• No results found

Det bor också kvinnor i det europeiska huset

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Det bor också kvinnor i det europeiska huset"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BENTE ROSENBECK

Det bor också kvinnor

i det europeiska huset

Aktenskapsmönstret i Europa förändrades under 1800-talet.

Fler och fler väntade med att gifta sig tills de hade nått en viss levnadsstandard.

Äktenskapet betraktades som kvinnans enda uppgift och hon blev en nyckelperson som

mor och h usmor. Men även om kvinnor inte var politiskt aktiva i

samma grad som män blev kön en central faktor i

utformningen av politiska lösningar.

Då j a g f ö r m å n g a år s e d a n s t u d e r a d e i USA f a n n s d e t m ö j l i g h e t att gå e n k u r s i E u r o p a s historia. D e n var i n g e n t i n g f ö r mig. J a g a n s å g att d e t var a m e r i k a n s k o k u n n i g h e t att t r o att d e t gick att skildra så olika l ä n d e r u n d e r d e n g e m e n s a m m a b e t e c k n i n g e n E u r o p a . J a g var tydligen u p p f o s t r a d m e d n a t i o n a l s t a t e r n a s his-toriesyn.

A l l t e f t e r s o m t i d e n g å t t - o c h i takt m e d ö k a d e u r o p e i s k i n t e g r a t i o n - h a r E u r o p a h i s t o r i a m e r o c h m e r blivit ett s u p p l e m e n t till natio-n a l h i s t o r i e natio-n . I d a g vill j a g ä natio-n d å h ä v d a att d e t är möjligt att tala o m n å g o t g e m e n s a m t e u r o p e -iskt. D e n h ä r artikeln bygger p å b o k e n Den

möderne tid, f e m t e b a n d e t i Det europeiske Hus,

s o m jag skrev t i l l s a m m a n s m e d Karin L u t z e n o c h s o m b e h a n d l a r p e r i o d e n 1870-1945.1 Vi

h a d e d ä r g o d a m ö j l i g h e t e r att g ö r a d e t s o m vi o f t a beskyller a n d r a h i s t o r i k e r f ö r att i n t e g ö r a , n ä m l i g e n i n t e g r e r a k ö n e t i d e n a l l m ä n n a his-t o r i e n . D e his-t var i n his-t e helhis-t lähis-this-t, m e n visade sig ä n d å vara lättare i d e socialhistoriska o c h kul-turhistoriska avsnitten ä n i b e s k r i v n i n g e n av d e n politiska u t v e c k l i n g e n . J u s t f ö r att vi lade t o n v i k t e n p å v e t e n s k a p e n s betydelse, d e n a n d r a i n d u s t r i e l l a r e v o l u t i o n e n o c h befolk-n i befolk-n g s u t v e c k l i befolk-n g e befolk-n , k o m d e t m e d befolk-n å g o t o m k ö n . M e n idealiskt blev d e t inte. Även o m d e t f i n n s mycket m a t e r i a l o m k v i n n o r s liv o c h his-toria ä r b i l d e n trots allt i n t e k o m p l e t t . Det finns f o r t f a r a n d e m å n g a l u c k o r , s o m g ö r d e t svårt att i n t e g r e r a k v i n n o r n a s historia. M e n d e t t a är b a r a e n a d e l e n av f ö r k l a r i n g e n , d e n a n d r a ä r att d e t n o g krävs m e r o m f a t t a n d e b e a r b e t n i n g a r f ö r att i n t e g r e r a k ö n e t ( R o s e n b e c k 1992:136 ff, R o s e n b e c k 1994) J a g ska i d e n h ä r artikeln s a m m a n f a t t a n å g r a karakteristiska d r a g i k v i n n o r s situation i d e n västliga v ä r l d e n , s o m vi f a n n u n d e r a r b e t e t m e d e u r o p e i s k historia f r å n 1870 till 1945.2

Kvinnan som mor

en nyckelfigur

M e d u p p l y s n i n g s t i d e n , f r a n s k a r e v o l u t i o n e n o c h A m e r i k a s krav p å o a v h ä n g i g h e t p å 1700-talet k o m b å d e politiska o c h ideologiska frå-g o r u p p p å d a frå-g o r d n i n frå-g e n . K v i n n o f r å frå-g a n res-tes o c h d e t ställdes e n l å n g r a d kvinnokrav, m e n v a r k e n d e politiska s t r ö m n i n g a r n a eller f r a n s k a r e v o l u t i o n e n m e d f ö r d e ö k a d jäm-ställdhet. K v i n n o r n a var ä n n u i m i t t e n av 1800-talet o m y n d i g a o c h u t a n rösträtt. Ar 1848 var a n n a r s ä n n u ett r e v o l u t i o n s å r i d e n västliga v ä r l d e n , d ä r d e t u n d e r m o t t o t f r i h e t , j ä m l i k h e t o c h b r o d e r s k a p i n f ö r d e s a l l m ä n rösträtt f ö r m ä n . K v i n n o r n a blev ä n e n g å n g s n u v a d e . M e n o m k r i n g 1870 var k v i n n o r n a b e r e d d a att stäl-la j ä m s t ä l l d h e t s k r a v , s o m u n d e r d e f ö l j a n d e å r t i o n d e n a också blev t i l l g o d o s e d d a . Att d e t lyckades d e n h ä r g å n g e n h ä n g e r s a m m a n m e d d e s a m h ä l l s f ö r ä n d r i n g a r s o m i n d u s t r i a l i s e r i n g o c h u r b a n i s e r i n g h a d e m e d f ö r t (Blom 1992). U t ö v e r d e n e k o n o m i s k a r e v o l u t i o n s o m b ö r j a d e i E n g l a n d i slutet av 1700-talet fick också d e n d e m o g r a f i s k a r e v o l u t i o n e n betydel-se f ö r E u r o p a s k v i n n o r . B e f o l k n i n g e n blev e n c e n t r a l f a k t o r i det m o d e r n a s a m h ä l l e t - s o m

(2)

a r b e t s k r a f t o c h s o m soldater. Kvaliteten p å b e f o l k n i n g e n skulle f ö r b ä t t r a s o c h d e t t a blev ett sätt att r e g l e r a k a p i t a l i s m e n , a n t i n g e n s o m b e f o l k n i n g s p o l i t i k eller s e n a r e s o m socialpoli-tik. K v i n n a n s o m m o r o c h h u s m o r blev e n n y c k e l p e r s o n i o m s o r g e n o m b e f o l k n i n g e n . M a n t ä n k t e vidareutveckla ett g a m m a l t u p p lysningsprojekt, s o m k a n f ö r a s tillbaka till f r a n ska r e v o l u t i o n e n , n ä m l i g e n d e t aktiva m o d e r -skapet. I A m e r i k a o c h d e l a r av E u r o p a var det t a n k e n p å " r e p u b l i k a n s k a m ö d r a r " som väck-te e n t u s i a s m o c h u p p s l u t n i n g h o s framsväck-tegs- framstegs-vänliga radikala r e p u b l i k a n e r , i n t e t a n k e n på k v i n n o r s politiska r ä t t i g h e t e r eller d e l t a g a n d e i o f f e n t l i g h e t e n . M e n f ö r att få g o d a samhälls-m e d b o r g a r e var d e t viktigt att samhälls-m ö d r a r n a var upplysta o c h fria (Vogt 1991:89).

K v i n n a n som m o r o c h h u s m o r blev e n nyck-elfigur i r e f o r m e r a n d e t av i n d u s t r i s a m h ä l l e t . "Den s o m styr v a g g a n styr v ä r l d e n " är ett o r d -språk, s o m d o c k uttrycker e n s a n n i n g m e d m o d i f i k a t i o n . S t y r a n d e t höll sig till privatlivet, m e d a n politiken blev ett o f f e n t l i g t å t a g a n d e o c h f ö r b e h å l l e t m ä n n e n . M e n även o m kvin-n o r kvin-n a ikvin-nte i s a m m a g r a d som m ä kvin-n kvin-n e kvin-n var aktö-r e aktö-r i u t f o aktö-r m n i n g e n av politiken, blev k ö n e n c e n t r a l f a k t o r i u p p r ä t t a n d e t av e n l å n g r a d m o d e r n a i n s t i t u t i o n e r , i f o r m u l e r i n g e n av n a t i o n a l s t a t e r n a s i d e o l o g i o c h u t f o r m n i n g e n av politiska l ö s n i n g a r . G e n o m att analysera k v i n n o r n a s situation b å d e s o m e r f a r e n h e t e r o c h r e p r e s e n t a t i o n går d e t att visa att d e t även m e d avsaknad av k o n k r e t a k v i n n o r i olika insti-t u insti-t i o n e r s insti-t ä n d i g insti-t i n g å r b i l d e r av k v i n n o r o c h k ö n ( R o s e n b e c k 1992, R o s e n b e c k 1 9 9 4 ) .3

D ä r f ö r ä r d e t möjligt att låta ett av f u n d a m e n -t e n i d e -t m o d e r n a e u r o p e i s k a h u s e -t vara kvin-n a kvin-n o c h k ö kvin-n e t . På m o t s v a r a kvin-n d e sätt h a r d e kvin-n australiensiska f e m i n i s t e n Rosi Braidotti i sin b o k Patterns of Dissonance f r a m h ä v t " d e t femi-n i femi-n a som d e t eviga a femi-n d r a i d e femi-n teoretiska dis-k u s s i o n e n o m m o d e r n i t e t e n s c e n t r a l a f r å g a " (Braidotti 1991:45).

Hög giftasålder

gav lägre födelsetal

O m k r i n g år 1800 b ö r j a d e d e t bli tydligt att E u r o p a skilde sig f r å n a n d r a k u l t u r e r i befolk-ningsmässigt h ä n s e e n d e .4 R e d a n Thomas

Malthus ä g n a d e 1798 första d e l e n av sin Essay om befolkningsförhållanden åt " k o n t r o l l e n av

b e f o l k n i n g s ö k n i n g e n i d e m i n d r e civiliserade d e l a r n a av v ä r l d e n o c h i g å n g n a t i d e r " m e d a n a n d r a d e l e n beskrev "det m o d e r n a E u r o p a s olika stater". Att f ö r h å l l a n d e n a i n t e var d e s a m -m a b e r o r på e n -m e r b e h ä r s k a d e u r o p e i s k befolkningstillväxt ä n vad s o m s e n a r e blev fal-let i u t v e c k l i n g s l ä n d e r n a . D e n g j o r d e d e t lät-t a r e alät-tlät-t f å j o r d e n s avkaslät-tning alät-tlät-t r ä c k a lät-till, sam-tidigt s o m lägre födelsetal o f t a h a d e positiv i n v e r k a n p å d ö d l i g h e t e n . R e d a n o m k r i n g

1800 skilde sig äktenskaps, födelse o c h d ö d -l i g h e t s m ö n s t r e n -liksom -l e v n a d s s t a n d a r d e n f r å n f ö r h å l l a n d e n a i resten av v ä r l d e n , o c h d ä r f ö r k u n d e E u r o p a i n t e e n s vid d e n tid-p u n k t e n r u b r i c e r a s u t e s l u t a n d e s o m utveck-lings- o c h b o n d e l a n d . O r s a k e n till d e n n a utveckling f i n n s i d e t v ä s t e u r o p e i s k a ä k t e n s k a p s m ö n s t r e t , vars kän-n e t e c k e kän-n är dels h ö g giftasålder dels förhäl-l a n d e t att e n stor deförhäl-l av b e f o förhäl-l k n i n g e n a förhäl-l d r i g g i f t e r sig. D e n m e s t effektiva f o r m e n av b a r n b e g r ä n s n i n g i d e t f ö r i n d u s t r i e l l a b o n d e s a m -hället var d e n h ö g a g i f t a s å l d e r n , g e n o m att k v i n n o r n a u n d e r e n väsentlig del av sin fertila p e r i o d i n t e b i d r o g till att ö k a födelsetalet. Det b e t y d d e s a n n o l i k t att d e n sexuella aktiviteten hölls tillbaka - i varje fall blev d e t i n g a b a r n av d e n . Aven o m f ö d e l s e t a l e t var h ö g t j ä m f ö r t m e d idag var d e t ä n d å i n t e stort, m e s t tack vare d e n o m e d v e t n a f o r m e n av b a r n b e g r ä n s n i n g i d e t e u r o p e i s k a ä k t e n s k a p s m ö n s t r e t . N ä r d e t t a u p p s t o d vet m a n inte, m e n d e t k a n m e d n å g o r -l u n d a s ä k e r h e t f ö r a s ti-l-lbaka ti-l-l 1700-ta-let o c h f a n n s kvar ä n d a till vårt å r h u n d r a d e . Det v ä s t e u r o p e i s k a ä k t e n s k a p s m ö n s t r e t ä r g a n s k a u n i k t i v ä r l d e n o c h f ö r e k o m m e r inte h o s icke-europeiska folkslag. M ö n s t r e t h a d e sin u t b r e d n i n g över n ä s t a n h e l a E u r o p a , i d e n d e l s o m låg väster o m en linje m e l l a n S:t P e t e r s b u r g o c h Trieste. D e n östliga o c h sydöst-liga d e l e n föll u t a n f ö r , h ä r gifte m a n sig tidigt o c h n ä s t a n i n g e n f ö r b l e v ogift. U n g e r n , G r e k l a n d , d e s ö d r a d e l a r n a av Italien o c h S p a n i e n låg p å g r ä n s e n m e l l a n d e t västeuro-peiska o c h d e t ö s t e u r o p e i s k a m ö n s t r e t , s o m var d e t f ö r h ä r s k a n d e i B o s n i e n , B u l g a r i e n , R u m ä n i e n , Ryssland o c h S e r b i e n . S k i l l n a d e n m e l l a n d e t västliga o c h östliga m ö n s t r e t var

(3)

särskilt tydlig f ö r k v i n n o r n a . O m k r i n g 1900 var m i n d r e ä n f e m p r o c e n t av k v i n n o r n a e n s a m -m a vid 50 års å l d e r i Ö s t e u r o p a , -m e d a n d e t i väst r ö r d e sig o m tio till f e m t o n p r o c e n t . H ä r var d e t a c c e p e r a t att i n t e vara gift, ett

alterna-tiv s o m k n a p p t e x i s t e r a d e i öst.

Ett e u r o p e i s k t ä k t e n s k a p f ö r u t s a t t e d e f m i -tionsmässigt e n e k o n o m i s k bas f ö r m a k a r n a s o c h b a r n e n s liv. D e t t a b e g r ä n s a d e antalet ä k t e n s k a p m e n b i d r o g också till att f r ä m j a u n g -d o m a r n a s lust att s k r a p a i h o p m e r tillgångar ä n vad s o m s o m var a b s o l u t n ö d v ä n d i g t f ö r att överleva. M a n h a d e åtskilliga å r s o m v u x e n i n n a n m a n gifte sig, e n p e r i o d i p r o d u k t i v å l d e r m e n u t a n ansvar f ö r b a r n , d å d e t var möj-ligt att s p a r a p e n g a r . D e t t a s p a r a n d e i b r e d a b e f o l k n i n g s l a g e r h a r ställt krav p å n å g o t m e r ä n m a t e n f ö r d a g e n . D ä r m e d h a r del b i d r a g i t till s t ö r r e e f t e r f r å g a n p å v a r o r ä n i e n b e f o l k n i n g m e d b a r a ett fåtal rika f a m i l j e r o c h m a j o r i t e t e n p å existensmini-m u existensmini-m . S å d a n t s k a p a r i n g e n stor e f t e r f r å g a n , ä n m i n d r e m a s s p r o d u k t i o n . D e t h a n d l a r o m ett speciellt e u r o p e i s k t f e n o m e n , s o m k a n s k e k a n h j ä l p a till att f ö r k l a r a v a r f ö r g r u n d e n lades till e n e u r o p e i s k "takeoff" m o t m o d e r n e k o n o -misk tillväxt. Folk v ä n t a d e m e d att gifta sig f ö r att d e t krävde e n viss l e v n a d s s t a n d a r d , e n stan-d a r stan-d s o m k u n stan-d e variera m e stan-d social position, m e n kravet p å att h a n å g o t p å k i s t b o t t e n slog i g e n o m i b r e d a b e f o l k n i n g s l a g e r .

D e t t a är skälet till att s p a r b ö s s a o c h b a n k b o k s e d a n dess h a r varit e n n ö d v ä n d i g d o p g å v a . J a g h i t t a d e f ö r n å g r a år s e d a n m i n f a r m o r s spar-b a n k s spar-b o k . F r å n sitt s e x t o n d e levnadsår 1902 o c h i s j u t t o n år f r a m å t h a d e h o n två g å n g e r o m å r e t satt in e n s u m m a p å s p a r b a n k e n , så att h o n i n t e stod p å b a r b a c k e n ä r h o n 1919 gifte sig m e d e n ä n k l i n g m e d tre b a r n . Min f a r m o r s b e t e e n d e var typiskt f ö r d e t v ä s t e u r o p e i s k a ä k t e n s k a p s m ö n s t r e t o c h f ö r d e n stora g r u p p u n g d o m a r som tidigt k o m ut o c h a r b e t a d e m e n gifte sig s e n t o c h d ä r f ö r h a n n s p a r a i h o p n å g o t .

Det var e k o n o m i s k a h i n d e r - kravet att för-s ö r j n i n g e n för-skulle vara o r d n a d - för-s o m i E u r o p a b e s t ä m d e a n t a l e t ä k t e n s k a p . I a n d r a k u l t u r e r d ä r f a m i l j e s t r u k t u r e n bygger p å s t o r f a m i l j e n , b o r d e t nygifta p a r e t kvar i f a m i l j e n o c h d e t f ö r e l i g g e r i n t e p å s a m m a sätt e k o n o m i s k a hin-d e r f ö r ä k t e n s k a p e t - n ä s t a n alla k v i n n o r blir gifta o c h d e t mycket tidigt. M e d a n d e t i E u r o p a blev e n u t b r e d d u p p f a t t n i n g att e n m a n m å s t e v ä n t a m e d att gifta sig tills h a n k u n d e f ö r s ö r j a e n familj, var s i t u a t i o n e n a n n o r l u n d a i Ö s t e u r o p a . H ä r e x i s t e r a d e ett system av s t ö r r e e n h e t e r o c h m e d större hus-håll, vilket m e d f ö r d e att folk i n t e p å s a m m a sätt b e h ö v d e v ä n t a m e d att gifta sig. I V ä s t e u r o p a sköts m i n d r e h u s h å l l o c h g å r d a r av e n e n d a familj o c h ges vidare till e n e n s a m arvinge.

Det e u r o p e i s k a systemet m e d e n s a m a r v i n g e - s t a m f a m i l j e n - k a n också kasta ljus över ä k t e n s k a p s m ö n s t r e t . M ä n m å s t e v ä n t a tills d e t f a n n s j o r d d i s p o n i b e l eller tills d e g a m l a d o g , m e n d e t f ö r k l a r a r i n t e att k v i n n o r gifte sig så sent. Det m e s t u n i k a i d e t e u r o p e i s k a m ö n s t r e t ligger i att k v i n n o r n a inte b e h ö v d e bli bortgif-ta s o m mycket u n g a . D e t är svårt att säga vad d e t b e r o r på, m e n k a n s k e får m a n söka svaret i skillnaden i u p p f a t t n i n g e n av s e x u a l i t e t e n (Mernissi 1987).

1 m u s l i m s k a l ä n d e r är i n s t ä l l n i n g e n d e n att k v i n n o r n a s sexualitet ä r b å d e aktiv o c h farlig. E f t e r s o m k v i n n o r n a är farliga o c h h a r stor m a k t m å s t e m a n övervaka d e m o c h s t ä n g a in d e m b a k o m slöjor o c h f ö n s t e r l u c k o r . Det är o p a s s a n d e att e n m a n o c h e n kvinna blir käns-lomässigt e n g a g e r a d e i v a r a n d r a o c h att d e t u p p s t å r e n allt u p p s l u k a n d e kärlek. D ä r f ö r skiljs k ö n e n åt o c h k v i n n o r n a isoleras. Enligt västliga t a n k e g å n g a r ä r d e n kvinnliga sexuali-t e sexuali-t e n passiv, o c h d ä r f ö r f i n n s d e sexuali-t i n sexuali-t e b e h o v av ö v e r v a k n i n g o c h tvång eller av att t ä m j a d e n kvinnliga s e x u a l i t e t e n . D e n e u r o p e i s k a u p p -f a t t n i n g e n h a r g e n o m å r h u n d r a d e n varit att m a n n e n o c h h a n s säd var d e n a v g ö r a n d e fakt o r n vid s k a p a n d e fakt av e n ny individ. U p p -t ä c k -t e n av ägge-t p å 1800--tale-t m e d v e r k a d e -till att k v i n n o r n a fick en aktiv roll i b e f r u k t n i n g -e n m -e n d -e t b -e t y d d -e i n t -e att d -e ansågs h a -e n m e r a aktiv sexualitet. D e t blev e n vanlig u p p -f a t t n i n g att d e n kvinnliga s e x u a l i t e t e n var pas-siv o c h d e n m a n l i g a aktiv, e n skillnad s o m ansågs bygga p å a n a t o m i n . I västliga k u l t u r e r är k ö n s s k i l l n a d e r o c h o l i k h e t e r b a s e r a d e p å u p p f a t t n i n g e n o m k v i n n o r s biologiska u n d e r -l ä g s e n h e t . K v i n n o r n a i väst h a r å a n d r a sidan sluppit d ö l j a sig b a k o m slöjor. D e t e u r o p e i s k a

(4)

ä k t e n s k a p s m ö n s t r e t s o m var d e t f ö r h ä r s k a n d e i ca 200 å r ä n d a f r a m till m i t t e n av 1900-talet fick stor betydelse f ö r E u r o p a s sociala o c h eko-n o m i s k a historia.

Biologisk myt hindrade

kvinnors utbildning

Var d e t a n a t o m i n s o m ö d e s o m m e d v e r k a d e till att västliga k v i n n o r k u n d e r ö r a sig n å g o r -l u n d a fritt? F u n g e r a d e d e n kvinn-liga b i o -l o g i n s o m ett slags s k y d d a n d e slöja? V e t e n s k a p e n var i d e t m o d e r n a s a m h ä l l e t m e d o m att d e f i n i e r a k ö n s s k i l l n a d e r p å n a t u r v e t e n s k a p l i g , biolo-gisk g r u n d . Jag h a r i Kvindek0n påvisat h u r d e n könsliga a r b e t s d e l n i n g e n i n t e l ä n g r e utgick f r å n p r o d u k t i o n e n d ä r k ö n e n h a d e var sina u p p g i f t e r u t a n ersattes av e n ny a r b e t s d e l n i n g , d ä r k ö n s s k i l l n a d o c h särart u t f o r m a d e s p å ett v e t e n s k a p l i g t språk ( R o s e n b e c k 1987). Att jag k a n h ä v d a att d e t r ö r sig o m n å g o t a l l m ä n t e u r o p e i s k t h ä n g e r s a m m a n m e d att d e n kvinn o u p p f a t t kvinn i kvinn g s o m jag i ett kvinn a t i o kvinn e l l t m a t e r i -al a n a l y s e r a d e f r a m i Kvindek0n i n t e visade sig vara n å g o t speciellt d a n s k t u t a n ett västligt f e n o m e n . Att d e t var d e t g e m e n s a m m a s o m f r a m t r ä d d e klarast b e r o r p å att j a g i Kvindek0n k o n c e n t r e r a d e m i g p å d e n v e t e n s k a p l i g a insti-t u insti-t i o n e n o c h ainsti-tinsti-t Karin Liiinsti-tzen o c h jag också läinsti-t d e n vara d e n r ö d a t r å d e n i E u r o p a h i s t o r i e n . Vi var b å d a i n s p i r e r a d e av Michael Foucaults institutionskritik s o m g ö r d e t m ö j l i g t att analysera v e t e n s k a p e n s o m e n social k o n s t r u k -t i o n .5 Att v e t e n s k a p e n i n t e b a r a speglar u t a n

också p r o d u c e r a r v e r k l i g h e t e n i n n e b ä r att d e n f ö r m e d l a r m e r ä n sitt i n n e h å l l , t ex köns-skillnader. D e t är vidare k ä n n e t e c k n a n d e f ö r d e t m o d e r n a västliga s a m h ä l l e t att vetenska-p e n svetenska-pelar e n så stor roll. Det m a r k e r a r e n skill-n a d m o t b å d e t i d i g a r e p e r i o d e r i E u r o p a s his-toria o c h m o t i c k e - e u r o p e i s k a samhällen.1'

Religiösa o c h filosofiska f ö r k l a r i n g a r blev m e d d e n ö k a n d e s e k u l a r i s e r i n g e n k o m p l e t t e -r a d e m e d vetenskapliga. D e n m e d i c i n s k a v e t e n s k a p e n s o m vilade p å n a t u r v e t e n s k a p l i g g r u n d fick b ä t t r e f ö r u t s ä t t n i n g a r att o b s e r v e r a k r o p p e n o c h d e t s k a p a d e s f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r ett m e r effektivt b e h a n d l i n g s s y s t e m . M e n också j a k t e n p å d e t s a n n a k ö n e t satte igång. L ä k a r v e t e n s k a p e n l ä r d e sig u n d e r l o p p e t av

1800-talet m e r o m k v i n n a n s fysiologi o c h bio-logi; o m m e n s t r u a t i o n e n s i n t r ä d e , f ö r l o p p o c h u p p h ö r a n d e , o m ägglossning, graviditet o c h födsel. S e d a n d e t kvinnliga ä g g e t u p p t ä c k t s p å

1820-talet k o m m a n e f t e r h a n d f r a m till att d e t f a n n s s a m b a n d m e l l a n ä g g l o s s n i n g o c h m e n -s t r u a t i o n o c h att b e f r u k t n i n g k o m till -s t å n d vid s a m m a n s m ä l t n i n g e n av ett ä g g o c h e n sädes-cell.

I n t r e s s e t f ö r r e p r o d u k t i o n e n t o g k a n s k e lite ö v e r h a n d e n , f ö r d e t u p p s t o d samtidigt e n teori o m att f ö r m å g a n att f ö d a b a r n , r e p r o -d u k t i o n s f ö r m å g a n , var -d e t s o m k o n s t i t u e r a -d e k v i n n l i g h e t e n . P r o f e s s o r M L Holbrook p r e s e n -t e r a d e p å M e d i c i n s k a sällskape-t i L o n d o n 1870 e n b e t r a k t e l s e o m att d e t v e r k a d e "som o m d e n Allsmäktige, n ä r h a n s k a p a d e n a n , h a d e tagit l i v m o d e r n o c h byggt e n kvin- kvinn a k r i kvinn g d e kvinn " . Det var s o m o m r e s t e kvinn av k r o p -p e n blev ett b i h a n g till r e -p r o d u k t i o n s o r g a n e n .

D e n e n g e l s k e l ä k a r e n Henry Maudsley var m o t s t å n d a r e till att flickor fick u t b i l d n i n g av d e t skälet att d e t skulle gå u t över d e r a s r e p r o -d u k t i o n s f ö r m å g a . H a n s a u k t o r i t e t p å o m r å -d e t var en tidigare H a r v a r d p r o f e s s o r , Edvard Clark, s o m 1873 p u b l i c e r a t b o k e n Sex and Education - s a m m a å r s o m H a r v a r d , o m ä n motvilligt, h a d e tagit e m o t kvinnliga s t u d e n t e r .

Clarks b o k väckte e n våldsam d e b a t t o c h Maudsley a n v ä n d e d e n flitigt i sin a r g u m e n t e -ring: k v i n n o r s fysiologi var ett h a n d i k a p p efter-s o m b å d e efter-själ o c h k r o p p "en vecka varje m å n a d u n d e r d e bästa å r e n i livet.... var m e r eller min-d r e sjuk o c h o min-d u g l i g till rejält a r b e t e " . E n vecka av fyra var k v i n n o r sjuka - till följd av d e n n a m e n s t r u a t i o n s m y t , o c h d e t h ö r också till m y t e n att d e t var m e d e l - o c h överklass-k v i n n o r s o m var särsöverklass-kilt sjuöverklass-ka. D e t ställdes i n g a krav p å att u n g a a r b e t a r k v i n n o r skulle skonas. Clark o c h Maudsley var i n t e e n s a m m a o m att f ö r f ä k t a d e n h ä r s o r t e n s i d é e r u t a n fick stöd av E u r o p a s l e d a n d e läkare. D r Marc Colombat i Paris, p r o f e s s o r i d e n relativt nya specialiteten o b s t e t r i k o c h gynekologi, skrev 1850 e n b o k o m k v i n n o h y g i e n o c h k v i n n o s j u k d o m a r , d ä r h a n beskrev d e m å n g a f a r o r s o m var k n u t n a till m e n s t r u a t i o n e n s o m h a n k a r a k t e r i s e r a d e s o m e n s t o r m i g kris. F ö r u t o m l u g n o c h r o o c h r e g e l b u n d n a v a n o r skulle m a n ta h ä n s y n till " p a t i e n t e n s m o r a l i s k a tillstånd, o c h av d e t

(5)

skä-let är d e t av största vikt att u n g a flickor tas f r å n i n t e r n a t s k o l a n , n ä r d e n ä r m a r sig p u b e r t e t e n , så att m a n k a n hålla d e m u n d e r s t ä n d i g över-vakning". M e n s t r u a t i o n e n uteslöt u t b i l d n i n g o c h d e n u n g a flickans k ä n s l o r o c h nervsystem fick i n t e h e l l e r påverkas av t e a t e r b e s ö k o c h b ö c k e r , o c h a b s o l u t i n t e av " d e n m o d e r n a sko-lans e x a l t e r a d e r o m a n s e r " . A n v ä n d e m a n h u v u d e t u p p n å d d e m a n inte s a n n kvinnlighet. H j ä r n a n o c h ä g g s t o c k a r n a k u n d e inte utveck-las samtidigt.

D e t var e n sak att r e p r o d u k t i o n e n uteslöt intellektualitet, m e n även s e x u a l i t e t e n f ö r n e -kades. D e n e n g e l s k e l ä k a r e n William Acton, s o m h a d e stort i n f l y t a n d e p å a n g l o a m e r i k a n -ska t a n k e g å n g a r , p r e s e n t e r a d e d e n klassi-ska viktorianska k v i n n o b i l d e n - kvinnlig avsaknad av b e g ä r - i sin b o k TheFunctions and Disorders

of the Reproductive Organs, s o m u t k o m f ö r s t a

g å n g e n 1875.

Enligt h o n o m var sexuell lust h o s k v i n n o r n ä r m a s t liktydigt m e d n y m f o m a n i , s o m h a n j ä m f ö r d e m e d ett slags vanvett s o m m a n o f t a m ö t t e p å hospitalet: " m e n m e d dessa tragiska u n d a n t a g k a n d e t inte vara n å g o n tvekan o m att sexuella k ä n s l o r h o s k v i n n a n i d e llesta fall ä r v i l a n d e o c h att d e kräver kraftig p å v e r k a n f ö r att alls väckas; o c h även o m d e väcks (vilket d e i m å n g a fall inte k a n ) ä r d e mycket måttli-ga j ä m f ö r t m e d m a n n e n s " . K v i n n o r n a s pas-sion m e n a d e h a n var riktad m o t h e m , b a r n o c h husliga förpliktelser. Ö n s k a n o m m o d e r s k a p g j o r d e att k v i n n o r k u n d e t o l e r e r a n ä r m a n d e n f r å n sina m ä n , m e n i g r u n d o c h b o t t e n ville d e helst vara i f r e d - enligt Acton.^

M e d i c i n s k a t e o r i e r b e k r ä f t a d e att r e p r o -d u k t i o n s f ö r m å g a n var -d e t allt -d o m i n e r a n -d e i k v i n n o r s liv. K v i n n o r skulle a n v ä n d a sin e n e r -gi p å u t v e c k l i n g e n av r e p r o d u k t i o n s o r g a n e n , vilket uteslöt intellektuell aktivitet o c h sexua-litet. Även o m k v i n n o r s väsen p å m å n g a sätt b e t r a k t a d e s s o m b e s t ä m t av d e r a s sexuella f u n k t i o n sågs d e i n t e själva som sexuella väsen. M ä n h a d e e n aktiv k ö n s d r i f t m e d a n k v i n n a n s d r i f t k a n a l i s e r a d e s över i m o d e r s i n s t i n k t e n o c h a n s å g s b e r o p å ö n s k a n o m h e m o c h b a r n .8

S e x u a l i t e t e n k o m således att spela e n u t o m -o r d e n t l i g t st-or r-oll i a v g r ä n s n i n g e n av köns-f ö r h å l l a n d e n a , k a n s k e köns-f ö r att s e x u a l i t e t e n b e t r a k t a d e s s o m n ä r a f ö r b u n d e n m e d

"natu-r e n " . D e t va"natu-r i k ö n s o "natu-r g a n e n o c h k "natu-r o p p e n s o m m a n k u n d e finna s a n n i n g e n o m k ö n e t . Det h a n d l a d e alltså o m ett m e r o m f a t t a n d e iden-titetsprojekt m e d u t g å n g s p u n k t i k r o p p e n o c h biologin. D e n biologiska m y t e n k o m , såsom f r a m g å t t , till a n v ä n d n i n g i d e b a t t e n o m kvin-n o r s u t b i l d kvin-n i kvin-n g o c h a r b e t e . På l å kvin-n g sikt blev k v i n n o r n a ä n d å i n t e g r e r a d e i utbildningssys-t e m e utbildningssys-t , så k a n s k e var d e n biologiska m y utbildningssys-t e n b a r a halva s a n n i n g e n , k a n s k e k u n d e d e n v ä n d a s till k v i n n a n s f ö r d e l , k a n s k e m o t v e r k a d e s d e n av j ä m s t ä l l d h e t s t e n d e n s e r s o m i första h a n d o m f a t t a d e d e ogifta k v i n n o r n a .

Skillnad mellan gifta

och ogifta kvinnor

Det u n i k a i d e t e u r o p e i s k a m ö n s t r e t ligger sär-skilt i att k v i n n o r n a i n t e b e h ö v d e gifta sig s o m mycket u n g a . D e t t a ö k a d e k v i n n o r n a s a u t o n o -mi o c h självständighet i d e n västliga v ä r l d e n . På 1800-talet flyttade m å n g a u n g a ogifta väst-e u r o p väst-e i s k a k v i n n o r till s t o r s t ä d väst-e r n a , d ä r d väst-e fick a r b e t e s o m tjänsteflickor o c h u p p g i c k i d e t u r b a n a livet, vilket k a n s k e f ö r k l a r a r varför d e n politiska j ä m l i k h e t e n slog i g e n o m tidigt i E u r o p a . I ett globalt s a m m a n h a n g var d e n n a r ö r l i g h e t h o s u n g a k v i n n o r n å g o t speciellt. I icke-västliga k u l t u r e r h a r d e a l d r i g h a f t s a m m a f r i h e t att l ä m n a f a m i l j e n o c h Hytta till s t a d e n i n n a n d e var gifta. I T r e d j e v ä r l d e n d ä r kvin-n o r gifts b o r t mycket tidigt ä r d e t ä kvin-n idag d e s o m blir l ä m n a d e kvar m e d b a r n e n n ä r m a n -n e -n flyttar till s t a d e -n .

O m vi vill förstå k v i n n o r n a s situation i d e t m o d e r n a s a m h ä l l e t är d e t viktigt att skilja mel-lan gifta o c h ogifta. Till d e ogifta r ä k n a s d å i n t e b a r a d e relativt m å n g a i e n k v i n n o g e n e r a t i o n s o m aldrig gifte sig u t a n också d e ä n n u icke gifta k v i n n o r n a , s o m också u t g j o r d e e n bety-d a n bety-d e g r u p p e f t e r s o m u n g bety-d o m s t i bety-d e n var rela-tivt l å n g .9 I n s t ä l l n i n g e n till gifta o c h ogifta

k v i n n o r blev d o c k i n t e d e n s a m m a . De ogifta b e h a n d l a d e s n ä s t a n s o m m ä n o c h k v i n n o f r å -g a n h a n d l a d e särskilt o m att skaffa d e m till-t r ä d e till-till u till-t b i l d n i n g o c h a r b e till-t e . G i f till-t e r m å l var helt liktydigt m e d att välja h u s m o r s y r k e t . Ä k t e n s k a p e t gav m ä n o c h k v i n n o r helt skilda u p p g i f t e r , vilket f ö r k l a r a r e n d e l av k v i n n o r n a s särställning. D ä r f ö r s k a p a d e d e t m o d e r n a

(6)

sam-hållet e n klyfta m e l l a n gifta o c h ogifta, vilket b i d r o g till att k o m p l i c e r a k v i n n o f r å g a n så att d e n k o m att o m f a t t a j ä m s t ä l l d h e t o c h särart, l i k h e t o c h skillnad p å e n o c h s a m m a g å n g . K v i n n a n k o m att b e t r a k t a s b å d e s o m könsvarelse o c h individ. M a n h a d e alltså b å d e en k o n -sekvent l i k h e t s t a n k e , b a s e r a d p å liberala d e m o k r a t i s k a p r i n c i p e r o c h e n p o l a r i s e r a d , k o m p l e m e n t ä r s ä r a r t s t a n k e m e d t i l l h ö r a n d e lära o m åtskilda sfärer (Vogt 1992:85). K v i n n o f r å g a n b ö r j a d e i n t e p å l a n d s b y g d e n u t a n i s t a d e n , o c h d e t blev d e ogifta s o m gick i t ä t e n .

Till f ö l j d av m i g r a t i o n e n blev överskottet av ogifta stort i d e e u r o p e i s k a s t ä d e r n a , o c h sär-skilt av ogifta k v i n n o r s o m o f t a a r b e t a d e s o m tjänstefolk. Just d e g o d a m ö j l i g h e t e r n a till a n s t ä l l n i n g i husligt a r b e t e var skälet till att d e t var m e s t k v i n n o r s o m flyttade in o c h d e var van-ligen u n g a o c h ogifta. Befolkningstillväxten i 1800-talets E u r o p a s k e d d e i ett s a m h ä l l e s o m vilade p å a g r a r p r o -d u k t i o n o c h s k a p a -d e e n ö v e r b e f o l k n i n g s o m l a n t b r u k e t i n t e k u n d e suga u p p . D e t var sär-skilt d e n e g e n d o m s l ö s a l a n t b e f o l k n i n g e n s o m ö k a d e , o c h n ä r p r o d u k t i o n e n i n t e höll j ä m n a steg m e d b e f o l k n i n g s ö k n i n g e n r ä c k t e i n t e m a t e n till, m e d svält o c h f a t t i g d o m s o m följd. Ö v e r b e f o l k n i n g o c h brist p å j o r d var bak-g r u n d e n till att m å n bak-g a blev t v u n bak-g n a att flytta till s t a d e n . O c h d e t h a n d l a d e o m s t ä d e r i a n t a l o c h storlek s o m m a n i n t e sett tidigare i världs-h i s t o r i e n . På d e n e u r o p e i s k a l a n d s b y g d e n var d e t av sju p e r s o n e r b a r a e n s o m b o d d e kvar m e d a n f e m flyttade till s t ä d e r n a o c h e n utvan-d r a utvan-d e . D e t var m å n g a s o m var m e utvan-d o m utvan-d e n otroliga o m v ä l v n i n g d e t i n n e b a r att flytta f r å n l a n d e t till s t a d e n , m e d a n a n d r a d e s s u t o m bytte f ä d e r n e s l a n d . K v i n n o r n a u t g j o r d e m a j o -riteten av d e m s o m i n v a n d r a d e till s t ä d e r n a m e n d e t var fler m ä n s o m e m i g r e r a d e . D e t t a l e d d e till k v i n n o ö v e r s k o t t i u t v a n d r a r l ä n d e r -na, n å g o t s o m m a n var u p p m ä r k s a m p å i sam-t i d e n . D å d e n e n g e l s k a f o l k r ä k n i n g e n 1851 h a d e visat att 30 p r o c e n t av k v i n n o r n a m e l l a n 20 o c h 44 år var ogifta, h ö r d e s b e k y m r a d e rös-ter. Att f ö r p a s s a d e m å n g a ogifta k v i n n o r n a till e n b ä t t r e ä k t e n s k a p s m a r k n a d såg j o u r n a l i s t e n

Wilhelm Rathbone Greg 1862 s o m e n l ö s n i n g p å

p r o b l e m e t ( D e a c o n 1972, Vicinus 1985). H a n

fick d o c k ge u p p p r o j e k t e t ; d e t h a d e b e h ö v t s f ö r m å n g a fartyg att s ä n d a iväg 4 0 5 000 kvin-n o r f r å kvin-n d e t g a m l a l a kvin-n d e t till att t j ä kvin-n a s o m hus-t r u r åhus-t m ä n n e n i d e hus-t nya. F ö r G r e g var k v i n n o r överflödiga, n ä r d e i n t e h a d e m ö j l i g h e t att fylla sin "naturliga" roll i f ö r h å l l a n d e till m ä n . T j ä n s t e f l i c k o r var d ä r e m o t i n t e överflödiga; d e a r b e t a d e f ö r m ä n o c h k u n d e inte avvaras.

Överförde det privata

till det offentliga

D e t f a n n s flera skäl till att k v i n n o r h a d e blivit ö v e r f l ö d i g a f ö r att n u a n v ä n d a d e n t i d e n s s p r å k b r u k . D e ogifta k v i n n o r n a s roll blev m e d i n d u s t r i a l i s e r i n g e n m e r m a r g i n e l l j ä m f ö r t m e d d e t f ö r i n d u s t r i e l l a s a m h ä l l e t . D o k t r i n e n o m d e åtskilda s f ä r e r n a - d ä r h a n stod f ö r o f f e n t l i g h e t e n o c h h o n f ö r d e t privata — h a d e vuxit i styrka s e d a n m i t t e n av 1800-talet. D e n m e d v e r k a d e till att sprida i n s t ä l l n i n g e n att e n kvinnas e n d a e x i s t e n s b e r ä t t i g a n d e låg i ä k t e n -skapet. M e t a f o r e r h ä m t a d e f r å n i n d u s t r i o c h h a n d e l d o m i n e r a d e d e b a t t e n o c h ogifta kvin-n o r var u t i f r å kvin-n e kvin-n kapitalistisk t o l k kvin-n i kvin-n g s r a m s å d a n a s o m i n t e h a d e f r a m g å n g i "affärslivet", alltså ä k t e n s k a p e t . På m o t s v a r a n d e sätt var d e e n symbol f ö r d e n sociala o o r d n i n g s o m över-g å n över-g e n f r å n l a n d till stad h a d e skapat, f ö r s o m s a m h ä l l e t såg u t o c h m e d d e n viktorianska s f ä r u p p f a t t n i n g e n f a n n s del i n t e riktigt n å g r a f ö r s ö r j n i n g s m ö j l i g h e t e r f ö r medelklasskvin-n o r f ö r u t o m att bli g u v e r medelklasskvin-n a medelklasskvin-n t e r . D e t viktorianska k v i n n o i d e a l e t , l ä r a n o m k v i n n o r s m o r a -liska ö v e r l ä g s e n h e t o c h civiliserade u p p g i f t e r a n v ä n d e s f ö r att f å k v i n n o r att u t v a n d r a . D e t var e f t e r d å t i d e n s u p p f a t t n i n g e n l ä m p l i g u p p -gift f ö r k v i n n o r att civilisera k o l o n i e r n a .

M å n g a k v i n n o r k l a r a d e sig b r a o c h utnyttja-d e o f t a s i t u a t i o n e n i utnyttja-d e t nya l a n utnyttja-d e t . D e t v e r k a r n ä m l i g e n s o m o m d e anställda h a d e mycket b ä t t r e f ö r h å l l a n d e n h ä r . J u s t f ö r att d e t var brist p å h j ä l p i h u s h å l l e t o c h d e s s u t o m kvin-n o u kvin-n d e r s k o t t var h u s h å l l s a r b e t e i kvin-n t e deklas-s e r a n d e . S k i l l n a d e n m e l l a n h e r r deklas-s k a p o c h tjän-stefolk var också m i n d r e ä n d e var v a n a vid h e m i f r å n . U p p l e v e l s e r n a av d e t f r ä m m a n d e var så till vida positiva o c h visade h u r snäva g r ä n s e r E u r o p a h a d e f ö r m e d e l k l a s s k v i n n o r -n a s a r b e t s k r a f t o c h utveckli-ng.

(7)

D e k v i n n o r s o m b l e v kvar, vilket var d e allra flesta, u t n y t t j a d e d e b a t t e n o m d e ö v e r f l ö d i g a k v i n n o r n a till sin e g e n f ö r d e l . D e g j o r d e u p p m e d d e n n e g a t i v a b e t y d e l s e n i " ö v e r f l ö d i g " o c h s k a p a d e e n ny roll s o m var b å d e o f f e n t l i g ( o m f a t t a n d e a v l ö n a t a r b e t e ) o c h f e m i n i n ( dvs t i l l h ö r a n d e h e m m e t ) . D e t gick a t t v ä n d a p å d e n v i k t o r i a n s k a k v i n n o b i l d e n . D e t var just f ö r a t t h j ä l p a a n d r a s o m o g i f t a k v i n n o r h a d e rät-t e n o c h s k y l d i g h e rät-t e n arät-trät-t s ö k a a v l ö n a rät-t a r b e rät-t e . D e s p r ä n g d e i n t e d o k t r i n e n o m s e p a r a t a sfä-r e sfä-r u t a n l y c k a d e s ö v e sfä-r f ö sfä-r a d e n p sfä-r i v a t a s f ä sfä-r e n till d e n o f f e n t l i g a . D e avvisade i n t e d e n viktor i a n s k a m y t e n u t a n n y t o l k a d e d e n . H e l a u p p -b y g g n a d e n av s j u k v å r d e n o c h F l o r e n c e N i g h t i n g a l e s s t r ä v a n d e n a t t g ö r a s j u k v å r d till e t t y r k e k a n ses s o m e n s å d a n n y t o l k n i n g . M å n g a av d e s s a ö v e r f l ö d i g a k v i n n o r var s å l e d e s m e d o m a t t s k a p a sociala i n s t i t u t i o n e r i n o m s j u k v å r d , s k o l v ä s e n d e e t c o c h h e l a d e t sociala o m r å d e t var i h ö g g r a d n å g o t s o m k v i n n o r n a t o g itu m e d o c h var m e d o m a t t b y g g a u p p . H i s t o r i k e r n Denise Riley h a r visat h u r k a t e g o r i n

" k v i n n a " f ö r b i n d s m e d d e t "sociala" o c h h u r d e t sociala o c k s å blev g r u n d e n f ö r f e m i n i s m e n

(Riley 1988, R o s e n b e c k 1992).

Kärleken allt viktigare

för äktenskapet

K v i n n o r n a s m ö t e m e d s t a d e n var i h ö g g r a d k l a s s b e s t ä m t . D e l a r av d e n h i s t o r i s k a f o r s k -n i -n g e -n h a r u t -n ä m -n t a r b e t a r k l a s s e -n s k v i -n -n o r till s p j u t s p e t s e n i e n s e x u e l l r e v o l u t i o n . U t g å n g s p u n k t e n f ö r d e n n a t o l k n i n g ä r o c k s å b e f o l k n i n g s u t v e c k l i n g e n , e f t e r s o m d e t i s l u t e t av 1700-talet o c h b ö r j a n av 1800-talet blev e n o m f ö r d e l n i n g av a n t a l e t b a r n f ö d d a i n o m o c h u t o m ä k t e n s k a p e t . Edvard Shorter ( S h o r t e r 1973, 1979) h a r h ä v d a t att d e t b a k o m ö k n i n g -e n av u t o m ä k t -e n s k a p l i g a b a r n m -e l l a n 1750 o c h 1850 låg e n k ä n s l o r n a s r e v o l u t i o n , e n r a d i kal f ö r ä n d r i n g av i n s t ä l l n i n g e n till ä k t e n s k a p e t . Ö k n i n g e n av d e u t o m ä k t e n s k a p l i g a f ö d s -l a r n a var u t t r y c k f ö r a t t k v i n n o r s ö k t e s t ö r r e s e x u e l l u t v e c k l i n g o c h f r i h e t . D e t s k e d d e e n b e t e e n d e f ö r ä n d r i n g h o s u n g a a r b e t a r k v i n n o r , e n t i l l t a g a n d e k ä n s l a av p e r s o n l i g a u t o n o m i o c h o b e r o e n d e , s o m s e d a n s p r e d sig till ä l d r e k v i n n o r o c h a n d r a g r u p p e r . Fertilitetsök-n i Fertilitetsök-n g e Fertilitetsök-n a Fertilitetsök-n s å g s v a r a r e s u l t a t e t av s t ö r r e aktiv s e x u a l i t e t s o m i sin t u r var e n f ö l j d av r o m a n -tisk k ä r l e k . K ä r l e k e n k o m a t t s p e l a e n s t ö r r e roll f ö r valet av ä k t e n s k a p s p a r t n e r o c h d e t f ö r -k l a r a r ö -k n i n g e n av a n t a l e t f ö r ä -k t e n s -k a p l i g a f ö r b i n d e l s e r o c h u t o m ä k t e n s k a p l i g a f ö d s l a r . D e m å n g a b a r n e n a n s å g s v a r a r e s u l t a t e t av e n ö k a n d e s e x u e l l aktivitet, b ö r j a n till e n b r y t n i n g m e d d e t s e x u e l l a f ö r t r y c k e t s o m var k a r a k t e ristiskt f ö r d e t v ä s t e u r o p e i s k a ä k t e n s k a p s m ö n stret. I stället f ö r att låta sig styras av y t t r e h ä n -syn s o m t e x e g e n d o m o c h f ö r ä l d r a ö n s k e m å l vid valet av ä k t e n s k a p s p a r t n e r b ö r j a d e u n g d o -m a r n a att l ä g g a t o n v i k t e n p å i n r e k ä n s l o r . Det u p p s t o d e n m e r r o m a n t i s k k ä r l e k s u p p f a t t -n i -n g . M e d d e -n -n y a m a r k -n a d s e k o -n o m i -n ska-p a d e s n y a f o r m e r f ö r k v i n n o a r b e t e , vilket o c k s å m e d f ö r d e att k v i n n o r fick e g n a i n k o m -s t e r o c h blev o b e r o e n d e av f ö r ä l d r a r n a , vilket gav d e m s t ö r r e s e x u e l l f r i h e t . A n d r a f o r s k a r e , d ä r i b l a n d Joan Scott, Louise Tilly o c h Miriam

Cohen ( C o h e n l 9 8 0 s a m t T i l l y & S c o t t 1978) h a r

i stället h ä v d a t att d e t i n t e var d e n s e x u e l l a akti-v i t e t e n u t a n o m s t ä n d i g h e t e r n a s o m ä n d r a d e sig. L i k s o m f ö r r gick d e u n g a k v i n n o r n a i s ä n g m e d sin p a r t n e r , m e n n ä r d e t gick s n e t t var d e t i n t e l ä n g r e s a m m a p r e s s f r å n f a m i l j e n o c h l o k a l s a m h ä l l e t p å att f å f ö r h å l l a n d e t l e g i t i m e -rat. T r o t s o e n i g h e t e r ä r m a n d o c k ö v e r e n s o m a t t s t o r a f ö r ä n d r i n g a r ä g d e r u m . Att u n g a kvin-n o r a r b e t a d e l å kvin-n g t h e m i f r å kvin-n , b o d d e i s t ä d e r i stället f ö r i b y a r o c h själva f ö r t j ä n a d e sitt u p p e -h ä l l e ö k a d e o c k s å d e r a s s j ä l v s t ä n d i g -h e t . M e n m e d d e t s t ö r r e o b e r o e n d e t f ö l j d e o c k s å s t ö r r e s å r b a r h e t , t e x i f r å g a o m ä k t e n s k a p o c h p a r b i l d n i n g . D e h a d e s t ö r r e f r i h e t i valet av p a r t -n e r , m e -n m ä -n -n e -n k u -n d e o c k s å l ä t t a r e svika n ä r k v i n n a n s f a m i l j i n t e var i n ä r h e t e n o c h såg till a t t ä k t e n s k a p s l ö f t e t hölls. D e t sociala tryck-e t f r å n kyrka, f a m i l j o c h l o k a l s a m h ä l l tryck-e s o m g a r a n t e r a d e att u t o m ä k t e n s k a p l i g a gravidite-t e r blev l e g a l i s e r a d e f a n n s i n gravidite-t e p å s a m m a sägravidite-tgravidite-t i s t a d e n s o m p å l a n d e t . M å n g a av k v i n n o r n a s o m flyttat k ä n d e sig f o r t f a r a n d e n ä r a k n u t n a till sin f a m i l j o c h s k i c k a d e k a n s k e o c k s å p e n g a r h e m o c h b i d r o g p å d e t sättet till f a m i l j e e -k o n o m i n . M e n f a m i l j e b a n d e n f ö r ä n d r a d e s — p å g o t t o c h o n t . S o m Elisabeth Wilson h a r påvisat i n n e b ä r s t o r s t a d e n e m a n c i p a t i o n s m ö j l i g

(8)

-leva Martinaityté: Svart mjölk, 1993.

h e t e r f ö r k v i n n o r o c h m i n o r i t e t e r , b å d e sexu-ella o c h etniska. J a g vill tillfoga att d e t också i d e d e m o g r a f i s k a s t r u k t u r e r n a f a n n s f r i g ö r a n d e p o t e n t i a l e r . F ö r ä n d r i n g a r n a i d e t d e m o -grafiska m ö n s t r e t h a r r e v o l u t i o n e r a t kvinnor-n a s livscykel o c h skapat kvinnor-nya r a m a r f ö r kvikvinnor-nkvinnor-no- kvinno-livet.

Familjerna tog initiativet

till födelsekontroll

R e d a n o m k r i n g å r 1800 h a d e b e f o l k n i n g e n i E u r o p a b ö r j a t ö k a - i n t e f ö r att folk i större u t s t r ä c k n i n g fick fler b a r n u t a n f ö r att flera av dessa n å d d e v u x e n å l d e r . D e n d e m o g r a f i s k a f ö r ä n d r i n g s o m d e flesta v ä s t l ä n d e r g e n o m -gick p å 1800- o c h 1900-talet k ä n n e t e c k n a d e s av n e d g å n g i b å d e d ö d l i g h e t o c h födelsetal m e n i n t e parallellt. Först gick d ö d l i g h e t e n n e d , n ä m l i g e n r e d a n k r i n g år 1800. U n d e r e n l å n g p e r i o d fick k v i n n o r n a i stort sett lika m å n g a b a r n s o m tidigare m e n d e t var fler av

d e m s o m överlevde, vilket m e d f ö r d e kraftig befolkningstillväxt. M e n f r a m e m o t år 1900 b ö l j a d e även fertiliteten att sjunka.

N e d g å n g e n i b a r n a n t a l e t tog sin b ö r j a n i F r a n k r i k e r e d a n o m k r i n g 1820, m e n u n d e r å r h u n d r a d e t s sista d e c e n n i e r b ö r j a d e a n t a l e t att s j u n k a överallt i västvärlden. Först i n o r r o c h sisl i s ö d e r , m e d I r l a n d s o m sista l a n d , d ä r d e t d r ö j d e ä n d a f r a m till 1919 i n n a n n å g o n n e d g å n g k a n fastställas. Alla d e l t o g , t o m d e f r a n s k a politiker s o m på 1920-talet g e n o m d r e v E u r o p a s m e s t restriktiva p r e v e n t i v m e d e l s - o c h a b o r t l a g . Även o m d e h ö g l j u t t f ö r o r d a d e stora f a m i l j e r p r a k t i s e r a d e d e själva tvåbarnsfamil-j e n . Så f ö d e l s e k o n t r o l l var e n f r a m g å n g s o m

väldigt m å n g a tog del i - m e n initiativet k o m f r å n f a m i l j e r n a o c h inte f r å n s a m h ä l l e t .

D e n n a f ö r ä n d r i n g f r å n n a t u r l i g fertilitet till f a m i l j e b e g r ä n s n i n g ocli f ö d e l s e k o n t r o l l sked-d e rätt s n a b b t , o c h n ä r u t v e c k l i n g e n väl satt i g å n g gick d e n i n t e att h e j d a trots i h ä r d i g a för-sök, o c h likaså slog d e n i g e n o m u n d e r rätt olika s o c i o e k o n o m i s k a o c h d e m o g r a f i s k a betingelser. I vissa l ä n d e r , s o m i E n g l a n d , k o m i n t e b a r n b e g r ä n s n i n g e n f ö r r ä n e f t e r industri-aliseringen o c h u r b a n i s e r i n g e n , m e n d e n f a n n s också i S k a n d i n a v i e n s o m d å i n t e var sär-skilt industrialiserat o c h i e x e m p e l v i s U n g e r n d ä r d e n a g r a r a e k o n o m i n ä n n u s p e l a d e e n pri-m ä r roll. Så vi h a r i n g a b r a f ö r k l a r i n g a r till var-f ö r d e t t a h ä n d e r . D e t m å s t e h a h a n d l a t o m e n m e n t a l i t e t s f ö r ä n d r i n g o c h d e n s p r e d sig över n a t i o n a l i t e t s g r ä n s e r n a . Av ett eller a n n a t skäl s k a p a d e s plötsligt e n ö p p e n h e t i n f ö r att påver-ka r e p r o d u k t i o n e n . Folk a c c e p t e r a d e r e d a n k ä n d a m e t o d e r s o m tidigare inte setts s o m m ö j l i g a att a n v ä n d a . A v b r u t e t s a m l a g o c h a v h å l l s a m h e t var d e vanligaste.

I n s t ä l l n i n g e n blev n u e n helt a n n a n , ä n d a -målet var n u att k o n t r o l l e r a sitt e g e t liv. Ä n d r i n g a r n a i k v i n n o r s status, sekularisering-e n , s t ö r r sekularisering-e vikt vid i n d i v i d u sekularisering-e l l a i n t r sekularisering-e s s sekularisering-e n spsekularisering-ela- spela-d e e n viktig roll vispela-d sispela-dan av s o c i o e k o n o m i s k a f a k t o r e r . S e k u l a r i s e r i n g e n s k a p a d e ö k a d ori-e n t ori-e r i n g m o t d ori-e t världsliga o c h m o t f r a m g å n g p å j o r d e n o c h var ett uttryck f ö r att v ä r l d e n kan f ö r ä n d r a s . Rationalitet var e n del av d e n m o -d e r n a synen p å v ä r l -d e n o c h m e -d rationellt b e t e e n d e avsåg m a n h ä n s y n e n till i n d i v i d e n eller d e n e n s k i l d a f a m i l j e n s e k o n o m i s k a

(9)

utby-te. B a r n b e g r ä n s n i n g k u n d e vara uttryck f ö r m ä n n i s k o r s ö n s k a n att k o n t r o l l e r a f r a m t i d e n o c h h a i n f l y t a n d e över sina livsbetingelser. Det h ö r d e till e n m o d e r n v ä r l d s u p p f a t t n i n g att v ä r l d e n k a n förstås o c h tolkas o c h att d e t är d e n e n s k i l d a i n d i v i d e n s ansvar att p l a n e r a sitt liv o c h sörja f ö r f r a m t i d e n . M a n skulle i n t e b a r a a c c e p t e r a sitt ö d e o c h låta G u d s vilja ske, vare sig n ä r d e t gällde att b e s t ä m m a h u r m å n g a b a r n m a n skulle h a eller h u r m å n g a av d e m s o m skulle överleva. T r o n p å v e t e n s k a p e n o c h i n d i v i d e n s betydelse o c h m ä n n i s k a n s m a k t att f ö r b ä t t r a sin lott i livet ersatte tidiga-r e s k e d e n s a c c e p t e tidiga-r a n d e av d e n h ö g tidiga-r e viljan. L ä n g e h a d e m a n trott att d e t var G u d s o m s ä n d e b a r n e n o c h att h a n skulle s ö i j a f ö r d e m - m e d s e k u l a r i s e r i n g e n ö v e r t o g m ä n n i s k a n själv ansvaret.

Demokratisering

av moderskapet

D e t s j u n k a n d e b a r n a n t a l e t o c h f ö d e l s k o n t r o l -len fick stor betydelse f ö r k v i n n o r n a . För-ä n d r i n g e n f r å n h ö g till låg fertilitet o c h f r å n h ö g till låg d ö d l i g h e t blev e n av d e viktigaste sociala f ö r ä n d r i n g a r n a i m o d e r n tid. I d a g ver-kar d e n d e m o g r a f i s k a ö v e r g å n g e n att h a varit o u n d v i k l i g i d e n västliga v ä r l d e n . Låg dödlig-h e t , dödlig-h ö g ä k t e n s k a p s f r e k v e n s o c dödlig-h rimlig lev-n a d s s t a lev-n d a r d h a d e varit o m ö j l i g t att u p p lev-n å m e d f a m i l j e r p å åtta-tio b a r n . På d e n t i d e n sågs i n t e s j u n k a n d e fertilitet s o m e n f ö r n u f t i g a n p a s s n i n g till f ö r ä n d r a d e o m s t ä n d i g h e t e r u t a n s n a r a r e s o m e n h o t a n d e fara. F ö r e f ö r s t a världskriget u t b r ö t d e t n ä r m a s t b e f o l k n i n g s -krig m e l l a n F r a n k r i k e o c h Tyskland. Avvecklingen av d e t e u r o p e i s k a äktenskaps-m ö n s t e r , s o äktenskaps-m slog i g e n o äktenskaps-m p å allvar först o m k r i n g a n d r a världskriget, m e d f ö r d e e n ny r e v o l u t i o n . Folk b ö r j a d e gifta sig tidigare o c h a n t a l e t s o m a l d r i g gifte sig sjönk. Flera k v i n n o r gifte sig o c h fick b a r n , även o m d e t f ö d d e s l å n g t f ä r r e b a r n . På d e t sättet d e m o k r a t i s e r a d e s m o d e r s k a p e t o c h f ö r ä l d r a s k a p e t . Ö k n i n g -e n av a n t a l -e t gifta var o r s a k -e n till d -e n ö k n i n g av b a r n a n t a l e t s o m b ö r j a d e p å 1940-talet i väst-v ä r l d e n . M e n d e n väst-var ett kortväst-varigt f e n o m e n . LTtvecklingen h a r f ö r s t ä r k t t e n d e n s e n att d e t ä r k ä r l e k e n o c h i n t e a r b e t e t s o m är utgångs-p u n k t e n f ö r d e t m o d e r n a ä k t e n s k a utgångs-p e t o c h hål-ler s a m m a n f a m i l j e n . Ä k t e n s k a p e t blev l ä n g r e p å g r u n d av d e n ö k a n d e m e d e l l i v s l ä n g d e n . Ett livslångt ä k t e n skap k u n d e bli d u b b e l t så l å n g t s o m tidigare -m e r ä n 40 å r -m o t tidigare k a n s k e 20 år. F ö r e

1800 u p p l ö s t e s d e flesta ä k t e n s k a p g e n o m e n a m a k e n s d ö d , o c h d e t t a i n n a n b a r n e n flyttat h e m i f r å n . N u var d e t helt a n n o r l u n d a .

P a r s o m gifte sig n u var d e f ö r s t a s o m k u n d e v ä n t a sig ett liv t i l l s a m m a n s e f t e r d e t att bar-n e bar-n blivit v u x bar-n a o c h flyttat h e m i f r å bar-n . F r å bar-n att f a m i l j e n f ö r e å r 1800 n ä s t a n u t e s l u t a n d e var u p p t a g e n m e d b a r n a f ö d a n d e o c h b a r n u p p -f o s t r a n s k e d d e d e t e n stor -f ö r ä n d r i n g så att e n mycket stor d e l av f a m i l j e n s liv å t e r s t o d s e d a n b a r n e n flyttat ut, dvs så att d e t i våra d a g a r f i n n s m å n g a h u s h å l l "utan b a r n " . B a r n e n f ö d d e s tidigare o c h u n d e r e n k o r t a r e p e r i o d , vilket m e d f ö r d e att f ö r ä l d r a r n a levde n ä s t a n h ä l f t e n av sitt ä k t e n s k a p u t a n h e m m a b o e n d e b a r n . N ä r d e t t a läggs till d e n ö k a d e livslängden skapas e n ny livsfas p å ca 25 år. G e n o m d e m o -grafiska f ö r ä n d r i n g a r h a r vi fått tid till skänks, n å g o t m a n k u n d e kalla " d e n v u n n a tiden".

Det politiska könet

J a g h a r i d e n h ä r artikeln k o n c e n t r e r a t m i g p å d e d r a g i b e f o l k n i n g s u t v e c k l i n g e n s o m f å t t betydelse f ö r k v i n n o r n a . J a g h a r i n t e k u n n a t gå n ä r m a r e in p å i n d u s t r i a l i s e r i n g e n s betydel-se. D e t i n t r e s s a n t a ä r att m e d a n fabrikssystem e t i sin f ö r s t a fas d o fabrikssystem i n e r a d e s av k v i n n o o fabrikssystem -r å d e n s k e d d e d e t i o c h m e d d e n a n d -r a indus-triella r e v o l u t i o n e n e n m a s k u l i n i s e r i n g av b å d e a r b e t s o m r å d e n o c h a r b e t s k r a f t (Liitzen o c h R o s e n b e c k f 9 9 2 ) . D e t t a ä g d e r u m samti-digt m e d att r e f o r m i v e r n o c h ö n s k a n att styra k a p i t a l i s m e n tilltog.

V e t e n s k a p e n k o m att spela e n stor roll i E u r o p a s r ö r e l s e m o t välfärdssamhället. D e t f a n n s e n u t b r e d d tro p å att v e t e n s k a p e n k u n d e lösa d e h o t a n d e sociala p r o b l e m e n s o m f ö l j d e i i n d u s t r i a l i s e r i n g e n s kölvatten. V e t e n s k a p e n skulle m e d v e r k a till att p r o d u c e r a d e n bästa b a r n a v e l n o c h d e bästa m e d b o r g a r n a , o c h d ä r blev k v i n n a n s o m m o r c e n t r u m f ö r

(10)

strävande-n a att i strävande-n t e r v e strävande-n e r a i folks liv. D e t t a f å r ses i sam-b a n d m e d att sam-b e f o l k n i n g e n sam-blev c e n t r u m f ö r starkt politiskt intresse.

I allians m e d v e t e n s k a p e n blev socialpoliti-k e n c e n t r u m f ö r d e t m o d e r n a s a m h ä l l e t s poli-tiska l ö s n i n g a r o c h ett sätt att o r g a n i s e r a o c h styra k a p i t a l i s m e n . I n t e b a r a k ö n e t u t a n också b e f o l k n i n g e n o c h b e f o l k n i n g e n s kvalitet blev f ö r e m å l f ö r ett o r d n i n g s p r o j e k t i d e n m o d e r -n a h y g i e -n e -n s eller s o c i a l h y g i e -n e -n s -n a m -n , ett p r o j e k t s o m i n t e u p p f a t t a d e s s o m politiskt u t a n vetenskapligt o c h objektivt - s o m r e n v e t e n s k a p u t a n a n k n y t n i n g till etik, ideologi, m o r a l o c h politik.

Motivet till d e t m o d e r n a s a m h ä l l e t s befolk-n i befolk-n g s i befolk-n t r e s s e var ibefolk-nte u t e s l u t a befolk-n d e h ä befolk-n s y befolk-n e befolk-n till m e d b o r g a r n a , b a k o m d e t låg också natio-n e natio-n s inatio-ntresse av a r b e t s k r a f t o c h soldater. I d e natio-n n y e t a b l e r a d e i n d u s t r i n f a n n s d e t b e h o v av a r b e t a r e , o c h samtidigt växte n a t i o n a l s t a t e r -n a s imperialistiska d r ö m m a r . K v i -n -n a -n s roll blev att vara m o d e r n till s o l d a t e n o c h u p p f o s -t r a r e n av d e n b l i v a n d e a r b e -t s k r a f -t e n . E n aggressiv b e f o l k n i n g s p o l i t i k k o m bl a till uttryck n ä r n a t i o n a l s t a t e r n a e t a b l e r a d e s . E f t e r att F r a n k r i k e h a d e f ö r l o r a t m o t tyskarna 1871 gavs d e t m å n g a olika f ö r k l a r i n g a r till n e d e r l a -get. En av d e m var att d e t var f ä r r e f r a n s m ä n ä n tyskar. F r a n k r i k e var d e t l a n d i E u r o p a d ä r f ö d e l s e t a l e t b ö r j a t s j u n k a r e d a n i b ö r j a n av 1800-talet. Det s j u n k a n d e b a r n a n t a l e t betrak-tades s n a r a r e s o m ett politiskt ä n ett moraliskt p r o b l e m . L å n g t f ö r e första världskriget h a d e d e t d ä r f ö r inletts e n sorts b e f o l k n i n g s k r i g mel-lan F r a n k r i k e o c h Tyskmel-land. I d a g ser m a n tyd-ligt att F r a n k r i k e - g e n o m att r e d u c e r a barn a barn t a l e t i barn t r o d u c e r a d e d e t m o d e r barn a ä k t e barn -skaps- o c h f e r t i l i t e t s m ö n s t e r som resten av E u r o p a b ö r j a d e e f t e r l i k n a f r å n slutet av 1800-talet. M e n flera å r t i o n d e n in på d e t t a sekel u p p l e v d e s b e f o l k n i n g s m i n s k n i n g e n s o m ett p r o b l e m . En stor b e f o l k n i n g ansågs vara viktig f ö r att skaffa s o l d a t e r o c h a r b e t a r e . Två strate-gier utvecklades; b e t o n i n g e n p å m o d e r s k a p e t var d e n e n a o c h r a s h y g i e n e n d e n a n d r a .

Kvinnors fertilitet blev ett c e n t r a l t politiskt o m r å d e , o c h h ä r i f r å n utgick m å n g a av väl-f ä r d s s a m h ä l l e t s r e väl-f o r m e r . M å n g a k v i n n o r , t ex

Helene Stärker\ Tyskland o c h Ellen Key i Sverige

m e d v e r k a d e till att ställa m o d e r s k a p e t p å d e n

o f f e n t l i g a s c e n e n .1 0 Så l ä n g e politiken inte

bli-vit statlig o c h officiell f i n n s d e t t e n d e n s e r till att k v i n n o r n a d e l t a r m e r aktivt. K v i n n o f r å g a n blev en välfärdspolitisk f r å g a , d ä r k v i n n o r n a var aktiva. M a n k a n gott tala o m e n späd-b a r n svälfärdsrörelse, s o m o m f a t t a d e d e flesta västländer, k a n s k e särskilt d e n o r d e u r o p e i s k a f r å n sekelskiftet o c h f r a m å t .

Michael F o u c a u l t h a r i n t r o d u c e r a t b e g r e p -p e t bio-politik f ö r -politik riktad m o t befolk-n i befolk-n g e befolk-n . O c h faktiskt fick b å d e v e t e befolk-n s k a p e befolk-n o c h b e f o l k n i n g s u t v e c k l i n g e n stor betydelse f ö r d e n politiska historien. S o m vi h a r defini-erat politik i sista d e l e n av "Den m ö d e r n e tid" (Liitzen o c h R o s e n b e c k 1992), d ä r vi b e h a n d -lar ideologi o c h politik (som d e flesta histori-ker i i p p f a t t a r politiken, n ä m l i g e n s o m d e t s o m försiggår i o f f e n t l i g h e t e n o c h h a r sin tyngd-p u n k t tyngd-p å a k t ö r s tyngd-p e r s tyngd-p e k t i v e t ) finns d e t e n ten-d e n s att k v i n n o r n a faller b o r t .1 1 I d e t m o d e r n a s a m h ä l l e t h a r k v i n n o r n a i n t e blivit r e p r e -s e n t e r a d e i politiken i -sär-skilt h ö g g r a d . I d e n o r d e u r o p e i s k a l ä n d e r n a i n f ö r d e s r ö s t r ä t t e n o m k r i n g första världskriget o c h i r e s t e n av E u r o p a inte f ö r r ä n k r i n g a n d r a världskriget. M e n även o m k v i n n o r n a i n t e varit politiska a k t ö r e r i n g å r "kvinna" o c h k ö n s o m r e p r e s e n -tation. K ö n spelar således e n viktig roll i d e n m o d e r n a västliga politiska h i s t o r i e n . D ä r m e d m å s t e u p p f a t t n i n g e n av d e n politiska histori-e n ä n d r a s , p o l i t i k histori-e r b histori-e g r histori-e p p histori-e t utvidgas o c h politik inte b e g r ä n s a s till d e t o f f e n t l i g a .1- ' 1 3

N O T E R

1 Det europeiske Hus, redigerad av S0ren Morch och

utgi-ven på Gyldendal, utkom i sex band 1991-1992. Verket fick ett blandat mottagande och utsattes för stark kritik på grund av bristande redigering. Den kritiken är berät-tigad från den synpunkten att författarna fick fria hän-der i valet av syntes. Redaktörerna fick så att säga redi-gera på författarnas premisser. Så det blev sex mycket olika böcker. Fjärde bandet, "Stat og nation" av Knud Jespersen betonade militärhistoria, medan Karin Liit-zen och jag i femte bandet "Den m ö d e r n e tid" närmast har bortsett från världskrigen. Vi börjar med vetenska-pen och dess betydelse för den andra industriella revo-lutionen. Den första industriella revolutionen hade i gengäld blivit lika försiktigt n ä m n d i fjärde bandet som krigen blir i femte. Sjätte bandet "Hjem til Europa" av Anne Knudsen och Jan Ifversen avslutade verket med en gedigen politisk historia. Trots kritiken har flera av arbetena blivit positivt värderade som enskilda verk.

(11)

Vårt band fick övervägande negativa recensioner av fackhistorikerna men positiva av journalisterna - alla män.

2 Jag bygger i artikeln på vårt gemensamma arbete i "Den m ö d e r n e tid." (Liitzen och Rosenbeck 1992). 3 Mary Poovey (1988,1989) har visat hur bilder av kön

ingick i utvecklingen av Englands sociala institutioner, i organiseringen av ekonomi och lagstiftning och hur de medverkade till att rationalisera landets imperialis-tiska ambitioner. Hon påpekar det viktiga i att analyse-ra "kvinna" och kvinnor. Det betyder att "kvinna" är en symbol i den symboliska och binära ordningen men att det också finns historiska kvinnor som avslöjar skillna-derna i en universell kategori, som har kopplat könet nära till naturen.

Till avsnittet om befolkning har vi använt Anderson 1980, Hajnal 1974, Johansson 1979, Matthiessen 1976, McLaren 1984, Rabb&Rotberg 1973, 1980, Wrigley 1966, 1972, 1976, Walle 1980, Walle & Knodel 1980 samt Wells 1976.

' Angående social konstruktionsteori, se Rosenbeck 1992.

() Jag vill på intet sätt hävda att det inte finns skillnader mellan de enskilda länderna, för det gör det. I Knudsen & Wilkens 1993 påpekas såväl likheter som skillnader. Men ramen för deras kulturanalys av skillnader är ändå den gemensamma europeiska.

7 Det fanns läkare som såg mer liberalt på kvinnors sex-ualitet, men det var ett generellt drag att betrakta kvin-nors och mäns sexualitet som varande olika (Rosenbeck 1992:646).

x O m sexualitet kan dessutom hänvisas till Foucault 1978, Hellerstein, H u m e & Offen 1981, Riemer & Font 1980, Rosenbeck 1992a, Weeks 1981.

9 I Danmark låg andelen ensamstående kvinnor i gene-rationen född 1880-1884 på 16 procent men hade för generationen född 1920-24 sjunkit till knappt 7 pro-cent.

10 Enligt Offen 1988 var moderskapsrörelsen betydelse-full i hela den västliga världen och utgör exempel på att kvinnornas politiska aktivitet tar sig andra former än vi känner igen från studiet av mäns politiska aktivitet. ' ' Det som stötte fackhistorikerna för pannan var vår

behandling av periodens allmänpolitiska utveckling. Den delen hör också till bokens svagaste, men det är inte där vi lagt tyngdpunkten. Vi valde att inte skriva samma politiska historia ä n n u en gång, såsom den pre-sentats i diverse arbeten. Nationalhistorier och världs-historier (och förklädda Europavärlds-historier) skrivs ofta utifrån ett politiskt koncept.

' - T a n k a r n a om det politiska har utvecklats i Rosenbeck 1994.

'3 Samtliga textutdrag är från Hellerstein, Erna O, Hume, Leslie P & Offen, Karen M (red.) Victorian Women. A

Documentary Account of Women v Lives in Nineteenth-Century England, France and the United States. Sussex 1981.

LITTERATUR

Anderson, Bonnie S, Zinsser, Judith P, A History of Their

Own. Women in Europé from Prehistory to the Present, Vol II.

London, 1989.

Anderson, Michael, Approaches to the History of the Western

Family 1500- 1914, London, 1980.

Blom, Ida (red), Kvinder. Era urtid til nutid, Bd 1 og 2. Politiken, K0benhavn, 1992; Cappelens Forlag,Oslo, 1992.

Boxer, Marilyn J & Quataert, Jean H (red), Connecting

Spheres. Women in Western World 1500 to the Present,

Oxford, 1987.

Braidotti, Rosi, Pattems of Dissonance, London, 1991. Davidoff, L and Hall, C. Family Fortunes. Men and women of

the English rniddle calss 1780-1850, London, 1987.

Deacon, Alan & Hill, Michael, "The Problem of "Surplus Women" in the Nineteenth Century, Secular and Religious Alternatives", Michael Hill (red), A

Sociologi-cal Yearbook of Religion in Britain, 1972.

Frisch, Hartvig, Europas Kulturhistorie, Band 1-4. Koben-havn, 1962. (org 1928).

Foucault, Michel: Seksualitetens historie 1, K0benhavn, 1978.

Hajnal, J, "European marriage pattems in perspective", Glass, D V & Eversley, D E C (red): Population in history.

Essays in historical demography, London, 1974.

Hellerstein, Erna O; Hume, Leslie P & Offen, Karen M (red), Victorian Women. A Documentary Account of Women s

Lives in Nineteenth—Century England, France and the United States, Sussex, 1981.

Johansson, Sheila Ryan, "Demographic contributions to the history of victorian women", Känner, Barbara (red):

The women of England. From a nglo—saxon times to the pre-sent, Hamden, 1979.

Knudsen, Aoch Wilken, L, Kulturelie Verdener.

Kulturogliul-turkonflikter i Europa, Kobenhavn, 1993.

Liitzen, Karin och Rosenbeck, Bente, Den möderne tid. Band 5 i Det europteiske hus, Kobenhavn, 1992.

Matthiessen, P C, Befolkningens v0kst, Kobenhavn, 1976. McLaren, Angus, "Abortion in France, Women and the

Regulation of Family Size 1800—1914", French Historical

Studies, vol 10, nr 3, 1978.

McLaren, Angus, Sexuality and Social Order. TheDebate över

the Fertility of Women and Workers in France 1770—1920,

New York, 1983.

McLaren, Angus, Reproductive Rituals, The perception of

fer-tility in England from the sixteenth century to the nineteenth century, London, 1984.

Mernissi, Fatima, Beyond the Veil. Male-Female Dynamics in

Modern Muslim. Society, Cambridge, Massachusetts, 1987.

Poovey, M, "Feminism and Deconstruction". Feminist

Studies, 14, no 1, 1988.

Poovey, M, Uneven Developments. The Ideological Work of

Gender in Mid—Victorian England, London, 1989.

Rabb, Theodore K & Rotberg, Robert I (red): The Family

in History. Interdisciplinary Essays, New York, 1973.

Rabb, Theodore K & Rotberg, Robert I (red), Marriage

and Fertility. Studies in Interdesciplinaiy History, New

Jersey, 1980.

(12)

Documentary History 1789-1945, New York, 1980.

Offen, K, "Defining Feminism: A Comparative Historical Approach". Signs, vol 14, no 1, 1988.

Riley, D "Am 1 thatNameT":Feminism and the Category of

"Wo-men" in History, London, 1988.

Rosenbeck, Bente, Kvindek0n. Den möderne kvindeligheds

his-torie 1880-1960, Kobenhavn, 1987.

Rosenbeck, Bente, Kroppens politik. Omk0n, kultur

ogviden-skab, Kobenhavn, 1992.

Rosenbeck, Bente, Bidrag til Blom, 1992 (a).

Rosenbeck, Bente, "Politik, videnskab og kon". Trykkes i rapport til Nordisk Historikermode, Oslo, 1994.

Shorter, Edward, "Female Emancipation, Birth Control, and Fertility in European History", The American Histo-rical Kexnew, vol 78, nr 3, 1973.

Shorter, Edward, Kernefamiliens hislorie, Kobenhavn, 1979. Smith, Bonnie G, Changing Lives. Women in European

Histo-ry Since 1700, Lexington, 1989.

Tilly, Louise A 8c Scott, Joan W, Women, Work, and Family, New York, 1978.

Tilly, Louise A Scott. Joan W and Cohen Miriani, "Womens Work and European Fertility Patterns", Rotberg, Robert I and Rabb, Theodore K, Marriage and fertility.

Studies in InterdiscipUnary History, New Jersey, 1980.

Vogt, Sidsel, Kvinner og arbeid 1750—1914 i England og

Frankrike. En översikt over kvinnehistorisk forskning,

NAVF's sekretariat for kvinneforskning, Oslo. 1983. Vogt, Sidsel; Kvinnenes sosialhistorie. Kvinnesyn og kvinneliv

i England, Frankrige og USA ca 1650-1920, Oslo, 1991.

Walle, Etienne van de 8c Knodel,John, "Europe's Fertility Transition: New Evidence and Lessons for Today's Developing World", Population Bulletin, vol 34, no 6, 1980

Walle, Etienne van de, "Alone in Europé: The French Fertility Decline until 1850" , Tilly, Charles (red),

Historical Studies of Changing Fertility, New Jersey, 1978.

Wells, Robert V, "Family History and Demographic Transi-tion", Journal of Social History, vol 9, no 1, 1975. Weeks, Jeffrey, Sex, Politics and Society. The regulation

ofsex-uality since 1800, Essex, 1981.

Wilson, E, The Spliinks in the City, London, 1991. Vicinus, Martha, Independent women. Work and community for

single tuomen 1850- 1920, London, 1985.

Wrigley, E A, "Family Limitation in Pre-Industi ial Eng-land", The Economic History Review, no 1, 1966. Wrigley, E A ' T h e Process of modernization and the

in-dustrial revolution in England". The Joumat of

Interdisci-pUnary History, vol 2, 1972.

Wrigley, E A, Population and History, New York, 1976.

SUMMARY

This article is based on Den möderne tid volume 5 in

Det europceiske hus written together with Karin

Liitzen. It focus on certain characteristic aspects in women's situation in the western world in the pe-riode 1870 to 1945. The quality of the population became a central factor in modern society: object of population policy and social policy. This made women a key figure in the care of the population and in the reformation of industrial society ancl made gender central in many modern institutions. The western european marriage pattern characte-rised by high age at marriage and by a big part of a generation never marryingwasunique in the world. This pattern made it possible for young people to save money in their youth: money intended for their future marriage. This saving of money on a mass scale was important for the european "take o f f ' into modern economic growth. This marriage pattern was also very important for women, who did not have to get married at young age. They had to earn their own living, and in order to get work they often had to move to the towns, which meant inde-pendency of their family. But it also meant that they became part of the modern city. But it is important to be aware of the differences between married and unmarried women. T h e unmarried were emanci-pated and received the same opportunity as men, but married women had lo be different from men in every direction. But even if their role was suppo-sed to be traditionel, demografic changes (concern-ing the marriage pattern, fertility and death) revo-lutionized the life-cycles of women. This develop-ment also had political importance.

Bente Rosenbeck Center for kvindeforskning

Köpenhamns universitet Njalsgade 80 DK-2300 Köpenhamn S

References

Related documents

This study examines the relationship between Israel and the United States, focusing on one of the two actors, the United States, by looking at The United States presidencies

Depending on the circumstances, this task can be more difficult when agency officials have the sole responsibility for registering documents, which is the case

In Table 2 we report estimates of binary logistic regression models of non-competitive processes and outcomes with fixed effects for year, sector, state and department, and

for infringements of the restrictions imposed by inalienable pattas bore down exclusively upon the Toda community. At the end of the 870s and the beginning of the 880s, a number of

Supported housing programs with case managers and/or Assertive Community Treatment (ACT) programs have shown to be effective even for homeless people with serious mental illness

‘John Kerry’s Opening Remarks at Session on Investing in Climate Solutions - United States Department of State John Kerry Virtual Leaders Summit on Climate Opening Remarks’.

This is the published version of a chapter published in Orphans and foster-children: a historical and cross-cultural perspective.. Citation for the original

This study used data from the PALS to examine the extent to which the source of one’s calling (external, internal, or both) influences the relationship between living a calling