• No results found

Lärarhandledning, naturpunkt Betesmarken (pdf, 75 kB)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lärarhandledning, naturpunkt Betesmarken (pdf, 75 kB)"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärarhandledning till naturpunkt BETESMARKEN

Lämplig utrustning

• Litteratur: Till exempel Vad jag finner på åker och äng, Fältflora

• Materiel: Planteringsspadar, luppar, hinkar, 4 pinnar/grupp, plastskedar, plastburkar, måttband.

Arbetsmaterial:

Uppgiftsblad och faktaskyltar kan man hitta på http://www.helsingborg.se/startsida/uppleva-och-gora/friluftsliv-och-motion/naturomrade/naturpunkter/

Tidsåtgång: 2-3 timmar plus eventuellt efterarbete i skolan.

Så här kan man lägga upp arbetet vid Naturpunkten

Utgå från uppgiftsbladet till BETESMARKEN. Detta är indelat i fyra delar: Mångfald, Anpassning, Kretslopp och Utveckling.

Arbeta med en del i taget och besvara frågorna genom att undersöka naturen och studera faktatavlorna på Naturpunkten (samma som faktabladen).

Vid Naturpunkten finns ett antal inhägnade betesmarker. Här betar olika djur vid olika tidpunkter om året. En uppgift är att kunna ta reda på vilka djur som betat här. I anslutning till hagarna kan eleverna undersöka likartad natur som ej har betats. På så vis kan man göra en jämförelse. Eleverna kan med fördel arbeta i smågrupper.

Praktiskt utförande

Mångfald: Undersökningen av växterna på den betade och obetade marken utförs i ett antal små rutor med en meters sida. Gruppen väljer ut rutorna slumpvis genom att ”kasta en pinne över axeln”. Där pinnen landar blir ett hörn i rutan de öriga hörnen mäts ut och markeras med pinnar.

Eleverna ska nu beräkna hur många arter det finns i varje ruta. Detta kan göras genom att alla elever i gruppen plockar varsitt exemplar av alla de arter de hittar i rutan.

Gemensamt sorterar

sedan gruppen växterna i olika högar. Antalet högar är då lika

(2)

Eleverna kan sedan bestämma vilka arter de har hittat men det är inte nödvändigtför denna uppgift.

Vissa växter är anpassade för att klara bete. Till exempel har gräs en låg tillväxtpunkt och en del växter sprider sig med rotutlöpare.

Anpassning: Eleverna fortsätter att studera rutorna i beteshagen. De tittar nu efter om det finns växter som djuren inte ätit på. Gå även runt i betesmarken och se vilka andra växter i hagen som inte är betade. Titta även på buskar och träd.

Titta på hur djuren i hagen gör när de betar. Läs på skylt 4 under rubriken Betesdjur om olika djurs sätt att beta. Nu kan eleverna försöka lista ut vilka djur som har betat vid Naturpunkten. Kretslopp: För att lösa uppgiften om vad som lever i en komocka vid olika tidpunkter gör man följande. Leta upp tre komockor som verkar vara olika gamla. Med hjälp av en spade kan man vända på mockan och peta i den för att se vad det är för djur som finns där. Ett annat sätt är att fylla en hink med vatten och lägga komockan i denna. Då kryper djuren ut och kan fångas upp på vattenytan. Kontakta Miljöverkstaden om ni behöver vatten. Ta reda på mer om kretsloppet i komockan genom att studera skylt 5 ”Livet i en komocka”. Uppgiften kan sedan sammanställas genom att eleverna ritar och beskriver en näringskedja i komockan.

Utveckling: Denna uppgift kan man arbeta med på Naturpunkten med hjälp av faktaskyltarna: skylt 2 ”Nya odlingsmetoder förändrar landskapet”, skylt 4 ”Restaurering” och skylt 5 ”Hot”. Det går också bra att göra uppgiften i skolan med motsvarande faktablad, hämtade från

Helsingborgs hemsida. Uppgiften kan fungera som en utvärdering av betet på betesmarken och hur det påverkar mångfalden.

References

Related documents

Boken är relativt svår att tränga igenom även om den följer en klassisk disposition (förklaringar av vad andra gjort för fel, följt av instruktioner för hur man ska göra

Som vanligt gör Nordiska sociologförbundet en noggrann utvärdering av konferensen, och även om resultatet av utvärderingen inte är klart ännu, är det min bedömning att konferensen

Även om kopplingen mellan kvinnornas levnadsvillkor och beslutet att avstå var svagare inom denna grupp hade kvinnorna med svag social position överlag ett lägre förtroende

När vi här prövar kallet som be- grepp är det inte främst för att synliggöra denna (själv)exploatering, utan för att förstå ett existentiellt förhållningssätt

Det är just inom ramen för utvidgning och fördjupning av kommunikations- ytor och ökad samverkan som vi stöter på ”hemma-hos-kvällarna” (författarens

Oversimplifying, we could say that quality of teaching is fundamentally a matter of effort, and thus it is open to any indivi- dual no matter what his, or her, natural teaching

Att vara trevlig handlar i denna djupare mening inte om att hålla med om allt den andre säger eller hålla inne med kritik och motsägelser.. Det handlar om att vara generös, om

Enligt redaktörerna Mehrdad Darvishpour och Charles Westin vänder sig boken till studenter och fors- kare inom ämnet sociologi samt andra utbildningar där frågor kring etnicitet och