Det är små skillnader mellan eleverna i årskurs fem i Skurup jämfört med de elever i årskurs fem, som deltog i den nationella utvärderingen av grundsko-lan 2003. Skurupseleverna trivs lika bra, de tycker lika ofta att de kan göra sig hörda inför kamrater och lärare. De tycker att skolämnena är lika viktiga, som eleverna i det nationella urvalet tyckte.
Eleverna i Skurup hävdar sig väl i ämnena svenska, matematik och engel-ska, trots att ungefär en femtedel av dem är ett år yngre än majoriteten i det nationella urvalet.
Studien visar också att skillnaderna mellan pojkar och flickor är små. Vissa skillnader finns mellan klasser och skolor i Skurup, när det gäller provresul-tat. Skillnaderna är dock mindre än mellan klasser och skolor i det nationella urvalet, särskilt mellan skolor.
Utvärdering i Skurup
Lärare och elever i årskurs
5 arbetar med material från
den nationella utvärderingen
2003.
Lena Holmberg2/2005
rapporter om utbildning
2
Utvärdering i Skurup, 200 3 L ena HolmbergUtvärdering i Skurup 2003
Lärare och elever i årskurs 5 arbetar med material
från den nationella utvärderingen 2003
Lena Holmberg
Copyright Författaren och Malmö högskola
Utvärdering i Skurup 2003 ingår i serien Rapporter om utbildning. De publiceras vid lärarutbildningen på Malmö högskola.
Tryck: Lärarutbildningen, Malmö 2005
Innehåll
1
Inledning 5
2
Utgångspunkter för utvärderingen
7
2.1 Kortfattad kunskapsöversikt 7 2.2 Analyser inför NU-03 10 2.3 Utvärderingsmaterialet för årskurs 5 14 2.4 Urval och bortfall 17
3
Eleverna i årskurs 5
20
3.1 Eleverna 22
3.2 Hembakgrund 25 3.3 Eleverna, skolan och undervisningen 27 3.4 Sammanfattning av elevenkät 33
4
Svenska 37
4.1 Svenska i skolan 38 4.2 Läsning 40 4.3 Sammanfattning av svenska 495
Matematik 52
5.1 Elevernas inställning till undervisningen och sin egen
förmåga i matematik 54 5.2 Elevernas kunskaper i matematik 55 5.3 Sammanfattning av matematik 58
6
Engelska 60
6.1 Enkäter rörande engelska 60 6.2 Prov i engelska 62 6.3 Sammanfattning 63
7
Skillnad i resultat mellan pojkar och flickor,
klasser och skolor
65
7.1 Skillnader mellan pojkar och flickor 65 7.2 Skillnader mellan klasser 65 7.3 Skillnader mellan skolor 66 7.4 Sammanfattning 67
8
Lärarna i Skurup
68
Bakgrundsdata 68 Lärarnas inställning till olika företeelser i skolan 68 Lärarnas uppfattning om kursplanernas mål 70 8.4 Lärarna och svenskämnet 71 8.5 Lärarna och matematikämnet 72 8.6 Lärarna och engelskämnet 74 8.7 Sammanfattning 77
9 Sammanfattning
av
resultaten
79
Referenser 90
Bilagor 94
Bilaga 1: Tidigare rapporter om skolan i Skurup 95 Bilaga 2: Tabellbilaga 97
1 Inledning
Föreliggande rapport är ytterligare en i den longitudinella utvärdering-en av skolan i Skurup som började 1992. Ett flertal rapporter har tidi-gare publicerats (bilaga 1).
Ett tillfälle att jämföra skolorna i Skurup med ett nationellt urval av skolor uppstod under våren 2003, då Skolverket genomförde en natio-nella utvärdering, NU-03. Elever och lärare i årskurserna 5 och 9 del-tog i denna. Skurups skolledning lät eleverna i årskurs 5 arbeta med samma utvärderingsmaterial som ett nationellt urval av elever. Lärarna i Skurup fick samma information och arbetet bedrevs på precis samma sätt i Skurup som i landet i övrigt.
Skolverket sammanställde de nationella resultaten till s.k. huvudrap-porter under höstterminen 2004 utifrån underlag från forskare som deltog i utvärderingen. Den rapport som rör årskurs 5 har titeln ”Na-tionella utvärderingen av grundskolan 2003. Huvudrapport – svens-ka/svenska som andra språk, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5” (Skolverket, 2004).
Ansvaret för svenska i årskurs 5 hade Lena Holmberg, Lärarutbildning vid Malmö högskola, för matematik Astrid Pettersson, Lärarhögskolan i Stockholm och för engelska i årskurs 5 June Miliander, Universitetet i Karlstad. Huvudrapporterna är koncentrat av forskarnas underlag. I den fortsatta framställningen refereras dels till ovan nämnda huvud-rapport men också till det underlag som lämnats till Skolverket (Holmberg, Miliander & Pettersson, 2003).
Det är inte alltid lätt att i Skolverkets huvudrapporter identifiera vem som skrivit vad. Forskarnas underlagsrapporter bearbetades under ledning av Oscar Öqvist på Skolverket, som i sin tur fick synpunkter på bearbetningen av forskarna. Ett försök görs att då textavsnitt tydligt
kan kopplas till enskild författare enligt god vetenskaplig sed ange referens. De texter som inte har dylika referenser kan betraktas som mina, men tankar och idéer har naturligtvis i vissa delar tillkommit i samverkan med de forskare som arbetat med den nationella utvärde-ringen i årskurs 5.
Det må nämnas att redan under hösten 2003 sändes skolrapporter till varje enskild skola, vars elever i årskurs 5 deltagit i NU-03. Utifrån dessa fanns möjligheter att jämföra den egna skolans resultat med det nationella urvalets preliminära. Vissa, dock smärre, justeringar har gjorts, eftersom data inkom också efter det att skolrapporterna iord-ningsställts.
Under sommaren 2004 har resultat från Skurups skolor ställts samman och data om eleverna redovisas i föreliggande rapport. De jämförelser som görs mellan skolorna i Skurup och skolorna i det nationella urva-let är specifika för just denna rapport. De har initierats, som nämnts, av Skurups kommun, som ett led i utvärderingen av skolorna där. Vis-sa återblickar till tidigare utvärderingar kommer att göras i den löpan-de framställningen.
En kort beskrivning av kunskapsläget inför utvärderingen 2003, for-mulerad av Öqvist (Skolverket, 2004) inleder kapitel 2, där också förändringar i målskrivningarna för årskurs 5 i ämnena svenska, eng-elska och matematik sammanfattas. Här presenteras också utvärde-ringsmaterialet samt urval och bortfall. Därefter följer resultatkapitel, ”Eleverna och lärarna i årskurs 5”, ”Svenska”, ”Engelska” och ”Ma-tematik” i kapitel 3, 4, 5 respektive 6. Skillnader mellan pojkar och flickor, klasser och skolor behandlas i kapitel 7. Resultat från läraren-käter ges i kapitel 8 och en sammanfattande diskussion där också re-sultat från tidigare utvärderingar i Skurup tas upp avslutar rapporten (kapitel 9).
2 Utgångspunkter
för
utvärderingen
I detta kapitel ges en kortfattad kunskapsöversikt med tonvikt lagd på läsning. Därefter redovisas de analyser som gjordes inför NU-03, och som utgår från de målskrivningar som funnits och finns i läro- och kursplaner för ämnena svenska, matematik och engelska. Målen sätts i relation till det material som använts vid tidigare nationella utvärde-ringar (NU-89 och NU-92) samt utvärderingen av grundskolan 1995 (UG-95). Det material som utifrån analyserna kom att användas vid NU-03 presenteras kortfattat. Kapitlet avslutas med en redovisning av urval och bortfall för Skurup och för det nationella urvalet.
2.1 Kortfattad
kunskapsöversikt
Den kunskapsöversikt som följer är till stora delar hämtad ur Skolver-kets rapport ”Nationell utvärdering av grundskolan 2003. Huvudrap-port svenska, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5” (Skolverket, 2004, ss. 84-86).
Kunskaperna rörande de yngre grundskolelevernas läsfärdighet i ett 30-årigt perspektiv kan sägas vara mycket gott, enligt resultat från flera internationella jämförande studier sedan 1970 och de nationella utvärderingarna 1989, 1992 och 1995. Genom IEA:s läsfärdighetsun-dersökning kan man konstatera följande om de yngre svenska elever-nas läsförståelse mellan 1970 och 1991:
Tioåringar i årskurs 3 läste lika bra 1970 som 1991. Det gällde både pojkar och flickor. Bland de lågpresterande eleverna fanns en svag tendens till ett bättre resultat 1991. En av huvudslutsatserna från dessa två IEA-undersökningar är för svenskt vidkommande att 10-åringarna, trots sin i internationell jämförelse sena skolstart, har mycket god läs-förmåga.
Läsfärdighetsstudien PIRLS 2001 (Progress in International Literacy Study, Skolverket, 2003) visar att de svenska eleverna i årskurs 4 har den högsta genomsnittliga poängen på den allmänna lässkalan av samtliga deltagande länders barn från samma årskurs. Resultatet be-höver emellertid modifieras något av det faktum att de svenska ele-verna är ett år äldre än flertalet av eleele-verna i de länder som ingick i studien och alltså vistats i en i sammanhanget god ”normmiljö” ytter-ligare ett år. Variationerna i läsresultat för årskurs 3 är betydligt större än fyrornas med en ”svans” av låga värden, vilket tyder på att framför allt elever på lägre prestationsnivåer förbättrar sina resultat mellan tredje och fjärde årskursen. Med hjälp av det särskilda urvalet från årskurs 3 i PIRLS 2001 har Sverige ett gott underlag för jämförelser mellan 1991 och 2001. Man kan konstatera att de svenska eleverna i denna undersökning försämrat sina resultat mellan år 1991 och år 2001. Detta gäller både läsförståelse och läshastighet, två faktorer som samverkar. Totalt ligger Sverige bland nio länder på sjätte plats 2001 från en topplacering 1991. Framför allt inom läsning av sakprosa har förändringen gått åt ett negativt håll. I ovan nämnda rapport ”Läs-kompetens i årskurs 3 och 4 – en jämförelse mellan 35 länder” (Skol-verket, 2004) antar den svenska forskargruppen att nedgången kan vara ett tecken på att läskompetensen håller på att förändra karaktär bl.a. på grund av IT.
En nationell utvärdering i årskurserna 2, 5 och 9 genomfördes 1992 med över 3000 elever i årskurs 2 respektive årskurs 5. Forskarna kon-staterar i sina slutsatser att 60-65 procent av eleverna redan i tvåan kommit igång bra med läsningen De är inne i en god cirkel, där de läser mycket och därmed lär sig läsa allt bättre. En femtedel av elever-na är på god väg mot läskunnighet, men läser ännu långsamt. Något mindre andel, 15–20, procent hade stora svårigheter med bland annat de längre berättande texterna. I årskurs 5 har nästan alla uppnått läs-kunnighet med den låga tröskeln att de kan ljuda ihop bokstäver till ord, sätta samman dem till meningar och läsa en okänd text, skriven för åldersgruppen, med förståelse. Ungefär 1 promille d.v.s. tre elever i urvalet på över 3000 elever kunde med detta kriterium sägas icke ha uppnått läskunnighet i årskurs fem (Holmberg, 1992d).
I den nationella utvärderingen av grundskolan 1995 (UG-95) prövades läsning, skrivning och muntlig framställning från ett representativt urval på 3246 elever i årskurs 5 fördelade på 166 klasser. När det gäll-er läsning visade resultaten att mgäll-erparten av elevgäll-erna tillägnat sig en funktionell läsförmåga. Ungefär fem procent av eleverna hamnade under den gräns som sattes utifrån vad eleverna rimligen borde klara enligt läroplanens mål (Lgr 80). När man tagit hänsyn till lässvårighe-ter som kunde kopplas till allmänna svårighelässvårighe-ter i skolan ålässvårighe-terstod 1,5 procent av det totala antalet elever i undersökningen som kunde sägas ha specifika lässvårigheter. I gruppen svaga elever fanns en klar över-vikt av pojkar, medan små prestationsskillnader mellan könen kunde konstateras på de högre prestationsnivåerna. För att kunna göra jämfö-relser mellan 1992 och 1995 gjordes två texter, en från respektive år, jämförbara genom utprövning. Resultaten visade på en tendens till försämring när det gäller elevernas läsförmåga (Holmberg, 1996).
I ämnena matematik och engelska finns för den aktuella åldersgruppen data framför allt från de nationella undersökningarna 1989, 1992 och 1995.
När det gäller matematik kan konstateras att spridningen mellan klas-ser 1992 var stor. Vidare fanns brister hos så många som sju procent av eleverna när det gällde grundläggande kunskaper som ska läras ut på mellanstadiet. I utvärderingen 1992 var pojkarnas resultat högre än flickornas, medan inga systematiska skillnader mellan könen kunde spåras 1995. (Skolverket, 2004.)
Resultaten i alla tre undersökningarna visar att de flesta eleverna kan förstå talad engelska och göra sig förstådda i tal. Så många som en tredjedel av eleverna klarar mycket bra att både förstå engelsk text och att kommunicera på engelska. Det finns dock en grupp på cirka 15 procent som inte kan göra sig förstådda på engelska och som enbart kan skriva enstaka ord eller enkla meningar med mycket torftigt inne-håll. Denna fördelning med mycket högpresterande och mycket låg-presterande elever är karakteristiskt för engelska. Jämfört med under-sökningen 1989 är det fler elever 1992 som uppger att de inte talar
särskilt mycket engelska och känner sig osäkra på lektionerna (Skol-verket, 2004)
Utvärderingen 1995 visade i stort samma resultatbild som i de tidigare utvärderingarna. Fler skolor hade nu startat med engelska före årskurs 4 och en jämförelse mellan elever med tidig och senare start visade inga skillnader vare sig i de olika provresultaten eller i elevernas in-ställning till det engelska språket (Skolverket, 2004).
2.2 Analyser inför NU-03
Inför NU-03 gjordes analyser av de instrument som använts vid tidiga-re nationella utvärderingar, för att undersöka huruvida visst återutnytt-jande kunde komma ifråga. Förhoppningen var att så skulle vara fallet, då ett av huvudsyftena med NU-03 var att studera utvecklingen av bl.a. elevernas kunskaper och färdigheter över tid. Resultatet av analy-sen formulerades för ämnet svenska i rapporten ”Tio år analy-senare. En analys av tio år gamla prov och enkäter inför den nationella utvärde-ringen av grundskolan 2003” (Holmberg, 2002b).
I Lgr 80, som var det styrinstrument som gällde vid konstruktionen av material för NU-92, var kursplanen i svenska uppdelad i huvudmo-menten
• Tala och lyssna
• Läs- och skrivinlärning • Läsning
• Studier av massmedier • Skrivning
• Språklära
• Språken i de nordiska länderna
Alla huvudmomenten blev inte föremål för utvärdering 1992, utan tala, läsa och skriva fokuserades. Elevernas skriftliga språk studerades
i berättelser eleverna skrev om sina skolor (Holmberg & Lindell, 1993).
Gällande läroplan, Lpo 94, har en annorlunda konstruktion än Lgr 80. Målen är formulerade i strävans- och uppnåendemål och det lämnas till pedagogerna att nå dessa på lämpligaste sätt.
För årskurs 5 gäller följande uppnåendemål (Kursplaner för grundsko-lan, 1994, s. 49):
Eleven skall:
kunna läsa barn- och ungdomsböcker och faktatexter för barn och ung-dom med god förståelse och med flyt i läsningen,
kunna skriva berättelser, brev, anteckningar och redogörelser med tyd-lig handstil och så att mottagaren kan förstå,
kunna muntligt berätta och redogöra så att innehållet blir begripligt för åhöraren samt kunna läsa en text högt inför klassen och känna till och kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligas-te reglerna för stavning och kunna använda ordlista.
Preanalysen av svenskämnet i årskurs 5 gav slutsatsen att gamla prov kunde användas samt att vissa nya enkätfrågor behöver konstrueras. Analysen rörande engelskämnet genomfördes av June Miliander, som konstaterar att målen i engelska har förändrats relativt litet från Lgr 80 till de nuvarande kursplanerna i Språk 2000. Då proven inför de natio-nella utvärderingarna 1989 och 1992 konstruerades gällde fortfarande Lgr 80. Redan då genomsyrades kursplanerna av ett kommunikativt synsätt på språkundervisning. Målen för studier i engelska i grundsko-lan enligt Lgr 80 fokuserade de fyra färdigheterna höra, tala, läsa och skriva och angav att eleverna skall utveckla sådana färdigheter att de
• kan förstå talad engelska
• i tal kan göra sig förstådda på engelska • kan läsa och förstå texter av olika slag • kan använda språket i skrift i enkla former.
Ytterligare mål var att undervisningen bör leda till att eleverna
• vill och vågar använda engelska
• får kännedom om och intresse för vardagsliv, arbetsliv, samhällsförhållanden och kultur i främst engelsktalande länder
• blir medvetna om den betydelse engelska har för kontakter med människor i olika delar av världen (Skolöverstyrelsen 1987: 77)
I kursplanerna Lpo 94 och Språk 2000 betonas fortfarande de fyra färdigheterna höra, tala, läsa och skriva men de övriga målen har fått större betydelse. Särskilt gäller det områden som interkulturell förstå-else och förmåga att använda hjälpmedel av olika slag samt utveckling av eget ansvar.
Jämfört med tidigare kursplaner är målen i kursplanerna Lpo 94 direkt inriktade på vad den enskilde eleven ska kunna göra med språket. Ordet eleverna har bytts mot eleven – man vill ge en tydligare fokuse-ring på den inlärande själv som individ och inte på hela elevkollekti-vet.
De nya kursplanerna ställer således större krav på lärarna att kunna bedöma om eleverna nått de minimimål som är uppställda för årskurs 5 och årskurs 9. Enligt kursplanerna skall eleven ha uppnått nedanstå-ende mål i slutet av det femte skolåret:
Eleven skall:
kunna förstå det mest väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar som ges i tydligt tal och i lugnt tempo inom för eleven välbekanta områ-den
kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen kunna förstå det mest väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar som ges i tydligt tal och i lugnt tempo
kunna i enkel form berätta något om sig själv och andra
kunna läsa och tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruk-tioner och beskrivningar
kunna göra sig förstådd i skrift i mycket enkel form för att meddela nå-got
känna till något om vardagslivet i något land där engelska används kunna reflektera över hur den egna inlärningen av t.ex. ord och fraser går till
kunna genomföra korta enkla muntliga och skriftliga uppgifter i samar-bete med andra eller på egen hand.
Under ledning av Astrid Pettersson genomfördes en grundlig analys och granskning av provmaterialen i matematik. Lärare, lärarutbildare, forskare och kursplaneförfattare deltog i arbetet och konstaterade att proven från 1992 och 1995 kunde användas med större eller mindre revideringar även 2003. Vidare konstaterades att de tidigare provmate-rialen inte strider mot 1994 års läroplan, Lpo 94, med tillhörande ma-tematikkursplan. Proven behandlar dock endast en del av kursplanen och uppgiftsformatet är begränsat. I de nuvarande nationella proven får eleverna visa sina kunskaper på olika sätt, muntligt, skriftligt och i handling. De får också använda miniräknare på vissa prov och arbeta med gruppuppgifter i matematik. Ofta får eleverna visa hur de har kommit fram till ett svar. De prov som användes vid 1992 och 1995 års utvärderingar innehåller till största delen uppgifter där eleverna endast ska skriva svar. En annan skillnad är att i 2003 års utvärdering får inte eleverna använda miniräknare på något prov.
Nackdelarna med att använda samma prov som tidigare i 2003 års utvärdering ansågs överkomliga och de fyra proven kunde nyttjas ytterligare en gång. De ändringar i provmaterialet som gjorts är upp-dateringar av datumangivelser och tempusändringar.
En ambition vid konstruktion av materialet till 1992 och 1995 års ut-värderingar var ämnesintegrering. Ett läsprov från 1992 behandlade klotter och matematiken hade uppgifter om skadegörelse, framför allt om kostnader för denna. Detta matematikprov är det enda som vid båda provtillfällena har fått viss negativ kritik avseende provinnehål-let. Några lärare har ansett att det inte är lämpligt att låta elever arbeta med prov som handlar om skadegörelse.
Sammanfattningvis kunde alltså konstateras att flera av de tidigare använda proven i svenska, engelska och matematik skulle kunna nytt-jas också inom NU-03. Nedan följer en kortfattad beskrivning av såväl material som några grundläggande principer för genomförandet av utvärderingen.
Det främsta syftet med utvärderingen 2003 var, som nämnts, att ge underlag till jämförelser mellan grundskolan för ungefär tio år sedan och den som vi hade 2003. Material från de nationella utvärderingarna 1989, 1992 och 1995 kunde enligt preanalyserna åter nyttjas för äm-nena svenska, matematik och engelska i årskurs 5. När det emellertid gällde enkäter till lärare och elever konstruerades en del nya frågor i syfte att fånga upp förändringar som skett under den gångna tioårspe-rioden.
2.3 Utvärderingsmaterialet för årskurs 5
För årskurs 5 var materialet konstruerat så att de tre ämnena som ut-värderades, svenska, matematik och engelska, skulle ingå i samma elevhäfte och helst ha ett innehållsligt sammanhang. Sålunda fick svenska texter utgöra underlag för vissa matematikuppgifter och ett brev på engelska var utgångspunkten för andra. Det är alltså helt följd-riktigt att föreliggande rapport innehåller resultatredovisningar röran-de såväl svenska, matematik som engelska.
Ytterligare en utgångspunkt som gällde vid konstruktionen av materia-let var att arbetet i skolan skulle störas så lite som möjligt. Detta
inne-bar att prov och uppgifter skulle vara lika det gängse skolarbetet. För att undersöka huruvida vi lyckats i detta avseende bad vi lärarna ge sina synpunkter på materialet. Redan vid de informationsmöten som hölls inför utvärderingen fick vi emellertid synnerligen positiva reak-tioner från lärarna rörande prov och uppgifter.
Vi har också varit måna om att inga barn ska känna sig pressade av utvärderingen. Särskilt har vi tänkt på de svaga eleverna. Därför in-gick i instruktionerna till lärarna att elever som i det vardagliga arbetet får hjälp av något slag kunde erhålla sådan också vid utvärderingen. Viktigt var dock att vi fick information om vilka elever som fått hjälp med de olika provdelarna. Vid ett prov fick dock ingen hjälp ges, vil-ket diskuteras i samband redovisningen av läsproven.
På motsvarande sätt som gällde för eleverna återkom vissa frågor från tidigare utvärderingar i lärarenkäterna 2003. Men också nya frågor konstruerades utifrån de förändringar i läroplan och kursplaner som ägt rum. T.ex. kan nämnas att lärarna sände in uppgifter om huruvida eleverna uppnått de för årskurs 5 i kursplanerna ställda målen. Dessa uppgifter kan relateras till elevernas prestationer på proven i svenska, matematik och engelska.
Materialet kom slutligen att bestå av tre häften: ”Elevens häfte”, ”Lä-rarens svarshäfte” samt ”Lä”Lä-rarens anvisningar”. Dessutom tillkom blanketten för ”Mål att uppnå”, i vilken lärarna markerade huruvida eleverna uppnått målen för årskurs 5 i svenska, engelska och matema-tik.
I ”Elevens häfte” fanns enkäter till eleverna och prov, sammantaget elva delar:
Del 1: Enkäter till eleverna i år 5 Eleverna i år 5
Svenska i skolan Frågor om matematik Frågor om engelska
Del 2: Skolbilder, läsning Del 3: Taluppfattning Del 4: Skolklassen, läsning
Samtala i grupp
Del 5: A Letter, läsförståelse engelska A Letter to Kim, skrivning engelska
Vad kostade det för 10 år sedan?, matematik Del 6: Klotter, läsning
Pengar att spara, matematik Skola i ord och bild, grupparbete Del 7: Våra arbeten, läsning
Vem vill du träffa?, skrivning Våra arbeten, matematik Svar på annons, skrivning
Del 8: On Holiday, hörförståelse engelska
I ytterligare två häften fanns gruppuppgifter, relaterade till de natur-orienterande ämnena. Dessa uppgifter, som inte gällde hela det natio-nella urvalet, konstruerades och bearbetas vid Göteborgs universitet och de kommer inte att diskuteras i föreliggande rapport.
Som nämndes kommer delarna att närmare presenteras i samband med resultatredovisningen.
I ”Lärarens svarshäfte” fanns:
Enkäter till lärarna Allmän enkät Svenska i skolan Frågor om matematik Frågor om engelska
Protokoll Klassprotokoll Närvaroprotokoll Läsprotokoll
Synpunkter på de olika delarna
Läraranvisningarna gav kortfattade instruktioner om hur proven skulle genomföras. Som nämndes inbjöds dessutom de deltagande lärarna till informationsmöten, där syftet med utvärderingen presenterades, ex-empel på material visades och tankegångarna bakom konstruktionen och valet av uppgifter redovisades. Dessa genomgångar var synnerli-gen uppskattade och kan nog vara ett av skälen till att bortfallet blev ringa. (Se kapitel 2.) Föräldrarna informerades om utvärderingen ge-nom en broschyr, i vilken framgick att de föräldrar som så önskade kunde låta sina barn avstå från att delta.
Inga bedömningsanvisningar följde med materialet. Allt bedömdes centralt under överinseende av provkonstruktörerna. Skälet var tvåfal-digt; dels ville vi inte belasta lärarna, dels önskade vi en bedömning som, liksom vid tidigare nationella utvärderingar, var så standardise-rad som möjligt. Två bedömare skolades in och arbetade med alla proven i elevhäftet.
2.4 Urval och bortfall
Som vid tidigare utvärderingar har urvalet av elever till den nationella utvärderingen 2003 gjorts av Statistiska Centralbyrån. Förfaringssättet finns rapporterat tidigare och upprepas inte här. Urvalsdesignen med-förde att stora skoIor är överrepresenterade. För att få nationellt repre-sentativa resultat behöver man därför vikta resultaten, vilket innebär att elever som har gått på små skolor och därmed haft lägre sannolik-het att komma med i urvalet, ges samma möjligsannolik-het att påverka resulta-ten som de elever som gått på stora skolor. I utvärderingen i årskurs 5,
i likhet med utvärderingarna 1989, 1992 och 1995, användes inga vikter för att korrigera resultaten. Vi har också avstått från att göra viktning för urvalet 2003, vilket medför att de resultat som i det föl-jande redovisas för det nationella urvalet gäller just detta.
I ett preliminärt urval av elever i årskurs 5, baserat i information från skolorna under höstterminen 2002, ingick 3623 elever. Detta urval kom att minskas något i samråd med Skolverket och i det nationella urval som återstod fanns 3468 elever fördelade på 177 klasser i 74 skolor. Av detta slutliga nationella urval har häften sänts in från 3372 elever. Detta innebär att det externa bortfallet endast uppgår till ca 3 procent. Skälen till att vissa skolor inte deltog kommer att rapporteras senare. Skolverket har denna information.
Elever och lärare har alltså trots stor arbetsbörda under vårterminen 2003 verkligen tagit sig an uppdraget att medverka i den nationella utvärderingen. Självklart finns internt bortfall, d.v.s. elever som inte arbetat med samtliga elva delar i utvärderingen. Det är detta bortfall som redovisas i tabell 2.1, baserat i procent av de 3372 eleverna i det nationella urvalet. Data finns som gör att vi i ett senare skede kan studera vilka elever som inte deltagit i ett enskilt prov.
För Skurup gäller att 244 elever fördelade på 17 klasser/under-visningsgrupper deltog i utvärderingen. En av klasserna ingick i det nationella urvalet. Detta innebär att eleverna i denna klass ingår i såväl redovisning för det nationella urvalet som för Skurup. Klassen har 24 elever.
I tabell 2.1 ges andelen elever som deltagit i de olika provdelarna. Värdena i tabellen indikerar att eleverna i Skurup arbetat med de olika delarna i ungefär lika stor utsträckning som eleverna i det nationella urvalet. Det kan noteras att rörande proven i engelska har skurupsele-verna deltagit i högre grad.
I den fortsatta framställningen kommer resultat för skurupseleverna och för eleverna i det nationella urvalet att redovisas parallellt. I de
fall resultat finns från tidigare utvärderingar i Skurup diskuteras rela-tionen mellan dessa och resultat från 2003.
Tabell 2.1. Procent elever som deltagit i de olika provdelarna
Del Procent elever som deltagit i de olika provdelarna
Nationellt urval
Procent elever som deltagit i de olika provdelarna Skurup Eleverna i år 5 97 97 Skolbilder 95 94 Taluppfattning 94 95 Skolklassen 92 94 A Letter 92 97
Vad kostade det? 91 96
Klotter 92 94
Pengar att spara 91 96
Våra arbeten 93 90
Våra arbeten, matematik
91 88
3 Eleverna i årskurs 5
Vid den första nationella utvärderingen 1989 som endast gällde års-kurserna 2 och 5, utgick vi vid materialkonstruktionen från den struk-tur som illustreras i figuren nedan.
Figur 3.1. Struktur för materialkonstruktionen
Ur en av rapporterna rörande utvärderingen 1992 citeras följande (Holmberg, 1992a, s. 9):
Det är angeläget att på ett teoretiskt plan hålla isär begreppen bak-grundsvariabler och resultatvariabler. I enkäten fångas information om bakgrundsvariabler in, d.v.s. sådana förhållanden som har visat sig ha betydelse för elevernas skolresultat. Dessa variabler kan användas vid tolkningen av resultaten inom andra delar av materialet.
I verkligheten är det självklart ofta svårt att inom skolans värld veta vad som är orsak och vad som är verkan.
Vidare diskuteras i ovanstående skrift förhållandet att det kan vara svårt att fråga eleverna om just det man önskar veta. Försök görs där-för ofta i sådana fall att få information om detta ”omätbara” genom andra variabler, som var och en implicit kan bidra till förståelse. Tan-ken är att ett antal manifesta variabler kan belysa en latent. Ett exem-pel är uppgifter om social bakgrund, vilken har stort prediktionsvärde för skolprestationer (t.ex. Fraser, 1987). Frågor om denna har
uteslu-Individ
Samhälle
tits i de nationella utvärderingarna i årskurs 5 bl.a. av integritetsskäl. Av samma skäl har frågor om vissa hemförhållanden utgått. Andra frågor, t.ex. om föräldrarnas engagemang i barnens skolarbete, som också i metastudier, som var aktuella då tidigare utvärderingar plane-rades, har visat sig ha förklaringsvärde för skolprestationer (Walberg, 1984; Scheerens, 1989), ingår emellertid i enkäten ”Eleverna i år 5”.
Till kategorin samhällsvariabler kan skoltillhörighet räknas. Elever fördelas företrädesvis till skolor i relation till de områden som de bor i. Sålunda kan man säga att skolorna rimligtvis avspeglar den sociala struktur inom vilka de finns. Resonemanget tas upp vidare i avsnitt 3.2.
Variabeln klass, i bemärkelsen skolklass, finns på en nivå mellan indi-vid och skola. Klasstillhörigheten kan utnyttjas i multivariata analyser för att renodla variansen på individnivå. I variabeln klass ingår natur-ligtvis en lärarfaktor, som kan analyseras utifrån variabler i den lärar-enkät som ingick i utvärderingsmaterialet.
Figur 3.2. Olika analysnivåer
I föreliggande rapport uppehåller vi oss främst vid en beskrivning av data på individnivå. Vissa antydningar ges om skillnader mellan sko-lor och klasser, för att visa på angelägenheten av att utföra flernivå-analyser.
Individnivå Enkätsvar och prov-data från 3372 elever i det nationel-la urvalet
244 elever i Skurup
Klassnivå
Medelvärden från 3372 elevers enkätsvar och provdata från 177 klasser i det nationella urvalet Svar från 174 lärar-enkäter
Medelvärden från 244 elevers och provdata från 17 klasser enkätsvar i Skurup. Svar från 16 lärarenkäter Skolnivå Medelvärden från 3372 elevers enkät-svar och provdata från 74 skolor i det nationella urvalet Medelvärden från 244 elevers enkät-svar och provdata från x skolor
Inför utvärderingen 2003 konstruerades några frågor som riktade sig endast till elever som hade modersmålsundervisning. Vidare komplet-terades frågor rörande elevernas fritidssysselsättningar med aktiviteter relaterade till datoranvändning.
Enkätmaterialet till eleverna i årskurs 5 består av fyra delar. Den för-sta ”Eleverna i år 5” innehåller frågor av ämnesövergripande karaktär. Enkäterna ”Svenska i skolan”, ”Frågor om matematik” och ”Frågor om engelska” behandlas i samband med redovisningen av respektive ämne.
I tabellerna, som har placerats i bilaga för att framställningen ska bli mera överskådlig, har i de flesta fall procent avrundats till hela tal. Procenten är, om inget annat anges, beräknade på antal elever som arbetat med respektive del i Skurup och i det nationella urvalet. Resul-taten rörande Skurup jämförs med den utvärdering av barnskolans elever som gjordes 1997 (Holmberg, 1997). I denna ingick 205 elever som började i barnskolan 1992.
3.1 Eleverna
Enkäten ”Eleverna i år 5” innehöll frågor om elevernas bakgrund, deras attityder till olika företeelser i skolan, inställning till ämnena svenska, matematik och engelska samt om fritidssysselsättningar. Variablerna används dels för att beskriva eleverna och deras attityder i olika avseenden, dels för att ge möjligheter att studera samband mel-lan dessa företeelser och provresultat. I denna rapport är det dock det första som gäller, nämligen att beskriva eleverna i årskurs 5.
Vissa frågor har förekommit i tidigare utvärderingar och där jämförel-ser är möjliga görs sådana. Andra är, som nämnts, nytillkomna. Ibland har frågornas formuleringar något modifierats och då anges detta. Redovisningen baseras på de 97 procent elever i det nationella urvalet som besvarat enkäten ”Eleverna i år 5”. Som en jämförelse kan
näm-nas att vid utvärderingen 1992 besvarade 96 procent av eleverna enkä-ten ”Eleverna i år 5”.
Att en elev emellertid besvarat enkäten betyder inte att samtliga frågor i den är besvarade, varför ett visst bortfall finns utöver de 3 procenten som 2003 överhuvudtaget inte har enkätsvar (tabell 2.1). Detta innebär att procentsumman inte alltid uppgår till 100 vid redovisningarna i tabellerna.
Vid samtliga utvärderingar har fler häften från pojkar än flickor sänts in. Detta behöver inte innebära att fler pojkar än flickor finns i det nationella urvalet. Förhållandena är likartade för de olika utvärde-ringsomgångarna och de jämförelser som görs mellan utvärderings-omgångarna baseras i ungefär likartad fördelning mellan pojkar och flickor (tabell 3.1). Intressant för Skurups del är elevernas födelseår med tanke på den flexibla skolstartsålder som tillämpas i där (tabell 3.2).
Större andel skurupselever är födda 1992 än i det nationella urvalet, d.v.s. eleverna i Skurup är yngre än i det nationella urvalet. Av de elever som ingick i utvärderingen i Skurup 1997 hade 32 procent bör-jat som sexåringar. Ungefär en femtedel av dessa elever valda att gå tio år i skolan. Vid utvärderingen 2003 var en femtedel av eleverna ett år yngre än kamraterna, d.v.s. 20 procent, vilket antyder att de började skolan som sexåringar. Förhållandet är något att hålla i minnet inför tolkningen av resultatet av utvärderingen.
Några frågor, relaterade till elevernas språkliga bakgrund, är nykon-struerade inför utvärderingen 2003 (tabell 3.3). De allra flesta eleverna (ca 90 procent) i Skurup och i det nationella urvalet har vistats i Sve-rige så länge att de förmodligen haft fem år i skolan här.
I tabell 3.4 redovisas data om vilket språk eleverna först lärde sig att tala och skriva. De flesta lärde sig såväl tala som läsa och skriva på svenska först. Endast de elever som angett svenska utan någon kom-bination med annat språk har tagits med i tabellen. Ett antal elever har
uppgett att de lärt sig tala, läsa och skriva samtidigt på två språk, var-av det ena är svenska. En närmare analys krävs för att redovisa fler-språkigheten. Något större andel av eleverna i Skurup lärde sig att tala, läsa och skriva på svenska än i det nationella urvalet. Av tabellen framgår också att för såväl det nationella urvalet som för skurupsele-verna gäller att ungefär samma andel lärde sig tala svenska först 2003 och 1997.
Elevernas läs- och TV-vanor har varit föremål för frågor i flera utvär-deringsomgångar. I tabell 3.5 och 3.6 redovisas den typ av litteratur eleverna väljer att läsa på sin fritid respektive den tid de ägnar åt läs-ning och TV-tittande. Inga signifikanta skillnader finns mellan de båda elevgrupperna när det gällde tiden för läsning och TV-tittande. Däremot väljer eleverna i Skurup i lägre grad att läsa dags- och vecko-tidningar än vad eleverna i det nationella urvalet gör.
I Skurup fanns 52 elever som uppgav att de hade annat modersmål än svenska. Deras läs- och TV-vanor redovisas i tabell 3.7. Resultat från det nationella urvalets motsvarande elevgrupp ges också. Skillnaderna mellan det nationella urvalet och skurupseleverna är inte signifikanta när det gäller läs- och TV-vanor för elever som inte har svenska som modersmål.
Som tidigare nämndes var vissa frågor konstruerade för att fånga upp elevernas datorvanor (tabell 3.8). Det visade sig att över en tredjedel av eleverna i det nationella urvalet varken surfade eller chattade efter skolan. Lika stor andel av dem uppgav att de använde mindre än en timme om dagen för dessa aktiviteter. Inga skillnader finns rörande skoldagar och dagar då eleverna är fria från skolan. I Skurup använder eleverna i årskurs 5 ännu mindre tid framför datorn. Skillnaderna mel-lan de båda elevgrupperna är signifikanta. Skälen härtill kan vi i detta sammanhang inte veta.
Frågor om fritidssysselsättningar förekom vid 2003 och vid utvärde-ringen 1992. Några av alternativen har tillkommit 2003 och dessa har markerats i tabell 3.9. Två uppgifter förvånar, nämligen att 35 procent
av eleverna i det nationella urvalet 2003 uppger att de helst vill vara ute i naturen medan endast ca 20 procent valde denna sysselsättning 1992. I Skurup vill nästan hälften av eleverna helst vara ute i naturen på sin fritid. Det kan kanske vara så att skurupseleverna har möjlighe-ter att vistas ute, nära djur och natur, i större utsträckning än eleverna totalt sett i det nationella urvalet, där olika typer av boende är senterade. Såväl storstad som land- och glesbygd ingår på ett repre-sentativt sett i det nationella urvalet. Ibland förekommer i den allmän-na debatten åsikten att barn idag rör sig ute och vistas ute mindre än tidigare. Om barnen gör som de helst vill tyder våra resultat på det omvända. Större andel av de tolvåriga barnen vill alltså hellre vara ute i naturen idag än för tio år sedan.
Vidare hade vi trott att samlandet förekom mer idag än för tio år se-dan. Olika typer av kortserier har förekommit frekvent i handeln under senare år. Möjligen var företeelsen av kortvarig karaktär och vågen av Pokemon- och Digimonkort är kanske redan förbipasserad. Det må också nämnas att frågan är omformulerad och 1992 gav vi exemplena mynt eller frimärken. Noteras kan också att fler elever uppger att de ”helst vill spela TV- eller datorspel” än ”helst läsa böcker”. Skillnaden är större för det nationella urvalet än för skurupseleverna. Någon fråga härom förekom inte vid tidigare utvärderingar.
En fråga där eleverna själva kunde komplettera med andra fritidssys-selsättningar än dem som listats ingick i enkäten. De anger ofta syssel-sättningar som involverar djur. Idrott av olika slag och fotboll är van-ligast. Att köra cross, traktor, ”fyra-hjuling” och moped förekommer också. Sedan sålunda en bild av elevernas bakgrund samt fritidsvanor getts visas hur eleverna svarat på frågor som rör hembakgrund.
3.2 Hembakgrund
”Svenska hem erbjuder goda förutsättningar …” konstateras i rappor-ten ”Barns läskomperappor-tens i Sverige och i världen” (Skolverket, 2003). Man talar t.o.m. om de svenska föräldrarna som en ”unik resurs”
in-ternationellt sett, när det gäller barns läsande. Att föräldrarnas yrke samverkar med barns läsprovsresultat lyfts fram. Att föräldrarnas so-cialgruppstillhörighet har ett visst prediktionsvärde för skolprestatio-ner har tidigare visats i såväl svenska som internationella metastudier (Fraser, 1987; Lindell, 1991, Holmberg, 1994). Emellertid har erfa-renheter från tidigare studier också visat på svårigheterna att i en så omfattande undersökning som NU-03 via elever i årskurs 5 samla in uppgifter om yrke eller socialgrupp som är både tillförlitliga och han-terliga (Löfqvist, 1988a, 1988b, 1988c, 1990). Om barnen får svara fritt blir kategoriseringen av dessa svar alltför resurskrävande för att rymmas inom de ramar som står till buds. Fasta svarsalternativ, som utgör den andra möjligheten, är emellertid svåra att formulera så att de blir begripliga för barn i årskurs 5. Att nyttja information från andra databaser har inte varit aktuellt inför utvärderingen 2003. Inte heller ingår någon enkät till föräldrarna i årskurs 5. Inga frågor som rör för-äldrarnas yrken har av ovanstående skäl konstruerats, utan andra nytt-jas, som avser att ge en uppfattning om föräldrarnas engagemang i sina barns skolgång. Dessa frågor har förekommit i tidigare utvärde-ringar, vilket antyddes inledningsvis, och jämförelser har gjorts för det nationella urvalet (Holmberg, Miliander & Pettersson, 2003). Denna typ av frågor motiveras bl.a. av tidigare forskningsresultat. I metastu-dier som var aktuella då frågorna konstruerades finner Walberg (1984) en effektstyrka för ”home interventions” på 0,50 och Scheerens (1989) talar om ”Moderate empirical bases” för att betrakta föräldra-engagemang som en bakgrundsfaktor för skolprestation.
Emellertid har föräldrarnas inställning till skolan i Skurup tidigare undersökts. Föräldrar till elever som slutat skolan efter nio eller tio år har intervjuats (Holmberg, 2001; 2002a). Vidare har föräldrar till barn som fått särskilt stöd berättat om skolan (Holmberg, 2004). Kort kan nämnas att föräldrarna välvilligt låtit sig intervjuas och visat stort in-tresse av att dela med sig av sina erfarenheter av barnens skolgång.
I enkäten ”Eleverna i år 5” har en fråga ändrats sedan tidigare utvärde-ringar, nämligen Kan du få hjälp hemma med skolarbetet när du behö-ver? Vid tidigare tillfällen var formuleringen Får du hjälp…? Skälet
till omformuleringen är att det faktum att eleverna faktiskt får hjälp hemma mer har att göra med huruvida eleverna behöver hjälp, medan ordet kan indikerar föräldrarnas förmåga att ge eleverna hjälp. De fyra frågorna har tidigare och kommer också i föreliggande studie att an-vändas som en indikation på hemmets såväl engagemang som möjlig-heter att stödja sina barn. Tabell 3.10 och 3.11 visar elevernas svar på frågorna.
Vi finner såväl likheter som skillnader över åren i elevernas svar. Mönsterna ser likartade ut för eleverna i Skurup och i det nationella urvalet. När det gäller den första frågan om föräldrarnas engagemang har ett utbyte av ord gjorts mellan 1992 och 2003; kvartssamtal har bytts ut mot utvecklingssamtal. Det visar sig att en större andel elever uppger att föräldrarna nästan alltid kommer till skolan för utvecklings- än för kvartssamtalen. Kanske uppfattas utvecklingssamtalen som viktigare än de tidigare kvartssamtalen. Möjligen har den målrelatera-de styrningen gjort att samtalen med föräldrar har fått ett konkretare innehåll som känts meningsfullt för föräldrarna att ta del av. De natio-nella proven kan naturligtvis ha betydelse därvidlag, i varje fall när det gäller samtalen i den femte årskursen.
Information om huruvida föräldrarna frågar barnen om skolarbetet kan inte jämföras över åren. För tio år sedan formulerades den ”Brukar dina föräldrar fråga dig hur det går för dig i skolan?”, och fler alterna-tiv än de som finns i tabell 3.11 förekom, nämligen ”När du ska ha prov” och ”När du har haft prov”. Vad som emellertid kan sägas är att många föräldrar i Skurup och i nationen i stort frågar sina barn varje dag om hur de har det i skolan.
3.3 Eleverna, skolan och undervisningen
Tre frågor rörande elevernas attityder till skolan och undervisningen har förekommit i tidigare utvärderingar, nämligen ”Hur trivs du i sko-lan?”, ”Hur tycker du själv att du kommer överens med dina
klasskamrater?” samt ”Får du den hjälp med arbetet i skolan som du behöver?” (tabellerna 3.12 och 3.13).
Vid utvärderingen 1995 fanns inte frågan om skoltrivsel med. Där-emot fanns en fråga om huruvida eleverna oroar sig för skolarbetet. Elevernas svarade i en tregradig skala, med stegen nästan aldrig, ibland och nästan alltid. Svarsfrekvenserna var 49, 46 respektive 4 procent för det nationella urvalet. För eleverna i Skurup var motsva-rande procent 46, 53 och 1.
Viss skillnad finns mellan elevgrupperna när det gäller kamratrelatio-nerna, som innebär att eleverna i det nationella urvalet skattar dessa som något bättre än vad eleverna i Skurup gör. Det kan dock konstate-ras att endast ett fåtal elever anser att kamratrelationerna är dåliga eller mycket dåliga. För dessa elever kan naturligtvis skolgången vara pro-blematisk.
Vid utvärderingen 1995 svarade eleverna i en tregradig skala, med stegen nästan aldrig, ibland och nästan alltid. Svarsfrekvenserna har placerats in under rubrikerna sällan, ibland respektive oftast i tabellen ovan.
Det förefaller som om eleverna i årskurs 5 trivs lika bra med såväl skolan som med kamraterna 2003 som eleverna gjorde vid tidigare utvärderingar (tabellerna 3.12 och 3.13). Fortfarande finns ett fåtal elever som inte kommer väl överens med sina kamrater och som anser att de sällan eller aldrig får den hjälp som de behöver i skolan. Men i stort är bilden av elevernas skoltrivsel likartad över en tioårsperiod.
Inför utvärderingen 2003 konstruerades ytterligare två frågor som har att göra med hur eleverna upplever skolan, nämligen huruvida kamra-terna respektive de vuxna i skolan lyssnar på eleverna när de vill be-rätta något. De redovisas i tabell 3.14. Det stora flertalet elever i båda elevgrupperna anser att de kan göra sin stämma hörd, såväl inför kam-rater som inför de vuxna i skolan. Härvidlag skiljer sig inte elevgrup-perna från varandra.
Några av de frågor som redovisas rörande undervisningen har inte tidigare använts vid de nationella utvärderingarna. Frågorna konstrue-rades ursprungligen för att användas i årskurs 9 och möjligheter kom-mer att finnas för jämförelser mellan årskurserna 5 och 9. En fråga rör elevernas deltagande i olika undervisningsprocesser (tabell 3.15). Det verkar som om skolarbetet i högre grad innehåller samtal om den so-ciala samvaron, d.v.s. att alla ska få göra sin stämma hörd och att ele-verna ska våga säga vad man tycker, än om det konkreta lärandet. Vidare har hälften av eleverna resonerat om att det finns olika sätt att ta reda på saker, vilket också antyder att man uppehållit sig vid att vi lär på olika sätt.
En skillnad finns mellan eleverna i Skurup och i det nationella urvalet, nämligen rörande hur mycket eleverna har varit med och resonerat om hur man planerar ett grupparbete. Eleverna i Skurup uppger att de i mindre utsträckning deltagit i sådana resonemang än övriga elever. Informationen ovan kan kompletteras av elevernas svar på frågan om hur man oftast arbetar i klassen (tabell 3.16).
Vid utvärderingen 1992 användes inte uttrycket ”Eget arbete”, utan ordet ”individuellt” ingick i frågan. En viss förändring i arbetssättet kan spåras, nämligen att eleverna 2003 oftare arbetar med samma sak. Grupparbete är inte så vanligt 2003 som för tio år sedan, oavsett om grupperna arbetar med samma eller olika saker. Eleverna har alltså
resonerat om olika sätt att ta reda på saker men arbetar ofta med samma sak. Vi kan självklart inte veta vad eleverna lägger i
formule-ringarna ”Olika sätt att ta reda på saker” respektive ”Alla arbetar med samma sak”. Det första antyder en koppling till arbetssätt och det andra till innehållet kring vilket arbetet bedrivs. Man kan arbeta på olika sätt med samma sak. I sammanhanget må nämnas att frågorna inte är konkreta nog för att svaren ska kunna tolkas med någon större ackuratess.
Ingen skillnad finns mellan de båda elevgrupperna rörande arbetssättet i svenska, vilket möjligen kan vara överraskande. I Skurup där elever-na arbetar efter en individuell studieplan i åldersheterogeelever-na grupper
skulle man kunna tänka sig att alternativet att alla arbetar med samma sak inte skulle förekomma lika ofta som i det nationella urvalet. Dock är naturligtvis uttrycket ”med samma sak” inte entydigt. Eleverna i Skurup kan ha avsett samma ämne.
Två frågor är direkt relaterade till de olika skolämnena, nämligen om hur eleverna uppfattar att de klarar dem och om den vikt de lägger vid dem (tabell 3.17). Redovisningen delas upp så att ämnena som samtli-ga elever tar del av görs för sig och svenska som andra språk samt modersmål för sig (tabell 3.19). Skälet är att olika elevgrupper besva-rat frågorna.
Sex ämnen förekom i såväl enkäten 1995 som 2003 när det gällde elevernas skattning av hur de klarade av dem. Medelvärden har beräk-nats, även om denna manipulation inte är helt statistiskt korrekt med tanke på den skala som nyttjats, och de ges i tabell 3.18. En tendens är tydlig för det nationella urvalet såväl som för eleverna i Skurup, näm-ligen att eleverna 2003 anser att de klarar av samtliga sex ämnen som ingick i utvärderingarna 1995 respektive 1997 å ena sidan och 2003 å andra bättre än vad eleverna ansåg 1995. Vi nöjer oss med att konsta-tera detta nu, och i kommande kapitel undersöker vi om eleverna har stöd för sina uppfattningar när det gäller svenska, matematik och eng-elska, d.v.s. om resultaten på proven i dessa ämnen är bättre nu än för ungefär 10 år sedan.
Vissa signifikanta skillnader finns mellan det nationella urvalet och eleverna i Skurup. De gäller elevernas skattningar av sin förmåga rörande svenska, matematik, so, idrott och hälsa samt hem- och kon-sumentkunskap. Skillnadernas riktning, d.v.s. att eleverna i det natio-nella urvalet har en tendens att anse att ämnena är viktigare än vad eleverna i Skurup anser, syns i redovisningen av medelvärden (tabell 3.18), som för överskådlighetens skulle ges.
I de båda utvärderingarna 1995 och 2003 anser eleverna i det nationel-la urvalet att de bäst knationel-larar av ämnet idrott (och hälsa) av de sex som kan jämföras över tid. Engelska är det ämne som de tycker att de
kla-rar sämst (bortsett från musik 1995). Med sina prestationer i ämnet svenska är eleverna relativt sett nöjda. Överhuvudtaget må nämnas att den skala som nyttjades hade fyra steg, mycket bra, ganska bra, gans-ka dåligt och mycket dåligt, och inget medelvärde understiger 3,0, d.v.s. ganska bra. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att ele-verna i stort såväl 1995 som 2003 tycker att de klarar av ämnena åt-minstone ganska bra.
Eleverna i Skurup följer i stort det mönster som kommer fram ur det nationella urvalet. Dock är de något mindre nöjda med hur de klara av svenska, matematik, so, idrott och hem- och konsumentkunskap, vil-ket tidigare nämndes. Skillnaderna mellan grupperna är små och grupptillhörigheten förklarar inte ens en procent av variationen i skattningarna.
För elever med annat modersmål än svenska konstruerades inför ut-värderingen 2003 två frågor, nämligen hur eleverna tycker att de kla-rar av svenska som andra språk och modersmål. Elevernas svar redo-visas i tabell 3.19. Bortfallet är stort när det gäller dessa frågor. Endast 13 elever i Skurup har besvarat dem. Av dem anser hälften att de kla-rar av svenska som andra språk mycket eller ganska bra och de elever som besvarat frågan om modersmål anser att de klarar detta ämne mycket eller ganska bra.
Bilden av elever i årskurs 5 som mycket eller ganska nöjda med sina prestationer har alltså bestått och t.o.m. i vissa fall förstärkts över åren. Detta gäller eleverna i det nationella urvalet såväl som i Skurup.
Frågan om hur viktiga ämnena är ställdes också till eleverna 1995 och 2003 (tabell 3.20). Som tidigare har medelvärden beräknats för de ämnen som förekom såväl 1995 som 2003 (tabell 3.21). Samtliga äm-nen är viktigare 2003 än 1995 enligt eleverna. Intressant är att ämnet idrott och hälsa anses vara viktigare än t.ex. ämnet svenska. Förklar-ingar måste förmodligen sökas också i förändrFörklar-ingar utanför skolan. Av de tre kärnämnena är vid båda utvärderingstillfällena matematik vikti-gast, därnäst engelska och sedan svenska. Igen påminns om att ett
värde som ligger nära 4 innebär att eleverna tycker att ämnet är myck-et viktigt. Samma förändringar rörande ämnesbenämningarna som fanns vid elevernas skattningar av hur de klarar av olika ämnen gäller också avseende skattningen av deras betydelse.
Skillnader finns mellan det nationella urvalet och eleverna i Skurup i skattningarna av ämnenas betydelse när det gäller svenska, so, idrott, musik samt hem- och konsumentkunskap. Skillnaderna är, trots att de är signifikanta av ytterst liten betydelse. Grupptillhörigheten förklarar inte i något fall ens en procent av variationen i skattningarna. Det kan alltså konstateras att eleverna i Skurup har skattat betydelsen av äm-nena på likartat sätt som eleverna i det nationella urvalet.
I tabell 3.22 redovisas hur elever, som haft undervisningen i svenska som andra språk och i modersmål annat än svenska, skattar vikten av dessa ämnen. Det är problematiskt att jämföra skattningarna rörande modersmålet och svenska som andra språk med dem som gäller för övriga ämnen eftersom olika elevgrupper gjort dem.
Viss skillnad finns mellan eleverna i det nationella urvalet och i Sku-rup rörande skattningarna av modersmålets betydelse. Eleverna i det nationella urvalet anser att det är viktigare. Skillnaden förklarar dock endast tre procent av variationen i skattningarna. Även beträffande skattningarna av ämnenas betydelse kan alltså sägas att eleverna i Skurup inte skiljer sig nämnvärt från det nationella urvalet elever på något anmärkningsvärt sätt.
Vid utvärderingarna 1989 och 1992 frågade vi inte eleverna om olika ämnens betydelse, men en övergripande fråga om skolarbetets bety-delse ingick 1992. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att ele-verna i årskurs 5 tycker att de flesta skolämnena är mycket eller gans-ka viktiga. Detta stämmer väl överens med den uppfattning eleverna hade 1992 om skolarbetet överhuvudtaget.
Variabler från den allmänna delen av enkäten ”Eleverna i år 5” har nu redovisats och en sammanfattning följer i avsnitt 3.5. I de tre följande
kapitlen beskrivs ämnena svenska, matematik och engelska. Där tas också frågor från de ämnesrelaterade delarna i elevenkäten upp.
3.4 Sammanfattning av elevenkät
Större andel skurupselever är födda 1992 än i det nationella urvalet, d.v.s. elever i Skurup är yngre än i det nationella urvalet. Av de ele-verna som ingick i utvärderingen i Skurup 1997 hade 32 procent bör-jat som sexåringar. Bland de aktuella eleverna i Skurup hade 20 pro-cent börjat som sexåringar och inte gått ett extra år. Motsvarande an-del i det nationella urvalet var tre procent.
Större andel av eleverna i Skurup lärde sig att tala, läsa och skriva på svenska än i det nationella urvalet. För såväl det nationella urvalet som för skurupseleverna gäller att större andel lärde sig tala svenska först 2003 än vid tidigare utvärderingar.
Skillnaden mellan det nationella urvalet och skurupseleverna är signi-fikant när det gäller läsning av dags- och veckotidningar, innebärande att eleverna i Skurup i mindre utsträckning läser dags- och veckotid-ningar.
Inga signifikanta skillnader finns mellan de båda elevgrupperna avse-ende den tid eleverna ägnar åt läsning och TV-tittande
I Skurup använder eleverna i årskurs 5 ännu mindre tid framför datorn än eleverna i det nationella urvalet. Skillnaderna mellan de båda elev-grupperna är signifikanta.
I Skurup vill nästan hälften av eleverna helst vara ute i naturen på sin fritid. Det kan kanske vara så att landsbygden ger skurupseleverna större möjligheter att vistas ute, nära djur och natur, än vad eleverna i det nationella urvalet har, där olika typer av boende är representerade. Noteras kan också att fler elever uppger att de ”helst vill spela TV- eller datorspel” än ”helst läsa böcker”. Skillnaden är större för det
nationella urvalet än för skurupseleverna. Någon fråga härom förekom inte vid tidigare utvärderingar.
När det gäller den första frågan om föräldrarnas engagemang har ett utbyte av ord gjorts mellan 1992 och 2003; kvartssamtal har bytts ut mot utvecklingssamtal. Det visar sig att en större andel elever uppger att föräldrarna nästan alltid kommer till skolan för utvecklings- än för kvartssamtalen. Kanske uppfattas utvecklingssamtalen som viktigare än de tidigare kvartssamtalen. Möjligen har den målrelaterade styr-ningen gjort att samtalen med föräldrar har fått ett konkretare innehåll som känts meningsfullt för föräldrarna att ta del av.
Föräldrarnas intresse för sina barns skolgång är fortsatt stort av ele-vernas svar på enkätfrågorna att döma. Många föräldrar frågar sina barn varje dag om hur de har det i skolan.
Viss skillnad finns mellan elevgrupperna när det gäller kamratrelatio-nerna, som innebär att eleverna i det nationella urvalet skattar dessa som något bättre än eleverna i Skurup gör. Det kan dock konstateras att endast ett fåtal elever anser att kamratrelationerna är dåliga eller mycket dåliga.
Det förefaller alltså som om eleverna i årskurs 5 trivs lika bra med såväl skolan som med kamraterna 2003 som eleverna gjorde vid tidi-gare utvärderingar. I stort är bilden av elevernas skoltrivsel likartad över en tioårsperiod.
Det stora flertalet elever i båda elevgrupperna anser att de kan göra sin stämma hörd, såväl inför kamrater som inför de vuxna i skolan. Här-vidlag skiljer sig inte elevgrupperna från varandra.
En skillnad finns mellan eleverna i Skurup och i det nationella urvalet, nämligen rörande hur mycket eleverna har varit med och resonerat om hur man planerar ett grupparbete. Eleverna i Skurup uppger att de i mindre utsträckning deltagit i sådana resonemang än övriga elever.
En viss förändring över tid i arbetssättet kan spåras, nämligen att ele-verna 2003 oftare arbetar med samma sak. Grupparbete är inte så van-ligt 2003 som för tio år sedan, oavsett om grupperna arbetar med samma eller olika saker. Eleverna har alltså resonerat om olika sätt att ta reda på saker men arbetar ofta med samma sak. Vi kan självklart inte veta vad eleverna lägger i formuleringarna ”Olika sätt att ta reda på saker” respektive ”Alla arbetar med samma sak”. Det första antyder en koppling till arbetssätt och det andra till innehållet kring vilket arbetet bedrivs. Man kan arbeta på olika sätt med samma sak. I sam-manhanget må nämnas att frågorna inte är konkreta nog för att svaren ska kunna tolkas med någon större ackuratess.
Ingen skillnad finns mellan de båda elevgrupperna rörande arbetssättet i svenska, vilket möjligen kan vara överraskande. I Skurup där elever-na arbetar efter en individuell studieplan i åldersheterogeelever-na grupper skulle man kunna tänka sig att alternativet att alla arbetar med samma sak inte skulle förekomma lika ofta som i det nationella urvalet. Dock är naturligtvis uttrycket ”med samma sak” inte entydigt. Eleverna i Skurup kan ha avsett samma ämne.
Sex ämnen förekom alltså i såväl enkäten 1995 som 2003 när det gäll-de elevernas skattning av hur gäll-de klaragäll-de av gäll-dem. Megäll-delvärgäll-den har beräknats, även om denna manipulation inte är helt statistiskt korrekt med tanke på den skala som nyttjats. En tendens är tydlig för det na-tionella urvalet såväl som för eleverna i Skurup, nämligen att eleverna 2003 anser att de klarar av samtliga sex ämnen som ingick i utvärde-ringarna 1995 respektive 1997 å ena sidan och 2003 å andra bättre än vad eleverna ansåg 1995.
I de båda utvärderingarna 1995 och 2003 anser eleverna i det nationel-la urvalet att de bäst knationel-larar av ämnet idrott (och hälsa) av de sex som kan jämföras över tid. Engelska är det ämne som de tycker att de kla-rar sämst (bortsett från musik 1995). Eleverna i Skurup följer i stort det mönster som kommer fram ur det nationella urvalet. Dock är de något mindre nöjda med hur de klara av svenska, matematik, so, idrott och hem- och konsumentkunskap, vilket tidigare nämndes.
Skillna-derna mellan grupperna är dock små och grupptillhörigheten förklarar inte ens en procent av variationen i skattningarna.
Bilden av elever i årskurs 5 som är mycket eller ganska nöjda med sina prestationer har alltså bestått och t.o.m. i vissa fall förstärkts över åren. Detta gäller eleverna i det nationella urvalet såväl som i Skurup. Även beträffande skattningarna av ämnenas betydelse kan alltså sägas att eleverna i Skurup inte skiljer sig från det nationella urvalet elever på något anmärkningsvärt sätt.
4 Svenska
Som nämndes inledningsvis gjordes analyser inför utvärderingen 2003, som för ämnet svenska syftade till att undersöka huruvida de tidigare konstruerade enkäterna och läsproven skulle kunna återutnytt-jas. Läro- och kursplaner studerades och diskussioner fördes i en refe-rensgrupp. Tidigare använda enkäter och prov skärskådades och slut-satsen drogs att flera av såväl enkätfrågorna som proven var möjliga att åter använda. Analysen av läroplaner och kursplaner i svenska samt av enkäter och läsprov finns redovisade i rapporten ”Tio år sena-re” (Holmberg, 2002b). Konstruktionen av de olika proven har tidiga-re beskrivits (Holmberg, 1989a, 1989b, 1992a). Urvalet av texter styr-des som vid tidigare utvärderingar av en strävan att pröva hela förmå-geskalan, utan att svaga läsare skulle fara illa och med en möjlighet för duktiga läsare att visa sin läsfärdighet.
Enkäten Svenska i skolan konstruerades ursprungligen inför utvärde-ringen 1989 och baserades i Lgr 80. Elevernas svar redovisas i avsnitt 4.1.
Ett läsprov som förekom vid utvärderingen 1992, nämligen Första skoldagen, ansågs av olika skäl, bl.a. dess vokabulär, inte hålla måttet och har därför inte använts 2003. Detsamma gällde provet Klassresor, som förekom 1989 och var en informativ text. I stället valde vi att använda texterna Våra arbeten. Ett skäl var att dessa förekom också i åk 9 1995 och därför möjliggjorde jämförelser över årskurserna. Ett annat var att skrivuppgifter fanns, kopplade till de texter som ingår i Våra arbeten.
Slutligen kom utvärderingsmaterialet att innehålla fyra läsprov, näm-ligen Skolbilder, Skolklassen, Klotter och Våra arbeten. De beskrivs kortfattat nedan i samband med att resultaten redovisas.
Lärarna som deltog i utvärderingen 2003 ombads ge synpunkter på de olika proven. Sammanfattningar av deras omdömen görs i samband med redovisningen av respektive prov.
För varje läsprov har en summavariabel beräknats, baserad på antal rätt besvarade uppgifter. Detta tillvägagångssätt är naturligtvis inte helt korrekt i strikt matematisk bemärkelse, eftersom uppgifterna har olika svårighetsgrad. Dock är det brukligt vid studier av läsfärdigheten och användes vid tidigare utvärderingar, vilket motiverar att summa-variabler beräknas också 2003 för att jämförelser ska kunna göras.
Vid redovisningen ges medelvärden och standardavvikelser för sum-mavariablerna. Dessutom ges gränser för de femte, tjugofemte, femti-onde samt sjuttiofemte percentilerna. I resonemangen kring resultaten hänvisas också till rapportering av tidigare utvärderingar och analyser. De tidigare antydda skrivuppgifterna finns med i utvärderingsmateria-let för 2003. De är, som nämnts, båda relaterade till texten Våra arbe-ten. De beskrivs i samband med redovisning av läsprovet. I en särskild studie som är under utgivning, ”Elever i årskurs 5 skriver” redovisas en av skrivuppgifterna (Hartsmar, 2005).
Även gruppuppgifter förekommer i materialet avseende svenskämnet. I anslutning till texten Skolklassen ombads barnen att samtala i grupp om etiska problem relaterade till texten. En annan gruppuppgift knyter an till texten Klotter, nämligen Skolan i ord och bild. Eleverna arbetar i grupper och beskriver sin skola. Analysen av denna uppgift redovi-sas i ”Elever i årskurs 5 berättar om sin skola i ord och bild” (Paggetti, 2005).
4.1 Svenska
i
skolan
I enkäten Svenska i skolan skattade eleverna aktiviteter som kan före-komma under svensklektionerna i en fyrgradig skala med stegen mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt och inte alls viktigt. Enkäten förekom också i utvärderingarna 1989 och 1992. Inför
utvär-deringen 2003 tillfogades några frågor som var relaterade till datoran-vändning. I tabell 4.1 ges resultaten.
Vissa signifikanta skillnader finns mellan eleverna i Skurup och i det nationella urvalet, men de är små och förklarar endast mycket ringa del av variationen i skattningarna, i dessa fall mindre än 1 procent. Det resonemang som förs nedan rörande det nationella urvalet torde alltså kunna gälla också eleverna i Skurup.
Det förefaller som om eleverna i det nationella urvalet har rangordnat aktiviteternas betydelse sinsemellan på likartat sätt under årens lopp (tabell 4.2). Däremot visar medelvärdena av skattningarna att en större andel elever 2003 anser nästan samtliga aktiviteter vara viktigare än vad eleverna ansåg vid tidigare utvärderingar. Nivån av aktiviteternas betydelse har alltså höjts, medan strukturen förblivit densamma. Vi såg tidigare att eleverna också föreföll skatta betydelsen av olika äm-nen som större 2003 än tidigare (kapitel 3). Om förhållandet kan man naturligtvis spekulera. Om man utgår från att det som eleverna anser vara viktigt också är det som man arbetar med i skolan, förefaller inga förändringar ha skett under en tioårsperiod. Däremot har betydelsen av aktiviteterna ökat, vilket kanske beror på att eleverna redan under årskurs 5 numera genomför nationella prov. Svenskämnets vikt har möjligen accentuerats genom dessa prov. Vi talar ibland om risken för att en treämnesskola ska utvecklas, om alltför stor tyngd läggs vid ämnena svenska, matematik och engelska. Härvidlag har ju också utvärderingen 2003 i årskurs 5 bidragit, genom att just dessa ämnen fokuserats. En fråga att ställa är om den, enligt eleverna, ökade bety-delsen av aktiviteter inom svenskämnet kan ge spår också i elevernas läsresultat.
Då de båda aktiviteterna som har att göra med datoranvändning räknas med i elevernas rangordning av aktiviteter hamnar chatta på internet på sista plats av samtliga. Söka på internet får rangordning 18 av de 29 aktiviteterna. Att söka information är alltså viktigare än att chatta för eleverna. Resultatet stämmer väl överens med skattningarna av övriga
aktiviteter; lärandet i skolan är viktigare för eleverna än att de kom-municerar med andra eller varandra.
4.2 Läsning
I detta avsnitt ges resultaten på läsprov för elever i de nationella urva-len 1989, 1992, 1995 samt 2003. Fyra texter är, som nämnts, aktuella för år 2003, nämligen Skolbilder, Skolklassen, Klotter och Våra arbe-ten. Det framgår vilka texter som förekommit vid de olika utvärde-ringarna, i tabellerna benämnda omgångar.
För Skurups del gäller att provet Våra arbeten användes 1997. De jämförelser mellan Skurupseleverna och det nationella urvalet som görs rör samtliga texter 2003 och Våra arbeten dessutom över tid.
4.2.1 Skolbilder
Det mycket enkla provet Skolbilder bestod av 44 meningar till vilka illustrationer gjorts. Eleverna skulle välja den av fyra bilder som bäst fångade innehållet i meningarna. Skälet till att vi 1992 konstruerade ett sådant prov, var att eleverna skulle kunna genomföra det utan nå-gon som helst hjälp. Vid den första utvärderingen 1989 hade vi i in-struktionerna till lärarna sagt, att de elever som normalt sett får hjälp med skolarbetet skulle kunna få sådan också vid genomförandet av utvärderingen. Lärarna antecknade vilka elever som erhöll hjälp. För-faringssättet innebar emellertid, att någon säker uppgift om de lässva-ga elevernas färdighet fick vi inte, då flera av dem just fått hjälp. Vid de följande utvärderingarna använde vi samma princip som tidigare för samtliga prov utom Skolbilder, som eleverna alltså genomförde på alldeles egen hand. Det visade sig för övrigt vid utvärderingen 1992 att endast ett mycket ringa antal elever, det rörde sig om promille av det nationella urvalet, inte kunde läsa alls i åk 5, något som vi kunde fastställa genom att studera resultaten av provet Skolbilder (Holm-berg, 1992d).
