktivitet. Vidare kan egenvården delas upp i tre delar: primär-, sekundär- samt tertiär prevention (Wikblad, 2006). Primärprevention innebär att minska risken att utveckla diabetes. Sekundärprevention går ut på att minska risken för senkomplikationer när en patient har diabetes. Det innebär att patienten som är insulinbehandlad bör kontrollera sitt blodglukosvärde före varje måltid och läggdags (metabol kontroll). Detta görs för att få en kännedom om hur blodglukosvärdet är vid fastande, före frukost. För den som får insulin dagligen är denna metod en referenspunkt för insulindoseringen.
Tertiärprevention utövas om patienten har drabbats av senkomplikationer. Det innebär att patienten ska vara så frisk som möjligt trots senkomplikationer, till exempel god fotvård. En god egenvård resulterar i färre komplikationer i framtiden samt en bra inverkan på komplikationer på kort sikt (Polonsky, 2002).
Fysisk aktivitet anpassas till patientens fysiska kondition, livsstil samt eventuella övriga sjukdomar eller diabeteskomplikationer (Wikblad, 2006). Motion ökar
insulinkänsligheten som resulterar i ett ökat glukosupptag (Alvarsson, et al., 2007). Motion kan resultera till viktminskning vilket i sin tur ökar fettcellens insulinkänslighet (Alvarsson, et al., 2007). Fysisk aktivitet hör idag till en av de mest effektiva icke farmakologiska behandlingar som finns för att minska en rad olika sjukdomar däribland diabetes typ 2. Fysisk aktivitet på recept innebär att ordination på motion ges och uppföljning sker (Statens folkhälsoinstitut, 2009a). Denna metod används i
förebyggande och behandlande syfte och är ett komplement eller ersätter läkemedel. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2009b) anpassas receptet individuellt beroende på intensitet och behandlingsperiodens längd. Hälso- och sjukvården har en aktiv roll från det att patienten blir utskriven tills det att patienten kommer igång med ett aktivt fysiskt liv.
Kost
Det övergripande målet med kostbehandling är att få bort symtomgivande svängningar i glukoshalten i blodet, förbättra glukostoleransen (insulinkänsligheten) och att reducera risken för senkomplikationer (Wikblad, 2006). Intag av protein bör ligga mellan 10 och 20 % av energin i kosten hos patienter utan nefropati (mikroangiopatiform, försämring av njurfunktionen) (Wikblad, 2006). Patienter med nefropati finns inga
rekommendationer angående proteinintaget då ingen evidens finns. Enkelomättat fett och kolhydrater rekommenderas till att vara det största intaget av energi (Wikblad, 2006). Vidare rekommenderas kolhydrater att utgöra hela 45 till 60 %.
Sjuksköterskans roll
Diabetesvården har under lång tid genomsyrats av att sjuksköterskan varit den aktiva och bestämmande där patienterna fått ”lyda” personalens uppmaningar (Socialstyrelsen, 2009e). På senare tid har omvårdnadstermen empowerment kommit att spela en större roll i interaktionen mellan vårdgivare – vårdtagare. Empowerment syftar till att låta patienten ta ett större ansvar för sin egenvård och att sjuksköterskan skall finnas där för att vägleda patienten (Klang Söderkvist, 2001). Detta resonemang stämmer väl överens med kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) där det beskrivs hur sjuksköterskan skall kunna kommunicera med patienten på ett respektfullt sätt och tillsammans med patienten ge vägledning för att hon själv ska vara delaktig i vården och behandlingen. Vidare hör till kompetensen att kunna motivera patienten till att följa behandlingar och att se patientens egen förmåga till egenvård. För att kunna vägleda patienten i sin egenvård av diabetes typ 2 är det väsentligt att sjuksköterskan känner till de faktorer som inverkar till egenvård av den kroniska sjukdomen.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar följsamheten till egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2.
Specifika frågeställningar:
Vilka faktorer bidrar till egenvård hos patienter med diabetes typ 2? Vilka faktorer hindrar egenvård hos patienter med diabetes typ 2? Dessa frågeställningar ligger till grund för resultatets kategorier.
Metod
Till grund för litteraturstudien användes en induktiv ansats för att få fram resultatet. En litteraturstudie genomförs genom att analysera aktuell forskning och därmed få en överblick av ett visst forskningsområde (Friberg, 2006).
Datainsamling
Sökningarna efter artiklarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed med dessa sökord:
Tabell I Sökord
CINAHL PubMed
Diabetes mellitus, Non-Insulin-Dependent and Diet
Diabetes mellitus, Type 2 and Self care and Qualitative research
Diabetes mellitus, Non-Insulin-Dependent and Self care and qualitative studies
Diabetes mellitus, Type 2 and Nutritional Sciences
Diabetes mellitus, Non-Insulin-Dependent and behavior change
Diabetes mellitus, type 2 and Self Efficacy and qualitative research
Sökhistorik sammanställs i bilaga I.
I samtliga sökningar i databasen CINAHL användes sökordet diabetes mellitus, non-insulin-dependent som Heading. Till det sökordet lades det till Headings som diet, self care, qualitative studies och behavior change. Vid sökningarna som genomfördes i PubMed användes MeSH - termen diabetes mellitus, type 2 vid samtliga sökningar och andra MeSH-termer som self care, qualitative research, nutritional sciences och self efficacy lades till. 1 artikel hittades i PubMed genom fritextsökning med diabetes type 2 AND education AND qualitative som sökord. 161 abstract lästes igenom då titlarna verkade relevanta för syftet. Av de 161 abstract som lästes valdes 18 artiklar vidare till urval 1. De artiklarna valdes för att de berörde syftet med litteraturstudien. 4 av
artiklarna fanns som electronic version. Resterande var länkade till i databaserna CINAHL och PubMed. De 18 artiklarna som valdes ut lästes och diskuterades mellan författarna. 6 artiklar valdes bort då de saknade relevans med litteraturstudiens syfte. Exklusionskriterierna var att artiklarna inte skulle fokusera på barn och
minoritetsgrupper samt inga reviewartiklar. Kvar blev då 12 artiklar som utgör resultatet.
Inklusionskriterier var:
• De skulle varit publicerade 2001-2009 • De skulle vara vetenskapligt granskade
• De skulle behandla patienter med diabetes typ 2 samt egenvård • De skulle ha kvalitativ ansats
Databearbetning
De 12 artiklar som valts ut sammanfattades kort med det väsentligaste som svarade till syftet och frågeställningarna. Det genomfördes en granskning av artiklarnas
vetenskapliga kvalité enligt mall för studier med kvalitativ metod (Carlsson & Eiman, 2003) som är en 3-gradig skala. Det innebär att artiklar bedömda som grad 1 har hög vetenskaplig kvalité och de som bedöms som grad 3 har låg vetenskaplig kvalité.11 av artiklarna bedömdes som grad 1. 1 artikel bedömdes som grad 2.Sedan lästes artiklarna igenom igen och resultatdelens struktur diskuterades angående vilka likheter respektive skillnader det fanns innehållsmässigt. Det viktigaste, det som svarade till studiens frågeställningar och det som återkom i artiklarnas resultatdel utgör den här litteraturstudiens resultat. Därefter sammanställdes olika kategorier. Kategorierna benämns som patientens kunskap, patientens identifikation med diabetes typ 2,
patientens motivation samt patientens rädsla. Resultatartiklarna sammanställs i bilaga 2.
Resultat
Patientens kunskap
Enligt Malpass, Andrews och Turner (2009) ökade den fysiska aktiviteten hos patienter när de förstod sambandet mellan fysiskt aktivitet och sjukdomsförlopp. Majoriteten av deltagarna i studien började träna efter att de fått utbildning om fysisk aktivitet. Vidare framkom det att utbildningen resulterade i att patienterna gick ner i vikt då de förstod sambandet mellan fysisk aktivitet, viktnedgång, val av mat samt inverkan på sin kroniska sjukdom. Savoca och Miller (2001) beskriver att patienternas kunskap om val av mat och ätvanor, exempelvis att ett stort intag av kolhydrater och sockerintag medför förhöjt blodglukosvärde. Patienterna hade kunskap om att ett förhöjt blodglukosvärde kunde leda till senkomplikationer och vid höga värden sågs matintaget över och
ändrades tills blodglukosvärdet sänktes. Likaså använde patienterna sin kunskap för att minimera problem som kan uppstå genom att till exempel minska fettintaget. Resultatet stöds även av Rayman och Ellison (2004) som konstaterade att kunskap var en
bidragande orsak till följsamhet av egenvård då patienterna anpassade sin egenvård efter att ha tolkat blodglukosapparaten. Moser, Van der Bruggen och Widdershoven (2006) konstaterar att kunskap och beslutsfattande hos patienten behövdes för att kunna utföra egenvård.
Peel, Parry, Douglas & Lawtons (2004) forskning uppvisade att kunskap om
tillvägagångssätt vid blodglukosmätning ökade patientens självständighet till egenvård. Detta medförde att patienten inte behövde ta sig till sjukhuset för att få sitt
blodglukosvärde mätt av vårdpersonal. Vidare framkom det att när patienterna kunde tolka deras blodglukosvärde på blodglukosapparaten ledde det till val av mat som sänkte
deras blodglukosvärde. Däremot upplevde patienter att de saknade kunskap kring referensvärden. Informationsbristen berodde delvis på olika riktlinjer angående referensvärden från skild vårdpersonal. Vissa patienter kände att det inte hade
tillräckligt med kunskap vid hantering av hypoglykemi och hyperglykemi. Det fanns en bristande kunskap om betydelsen mellan fysisk aktivitet och diabetes typ 2. Även Holmström och Rosenquist (2005) konstaterade att kunskap saknades om sambandet mellan fysisk aktivitet, matintag och blodglukosvärde. Vidare konstaterades de att diabetes typ 2 patienter inte kände sig sjuka när de inte upplevde någon form av symtom. Dessa patienter uppfattade det som att diabetes typ 1 är den ”riktiga” sjukdomen. Parry, Peel, Douglas och Lawtons (2006) studie visade också på att om patienten sköter sin egenvård exemplariskt och var symtomfri upplevde patienten sig frisk från sjukdom. Kunskapsbrist komplicerade tolkningen av blodglukosvärden. Få patienter uppfattade blodglukosmätningar som ett viktigt hjälpmedel i deras egenvård (Holmström & Rosenquist, 2005). Oförståelsen resulterade i att vissa patienter inte anpassade sin insulindos till blodglukosvärdet. De anpassade istället intaget av mat när blodglukosvärdet var mycket lågt respektive högt. Patienterna fick olika råd från
vårdpersonal om vad de borde äta och i vilken mängd och det fanns många missförstånd om matens betydelse för blodglukosvärdet. De flesta var engagerade i att reducera sitt fettintag och kolhydraternas betydelse fick mindre utrymme. Andra faktorer som
framkom var betydelsen av informationskällor. Enligt Wellard, Rennie och King (2008) ledde brister i patientundervisning till att patienterna använde Internet och tv som informationskällor. Den tillgängliga informationsmängden komplicerade patientens kostval. Information från massmedia skapade rädsla för bieffekter som
diabetesmedicinering kunde medföra och ledde till att patienterna avbröt sin medicinering (Huang, Gorawara-Bhat & Chin, 2005).
Ockleford, Shaw, Willars och Dixon-Woods (2008) menar att patienterna accepterade sin kroniska sjukdom men trots det förstod de inte hur de praktiskt skulle genomföra sin egenvård.
Patientens identifikation med diabetes typ 2
En optimal behandling krävde att patienten accepterade sjukdomen.
Identifikationsprocessen komplicerades av konstanta förändringar i patientens hälsoförhållanden och därmed påverkades egenvården (Moser, et al., 2006). Lawton, Peel, Parry, Araoz och Douglas, (2005) påvisade att förnekelse av sjukdom framkom i studien och att patienterna inte tog till sig de råd de fick från vårdpersonal. Patienter upplevde inte diabetes typ 2 som en sjukdom och intalade sig att den inte var ett permanent tillstånd utan bara tillfälligt. Det innefattade också förnekelse av att
senkomplikationer som kan uppkomma i framtiden. Förnekelsen var ett sätt att försvara sin identitet. Även Wellard, et al. (2008) beskrev att förnekelse var förekommande bland deltagarna i deras studie och det ledde till dåligt val av mat.
Well, I know I have it, yet because I can`t see it, and no sort of immediate effects. Hey, it is just something that I just don´t want to have, you know so I would have to put in denial as part of the problem. (Wellard, et al., 2008, s 220).
Vidare framkom det i Lawton, et al. (2005) studie att patienter kunde få ett uppvaknande om att diabetes faktiskt är en allvarlig sjukdom och kunde leda till senkomplikationer när de genomgått olika tester så som ögon- och fotundersökningar. Ockleford, et al. (2008) påvisade att det fanns olika sätt att identifiera sig med sin diabetessjukdom. De patienter som accepterade sitt sjukdomstillstånd hade en mer positiv inställning till livsstilsförändring. Däremot innebar det inte att samtliga patienter som accepterade sjukdomen ändrade sin livsstil. Det fanns patienter som accepterade att de hade utvecklat diabetes typ 2 men hade svårt att integrera sig med sin nya identitet då sjukdomen inte prioriterades högt. Vissa patienter i studien hade svårt att acceptera sjukdomen som en del av sin identitet men ändrade ändå sin livsföring. En ytterligare patientgrupp var symptomfria och kunde inte acceptera sitt sjukdomstillstånd. Det resulterade i att livsstilen blev oförändrad och anpassades inte till sjukdomstillståndet. Även Rayman och Ellison (2004) konstaterade att många patienter upplevde svårigheter att förlika sig med att vara sjuk. Dessa patienter kände irritation och frustration över de livsstilsförändringar som sjukdomen medförde. De hade ingen självkontroll över sjukdomen, och kände sig som offer över att vara diabetiker. Vidare kände patienterna en saknad över sitt tidigare liv. De fokuserade för mycket på att följa nya regler och rutiner, vilket i längden resulterade i att de upplevde det som en för stor börda vilket de inte klarade av att fullfölja. Upplevelser över att utföra ett ”jobb” var förekommande då allt kretsar runt diabetes. Till skillnad från dessa patienter framkom det en patientgrupp som såg diabetes typ 2 som en positiv utmaning att ägna sig åt. Dessa patienter såg också sjukdomen som ett ”jobb”, en uppgift där de fick begå misstag och ta lärdom av det. Parry, et al. (2006) studie kom fram till att vissa patienter såg sig själva som ansvariga för sin egenvård och att deras val av handlingar fick konsekvenser. Vidare visade det sig att upplevelsen av att ha diabetes typ 2 kunde leda till välmående hos patienten. Däremot fanns det andra patientdeltagare i studien som lämnade ansvaret på sjukvårdspersonal gällande deras behandling då de upplevde att sjukdomen var utom deras kontroll. Holmström och Rosenquist (2005) tar upp ett fall där patienten kände sig låst i sin sjukdom. Hon upplevde att sjukdomen styrde hennes liv och gjorde det
omöjligt att planera någon form av utflykt. Andra faktorer som Gorawara-Bhat, et al. (2008) konstaterade var att när äldre patienter (65+) drabbades av diabetes typ 2 ledde det till att egenvården blev en belastning på grund av brist på flexibilitet. Patienterna gjorde ett medvetet val av att inte följa råd angående deras diet för att de istället
prioriterade att bibehålla samma livsstil som de hade innan sjukdomen utvecklades. En annan aspekt som framkom i Peel, et al. (2004) studie som beskrev hur patienter försökte dölja sin diabetessjukdom på arbetsplatsen då de inte vill utföra
blodglukosmätningar bland arbetskollegor.
Patientens motivation
Gorawara-Bhat, et al. (2008) definierade två olika former av motivation, extern och intern. Extern motivation innebar jämförelse med andra diabetiker där de drog nytta av erfarenheter till sin egen egenvård. Intern motivation uppstod hos patienten i form av en vilja att ha kontroll över sitt tillstånd. Andra aspekter som framkom i studien var att extern motivation kunde vara att patienterna jämförde sig med andra diabetiker som hade ett sämre eller bättre sjukdomstillstånd än de själva. Jämförde patienterna sig med andra diabetiker som hade ett sämre sjukdomstillstånd upplevde de sig själva ”bättre”. Det förekom också att patienterna jämförde sig med diabetiker som hade en bättre sjukdomsbild än de själva och upplevde sig då som ”sämre”. Ockleford, et al. (2008)
studie beskrev att grupputbildning hade en främjande effekt på patienternas motivation. Motivationen uppkom hos patienter som jämförde sig med andra diabetiker vilka hade haft diabetes typ 2 under en längre tid och vars tillstånd var värre än deras egna. Enligt Huang, et al. (2005) studie motiverades patienter som såg andra diabetiker lida av sjukdomsrelaterade komplikationer till att sköta sin egenvård. Att patientens motivation påverkade egenvården beskrev också Malpass, et al. (2009) som konstaterade att fysisk aktivitet inte bara var en form av egenvård utan främjade till följsamhet av egenvård som att äta rätt kost i rätt mängd. I detta avseende hade fysisk aktivitet en
motivationsroll. Ytterligare aspekter som påverkade egenvården beskrev Peel, et al. (2004) när patienter kände ansvar över sin blodglukosmätning blev de motiverade till att fortsätta och lyckades hålla blodglukosvärdet på en låg nivå. Rayman och Ellison
(2004) kom fram till att motivation utgjordes av patientens positiva inställning till behandlingen av den kroniska sjukdomen. Det berodde på patienternas självförtroende och personliga ansvar att kunna se möjligheterna för att utföra egenvård. Andra
deltagare i studien var inte lika motiverade då det inte upplevde sig påverkade av sjukdomen och det ledde till ett oreflekterat beteende och sämre egenvård. Betydelsen av omgivningens stöd var viktigt för patienten konstaterade Parry, et al. (2006) som beskrev hur bra självförtroende i samband med stöttning från vänner, vårdpersonal och familj motiverade till ett ansvar i egenvården. Wellard, et al. (2008) konstaterade att familjerelationer kunde stötta patienter i val av egenvård och att familjemedlemmar motiverade patienterna till att äta nyttigt. Huang, et al. (2005) redogjorde för att den största motivationsfaktorn till självständighet i att utföra sina dagliga aktiviteter var att undvika att bli en börda för deras familjer. Savoca och Miller (2001) beskrev hur stöd från familj hjälpte vid måltidsplanering och val av mat. Moser, et al. (2006) beskrev att vårdpersonal kan stötta patienterna i val om egenvård genom att ge patienterna
möjligheten att välja vad de behöver för hjälp för att komma vidare i sin egenvård. Det viktigaste var att de inte skulle känna sig tvingade utan istället skapa motivation hos patienterna för att utföra egenvården.
Lawton, et al. (2005) konstaterade att förnekelse av diabetessjukdomen motverkade patientens motivation.
Patientens rädsla
Gorawara – Bhat, et al. (2008) beskrev hur äldre patienter upplevde plötsliga
livsstilsförändringar som skrämmande. Patienterna saknade kontroll över förändringarna och hur de skulle hanteras. Patienterna kände osäkerhet över kost- och vårdval. Vidare menade författarna att rädsla för senkomplikationer var stor bland patienterna i studien och ledde till att de tog ansvar för sin egenvård. Rayman och Ellison (2004) kom fram till att vissa patienter var skrämda över sin nya situation som diabetiker. De kände sig mycket utelämnade och visste inte hur de skulle hantera sin egenvård. Vidare upplevde de rädsla över att andra skulle upptäcka deras sjukdom och att de inte skulle bli
accepterade på samma sätt som förut. Det ledde till att de försökte att undvika blodglukosmätningar på arbetsplatsen.
Holmström och Rosenqvist (2005) studie fokuserade på patienter som kände sig hotade av senkomplikationer de hört eller sett hos andra patienter. Moser, et al. (2006) beskrev att patienter utförde preventiv egenvård av rädsla för senkomplikationer, som att till exempel alltid ha med sig utrustning vid utflykt. Även destruktiva effekter av rädsla
förekom. Lawton, et al. (2005) beskrev ett extremt fall där patienten inte ville ha information om sin diabetes eller egenvård på grund av rädsla för vad det skulle kunna komma att innebära. Ett annat patientfall beskrev hur rädslan påverkade en patient genom att ta kontroll över sin egenvård efter att ha insett sjukdomens allvar.
I`ll tell you how it really hit me, when I went for my kinda like – when she checked my feet and for all the pulses. I thought ”oh my god I`ve got this for the rest of my life.” That`s when it hit me… ”- If I don´t control this, this is going get worse and worse.”. (Lawton, et al., 2005, s 1429).
Malpass, et al. (2009) konstaterade att rädsla för att utveckla senkomplikationer ökade medicinering och insulinbehandling påverkade egenvården positivt genom
livsstilsförändringar som förändring av diet samt ökad fysisk aktivitet.
Diskussion
Metoddiskussion
Vid sökningarna av artiklarna uppstod problem eftersom de flesta artiklarna inte svarade till syftet. Resultatartiklarna har inte rakt igenom samma syfte som litteraturstudiens syfte men innehållet i artiklarnas resultat stämmer väl överens med denna
litteraturstudies syfte. Det finns mycket forskning kring diabetes typ 2 men det har varit svårt att finna forskning runt syftet. En svaghet är att artiklarna kunde ha sökts i flera databaser för att styrka studiens resultat bättre. Det hade varit av stort intresse att få fram ytterligare resultat. Resultatet baseras på sammanlagt 12 artiklar. Vid sökningarna framkom flera andra artiklar som inte svarade till syftet helt och som försvann vid urval 2. Flertalet av artiklarna som valdes bort fokuserade på minoritetsgrupper som till exempel slaviska kvinnor vilket sågs som en svaghet då dessa grupper avvek från den generella uppfattningen av egenvård. Vid databearbetningen sammanfattades det väsentliga i artiklarna. Alla artiklar lästes flera gånger av båda författarna och diskuterades vilket är en styrka eftersom en diskussion uppkom och en gemensam slutsats nåddes vilket kom att bli resultatet. Vid skapandet av kategorier sammanställdes det viktigaste i form av nyckelord och utifrån det sammanställdes likheter och
skillnader. Det var relativt lätt att komma fram till kategorierna eftersom starka likheter framkom mellan studierna. Däremot var det inte helt lätt att benämna kategorierna. Kategorierna patientens motivation och patientens identifikation med diabetes typ 2 gränsade till varandra i vissa fall men skiljde sig ändå åt för att bilda 2 olika kategorier. Resultatet består endast av kvalitativa artiklar då patienternas subjektiva tankar om faktorer som påverkar egenvården analyserades. Hade kvantitativa studier varit med i resultatet skulle det möjligen blivit andra kategorier som speglar syftet både utifrån kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Däremot hade det kanske blivit svårt att skapa kategorier då dessa metoder skiljer sig från varandra. Den äldsta artikeln som finns med i resultatdelen är från 2001 resterande är från 2004 och framåt vilket kan ses som en styrka eftersom det är ny forskning. Artiklarnas ursprung är över stora delar av världen men det behöver inte ses som en svaghet eftersom diabetes typ 2 är vanligt
förekommande i alla dessa områden samt att egenvården är lika för alla diabetiker att sträva efter.
Resultatdiskussion
11 av resultatartiklarna blev bedömda som grad 1 och 1 artikel som grad 2. Den sistnämnda valdes ändå att integreras i studien eftersom den fångar upp patienternas upplevelse av egenvård på ett mycket intressant sätt. 1 artikel analyserade endast 4 informanter, detta kan ses som en svaghet men valdes ändå eftersom den var
mångfacetterad och gav en ökad förståelse för informanternas tankar och känslor. 1 av artiklarna undersökte endast kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 2, vilket kan ses som en svaghet. 7 av artiklarna redovisade inte bortfall vilket är en svaghet eftersom det då är svårt att styrka resultatets vetenskaplighet på grund av att högt bortfall kan påverka studiens resultat. Hade resultatartiklarna varit kvantitativa hade resultat antagligen varit mer generaliserbart på grund av fler deltagare i studierna. Däremot så speglar kvalitativa artiklar patienternas tankar och känslor kring sjukdomen djupare och mer detaljerat än kvantitativa artiklar vilket kan ses som en styrka då syftet var att belysa patientens individuella upplevelser kring egenvården. En brist är att endast 60 % av artiklarnas studier uppges vara granskade av etiska kommittéer. Resultatet belyste 4 faktorer som påverkade följsamheten till egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Studierna undersökte patienternas subjektiva upplevelse kring de 4 faktorerna som är externt heterogena men samspelade inom patientens upplevelse av att vara diabetiker.
Faktorn patientens kunskap kring diabetes typ 2 belyste att egenvårdens kvalité förbättrades när sambandet mellan fysisk aktivitet och sjukdomsförloppet förstods (Malpass, et al., 2009). Även kostvanorna förbättrades vid förståelsen av sambandet mellan förhöjt blodglukosvärde och senkomplikationer (Malpass, et al., 2009; Savoca & Miller, 2001). Artiklarna visade att ökad kunskap leder till ökad följsamhet och leder till ett ansvarsfullt beteende. Resultatet bekräftades av flera författare som beskriver att kunskapsbrist resulterar i en sämre egenvård (Holmström & Rosenquist, 2005; Huang, et al., 2005; Ockleford, et al., 2008). Patienterna upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap angående hur referensvärden ska vara på ett stabilt blodglukosvärde vilket berodde på informationsbrist från vårdpersonal (Peel, et al., 2004). Ingen av
resultatartiklarna visade att kunskap hade negativ påverkan eller ingen påverkan alls på egenvården.
Den 2:a faktorn som studierna belyste var patientens identifikation med diabetes typ 2. Resultatet visade tydligt att patienten måste acceptera sin sjukdom för att en optimal behandling ska fortgå (Moser, et al., 2006). Patientens förnekelse över att vara sjuk beskrevs som en mekanism för att försvara sin identitet (Lawton, et al., 2005). Det fick som konsekvens att egenvården inte genomfördes.
Den 3:e faktorn utgjordes av externa och interna omständigheter som påverkade patientens motivation. Extern motivation innebar jämförelse med andra diabetiker (Gorawara-Bhat, et al., 2008). Flera författare kom fram till att patienter jämförde sig med andra diabetiker (Gorawara-Bhat, et al., 2008; Ockleford, et al., 2008). Intern motivation innebar patientens vilja över att ha kontroll (Gorawara-Bhat, et al., 2008). Det framkom även att fysisk aktivitet inte bara var en form av egenvård utan motiverade patienten till fortsatt egenvård (Malpass, et al., 2009).
Den 4:e faktorn belyste patientens rädsla. Patienterna kände sig skrämda över sin nya situation och många var rädda för senkomplikationer (Gorawara – Bhat, et al., 2008). Vidare framkom det av en författare att rädsla påverkade egenvården positivt genom förändrat beteende hos patienten (Malpass, et al., 2009).
Patientens kunskap utgjorde en faktor av stor vikt i resultatet. Det påverkade
följsamheten till egenvården antingen negativt eller positivt beroende på om patienten hade tillräckligt med kunskap eller inte. I Holmström och Rosenqvists (2005) studie belystes bristande kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet, matintag och
blodglukosvärde. Hinder för patientens egenvård kan enligt Polonsky (2002) vara brist på kunskap att hantera sin sjukdom. Vidare kan fenomenet bero på dåligt samarbete med vårdpersonal då patienterna inte får tydliga instruktioner, inte tas på allvar, upplever tidsbrist i mötet eller att de anklagas för att inte följa de råd som givits dem. Patientens identifikation med diabetes typ 2 kunde antingen vara icke existerande, det vill säga förnekande, eller accepterande av sjukdomen. Patienter som förnekade sin sjukdom hade en sämre egenvård än de som accepterade sin sjukdom. Wellard, et al. (2008) belyste hur förnekelse ledde till dåliga matvanor. Enligt Polonsky (2002) blir egenvården svår att genomföra för den som ständigt lever i förnekelse. Förnekelse var enligt Lawton, et al.(2005) ett sätt att försvara sin identitet. Förnekelse kan uppstå genom ett tankesätt, att ju mindre vetskap kring sjukdomen det finns desto lättare är det att ignorera det (Polonsky, 2002). För patienter kan det upplevas som ett nederlag att acceptera sjukdomen. Genom att ignorera sjukdomen förloras inte kontrollen över vardagen.
En annan aspekt var att brist på kunskap förringade patientens förståelse av sjukdomens allvar. Det kan spekuleras huruvida dessa två kategorier, patientens kunskap och
patientens identifikation med diabetes typ 2, inverkar på varandra inom patientens upplevelse av att leva med diabetes typ 2. För att patienter ska kunna ta till sig kunskap om sjukdomen är det beroende av att de accepterar att de är sjuka. Lawton, et al. (2005) konstaterade att förnekelse av sjukdomen resulterade i att patienterna inte tog till sig de råd de fick från vårdpersonal. Wikblad (2006) visar att sjuksköterskan ska utföra egenvårdsdiagnostik innan utbildning till patienten påbörjas. Egenvårdsdiagnostik innefattar att fakta samlas om patientens förutsättningar och behov av utbildning i egenvård. Det innefattar bland annat en analys av patientens kunskaper om sjukdomen samt attityd till att vara sjuk. Klang Söderqvist (2001) anser att sjuksköterskan ska kunna bekräfta patienten genom möten och via utbildning för att på detta sätt sträva efter att nå empowerment i utbildningen. För att patienten ska kunna utföra sin egenvård krävs det faktakunskap om tillvägagångssätt vid egenvård, kunskap om
sjukdomssymtom samt bli bekräftad att kunna påverka sin hälsa. Det leder till att patienten blir bemyndigad att ta ansvar över sin sjukdom. Det ingår i sjuksköterskans profession att ge stöd och vägledning till patienten för att uppnå samspel mellan patient – sjuksköterska och därmed för att sträva efter en optimal vård och behandling
(socialstyrelsen, 2005).
Patientens kunskap och patientens motivation kan också tänkas integrera med varandra. Huang, et al. (2005) beskrev att patienter blev motiverade att sköta sin egenvård när de mötta andra diabetiker med sjukdomsrelaterade komplikationer. Malpass, et al. (2009) beskrev att den fysiska aktiviteten ökade hos patienter när de förstod sambandet mellan fysiskt aktivitet och sjukdomsförlopp. Det ledde till att majoriteten av deltagarna i
studien började träna efter att de fått utbildning om fysisk aktivitet. Det kan spekuleras i om kunskap och utbildning motiverar patienten till att sköta sin egenvård. På liknande sätt behöver patienten vara motiverad för att ta till sig kunskap om hur egenvården ska skötas. Klang Söderkvist (2001) beskriver att patientens egenvårdsförmåga formas av olika faktorer som påverkar individens beteende. Dit hör hur patienten upplever sin sjukdom, hur motiverad patienten är samt vilken kunskap patienten har om diagnosen och behandlingen. Vidare påverkar vårdpersonalen patienten genom värderingar av vad patienten är kapabel till att själv klara av. Föra att vårdpersonal ska kunna arbeta utifrån empowerment i mötet med patienten ska det finnas en övertygelse om att patienten kan utföra mycket själv.
Patientens rädsla och patientens identifikation med diabetes typ 2 kan också ses integrera med varandra. Äldre patienter upplevde frustration över sina nya liv som diabetiker (Gorawara – Bhat, et al., 2008). Den största rädslan var att inte kunna hantera sjukdomen. För de flesta var det svårt att förlika sig med sitt nya liv som diabetiker på grund av de förändringar i livsstilen de kände sig tvingade att genomföra. Rädsla och identifikation samspelar därav i studien. Lawton, et al. (2005) visade att förnekelse av sjukdomen var ett sätt att behålla sin gamla identitet. Rayman och Ellison (2004) påvisade i sin studie hur patienterna upplevde rädsla över att deras omgivning skulle märka att de var diabetiker och att det skulle leda till att de inte blev accepterade på samma sätt som innan sjukdomens debut. Den största rädslan var över att de inte skulle bli sedda för vilka de egentligen var samt att inte bli accepterade som personer med diabetes typ 2. Ockleford, et al. (2008) visade på att det var svårt att finna acceptans för sjukdomen hos vissa patienter, men trots det ändrade de sin livsföring på grund av rädsla för senkomplikationer som var den största orsaken till upplevd rädsla.
Även faktorerna patientens kunskap och patientens rädsla integrerar med varandra och hindrar patienten till följsamhet i egenvården. Resultatet innehöll ett patientfall där patienten inte ville ta till sig någon kunskap på grund av rädsla för vad det skulle innebära (Lawton, et al., 2005). Annan forskning som framkom i resultatet var att kunskapen om tillvägagångssätt vid blodglukosmätning ökade patientens
självständighet till egenvård (Peel, et al., 2004). Det kan spekuleras om att patientens rädsla kan reduceras om kunskap om egenvård erhålles av patienten. Likaså kan det vara svårt för patienten att ta till sig kunskap om rädsla präglar undervisningen. Det kan uppfattas som en ond cirkel och det är här som sjuksköterskan bör träda in och bryta patientens rädsla. Genom vägledning och stöd stärker sjuksköterskan patientens
självförtroende och reducerar patientens rädsla. När rädslan är bruten underlättar det för patienten att ta till sig information från undervisningen.
En ytterligare faktor som integrerar med patientens rädsla är patientens motivation. Ett exempel på när rädsla främjade motivationen beskrevs i resultatet när patienter jämförde sig med andra diabetiker som led utav senkomplikationer (Ockleford, et al., 2008). Patienterna skrämdes av tanken att själva drabbas av senkomplikationer och det
motiverade dem till att ta större ansvar för sin egenvård. En fundering kring rädsla som främjar motivation kan vara fenomenet ”positiv ångest”. Positiv ångest definieras av Paul Moxnes (2001) som energi samt att ångest skapar motivation som kan leda till förändring hos individen. Sjuksköterskans ansvar bör likaså här vara att motivera patienten till förändring genom ett ökat självförtroende hos patienten. Empowerment är därför en bra metod att tillämpa som sjuksköterska i undervisning. Empowerment är också bra för att göra patienten självständig i sin egenvård. För att som sjuksköterska
åstadkomma en optimal undervisning i egenvård krävs det åtgärder på många olika plan. Däribland reducera rädsla hos patienten, motivera patienten och förmedla
kunskap. Mer kunskap hos sjuksköterskan om hur motivation skapas är något som bör finnas mer om i sjuksköterskeprogrammet.
Konklusion
Patienternas kunskap eller brist på kunskap beskrivs i de flesta artiklar. De patienter som saknade kunskap genomförde en sämre egenvård eller utförde ingen egenvård. Utbildning gynnade egenvården då det ledde till ökad kännedom om sjukdomen och dess behandling. Vidare framkom betydelsen av identifikationsprocessen med
sjukdomen. Konsekvensen av identifikation med sjukdomen var att patienten var beredd för förändring av livsstilen. Förnekelse beskrivs däremot som en faktor som inte
gynnade patientens egenvård. Känslan av att vara kvävd och inte ha kontroll över sjukdomen ledde till att de lämnade över ansvaret av behandling till vårdpersonal. Det framkom att patienter jämförde sig med andra diabetiker vilket ledde till ökad
motivation för förändring. Stöttning från familj och anhöriga var en annan given faktor som bidrog till ökat självförtroende hos patienten. Konsekvensen blev att motivationen till att sköta sin egenvård stärktes hos patienten. Rädsla förekom i form av fruktan för senkomplikationer då patienterna inte upplevde sig ha kontroll över situationen. Det kunde leda till att patienterna inte tog till sig information kring sjukdomen och försummade sin egenvård. Rädsla kunde även leda till förbättrad egenvård. Dessa 4 faktorer som framkom i resultatet integrerar med varandra inom patientens upplevelser av att vara drabbad av diabetes typ 2. För att patienten ska erhålla följsamhet i
egenvården krävs motivation, kunskap och ett accepterande att vara diabetiker.
Implikation
Kunskap kring faktorerna som hindrar eller främjar egenvård för diabetes typ 2 patienter skulle kunna öka behandlingskvalitén. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med diabetes typ 2 patienter då de utgör en stor patientgrupp och kunskap kring faktorer som hindrar och främjar egenvården är därför av betydelse. I grundutbildningen till
sjuksköterska erhålles utbildning om diabetes typ 2 men de faktorer som påverkar hur patienten upplever sjukdomen och vad som hindrar samt främjar egenvården borde införas. Sjuksköterskor som möter dessa patienter ska både kunna motivera patienten till följsamhet och förmedla information då dessa faktorer integrerar med varandra. För att det ska vara möjligt måste sjuksköterskan ta reda på vart patienten befinner sig
kunskapsmässigt samt hur motiverad patienten är. En intressant fråga är varför vissa patienter tar till sig information från vårdgivare medans det finns de patienter som inte uppfattar given information. Fortsatt forskning kring varför vårdpersonal inte alltid lyckas förmedla information till patienten vore av intresse.
Referenser
Agardh, C-D., Berne, C., & Östman, J. (red.). (2004). Egenvård. Ingår i C-D, Agardh., C, Berne., & J, Östman (red.), Diabetes (s. 141-151). Stockholm: Liber AB
Almås, H. (red.).(2002). Omvårdnad vid förändringar i bukspottkörtelns endokrina funktion. Ingår i H, Almås. (red.), Klinisk omvårdnad: Del 2 (s. 899-928). Stockholm: Liber AB.
Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund, G., Örtqvist, E., & Östensson, C-G. (2007). Diabetes. Stockholm: Karolinska institutet university press.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad- ett samarbete mellan universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. [Electronic version]. Hämtad 2009-11-21 från
http://dspace.mah.se/bitstream/2043/660/1/rapport_hs_05b.pdf
Diabetes care and research in europé: The St vincent declaration. (1989). [Electronic version]. Hämtad 2009-11-15 från
http://www.diabetes.ie/WebSite/Downloadcenterfiles/st_vincent_declaration.pdf Diabetesvård. (2009b). I Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 (kap. 3). [Electronic version]. Hämtad 2009-11-11 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8496/2009-126-72_200912672_rev2.pdf
Ericson, E., & Ericson, T. (2006). Vård vid diabetes mellitus. Ingår i E, Ericson., & T, Ericson, Medicinska sjukdomar. (2:a uppl.). (s. 277-308). Lund: Studentlitteratur. Fors, P. (2003). Debutsymtom. Ingår i P, Fors, Nyupptäckt diabetes med fokus på typ 2 (s. 11). Mölndal: Glaxosmithkline AB.
Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. Ingår i F, Friberg, (red.), Dags för uppsats (s. 115-124). Lund: Studentlitteratur.
* Gorawara-Bhat, R., Huang, E. S., Chin, M. H. (2008). Communicating with older diabetes patients: self-management and social comparison. Patient Education and Counseling, 72(1), 411-417.
* Holmström, I. M., & Rosenqvist, U. (2005). Misunderstandings about illness and treatment among patients with type 2 diabetes. [Electronic version]. Journal of Advanced Nursing, 49(2), 146-154.
* Huang, E. S., Gorawara-Bhat, R., & Chin, M. H. (2005). Self – reported goals of older patients with type 2 diabetes mellitus. [Electronic version]. JAGS 53(1), 306-311.
Information, delaktighet och etiska överväganden (2009e). I Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för diabetesvården: beslutsstöd för prioriteringar 2009 (s. 74-78).
[Electronic version]. Hämtad 2009-11-15 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8356/2009-126-135_2009126135.pdf
Klang Söderqvist, B. (2001). Patient empowerment-ett förhållningssätt i mötet med patienten. Ingår i B, Klang Söderqvist, Patientundervisning (s. 15-39). Lund: Studentlitteratur.
Landstinget Halland. (2006). Nedsatt glukostolerans. [Electronic version] Hämtad 2009-11-15 från
http://www.lthalland.se/lth_templates/manualpage____8460.aspx
* Lawton, J., Peel, E., Parry, O., Araoz, G., & Douglas, M. (2005). Lay perceptions of type 2 diabetes in Scotland: bringing health services back in. Social Science & Medicine, 60(1), 1423-1435.
* Malpass, A., Andrews, R., & Turner, K. M. (2009). Patients with type 2 diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: a qualitative study. Patient educating and counseling, 74(1), 258-263.
* Moser, A., Van der Bruggen, H., & Widdershoven, G. (2006). Competency in shaping one´s life: autonomy of people with type 2 diabetes mellitus in a nurse-led, shared- care setting; a qualitative study. Internationel Journal of Nursing studies, 43(1), 417- 427.
Moxnes, P. (2001). Att handskas med ångest på egen hand. Ingår i P, Moxnes, Positiv ångest hos individen, gruppen, organisationen. (s. 278-313). Oslo: Natur och Kultur. Mulder, H. (2008). Diabetes mellitus: Ett metabolt perspektiv på en växande
folksjukdom. Lund: Studentlitteratur.
* Ockleford, E., Shaw, R. L., Willars, J., & Dixon – Woods, M. (2008). Education and self – management for people newly diagnosed with type 2 diabetes: a qualitative study of patient´s views. Chronic Illness, 4(1), 28-37.
* Parry, O., Peel, E., Douglas, M., & Lawton, J. (2006). Issues of cause and control patient accounts of type 2 diabetes. Health education research, 21(1), 97-107. * Peel, E., Parry, O., Douglas, M., & Lawton, J. (2004). Blood glucose self –
monitoring in non – insulin – treated type 2 diabetes: a qualitative study of patient´s perspectives. British Journal of General Practice, 54(1), 183-188.
Polonsky, W. (2002). Diabetes hela livet. Lund: Studentlitteratur.
* Rayman, K. M., & Ellison, G. C. (2004). Home alone: the experience of women with type 2 diabetes who are new to intensive control. [Electronic version]. Health Care for Women International, 25(1), 900-915.
Rekommendationer (2009c). I Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för diabetesvården: beslutsstöd för prioriteringar 2009 (s. 18-38). [Electronic version]. Hämtad 2009-11- 15 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8356/2009-126-135_2009126135.pdf
Sammanfattning (2009d). I Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för diabetesvården: beslutsstöd för prioriteringar 2009 (s. 7-11). [Electronic version]. Hämtad 2009-11- 15 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8356/2009-126-135_2009126135.pdf
* Savoca, M., & Miller, C. (2001). Food selection and eating patterns: themes found among people with type 2 diabetes mellitus. Journal of Nutrition Education, 33(4), 224-233.
Skafjeld, A. (red.). (2006). Diabetes och samhället. Ingår i A, Skafjeld, (red.), Diabetes (s. 25-33). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens folkhälsoinstitut. (2009a). Rekommendationer för fysisk aktivitet. [Electronic version]. Hämtad 2009-11-16 från
http://www.fhi.se/sv/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/Rekommendationer/
Statens folkhälsoinstitut. (2009b). FaR Fysisk aktivitet på recept. [Electronic version]. Hämtad 2009-11-16 från
http://www.fhi.se/sv/FaR-/Om-FYSSFaR/
* Wellard, S. J., Rennie, S., & King, R. (2008). Perceptions of people with type 2 diabetes about self – management and the efficacy of community based services. [Electronic version]. Contemporary Nurse, 29(1), 218-226.
Wikblad, K. (red.). (2006). Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur.
World health organization. (2006). Definition and diagnosis of diabetes mellitus and intermediate hyperglycaemia. [Electronic version]. Hämtat 2009-11-24 från http://whqlibdoc.who.int/publications/2006/9241594934_eng.pdf
Övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes (2009a). I Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009 (kap. 7). [Electronic version]. Hämtad 2009-11-15 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71_200912671.pdf
Tabell II: Sökhistoria
Bilaga I:1
Databas Datum Sökord Antal
träffar Genomlästa abstract Urval 1 Urval 2 CINAHL 091117 Diabetes mellitus,
Non-Insulin-Dependent (Heading) AND Diet (Heading) Limits: Published Date from: 2005/01/01; Research Article; Language: English 133 42 6 1
CINAHL 091117 Diabetes Mellitus, Non-Insulin-Dependent (Heading) AND Behavior Changes (Heading)Limits: Published date from 2000/01/01Research Article; Language: English
34 34 1 0
CINAHL 091119 Diabetes Mellitus, Non-Insulin-Dependent (Heading) AND Self Care (Heading) AND Qualitative Studies Limits: Published Date from: 2000/01/01; Research Article; Language: English 48 48 8 8
PubMed 091201 Diabetes Mellitus, Type 2(MeSH) AND Self Care (MeSH) AND Qualitative Research (MeSH) Limits: only items with abstracts, Humans, English
25 10 1 1
PubMed 091201 Diabetes Mellitus, Type 2 (MeSH) AND Nutritional Sciences (MeSH) Limits: only items with abstracts, Humans, English
Tabell II: Sökhistoria
Bilaga I:2
PubMed 091202 Diabetes Mellitus, Type 2 (MeSH) AND Self Efficacy (MeSH) AND Qualitative Research (MeSH) Limits: only items with abstracts, Humans, English
2 2 1 1
Tabell III: Artikelöversikt
Bilaga II:1
Publikationsår Land
Författare Titel Syfte Metod Urval Slutsats Vetenskaplig
kvalitét 2008 USA Gorawara-Bhat, R., Huang, E.S., & Chin, M.H. Communicating with older diabetes patients: Self management and social comparison
Syftet med studien var att utforska den sociala jämförelsen för den egna hanteringen av egenvården hos äldre patienter med diabetes typ 2. Kvalitativ metod genomfördes genom intervjuer på sammanlagt 28 äldre patienter med diabetes typ 2.
I början av sjukdoms diagnosen upplevde många det stressfullt med att leva ett liv som
diabetiker. Vidare strävade deltagarna efter någon form av motivation. Följden av detta blev jämförelser med andra personer som gav motivationen till deras egenvård. Grad: 1 2005 Sverige Holmström, I. M., & Rosenqvist, U. Misunderstandin gs about illness and treatment among patients with type 2 diabetes
Syftet var att beskriva
missförstånd som svenska typ 2 diabetiker hade om deras sjukdom och behandling. Studien var kvalitativ med intervjuer av 18 patienter med diabetes typ 2 (9 kvinnor och 9 män).
Slutsatsen var att missförstånd om sjukdomen och dess behandling var vanligt förkommande. Grad: 1 2005 USA Huang, E.S., Gorawara-Bhat, R., & Chin, M.H. Self-Reported Goals of Older Patients with type 2 Diabetes Mellitus
Sytet med denna studie var att belysa de faktorer som inverkar hos personer över 65 år till egenvård. Totalt deltog 28 patienter över 65 år med diabetes typ 2 i studien. Metoden baserades på semistrukturerad e intervjuer.
Deltagarna nådde sina mål till egenvård genom att vara självständiga i sina alldagliga aktiviteter. För dem var detta deras primära mål. Motivationen till att bli självständiga var att varje dag undvika risker och att bli en belastning för familjen.
Tabell III: Artikelöversikt
Bilaga II:2
2005 Skottland Lawton, J., Peel, E., Parry, O., Araoz., & Douglas, M. Lay perceptions of type 2 diabetes in Scotland: bringing health services back inSyftet var att skildra typ 2 diabetikers uppfattningar av deras sjukdom och deras uppfattningar om hur de upplever hjälpen de får från vårdpersonal. Studien var kvalitativ med grounded theory ansats. Intervjuer genomfördes med 40 patienter (18 kvinnor och 22 män).
Slutsatsen var att patienternas uppfattning av och hur de utförde egenvård av deras sjukdom i stor grad påverkades av den vård de fick. Grad: 1 2009 Storbritannien Malpass, A., Andrews., & Turner, K. M. Patients with type 2 diabetes experience of making multiple lifestyle changes: a qualitative study
Syftet var att undersöka typ 2 diabetikers upplevelser av att göra en eller flera livsstilsförändringa r för att se om förändringarna påverkade varandra positivt eller negativt. Studien var kvalitativ med intervjuer av 30 patienter (18 kvinnor och 12 män).
Slutsatsen var att fysisk aktivitet (livsstilsförändring) ökade chanserna för patienter att lyckas genomföra andra
livsstilsförändringar samt att fler livsstilsförändringar hjälper patienten att lyckas bibehålla dem. Grad: 1 2005 Nederländerna Moser, A., van der Bruggen, H., & Widdershov en, G. Competency in shaping one´s life: Autonomy of people with type 2 diabetes mellitus in a nurse-led, shared-care setting; a qualitative study
Syftet var att skildra hur patienter med diabetes typ 2 som har kontakt med diabetessjuksköters ka i grupputbildning upplever sin autonomi. Studien var kvalitativ med grounded theory ansats. Intervjuer av 15 patienter (6 kvinnor och 9 män).
Det framkom hur patienterna utförde sin autonomi genom identifikation, egenvård, råd från vårdpersonal och relation till vårdpersonal.
Tabell III: Artikelöversikt
Bilaga II:3
2008 England Ockleford, E., Shaw, R.L., Willars, J., & Dixon-woods, M. Education and self-management for people newly diagnosed with type 2 diabetes: a qualitative study of patients viewSyftet var att utforska uppfattningar, åsikter och erfarenheter om diabetes utbildning hos personer med typ 2-diabetes. Individuella semi struktuterade intervjuer genomfördes på sammanlagt 36 patienter. Varav 19 stycken hade genomått DESMOND (diabetes) utbildning. Metoden genomfördes i en randomiserad kontrollerad prövning.
Studien visar på att några deltagare fann acceptans kring sin diabetes sjukdom och var villiga till förändring. Men visade brist på kunskap vad gäller den praktiska delen av diabetes sjukdomen. Grad: 1 2006 Skottland Parry, O., Peel, E., Douglas., & Lawton, J. Issues of cause and control in patient accounts of type 2 diabetes
Syftet var att granska typ 2 diabetikers
upplevelser av vård och hur de tänker om och hanterar sin sjukdom. Studien var kvalitativ med intervjuer av 40 patienter med diabetes typ 2 (19 kvinnor och 21 män).
I resultatet kom de fram till att patienter uppfattar sjukdomen antingen vara inom deras kontroll eller att de inte har kontroll över sjukdomen.
Tabell III: Artikelöversikt
Bilaga II:4
2004 England Peel, E., Parry, O., Douglas, M & Lawton, Julia.Blood glucose self-monitoring in non-insulin-treated type 2 diabetes: a qualitative study of patients’ perspectives
Syftet med studien var att undersöka för- och nackdelar med glukosövervakning utifrån patienternas perspektiv. Studien var kvalitativ med intervjuer av 40 patienter, intervjuerna pågick under 6 månader.
Med hjälp utav glukosmätning förstärkte den antingen en känsla av framgång eller misslyckande vid egenvården hos patienterna.
Grad: 1 2004 USA Rayman, M.K., & Ellison, C.G.
Home Alone: The experience of women with type 2 diabetes who are new to intensive control
Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva den tidiga erfarenheten hos kvinnor med nyupptäckt
diabetes typ 2 och att lära sig hantera egenvården.
Totalt var det 14 kvinnor som deltog i studien med nyupptäckt diabetes typ 2. Varje deltagare fick behandling eller genomgick någon form av utbildning.
Mer än hälften av kvinnorna hade det svårt att acceptera sin kroniska sjukdom och förstod inte vad sjukdomen innebar. De resterande deltagarna fann sig i sitt nya liv som diabetiker, medan några upplevde att diagnosen som diabetiker inte gjorde någon större skillnad på deras liv. Grad: 2 2001 USA Savoca, M., & Miller, C.
Food selection and eating patterns: Themes found among people with type 2 diabetes mellitus
Syftet med studien var att undersöka patienternas uppfattningar om dietkrav, urval av mat, ätvanor samt vilken attityd patienter med diabetes typ 2 förhåller sig gentemot egenvårdsmetoder. Sammanlagt var det 45 män och kvinnor som deltog i studien. Intervjun grundade sig på grounded theory och pågick under 1 års tid.
Patienternas ätvanor påverkades utav kunskapen kring diabetes sjukdomen.
Den största utmaningen för deltagarna var de strikta kostrekommendationer som skiljde sig från deras tidigare ätvanor. För att påverka kost beteendet var det sociala stödet en viktig faktor.
Tabell III: Artikelöversikt
Bilaga II:5
2008 Australien Wellard, S. J., Rennie, S., & King, R. Perceptions of people with type 2 diabetes about self – management and the efficacy of community based servicesSyftet var att undersöka problem som förekom i egenvård vid diabetes typ 2 samt tillgång till vård. Studien var kvalitativ med intervjuer av 4 patienter med diabetes typ 2 (3 kvinnor och 1 man).
Slutsatsen var att patienterna upplevde det svårt att få tillgång till vård och att vårdpersonal inte hade kunskap om patienternas egenvård samt att val av mat påverkade familjerelationerna.
