Män och kvinnor
inom idrotten
Jämställdhet i specialidrottsförbundens
beslutande och rådgivande organ
Män och kvinnor inom idrotten
Jämställdhet i specialidrottsförbundens
beslutande och rådgivande organ
Innehåll
Sammanfattning 4
Inledning 5
Metod och material 5
Kvalitet på specialidrottsförbundens data 5
Redovisning av könsfördelning i specialidrottsförbunden 7
Specialidrottsförbundens styrelser 7
Åldersfördelning 8
Idrottsrörelsens jämställdhetsmål om 40–60 9
Måluppfyllelse – förändring över tid 9
Specialidrottsförbundens valberedningar 10
Idrottsrörelsens jämställdhetsmål om 50–50 10
Specialidrottsförbundens kommittéer 11
Idrottsrörelsens jämställdhetsmål om 40–60 i rådgivande organ 11
Statistik nedbrutet på respektive SF 11
Sammanfattning
Vid Riksidrottsförbundets senaste stämma, maj 2017, fastställdes nya jämställdhets-mål för idrottsrörelsen. Målen ska vara uppfyllda år 2025. Utvecklingen mot dessa mål kommer att följas upp årligen.
Den här rapporten följer upp de kvantitativa delmålen för mäns och kvinnors repre-sentation i specialidrottsförbundens (SF) beslutande och rådgivande organ avseende styrelser, valberedningar och kommittéer. Vidare redovisas i vilken utsträckning SF når jämställdhetsmålen för dessa organ samt hur det ser ut i respektive SF.
Underlaget till statistikredovisningen är hämtad från den rapportering som varje SF årligen skickar in till RF via en webbenkät. Enkäten skickades till samtliga SF under år 2017 gällande verksamheten år 2016. Samtliga SF har svarat på enkäten.
Resultaten visar att utvecklingen går åt rätt håll. I princip alla positioner och mät-punkter RF följer upp har en förbättrad könsfördelning jämfört med föregående år. Undantaget är ordförandepositionen i valberedningarna som backat två procenten-heter och könsfördelningen i kommittéer som är oförändrad.
Samtidigt når inte specialidrottsförbunden jämställdhetsmålen för beslutande och rådgivande organ, på en aggregerad nivå. Vare sig i styrelser, kommittéer eller val-beredningar. Könsfördelning bland ledamöterna i styrelserna är 63 procent män och 37 procent kvinnor, i kommittéer 68 procent män och 32 procent kvinnor. Där säger målen att könsförhållandet ska vara minst 40-60. Valberedningarna, där målet är att det ska vara en helt jämn könsfördelning (50-50), har ett könsförhållande om 60 pro-cent män och 40 propro-cent kvinnor.
Det är drygt hälften av SF, 37 stycken, som klarar målet om en könsfördelning i styrel-sen där inget kön ska vara represtyrel-senterat med mindre än 40 procent. Måluppfyllelstyrel-sen för valberedningarna är svårare att säga något om då de ofta består av ojämnt antal ledamöter, medan det gällande målet är 50-50. En slutsats som ändå kan dras är att vid ojämnt antal ledamöter är det betydligt vanligare att det är män som är i övervikt. Nedbrutet på SF-nivå visar resultaten på stora skillnader mellan olika SF. Allt ifrån stor mansdominans till en övervikt av kvinnor. Det sistnämnda förekommer dock endast i ett fåtal fall. Mellan dessa två ytterligheter ligger större delen av SF, med jämnare könsfördelning.
Män och kvinnor inom idrotten
Inledning
Vid Riksidrottsförbundets (RF) stämma 2017 fastställdes nya jämställdhetsmål, att vara uppnådda år 2025 (www.rf.se/jamstalldhet/jamstalldhetsmal). Några av målen rör män och kvinnors representation i beslutande och rådgivande organ på olika ni-våer idrottsrörelsen. Den könsfördelning som anges för dessa organ är att inget kön vara representerat med mindre än 40 procent. För valberedningar gäller en helt jämn könsfördelning, 50-50.
Samma RF-stämma beslutade om en ändring i RF:s stadgar så att könssammansätt-ningen är reglerad i specialidrottsförbundens (SF) styrelser och valberedningar. Från och med år 2021 måste könsfördelningen som den är formulerad i jämställdhetsmå-len vara uppfyllda för SF:s styrelser och valberedningar.
Den här rapporten är en uppföljning av de kvantitativa jämställdhetsmål som finns avseende beslutande och rådgivande organ i specialidrottsförbunden (SF), mer pcist könsfördelningen i SF:s styrelser, valberedningar och kommittéer. I rapporten re-dovisas också i vilken utsträckning SF når jämställdhetsmålen för dessa organ.
Metod och material
Underlaget till statistikredovisningen är till största del hämtad från den rapportering som varje SF årligen skickar in till RF via en webbenkät. Enkäten skickades till samtli-ga SF under år 2017 gällande verksamheten år 2016. I denna enkät redogör varje SF bland annat för antalet män respektive kvinnor som under året tjänstgjort i förbun-det, bland annat i styrelsen, valberedningen och landslagstränare eller liknande. Sva-ren har sedan bearbetats för att visa den absoluta och den procentuella fördelningen i de frågor som rör andel och antal män respektive kvinnor inom varje område. Samtliga SF har svarat på enkäten. De frågor som SF svarar på har också samlats in över tid, vilket möjliggör tidsserier.
En avgränsning är gjort i rapporten; vi redovisar ingen data för idrottsrörelsens övri-ga kvantitativa jämställdhetsmål, exempelvis könsfördelningen bland barn- och ung-domsledare på föreningsnivå, tränare vid riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) eller anställda på högre befattningar inom SF. Ett skäl till det är att rapporten avser att särskilt belysa tillståndet i beslutande och råd-givande organ inom SF. En annan anledning är att för målen rörande RIG och NIU har RF ingen data, utan mer omfattande datainsamling krävs.
Kvalitet på specialidrottsförbundens data
Underlaget bygger helt på den redovisning som varje SF sänder in. Att SF själva rap-porterar sina underlag kan innebära en viss risk för felrapportering. Det finns också en risk att frågor tolkas olika mellan SF, vilket kan medföra minskad kvalitet. Samtidigt
är frågorna av en kvantitativ karaktär och möjligheten till olika tolkningar är därmed begränsad. Vilken roll/funktion som den som fyller i enkäten har i SF:et kan skilja sig åt, vilket också kan tänkas påverka kvaliteten. Det är vanligen förbundets generalse-kreterare som fyller i enkäten hos respektive SF. Det finns även en risk i att uppgifts-inlämningen kan variera över tid beroende på att det kan vara olika personer från år till år som fyller i enkäten.
Slutligen är det värt att notera att samtliga siffror anger en ögonblicksbild, de kan variera under och mellan åren. Siffrorna har emellertid visat sig vara förhållandevis stabila under längre tid, något som nedanstående redovisning visar.
Män och kvinnor inom idrotten
Redovisning av könsfördelning
i specialidrottsförbunden
Denna rapport följer upp de kvanti tati va delmål som formulerats för idrott srörelsen, avseende män och kvinnors representati on i specialidrott sförbunden (SF). Fokus är på beslutande och rådgivande organ i form av SF-styrelser och valberedningar, deras ord-föranden, samt kommitt éer. För SF-styrelser och kommitt éer gäller att män respekti ve kvinnor ska vara representerade med minst 40 procent (utöver ordförande). När det gäller valberedningar ska könsfördelningen vara helt jämn, 50 procent kvinnor och 50 procent män (utöver ordförande).
Huvuddelen av resultaten redovisas uti från två angreppssätt . Först redovisas andelen män och kvinnor inom SF:s olika beslutf att ande poster. Det ger en samlad bild av hur det ser ut inom idrott srörelsen i stort. Däreft er redogör vi hur många av de 71 SF som under år 2016 uppnådde de kvanti tati va delmålen för jämställdhet som RF-stämman fatt at beslut om år 2017. Eft er stati sti kredovisningen på övergripande nivå, hur det ser ut för alla SF sammantaget, följer en översikt med könsfördelningen i varje specifi kt SF.
Specialidrottsförbundens styrelser
Figur 1 beskriver hur könsfördelningen ser ut för hela idrott srörelsen, alla SF sam-manräknade. Resultatet visar att 63 procent av ledamöterna i SF-styrelserna är män1. Vi kan därmed konstatera att SF inte uppnår målet om 40–60 procent, då vi ti tt ar på samtliga idrott er. Antalet SF-ledamöter uppgår ti ll 364 män och 214 kvinnor.
I redovisningen har varje SF också angett huruvida styrelsens ordförande är en kvinna eller man. Ungefär tre av fyra (54 av 71) ordföranden i SF-styrelserna är män, vilket betyder att denna post har en betydligt större obalans mellan könen än den bland ledamöterna.
1 Det fi nns en risk att SF vid inrapporteringen räknat in ordförande i antalet ledamöter. Dett a kan i något fall påverka resultatet för ett enskilt SF och huruvida det uppnår målet eller inte.
Figur 1. Andel män respekti ve kvinnor i SF-styrelser. N=578. 63 % 76 % 37 % 24 % Andel män Andel kvinnor
Figur 2. Andel män respekti ve kvinnor som är ordförande i SF-styrelser. N=71.
Ledamöter och ordförande i specialidrottsförbundens styrelser
– förändring över tid
Sammantaget har könsfördelningen bland både ordförande och styrelse leda möterna (på aggregerad nivå) blivit jämnare blivit jämnare över tid. Förändringen är dock inte särskilt stor. På elva år har könsfördelningen bland styrelseledamöter jämnat ut sig med tio procentenheter. Utvecklingen har varit ungefär densamma gällande ord-förande posterna. 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ordförande (män) Ledamöter (män) 73 87 70 85 70 85 69 88 67 86 65 81 65 81 67 78 66 76 66 79 63 65 76 77
Åldersfördelning
När vi undersöker kön i relation till ålder visar resultaten att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor. Figur 4 åskådliggör ett mönster där det framför allt är inom de två äldre åldersgrupperna som det skiljer sig mellan män och kvinnor. Den yngsta åldersgruppen är den enda där det är fler kvinnor än män i styrelserna. I den yngsta åldersgruppen är det till och med fler kvinnor än män i styrelserna. Fördelningen bland kvinnor är relativt jämn mellan de två yngre och de två äldre åldersgrupperna, alltså de som är över eller under 45 år. När det gäller männen ser vi att det är stor skillnad inom gruppen. De som är 46 år eller äldre är i klar majoritet av ledamöterna.
Figur 3. Andel män bland ledamöter respektive andel män på ordförandeposition i SF-styrelser, 2005–2016. 150 200 Antal män Antal kvinnor 165
Män och kvinnor inom idrotten
Idrottsrörelsens jämställdhetsmål om 40–60
Idrott srörelsens jämställdhetsmål anger ett könsförhållande där inget kön ska vara representerad med mindre än 40 procent för att räknas som jämställt. Frågan är hur många SF som klarar dett a jämställdhetsmål i sin styrelse. Figur 5 visar att 37 av 71 SF ligger inom spannet 40–60. Det innebär samti digt att 34 SF inte uppnår målet.
37
34
Uppnår målet Uppnår inte målet
Figur 5. Antal SF som uppnår jämställdhetsmålet för SF-styrelser om en könsfördelning om minst 40–60. N=71.
Måluppfyllelse – förändring över tid
Sett över ti d har antalet SF som uppnår målen om en fördelning inom 40–60 procent i styrelsen ökat. År 2005 var det 14 SF som uppnådde målet. Däreft er har antalet SF som uppnår målet mer än fördubblats de senaste elva åren. Några SF har visserligen ti llkommit under ti den, men det har bara en mindre påverkan på ökningen. I jämfö-relse med år 2015 är det tre SF fl er som når målet år 2016. Och för första gången är det fl er SF som når målet än som inte gör det. Samti digt som trenden är positi v är det dock fortf arande, som vi visat ovan, många av SF som inte uppnår målet.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 År 2016 År 2015 År 2011 År 2005 14 (67) 26 (69) 37 (71) 33 (71)
Figur 6. Antal SF som uppnår målet om ett könsförhållande om minst 40–60 i styrelsen år 2005, 2011, 2015 och 2016.
Specialidrottsförbundens valberedningar
Vad gäller SF:s valberedningar anger jämställdhetsmålen att könsfördelningen ska vara helt jämn, 50–50 procent, utöver ordförande. Totalt sett var det 281 valbered-ningsrepresentanter inom SF år 2016. I fi gur 7 kan vi utläsa att SF inte uppnår dett a mål på en aggregerad nivå. Två av tre valberedningsledamöter är män.
När det gäller vem som är ordförande i valberedningarna ser relati onen ut ungefär som för styrelsen, tre av fyra ordföranden är män.
Figur 7. Andel män respekti ve kvinnor i SF:s valberedningar. N=281. 60 % 75 % 40 % 25 % Andel män Andel kvinnor Ledamöter i valberedningen Ordförande i valberedningen
Figur 8. Andel män respekti ve kvinnor som är ordförande i SF:s valberedningar. N=71.
Idrottsrörelsens jämställdhetsmål om 50–50
Samti digt som jämställdhetsmålet har fastställts ti ll lika antal kvinnor och män, be-står majoriteten av valberedningarna av ett udda antal personer2. Enbart 20 SF har i sin redovisning uppgett ett jämnt antal personer. Av dessa är når de fl esta, 14 SF, jämställdhetsmålet. Med tanke på att fl ertalet valberedningar (51 SF) består av ett udda antal personer, har vi här räknat in de SF som har lika andel män och kvinnor i valberedningen samt de som har så nära jämn könsfördelning som det går att upp-nå i en grupp bestående av udda antal personer (dvs. en kvinna eller en man mer). Figur 9 visar att 40 SF uppnår målet uti från dett a. I de fall SF i det närmaste uppnår målen men med ett ojämnt antal ledamöter, är det betydligt vanligare med en man mer i valberedningen.
25 30 35
40 Uppnår målet
Uppnår inte målet 40
Män och kvinnor inom idrotten
Specialidrottsförbundens kommittéer
Totalt har SF uppgett att de har 1 770 kommitt éledamöter. Även här visar resultaten på en aggregerad nivå på en liknande fördelning som för ti digare undersökta områ-den. Drygt två tredjedelar av ledamöterna är män.
68 %
32 %
Andel män Andel kvinnor
Figur 10. Andel män respekti ve kvinnor i SF-kommitt éer. N=1770.
Idrottsrörelsens jämställdhetsmål om 40–60 i rådgivande organ
De uppsatt a målen för rådgivande organ, såsom kommitt éer, innebär en könsfördel-ning på minst 40–60 procent. I dett a fall är det endast elva SF som uppnår målen. Här bör ti lläggas att det är tolv SF som uppger att de inte har några kommitt éer.
Uppnår målet Uppnår inte målet Har inga kommitt éer
11
12
48
Figur 11. Antal SF som uppnår målet om 40–60 gällande kommitt éledamöter. N=71.
Statistik nedbrutet på respektive SF
Så här långt har redovisningen rört en övergripande nivå. Nedanstående tabell (ta-bell 1) redovisar hur det ser ut i respekti ve SF.
Av tabellen framgår att det är stora skillnader mellan olika SF. Exempelvis gällan-de styrelser: några har helt jämn könsförgällan-delning (akagällan-demisk idrott och orientering), medan andra är helt dominerade av män (amerikansk fotboll och taekwondo). Inte i något fall är en SF-styrelse helt dominerad av kvinnor, men något SF har en stor majoritet av kvinnor (ridsport).
De ti o största förbunden3 är gulmarkerade i tabellen. Av dessa ti o SF klarar sju att nå idrott srörelsens jämställdhetsmål avseende könssammansätt ning i SF:s styrelser.
3 Med akti v i idrott menas att man är medlem i t.ex. en fotbollsförening och dessutom är registrerad som deltagare på någon akti vitet (anti ngen som ledare, förtroendevald eller akti v). En person kan vara akti v i idrott /medlem i fl era SF. Siff orna avser 2016.
Gällande valberedningen ser vi att inget SF består av enbart män, vilket är en föränd-ring från föregående år, 2015, då det var sex SF som hade endast män som ledamöter i valberedningen.
Tabell 1. Andel män respektive kvinnor inom specialidrottsförbundens beslutande och rådgivande organ.
Specialidrottsförbund (SF)
Förbunds
styrelsen Är styrelseordf i förbunds styrelsen man eller kvinna?
Kommitté
ledamöter Valberedningsledamöter valberedningen Är ordförande i man eller
kvinna? Antal män (%)Andel Antal män (%)Andel Antal män (%)Andel
Akademisk idrott 10 50 Man 16 37 3 33 Kvinna
Amerikanska Fotbollsförbundet 9 100 Man 33 91 3 67 Man
Badmintonförbundet 7 71 Man 24 71 3 67 Man
Bandyförbundet 9 56 Man 48 83 5 80 Man
Bangolfförbundet 9 67 Man 17 88 4 75 Man
Baseboll- och Softbollförbundet 6 67 Man 18 67 4 50 Man
Basketbollförbundet 9 56 Man 36 56 4 50 Kvinna
Biljardförbundet 10 90 Kvinna 9 0 2 50 Kvinna
Bilsportförbundet 7 71 Man 87 82 5 80 Man
Bob- och Rodelförbundet 5 80 Man 0 0 2 50 Man
Bordtennisförbundet 7 43 Kvinna 25 76 5 60 Man
Bouleförbundet 9 44 Man 28 64 5 80 Man
Bowlingförbundet 7 86 Man 15 73 5 60 Man
Boxningsförbundet 7 71 Man 25 72 3 67 Man
Brottningsförbundet 7 86 Man 41 76 5 80 Man
Budo och kampsportförbundet 9 44 Man 13 77 3 67 Man
Bågskytteförbundet 9 56 Man 25 60 4 50 Man
Castingförbundet 7 57 Man 5 40 3 67 Kvinna
Cricketförbundet 10 90 Man 7 0 3 0 Man
Curlingförbundet 7 43 Man 17 53 4 50 Man
Cykelförbundet 6 67 Man 18 89 3 67 Man
Danssportförbundet 10 60 Kvinna 37 57 5 40 Kvinna
Dartförbundet 11 64 Kvinna 7 43 4 50 Man
Draghundsportförbundet 7 43 Kvinna 4 75 4 25 Man
Dragkampförbundet 7 57 Man 23 78 5 80 Man
Dövidrottsförbundet 7 71 Kvinna 0 0 3 67 Man
Flygsportförbundet 12 75 Man 9 11 10 90 Man
Fotbollförbundet 9 56 Man 78 67 5 80 Man
Män och kvinnor inom idrotten
Specialidrottsförbund (SF)
Förbunds
styrelsen Är styrelseordf i förbunds styrelsen man eller kvinna?
Kommitté
ledamöter Valberedningsledamöter valberedningen Är ordförande i man eller
kvinna? Antal män (%)Andel Antal män (%)Andel Antal män (%)Andel
Ishockeyförbundet 11 82 Man 35 91 5 80 Man
Isseglarförbundet* 7 86 Man 0 0 3 0 Man
Judoförbundet 7 43 Kvinna 34 62 5 60 Man
Kanotförbundet 7 43 Man 59 58 3 67 Man
Karateförbundet 6 67 Man 35 86 3 67 Man
Klätterförbundet 7 71 Kvinna 49 73 3 33 Kvinna
Konståkningsförbundet 7 43 Kvinna 33 15 3 33 Kvinna
Korpen 13 54 Man 0 0 4 50 Man
Landhockeyförbundet 7 71 Man 11 64 3 33 Kvinna
Motorcykel och snöskoterförbundet 8 75 Man 58 81 4 75 Man
Mångkampsförbundet 7 57 Man 0 0 1 0 Man
Orienteringsförbundet 8 50 Kvinna 0 0 4 50 Man
Parasportförbundet 9 44 Kvinna 56 71 5 40 Kvinna
Racerbåtförbundet 13 92 Man 33 85 3 67 Man
Ridsportförbundet 13 23 Man 124 27 6 50 Man
Roddförbundet 7 71 Kvinna 7 57 3 67 Kvinna
Rugbyförbundet 7 57 Kvinna 0 0 3 67 Kvinna
Seglarförbundet 10 60 Man 28 82 4 50 Man
Simförbundet 9 56 Kvinna 39 69 5 60 Man
Skateboardförbundet 7 86 Man 0 0 3 67 Man
Skidförbundet 6 50 Man 39 79 4 50 Man
Skidskytteförbundet 7 43 Man 33 76 4 50 Man
Skolidrottsförbundet 7 57 Man 7 29 3 33 Kvinna
Skridskoförbundet 9 56 Man 4 75 3 33 Man
Skyttesportförbundet 12 58 Man 40 80 6 83 Kvinna
Sportdykarförbundet 7 71 Man 14 79 5 60 Man
Squashförbundet 5 60 Man 15 73 3 67 Man
Styrkelyftförbundet 7 57 Man 36 75 3 33 Man
Taekwondoförbundet 6 100 Man 9 67 3 67 Man
Tennisförbundet 7 71 Man 29 76 4 50 Kvinna
Triathlonförbundet 9 56 Kvinna 0 0 3 67 Man
Tyngdlyftningsförbundet 7 71 Kvinna 20 80 3 67 Man
Varpaförbundet 9 44 Man 17 41 3 33 Kvinna
Vattenskid och wakeboardförbundet 7 86 Man 23 83 5 80 Man
Volleybollförbundet 9 56 Man 10 70 5 60 Man
Totalt 578 63 54 Män (76 %) 1 770 68 281 60 53 Män (75 %) Anmärkning: Gulmarkering avser de tio största specialidrottsförbunden (SF), beräknat på ”aktiv i idrott” 2016. Med aktiv i idrott menas att man är medlem i t.ex. en fotbollsförening och dessutom är registrerad som deltagare på någon aktivitet (antingen som ledare, förtroende-vald eller aktiv). En person kan vara aktiv i idrott/medlem i flera SF.
Avslutande ord
Rapporten har belyst hur män och kvinnor är representerade i styrelser, valbered-ningar och kommittéer inom SF, i vilken utsträckning SF når jämställdhetsmålen för dessa beslutande och rådgivande organ, samt hur det ser ut i specifika SF.
Resultaten visar att utvecklingen går åt rätt håll. I princip alla positioner och mät-punkter RF följer upp har en förbättrad könsfördelning jämfört med föregående år. Undantaget är ordförandepositionen i valberedningarna, som backat två procenten-heter, och könsfördelningen i kommittéer, som är oförändrad.
Förändringen är dock liten och går långsamt. Som ett exempel: om samma takt som de senaste tio åren hålls framöver skulle det ta cirka 15 år för att uppnå helt jämn könsfördelning i SF:s styrelser och cirka 25 år innan könsfördelningen på ordförande-posterna är jämn.
För det kan konstateras att SF på en aggregerad nivå inte når jämställdhetsmålen för beslutande och rådgivande organ. Vare sig i styrelser eller kommittéer klarar SF de angivna könsfördelningarna, där sammansättningen ska vara minst 40-60, eller i valberedningar, där könsammansättningen ska vara helt jämn, 50-50. Könsfördelning bland ledamöterna i styrelserna är 63 procent män och 37 procent kvinnor, i kom-mittéer 68 procent män och 32 procent kvinnor. Valberedningarna har ett könsför-hållande om 60 procent män och 40 procent kvinnor. Valberedningarna är alltså mest jämställda av de tre organ som följs upp, men på grund av högre krav på könsfördel-ningen så uppfylls ändå inte målet.
Drygt hälften av SF, 37 stycken, klarar målet om en könsfördelning i styrelsen där inget kön ska vara representerat med mindre än 40 procent. Måluppfyllelsen för val-beredningarna är svårare att säga något om då de ofta består av ojämnt antal leda-möter, medan det gällande målet är 50-50. En slutsats som ändå kan dras är att vid ojämnt antal ledamöter är det betydligt vanligare att det är män som är i övervikt. För styrelse- respektive valberedningsordföranden finns förvisso inga formulerade jämställdhetsmål men en uppföljning av dessa är ändå intressant, då den säger något om hur makt och inflytande är fördelat inom SF. Könsfördelningen bland styrelseord-förandena är 76 procent män och 24 procent kvinnor. För ordstyrelseord-förandena i valbered-ningar är könsfördelningen 75 procent män och 25 procent kvinnor. Ingen mätning görs av ordförande, eller motsvarande, i kommittéer.
