• No results found

Bygg för hälsa och miljö - Brukstidens restmaterial. Vad , vart och hur mycket?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bygg för hälsa och miljö - Brukstidens restmaterial. Vad , vart och hur mycket?"

Copied!
64
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Brukstidens restmaterial

(3)

DIARIENUMMER: B6087-1473/96

TITEL: Brulcstidens restmaterial. Vad, vart och hur mycket? UTGIVARE: Boverket, byggavdelningen

UTGIVNINGsMANAD: December, 1998 UPPLAGA: 1:2 1.500 ex

TRYCK: Lenanders Tryckeri AB

,~.

'...

ISBN: 91-7147-476-5

SAMMANDRAG: Det är ganska väl dokumenterat vad restmaterialet från nybyggnader och totalrivningar består av. "Brukstidens restmaterial. Vad, vart och hur mycket?" är en sammanställning av undersökningar av rivningsmaterial från ombyggnader, ändringar, renoveringar och reparationer samt försäkringsskador i Malmö och Borås. Det är första gången ett statistiskt material presenterar avfallet från denna del av bygg­ och fastighetsförvaltning. Kommunerna kan bl.a. använda resultaten som underlag

när de beslutar om rivningsplaner i ett byggprojekt.

I rapporten presenteras också ett förslag och en skiss till ett värderingssystem, som är

materialneutralt och lokalt anpassningsbart, för beslut om disponering av rivningsrester.

SUMMARY: The contents of residual material from new buildings and total demolition are quite weil documented. "Brukstidens restmaterial. Vad, vart och hur mycket?" ("Residual Material from Rebuilding. What, Where and How Much?") is asurnmary of investigations of demolition material from reconstruction, changes, renovations and reparations as weil as insurance damages in Malmö and Borås. It is the first time that statistic figures present the waste from this section of the building and property administration. The result is considered to be, among other things, a basis for decisions from the local building committees on wreckage plans during present construction authorisation measures, comprising just this type of business.

Also presented is a proposal and drawing of an evaluation system for a decision on disposal ofwreckage remains. This system is independent of material and can be adjus­ ted according to location.

SÖKORD: Restprodukter, ombyggnad, tillbyggnad, rivningsmaterial, rivning, återan­ vändning, återvinning, kretslopp, livscykelanalys, restvärden, fastighetsskötsel, statis­ tik, projektbeskrivningar, restvärden.

PUBLIKATIONEN KAN BESTÄLLAS FRÅN: Boverket Publikationsservice Box 534 371 23 Karlskrona Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se © Boverket 1998

PROJEKTLEDARE, BOVERKET: Stig Heden

FÖRFATTARE: Lotta Sigfrid, Bygg & Miljökonsult, Jöran Jermer, Sveriges Provnings­ och Forskningsinstitut och Martin Erlandsson, Ragn-Sells Miljökonsult AB FOTO: Catharina Sternudd

(4)

örord

Det är inte bara när en byggnad totalrivs som restmaterial, riskmaterial och avfall uppstår. Under brukstiden genereras kontinuerligt hushållsavfall och detta liksom resterna efter en totalrivning har Idarlagts ganska väl. Däre­ mot har det inte tidigare gjorts undersök­ ningar på mängd, innehåll och omhänderta­ gande av restmaterial från utrivningar vid ändringar, större underhåll och ombyggna­ der. Det har antagits att det övervägande rört sig om ytmaterial, slitskikt och icke bärande lättväggar samt en andel inredningsenheter och äldre installationer.

Från halvårsskiftet 1998 finns möjlighet för byggnadsnämnd att vid större underhålls­ och ändringsarbeten kräva rivningsplan. Det är väsentligt för avgörandet om en plan skall krävas att beslutsfattarna har ett kunskapsun­ derlag och erfarenhet av vilka byggnadstyper och vilken slags arbeten som genererar farligt avfall. Att ge denna bakgrund är ett av syftena med denna publikation.

Samhällets lagar och regler om rivning och resulterande materialhantering är till för att säkerställa att farligt material, när de blir av­ fall, tas om hand på ett föreskrivet säkert sätt. Det är inte avsikten att på något sätt reglera handeln med begagnade material. Förhopp­ ningsvis finns det dock möjligheter att åter­ använda eller återvinna en stor del av det ma­

terial som blir tillgängligt vid rivningsarbe­ ten. Samhällets intresse är naturligtvis att mi­ nimera resursuttag, att få aktörerna att ta mil­ jöhänsyn och att på olika sätt kretsloppsan­ passa sin verksamhet. För att skapa ett be­ slutsunderlag som kan gagna denna (en) över­ gripande (miljö) målsättning, frånsett de rent företagsekonomiska aspekterna, kan ett mil­ jöanpassat förhållningssätt behöva beskrivas och göras kalkylerbart. Ett sådant principiellt förslag presenteras i denna skrift (nedan) i form av ett material neutralt och miljörelate­ rat sätt att beräkna restvärden för enskilda byggnadsma terial.

Avsikten är att skapa möjlighet att välja det alternativ som ger minst miljöpåverkan eller vars resultat är positivast ur resurssynpunkt, för att sedan kunna jämföra med resultaten av traditionella ekonomiska kalkyler.

I Boverkets regeringsuppdrag "Bygg för hälsa och miljö" ingår bl.a. åtgärder för att främja återanvändning och återbruk i byg­ gandet och att med demonstrationsprojekt visa möjligheter att genomföra miljövänligt byggande. Att ta fram erfarenheter, ny teknik och sammanställa nytt kunskapsunderlag in­ går också.

STIG HEDEN

(5)

Inn

hå II

Restmaterial från ombyggnader,

byggservice och fastighetsskötsel

7

Sammanfattning 9

Inledning 13

Bakgntnd och syfte... 13

Genomftrande 13

Ombyggnad 15

Tidigare studier avseende restprodukterfi'ån ombyggnadsproje/et 15

Inventering av mottagna restprodukter vidavfallsbolag 16

Inventering av rivningsmaterialfi'ån ombyggnadsprojekt 17

Projektbeskrivningar med respektive inventeringsresultet... 13

Beräkningsunderlagftr ombyggnader 23

Slutsatser om rivningsmaterial vid ombyggnad 23

Byggservice 25

Inventeringsresultatfrån byggservicearbeten 25

Beräkningsunderlagftr byggservice 26

Slutsatser om rivningsmaterialfi'ån byggservicearbeten 27

Fastighetsskötsel 28

Inventering av utrivna material vidfastighetsskötsel 28

Berä/eningsunderlagftrfastighetsskötsel 3 O

Slutsatser om rivningsmaterial vidfastighetsskötsel 3 O

Särskild studie av försäkringsskador 31

Rivningsmaterial vid åtgärdande avfl'rsäkringsskador 31

S/eadestatisti/e, beräkningsunderlag 33

Slutsatser om rivningsmaterial vid åtgärdande avfl'rsäkringsskador . 33

Referenser 34

Restprodukter och avfall från om- och

tillbyggnadsprojekt i Borås

35

Bakgrund 37

I(uns/eapsluckor 37

San1arbetsprojekt 37

Studerade objekt 38

Borås lasarett; ombyggnad av vårdavdelning 38

Kv Porsen nr 18; renovering av badrum iflerfamiijshus 38 Klintegatan 15-13; ta/e- och bal/eongrenoveringpåflerfamiijshus 33

Engefbre/etsskolan 33

Metod 40

Resultat 41

Mätning av restprodukter och avfaH 41

Kostnadsjämfdrselse vid oli/ea sättlOr omhändertagande 41

Slutsatser och kommentarer 43

(6)

Värdering av material ur miljösynpunkt vid

rivning

47

Sammanfattning 49

Kretsloppsanpassning 5 O

Vad är det som rivs? 51

Beskrivning av rivningsprocessen 52

Metod för att bestämma potentiellt restvärde 55

Beräkningsexempel 59

Slutsatser 62

(7)

Restmat rial från

ombyggnader, byggservice

och fastighetssköts I

LOTTA SIGFRlD, BYGG & MILJÖKONSULT

Vilka material som rivs ut, byts eller måste

tas om hand vid ombyggnader, underhåll

eller skadereparationer är i jämfOrelse med

resultatet efter totalrivningarganska okänt. I

fOijande undersökningar redogörs fOr vilka

material det är, hur mycket som uppstår och

varifrån det kommer.

Resultaten är inte alltid de fOrväntade.

(8)
(9)

ammanfattning

Rapporten bygger på resultaten från en un­ dersökning som genomfördes 1997 och om­ fattar bl.a. 6 ombyggnadsprojekt samt bygg­ servicearbeten och fastighetsskötsel. Syftet var att studera material som rivs ut vid om­ byggnads- och renoveringsarbeten. I studien ingick också att titta på ombyggnadsavfall som mottogs vid avfallsanläggning samt av rivningsmaterial från försäkringsskadeobjekt. Med hjälp av inventeringsresultatet, sta­ tistiska uppgifter och antaganden har de un­ gefärliga mängderna som rivs ut vid ovan nämnda typer av arbeten beräknats. Resulta­ tet presenteras i tabeller och jämförs med en annan studie som handlar om de totala mäng­ der som frigörs vid totalrivning och ombygg­ nader.

Mängder och sammansättning

De totala mängder rivningsmaterial på 622.000 ton/år respektive 1,9 miljoner toni år, som rälmats fram i denna och i tidigare stu­ dier, är förhållandevis låga. Vid en jämförelse med andra EV-länder borde den totala mängden restprodukter från bygg, rivnings­ och anläggningsarbeten i Sverige ligga i stor­ leksordningen 6-8 miljoner ton per år. Av det­ ta är en mindre mängd, uppskattningsvis maximalt 1 miljon ton, rent byggavfall. Res­ ten är rivnings- och schaktmassor som endast delvis omhändertas av kontrollerade avfalls­ upplag. Vid ombyggnadsarbeten antas dock

att mycket av rivningsmaterialen tas omhand på kommunal avfal!sanläggning.

Detta innebär att totala mängden riv­ ningsmaterial i Sverige är mer än vad som kunnat beräknas och att de i rapporten beräk­ nade mängderna rivningsmaterial från om­ byggnader och byggservice sannolikt är be­ tydligt större. Sistnämnda grundar sig bl.a. på att berälmingarna endast relaterats till an­ mälda ombyggnadsprojekt. Den verkliga mängden ombyggnader och ändringar är san­ nolikt större än vad som framkommit av den­ na undersölming.

Övrigt:

Mängden rivningsmaterial vid bygg­ service är i stort sett dubbelt så stor som vid ombyggnader både för total mängd och per investerad krona.

En stor andel av rivningsmaterialen vid byggservice kommer från åtgärder til! följd av försäkringsskador.

Tabell 1: Genomsnittlig mängd rivningsmaterial som frigörs vid olika åtgärder i byggnader enligt denna utredning. Typ av åtgärd Mängd rivningsmaterial (ton/Mkr) Ombyggnad 12 ton/Mkr Byggservice 21 ton/Mkr Försäkringsskador 15 ton/Mkr Fastighetskötsel 1,2 ton/Mkr

Tabell 2: I rapporten framräknade totala mängder material som frigörs vid rivningsarbeten i byggnader. Fraktion Ombyggnad Mängd, kton/år Byggservice Mängd, kton/år Fastighetsskötsel Mängd, kton/år TOTALT Mängd, kton/år Mineraliska massor Trä Metaller Plast Övr stomkompi. Miljöstörande Hela byggvaror SUMMA, ca 80 kton 39 kton 27 kton 4 kton 35 kton 2 kton' 8 kton 195 kton/år 260 kton 67 kton 2.1 kton 38 kton 23 kton 0.03 kton 29 kton 419 kton/år 0.36 kton 1.52 kton 0.04 kton -0.16 kton 5.9 kton 8 kton/år 340 kton 106 kton 31 kton 42 kton 58 kton 2 kton' 43 kton 622 kton/år

I Mängden miljöstörande material som ftigöts vid

BRUKSTIDENS RESTMATERlAL

ombyggnader är sannolikt större. Uppskattningsvis 5

9

(10)

Tabell 3: Jämförelse mellan resultatet av utredningen och totala mängder som frigörs vid alla typer av rivningsarbeten (framtagna av J&W).

Ombyggnad etc Rivning. totalt Fraktion Mängd, kton/år Mängd. kton/år Mineraliska massor 340 kton 1.383 kton Trä 106 kton 340 kton Metaller 31 kton 104 kton Plast 42 kton 7 kton Övr stomkompl. 58 kton 73 kton Miljöstörande 2 kton 40 kton material

Hela byggvaror 43 kton uppgift saknas SUMMA. ca 622 kton/år 1.947 kton/år

Kommentarer till tabell 3:

• Skillnaderna mellan flertalet fraktioner verkar realistisk, t.ex. torde en större andel mineraliska massor, trä respektive metaller frigöras vid totalrivning än vid ombyggnader. • Beträffande platsmaterial är det troligt att det, på grund av att så få projekt ligger till grund för denna utredning, kan ha uppstått missvisande resultat vid beräkning av totala mängder. Den beräknade siffran på 7 kton kan alltså vara för låg.

• Mängden stomkomplemingsmaterial som rivs vid ombyggnader verkar i jämförel­ sen ovan vara lite för stor trots att det vid om­ byggnader falcriskt främst är stomkomplette­ ringsom rivs.

• Miljöstörande material förekommer sannolikt i betydligt större omfattning, vid ombyggnader och byggservice, än denna ut­ redning kunnat påvisa. Dock verkar total­ mängden 40 kron/år mycket, men det beror naturligtvis också på vad man betraktar som miljöstörande material.

• Enligt tabellen utgör mängden riv­ ningsmaterial vid ombyggnader en tredjedel av den totala mängden rivningsmaterial från byggnader. Detta kan verka lite, men med tanke på att störst differens föreligger inom fraktionen mineraliska massor som ofta utgör över 90-95 procent av rivningsmaterialen vid total rivning, kan det vara realistiskt. Obser­ vera dock att ombyggnadsprojelct som inte anmäls till byggnadsnämnden inte har beal<:­ tats vid beräkningarna.

Miijöstörande material

Miljöstörande material rivs utvid ombyggna­ der. Dock tas endast en mindre del omhand. Brist på kunskap och på pralcriska insamlings­ system är en bidragande orsale Miljöinvente­ ring är därför nödvändig vid i princip alla om­ byggnadsprojekt om risken för att miljöstö­ rande materialen blandas med övriga riv­ ningsmaterial ska minimeras.

Det krävs information till byggarbetsplat­ sernas personal, om det miljöstörande mate­ rial som rivs ut ur byggnader ska komma att tas omhand utan risk för spridning till natu­ ren, t.ex. från utfyllnadsmassor.

Information till byggarbetsplatser och dess personal om miljöstörande rivningsma­ terial bör innefatta:

• grundlig genomgång av vilka miljöstö­ rande material, som måste särbehandlas

identifiering av dessa material

• förutsättningarna för hantering och omhändertagande av miljöstörande material på orten.

Det är mycket viktigt att det finns enkla system för hantering och insamling av miljö­ störande material från byggarbetsplatser och att byggarna känner till dessa och vet vart de kan vända sig när de behöver information. I annat fall är risken stor att man inte hinner el­ ler"orkar" ta tag i det, även om de even tueIla riskmaterialen faktiskt identifierats.

Vid upphandling av entreprenader är det viktigt att man alltid reglerar eventuella mer­ kostnader för omhändertagande av miljöstö­ rande material som kan påträffas vid rivning.

(11)

Trots att PBL från och med den l juli 1998 ändras så att kommunerna ges ökad möjlighet att kräva rivningsplan, kommer fortfarande mycket miljöstörande material att rivas utan någon kontroll, eftersom långt ifrån alla änd­ ringar och reparationer etc är anmälnings­ pliktiga.

Källsortering och återvinning

Vid de flesta ombyggnadsprojekt källsorterar man i den mån det är realistiskt med tanke på projektets och ortens förutsättningar. Käll­ sorteringen är lönsam och tar normalt inte längre tid2 och bör därför inte behöva kosta

byggföretaget något, exempelvis i form av in­ citament till byggnadsarbetarna. Då riskerar källsorteringen att bli ett självändamål med minskad lönsamhet, vilket i sin tur inte gyn­ nar återvinningen av rivningsmaterial.

En stor del av rivningsmaterialet är åter­ vinningsbart, men i många projekt alstras så små mängder av de åtelvinningsbara materia­ len att källsortering inte är praktiskt genom­ förbart. Detta gäller framförallt vid byggser­ vice och vid många mindre ombyggnadspro­ jekt.

Återvinningskapaciteten av rivningsmate­ riaI är idag mycket begränsad, såväl mängd­ mässigt som geografiskt.

Aterbruk

Endast en mindre andel, dock inte försum­ bar, av rivningsmaterialen kan anses som åter­ användbara inom ramen för projektens nor­ mala budget. Totalt torde minst 8.000 ton rivningsmaterial från ombyggnads- och änd­ ringsarbeten kunna återbrukas per år. Av den studie som utföns i Borås (se sid 35) framgår att flera av rivningsmaterialen går att återbru­ ka.

Rivningsplan enligt PBL

Efter ändring av plan- och bygglagen som trädde i kraft l juli 1998, kan kommunerna kräva att en rivningsplan upprättas vid vissa ändringar aven byggnad och vissa installatio­

2 Under fönmättning att arbetsplatsen och dess rutiner anpassats för källsortering

ner som omfattas av krav på bygganmälan. Behovet och nyttan av rivningsplaner be­ ror bl.a. på:

• om hälso- och miljöfarliga material fö­ rekommer

• mängden rivningsmaterial

Miljöstörande material kan förekomma i alla typer av byggnader, oavsett byggnadsstil, användning eller storlek. Det enda som med någorlunda sälcerhet kan avgöra om miljöstö­ rande material förekommer är en miljöinven­ tering. Vid vissa mindre åtgärder kan man dock med stor säkerhet och utan särskild in­ ventering förutsäga om det finns risk för att miljöstörande material kommer att rivas ut. För att från fall till fall kunna bedöma behovet av miljöinventering måste man ha mycket god kunskap om:

• var i byggnad miljöstörande material kan förekomma samt

• under vilka perioder sådana material använts.

Man bör framförallt överväga att kräva en redogörelse för huruvida hälso- eller miljöfar­ liga material förekommer i en byggnad som står inför åtgärd. Detta är möjligt att redan idag med stöd av PBL kräva att dessa uppgif­ ter anges i den obligatoriska

projektbesl?riv­

ningen

(se PBL 9 kap. 4§) som ska bifogas bygg- eller rivningsanmälningar. I "Riktlinjer för rivningsplaner enligt PBL" rekommende­ ras att denna projektbeskrivning ska innehål­ la uppgifter om huruvida hälso- eller miljö­ farliga material förekommer eller ej. I själva rivningsplanen, om sådan upprättas, anges sedan hur dessa miljöstörande material samt övriga rivningsmaterial kommer att omhän­ dertas.

En rivningsplan bör upprättas om före­ komsten av hälso- eller miljöfarliga material inte kunnat uteslutas, t.ex. i samband med miljöinventering, eller om mängden riv­ ningsmaterial är av sådan omfattning att åt­ minstone en eller ett par materialfraktioner bedöms uppgå till sådan mängd att det läm­ par sig att källsortera. En rivningsplan syftar också till att olämpligt omhändertagande av övriga rivningsmaterial undviks.

Kommunens möjlighet att kräva rivnings­ plan vid bygganmälan begränsar sig enligt

(12)

laaven i PBL till ändringar eller installationer där man kan anta att farligt avfall kommer att förekomma bland rivningsmaterialen.

Tyvärr kan man med stöd av PBL endast kontrollera en bråkdel av alla ändrings- och reparationsarbeten där material som kan innehålla farligt avfall eller annat miljöstöran­ de material rivs ut.

Riktlinjerför rivningsplaner enligt PBL

Miljöinventeringen är viktig att få till stånd eftersom man annars kan utgå ifrån att even­ tuella riskmaterial inte kommer att omhän­ dertas på rätt sätt. Detta b1.a. eftersom entre­ prenadavtalen idag sällan reglerar ersättning för omhändertagande av material som inte identifierats i förväg.

Enligt de riktlinjer som tidigare utformats för rivningsplaner i samband med rivningsan­ mälan rekommenderas att kommunen kräver in uppgifter om förekomst av hälso- och mil­ jöfarliga material i den beskrivning av

projek­

tets art och omfattning

(projektbeskrivning) som alltid ska bifogas såväl bygg- som riv­ ningsan mätningar.

Om kommunerna kräver att miljöstörande material ska ha identifierats i förväg och före­ komsten redovisas i projektbeskrivningen

till

bygganmälan föranleder detta att en miljöin­ ventering måste göras. Med hjälp av projekt­ beskrivningen underlättas kommunens be­ slut om eventuell rivningsplan.

(13)

Inledni

g

Bakgrund och syfte

Omhändertagande av rivningsmaterial från ombyggnader regleras idag inte med undan­ tag för farligt avfall. Bestämmelserna i plan­ och bygglagen (PBL, SFS 1997:10) om riv­ ningsplan berör från och med l juli 1998 även rivningsarbeten vid vissa ändringar av byggnader och anordningar samt vissa ny­ installa tioner.

Den totala mängden restprodukter från rivningar kan antas uppgå till storleksord­ ningen några miljoner ton per år i Sverige. En stor mängd rivningsmaterial frigörs vid om­ byggnads- och ändringsarbeten. Bland riv­ ningsmaterialen finns ofta någon form av hälso- eller miljöfarligt material.

Syftet med denna studie är att undersöka rivningsmaterialens omfattning och sam­ mansättning vid åtgärder såsom ombyggnad, mindre ändrings- och reparationsarbete (byggservice) samt fastighetsskötsel. Resulta­ tet ska ligga till grund för bedömning av tota­ la mängder och sorters rivningsmaterial från sådan verksamhet i hela landet.

Rapporten presenterar, förutom exempel från tidigare studier avseende restprodukter från ombyggnader, projektets inventeringsre­ sultat samt slutsatser.

Genomförande

I samarbete med byggföretag, åkeri, avfalls­ bolag, fastighetsbolag och försäkringsbolag har utrivna material inventerats samt statistik och nyckeltal för överslagsberäkningar tagits fram. Som underlag för beräkning av total mängd och sammansättning av rivningsmate­ riai har, förutom statistik och nyckel tal, föl­ jande inventeringsresultat från objekt/arbe­

ten använts:

• 7 ombyggnadsobjekt av varierande storlek i Malmö och Lund

4 byggservice-anställda under 5 res­ pektive 6 veckors tid vardera

11 fastighetsskötare under 5 veckors tid vardera.

Ombyggnad

Rivningsmaterial har inventerats vid 6 olika ombyggnadsprojekt i Malmö och Lund. En ansvarig person har utsetts på varje bygge för att fylla i blanketter dag för dag. I några fall har även åkeriet som hämtat restprodukterna kunnat medverka vid uppföljningen. För in­ venteringen har en blankett med förtryckta materialgrupper använts. Vid beräkningar och slutsatser har även inventeringsresultatet från en tidigare studie om restprodukter från ombyggnad kunnat användas. Alltså ligger inventeringar från 7 olika ombyggnadspro­ jekt till grund för beräJmingar av totala mäng­ der och sammansättningen.

Med hjäJp av avfallsstatistik som tagits fram för Skanska av Sydvästra Skånes avfalls­ bolag, Sysav, har en sammanställning om restprodukter från 200mbyggnadsobjekt gjorts. Denna sammanställning innefattar emellertid alla restprodukter från ombyggna­ den, dvs. också spill från byggnadsarbetena efter rivningen.

Byggservice

Utrivna material vid byggservicearbeten har följts upp med hjälp av sammanlagt fyra "byggservice-killar" vid Skanska i Lund (Hjä­ rup) och Falkenberg. I begreppet byggservice ingår ofta att åtgärda försäluingsskador. Dessa behandlas dock som en egen grupp eftersom

det ibland rör sig om mer omfattande arbe­ ten. För inventeringen har en blankett med förtiyckta materialgrupper använts.

Fastighetsskötsel

Utrivna material från fastighetsskötsel har följts upp under ca 1-11/2 månads tid av Il fastighetsskötare vid tre olika bostadsområ­ den hos Landskronahem. För inventeringen

(14)

har en blankett med förtryckta materialgrup­ per använts.

Sammanställningar och beräkningar mm Inventeringsresultatet har sammanställts av civ. ing Hålcan Rosqvist, som också utfört vissa berälmingar, t.ex. omräkning till kg.

Vid berälming av totala mängder har en rad antaganden gjorts. Dessa redovisas i an­ slutning till slutsatserna från varje delstudie.

Slutsatser

Slutsatser har dragits med stöd av invente­ ringsresultatet och egna erfarenheter från ti­ digare projekt.

Parallella undersökningar

Parallellt med denna studie utfördes i Borås en lilmande undersölming. Resultatet av den­ na presenteras i rapporten på sidorna 35-45. Eftersom fraktionsindelningen inte är den­ samma och inte heller alla projektförutsätt­ ningarna i Boråsstudien är kända har ingen direkt jämförelse mellan projektresultaten gjorts. Dock har Boråsstudien och de slutsat­ ser som gjorts i denna beaktats då slutsatser och förslag presenteras i sammanfattningen.

Särskild studie avförsäkringsskador

I de inventeringar som utförts för att bli un­ derlag för berälmingar av totala mängder in­ går rivningsmaterial från åtgärdande av för­ säkringsskador. Eftersom en stor del av de riv­

ningsmaterial som alstras vid byggservicear­ beten kommer från åtgärdande av försälaings­ skador, beskrivs dessa rivningsmaterials mängd och sammansättning i ett särskilt av­ snitt. Med hjälp av utdrag ur Skanskas och Peabs kalkyler över försälaingsskador har för ändamålet kalkylerad mängd rivningsmateri­ al vid ca 30 avslutade projekt sammanställts.

Projektmedverkande ochfinansiärer

Medverkande i projektet är förutom Bygg­ och Miljökonsult och Sysav Utveckling AB de företag och de många enskilda personer vid företagen som hjälpt till att genomföra kart­ läggningen och bidragit med beräkningsun­ derlag.

Projektets huvudfinansiär är Boverket. Övriga finansiärer är Sysav U tvecldingAB och medverkande företag. Dessa är: • Skanska • ThageAndersson Bygg AB • Rotab • Landslaonahem • Ak1ca Frakt • Peab • Sabo

Inventeringsresultaten har sammanställts av civ. ing. Håkan Rosqvist, som också hjälpt till med berälmingar och insamling av kom­ pletterande information till rapporten.

I rapporten refereras också till den utred­ ningsom gjorts av JöranJermer m.fl. vid Sta­ tens Provningsanstalt i Borås.

Begreppsförk1aJ.·ingar

Miljöstörande material Hälso- och miljöfarligt material, t.ex. sådant som blir farligt eller byggvaror avfall då det rivs.

Miljöinventering Särskild inventering i byggnad i syfte att identifiera hälso­ och miljöfarliga material innan rivningsarbete påbörjas. Farligt avfall Sådant avfall som definieras i Förordningen om farligt avfall,

t.ex. PCB, Kvicksilver och asbest. Obervera att detta blir far­ ligt avfall först då det rivs ut och då det inte ingår som en min­ dre komponent i en vara som avses att återanvändas.

(15)

Ombygg

a

I detta avsnitt redovisas: Restprodukterfrån ett ens/ditproje/,t

• Exempel från tidigare studier av rest­ Under 1993 genomförde Sysav Urveclcling produkter från ombyggnader AB tillsammans med Rotab i Malmö en nog­ • Inventering av mottagna restprodukter grann inventering av samtliga restprodukter

vid Sysavs anläggning i Malmö från ett ombyggnadsobjekt. (Sigfrid, "Bygg­ • Inventeringsresultat från 6ombygg­ och rivningsavfall- inven tering av avfallet från

nadsprojekt rvå byggarbetsplatser", LTH Byggnadseko­ Beräkningsunderlag, ombyggnadssta­ nomi 1993).

tisrik mm Projektinformarion:

Slutsatser avseende rivningsmaterial • ombyggnad aven f.d. apotekslokal ftån ombyggnadsprojekt • rotal enrreprenadsumma: ca 1,8 miljo­

ner kronor

• ombyggd yta: 390 m2

Tidigare studier avseende

mängd rivningsmaterial: 14.860 kg

restprodukter från

rivningsmaterial/ytenhet: ca 38 kg/m2

ombyggnadsprojekt

rivningsmateriallkr: ca 8,3 ton/Mkr

Ert flertal studier av restprodukter från bygg­

sektorn har gjorts. Några av dessa har avsett Beräknad total mängd rivningsmaterial i ombyggnadsprojekt. Endast ett tatal uppfölj­ Sverige

ningar finns dock dokumenterade. Oftast är

Våren 1996 beräknade J&W AB, på uppdrag inte rivningsdelen behandlad för sig, materi­

av Naturvårdsverket, materialflöden inom alfraktionernas nogrannhet otillräcklig eller

bygg- och anläggningssekrorn (AB Jacobsson projektets förutsättningar i övrigt dåligt kän­

& Widmark, "Kartläggning av materialflöden da. Här presenteras därför enbart erfarenheter

- inom bygg- och anläggningssekrorn", Rap­ från ert projekt där samtliga förutsättningar

port 4659, Naturvårdsverket 1996). I tabell är kända, för art kunna jämföra med resultat

5 presenteras resultatet avseende material som ur föreliggande studie.

frigörs vid rivning och renovering i hus. I tabell 5 på sid. 17 har mängderna omfördelats till de fral([ioner som används i föreliggande projekt4.

Tabell 4: Exempel på rivningsmaterial från ett ombyggnadsprojekt. (Källa: L Sigfrid. "Bygg- och riv­ ningsavfall - inventering av avfallet från två byggarbetsplatser". LTH

Rivningsmaterial': Fraktion: Mängd: Mineraliska massor 2.140 kg Trä 1.500 kg Skrot 2.260 kg Plast 380 kg Stomkomlettering 8.130 kg Miljöstörande material uppgift saknas Hela byggvaror ca 450 kg Totalt 14.860 kg Andel (vikt-%): 14% 10% 15% 3% 55% -3% 100%

3 Mängderna anges här annorlunda än i den ursprungliga rapporten för arr lärrare kunna användas i jämförande syfte i föreliggande projekt.

4 Mängderna anges här annorlunda än i den ursprungliga rapporten för arr lärrare kunna användas i jämförande syfte i föreliggande projekt

Byggnadsekonomi 1993). Hela bygg varor: Eldosor 20 kg WC 2 st. handfat 6 st Glasparti 70 kg Speglar 4 st Dörrar 12 st BRUKSTIDENS RESTMATERlAL 15

(16)

Tabell 5: Beräknade materiaimängderS som fri­ görs vid rivning och renovering i hus, avrundade och omfördelade till föreliggande projekts frak­ tioner. (Källa: J&W, "Kartläggning av materiaI­ flöden inom bygg- och anläggningssektorn", Rapport 4659, Naturvårdsverket 1996). (kton/år)

Mineraliska massor Betong Tegel Lättbetong Kakel, klinker Puts, koksaska mm Annat TOTALT 960 kton 271 kton 88 kton 14 kton -50 kton 1.383 kton flytspackei Trä Rent virke -Behandlat virke 33 kton Skivmaterial 12 kton Snickerier

-annat 295 kton rent virke, snickerier mm TOTALT 340 kton Metaller Plåt -Aluminium 1 kton Annat 103 kton

TOTALT 104 kton järn, koppar,

7ink

Plast

Annat 7 kton PVC, PE, PS TOTAL T 7 kton

Övrig stomkompl.

Gips 31 kton Mineralull 17 kton Linoleum 3 kton

Annat 22 kton glas, fog mas­ sa, takpapp, textil TOTALT 73 kton

Miljöstörande byggvaror

Asbest 40 kton asbestcement PCB 0.002 kton fogmassa TOTALT 40 kton

Hela byggvaror

TOTALT

-SUMMA 1.947 kton/å

Tabell 6: Procentuell fördelning mellan olika fraktioner (baserat på tabell 5).

Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Mineraliska 1.383 kton 71% massor Trä 340 kton 17% Metaller 104 kton 5% Plast 7 kton <1% Stomkomlettering 73 kton 4% Miljöstörande 40 kton 2% material Hela byggvaror - -Totalt 1.947 kton 100%

Inventering av mottagna

restprodukter vid

avfallsbolag

Med hjälp av Skanska i Malmö har uppgifter om restprodukter vid ombyggnader tagits fram. Uppgifterna baseras på projektvis in­ ventering av mottagna restprodukter, utförd av Sysav, från totalt 20ombyggnadsobjekt i Skanskas regi. Resultatet redovisas i tabell 7 på sid. 17 i form av mottagna materialfraktio­ ner sammanslagna från samtliga 20 projekt. Observera att mängderna avser såväl rivnings­ material som produktionsspill. Fraktionerna

skrot

samt

farligt avfall

omhändertas normalt av skotfirma respektive av Kemiavfall i Skåne AB och ingår därför inte i redovisningen.

Som jämförelse redovisas resultat aven an­ nan inventering som utförts vid 4 ombygg­ nadsprojekt i Borås under 1997. Även denna inventering tycks ha omfattat samtliga rest­ produkter dvs rivningsmaterial och produk­ tionsspill. Den baseras på de fraktioner som källsorterats av byggfirman och som vägts i container.

5 Frakrionerna Byggsren, Sand/Sren samr Färg ur ]&W's rappon har inre ragirs med här

(17)

Tabell 7: Omhändertagna restprodukter (rivning samt byggspill) från sammanlagt 20 st ombygg­ nadsprojekt i Malmö i Skanskas regi 1997. (skrot och farligt avfall ingår ej).

Fraktion Mängd, ton Vikt-% Omålat trä 1,3 «1 % Brännbart material 83 8% Målat trä 21 2% Betong 131 12 % Lättbetong 77 7% Tegel 453 42 % Asbest 3,6 < 1 % (0,3) Gips 7,3 < 1 % (OJ) Osorterat 302 28 % SUMMA 1.079 ton 100 % Övrigt: • Sammanlagd entreprenadsumma för projekten: 60 Mkr • Restprodukter/Mkr: ca 18 toniMkr

Kommentar till tabell 7: Sorreringsgraden för restprodukterna antas vara representativ för samtliga byggföretag i regioner med motsva­ rande avfallsbehandlingsmöjligheter som finns i Sysavregionen.

Tabell 8: Restprodukter från 4 ombyggnadspro­ jekt i Borås1997 förelade på källsorterade fraktio­ ner. (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut)

Inventering av rivningsmaterial

från ombyggnadsprojekt

Vid 6 st ombyggnadsprojekt inventerades mängden rivningsmaterial. Det sammanslag­ na resultatet redovisas i tabell 9 på sid 18, medan resultatet från varje projekt redovisas jämte korr projektbeskrivning på följande si­ dor: 14 t.o.m. 16.

Ombyggnaderna som redovisas här utför­ des under 1997 i Malmö respektive Lund och är av varierande storlek och omfattning. En­ dast rivningsmaterialen har följts upp.

Övrigt:

• Total mängd rivningsmateria!: ca 1.589 ton

• Sammanlagd entreprenadsumma för projekten: ca 131 Mkr

• Total ombyggd yta: ca 33.000 m2

• Mängd rivningsmaterialJMkr: 12 toni Mkr

Fraktion Vikt-% Kommentar Mineraliska 30.6 % Täckmasssor massor på tipp Trä 6.8 % Flis Skrot 11.3 % Skrotåtervin­ ning Brännbart 4.4 % -Mineralull 3.4 % Deponi Plast ma t tor 1.7 % Deponi Gips 37.8 % Deponi Elrär (plast) 0.5 % Deponi Blandat 3.5 % Deponi

Övrigt:

• Totalt inventerades 146,2 ton restpro­ dukter

• Projektbeskrivningar och kommenta­ rer redovisas på sidorna 35-45.

(18)

Tabell 9: Sammanlagd mängd rivningsmaterial från 6 ombyggnadsprojekt.

Fraktion Mängd (kg) Andel. vikt-% Kommentar: Mineraliska massor

Betong Tegel Lättbetong Kakel, klinker Puts, koksa ska mm Annat TOTALT 411.300 kg 468.070 kg 37.850 kg 3.600 kg 20.720 kg 119.320 kg 1.060860 kg 67 % blandat, stentrappa Trä 12% Rent virke 73.250 kg Behandlat virke 38.250 kg Skivmaterial 12.375 kg Snickerier 27.125 kg Annat 37.000 kg TOTALT Metaller 188.000 kg 8% Plåt 46.610 kg Aluminium 2.112 kg Gjutjärnsrör 6.080 kg Rör 13030 kg Armering 30 kg Elkabel 1.330 kg

Annat 56.220 kg järn, koppar, smide TOTALT Plast Rör, profiler Golv TOTALT 125.412 kg 130 kg 12.900 kg 13.030 kg 1 % Övrig stomkompl. 7% Gips 47.700 kg Mineralull 3.210 kg linoleum 37.750 kg

Annat 28.080 kg takpapp, papp, vass, glas, "uppstäd" TOTALT 116.740 kg Miljöstörande byggvaror 2% Lysrör 268 kg Bly 100 kg Asbest 35.750 kg PCB 800 kg ytskikt - golv TOTALT 36.918 kg

(19)

Forts. Tabell 9

Fraktion Mängd (kg) Andel, vikt-% Kommentar: Hela byggvaror 3% WC-stolar, 91 st 2.275 kg Handfat, 117 st 1.755 kg Badkar, 50 st 1.250 kg Garderober, 1 st 40 kg Köksinredning, 13 st 234 kg Vitvaror, 86 st 3.010 kg Diskbänkar, 14 st 140 kg Blandare, armaturer etc, 81 kg 81 st Fönster, dörrar, 769 st 23.070 kg Radiatorer, 425 st 12.750 kg Lysrörsarmaturer, 562 st 1.124 kg Annat 1.930 kg lös inredning TOTALT 47.659 kg SUMMA RIVNINGSMATERIAL 1.588.619 kg 100 %

Projektbeskrivningar med respektive inventeringsresultat

Kv. Lybeck, Malmö

Entreprenör: Skanska

Antal egna anställda för rivning:

Underentreprenörer: El, VS, Vent

Entreprenadsumma: 900.000 kr

Byggnadens användning: Kontor

Byggnadsår: 1963

Byggnadstyp: Betong; Platsgjuren + prefab

Antal kvm som byggts om: 250 m 2

Antal kbm (byggnadsvolym) som byggts om: ca 750 m 3

Projektets omfattning: Väggar,ytskikt, undertak, porslin, kakel, el och ventilation

Rivningsmaterial mm: Gips, kakel, linoleum, porslin och installa­ tioner

Miljöstörande rivningsmateriai: 100 st lysrör

Rivningsmaterial/Mkr: ca 12 ton/Mkr

Rivningsmaterial:

Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Hela byggvaror:

Mineraliska massor 500 kg 5% WC4st

11-ä

2.675 kg 25% Handfat 4 st

Metaller 1.980 kg 19% Köksskåp 7 st

Plast 100 kg 1% Dörrar, fönster 15 st

Stomkomlettering 3.860 kg 36% Radiatorer 10 st

Miljöstörande material ca 20 kg <<1% Lysrörsarmaturer 40 st Hela byggvaror 1.516 kg 14%

Totalt 10.651 kg 100%

(20)

Kv. Gnagaren, Malmö Entreprenör: Entreprenadsumma: Byggnadens användning: Byggnadsår: Byggnadstyp:

Antal kvm som byggts om: Beskrivning av projektet: Rivningsmaterial mm: Miljöstörande rivningsmaterial: Rivningsmaterial/Mkr: Rivningsmaterial: Fralnion: Mineraliska massor Trä Metaller Plast Sromkomlettering Miljöstörande material Hela byggvaror Totalt Kv. Zebran, Malmö Entreprenör: Underentreprenörer: Enrreprenadsumma: Byggnadens användning: Byggnadsår: Byggnads typ :

Antal kvm som byggts om: Mängd: 9.240 kg 10.100 kg 4.200 kg - kg 710 kg ca8 kg

362

kg 24.620 kg 38% 41% 17% 3% <<1% 1% 100 %

Antal kbm (byggnadsvolym) som byggts om: Beskrivning av projektet: Rivningsmaterial mm: Miljöstörande rivningsmateria1: RivningsmateriallMkr: Skanska ca 1.000.000 kr

Lägenheter samt butikslokal på BV Tidigt 1900-tal

Tegelhus, träbjälldag 305 m2 (takyta) mm

Målning av fönster, omläggning av plåt­ tak, ombyggnad av tvättstuga (ytskikt), innergård samt butikslokal.

Plåt, ytskikt, trä och papp på tak samt tvättmaskin.

40 st lysrör ca 25 ron/Mkr

Andel (vikt-%) Hela byggvaror: WC3st Handfat 1 st Vitvaror 4 st Dörrar, fönster 4 st Lysrörsarmaturer 6 st Skanska VS, Vent 2.000.000 kr

Kontor och lägenheter 1961

Betong, platsgjuten 395 m2

1.185 m3

Fasadrenovering, nya kontorsrum. Väggar och ytskikt, undertale porslin och

el.

40 st lysrör, ca 100 kg etemit ca 9 ron/Mkr

(21)

Rivningsmaterial:

Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Hela byggvaror:

Mineraliska massor 6.700 kg 37% WC2st

Trä 5.875 kg 32% Köksinredn 2 st

Metaller 1.560 kg 9% Vitvaror 2 st

Plast 1.400 kg 8% Diskbänk l st

Stomkomlettering 2.070 kg 11% Fönster, dörrar 8 st

Miljöstörande material 108 kg <1% Lysrörsarmaturer 46 st

Hela byggvaror 498 kg 3%

Totalt 18.211kg 100 %

Kv. Trollhättan, Malmö

Entreprenör: Skanska

Underentreprenör: Rivning

Entreprenadsumma: 53.000.000 kr (varav för rivning:

ca 150.000 kr)

Byggnadens användning: Lager som byggs om till högskolelokaler

Byggnadsår: ca 1960

Byggnadstyp: Betongstomme med ytterväggar av tegel.

Antal kvm som byggts om: ca 10.000 m2

Beskrivning av projektet: Inredning av befintliga lagerlokaler tiJl un­ dervisningslokaler. Nya mellanväggar i be­ tongsten och gipsskivor. Trappor och en­ tresolbjälklag i stål. Byggnadens industri­ karaktär ska bevaras.

Rivningsmaterial mm: Innerväggar, betong.

Miljöstörande rivningsmateria1: 150 kg asbesthaltig rörisolering, 400 st lysrör samt armaturer (ev. PCB ingår ej i sammanställning nedan), elutrustning (ev miljöfarligt innehåll ingår ej i samman­ ställning nedan).

Ri vn ingsmaterial/M kr: ca 6,6 ton/Mkr

Rivningsmaterial:

Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Hela byggvaror:

Mineraliska massor 274.320 kg 78% WC2st

Trä 39.0001<g 11% Handfat 2 st

Metaller 31.160kg 9% Garderob l st

Plast - kg Blandare 2 st

Stomkomlettering 4.900 kg 1% Fönster, dörrar 77 st

Miljöstörande material ca 230 kg « l % Lysrörsarmaturer 90 st

Hela byggvaror 2.612kg 1%

Totalt 352.222 kg 100 %

Kirsebergsskolan, Malmö

Entreprenör: ThageAndersson Bygg AB

Underen treprenörer: El, VS och Vent

Enueprenadsumma: 30.000.000 kronor (varav för

rivning: 3-4 miljoner kronor)

(22)

Byggnadens användning: Byggnadsår:

Byggnadstyp:

Antal kvm som byggts om:

Antal kbm (byggnadsvolym) som byggts om: Bes1crivningav projektet: Rivningsmaterial mm: Miljöstörande rivningsmaterial: Rivningsmaterial/Mkr: Rivningsmaterial: Grundskola ca 1920. Tegel. 12.000 m2 40.000 m3

Totalrenovering, dock ej fasad och tak. Alla installationer, invändiga tegelväggar, hål­ tagning för nya installationer samt nya fönsterpartier.

Tegel, inredning, gips, trä, installationer, asbest, ytskikt och porslin.

200 m2 PCB-golv (antagen vikt

4 kg/m2

), lysrör och armaturer (ev PCB ej

beaktad), kylskåp (redovisas som vitvaror), 5.500 kg asbest och100 kg bly.

ca 24 ton/Mkr

Fralnion: Mängd: Andel (vikt-%): Hela byggvaror:

Mineraliska massor 534.100 kg 75% Trä 41.600 kg 6% Metaller 63.012 kg 9% Plast 30 kg «1% Stomkomlettering 33.700 kg 5% Miljöstörande material ca 6.552 kg <1% Hela byggvaror 37.361 kg 5% Totalt 716.355 kg 100 % Kulgränden,

Lund

Entreprenör: DE: Entrep renadsumma: Byggnadens användning: Byggnadsår: Byggnadstyp:

Antal kvm som byggts om:

Antal kbm (byggnadsvolym) som byggts om: Beskrivning av projektet: Rivningsmaterial mm: Miljöstörande rivningsmaterial: Rivningsmaterial/Mkr: WC49st Handfat 66 st Köksinredn. 4 st Vitvaror 5 st Diskbänkar 13 st Blandare 79 st Dörrar, fönster 665 st Radiatorer 415 st Lysrörsarmaturer 380 St Skåp, bänkar 85 st Rotab Asbest, VYS ca 44.000.000 kr Lägenheter

1%7

Platsgjutet respektive prefab-betong till loftgångar och utfackning

10.240 m2

25.600 m3

Ta bort loftgångar. Nytt tak, ytskik~, vitva­ ror, porslin, fasad, utfackning och balkong­ er.

Loftgångar, VS-installationer (radiatorer, porslin) utfackning, fönster.

30.000 kg asbestskivor, kylskåp och lysrör (mängduppgift saknas).

ca 10,6 ton/Mkr

(23)

Rivningsmaterial:

Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Hela byggvaror:

Mineraliska massor 236.000 kg 51% Trä 88.750 kg 19% Metaller 23.500 kg 5% Plast 11.500 kg 2,5% Stomkomlettering 71.500 kg 15% Miljöstörande material ca 30.000 kg 6,5% Hela byggvaror 5.310 kg 1% Totalt 466.560 kg 100 %

Beräkningsunderlag för

ombyggnader

Den ombyggnadsstatistik som använts för be­ räkningarna är framtagen av Mängda AB i Helsingborg på uppdrag av projektet. Upp­ gifterna baseras på bygganmälningar. Som jämförelse redovisas också statistik från Bover­ ket avseende statliga bidrag för ombyggnad. För de bedömningar av mängden rivningsma­ terial som görs i denna rapport används 1996 år statistik ur tabell 10 nedan. Inga korrige­ ringar görs för eventuella projekt som genom­ förts utan bygganmälan eftersom en upp­ skattning är mycket svår att göra.

Vid beräkningar och slutsatser avseende total­ mängd rivningsmaterial vid ombyggnader och uppdelning på fraktioner har bl.a. följan­ de använts:

• Medelvärdet av varje enskild material­ fraktions andel i de studerade projekten samt vid projekt i tidigare studie, tabell 4, sid. 15.

WC31 st Handfat 44 st Badkar 50 st Vitvaror 75 st

• Antagande om att mängden rivnings­ materiai från ombyggnadsprojekt är ca 12

ton/Mkr

• Total kostnad för anmälda ombygg­ nadsprojekt är ca 16,3 miljarder kronor.

Slutsatser om rivningsmaterial vid

ombyggnad

Med hjälp av medelvärden för andelarna av varje enskild rivningsmaterialfraktion från studerade projekt och ombyggnadsstatistik för 1996 har mängden årligt rivningsmaterial från ombyggnader i hela Sverige beräknats. Resultatet, som presenteras i tabell 12 på näs­ ta sida, är en mycket grov skattning. Den ger bara en indikation. Om antaganden som gjorts är rimliga är den egentliga mängden rivningsmaterial troligtvis större eftersom be­ räkningarna endast baserats på de bygga n­ mälningar som gjorts.

Tabell 10: Antal anmälda (bygganmälan) ombyggnader under 1995, 1996 samt till 1 oktober 1997. Källa: Mängda AB Helsingborg

1995 1996 1997 (t.1 / 10) Typ av projekt Antal Mkr Antal Mkr Antal Mkr Bostäder 671 3.940,7 533 2.553.7 435 1.875,4 Industri. verkstad. lager 695 3.620,2 611 2.165,6 427 2.177,8 Affärslokaler, kontor 964 3.460,3 845 3.523,7 672 3.622,7 Offentliga lokaler, hotell 2.136 9.632,6 1.733 8.073,4 1.462 6.364,3 TOTALT 4.466 20.653,8 3.722 16.316,4 2.996 14.040,2

Tabell 11: Antal ansökningar respektive beslut om statligt stöd (räntebidrag) tör ombyggnader av bo­ städer 1995-1997. Källa: Boverket.

U-månaders period Ansökningar Beslut oktober 1995-september 1996 1.510 st 2.969 st oktober 1996-september 1997 828 st 1.160 st

(24)

Tabell 12: Beräknad mängd rivningsmaterial från ombyggnadsprojekt i hela Sverige (kton/år). OBS! Värdena i tabellen avser år 1996 och base­ ras på anmälda projekt och grova beräkningar och indikerar enbart storleksordningen.

Fraktion Beräknad Framräknad andel, vikt .% mängd,

kton/år Mineraliska massor 41% 80 kton Trä 20% 39 kton Metaller 14% 27 kton Plast 2% 4 kton Övr stomkompl. 18% 35 kton Miljöstörande 1% 2 kton material

Hela byggvaror 4% 8 kton SUMMA 100% 195 kton/år

Miljöstörande rivningsmaterial vid

ombyggnad

Endast i ett av projekten (Kirsebergsskolan) hade miljöinventering gjorts i förväg. Kun­ skapen om miljöstörande material som farligt avfall var generellt sett otillräcklig hos de an­ svariga på byggarbetsplatserna. Bristen på in­ formation påtalades också. Samtliga kände till att lysrör och asbest ska omhändertas se­ parat. Det är således främst dessa fraletioner som identifierats och redovisats under rubri­ ken miljöstörande material. I det projekt där miljöinventering gjorts i förväg har förekomst av bly och PCB redovisats (dock hade invente­ ringsförrättaren inte kommenterat PCB i lys­ rörskondensatorer) .

Det är därför inte osannolikt att ytterligare miljöstörande material än det som redovisats kan ha förekommit bland rivningsmaterialen, t.ex. bly samt PCB. Det antas vidare att om ingen miljöinventering görs och bristen på information om miljöstörande material till de ansvariga på byggarbetsplatserna inte åtgär­ das, kommer miljöstörande material fortsätta att hamna ibland rivningsmassor. Det kan med andra ord ses som ett undantag när t.ex. fogmassor med PCB eller PCB-golv, som det på Kirsebergsslcolan, omhändertas på ett mil­ jöriktigt sätt.

I tabell 13 har totala mängden miljös tö­ rande material beräknats med ledning av in­

venteringsresultatet och medelvärdet av varje fraletions inbördes andel i vilctprocent. Kyl­ skåp ingår inte eftersom de redovisats på an­ nat sätt (vitvaror). Övriga miljöstörande ma­ terial som kan förekomma har inte kunnat be­ räknas. Den totala mängden miljöstörande material från ombyggnadsprojekt (rivning) antas därför var betydligt större, gissningsvis 2-3 ggr.

De 2 kton som räknats fram i föregående tabell har därför multiplicerats med 1,5 till 5 kton/år. Observera dock att det endast är i ett fåtal projekt som miljöstörande material före­ kommer i större omfattning, dvs. >l % av riv­ ningsmaterialen.

Tabell 13: Uppskattad mängd lysrör, bly, asbest och PCB i rivningsavfall från ombyggnader (kton/år).

Miljöstörande bygg- Andel, Mängd, material vikt .% kton/år Lysrör 40 % 2 kton Bly 1% 0.05 kton Asbest 57% 2.85 kton peB 2% 0.1 kton TOTALT 100% 5 kton/år

Aterbruk av rivningsmaterialfrån

ombyggnad

Andelen hela byggvaror var i genomsnitt ca 4 viktprocent i de studerade objekten. Sanno­ likt är detta också en representativ siffra som anger återbruksmöjlighetenG vid ett

genom­

snittsprojekt

i dagsläget, trots att man i de stu­ derade projekten inte alltid kunde ta tillvara de hela byggvarorna. Förutsättningarna för återbruk varierar naturligtvis mellan varje projekt. Det visar bl.a. föreliggande under­ sölrning där andelen hela byggvaror varierar mellan l och 14 viktprocent. Även andra fak­ torer kan påverka möjligheten till återbruk.

G Med återbruksmöjligher menas att entreprenör eller byggherre skall kunna tillse atr utgina materia kommer till användning utan att extra kostnad uppstår i projektet.

(25)

Byggservice

I detta avsnitt redovisas:

• Inventeringsresultat från byggservice­ arbeten Beräkningsunderlag, statistik mm • Slutsatser

Inventeringsresultat från

byggservicearbeten

Byggservicearbeten betecknas här som min­ dre - oftast icke anmälningspliktiga - repara­ tions- och renoveringsarbeten, som utförs av särskild byggserviceavdelning, t. ex. med ser· vicebil, vid entreprenadföretagen. Många byggserviceåtaganden består av reparations­ arbete efter försäkringsskador. Se även avsnit­ tet om försäkringsskador.

Nedan redovisas utrivna material under 5 respektive 6 veckors byggservicearbeten ut­ förda under hösten 1997 av 3 anställda vid Skanska i Hjärup (Lund) samt aven anställd vid Skanska i Falkenberg. Berälrningar av tota­ la mängder baseras på en uppföljnings tid på totalt 21 veckor. Resultatet som samman­ ställ ts i tabell 16, på sid. 26, motsvarar således den mängd material en byggservice-anställd skulle riva ut under denna tid.

Övrigt:

Rivningsmaterial/byggservice-an­

ställd: ca 314 kg/vecka alt. 7.85 kg/ timme arbetad tid

Berälrnad kostnad för arbete och mate­ rial: 638.4007 kr

RivningsmateriallMkr: ca 21 ton/Mkr

Tabell 15: Uppföljning av rivningsmaterial, Skan­ ska i Falkenberg. Uppföljningstid: 6 veckor, 1 person. Rivningsmaterial: Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Mineraliska massor 20 kg 1% Trä 845 kg 54 % Skrot O kg

-Plast 585 kg 38 % Stomkomlettering 105 kg 7% Miljöstörande ca 0.4 kg «1% material Hela byggvaror O kg

-Totalt 1.555 kg 100 %

Exempel på utförda byggservicearbeten i Fal· kenberg under uppföljningstiden:

• Byte av tak, bostadshus • Vattenskada, bostadshus 2 st • Vattenskada, skola

• Badrum, bostadshus • Garage

Tabell 14: Uppföljning av rivningsmaterial, Skanska i Hjärup (Lund). Uppföljningstid: 5 veckor, 3 perso­ ner (motsv. 15 veckor).

Rivningsmaterial:

Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Hela byggvaror:

Mineraliska massor 4.050 kg 80 % Garderober. dörrar. fönster Trä 231 kg 5% Skrot 33kg 1% Plast 8 kg « 1 % Stomkomlettering 242 kg 5% Miljöstörande material ca O kg -Hela byggvaror 470 kg 9% Totalt 5.034 kg 100 % 7 Se beräkningsunclerlag BRUKSTIDENS RESTMATERIAL

25

(26)

Tabell 16: Uppmätt mängd rivningsmaterial per anställd vid byggservicearbeten, under totalt ca 5 månaders tid (21 veckor) .

Fraktion Mineraliska massor Mängd (kg) Andel (vikt-%) Betong 225 kg Tegel 2.925 kg Lättbetong 84 kg Kakel, klinker 0.5 kg Puts, koksaska mm 835 kg TOTALT 4.070 kg 62 % Trä Rent virke 176 kg Behandlat virke 152 kg Skivmaterial 705 kg Snickerier 43 kg TOTALT 1.076 kg 16 % Metaller Plåt 4 kg Gjutjärnsrör 9 kg Rör 18 kg Armering 2 kg TOTALT 33kg 0.5 % Plast Rör, profiler 1 kg Golv 585 kg Cellplast 7 kg TOTALT 593 kg 9% Övrig stomkompl. Gips 230 kg Mineralull 46 kg Tapeter 30.5 kg Annat 40 kg TOTALT 347 kg 5.5 % Miljöstörande byggvaror Lysrör TOTALT OA kg 0.4 kg « 1 % Hela byggvaror Garderober 400 kg Fönster, dörrar 70 kg TOTALT 470 kg 7% SUMMA 6.589 kg 100 %

Beräkningsunderlag för

byggservice

Byggserviceåtgärder som krävt bygganmälan redovisas i tabell nedan. Grova skattningar pekar på att andelen byggserviceåtaganden som kräver att bygganmälan görs är i storleks­ ordningen max 5-10% av totala antalet. En annan skattning är att kostnaderna för bygg­ serviceåtaganden uppgår till lika mycket som alla andra byggnadsarbeten tillsammans.

Uppskattningarna av total mängd riv­ ningsmaterial från byggservicearbeten är mycket osäkra och många falctorer spelar in, t.ex. gränsdragning mellan byggservice och entreprenadarbete respektive mellan bygg­ service och fastighetsskötsel. Denna gräns­ dragning är godtyclclig och görs på olika sätt av olika entreprenadföretag och fastighetsför­ valtare.

Nedanstående tabell redovisar anmälda byggserviceprojekt samt ett uppskattat antal projekt, dvs både anmälda och icke-anmälda projekt. Denna uppskattning har gjorts med hjälp av de antaganden som presenteras efter tabellen. De anmälda byggservicearbetena har en genomsnittlig kostnad på 1,7 Mkr/ projekt, vilket är en mycket hög summa. Fler­ talet byggservicearbeten är inte anmälnings­ pliktiga och dessa uppgår vanligen till max 25-50.000 kronor. Det gäller exempelvis för­ säkringsskador som utgör en stor andel av byggserviceåtaganden.

Tabell 17: Anmälda byggserviceåtaganden under 1995, 1996 och 1997 (till 1 oktober) (källa: Mängda AB, Helsingborg) samt uppskattad totalmängd byggserviceåtaganden för 1996.

ANMÄLDA PROJEKT UPPSKATTAD TOTALMÄNGDB

Ar Antal Mkr Antal projekt Mkr 1995 2.892 5.234,6

1996 2.517 4.305,7 50.340 st 9.088 Mkr 1997 (1/10) 1.750 3.565,2

(27)

J bedömningar som görs avseende total mängd r'ivningsmaterial har ovanstående uppskattning beträffimde

1996

års statistik använts, jämte ftljande antagande:

• Endast 5% av byggservicearbeten är anmälningspliktiga enligt PBL

• Ett byggserviceprojekt kostar i genom­ snitt 100000 kr

• Totalsumman för byggservicearbeten har vid berälmingarna antagits till ca 10 mil­ jarder kr/år, därtill kommer arbeten utförda av specialentreprenörer på direkt uppdrag av fastighetsägare och privatpersoner - denna andel har antagit vara lika stor, dvs samman­ lagd kostnad blir ca 20 miljarder kronor • Kostnad för material uppgår till ca 50% av totalkostnaden för byggservice, res­ ten är arbetskostnad

• Arbetskostnaden är 190 krltimme • Varje byggservice-anställd alstrar ca 7.85 kg rivningsmaterial per timme arbetad tid

Slutsatser om rivningsmaterial

från byggservicearbeten

Berälmad totalmängd rivningsmaterial från byggservicearbeten redovisas i tabell 18 ned­ an. Beräkningen baseras på antagande om att den procentuella fördelningen mellan olika materialfraktioner som framkommit i denna undersökning är representativ samt att mäng­ den rivningsmaterial uppgår till ca 21 toni Mkr.

Tabell 18: Beräknad mängd rivningsmaterial från byggservicearbeten. sammanlagt 20 miljarder kronor per år i kton/år.

Miljo'störande material vid byggservice

Troligtvis förekommer fler olika miljöstöran­ de material vid byggservicearbeten än vad som identifierats i projektet, t.ex. PCB-halti­ ga kondensatorer samt bly, kvicksilverinne­ håIlande instrumen t och asbest, som dock of­ tast omhändertas av respektive specialentre­ prenör (elektriker, rörläggare, saneringsfir­ ma). Dessa material/produkter rivs/hanteras således oftast inte aven vanlig byggservicefir­ ma, men det kan ändå betraktas som byggser­ viceåtaganden när mindre åtgärder på direkt uppdrag av fastighetsägare eller som under­ entreprenör åt byggservicefirma avses.

Kunskaperna om miljöstörande material är generell t dålig bland byggserviceanställda, men hos specialentreprenörerna troligtvis nå­ got bättre.

Aterbruk av rivningsmaterial.från byggservice

Andelen hela byggvaror i studien är ca 7 vikt­ procent vilket indikerar att det finns en rela­ tivt stor möjlighet till återbruk. Observera dock att byggservice, till skillnad från större ombyggnadsprojekt, ofta hanterar material och byggvaror som byts ut p.g.a. att det är uttjänt eller skadat. Troligtvis ligger därför andelen hela byggvaror med godtagbar kvali­ tet för återbruk lägre än 7 viktprocent.

Fraktion Andel. vikt·% Beräknad mängd. ton/år Mineraliska massor Trä Metaller Plast Övr stomkompi. Miljöstörande byggvaror Hela byggvaror SUMMA 62 % 16 % 0.5 % 9% 5.5 % «1 % (0,006) 7% 100 % 260 kton 67 kton 2.1 kton 38 kton 23 kton 0.03 kton 29 kton ca 419 kton/år BRUKSTlDENS RESTMATERlAL

27

(28)

Fastighetsskötsel

I detta avsnitt redovisas:

• Inventering av utrivna material vid fastighetsskötsel

Statistik, nyckel tal etc avseende fastig­ hetsskötsel

Slutsatser om rivningsmaterial vid fast­ ighetsskö tsel.

Inventering av utrivna material vid

fastighetsskötsel

Med hjälp av fastighetsskötare vid Landskro­ nahem har utrivna material och byggvaror kunnat kartläggas under några veckors tid hösten 1997. Tre bostadsområden har stude­ rats och totalt har Il st fastighetsskötare varit engagerade. Resultatet redovisas i tabell 19, på sid 29.

Beskrivning av de tre bostadsområdena: Kv Timmermannen

Byggnadernas

användning: Lägenheter och kommersiella lokaler Byggnadsår: 1940-talet

Byggnadstypl

konsrurktion: Murad tegelstomme Lägenhetsyto r: 5.967 m2 Lokalytor: 552 m2 Antal lägenheter: 108 st Antal fastighets­ skötare: l st Uppföljningstid: 5 veckor Kv Sandvången Byggnadernas

användning: Lägenheter och kommersiella lokaler Byggnadsår: 1950-59

Byggnadstypl

konstruktion: Murad tegelstomme Lägenhetsytor: 47.296 m2 Lokalytor: 3.754 m2 Antal lägenheter: 840 st Antal fastighets­ skötare: 6 st Uppföljningstid: 5 veckor KvPilåkern Byggnadernas användning: Lägenheter Byggnadsår: 1965 Byggnadstypl

konstruktion: Prefab betongstomme Lägenhetsytor: 28.340 m2 Lokalytor 2.052 m2 Antal lägenheter: 402 st An tal fastighets­ skötare: 4 st Uppföljningstid: 5 veckor Övrigt: • Uppföljningstid/1 st fastighetsskötare: 55 veckor (u l år) • Inventerad mängd rivningsmaterial, totalt ca: 535 kg • Mängd rivningsmateriallfastighets­ skötare och vecka: ca 9,7 kg (u 10 kg)

• Mängd rivningsmaterial/fastighets­ skötare och timme: ca 0,25 kg

(29)

Tabell 19: Sammanlagt inventeringsresultat avseende utrivna material vid fastighetsskötsel kvarteren Timmermannen, Sandvången och Pilåkern, Landskronahem hösten 1997.

Fraktion Mängd Uppskattad vikt (kg) Andel (vikt-%)

Trä 25 kg 4,5 %

Behandlat virke 4 st skärbräda Skivmateriai 2 kvm

Metaller 100 kg 19 % Gjutjärnsrör 12 st rördelar samt

vattenlås under diskbänk

Plast 3.5 kg 0,5 % 1 st frånluftsgaller 3 st vattenlås Miljöstörande byggvaror 10 kg 2% Lysrör 21 st Batterier 16 st Annat (50 st glödlampor) 1 st kvicksilverlampa Hela byggvaror 396 kg 74 % WC-stolar 2 st Vitvaror 1 st Blandare, armaturer etc 1 st Fönster, dörrar 1 st Radiatorer 6 st Annat 8 st kranpackningar 3 st kranpipar 1 st krankägla 1 st bottenventilpackning 1 st strömställare 1 st takuttag 2 st strömbrytare 1 st pax-fläkt 8 st fönsterhakar 8 st fönstervred 1 st kyltermostat 6 st hatthyllor 4 st badrumsskåp 11 st tak/vägguttag 7 st WC -sitsar SUMMA RIVNINGSMATERIAL ca 534 kg 100 % BRUKSTIDENS RESTMATERIAL

29

(30)

Berälmingsunderlag för

fastighetsskötsel

Följande nyckeltal, som erhållits från SABO, har använts vid beräkningarna i rapporten:

Kostnad för fastighetsskötsel är ca 45 kr/m2 och år

Totalt antal lägenheter i Sverige är ca 2,2 miljoner

• Genomsnittlig lägenhetsyta är: 65 m2

Kostnad per anställd fastighetsskötare är ca 180 kr/h exkl material

Kostnad per anställd fastighetsskötare är ca 200 kr/h inkl material

Med hjälp av nyckeltalen har totalkostna­ den för fastighetsslcötsel berälrnas till ca 6,4

miljarder kronor per år.

Inven teringen visar att varje fastighetsskö­ tare i snitt alstrar ca 0,25 kg rivningsmaterial i timmen.

Ovanstående nyckeltal samt inventering­ en avser alla former av bostadslägenheter. Småhus har inte beaktats i denna undersök­ nmg.

Slutsatser om rivningsmaterial vid

fastighetsskötse1

Enligt inventeringsresultatet alstrar varje fastighetsskötare ca 0,5 ton rivningsmaterial per år. Den totala mängden rivningsmaterial från fastighetsskötsel av bostadslägenheter beräknas till ca 8 kron/år. Detta motsvarar 1,25 ton/MIa.

Tabell 20: Sammansättning av utrivna material enligt inventering.

Fraktion Vikt-% Beräknad total mängd (kton/år) Trä 4.5 % 0.36 kton Metaller 19 % 1.52 kton Plast 0,5 % 0.04 kton Miljöstörande byggvaror 2% 0.16 kton Hela byggvaror 74 % 5.9 kton Totalt 100 % ca 8 kton/år J(v. Gnagaren) Malmö

3

O

Det antas att mängden rivningsmaterial från skötsel av kontors- och industrifastigheter är i samma srorleksordning.

Miijöstörande material vidfastighetsskötsel Som miljöstörande material har bl.a. lysrör och batterier angivits. Eventuellt har också bly förekommit i avloppsrörsskarvar. Detta är troligtvis de miljöstörande material som fast­ ighetsskötare normalt hanterar och kunska­ perna om hur dessa ska hanteras antas till­ fredsställande. Om fastighetsskötaren inte har tillgång till ett enkelt hanteringssystem för rivningsmaterial, t.ex. batterier och skrot, finns dock alltid risk att sådana material slängs bland hyresgästernas hushållsavfall.

Aterbruk av rivningsmaterial.från fastighetsskötsel

Möjligheten att återbrulca material från fast­ ighetsslcötsel antas vara relativt liten, eftersom det mesta som rivs ut är uttjänta byggvaror.

(31)

ärskild studie av försäkringsskador

I detta avsnitt redogörs särskilt för rivnings­ material som frigörs vid åtgärdande av försäk­ ringsskador. Slutsatserna avseende mängder och sammansättning har dock inte kunnat in­ tegreras med inventeringsresultaten, efter­ som inventeringarna även avsett åtgärdande av försäkringsskador. Byggservicearbeten är ofta försäkringsskador.

I detta avsnitt redovisas:

• Rivningsmaterial vid åtgärdande av försäkringsskador

Skadestatistik, beräkningsunderlag Slutsatser om försäkringsskador

Rivningsmaterial vid åtgärdande

av försäkringsskador

Material som rivs ut i samband med åtgär­ dande av försäkringsskador har studerats via entreprenörsföretagens kalkylsystem (Bess).

Kalkylerade mängder rivningsmateria! från sammanlagt 23 försäkringsskadeobjekt re­ gistrerade hos Skanska i Malmö och Falken­ berg samt hos Peab i Malmö har samman­ ställts. De flesta studerade skadorna är av mindre omfattning och åtgärdas därför inom ramen för s.k. byggserviceåtagande. Större skador medför ofta att hela eller nästan hela byggnader måste rivas.

Skadorna är följande: - Vattenskadot, 17 st - Inbrott, 1 st -Brandskada, 3 st

-Lastbil som kört in i butik, 1 st -Explosion i oljepanna, 1 st

Sammanlagd kostnad för åtgärdande av de redovisade skadorna, enligt kal­ kyl: 575.819

kr

• Total mängd rivningsmateria!8,9 ton

• RivningsmateriallMkr: 15,5 ton

(32)

Tabell 21: Total mängd rivningsmaterial enlig kalkyler för 23 skadefall.

Fraktion Mängd (kg) Andel (vikt-%)9 Kommentarer

Mineraliska massor

Betong Tegel Lättbetong Kakel, klinker Puts, koksa ska mm Annat TOTALT 980 kg 1.182 kg O kg 717 kg 275 kg 1.812 kg 4.966 kg 56 %

Sand, minerit. leca

Plaströr och profiler

Trä Rent virke Behandlat virke Skivmaterial Snickerier TOTALT 261 kg 491 kg 765 kg se hela byggvaror 1.517 kg 17 % Plast

Golv 471 kg Torde förekomma i nilgon omfatt­ ning

TOTALT 471 kg 5%

Flera typer av ytskikt torde före­ komma

Övrig stomkompl.

Gips 779 kg Mineralull 141 kg

Annat 343 kg Laminatgolv, asfaboard TOTALT 1.263 kg 14%

Miljöstörande material färekom­ mer trots att det inte beaktats i kalkyl

Miljöstörande byggvarol

TOTALT uppgift saknas

Hela byggvaror Handfat 27 kg Badkar 25 kg Köksinredning 372 kg Vitvaror 50 kg Fönster, dörrar 195 kg Annat 50 kg Va rmvattenbereda re TOTALT 719 kg 8% SUMMA 8.936 kg 100 %

9 Avrundade, korrigerade värden

(33)

Skadestatistik,

beräkningsunderlag

I projektet använd skadestatistik baseras på uppgifter från 13 st försäkringsbolag, däri­ bland; Folksam, Wasa, Trygg Hansa, Länsför­ säkringar, Skandia m.fl., som sammanställts av Försäkringsförbundet.

Tabell 22: Anmälda skador (lägenheter, småhus och sommarstugor) samt försäkringsbolagens kostnader (utdrag ur Summary Statistics, 1996, Swedish Insurance Federation).

Typ av skada Antal Kostnad

Brand 26.093 st 901 Mkr Storm mm 3.509 st 50 Mkr Vatten 54.630 st 1.066 Mkr

SUMMA 84.232 st 2.017 Mkr

Jde beräkningar som ftijer avseende rivningsmaterialfi-ån åtgärdande av ftrsäleringsslwdor harftijande antagits:

• Totalkostnad för skador, dvs 2 miljar­ der kronor, har antagits vara represen­ tativ för studerade skadetyper.

• Vid brand och andra skador har även lösegendom ersatts - dessa kostnader har antagits kunna "kvittas" mot kost­ nader för skador på byggnader vid an­ dra skadefall än de ovan beaktade, Lex. vid inbrott och uppsåtlig skadegörelse.

• Försäkringsbolagens kostnader enligt tabellen motsvarar ca 90 procent av den verkliga kostnaderna, dvs 10 pro­ cent av entreprenörens kostnader beta­ las med självriskerna.

• Totalkostnad för åtgärdande av försäk­ ringsskador uppgår till ca 2.241 Mkrl år, inklusive självrisker.

10 Metaller ingår ej i lInersölmingarna men antas förekomma i - icke obetydlig omfallning - bland rivningsmaterialen trOtS att de inte beaktas i kalkyl. Mängden är dock svår att fastställa.

Il Miljöstötande matetiai antas förekomma men mängden går inte arr beräkna

Slutsatser om rivningsmaterial vid

åtgärdande av försäkringsskador

Baserat på en beräknad totalkostnad på dlygt 2.241 Mkr/år för åtgärdand av försäkrings­ skador samt antagandet om att mängden riv­ ningsmaterial motsvarar ca 15,5 toniMkr har värden i tabell 23 beräknats.

Tabell 23: Rivningsmaterial fråb åtgärder till följd av försäkringsskador till mängd och samman­ sättning.

Fraktion Andel, Beräknad vikt-% mängd, tonI

år Mineraliska massor 55 % 17 kton Trä 17 % 5 kton Metaller'O uppgift saknas

-Plast 5% 2 kton

Övr. stomkompi. 15 % 5 kton Miljöstörande

byggvaror" uppgift saknas

-Hela byggvaror 8% 2 kton SUMMA 100 % ca 31 kton/år

Miijöstörande material

Miljöstörande material har inte beaktats i de studerade kalkylerna, men antas förekomma i, troligtvis i liten omfattning, i samband med småskadar.

Aterbruk

Möjligheten att återbruka de hela byggvaror som rivs ut efter en skada bedöms som mycket liten, eftersom material som inte är skadat of­ tast återmonteras i objektet. De 8 viktprocent hela byggvaror som registrerats i undersök­ ningen är sådant skadat material som inte återmonterats.

(34)

Referenser

Sigfrid, "Bygg- och rivningsavfall - invente­ ring av avfallet från två byggarbetsplatser", LTH Byggnadsekonomi 1993.

AB Jacobsson & Widmark, "Kartläggning av materialflöden - inom bygg- och anlägg­ ningssektorn", Rapport 4659, Naturvårds­ verket 1996.

Sigfrid, "Riktlinjer för rivningsplaner enligt PBL", ReforskFoU 140

Sigfrid, "Miljöstörande material i rivningsav­ fall" , Reforsk FoU 81

Sveriges Försäkringsförbunds Statistik.

Boverket

Ulflindskog, Mängda AB, Helsingborg

Tommy Isalcsson, Skanska, Malmö

Peter Sundqvist, Sabo AB, Stockholm

Gerry Danhov, Akka Fraler, Lund

Kenneth Parnefjord, Carl F, Malmö

Figure

Tabell  2:  I  rapporten  framräknade  totala  mängder  material  som  frigörs  vid  rivningsarbeten  i  byggnader
Tabell  3:  Jämförelse  mellan  resultatet  av  utredningen  och  totala  mängder  som  frigörs  vid  alla  typer  av  rivningsarbeten  (framtagna  av  J&amp;W)
Tabell	 4:  Exempel  på  rivningsmaterial  från  ett  ombyggnadsprojekt.  (Källa:  L  Sigfrid
Tabell  6:  Procentuell  fördelning  mellan  olika  fraktioner  (baserat  på  tabell  5)
+7

References

Related documents

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Enligt deltagarna i en annan studie där patienter med fetma intervjuades menade författarna att patienterna hade upplevt denna osäkerhet och att sjuksköterskorna kanske upplevde

Tullverket delar utredningens uppfattning att samordningsnummer för vilka det inte har anmälts att det finns ett fortsatt behov bör avregistreras. I övrigt har Tullverket

Den utvidgade skyldigheten att underrätta Skatteverket om att det kan antas att en uppgift i folkbokföringen är felaktig eller oriktig innebär en ny arbetsuppgift för

Enligt utredningens förslag ska UHR:s beslut att inte meddela resultat på provet för provdeltagare som vägrar genomgå in- eller utpasseringskontroll vara överklagbart, medan

Om det blir för krångligt att utbilda personal och för dyrt att köpa in utrustningen riskerar det att i förlängningen omöjlig- göra prov vid mindre orter och de skrivande

Grundat i erfarenheter från församlingars vardag och med inspiration från Latour och andra tänkare diskuterar Jonas Ideström om hur teologisering handlar om att både urskilja och

Hur många procent av den ursprungliga reskassan hade han sedan kvar. Jag tänker att han från början hade 2000 kronor