Examensarbete
Grundlärarprogrammet för årskurs F-3 240 hp
Metoder för skrivutveckling
Hjälp mig! Jag behöver fler metoder gällande
skrivutveckling
Examensarbete 1 15 hp
Halmstad 2020-06-26
Sammanfattning
Läraryrket är komplext och stor vikt läggs på att hitta fungerande skrivmetoder.
Skrivinlärning sker på olika vis och därför är det bra om läraren hittar olika metoder för att träna och utveckla eleverna i sin skrivutveckling. För att tillgodose att varje elev lär sig krävs det fler än en utvecklingsmetod. Lärare som enbart använder en
skrivutvecklingsmetod riskerar att inte nå fram till samtliga elever.
Syftet är att genom en litteraturstudie undersöka vilka metoder som är framgångsrika för elevers skrivutveckling i grundskolan inom modersmålet i grundskolans årskurs ett till sex. Viktiga resultat i litteraturstudien visar på att elevers egen fantasi och
berättelser gynnar eleverna i deras skrivutveckling, digitala verktyg ökar elevernas motivation och textproduktion, dock ett sporadiskt användande av digitala verktyg påverkar elevernas resultat negativt. Inför utförande av examensarbete II vore det intressant att vidare forska i hur IKT bidrar och gynnar eleverna till skrivutveckling.
Nyckelord Skrivutveckling, skrivinlärning, digitala verktyg, återkoppling och estetiska
Förord
Vi som har skrivit denna litteraturstudie valde att skriva om skrivutveckling eftersom vi har ett stort intresse för skrivutveckling samt att det är ett centralt område i skolämnet svenska. Syftet är inte att framställa en metod som den bästa eller enda sättet för att uppnå god skrivutveckling. Vi vet att alla metoder har sina brister på ett eller annat sätt. Vi anser att skrivandet är ett viktigt kommunikationsverktyg och ett verktyg som kan slipas och förfinas över tid. Vi har på vår gemensamma verksamhetsförlagda utbildning blivit inspirerade att arbeta med ett fokus kring skrivutvecklingen. Vi har båda varit lika delaktiga i samtliga moment, det har varit viktigt att vi båda strävat mot samma mål. Vi delade upp sökandet och läsningen av det empiriska materialet därefter läste vi
materialet vi fann intressant tillsammans och valde därefter de mest relevanta källorna. Fredrik har haft mycket ansvar kring att strukturera arbetet och tabellerna. Fredrik har även skrivit och samlat in material till arbetet samt en ledande roll i diskussionen. Bastian har läst mycket och omformulerat den insamlade empirin. Bastian har haft ett lite större ansvar för metodavsnittet och resultatdelen. Tillsammans har vi diskuterat fram vår slutsats samt implikationer för examensarbete II. Vi har haft en öppen
diskussion genom hela arbetet. Att använda ett onlinedokument har gett oss möjligheten att skriva var för sig, i dokumentet har vi strukturerat litteraturstudien samt gett
varandra kommentarer.
Tack till
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår handledare Göran Karlsson som stöttat oss under arbetets gång och som har lusläst, givit oss goda råd och givande
handledningstillfällen. Vi vill även passa på och tacka våra familjemedlemmar som stöttat oss och motiverat oss att fortsätta läsa och skriva denna litteraturstudie. Avslutningsvis ett stort tack till varandra för ett bra samarbete.
Innehållsförteckning
Inledning ______________________________________________________________________________________ 1 Syfte och frågeställning _______________________________________________________________________ 1 Bakgrund ______________________________________________________________________________________ 2 Skrivutveckling i dagens skola_____________________________________________________________ 2 Barn lär sig tillsammans ___________________________________________________________________ 4 Skriftspråket i skolan ______________________________________________________________________ 5 Digitala undervisningsmetoder ___________________________________________________________ 6 Centrala begrepp ___________________________________________________________________________ 7 Metod __________________________________________________________________________________________ 8 Litteratursökning __________________________________________________________________________ 8 Sökord och sökstrategi _____________________________________________________________________ 8 Metoddiskussion __________________________________________________________________________10 Resultat _______________________________________________________________________________________13 Digitala verktyg som metod bidrar till längre textproduktion __________________________13 Estetiska uttrycksformer som metod bidrar till skrivutveckling _______________________15 Samarbete, kreativitet och autenticitet ökar skrivutvecklingen ________________________16 Återkoppling en fungerande metod för skrivutveckling ________________________________18 Diskussion ____________________________________________________________________________________18 Resultatdiskussion ________________________________________________________________________19 Slutsats & implikation inför examensarbete 2 _____________________________________________23 Referenslista _________________________________________________________________________________24 Bilaga A _______________________________________________________________________________________27
1
Inledning
Läraren bär ett stort ansvar och kommer att vara en trygghet för en del av eleverna som börjar i förskoleklassen som är deras första anhalt i skolans värld (Westlund, 2017). Det är svårt för en lärare att förutse vad eleverna kommer med för tidigare erfarenheter från förskolan men lärarna kan förbereda sig inför skolstarten med en uppsjö av olika
metoder för skrivinlärning, det är inte säkert att bara en metod fungerar (Fridolfsson, 2015). Eleverna kommer säkert att komma från olika klassförhållande,
familjesituationer och bakgrunder och därigenom olika förutsättningar för att lyckas. Mentorn i klassen kommer att stå inför utmaningar och viktiga uppgifter, en av
uppgifterna är att uppmärksamma om eleverna riskerar att inte uppnå kunskapskraven i slutet av trean och sexan. För att läraren ska lyckas med uppdraget måste läraren upprätta en individuell utvecklingsplan för samtliga elever och praktisera olika metoder för deras skrivutveckling (Skollagen, 2014:456). Det centrala innehållet säger att
skrivutvecklingen spelar en stor roll i ämnet svenska och övriga ämnen som kräver skrift (Skolverket, 2019). Att kunna läsa och skriva är grunden till allt lärande i skolan. Lärarnas ansvar är att motivera och inspirera eleverna i sin skrivutveckling
genom lusten att lära (Lundberg, 2008). Skriva på sitt modersmål är av största vikt och det är ett sätt att kommunicera samt ett sätt att uttrycka sig. Läraruppdraget är svårt, men ett av uppdragen är att utveckla eleverna i deras skrift och således forma goda samhällsmedborgare. Problemområdet för litteraturstudien är att läsutvecklingen tagit mer plats i undervisningen än skrivutveckling. Det har även forskats mer på
läsutveckling än skrivutveckling (Taube, Fredriksson & Olofsson, 2015). Elever är i behov av att kunna skriva på ett mer avancerat sätt och således ges förutsättningar att kunna utvecklas i sin skrift (Fridolfsson, 2015). Det finns inte en enskild metod som bidrar till att alla elever utvecklar sin skrift, därför måste lärare använda flera olika inlärningsmetoder (Fridolfsson, 2015).
Syfte och frågeställning
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka metoder som är framgångsrika för elevers skrivutveckling i grundskolan inom modersmålet i grundskolans årskurs ett till sex. Mer preciserat vill vi besvara frågeställningen:
2 Vilka metoder lyfter forskning fram som framgångsrika för elevers skrivutveckling i grundskolans årskurs ett till sex?
Bakgrund
I följande kapitel presenteras vad forskning säger om betydelsefulla faktorer för främjandet av elevers skrivutveckling. I kapitlet nämns argument utifrån styrdokumenten, internationell forskning samt nationell forskning.
Skrivutveckling i dagens skola
Det är viktigt att undervisningen stimulerar eleverna till att skriva och sedan utveckla deras skrivutveckling (Skolverket, 2019). Undervisningen ska även tillgodose elever med ett annat modersmål än svenska. Elever ska genom undervisningen ges
förutsättningar att utveckla sitt skrift- och talspråk. Elever ska även ges chans att utveckla sin förmåga att anpassa språk efter sammanhang, syfte och situation (Skolverket, 2019).
I läroplanens (Skolverket, 2019) centrala innehåll i svenska för eleverna i årskurs 1–3 redogörs det att undervisningen ska bedrivas på ett sätt så att handstil och skrivande med digitala verktyg utvecklas hos eleven. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter till att skriva olika typer av texter med anpassningar till dess uppbyggnad och språkliga drag. Undervisningen ska även utveckla eleverna i deras språkbruk samt språkets strukturer. När eleverna slutar årskurs 3 ska eleverna kunna skriva enkla texter med läslig handstil och på digitala verktyg. Eleverna ska kunna stava ord och begrepp som är vanligt förekommande. Eleverna ska i slutet av trean ha förmåga att placera ut och använda stor och liten bokstav på ett korrekt sätt samt punkt och frågetecken. I årskurs 6 ska eleverna för lägsta antagbara betyg kunna skriva olika typer av texter med
förståeligt innehåll, tydlig struktur och texterna ska följa dem grundläggande reglerna för stavning (Skolverket, 2019). Det är skolans skyldighet att utveckla elevernas skriftspråk i skolämnet svenska, och det görs genom att beröra de olika delarna i läroplanens centrala innehåll (Skolverket, 2019).
Ett av skolans mål är att eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Huvudmannen och ledning över verksamhetens ansvar är verksamheten prövas och utvecklas. Metoderna i den dagliga verksamheten ska
3 utvecklas och omprövas i förhållande till resultaten (Skolverket, 2019). I läroplanen står det:
"Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga" (Skolverket, 2019, s.8).
Ett begränsat ordförråd samt en språklig osäkerhet hindrar eleven från en god
skrivutveckling (Lundberg, 2008). Författaren menar att läraren spelar en stor roll i att stimulera elever som kommer med ett mindre ordförråd och hjälpa eleven till att uppnå ett större ordförråd. Han nämner även att ett begränsat arbetsminne- och långtidsminne har en negativ inverkan på elevens skrivutveckling för att det kräver att eleven vet vad hen skriver samt hur. För att elever ska kunna uppnå detta behöver eleverna först förstå meningen med varför de gör vissa skrivuppgifter och känna att det är autentiskt
(Lundberg, 2008). Eckeskog (2008) nämner att det underlättar för elever om läraren använder sig utav elevernas tankar och upplevelser. Det gör det tydligare för eleverna samt att det får eleverna att vilja skriva betydligt mer. Det är kunskapsutvecklingen som ska ligga i fokus (Eckeskog, 2015).
Westlund (2017) nämner att det är lärarens uppdrag att skapa ett tryggt klimat i
klassrummet. Hon nämner även att en del elever som möter skrift för första gången kan känna en osäkerhet kring skrivandet. En lärare vill att eleverna ska säga “jag vill, jag kan och jag vågar” och detta uppnår man enligt Westlund (2017) genom att skapa en
trygghet i klassrummet med tydliga regler. För att eleverna ska kunna utvecklas och utmanas måste elever våga att ta för sig och det är endast klassläraren som kan påverka utgången i detta scenario. Elevernas hembakgrund spelar en roll och det innebär att eleverna kommer med olika förutsättningar (Westlund, 2017). Detta gör att det blir ett gap mellan de elever som känner sig trygga redan när de först börjar skolan, och de elever som har det lite svårare i hemmet. Därför kämpar skolorna med att verkligen se och höra alla elever så att alla känner sig delaktiga och sedda. Elever kommer till skolan med olika förutsättningar hemifrån. Därför ska skolan alltid sträva efter en trygg och så likvärdig miljö som möjligt. På detta sätt uppmuntras och utvecklas en ömsesidig respekt till allt och alla (Westlund, 2017). För att elever ska bli intresserade av att ägna sig åt skrivande aktiviteter spelar miljön en viktig roll. Miljön där elever ska skriva bör
4 stimulera skriftligt skapande samt rikt på material så att skrivande uppmuntras
(Fridolfsson, 2015)
Barn lär sig tillsammans
Vygotskijs teorier handlar om barns lärande i sociala sammanhang och
konstellationer. Vygotskij nämner språket som det viktigaste redskapet i lärande,
redskapens redskap (Säljö, 2017). Språket är utvecklingsbart och barn erövrar språket i sampel med andra människor. En av Vygotskijs utgångspunkter är att barn formas i samspel med omgivningen, Vygotskij menar på att barn måste få bekantas med kunskap om vetenskap, koppla begrepp till innebörd i en klassrumsmiljö. Säljö (2017) nämner att lärande sker i all mänsklig verksamhet, i samtal med kompisar, möten, en aktivitet som resulterar i att individer lärt sig något som sedan kan användas i en framtida situation. Lärandet är inte begränsat till klassrummet utan lärande sker ständigt och det kan ske på fritids, samtal med kuratorn, en samling med fotbollslaget och aktiviteter på fritiden (Säljö, 2017).
Vygotskijs teorier innebär att människor i sociala sammanhang delar med sig av
kunskap som sedan bearbetas i det undermedvetna som resulterar i att individen skapar ett eget tänkande med egna teorier (Bråten, 1998). Samma process sker i skolan hos eleverna. Säljö (2017) beskriver att teorin utgår ifrån att barns utveckling delas in i två delar. Vygotskijs teori om den närmsta utvecklingszonen (Zone of Proximal Development, ZPD) handlar om att utveckling och lärande är en process som sker hela tiden. När en individ behärskar en färdighet är den på väg att behärska en ny färdighet. När eleverna ligger i den närmsta utvecklingszonen innebär det att eleven utvecklar sitt kunnande med hjälp av en mera kunnig person. Det är lärarens uppdrag att avväga hur mycket stöttning en elev behöver samt ge instruktioner som leder mot nya kunskaper. Utveckling och lärande sker i interaktioner med andra människor. Lgr11 förespråkar nästan Vygotskij. I läroplanen står det:
”Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet” (Skolverket, 2019, s.9)
5 Eckeskog (2015) beskriver skrivandet som en social och kulturell tillställning och där
eleverna ska få tillgång till många olika dialogtillfällen och varierande skrivtillfällen samt möjlighet att praktisera så att eleverna kan delta i det samhälle och sammanhang de lever i.
Skriftspråket i skolan
Skrivutveckling är ett grundligt arbete som måste fortsätta genom hela skolgången på ett varierande sätt för att nå så många elever som möjligt (Liberg, 2008). Eleverna måste fördjupa och utveckla sin förståelse- och kodningsstrategier och således förstå kontexter som de ställs mot. Lärarna behöver idag utbilda eleverna i att kunna skriva på mer avancerade och varierande sätt (Liberg, 2008). Författaren menar även att de metoder som används idag behöver vidareutvecklas och applicera nya metoder. Liberg menar även på att lärarna måste bli bättre på att vidareutveckla förmågan att skriva hos eleverna. I kapitel tre i Skollagen (SFS, 2019:947) presenteras följande kring elevers utveckling:
”Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika
kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de
kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.” Lag (2018:1098)
Alla människor har en grundläggande rättighet till ett funktionellt skriftspråk som med träning kan förfinas över tiden (Lundberg, 2008). Han menar även att elever måste ha en grundläggande kunskap för att kunna kommunicera i skrift, eleverna måste känna till de minsta byggstenarna samt fonemens betydelse för stavning, samt ska eleverna kunna använda symboler på ett korrekt sätt och behärska grafiska tecken (Lundberg, 2008). Författaren menar även på att skrift är olikt jämfört med talspråket, eleverna måste därför vara medvetna om konsekvenser för felanvändning i budskapets struktur och att talspråk och skriftspråk skiljer sig åt. Skrivprocessen och motivationen är kopplade till
6 varandra och handlar om att finna glädje och lust till att skriva. Att skriva är en kognitiv process som sker i tänkandet hos individen när hen skriver. Han nämner även den sociala påverkan i skrivandet då elever stimuleras av omgivningen, när elever skriver blir de medvetna om sitt eget tänkande.
Barns förmåga att kunna läsa och skriva hänger ihop. Ljuda samman bokstavstecken till ord är fonemsyntes, på samma sätt är skrivning en fonemsegmentering (Fridolfsson, 2015). Läsundervisningen har tagit större plats i skolan än skrivundervisningen menar Taube, Fredriksson och Olofsson (2015). Läs- och skrivundervisningen är två sidor i samma process och är minst lika viktiga för varandra. Taube et al. (2015) nämner att skrivinlärning bottnar i komponenter, de komponenterna är inkodning och
budskapsförmedling. Dessa behövs för att skriva. Att skriva bottnar i att förmedla ett budskap till en individ, en läsare som ska tolka och förstå budskapet. Stavning, grammatik, sätta punkt och använda stor och liten bokstav är väldigt viktigt.
Digitala undervisningsmetoder
Användandet av datorer i klassrummen har helt förändrat undervisningen från 1992 till nutid. Resultatet i Goldberg, Russell och Cook (2003) visar att datorerna motiverade eleverna till att skriva längre texter än traditionellt sätt med papper och penna. Eleverna i studien klarade av att sitta och skriva längre stunder samt fingermotoriken
förbättrades för att eleverna var tvungna att lära sig vart dem olika tangenterna finns och med tid skrev eleverna längre texter för att de fått träna sig att skriva på ett tangentbord.
Forskarna redogör även att klassrumsmiljön förändrades tack vare datorerna. Eleverna kommunicerade mer med varandra än med läraren, lärarens roll gick från att vara aktiv till en mer observerande roll. Eleverna blev mer självgående och motiverade till att skriva (Goldberg, Russell & Cook, 2003)
Digitala verktyg i läs- och skrivinlärning kopplas ofta ihop med ASL, att skriva sig till läsning och dess upphovs man, Arne Trageton. Denna metod blir dock ifrågasatt av andra forskare för att Trageton (2014) inte har tillräckligt med vetenskaplig fakta i sina undersökningar och han har inte tillräckligt hög utbildning för att kalla studierna vetenskapliga. Författaren nämner att skriva är lättare än att läsa och att skriva på
7 datorer är lättare än att skriva för hand. Han nämner även att pojkar har en ökad
skrivlust när de skriver med hjälp av digitala verktyg. Trageton (2014)uppmanar lärare som använder metoden ska följa tydliga mönster så att eleverna lär sig läsa genom att skriva via digitala verktyg. Han hänvisar till positiva resultat från tidigare klass som han undervisat.
Resultaten som Trageton (2014) presenterar ifrågasätts av Fridolfsson (2015). Hon anser att det är svårt att avgöra om det är datorerna som gör att eleverna presterar bättre och hänvisar även till att det inte forskats tillräckligt. Fridolfsson (2015) menar även på att läraren bör individanpassa lektionerna för att nå ut till samtliga elever. Att använda digitala verktyg i undervisningen kan flera lärare vittna om som något positivt nämner författaren. Dock måste lärarna kunna argumentera och finna ett syfte till varför digitala verktyg ska användas i undervisningen. Författaren menar även på att det finns en oro att all skrivning flyttas över och sker på digitala verktyg, när elever skriver bokstäver med handen bildas representationer i hjärnan. Detta leder till att hjärnan lättare känner igen och sedermera underlättar elevens läsning.
Centrala begrepp
De centrala begrepp som litteraturstudien kommer att behandla är: skrivutveckling, skrivinlärning, digitala verktyg, återkoppling och estetiska uttrycksformer.
Skrivutveckling innebär att eleverna utvecklar sitt skrivande och vidareutvecklar sin skrivförmåga. Skrivinlärning innebär de skrivstrategier som läraren lär ut till eleverna i deras skrivande. Strategier innehåller oftast flera metoder, metod i sin ordning
kännetecknas som en teknik och eller ett system, en skrivmetod för att utveckla eleverna i deras skrivande. Digitala verktyg är ett samlingsnamn för tekniska hjälpmedel, kännetecknas även som IKT. I detta fall datorer och digitala
ordbehandlingsprogram. Återkoppling innebär att eleverna får återkoppling av klasskompisarna och läraren på deras texter för att utvecklas i deras skrivande. Så att eleverna producerar längre och bättre texter och utvecklas i sitt skrivande. Estetiska uttrycksformer innebär att bild, musik och drama används i ett lektionstillfälle i syfte att utveckla elevernas förmåga att skriva längre texter.
8
Metod
I detta avsnitt redogörs de metoder samt tillvägagångssätt som ligger till grund i det insamlade empiriska materialet. Därefter analyseras det empiriska materialet som hittats vid litteratursökningen och kategoriseras. Databaserna som vi använt innehåller nationella samt internationell forskning. Här framgår även de inkluderings- och
exkluderingskriterier som vi har använt oss utav i urvalet av artiklar och avhandlingar.
Litteratursökning
Först formulerades ett syfte för vår litteraturstudie och sedan en frågeställning. Syftet är undersöka vilka metoder som är framgångsrika för elevers skrivutveckling i
grundskolan inom modersmålet i grundskolans årskurs ett till sex.Vi inledde
litteraturstudien med att söka efter internationella och nationella vetenskapsartiklar som är relevanta för skrivutveckling därefter utifrån frågeställningen valde vi sökord för att hitta ett empiriskt material. Utifrån vår frågeställning har vi valt sökord som i
forskningen kan ge oss var på denna.
Sökord och sökstrategi
För att kunna söka fakta till vårt arbete valde vi ett antal relevanta sökord (se tabell 1) som kommer att hjälpa oss att finna relevanta doktorsavhandlingar
samt tidskriftsartiklar. Utifrån träffarna som sökorden i tabellen gav har vi gjort ett första urval genom att läsa titel och abstract. Efter det gjorde vi ett slutligt urval av de källor som var mest relevanta baserat på våra inkluderingskriterier: studier som är riktade till grundskolan, studier som har koppling till skrivutveckling och aktuell forskning. Utifrån det som har inkluderats har vi exkluderat motsatsen. Vi har haft följande exkluderingskriterier: studier som är riktade på högre utbildning än grundskolan, ej vetenskapliga studier, studier som är riktade på andra metoder än skrivutveckling. Vi kommer även att använda oss utav både engelska och svenska begrepp för att få ett bredare och internationellt empiriskt material. Eftersom vår frågeställning handlar om begreppet skrivutveckling, var just skrivutveckling ett givet nyckelord som söktes på i SwePub. SwePub och “Educational Resources Information Center" (ERIC) är de sidorna vi främst använt oss utav. Dessa har vi blivit tipsade om.
9 Med detta sagt fick vi betydligt fler träffar som gjorde att vi kunde forska och samla in mer empiriskt material kring detta begrepp. Vi valde ordet grundskolan när vi sökte i databasen SwePub för att inga andra studier är relevanta om de inte berör grundskolan. Sökordet grundskola är därför ett viktigt ord för att avgränsa och rikta fokus mot den yngre åldersgruppen, grundskola översatte vi till primary school när vi sökte på ERIC. Writing och devolopment var också två sökord som vi använde för att sökorden är relevanta för studiens syfte att hitta beståndsdelar för skrivutveckling.
I SwePub och ERIC som är databaser som vi på högskolan har tillgång till har vi
genomfört systematiska sökningar. På ERIC finns engelskspråkig forskning som berör psykologi, pedagogik, beteende och utbildningsvetenskap. SwePub behandlar svensk forskning. När vi började söka på ERIC presenterade för många olika källor som resulterade i att vi fick använda oss av flera sökord samtidigt. Vi testade
först Writing development på ERIC men den sökningen fick väldigt många irrelevant källor. Urval på när källorna publicerades satte vi i båda databaserna från år 2002 till nutid. Den slutliga söksträngen är: writing development AND primary school. Sökningen begränsade vi till peer-reviewed för att källorna är kritiskt granskade samt att begränsa sökningen till full text för att de källorna finns tillgängliga. Det stärker den vetenskapliga kvalitén. Samma söksträng användes på SwePub och ERIC för att många svenska
forskare skriver på engelska för att nå en större folkmängd. Av 41 träffar på Swepub och 11 på ERIC gjorde vi ett första urval genom att sortera bort källor som fokuserade på annat än skrivutveckling sedermera gjordes ett andra urval när vi läste abstract samt källornas syfte och frågeställningar. Slutligen valdes tre källor på databasen ERIC som ligger till grund i studien empiriska material. På SwePub gick vi samma tillvägagångssätt och där hittade vi sex användbara källor. Utöver sökningar på SwePub och ERIC har vi även gjort fyra manuella sökningar. Vi upptäckte Jacquet (2011) i Andersson (2014) avhandling. Gustafsson (2013) sökte vi manuellt och den fick vi tips av från en lärare samt Takala (2013) hittades i samband när vi läste Trageton (2014). Valet att komplettera vår systematiska sökning på SwePub och ERIC handlar om bredda och stärka litteraturstudien med forskare som är erkända inom ämnesområdet. Totalt samlade vi in fyra källor genom manuella sökningar. Sammanfattningsvis samlade vi in 12 källor som empiri för forskningsöversikten. Sökord, träffar och valda källor visas i tabell 1.
10
Metoddiskussion
I litteraturstudien har källor från SwePub och ERIC valts ut. Databaserna har
introducerats och tipsats av lärare och bibliotekarie på Högskolan i Halmstad. Trots att vi haft tillgång till många källor har en del varit låsta och på grund av det har vi inte kunnat använda källor som kanske varit mer av mer intresse. Resultatet kunde ha blivit annorlunda om detta urval inte gjorts. För att säkerställa källornas vetenskapliga kvalité har källorna identifierats och värderats efter vår bästa förmåga. Vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och vetenskapliga rapporter har använts. Tre av källorna är internationella studier resterande nio källor är svenska.
De internationella källorna är från Turkiet och Nederländerna, de valda källorna
uppfyller kraven för översiktens syfte. Metoderna som de presenterar går att analysera i relation till läroplanen. Läroplanen (Skolverket, 2019) skriver att eleverna i grundskolan ska utveckla sin skrift. Med det som grund har vi därefter valt att ta med de
internationella källorna. Det står inget i läroplanen om vilka metoder som ska användas i skolan utan det är upp till läraren att välja lämpliga metoder som sedan utvecklar eleverna i deras skrift. Det finns inget som tyder på att den internationella forskningen kommer att hjälpa svenska elever i deras skrivutveckling och det bör tas med i tankarna men ser vi ändå fördelarna med att använda metoderna på svenska elever och sättas i relation till den svenska läroplanen.
När vi sökte på skrivutveckling på Swepub avgränsade vi sökning till rapport, tidskriftsartikel och doktorsavhandlingar för att minska antalet träffar, vi fick då 31 träffar. Första urval var fem artiklar. Efter noggrannare granskning gjorde vi ett slutligt urval och valde Lagrell (2006) och Taube et al. (2015). Taube et al. (2015) valde vi att använda i bakgrunden och inte resultatet som Lagrell (2006). Vi sökte på Swepub och ERIC med sökordet writing development där vi fick 467 träffar som var för mycket att gå igenom. På grund utav detta testade vi att söka writing development AND primary school, då fick vi 41 träffar, träffarna granskades och valdes därefter ut. Vi sökte även på IWTR som vi fann när vi sökte fakta kring ASL, där vi endast fick en träff Genlott och Grönlund (2013) som vi använde oss utav.
11 Söksträngen utgår från frågeställningen sedermera sökord och slutligen söksträngen. Källorna som ligger till grund för det empiriska materialet har analyserats i relation till syftet och frågeställningen som sedan genom källmaterialet ska besvaras. Källorna är noga granskade för att ge kvalitativa och kvantitativa resultat till forskningsöversikten och sedan mynna ut i att ge svar på frågeställningen.
Metoderna som presenteras ska gå att applicera i grundskolans årskurs 1–6. Källorna är publicerade mellan ett stort tidsspann och anledningen till det är att det inte forskats kring ämnet de senaste åren. Vi vet att källorna som är publicerade innan 2011 refererar till tidigare läroplaner än Lgr 11. Vi valde att använda källorna trots det för att deras tillvägagångssätt gällande ökad skrivutveckling kan appliceras i dagens skola.
12
Tabell 1
Tabellen visar sökorden och söksträngen som användes på SwePub och ERIC. Sökningen begränsades till peer-reviewed för att få kritiskt granskade källor samt begränsades sökningarna till full text.
Sökord Träffar Valda källor
Skrivutveckling 31st Lagrell (2006)
Writing development 467st Writing development
AND primary school
41 Sofkova Hashemi (2013)
Saskia Rietdijk, Tanja Janssen, Daphne
van Weijen, Huub van den Bergh och
Gert Rijlaarsdam (2017) Yassin Falk (2017) Petersen,
Johansson Bunting och Sofk ova Hashemi (2013) Belet Boyaci och Guner (2017)
Akdal och Sahin (2014)
ASL 196
iWTR 1 Genlott och Grönlund
(2013)
Manuella sökningar Andersson (2014)
Jacquet (2011) Takala (2013) Gustafsson (2013)
13
Resultat
I det följande avsnitt presenteras litteraturstudiens resultat. Frågeställningen som besvaras är: vilka metoder lyfter forskning fram som framgångsrika för elevers skrivutveckling i grundskolans årskurs ett till sex? För att tydliggöra resultatet är resultatet uppdelat i fyra avsnitt, avsnitten ger ett kortfattat svar på frågeställningen: Digitala verktyg som metod bidrar till längre textproduktion, användning av elevers berättelser som metod bidrar till skrivutveckling, samarbete, kreativitet och autencitet ökar skrivutvecklingen och återkoppling en fungerande metod för skrivutveckling. Varje avsnitt avslutas med en sammanfattning av de viktigaste resultaten (se bilaga A).
Digitala verktyg som metod bidrar till längre textproduktion
Takala (2013) lyfter en metod som benämns med ASL, att skriva sig till läsning där det finns tre aspekter: elever blir inspirerade av att skriva, de övar även på att samarbeta men de blir också kreativa. Elever blir mer motiverade och inspirerade av att jobba med digitala verktyg i undervisningen. Eleverna får även en starkare självkänsla eftersom det blir lättare att individualisera undervisningen för klassföreståndaren med digitala verktyg. Detta på grund av olika applikationer som är gjorda för att man ska kunna anpassa svårighetsgraden. Takala (2013) kom fram till i sitt forskningsresultat att kvalitén på elevers texter blev betydligt bättre när klassen arbetade med IKT. Texterna blev betydligt mer omfattande och meningsfulla.
Två andra forskare som gjorde en modifikation på metoden ASL var Genlott och Grönlund (2013). De testade och utvecklade i deras studie om iwtr,
”integrated write to learn.” Studien testades i en årskurs etta där ASL metoden bedrevs sedan tidigare. De använde en kontrollgrupp på skolan för att kunna jämföra grupperna. Studien visar på att om digitala verktyg, en dator, Ipad eller liknande verktyg används sporadiskt i elevernas undervisning påverkas elevernas resultat negativt däremot om digitala verktyg används på ett genomtänkt och strukturerar sätt i undervisningen resulterar det i en positiv effekt. Studien visar att elever som skrev på datorn skrev längre texter, bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer utarbetat språk än de elever som skrev för hand med papper och penna. Genlott och Grönlund (2013) ansåg att skillnaden mellan kontrollgrupperna var så pass stor att de inte fann det meningsfullt att jämföra texterna. För att eleverna som skrev för hand, deras texter var
14 mycket kortare. Takalas (2013) resultat visar att elevtexterna är längre, bättre
strukturerade och tydligare innehåll när eleverna använder digitala verktyg. Takala fick även gehör från lärare i Finland som arbetade med metoden ASL där hon såg att
elevtexterna blev längre och mer meningsfulla än texter skrivna för hand med penna och papper.
Lagrell (2006) uppmärksammar i sin studie, datorernas ordbehandlingsprogram och dess betydelse för eleverna. Programmet var användbart av alla speciellt för de elever som ansåg att de blivit lättare att skriva och utveckla texterna med hjälp av redskapet. Studien genomfördes med intervjuer och observationer med eleverna i fokus. Lagrell (2006) undervisade eleverna i studien och samtidigt observerade processen,
undersökningen är fokuserad på årskurs 1–3. Syftet var att undersöka elevernas erfarenhet, kunskap och tankar i samtal med lärarna och klasskompisarna för att i slutändan utveckla skrivförmågan. En del av resultatet visar att datorernas
ordbehandlingsprogram hjälpt eleverna i deras skrivande sedermera utvecklat eleverna i skrivandet. Lagrell (2006) nämner att dokumentationen hjälpt henne att upptäcka vad eleverna tycker om att skriva om samt vilka skrivstrategier och vilka digitala verktyg de helst vill använda i sitt skrivande. Resultatet pekar även på att elevernas skrivande utvecklas om det knyts samman med andra språk. Lagrell (2006) nämner även att elevernas sinnen kan stimuleras så att det resulterar i ett skapande av texter, sinnena ökar elevernas drivkraft till att skriva meningsfulla texter. Att producera texter online genom wiki. Wiki är en hemsida skapad via wikipedia. Resultatet i Sofkova Hashemis (2013) studie visar att skrivning på wikis främjar och underlättar skrivprocessen samt att feedback kan ges av läraren som samtidigt kan se alla ändringar som gjort i
dokumentet. Dock menar forskaren på att elever ibland kunde hänga upp sig på små petitesser och göra små skillnader i sin text som inte är av betydande i textens helhet. Även i Petersen, Sofkova Hashemi och Bunting (2013) studie pekar resultatet på att eleverna utvecklade och utökade sitt ordförråd i kommunikativa texter i deras digitala skrivande, forskarna pekar även på att eleverna inte blir lika trötta av att skriva på datorn. Eleverna skrev fram sina texter i en så kallad författarverkstad som innebär att eleverna skriver sina inledningar till sina berättelser och därefter läggs texterna in i en ordbehandlare. Ordbehandlare gav eleverna möjlighet att ge återkoppling på varandras
15 texter och därefter lyssna på klasskompisarna och eventuell revidera texten för att sedan lägga ut texterna på skolans plattformar.
Sammanfattning: Att involvera digitala verktyg och skrivprogram kan gynna eleverna i deras skrivprocess samt skrivutveckling. Metoderna som presenteras av
forskningslitteratur i detta avsnittet visar på ökad skrivutveckling. Enligt studierna skapar digitala verktyg möjligheter till ökat samarbete kring textskapande och eleverna ges möjlighet att utveckla sitt skrivande när eleverna lär sig tillsammans med hjälp av en dator. Hashemi Sofkova (2013) nämner till skillnad från övriga forskare i avsnittet att klassrumsmiljön, pedagogiska omgivningen påverkar skrivutveckling och inte bara digitala verktyg.
Estetiska uttrycksformer som metod bidrar till skrivutveckling
Resultatet av Anderssons (2014) tvååriga projekt visar att bilder och elevernas fantasi fungerar som metod i elevernas skrivande. Syftet med studien var att undersöka
elevernas multimodala berättelser som framkommer i estetiska lärprocesser. För att ge eleverna inspiration i sitt skrivande startades lektionerna med sång, de sjöng om troll och drakar. Eleverna i studien fick bilder som framställer väsens liv. Andersson (2014) redogör hur berättelserna och bilderna var kreativt framtagna och bilden spelade en stor roll i skrivandet. I studiens resultat klargörs det att lärarna noterat en utveckling gällande elevernas skrift gällande innehåll och form. Lärarna kunde även se att projektet resulterat i att eleverna skrev längre och fylligare texter när lärarna jämförde elevernas texter innan projektet startade. Resultatet visar även på att estetiska lärprocesser gynnar eleverna i deras allmänna kunskapsutveckling, det innebär att elever knyter samman känslor, upplevelser, kunskap och erfarenheter. Elever som använder sina sinnen tillsammans med estetiska uttrycksformer har lättare att använda sin fantasi och sätta sig in i karaktärer och roller som eleven skriver om. Resultatet visar att elever som ofta kommer i kontakt med skrivning och tränar blir sedermera betydligt bättre på att skriva.
Även Jacquets (2011) studie visar på att pedagogiskt drama fungerar som en metod och resurs till lärande eftersom eleverna kan relatera till det vardagliga livet utanför
16 skapats genom gestaltandet och drama gör att texterna som producerats får en
mottagare och eleverna vill producera bra texter. Resultatet visar att gestaltande texter och drama är en fungerande metod för elevernas skrivutveckling. Texterna skapas fram genom påverkan av mottagarperspektiv som leder till ett genomslag på skapandet av texterna. Att arbeta med pedagogiskt drama betyder att man använder sig av verbala och visuella resurser. Detta påverkar skrivandet eftersom eleverna får se bilder eller ett skådespel för att få en mening med texten innan eleven börjar skriva. Studien visar även hur viktig attityden är. Attityden är grunden till om en elev kommer göra det på det bästa sättet eleven kan. Enligt studien är känslorna hos eleverna en stor faktor till hur bra eleverna presterar. Elever som skriver med mycket känslor inblandade producerar längre texter enligt forskaren.
Sammanfattning: Drama, estetiska uttrycksformer samt bildskapande är metoder som hjälper och utvecklar eleverna i deras skrivande. Berättande bilder och drama visar sig betydande gällande elevernas skrivande för att eleverna i studien aktiveras av
dramatisering (Andersson, 2014). Drama är en sorts av skrivpedagogik som innebär att eleverna skriver sina texter med sina känslor som sedan resulterar i ett gestaltande (Jacquet, 2011). Båda forskarna i avsnittet presenterar estetiska lärprocesser som metoder och fungerande arbetssätt för skrivutveckling. Metoderna bygger på sociala tillställningar och samspel som innebär att elever och lärare skapar en lärprocess tillsammans. Forskarna menar även på att läraren spelar en viktig roll i lärandet och skrivandet hos eleverna.
Samarbete, kreativitet och autenticitet ökar skrivutvecklingen
Belet Boyaci och Guner (2017) genomförde en studie vars syfte var att bestämma påverkan av autentisk uppgiftsbaserat skolmaterial i skrivfärdighet och skrivande motivation i turkiska. Autentiskt material innebär ett eget producerat material som kan användas när elever skriver texter. Autentiska materialet var i ett fall en karaktär gjord av lera. Resultatet i studien visar att användandet av autentisk uppgiftsbaserat
skolmaterial förbättrade skrivförmågan samt skrivmotivationen hos eleverna. De observerade att eleverna fann det autentiska skolmaterialet som liknar det material de möter i deras vardag roligt och eleverna uttalade att de gillade aktiviteterna med bokstavsskapandet och textskrivningen. Eleverna skrev längre texter när de fick arbeta
17 med material det fått skapa själva, i ett av fallen producera karaktärer till en mindre novell. Forskarna konstaterade även att studenterna som deltog i studien återgav positiva åsikter att arbeta med autentiskt skolmaterial.
Två andra forskare som fokuserade på skrivprocessen genom intertextuell läsning är Akdal och Sahin (2014) som genomförde en studie i syfte att bestämma effekten av en intertextuell läsning påverkar skrivfärdigheten bland elever. Forskarna förklarar att intertextuell läsning bottnar i att sammankoppla olika texter, intertextualitet är en term inom litteraturvetenskap som menar på att ingen text står för sig själv. Intertextualitet innebär att eleven delar med sig utav sin text och samarbetar med andra kring texten. Läsaren tolkar texten och tolkar därefter ett perspektiv. Resultatet i studien pekar på att eleverna i testgruppen som fick genom intertextuell läsning möta nya ord i
undervisningen som berikade deras textproduktion. Forskarna konstaterade att
skillnaden mellan grupperna var signifikativt, testgruppen som genomfört intertextuell läsning visade ett bättre resultat och producerade längre texter med ett rikare språk än kontrollgruppen. Skrivandets funktionsdimension gynnar eleverna i deras
skrivutveckling, det innebär att eleverna är införstådda med hur texterna ska skrivas samt textens funktion. Läraren kan även iscensätta kommunikationssituationer som således kan leda till att eleverna förstår vad det aktuella skrivandet handlar om. En form av rollspel där eleverna kan lära sig nya ord i nya sammanhang (Yassin Falk, 2017) Comprehensive writing (WP) är en metod som resulterade i att elever i Holland utvecklade sitt skrivande jämförelsevis med elever som undervisats som vanligt. WP innehåller tre delar, kommunikativt skrivande, instruktioner samt processkrivande. Elevernas skrivutveckling ökade i takt med projektet. En del av metoden går ut på att eleverna frågar sina klasskompisar om sin text och därefter revidera sin text samt ibland fick eleverna diskutera och skriva texter tillsammans. En del av metoden går även ut på att eleverna lär sig skrivstrategier för olika texter. Studien resulterade i att lärarna som stöttat eleverna i deras skrivande kunde i slutet luta sig tillbaka och låta eleverna använda strategierna på egen hand (Rietdijk, Janssen, Van Weijen, Van den Bergh och Rijlarsdam, 2017)
Sammanfattning: Att arbeta med autentiskt skolmaterial visar på att skrivförmågan ökade hos eleverna och att eleverna fann arbetet med text- och bokstavsskapandet roligt och kreativt. Intertextuell läsning bidrar till ökat ordförråd, ordkunskap samt möte av
18 nya ord i olika sammanhang. Forskarna i studierna menar på att lärarna spelar en stor roll i att bidra och stötta eleverna i deras skrivning för att bidra till skrivutveckling.
Återkoppling en fungerande metod för skrivutveckling
Gustafsson (2013) utgick och genomförde en hermeneutisk studiemetod. Gustafsson analyserade 31 lektionsförslag från sajten www.lektion.se. Syftet var att beskriva och problematisera innehållet i ett urval om skrivande som process inom grundskolans år 1-9 som lärarna publicerat på sajten. Resultatet visar att skrivundervisningen kommer i första hand och därefter förmågan att utveckla ett textinnehåll. Resultatet visar även på att återkoppling ges på elevernas textinnehåll och formalia för att utveckla sina texter. Först ger eleverna återkoppling till varandra och därefter läraren till eleven. Enligt lektionsförslaget ska eleverna ge varandra återkoppling med fokus på form och textinnehåll. Gustafsson menar även att återkopplingen mellan eleverna ser olika ut beroende på relationen mellan eleverna. Gustafsson poängterar även vikten av att eleverna förstår varför eleverna ger och får återkoppling och även att den
klassrumsklimat spelar en roll för hur återkopplingen tas emot av eleven.
I Lagrells (2006) studie skriver hon fram i resultatet, att kontinuerlig återkoppling från läraren till eleven är ett bra arbetssätt för att elevernas ska vidareutvecklas i sitt
skrivande, först fick eleverna i studien muntlig återkoppling därefter fick eleverna när de kommit längre i sin utveckling en skriftlig återkoppling gällande textens kvalité. Lagrell menar på att återkopplingen var utmanande och konstruktiv och det ledde till en fortsatt skrivutveckling.
Sammanfattning: Återkoppling till eleverna är en fungerande metod enligt studierna. Eleverna i studierna fick återkoppling på sina texter och därefter tips på hur de kan utveckla texterna. Forskarna nämner vikten av att lärarna och eleverna ska förstå syftet med återkopplingen således tas all återkoppling emot på ett effektivt sätt.
Diskussion
I detta kapitel diskuteras och reflekteras det över källornas resultat i förhållande till vår frågeställning. I diskussionen diskuterar vi vår frågeställning “Vilka metoder lyfter
19 forskning fram som framgångsrika för elevers skrivutveckling i grundskolans årskurs ett till sex?”. Vidare diskuterar vi resultatet till översiktens syfte. Detta diskuteras med hjälp utav litteraturförfattarna i bakgrund och forskningslitteraturen i
vårt resultat. Avslutningsvis sammanfattar vi vår studies slutsatser och ger implikationer för forskning.
Resultatdiskussion
Vi har kunnat identifiera att metoderna i forskningslitteraturen inkluderar utveckling i ett samspel mellan elev och lärare och elev och elev. Vygotskijs syn på språket var att språket är en kontinuerlig utvecklingsprocess där kommunikation är det som binder oss tillsammans (Säljö, 2017). I resultatet ser vi att eleverna behöver stöttning och
metoderna bygger på ett lärande i samspel och interaktion med andra elever.
En del av resultaten pekar på de positiva effekterna av att arbeta med digitala verktyg och ordprogram men samtidigt de negativa delarna som kan uppstå. Skrivprogrammet som eleverna i Holland testade uppvisade positiv effekt på elevernas skrivprestanda, skrivstrategier och instruktioner (Rietdijk, Janssen, Van Weijen, Van den Bergh & Rijlarsdam, 2017). Eleverna i Buntings et al. (2013) studie visade på att eleverna
utvecklade och utökade sitt ordförråd i kommunikativa texter i deras digitala skrivande. Eleverna deltog i en författarverkstad som tillät kompisarna att se och revidera
kompisarnas texter. Forskningen visar på att om digitala verktyg används sporadiskt i undervisningen påverkas elevernas resultat negativt. För att eleverna ska uppnå goda resultat krävs det ett kontinuerligt arbete att involvera digitala verktyg i undervisningen (Genlott & Grönlund, 2013). Läraren som tänkt att använda digitala verktyg i
undervisningen behöver ha ett tydligt syfte med det, annars finns risken att de börjar att användas sporadiskt och som resulterar i att det inte gynnar elevernas skrivutveckling. Lärare är i behov att utveckla sin digitala kompetens för att kunna lära eleverna att orientera sig och agera i en komplex verklighet (Skolverket, 2019, s.7). En positiv effekt som Takala (2013) lyfter är att elevernas kreativitet och samarbetsförmåga förbättrades när eleverna använde digitala verktyg. Takalas resultat stämmer bra överens med
Goldberg, Russel & Cooks (2003) forskning som visar att elever som arbetar med
datorer ensamma eller i par skapar bra relationer mellan eleverna. Vi började reflektera över vår egen skolgång och hur individuell den var, efter att ha läst
20 forskningslitteraturen av ovanstående forskare började vi inse vikten av
samarbetsövningar i tidig ålder och idag präglas samhället och yrken att just individer ska kunna samarbeta. Forskningsresultatet blir en stadig grund för oss att stå på för då detta kan vara ett argument att använda digitala verktyg i skolan.
Det är upp till lärarna att välja en metod som utvecklar eleverna i skrivinlärning och metoden som läraren väljer att applicera behöver utvecklas i takt med att eleverna utvecklar sitt skrivande. Liberg (2008) nämner att eleverna idag behöver utveckla sitt skrivande och få fler metoder, de metoderna behöver läraren granska och
vidareutveckla för att nå samtliga elever. Liberg (2008) lyfter även vikten av ett kollegialt arbete där lärarna stöttar och utbyter information med varandra. En viktig reflektion som vi gjorde var att resultatet från de internationella studierna kanske inte ger samma resultat på svenska elever eftersom läroplan, timplan och språken är olika i dess form och uppbyggnad. Det är upp till läraren att välja en lämplig metod som passar den elevgruppen så att eleverna utvecklas. Vi ser däremot inget hinder att använda studierna då läroplanen (Skolverket, 2019) nämner vad eleverna ska utveckla men inte på vilket sätt.
I bakgrunden nämner vi Lundberg (2008) som förklarar att ett begränsat ordförråd samt en språklig osäkerhet hindrar eleven för en god skrivutveckling. Detta stämmer överens med det Akdal och Sahin (2014) skriver i sin studie. Deras studie fokuserade på elevernas ordkunskap och arbetssätt som maximerar elevernas utveckling gällande ordkunskap. Eleverna i testgruppen producerade längre texter än kontrollgruppen och först reflekterade vi att det var en självklarhet och att eleverna fick längre tid att
producera texter men närmare granskning så stämde inte detta. Resultatet visade att metoden bidrog till en progression i skrivandet och att användandet av ett mer
komplext språk som lärare hjälpte eleverna. Lundberg (2008) nämner även lärarens roll i att stimulera och utmana eleverna för att öka ordkunskapen samt användandet av ett korrekt teckenspråk som eleverna i Belet Boyaci och Guner (2017) studie tränar på genom att arbete med autentiskt material och ifrån dessa resultaten läser vi att det är viktigt att inte bara stirra sig blind på skrivprocessen utan att utveckla elevernas ordkunskap och ordförråd. Hur många gånger man inte varit för rädd för att använda svåra begrepp och ett för svårt språk som eleverna inte förstår. Istället har vi ofta valt att bryta ner och förenkla exempelvis, begreppen för eleverna. I resultatet ser vi istället att
21 läraren går miste om en viktig resurs, och det är sitt eget språk. Läraren ska våga
använda ett mer komplext språk i undervisningen. Liberg (2008) menar även på att eleverna ska förberedas på att producera längre och fylligare texter och att läraren ska förse eleverna med skrivstrategier.
En sak som vi fann genomgående i resultaten av översiktens forskningsstudie är eleverna behöver finna skrivprocessen meningsfull och givande. Fridolfsson (2015) skriver att eleverna måste finna miljön och skrivaktiviteten stimulerande. Det är något som även Lundberg (2008) nämner att skrivprocessen bottnar i lusten och glädjen till att skriva, en viktig beståndsdel i utvecklingsprocessen. Elever är olika och elever lär sig på olika sätt, det som visar sig i studierna är att eleverna ska förstå syftet med
skrivandet och skrivstrategierna. Fridolfsson (2015) menar vidare på att skrift är ett kritiskt redskap för att kunna uttrycka sina känslor och tankar och att eleverna
stimuleras av en miljö där skrift är i fokus. Andersson (2014) nämner att sång och bild engagerar eleverna i sitt skrivande och att estetiska uttrycksformer gynnar eleverna i deras allmänna kunskapsutveckling. Elever som fick delta i ett rollspel utökade sitt ordförråd och därav sin textproduktion. Eleverna fick använda nya ord i nya situationer som bidrar till längre texter (Yassin Falk, 2017). Vi tar lärdom från studiernas resultat och kommer i framtiden skapa skrivmiljöer för att främja elevernas skrivande och där syfte och meningsfullhet genomsyrar undervisningen. Stimuleras elevernas sinnen kan det resultera i ett mer skapande av texter, sinnena ökar elevernas drivkraft till att skriva meningsfulla texter (Lagrell, 2006). Även om strategier som metoder i
forskningsöversikten visar på skrivutveckling vill vi säga att man kan dra slutsatsen att det inte det fungerar på samtliga elever. Därför att vissa elever inte vill utveckla sin skrivförmåga och att resultatet från studierna troligtvis inte ger samma resultat på en annan elevgrupp.
Det finns en risk att elever tappar lusten till att skriva om det börjar att skriva för tidigt menar Trageton (2014). Trageton får stöttning av forskning i resultatavsnittet som visar på att eleverna som använder digitala verktyg orkar producera längre texter, det har Genlott & Grönlund (2013) och Takala (2013) kommit fram till i deras studier. Takala skriver att eleverna producerade längre texter och ett rikare ordförråd på datorn än för hand och att eleverna blev mer motiverade att skriva på datorn. Men frågan är om
22 eleverna kommer att möta digitala verktyg för ofta med tanke på att allt fler barn har digitala verktyg i hemmet.
I Taube et al. (2015) studie förklarar de betydelsen för ett väl fungerande och användbart skriftspråk när kommunikationen sker digitalt. Utifrån resultaten som redogjorts angående skrivande med hjälp av digitala verktyg pekar det mot att digitala verktyg är ett bra verktyg gällande skrivprocessen i digitala ord- och skrivprogram. Textbearbetning underlättar för eleverna när de skriver med hjälp av datorer.
Textbearbetningen sker i sociala sammanhang online där elevens text kan läsas av andra elever och där läraren kan se alla ändringar som gjort, detta gjordes i programmet wikis som nämns av Sofkova Hashemi (2013). Vi anser att det är nyttigt att använda datorer för att skriva då det gynnar skrivprocessen och skrivutvecklingen. Det är viktigt att eleverna blir införstådda att de måste uttrycka sig korrekt även om de skriver online till andra individer och som i ena studien på skolans plattformar. Vi kan koppla detta till Jacquets (2011) studie där hon nämner att elever skriver mer korrekt och tydligare om de skriver till en annan textmottagare. Lundberg (2008) nämner att eleverna ska utveckla kunskap och en medvetenhet hur texter skriver till en annan textmottagare. Detta fann vi väldigt intressant då vi inte hade en aning om att elever skriver tydligare och mer korrekt bara för att de är till en annan textmottagare. Vi har insett vikten av att skapa en skrivprocess som mynnar ut i att eleverna skriver till en riktig textmottagare då detta har visat sig vara en fungerande metod. Gustafsson (2013) poängterar även vikten av att eleverna förstår varför eleverna ger och får återkoppling. Relationen mellan lärare och elev spelar en roll i hur väl eleven mottar återkopplingen.
En fråga vi har ställt oss under arbetets gång som resulterar i frågeställningen vilka metoder är framgångsrika gällande elevernas skrivutveckling. Kort sagt sker lärande i samspel med andra individer. I media kan man ibland höra att datorer i skolan är en tillfällig sak men i forskningsöversikten kan vi se effekterna av digitala verktyg och vi anser utifrån forskningsöversikten att vägen till utveckling är att hitta metoder som läraren anser passar eleverna och gestalta positivitet och meningsfullhet till eleverna.
23
Slutsats & implikation inför examensarbete 2
För att runda av arbetet kommer vi att ge en kort sammanfattning av litteraturstudiens viktigaste resultat och ge svar på vårt syfte om vilka metoder som är framgångsrika för elevers skrivutveckling. Vår slutsats är att framgångsrika metoder i grundskolan är återkoppling och motivation, elevers berättelser, läsning tillsammans med skrivning samt användandet av digitala verktyg. Samtliga metoder grundar sig i sociala
interaktioner mellan deltagare i klassrummet.
Vi upptäckte att det forskats mer på läsinlärning och läsutveckling än på skrivinlärning och skrivutveckling och forskningslitteraturen vi har hittat är väldigt spridd när det kommer till publicerat årtal och där forskningen bedrivits samt brist på nyare forskning. Resultatet av litteraturstudien gav oss en insikt i vad lärare behöver fokusera på kring skrivutveckling och tidigt samarbete i tidiga åldrar. Elever måste tränas i att skriva och ges skrivstrategier för att kunna använda ett passande skriftspråk (Fridolfsson, 2015; Liberg, 2008). Lärarna bör följa upp sitt eget arbete kring fungerande metoder och om den uppvisar skrivutveckling eller inte. Vi har förstått att inlärning fokuseras framför utveckling av elevers utveckling i tidig ålder. Vi står inför en stor utmaning i vårt
framtida yrke som lärare att skapa meningsfulla miljöer och situationer för eleverna och framför allt lyfta de elever som har liten motivation till att skriva. Pedagogerna måste börja reflektera i större utsträckning och diskutera för att få djupare kunskaper om skrivutveckling och det leder till att pedagogerna ökar sin lärarskicklighet och stärker sin lärarprofession.
Inför utförandet av examensarbete två har det utifrån vår litteraturstudie
utkristalliserats ett problemområde för- och nackdelar med digitala verktyg för att stimulera elevers skrivutveckling. Här skulle vi närmare vilja undersöka hur IKT bidrar till skrivutveckling, därav finns det ett stort behov att fortsätta forska i elevers
24
Referenslista
Akdal, D. & Sahin, A. (2014). The Effects of Intertextual Reading Approach on
the Development of Creative Writing Skills. Eurasian Journal of Educational Research, 54, 171-186. Hämtad från: https://eric.ed.gov/?id=EJ1057217
Andersson, M.
(2014). Berättandets möjligheter: Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser. (Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet,
Luleå, institutionen för konst, kommunikation och lärande). Hämtad från: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:ltu-25733
Belet Boyacı, Ş. D., & Güner, M. (2018). The Impact of Authentic Material Use on Development of the Reading Comprehension, Writing Skills and Motivation in Language
25 Course. International Journal of Instruction, 11(2), 351-368. doi: 10.12973 Hämtad från: https://doi.org/10.12973/iji.2018.11224a
Bråten, I. (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur AB.
Eckeskog, H. (2015) Läsa och förstå. Arbete med läsförståelse i tidig läs och skrivinlärning. (1. Uppl). Studentlitteratur AB, Lund
Fredriksson, U. Olofsson, Å & Taube, K. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och
skrivundervisning för yngre elever. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning (2. Uppl). Lund: Studentlitteratur AB.
Gustavsson, I. (2013). www.lektion.se -din kollega på nätet: En studie av lektionsförslag för
skrivundervisning i skolämnet svenska. (Licentiatavhandling, Umeå universitet,
Umeå, institutionen för språkstudier). Hämtad från: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:umu-87801
Genlott, A. A. & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR metod presented and tested. Computers & Education. doi: 10.1016. Hämtad från: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:oru-29311
Goldberg, A., Russell, M. & Cook, A. (2003). The effect of computers on student writing: A meta- analysis of studies from 1992 to 2002. Journal of Technology, Learning,
and Assessment, 2(1). Från: https://ejournals.bc.edu/index.php/jtla/article/view/1661
Jacquet, E. (2011). Att ta avstamp i gestaltande: Pedagogiskt drama som resurs för skrivande. (Licentiatavhandling, Stockholms universitet, Stockholm, institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete). Hämtad från: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:su-55376
Lagrell, K. (2006). Växa i skrivandet: om förhållningssättet till de yngre skolbarnens
skrivutveckling (15). Hämtad från Uppsala universitet, institutionen för nordiska
språk: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:uu-147883
Jacquet, E. (2011). Att ta avstamp i gestaltande: Pedagogiskt drama som resurs för skrivande. (Licentiatavhandling, Stockholms universitet, Stockholm, institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete). Hämtad från: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:su-55376
26 Liberg, C. (2008) Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. I Engström, A. (red). Att erövra världen. Hämtad från:
https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:349639/FULLTEXT02.pdf
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling: kartläggning och övningar. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
SFS 2019:947. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
Sofkova Hashemi, S. (2013). Wiki-mediated Writing: design, media, writing strategies and feedback in online text production. Acda Didactica Norge, 7(1), 1-21. doi: 10.5617. Hämtad från:
https://www.researchgate.net/publication/268485429_Wiki-mediated_Writing_design_media_writing_strategies_and_feedback_in_online_text_productio n
Sofkova Hashemi, S. Petersen, A-L & Bunting, L. (2013) En elev en
dator i grundskolans tidigare år: En analys av didaktiska förhållningssätt utifrån perspektivet på lärarens ledarskap, texter och textpraktiker samt språklärande (2013:3). Hämtad från
Högskolan Väst: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:612486/FULLTEXT01.pdf
Säljö, R. (2017) Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundberg, R. Säljö, R. & Liberg, C. (red.). Lärande, skola, bildning: (grundbok för lärande). Stockholm: Natur & kultur.
Rietdijk, S., Janssen, T., Van Weijen, D., Van den Bergh, H., & Rijlaarsdam, G.
(2017). Improving writing in primary schools through a comprehensive writing program.
Journal of Writing Research. Hämtad
från: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:umu-144427
Takala, M. (2013). Teaching reading through writing. Support for learning. doi: 10.1111. Hämtad från: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/1467-9604.12011
Trageton, A. (2014) Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola (2. Uppl). Stockholm: Liber.
Westlund, B. (2017). Aktiv läskraft: Att undervisa i lässtrategier för förståelse FK-årskurs 3 (1. Uppl). Stockholm: Natur & kultur.
27 Yassin Falk, D. (2017). Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3. (Doktorsavhandling, Örebro universitet, Örebro, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap). Hämtad från: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:oru-59116
Bilaga A
Författare(år)
Syfte Metod Resultat Årskurs
(land)
Population
Sofkova Hashemi (2013)
Syftet med studien var att undersöka online textproduktionen i wikis och undersöka utformningen av Fältstudie, observation och intervjuer
Att skrivning på wikis främjar och underlättar skrivprocessen samt att eleverna blev
uppmuntrade till
kreativa och avancerade texter samt revidering
3-5 (Sverige)
Elever Lärare
28 skrivuppgifterna, arten av de färdiga texterna, lärarens peer-feedback och skrivverksamheten under textproduktionen i relation till funktionaliteterna som erbjuds i wikis som kommentar, diskussion och multimodala uttryck. av texten uppmuntrade eleverna i att reflektera över processer som lärande.
Rietdijk, Janssen, van Weijen, van den Bergh & Rijlaarsdam (2017)
Syftet med studien var att undersöka effekterna av ett innovativt skrivprogram om elevernas skrivprestanda och stötta lärarna i processen och skrivprogrammet. Intervjuer, observation, textanalys, loggböcker och experimentell design Skrivprogrammet uppvisade en positiv effekt på elevernas skrivprestanda, instruktioner och skrivstrategier. 4-6 (Nederländ erna) 1051 elever 43 lärare Yassin Falk (2017)
Syftet med studien var att undersöka skrivundervisning inom ramen för fyra skrivprojekt i ett klassrum Textanalys, observation och intervjuer
Resultatet pekar på att skrivande är en social aktivitet som är sammankopplad med läsning. Resultatet pekar även på värdet av mångsidigt
inlärningsstöd. Ett
29 viktigt resultat är också
att den
funktionsdimensionen av skrift särskilt gynnar skrivutveckling. Sofkova Hashemi, Petersen & Bunting (2013)
Syftet med studien är att undersöka hur: en elev, en dator fungerar i ett klassrum tillsammans med teknologi. Textanalys, fältstudie, observation och semi-strukturerade intervjuer
Ett par av resultaten visar på att elever och lärares motivation ökar om det utsätts för en större variation i undervisningen. Eleverna i årskurs tre samarbetade i högre utsträckning än
eleverna i årskurs fem där individuellt arbete präglade lektionerna. 3 och 5 (Sverige) Belet Boyaci & Guner (2017)
Syftet med studien var att undersöka effekten av äkta arbetsbaserat skolmaterial har på skrivfärdigheter, skrivmotivation och läsförståelse i turkiska. Semi-strukturerade intervjuer och kvasi-experimentell design Användande av autentiskt material förbättrar skrivfärdigheterna, skrivmotivationen samt läsförståelsen för eleverna. Grundskola (Turkiet) Elever Lärare Akdal & Sahin (2014)
Syftet med studien var att bestämma effektiviteten och effektiviteten i en intertextuell Experimentell design Elever som undervisades genom intertextuell läsning utökade sitt ordförråd samt berikade sin
30 läsning för förbättring av skrivfärdigheten bland eleverna. textproduktion. Resultatet mellan testgruppen och kontrollgruppen var oerhört stort. Testgruppen producerade längre texter och med ett rikare språk. Lagrell
(2006)
Syftet med studien är att undersöka hur elever använder sina egna livserfarenheter och tankekunskaper som resurser när de utvecklar sin förmåga att skriva och studien visar att detta görs i dialog med lärare, klasskompisar och omgivning. Textanalys, observation och intervjuer. Datorers ordbehandlingsprogram är ett verktyg som hjälper eleverna i deras skrivande. Elevers skrivande utvecklas om det knyts samman med andra språk. 1-3 (Sverige) 53 elever Andersson (2014)
Syftet med studien är att undersöka meningsskapande i elevernas multimodala berättelser som har skapats i Textanalys, observation, loggbok och intervjuer
Att sång och bild
engagerar eleverna i sitt skrivande. Estetiska lärprocesser gynnar eleverna i deras allmänna kunskapsutveckling och skrivutveckling. F-5 (Sverige) Elever Lärare
31 estetiska lärprocesser. Jacquet (2011) Syftet med utredningen var att skriva hur pedagogiskt drama kan fungera som en meningsskapande resurs för att skriva texter i skolor. Textanalys, observation och intervjuer.
Resultatet visar att drama har en positiv effekt gällande elevernas skrivande, resultatet i studien bekräftar tidigare studier att pedagogiskt drama fungerar som ett stödjande
meningsskapande resurs för att skriva både berättelser och argumenterande texter i skolan. 4 (Sverige) Elever Lärare Takala (2013)
Syftet med studien var att synliggöra hur ASL påverkar elevers läs- och skrivinlärning.
Observationer, intervjuer och frågeformulär
ASL är en bra metod när det kommer till att lära ut skriv- och
läsinlärning. Tre
aspekter fram kommer i resultatet: eleverna blir inspirerade att skriva, kreativa och mer samarbetsvilliga. 68 elever 22 lärare Genlott & Grönlund (2013)
Syftet med studien var att utveckla och testa en ny metod för att förbättra läs- och skrivinlärning i tidiga åldrar. Experimentell design, observationer och elevutvärderi ng.
Resultatet visar på att elever som skriver på datorn skriver längre texter, bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer utarbetat språk.
32 Metoden heter integrated Write to learn. Gustafsson (2013)
Syftet med studien var att analysera, beskriva och förstå vilka
lektionsplaneringa r lärare delar med varandra på www.lektion.se. Problematisera innehållet i ett urval av lektionsplaneringa r med en uttalande idé att skriva är en process årskurs 1-9.
Textanalys Studien indikerar på ett par olika resultat. Att skriva är en färdighet, oftast betraktas
svensklektionerna som självständiga arbeten. Skrivprocessen
betraktas som en metod som följer regler.
Slutligen penna och papper är dem vanligaste skrivverktygen samt återkoppling spelar en roll i skrivutvecklingen. 1-9 (Sverige)
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Bastian Bergström Fredrik Olsson
