Brukstidens restmaterial
DIARIENUMMER: B6087-1473/96
TITEL: Brulcstidens restmaterial. Vad, vart och hur mycket? UTGIVARE: Boverket, byggavdelningen
UTGIVNINGsMANAD: December, 1998 UPPLAGA: 1:2 1.500 ex
TRYCK: Lenanders Tryckeri AB
,~.
'...
ISBN: 91-7147-476-5
SAMMANDRAG: Det är ganska väl dokumenterat vad restmaterialet från nybyggnader och totalrivningar består av. "Brukstidens restmaterial. Vad, vart och hur mycket?" är en sammanställning av undersökningar av rivningsmaterial från ombyggnader, ändringar, renoveringar och reparationer samt försäkringsskador i Malmö och Borås. Det är första gången ett statistiskt material presenterar avfallet från denna del av bygg och fastighetsförvaltning. Kommunerna kan bl.a. använda resultaten som underlag
när de beslutar om rivningsplaner i ett byggprojekt.
I rapporten presenteras också ett förslag och en skiss till ett värderingssystem, som är
materialneutralt och lokalt anpassningsbart, för beslut om disponering av rivningsrester.
SUMMARY: The contents of residual material from new buildings and total demolition are quite weil documented. "Brukstidens restmaterial. Vad, vart och hur mycket?" ("Residual Material from Rebuilding. What, Where and How Much?") is asurnmary of investigations of demolition material from reconstruction, changes, renovations and reparations as weil as insurance damages in Malmö and Borås. It is the first time that statistic figures present the waste from this section of the building and property administration. The result is considered to be, among other things, a basis for decisions from the local building committees on wreckage plans during present construction authorisation measures, comprising just this type of business.
Also presented is a proposal and drawing of an evaluation system for a decision on disposal ofwreckage remains. This system is independent of material and can be adjus ted according to location.
SÖKORD: Restprodukter, ombyggnad, tillbyggnad, rivningsmaterial, rivning, återan vändning, återvinning, kretslopp, livscykelanalys, restvärden, fastighetsskötsel, statis tik, projektbeskrivningar, restvärden.
PUBLIKATIONEN KAN BESTÄLLAS FRÅN: Boverket Publikationsservice Box 534 371 23 Karlskrona Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se © Boverket 1998
PROJEKTLEDARE, BOVERKET: Stig Heden
FÖRFATTARE: Lotta Sigfrid, Bygg & Miljökonsult, Jöran Jermer, Sveriges Provnings och Forskningsinstitut och Martin Erlandsson, Ragn-Sells Miljökonsult AB FOTO: Catharina Sternudd
örord
Det är inte bara när en byggnad totalrivs som restmaterial, riskmaterial och avfall uppstår. Under brukstiden genereras kontinuerligt hushållsavfall och detta liksom resterna efter en totalrivning har Idarlagts ganska väl. Däre mot har det inte tidigare gjorts undersök ningar på mängd, innehåll och omhänderta gande av restmaterial från utrivningar vid ändringar, större underhåll och ombyggna der. Det har antagits att det övervägande rört sig om ytmaterial, slitskikt och icke bärande lättväggar samt en andel inredningsenheter och äldre installationer.
Från halvårsskiftet 1998 finns möjlighet för byggnadsnämnd att vid större underhålls och ändringsarbeten kräva rivningsplan. Det är väsentligt för avgörandet om en plan skall krävas att beslutsfattarna har ett kunskapsun derlag och erfarenhet av vilka byggnadstyper och vilken slags arbeten som genererar farligt avfall. Att ge denna bakgrund är ett av syftena med denna publikation.
Samhällets lagar och regler om rivning och resulterande materialhantering är till för att säkerställa att farligt material, när de blir av fall, tas om hand på ett föreskrivet säkert sätt. Det är inte avsikten att på något sätt reglera handeln med begagnade material. Förhopp ningsvis finns det dock möjligheter att åter använda eller återvinna en stor del av det ma
terial som blir tillgängligt vid rivningsarbe ten. Samhällets intresse är naturligtvis att mi nimera resursuttag, att få aktörerna att ta mil jöhänsyn och att på olika sätt kretsloppsan passa sin verksamhet. För att skapa ett be slutsunderlag som kan gagna denna (en) över gripande (miljö) målsättning, frånsett de rent företagsekonomiska aspekterna, kan ett mil jöanpassat förhållningssätt behöva beskrivas och göras kalkylerbart. Ett sådant principiellt förslag presenteras i denna skrift (nedan) i form av ett material neutralt och miljörelate rat sätt att beräkna restvärden för enskilda byggnadsma terial.
Avsikten är att skapa möjlighet att välja det alternativ som ger minst miljöpåverkan eller vars resultat är positivast ur resurssynpunkt, för att sedan kunna jämföra med resultaten av traditionella ekonomiska kalkyler.
I Boverkets regeringsuppdrag "Bygg för hälsa och miljö" ingår bl.a. åtgärder för att främja återanvändning och återbruk i byg gandet och att med demonstrationsprojekt visa möjligheter att genomföra miljövänligt byggande. Att ta fram erfarenheter, ny teknik och sammanställa nytt kunskapsunderlag in går också.
STIG HEDEN
Inn
hå II
Restmaterial från ombyggnader,
byggservice och fastighetsskötsel
7
Sammanfattning 9
Inledning 13
Bakgntnd och syfte... 13
Genomftrande 13
Ombyggnad 15
Tidigare studier avseende restprodukterfi'ån ombyggnadsproje/et 15
Inventering av mottagna restprodukter vidavfallsbolag 16
Inventering av rivningsmaterialfi'ån ombyggnadsprojekt 17
Projektbeskrivningar med respektive inventeringsresultet... 13
Beräkningsunderlagftr ombyggnader 23
Slutsatser om rivningsmaterial vid ombyggnad 23
Byggservice 25
Inventeringsresultatfrån byggservicearbeten 25
Beräkningsunderlagftr byggservice 26
Slutsatser om rivningsmaterialfi'ån byggservicearbeten 27
Fastighetsskötsel 28
Inventering av utrivna material vidfastighetsskötsel 28
Berä/eningsunderlagftrfastighetsskötsel 3 O
Slutsatser om rivningsmaterial vidfastighetsskötsel 3 O
Särskild studie av försäkringsskador 31
Rivningsmaterial vid åtgärdande avfl'rsäkringsskador 31
S/eadestatisti/e, beräkningsunderlag 33
Slutsatser om rivningsmaterial vid åtgärdande avfl'rsäkringsskador . 33
Referenser 34
Restprodukter och avfall från om- och
tillbyggnadsprojekt i Borås
35
Bakgrund 37
I(uns/eapsluckor 37
San1arbetsprojekt 37
Studerade objekt 38
Borås lasarett; ombyggnad av vårdavdelning 38
Kv Porsen nr 18; renovering av badrum iflerfamiijshus 38 Klintegatan 15-13; ta/e- och bal/eongrenoveringpåflerfamiijshus 33
Engefbre/etsskolan 33
Metod 40
Resultat 41
Mätning av restprodukter och avfaH 41
Kostnadsjämfdrselse vid oli/ea sättlOr omhändertagande 41
Slutsatser och kommentarer 43
Värdering av material ur miljösynpunkt vid
rivning
47
Sammanfattning 49
Kretsloppsanpassning 5 O
Vad är det som rivs? 51
Beskrivning av rivningsprocessen 52
Metod för att bestämma potentiellt restvärde 55
Beräkningsexempel 59
Slutsatser 62
Restmat rial från
ombyggnader, byggservice
och fastighetssköts I
LOTTA SIGFRlD, BYGG & MILJÖKONSULT
Vilka material som rivs ut, byts eller måste
tas om hand vid ombyggnader, underhåll
eller skadereparationer är i jämfOrelse med
resultatet efter totalrivningarganska okänt. I
fOijande undersökningar redogörs fOr vilka
material det är, hur mycket som uppstår och
varifrån det kommer.
Resultaten är inte alltid de fOrväntade.
ammanfattning
Rapporten bygger på resultaten från en un dersökning som genomfördes 1997 och om fattar bl.a. 6 ombyggnadsprojekt samt bygg servicearbeten och fastighetsskötsel. Syftet var att studera material som rivs ut vid om byggnads- och renoveringsarbeten. I studien ingick också att titta på ombyggnadsavfall som mottogs vid avfallsanläggning samt av rivningsmaterial från försäkringsskadeobjekt. Med hjälp av inventeringsresultatet, sta tistiska uppgifter och antaganden har de un gefärliga mängderna som rivs ut vid ovan nämnda typer av arbeten beräknats. Resulta tet presenteras i tabeller och jämförs med en annan studie som handlar om de totala mäng der som frigörs vid totalrivning och ombygg nader.Mängder och sammansättning
De totala mängder rivningsmaterial på 622.000 ton/år respektive 1,9 miljoner toni år, som rälmats fram i denna och i tidigare stu dier, är förhållandevis låga. Vid en jämförelse med andra EV-länder borde den totala mängden restprodukter från bygg, rivnings och anläggningsarbeten i Sverige ligga i stor leksordningen 6-8 miljoner ton per år. Av det ta är en mindre mängd, uppskattningsvis maximalt 1 miljon ton, rent byggavfall. Res ten är rivnings- och schaktmassor som endast delvis omhändertas av kontrollerade avfalls upplag. Vid ombyggnadsarbeten antas dock
att mycket av rivningsmaterialen tas omhand på kommunal avfal!sanläggning.
Detta innebär att totala mängden riv ningsmaterial i Sverige är mer än vad som kunnat beräknas och att de i rapporten beräk nade mängderna rivningsmaterial från om byggnader och byggservice sannolikt är be tydligt större. Sistnämnda grundar sig bl.a. på att berälmingarna endast relaterats till an mälda ombyggnadsprojekt. Den verkliga mängden ombyggnader och ändringar är san nolikt större än vad som framkommit av den na undersölming.
Övrigt:
Mängden rivningsmaterial vid bygg service är i stort sett dubbelt så stor som vid ombyggnader både för total mängd och per investerad krona.
En stor andel av rivningsmaterialen vid byggservice kommer från åtgärder til! följd av försäkringsskador.
Tabell 1: Genomsnittlig mängd rivningsmaterial som frigörs vid olika åtgärder i byggnader enligt denna utredning. Typ av åtgärd Mängd rivningsmaterial (ton/Mkr) Ombyggnad 12 ton/Mkr Byggservice 21 ton/Mkr Försäkringsskador 15 ton/Mkr Fastighetskötsel 1,2 ton/Mkr
Tabell 2: I rapporten framräknade totala mängder material som frigörs vid rivningsarbeten i byggnader. Fraktion Ombyggnad Mängd, kton/år Byggservice Mängd, kton/år Fastighetsskötsel Mängd, kton/år TOTALT Mängd, kton/år Mineraliska massor Trä Metaller Plast Övr stomkompi. Miljöstörande Hela byggvaror SUMMA, ca 80 kton 39 kton 27 kton 4 kton 35 kton 2 kton' 8 kton 195 kton/år 260 kton 67 kton 2.1 kton 38 kton 23 kton 0.03 kton 29 kton 419 kton/år 0.36 kton 1.52 kton 0.04 kton -0.16 kton 5.9 kton 8 kton/år 340 kton 106 kton 31 kton 42 kton 58 kton 2 kton' 43 kton 622 kton/år
I Mängden miljöstörande material som ftigöts vid
BRUKSTIDENS RESTMATERlAL
ombyggnader är sannolikt större. Uppskattningsvis 5
9
Tabell 3: Jämförelse mellan resultatet av utredningen och totala mängder som frigörs vid alla typer av rivningsarbeten (framtagna av J&W).
Ombyggnad etc Rivning. totalt Fraktion Mängd, kton/år Mängd. kton/år Mineraliska massor 340 kton 1.383 kton Trä 106 kton 340 kton Metaller 31 kton 104 kton Plast 42 kton 7 kton Övr stomkompl. 58 kton 73 kton Miljöstörande 2 kton 40 kton material
Hela byggvaror 43 kton uppgift saknas SUMMA. ca 622 kton/år 1.947 kton/år
Kommentarer till tabell 3:
• Skillnaderna mellan flertalet fraktioner verkar realistisk, t.ex. torde en större andel mineraliska massor, trä respektive metaller frigöras vid totalrivning än vid ombyggnader. • Beträffande platsmaterial är det troligt att det, på grund av att så få projekt ligger till grund för denna utredning, kan ha uppstått missvisande resultat vid beräkning av totala mängder. Den beräknade siffran på 7 kton kan alltså vara för låg.
• Mängden stomkomplemingsmaterial som rivs vid ombyggnader verkar i jämförel sen ovan vara lite för stor trots att det vid om byggnader falcriskt främst är stomkomplette ringsom rivs.
• Miljöstörande material förekommer sannolikt i betydligt större omfattning, vid ombyggnader och byggservice, än denna ut redning kunnat påvisa. Dock verkar total mängden 40 kron/år mycket, men det beror naturligtvis också på vad man betraktar som miljöstörande material.
• Enligt tabellen utgör mängden riv ningsmaterial vid ombyggnader en tredjedel av den totala mängden rivningsmaterial från byggnader. Detta kan verka lite, men med tanke på att störst differens föreligger inom fraktionen mineraliska massor som ofta utgör över 90-95 procent av rivningsmaterialen vid total rivning, kan det vara realistiskt. Obser vera dock att ombyggnadsprojelct som inte anmäls till byggnadsnämnden inte har beal<: tats vid beräkningarna.
Miijöstörande material
Miljöstörande material rivs utvid ombyggna der. Dock tas endast en mindre del omhand. Brist på kunskap och på pralcriska insamlings system är en bidragande orsale Miljöinvente ring är därför nödvändig vid i princip alla om byggnadsprojekt om risken för att miljöstö rande materialen blandas med övriga riv ningsmaterial ska minimeras.
Det krävs information till byggarbetsplat sernas personal, om det miljöstörande mate rial som rivs ut ur byggnader ska komma att tas omhand utan risk för spridning till natu ren, t.ex. från utfyllnadsmassor.
Information till byggarbetsplatser och dess personal om miljöstörande rivningsma terial bör innefatta:
• grundlig genomgång av vilka miljöstö rande material, som måste särbehandlas
identifiering av dessa material
• förutsättningarna för hantering och omhändertagande av miljöstörande material på orten.
Det är mycket viktigt att det finns enkla system för hantering och insamling av miljö störande material från byggarbetsplatser och att byggarna känner till dessa och vet vart de kan vända sig när de behöver information. I annat fall är risken stor att man inte hinner el ler"orkar" ta tag i det, även om de even tueIla riskmaterialen faktiskt identifierats.
Vid upphandling av entreprenader är det viktigt att man alltid reglerar eventuella mer kostnader för omhändertagande av miljöstö rande material som kan påträffas vid rivning.
Trots att PBL från och med den l juli 1998 ändras så att kommunerna ges ökad möjlighet att kräva rivningsplan, kommer fortfarande mycket miljöstörande material att rivas utan någon kontroll, eftersom långt ifrån alla änd ringar och reparationer etc är anmälnings pliktiga.
Källsortering och återvinning
Vid de flesta ombyggnadsprojekt källsorterar man i den mån det är realistiskt med tanke på projektets och ortens förutsättningar. Käll sorteringen är lönsam och tar normalt inte längre tid2 och bör därför inte behöva kosta
byggföretaget något, exempelvis i form av in citament till byggnadsarbetarna. Då riskerar källsorteringen att bli ett självändamål med minskad lönsamhet, vilket i sin tur inte gyn nar återvinningen av rivningsmaterial.
En stor del av rivningsmaterialet är åter vinningsbart, men i många projekt alstras så små mängder av de åtelvinningsbara materia len att källsortering inte är praktiskt genom förbart. Detta gäller framförallt vid byggser vice och vid många mindre ombyggnadspro jekt.
Återvinningskapaciteten av rivningsmate riaI är idag mycket begränsad, såväl mängd mässigt som geografiskt.
Aterbruk
Endast en mindre andel, dock inte försum bar, av rivningsmaterialen kan anses som åter användbara inom ramen för projektens nor mala budget. Totalt torde minst 8.000 ton rivningsmaterial från ombyggnads- och änd ringsarbeten kunna återbrukas per år. Av den studie som utföns i Borås (se sid 35) framgår att flera av rivningsmaterialen går att återbru ka.
Rivningsplan enligt PBL
Efter ändring av plan- och bygglagen som trädde i kraft l juli 1998, kan kommunerna kräva att en rivningsplan upprättas vid vissa ändringar aven byggnad och vissa installatio
2 Under fönmättning att arbetsplatsen och dess rutiner anpassats för källsortering
ner som omfattas av krav på bygganmälan. Behovet och nyttan av rivningsplaner be ror bl.a. på:
• om hälso- och miljöfarliga material fö rekommer
• mängden rivningsmaterial
Miljöstörande material kan förekomma i alla typer av byggnader, oavsett byggnadsstil, användning eller storlek. Det enda som med någorlunda sälcerhet kan avgöra om miljöstö rande material förekommer är en miljöinven tering. Vid vissa mindre åtgärder kan man dock med stor säkerhet och utan särskild in ventering förutsäga om det finns risk för att miljöstörande material kommer att rivas ut. För att från fall till fall kunna bedöma behovet av miljöinventering måste man ha mycket god kunskap om:
• var i byggnad miljöstörande material kan förekomma samt
• under vilka perioder sådana material använts.
Man bör framförallt överväga att kräva en redogörelse för huruvida hälso- eller miljöfar liga material förekommer i en byggnad som står inför åtgärd. Detta är möjligt att redan idag med stöd av PBL kräva att dessa uppgif ter anges i den obligatoriska
projektbesl?riv
ningen
(se PBL 9 kap. 4§) som ska bifogas bygg- eller rivningsanmälningar. I "Riktlinjer för rivningsplaner enligt PBL" rekommende ras att denna projektbeskrivning ska innehål la uppgifter om huruvida hälso- eller miljö farliga material förekommer eller ej. I själva rivningsplanen, om sådan upprättas, anges sedan hur dessa miljöstörande material samt övriga rivningsmaterial kommer att omhän dertas.En rivningsplan bör upprättas om före komsten av hälso- eller miljöfarliga material inte kunnat uteslutas, t.ex. i samband med miljöinventering, eller om mängden riv ningsmaterial är av sådan omfattning att åt minstone en eller ett par materialfraktioner bedöms uppgå till sådan mängd att det läm par sig att källsortera. En rivningsplan syftar också till att olämpligt omhändertagande av övriga rivningsmaterial undviks.
Kommunens möjlighet att kräva rivnings plan vid bygganmälan begränsar sig enligt
laaven i PBL till ändringar eller installationer där man kan anta att farligt avfall kommer att förekomma bland rivningsmaterialen.
Tyvärr kan man med stöd av PBL endast kontrollera en bråkdel av alla ändrings- och reparationsarbeten där material som kan innehålla farligt avfall eller annat miljöstöran de material rivs ut.
Riktlinjerför rivningsplaner enligt PBL
Miljöinventeringen är viktig att få till stånd eftersom man annars kan utgå ifrån att even tuella riskmaterial inte kommer att omhän dertas på rätt sätt. Detta b1.a. eftersom entre prenadavtalen idag sällan reglerar ersättning för omhändertagande av material som inte identifierats i förväg.
Enligt de riktlinjer som tidigare utformats för rivningsplaner i samband med rivningsan mälan rekommenderas att kommunen kräver in uppgifter om förekomst av hälso- och mil jöfarliga material i den beskrivning av
projek
tets art och omfattning
(projektbeskrivning) som alltid ska bifogas såväl bygg- som riv ningsan mätningar.Om kommunerna kräver att miljöstörande material ska ha identifierats i förväg och före komsten redovisas i projektbeskrivningen
till
bygganmälan föranleder detta att en miljöin ventering måste göras. Med hjälp av projekt beskrivningen underlättas kommunens be slut om eventuell rivningsplan.Inledni
g
Bakgrund och syfte
Omhändertagande av rivningsmaterial från ombyggnader regleras idag inte med undan tag för farligt avfall. Bestämmelserna i plan och bygglagen (PBL, SFS 1997:10) om riv ningsplan berör från och med l juli 1998 även rivningsarbeten vid vissa ändringar av byggnader och anordningar samt vissa ny installa tioner.
Den totala mängden restprodukter från rivningar kan antas uppgå till storleksord ningen några miljoner ton per år i Sverige. En stor mängd rivningsmaterial frigörs vid om byggnads- och ändringsarbeten. Bland riv ningsmaterialen finns ofta någon form av hälso- eller miljöfarligt material.
Syftet med denna studie är att undersöka rivningsmaterialens omfattning och sam mansättning vid åtgärder såsom ombyggnad, mindre ändrings- och reparationsarbete (byggservice) samt fastighetsskötsel. Resulta tet ska ligga till grund för bedömning av tota la mängder och sorters rivningsmaterial från sådan verksamhet i hela landet.
Rapporten presenterar, förutom exempel från tidigare studier avseende restprodukter från ombyggnader, projektets inventeringsre sultat samt slutsatser.
Genomförande
I samarbete med byggföretag, åkeri, avfalls bolag, fastighetsbolag och försäkringsbolag har utrivna material inventerats samt statistik och nyckeltal för överslagsberäkningar tagits fram. Som underlag för beräkning av total mängd och sammansättning av rivningsmate riai har, förutom statistik och nyckel tal, föl jande inventeringsresultat från objekt/arbe
ten använts:
• 7 ombyggnadsobjekt av varierande storlek i Malmö och Lund
4 byggservice-anställda under 5 res pektive 6 veckors tid vardera
11 fastighetsskötare under 5 veckors tid vardera.
Ombyggnad
Rivningsmaterial har inventerats vid 6 olika ombyggnadsprojekt i Malmö och Lund. En ansvarig person har utsetts på varje bygge för att fylla i blanketter dag för dag. I några fall har även åkeriet som hämtat restprodukterna kunnat medverka vid uppföljningen. För in venteringen har en blankett med förtryckta materialgrupper använts. Vid beräkningar och slutsatser har även inventeringsresultatet från en tidigare studie om restprodukter från ombyggnad kunnat användas. Alltså ligger inventeringar från 7 olika ombyggnadspro jekt till grund för beräJmingar av totala mäng der och sammansättningen.
Med hjäJp av avfallsstatistik som tagits fram för Skanska av Sydvästra Skånes avfalls bolag, Sysav, har en sammanställning om restprodukter från 200mbyggnadsobjekt gjorts. Denna sammanställning innefattar emellertid alla restprodukter från ombyggna den, dvs. också spill från byggnadsarbetena efter rivningen.
Byggservice
Utrivna material vid byggservicearbeten har följts upp med hjälp av sammanlagt fyra "byggservice-killar" vid Skanska i Lund (Hjä rup) och Falkenberg. I begreppet byggservice ingår ofta att åtgärda försäluingsskador. Dessa behandlas dock som en egen grupp eftersom
det ibland rör sig om mer omfattande arbe ten. För inventeringen har en blankett med förtiyckta materialgrupper använts.
Fastighetsskötsel
Utrivna material från fastighetsskötsel har följts upp under ca 1-11/2 månads tid av Il fastighetsskötare vid tre olika bostadsområ den hos Landskronahem. För inventeringen
har en blankett med förtryckta materialgrup per använts.
Sammanställningar och beräkningar mm Inventeringsresultatet har sammanställts av civ. ing Hålcan Rosqvist, som också utfört vissa berälmingar, t.ex. omräkning till kg.
Vid berälming av totala mängder har en rad antaganden gjorts. Dessa redovisas i an slutning till slutsatserna från varje delstudie.
Slutsatser
Slutsatser har dragits med stöd av invente ringsresultatet och egna erfarenheter från ti digare projekt.
Parallella undersökningar
Parallellt med denna studie utfördes i Borås en lilmande undersölming. Resultatet av den na presenteras i rapporten på sidorna 35-45. Eftersom fraktionsindelningen inte är den samma och inte heller alla projektförutsätt ningarna i Boråsstudien är kända har ingen direkt jämförelse mellan projektresultaten gjorts. Dock har Boråsstudien och de slutsat ser som gjorts i denna beaktats då slutsatser och förslag presenteras i sammanfattningen.
Särskild studie avförsäkringsskador
I de inventeringar som utförts för att bli un derlag för berälmingar av totala mängder in går rivningsmaterial från åtgärdande av för säkringsskador. Eftersom en stor del av de riv
ningsmaterial som alstras vid byggservicear beten kommer från åtgärdande av försälaings skador, beskrivs dessa rivningsmaterials mängd och sammansättning i ett särskilt av snitt. Med hjälp av utdrag ur Skanskas och Peabs kalkyler över försälaingsskador har för ändamålet kalkylerad mängd rivningsmateri al vid ca 30 avslutade projekt sammanställts.
Projektmedverkande ochfinansiärer
Medverkande i projektet är förutom Bygg och Miljökonsult och Sysav Utveckling AB de företag och de många enskilda personer vid företagen som hjälpt till att genomföra kart läggningen och bidragit med beräkningsun derlag.
Projektets huvudfinansiär är Boverket. Övriga finansiärer är Sysav U tvecldingAB och medverkande företag. Dessa är: • Skanska • ThageAndersson Bygg AB • Rotab • Landslaonahem • Ak1ca Frakt • Peab • Sabo
Inventeringsresultaten har sammanställts av civ. ing. Håkan Rosqvist, som också hjälpt till med berälmingar och insamling av kom pletterande information till rapporten.
I rapporten refereras också till den utred ningsom gjorts av JöranJermer m.fl. vid Sta tens Provningsanstalt i Borås.
Begreppsförk1aJ.·ingar
Miljöstörande material Hälso- och miljöfarligt material, t.ex. sådant som blir farligt eller byggvaror avfall då det rivs.
Miljöinventering Särskild inventering i byggnad i syfte att identifiera hälso och miljöfarliga material innan rivningsarbete påbörjas. Farligt avfall Sådant avfall som definieras i Förordningen om farligt avfall,
t.ex. PCB, Kvicksilver och asbest. Obervera att detta blir far ligt avfall först då det rivs ut och då det inte ingår som en min dre komponent i en vara som avses att återanvändas.
Ombygg
a
I detta avsnitt redovisas: Restprodukterfrån ett ens/ditproje/,t
• Exempel från tidigare studier av rest Under 1993 genomförde Sysav Urveclcling produkter från ombyggnader AB tillsammans med Rotab i Malmö en nog • Inventering av mottagna restprodukter grann inventering av samtliga restprodukter
vid Sysavs anläggning i Malmö från ett ombyggnadsobjekt. (Sigfrid, "Bygg • Inventeringsresultat från 6ombygg och rivningsavfall- inven tering av avfallet från
nadsprojekt rvå byggarbetsplatser", LTH Byggnadseko Beräkningsunderlag, ombyggnadssta nomi 1993).
tisrik mm Projektinformarion:
Slutsatser avseende rivningsmaterial • ombyggnad aven f.d. apotekslokal ftån ombyggnadsprojekt • rotal enrreprenadsumma: ca 1,8 miljo
ner kronor
• ombyggd yta: 390 m2
Tidigare studier avseende
• mängd rivningsmaterial: 14.860 kgrestprodukter från
rivningsmaterial/ytenhet: ca 38 kg/m2ombyggnadsprojekt
• rivningsmateriallkr: ca 8,3 ton/MkrErt flertal studier av restprodukter från bygg
sektorn har gjorts. Några av dessa har avsett Beräknad total mängd rivningsmaterial i ombyggnadsprojekt. Endast ett tatal uppfölj Sverige
ningar finns dock dokumenterade. Oftast är
Våren 1996 beräknade J&W AB, på uppdrag inte rivningsdelen behandlad för sig, materi
av Naturvårdsverket, materialflöden inom alfraktionernas nogrannhet otillräcklig eller
bygg- och anläggningssekrorn (AB Jacobsson projektets förutsättningar i övrigt dåligt kän
& Widmark, "Kartläggning av materialflöden da. Här presenteras därför enbart erfarenheter
- inom bygg- och anläggningssekrorn", Rap från ert projekt där samtliga förutsättningar
port 4659, Naturvårdsverket 1996). I tabell är kända, för art kunna jämföra med resultat
5 presenteras resultatet avseende material som ur föreliggande studie.
frigörs vid rivning och renovering i hus. I tabell 5 på sid. 17 har mängderna omfördelats till de fral([ioner som används i föreliggande projekt4.
Tabell 4: Exempel på rivningsmaterial från ett ombyggnadsprojekt. (Källa: L Sigfrid. "Bygg- och riv ningsavfall - inventering av avfallet från två byggarbetsplatser". LTH
Rivningsmaterial': Fraktion: Mängd: Mineraliska massor 2.140 kg Trä 1.500 kg Skrot 2.260 kg Plast 380 kg Stomkomlettering 8.130 kg Miljöstörande material uppgift saknas Hela byggvaror ca 450 kg Totalt 14.860 kg Andel (vikt-%): 14% 10% 15% 3% 55% -3% 100%
3 Mängderna anges här annorlunda än i den ursprungliga rapporten för arr lärrare kunna användas i jämförande syfte i föreliggande projekt.
4 Mängderna anges här annorlunda än i den ursprungliga rapporten för arr lärrare kunna användas i jämförande syfte i föreliggande projekt
Byggnadsekonomi 1993). Hela bygg varor: Eldosor 20 kg WC 2 st. handfat 6 st Glasparti 70 kg Speglar 4 st Dörrar 12 st BRUKSTIDENS RESTMATERlAL 15
Tabell 5: Beräknade materiaimängderS som fri görs vid rivning och renovering i hus, avrundade och omfördelade till föreliggande projekts frak tioner. (Källa: J&W, "Kartläggning av materiaI flöden inom bygg- och anläggningssektorn", Rapport 4659, Naturvårdsverket 1996). (kton/år)
Mineraliska massor Betong Tegel Lättbetong Kakel, klinker Puts, koksaska mm Annat TOTALT 960 kton 271 kton 88 kton 14 kton -50 kton 1.383 kton flytspackei Trä Rent virke -Behandlat virke 33 kton Skivmaterial 12 kton Snickerier
-annat 295 kton rent virke, snickerier mm TOTALT 340 kton Metaller Plåt -Aluminium 1 kton Annat 103 kton
TOTALT 104 kton järn, koppar,
7ink
Plast
Annat 7 kton PVC, PE, PS TOTAL T 7 kton
Övrig stomkompl.
Gips 31 kton Mineralull 17 kton Linoleum 3 kton
Annat 22 kton glas, fog mas sa, takpapp, textil TOTALT 73 kton
Miljöstörande byggvaror
Asbest 40 kton asbestcement PCB 0.002 kton fogmassa TOTALT 40 kton
Hela byggvaror
TOTALT
-SUMMA 1.947 kton/å
Tabell 6: Procentuell fördelning mellan olika fraktioner (baserat på tabell 5).
Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Mineraliska 1.383 kton 71% massor Trä 340 kton 17% Metaller 104 kton 5% Plast 7 kton <1% Stomkomlettering 73 kton 4% Miljöstörande 40 kton 2% material Hela byggvaror - -Totalt 1.947 kton 100%
Inventering av mottagna
restprodukter vid
avfallsbolag
Med hjälp av Skanska i Malmö har uppgifter om restprodukter vid ombyggnader tagits fram. Uppgifterna baseras på projektvis in ventering av mottagna restprodukter, utförd av Sysav, från totalt 20ombyggnadsobjekt i Skanskas regi. Resultatet redovisas i tabell 7 på sid. 17 i form av mottagna materialfraktio ner sammanslagna från samtliga 20 projekt. Observera att mängderna avser såväl rivnings material som produktionsspill. Fraktionernaskrot
samtfarligt avfall
omhändertas normalt av skotfirma respektive av Kemiavfall i Skåne AB och ingår därför inte i redovisningen.Som jämförelse redovisas resultat aven an nan inventering som utförts vid 4 ombygg nadsprojekt i Borås under 1997. Även denna inventering tycks ha omfattat samtliga rest produkter dvs rivningsmaterial och produk tionsspill. Den baseras på de fraktioner som källsorterats av byggfirman och som vägts i container.
5 Frakrionerna Byggsren, Sand/Sren samr Färg ur ]&W's rappon har inre ragirs med här
Tabell 7: Omhändertagna restprodukter (rivning samt byggspill) från sammanlagt 20 st ombygg nadsprojekt i Malmö i Skanskas regi 1997. (skrot och farligt avfall ingår ej).
Fraktion Mängd, ton Vikt-% Omålat trä 1,3 «1 % Brännbart material 83 8% Målat trä 21 2% Betong 131 12 % Lättbetong 77 7% Tegel 453 42 % Asbest 3,6 < 1 % (0,3) Gips 7,3 < 1 % (OJ) Osorterat 302 28 % SUMMA 1.079 ton 100 % Övrigt: • Sammanlagd entreprenadsumma för projekten: 60 Mkr • Restprodukter/Mkr: ca 18 toniMkr
Kommentar till tabell 7: Sorreringsgraden för restprodukterna antas vara representativ för samtliga byggföretag i regioner med motsva rande avfallsbehandlingsmöjligheter som finns i Sysavregionen.
Tabell 8: Restprodukter från 4 ombyggnadspro jekt i Borås1997 förelade på källsorterade fraktio ner. (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut)
Inventering av rivningsmaterial
från ombyggnadsprojekt
Vid 6 st ombyggnadsprojekt inventerades mängden rivningsmaterial. Det sammanslag na resultatet redovisas i tabell 9 på sid 18, medan resultatet från varje projekt redovisas jämte korr projektbeskrivning på följande si dor: 14 t.o.m. 16.
Ombyggnaderna som redovisas här utför des under 1997 i Malmö respektive Lund och är av varierande storlek och omfattning. En dast rivningsmaterialen har följts upp.
Övrigt:
• Total mängd rivningsmateria!: ca 1.589 ton
• Sammanlagd entreprenadsumma för projekten: ca 131 Mkr
• Total ombyggd yta: ca 33.000 m2
• Mängd rivningsmaterialJMkr: 12 toni Mkr
Fraktion Vikt-% Kommentar Mineraliska 30.6 % Täckmasssor massor på tipp Trä 6.8 % Flis Skrot 11.3 % Skrotåtervin ning Brännbart 4.4 % -Mineralull 3.4 % Deponi Plast ma t tor 1.7 % Deponi Gips 37.8 % Deponi Elrär (plast) 0.5 % Deponi Blandat 3.5 % Deponi
Övrigt:
• Totalt inventerades 146,2 ton restpro dukter
• Projektbeskrivningar och kommenta rer redovisas på sidorna 35-45.
Tabell 9: Sammanlagd mängd rivningsmaterial från 6 ombyggnadsprojekt.
Fraktion Mängd (kg) Andel. vikt-% Kommentar: Mineraliska massor
Betong Tegel Lättbetong Kakel, klinker Puts, koksa ska mm Annat TOTALT 411.300 kg 468.070 kg 37.850 kg 3.600 kg 20.720 kg 119.320 kg 1.060860 kg 67 % blandat, stentrappa Trä 12% Rent virke 73.250 kg Behandlat virke 38.250 kg Skivmaterial 12.375 kg Snickerier 27.125 kg Annat 37.000 kg TOTALT Metaller 188.000 kg 8% Plåt 46.610 kg Aluminium 2.112 kg Gjutjärnsrör 6.080 kg Rör 13030 kg Armering 30 kg Elkabel 1.330 kg
Annat 56.220 kg järn, koppar, smide TOTALT Plast Rör, profiler Golv TOTALT 125.412 kg 130 kg 12.900 kg 13.030 kg 1 % Övrig stomkompl. 7% Gips 47.700 kg Mineralull 3.210 kg linoleum 37.750 kg
Annat 28.080 kg takpapp, papp, vass, glas, "uppstäd" TOTALT 116.740 kg Miljöstörande byggvaror 2% Lysrör 268 kg Bly 100 kg Asbest 35.750 kg PCB 800 kg ytskikt - golv TOTALT 36.918 kg
Forts. Tabell 9
Fraktion Mängd (kg) Andel, vikt-% Kommentar: Hela byggvaror 3% WC-stolar, 91 st 2.275 kg Handfat, 117 st 1.755 kg Badkar, 50 st 1.250 kg Garderober, 1 st 40 kg Köksinredning, 13 st 234 kg Vitvaror, 86 st 3.010 kg Diskbänkar, 14 st 140 kg Blandare, armaturer etc, 81 kg 81 st Fönster, dörrar, 769 st 23.070 kg Radiatorer, 425 st 12.750 kg Lysrörsarmaturer, 562 st 1.124 kg Annat 1.930 kg lös inredning TOTALT 47.659 kg SUMMA RIVNINGSMATERIAL 1.588.619 kg 100 %
Projektbeskrivningar med respektive inventeringsresultat
Kv. Lybeck, MalmöEntreprenör: Skanska
Antal egna anställda för rivning:
Underentreprenörer: El, VS, Vent
Entreprenadsumma: 900.000 kr
Byggnadens användning: Kontor
Byggnadsår: 1963
Byggnadstyp: Betong; Platsgjuren + prefab
Antal kvm som byggts om: 250 m 2
Antal kbm (byggnadsvolym) som byggts om: ca 750 m 3
Projektets omfattning: Väggar,ytskikt, undertak, porslin, kakel, el och ventilation
Rivningsmaterial mm: Gips, kakel, linoleum, porslin och installa tioner
Miljöstörande rivningsmateriai: 100 st lysrör
Rivningsmaterial/Mkr: ca 12 ton/Mkr
Rivningsmaterial:
Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Hela byggvaror:
Mineraliska massor 500 kg 5% WC4st
11-ä
2.675 kg 25% Handfat 4 stMetaller 1.980 kg 19% Köksskåp 7 st
Plast 100 kg 1% Dörrar, fönster 15 st
Stomkomlettering 3.860 kg 36% Radiatorer 10 st
Miljöstörande material ca 20 kg <<1% Lysrörsarmaturer 40 st Hela byggvaror 1.516 kg 14%
Totalt 10.651 kg 100%
Kv. Gnagaren, Malmö Entreprenör: Entreprenadsumma: Byggnadens användning: Byggnadsår: Byggnadstyp:
Antal kvm som byggts om: Beskrivning av projektet: Rivningsmaterial mm: Miljöstörande rivningsmaterial: Rivningsmaterial/Mkr: Rivningsmaterial: Fralnion: Mineraliska massor Trä Metaller Plast Sromkomlettering Miljöstörande material Hela byggvaror Totalt Kv. Zebran, Malmö Entreprenör: Underentreprenörer: Enrreprenadsumma: Byggnadens användning: Byggnadsår: Byggnads typ :
Antal kvm som byggts om: Mängd: 9.240 kg 10.100 kg 4.200 kg - kg 710 kg ca8 kg
362
kg 24.620 kg 38% 41% 17% 3% <<1% 1% 100 %Antal kbm (byggnadsvolym) som byggts om: Beskrivning av projektet: Rivningsmaterial mm: Miljöstörande rivningsmateria1: RivningsmateriallMkr: Skanska ca 1.000.000 kr
Lägenheter samt butikslokal på BV Tidigt 1900-tal
Tegelhus, träbjälldag 305 m2 (takyta) mm
Målning av fönster, omläggning av plåt tak, ombyggnad av tvättstuga (ytskikt), innergård samt butikslokal.
Plåt, ytskikt, trä och papp på tak samt tvättmaskin.
40 st lysrör ca 25 ron/Mkr
Andel (vikt-%) Hela byggvaror: WC3st Handfat 1 st Vitvaror 4 st Dörrar, fönster 4 st Lysrörsarmaturer 6 st Skanska VS, Vent 2.000.000 kr
Kontor och lägenheter 1961
Betong, platsgjuten 395 m2
1.185 m3
Fasadrenovering, nya kontorsrum. Väggar och ytskikt, undertale porslin och
el.
40 st lysrör, ca 100 kg etemit ca 9 ron/Mkr
Rivningsmaterial:
Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Hela byggvaror:
Mineraliska massor 6.700 kg 37% WC2st
Trä 5.875 kg 32% Köksinredn 2 st
Metaller 1.560 kg 9% Vitvaror 2 st
Plast 1.400 kg 8% Diskbänk l st
Stomkomlettering 2.070 kg 11% Fönster, dörrar 8 st
Miljöstörande material 108 kg <1% Lysrörsarmaturer 46 st
Hela byggvaror 498 kg 3%
Totalt 18.211kg 100 %
Kv. Trollhättan, Malmö
Entreprenör: Skanska
Underentreprenör: Rivning
Entreprenadsumma: 53.000.000 kr (varav för rivning:
ca 150.000 kr)
Byggnadens användning: Lager som byggs om till högskolelokaler
Byggnadsår: ca 1960
Byggnadstyp: Betongstomme med ytterväggar av tegel.
Antal kvm som byggts om: ca 10.000 m2
Beskrivning av projektet: Inredning av befintliga lagerlokaler tiJl un dervisningslokaler. Nya mellanväggar i be tongsten och gipsskivor. Trappor och en tresolbjälklag i stål. Byggnadens industri karaktär ska bevaras.
Rivningsmaterial mm: Innerväggar, betong.
Miljöstörande rivningsmateria1: 150 kg asbesthaltig rörisolering, 400 st lysrör samt armaturer (ev. PCB ingår ej i sammanställning nedan), elutrustning (ev miljöfarligt innehåll ingår ej i samman ställning nedan).
Ri vn ingsmaterial/M kr: ca 6,6 ton/Mkr
Rivningsmaterial:
Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Hela byggvaror:
Mineraliska massor 274.320 kg 78% WC2st
Trä 39.0001<g 11% Handfat 2 st
Metaller 31.160kg 9% Garderob l st
Plast - kg Blandare 2 st
Stomkomlettering 4.900 kg 1% Fönster, dörrar 77 st
Miljöstörande material ca 230 kg « l % Lysrörsarmaturer 90 st
Hela byggvaror 2.612kg 1%
Totalt 352.222 kg 100 %
Kirsebergsskolan, Malmö
Entreprenör: ThageAndersson Bygg AB
Underen treprenörer: El, VS och Vent
Enueprenadsumma: 30.000.000 kronor (varav för
rivning: 3-4 miljoner kronor)
Byggnadens användning: Byggnadsår:
Byggnadstyp:
Antal kvm som byggts om:
Antal kbm (byggnadsvolym) som byggts om: Bes1crivningav projektet: Rivningsmaterial mm: Miljöstörande rivningsmaterial: Rivningsmaterial/Mkr: Rivningsmaterial: Grundskola ca 1920. Tegel. 12.000 m2 40.000 m3
Totalrenovering, dock ej fasad och tak. Alla installationer, invändiga tegelväggar, hål tagning för nya installationer samt nya fönsterpartier.
Tegel, inredning, gips, trä, installationer, asbest, ytskikt och porslin.
200 m2 PCB-golv (antagen vikt
4 kg/m2
), lysrör och armaturer (ev PCB ej
beaktad), kylskåp (redovisas som vitvaror), 5.500 kg asbest och100 kg bly.
ca 24 ton/Mkr
Fralnion: Mängd: Andel (vikt-%): Hela byggvaror:
Mineraliska massor 534.100 kg 75% Trä 41.600 kg 6% Metaller 63.012 kg 9% Plast 30 kg «1% Stomkomlettering 33.700 kg 5% Miljöstörande material ca 6.552 kg <1% Hela byggvaror 37.361 kg 5% Totalt 716.355 kg 100 % Kulgränden,
Lund
Entreprenör: DE: Entrep renadsumma: Byggnadens användning: Byggnadsår: Byggnadstyp:Antal kvm som byggts om:
Antal kbm (byggnadsvolym) som byggts om: Beskrivning av projektet: Rivningsmaterial mm: Miljöstörande rivningsmaterial: Rivningsmaterial/Mkr: WC49st Handfat 66 st Köksinredn. 4 st Vitvaror 5 st Diskbänkar 13 st Blandare 79 st Dörrar, fönster 665 st Radiatorer 415 st Lysrörsarmaturer 380 St Skåp, bänkar 85 st Rotab Asbest, VYS ca 44.000.000 kr Lägenheter
1%7
Platsgjutet respektive prefab-betong till loftgångar och utfackning
10.240 m2
25.600 m3
Ta bort loftgångar. Nytt tak, ytskik~, vitva ror, porslin, fasad, utfackning och balkong er.
Loftgångar, VS-installationer (radiatorer, porslin) utfackning, fönster.
30.000 kg asbestskivor, kylskåp och lysrör (mängduppgift saknas).
ca 10,6 ton/Mkr
Rivningsmaterial:
Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Hela byggvaror:
Mineraliska massor 236.000 kg 51% Trä 88.750 kg 19% Metaller 23.500 kg 5% Plast 11.500 kg 2,5% Stomkomlettering 71.500 kg 15% Miljöstörande material ca 30.000 kg 6,5% Hela byggvaror 5.310 kg 1% Totalt 466.560 kg 100 %
Beräkningsunderlag för
ombyggnader
Den ombyggnadsstatistik som använts för be räkningarna är framtagen av Mängda AB i Helsingborg på uppdrag av projektet. Upp gifterna baseras på bygganmälningar. Som jämförelse redovisas också statistik från Bover ket avseende statliga bidrag för ombyggnad. För de bedömningar av mängden rivningsma terial som görs i denna rapport används 1996 år statistik ur tabell 10 nedan. Inga korrige ringar görs för eventuella projekt som genom förts utan bygganmälan eftersom en upp skattning är mycket svår att göra.
Vid beräkningar och slutsatser avseende total mängd rivningsmaterial vid ombyggnader och uppdelning på fraktioner har bl.a. följan de använts:
• Medelvärdet av varje enskild material fraktions andel i de studerade projekten samt vid projekt i tidigare studie, tabell 4, sid. 15.
WC31 st Handfat 44 st Badkar 50 st Vitvaror 75 st
• Antagande om att mängden rivnings materiai från ombyggnadsprojekt är ca 12
ton/Mkr
• Total kostnad för anmälda ombygg nadsprojekt är ca 16,3 miljarder kronor.
Slutsatser om rivningsmaterial vid
ombyggnad
Med hjälp av medelvärden för andelarna av varje enskild rivningsmaterialfraktion från studerade projekt och ombyggnadsstatistik för 1996 har mängden årligt rivningsmaterial från ombyggnader i hela Sverige beräknats. Resultatet, som presenteras i tabell 12 på näs ta sida, är en mycket grov skattning. Den ger bara en indikation. Om antaganden som gjorts är rimliga är den egentliga mängden rivningsmaterial troligtvis större eftersom be räkningarna endast baserats på de bygga n mälningar som gjorts.
Tabell 10: Antal anmälda (bygganmälan) ombyggnader under 1995, 1996 samt till 1 oktober 1997. Källa: Mängda AB Helsingborg
1995 1996 1997 (t.1 / 10) Typ av projekt Antal Mkr Antal Mkr Antal Mkr Bostäder 671 3.940,7 533 2.553.7 435 1.875,4 Industri. verkstad. lager 695 3.620,2 611 2.165,6 427 2.177,8 Affärslokaler, kontor 964 3.460,3 845 3.523,7 672 3.622,7 Offentliga lokaler, hotell 2.136 9.632,6 1.733 8.073,4 1.462 6.364,3 TOTALT 4.466 20.653,8 3.722 16.316,4 2.996 14.040,2
Tabell 11: Antal ansökningar respektive beslut om statligt stöd (räntebidrag) tör ombyggnader av bo städer 1995-1997. Källa: Boverket.
U-månaders period Ansökningar Beslut oktober 1995-september 1996 1.510 st 2.969 st oktober 1996-september 1997 828 st 1.160 st
Tabell 12: Beräknad mängd rivningsmaterial från ombyggnadsprojekt i hela Sverige (kton/år). OBS! Värdena i tabellen avser år 1996 och base ras på anmälda projekt och grova beräkningar och indikerar enbart storleksordningen.
Fraktion Beräknad Framräknad andel, vikt .% mängd,
kton/år Mineraliska massor 41% 80 kton Trä 20% 39 kton Metaller 14% 27 kton Plast 2% 4 kton Övr stomkompl. 18% 35 kton Miljöstörande 1% 2 kton material
Hela byggvaror 4% 8 kton SUMMA 100% 195 kton/år
Miljöstörande rivningsmaterial vid
ombyggnad
Endast i ett av projekten (Kirsebergsskolan) hade miljöinventering gjorts i förväg. Kun skapen om miljöstörande material som farligt avfall var generellt sett otillräcklig hos de an svariga på byggarbetsplatserna. Bristen på in formation påtalades också. Samtliga kände till att lysrör och asbest ska omhändertas se parat. Det är således främst dessa fraletioner som identifierats och redovisats under rubri ken miljöstörande material. I det projekt där miljöinventering gjorts i förväg har förekomst av bly och PCB redovisats (dock hade invente ringsförrättaren inte kommenterat PCB i lys rörskondensatorer) .
Det är därför inte osannolikt att ytterligare miljöstörande material än det som redovisats kan ha förekommit bland rivningsmaterialen, t.ex. bly samt PCB. Det antas vidare att om ingen miljöinventering görs och bristen på information om miljöstörande material till de ansvariga på byggarbetsplatserna inte åtgär das, kommer miljöstörande material fortsätta att hamna ibland rivningsmassor. Det kan med andra ord ses som ett undantag när t.ex. fogmassor med PCB eller PCB-golv, som det på Kirsebergsslcolan, omhändertas på ett mil jöriktigt sätt.
I tabell 13 har totala mängden miljös tö rande material beräknats med ledning av in
venteringsresultatet och medelvärdet av varje fraletions inbördes andel i vilctprocent. Kyl skåp ingår inte eftersom de redovisats på an nat sätt (vitvaror). Övriga miljöstörande ma terial som kan förekomma har inte kunnat be räknas. Den totala mängden miljöstörande material från ombyggnadsprojekt (rivning) antas därför var betydligt större, gissningsvis 2-3 ggr.
De 2 kton som räknats fram i föregående tabell har därför multiplicerats med 1,5 till 5 kton/år. Observera dock att det endast är i ett fåtal projekt som miljöstörande material före kommer i större omfattning, dvs. >l % av riv ningsmaterialen.
Tabell 13: Uppskattad mängd lysrör, bly, asbest och PCB i rivningsavfall från ombyggnader (kton/år).
Miljöstörande bygg- Andel, Mängd, material vikt .% kton/år Lysrör 40 % 2 kton Bly 1% 0.05 kton Asbest 57% 2.85 kton peB 2% 0.1 kton TOTALT 100% 5 kton/år
Aterbruk av rivningsmaterialfrån
ombyggnad
Andelen hela byggvaror var i genomsnitt ca 4 viktprocent i de studerade objekten. Sanno likt är detta också en representativ siffra som anger återbruksmöjlighetenG vid ett
genom
snittsprojekt
i dagsläget, trots att man i de stu derade projekten inte alltid kunde ta tillvara de hela byggvarorna. Förutsättningarna för återbruk varierar naturligtvis mellan varje projekt. Det visar bl.a. föreliggande under sölrning där andelen hela byggvaror varierar mellan l och 14 viktprocent. Även andra fak torer kan påverka möjligheten till återbruk.G Med återbruksmöjligher menas att entreprenör eller byggherre skall kunna tillse atr utgina materia kommer till användning utan att extra kostnad uppstår i projektet.
Byggservice
I detta avsnitt redovisas:
• Inventeringsresultat från byggservice arbeten Beräkningsunderlag, statistik mm • Slutsatser
Inventeringsresultat från
byggservicearbeten
Byggservicearbeten betecknas här som min dre - oftast icke anmälningspliktiga - repara tions- och renoveringsarbeten, som utförs av särskild byggserviceavdelning, t. ex. med ser· vicebil, vid entreprenadföretagen. Många byggserviceåtaganden består av reparations arbete efter försäkringsskador. Se även avsnit tet om försäkringsskador.
Nedan redovisas utrivna material under 5 respektive 6 veckors byggservicearbeten ut förda under hösten 1997 av 3 anställda vid Skanska i Hjärup (Lund) samt aven anställd vid Skanska i Falkenberg. Berälrningar av tota la mängder baseras på en uppföljnings tid på totalt 21 veckor. Resultatet som samman ställ ts i tabell 16, på sid. 26, motsvarar således den mängd material en byggservice-anställd skulle riva ut under denna tid.
Övrigt:
Rivningsmaterial/byggservice-an
•
ställd: ca 314 kg/vecka alt. 7.85 kg/ timme arbetad tid
Berälrnad kostnad för arbete och mate rial: 638.4007 kr
RivningsmateriallMkr: ca 21 ton/Mkr
Tabell 15: Uppföljning av rivningsmaterial, Skan ska i Falkenberg. Uppföljningstid: 6 veckor, 1 person. Rivningsmaterial: Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Mineraliska massor 20 kg 1% Trä 845 kg 54 % Skrot O kg
-Plast 585 kg 38 % Stomkomlettering 105 kg 7% Miljöstörande ca 0.4 kg «1% material Hela byggvaror O kg -Totalt 1.555 kg 100 %Exempel på utförda byggservicearbeten i Fal· kenberg under uppföljningstiden:
• Byte av tak, bostadshus • Vattenskada, bostadshus 2 st • Vattenskada, skola
• Badrum, bostadshus • Garage
Tabell 14: Uppföljning av rivningsmaterial, Skanska i Hjärup (Lund). Uppföljningstid: 5 veckor, 3 perso ner (motsv. 15 veckor).
Rivningsmaterial:
Fraktion: Mängd: Andel (vikt-%): Hela byggvaror:
Mineraliska massor 4.050 kg 80 % Garderober. dörrar. fönster Trä 231 kg 5% Skrot 33kg 1% Plast 8 kg « 1 % Stomkomlettering 242 kg 5% Miljöstörande material ca O kg -Hela byggvaror 470 kg 9% Totalt 5.034 kg 100 % 7 Se beräkningsunclerlag BRUKSTIDENS RESTMATERIAL
25
Tabell 16: Uppmätt mängd rivningsmaterial per anställd vid byggservicearbeten, under totalt ca 5 månaders tid (21 veckor) .
Fraktion Mineraliska massor Mängd (kg) Andel (vikt-%) Betong 225 kg Tegel 2.925 kg Lättbetong 84 kg Kakel, klinker 0.5 kg Puts, koksaska mm 835 kg TOTALT 4.070 kg 62 % Trä Rent virke 176 kg Behandlat virke 152 kg Skivmaterial 705 kg Snickerier 43 kg TOTALT 1.076 kg 16 % Metaller Plåt 4 kg Gjutjärnsrör 9 kg Rör 18 kg Armering 2 kg TOTALT 33kg 0.5 % Plast Rör, profiler 1 kg Golv 585 kg Cellplast 7 kg TOTALT 593 kg 9% Övrig stomkompl. Gips 230 kg Mineralull 46 kg Tapeter 30.5 kg Annat 40 kg TOTALT 347 kg 5.5 % Miljöstörande byggvaror Lysrör TOTALT OA kg 0.4 kg « 1 % Hela byggvaror Garderober 400 kg Fönster, dörrar 70 kg TOTALT 470 kg 7% SUMMA 6.589 kg 100 %
Beräkningsunderlag för
byggservice
Byggserviceåtgärder som krävt bygganmälan redovisas i tabell nedan. Grova skattningar pekar på att andelen byggserviceåtaganden som kräver att bygganmälan görs är i storleks ordningen max 5-10% av totala antalet. En annan skattning är att kostnaderna för bygg serviceåtaganden uppgår till lika mycket som alla andra byggnadsarbeten tillsammans.
Uppskattningarna av total mängd riv ningsmaterial från byggservicearbeten är mycket osäkra och många falctorer spelar in, t.ex. gränsdragning mellan byggservice och entreprenadarbete respektive mellan bygg service och fastighetsskötsel. Denna gräns dragning är godtyclclig och görs på olika sätt av olika entreprenadföretag och fastighetsför valtare.
Nedanstående tabell redovisar anmälda byggserviceprojekt samt ett uppskattat antal projekt, dvs både anmälda och icke-anmälda projekt. Denna uppskattning har gjorts med hjälp av de antaganden som presenteras efter tabellen. De anmälda byggservicearbetena har en genomsnittlig kostnad på 1,7 Mkr/ projekt, vilket är en mycket hög summa. Fler talet byggservicearbeten är inte anmälnings pliktiga och dessa uppgår vanligen till max 25-50.000 kronor. Det gäller exempelvis för säkringsskador som utgör en stor andel av byggserviceåtaganden.
Tabell 17: Anmälda byggserviceåtaganden under 1995, 1996 och 1997 (till 1 oktober) (källa: Mängda AB, Helsingborg) samt uppskattad totalmängd byggserviceåtaganden för 1996.
ANMÄLDA PROJEKT UPPSKATTAD TOTALMÄNGDB
Ar Antal Mkr Antal projekt Mkr 1995 2.892 5.234,6
1996 2.517 4.305,7 50.340 st 9.088 Mkr 1997 (1/10) 1.750 3.565,2
J bedömningar som görs avseende total mängd r'ivningsmaterial har ovanstående uppskattning beträffimde
1996
års statistik använts, jämte ftljande antagande:• Endast 5% av byggservicearbeten är anmälningspliktiga enligt PBL
• Ett byggserviceprojekt kostar i genom snitt 100000 kr
• Totalsumman för byggservicearbeten har vid berälmingarna antagits till ca 10 mil jarder kr/år, därtill kommer arbeten utförda av specialentreprenörer på direkt uppdrag av fastighetsägare och privatpersoner - denna andel har antagit vara lika stor, dvs samman lagd kostnad blir ca 20 miljarder kronor • Kostnad för material uppgår till ca 50% av totalkostnaden för byggservice, res ten är arbetskostnad
• Arbetskostnaden är 190 krltimme • Varje byggservice-anställd alstrar ca 7.85 kg rivningsmaterial per timme arbetad tid
Slutsatser om rivningsmaterial
från byggservicearbeten
Berälmad totalmängd rivningsmaterial från byggservicearbeten redovisas i tabell 18 ned an. Beräkningen baseras på antagande om att den procentuella fördelningen mellan olika materialfraktioner som framkommit i denna undersökning är representativ samt att mäng den rivningsmaterial uppgår till ca 21 toni Mkr.
Tabell 18: Beräknad mängd rivningsmaterial från byggservicearbeten. sammanlagt 20 miljarder kronor per år i kton/år.
Miljo'störande material vid byggservice
Troligtvis förekommer fler olika miljöstöran de material vid byggservicearbeten än vad som identifierats i projektet, t.ex. PCB-halti ga kondensatorer samt bly, kvicksilverinne håIlande instrumen t och asbest, som dock of tast omhändertas av respektive specialentre prenör (elektriker, rörläggare, saneringsfir ma). Dessa material/produkter rivs/hanteras således oftast inte aven vanlig byggservicefir ma, men det kan ändå betraktas som byggser viceåtaganden när mindre åtgärder på direkt uppdrag av fastighetsägare eller som under entreprenör åt byggservicefirma avses.
Kunskaperna om miljöstörande material är generell t dålig bland byggserviceanställda, men hos specialentreprenörerna troligtvis nå got bättre.
Aterbruk av rivningsmaterial.från byggservice
Andelen hela byggvaror i studien är ca 7 vikt procent vilket indikerar att det finns en rela tivt stor möjlighet till återbruk. Observera dock att byggservice, till skillnad från större ombyggnadsprojekt, ofta hanterar material och byggvaror som byts ut p.g.a. att det är uttjänt eller skadat. Troligtvis ligger därför andelen hela byggvaror med godtagbar kvali tet för återbruk lägre än 7 viktprocent.
Fraktion Andel. vikt·% Beräknad mängd. ton/år Mineraliska massor Trä Metaller Plast Övr stomkompi. Miljöstörande byggvaror Hela byggvaror SUMMA 62 % 16 % 0.5 % 9% 5.5 % «1 % (0,006) 7% 100 % 260 kton 67 kton 2.1 kton 38 kton 23 kton 0.03 kton 29 kton ca 419 kton/år BRUKSTlDENS RESTMATERlAL
27
Fastighetsskötsel
I detta avsnitt redovisas:
• Inventering av utrivna material vid fastighetsskötsel
Statistik, nyckel tal etc avseende fastig hetsskötsel
Slutsatser om rivningsmaterial vid fast ighetsskö tsel.
Inventering av utrivna material vid
fastighetsskötsel
Med hjälp av fastighetsskötare vid Landskro nahem har utrivna material och byggvaror kunnat kartläggas under några veckors tid hösten 1997. Tre bostadsområden har stude rats och totalt har Il st fastighetsskötare varit engagerade. Resultatet redovisas i tabell 19, på sid 29.
Beskrivning av de tre bostadsområdena: Kv Timmermannen
Byggnadernas
användning: Lägenheter och kommersiella lokaler Byggnadsår: 1940-talet
Byggnadstypl
konsrurktion: Murad tegelstomme Lägenhetsyto r: 5.967 m2 Lokalytor: 552 m2 Antal lägenheter: 108 st Antal fastighets skötare: l st Uppföljningstid: 5 veckor Kv Sandvången Byggnadernas
användning: Lägenheter och kommersiella lokaler Byggnadsår: 1950-59
Byggnadstypl
konstruktion: Murad tegelstomme Lägenhetsytor: 47.296 m2 Lokalytor: 3.754 m2 Antal lägenheter: 840 st Antal fastighets skötare: 6 st Uppföljningstid: 5 veckor KvPilåkern Byggnadernas användning: Lägenheter Byggnadsår: 1965 Byggnadstypl
konstruktion: Prefab betongstomme Lägenhetsytor: 28.340 m2 Lokalytor 2.052 m2 Antal lägenheter: 402 st An tal fastighets skötare: 4 st Uppföljningstid: 5 veckor Övrigt: • Uppföljningstid/1 st fastighetsskötare: 55 veckor (u l år) • Inventerad mängd rivningsmaterial, totalt ca: 535 kg • Mängd rivningsmateriallfastighets skötare och vecka: ca 9,7 kg (u 10 kg)
• Mängd rivningsmaterial/fastighets skötare och timme: ca 0,25 kg
Tabell 19: Sammanlagt inventeringsresultat avseende utrivna material vid fastighetsskötsel kvarteren Timmermannen, Sandvången och Pilåkern, Landskronahem hösten 1997.
Fraktion Mängd Uppskattad vikt (kg) Andel (vikt-%)
Trä 25 kg 4,5 %
Behandlat virke 4 st skärbräda Skivmateriai 2 kvm
Metaller 100 kg 19 % Gjutjärnsrör 12 st rördelar samt
vattenlås under diskbänk
Plast 3.5 kg 0,5 % 1 st frånluftsgaller 3 st vattenlås Miljöstörande byggvaror 10 kg 2% Lysrör 21 st Batterier 16 st Annat (50 st glödlampor) 1 st kvicksilverlampa Hela byggvaror 396 kg 74 % WC-stolar 2 st Vitvaror 1 st Blandare, armaturer etc 1 st Fönster, dörrar 1 st Radiatorer 6 st Annat 8 st kranpackningar 3 st kranpipar 1 st krankägla 1 st bottenventilpackning 1 st strömställare 1 st takuttag 2 st strömbrytare 1 st pax-fläkt 8 st fönsterhakar 8 st fönstervred 1 st kyltermostat 6 st hatthyllor 4 st badrumsskåp 11 st tak/vägguttag 7 st WC -sitsar SUMMA RIVNINGSMATERIAL ca 534 kg 100 % BRUKSTIDENS RESTMATERIAL
29
Berälmingsunderlag för
fastighetsskötsel
Följande nyckeltal, som erhållits från SABO, har använts vid beräkningarna i rapporten:
Kostnad för fastighetsskötsel är ca 45 kr/m2 och år
Totalt antal lägenheter i Sverige är ca 2,2 miljoner
• Genomsnittlig lägenhetsyta är: 65 m2
Kostnad per anställd fastighetsskötare är ca 180 kr/h exkl material
Kostnad per anställd fastighetsskötare är ca 200 kr/h inkl material
Med hjälp av nyckeltalen har totalkostna den för fastighetsslcötsel berälrnas till ca 6,4
miljarder kronor per år.
Inven teringen visar att varje fastighetsskö tare i snitt alstrar ca 0,25 kg rivningsmaterial i timmen.
Ovanstående nyckeltal samt inventering en avser alla former av bostadslägenheter. Småhus har inte beaktats i denna undersök nmg.
Slutsatser om rivningsmaterial vid
fastighetsskötse1
Enligt inventeringsresultatet alstrar varje fastighetsskötare ca 0,5 ton rivningsmaterial per år. Den totala mängden rivningsmaterial från fastighetsskötsel av bostadslägenheter beräknas till ca 8 kron/år. Detta motsvarar 1,25 ton/MIa.
Tabell 20: Sammansättning av utrivna material enligt inventering.
Fraktion Vikt-% Beräknad total mängd (kton/år) Trä 4.5 % 0.36 kton Metaller 19 % 1.52 kton Plast 0,5 % 0.04 kton Miljöstörande byggvaror 2% 0.16 kton Hela byggvaror 74 % 5.9 kton Totalt 100 % ca 8 kton/år J(v. Gnagaren) Malmö
3
ODet antas att mängden rivningsmaterial från skötsel av kontors- och industrifastigheter är i samma srorleksordning.
Miijöstörande material vidfastighetsskötsel Som miljöstörande material har bl.a. lysrör och batterier angivits. Eventuellt har också bly förekommit i avloppsrörsskarvar. Detta är troligtvis de miljöstörande material som fast ighetsskötare normalt hanterar och kunska perna om hur dessa ska hanteras antas till fredsställande. Om fastighetsskötaren inte har tillgång till ett enkelt hanteringssystem för rivningsmaterial, t.ex. batterier och skrot, finns dock alltid risk att sådana material slängs bland hyresgästernas hushållsavfall.
Aterbruk av rivningsmaterial.från fastighetsskötsel
Möjligheten att återbrulca material från fast ighetsslcötsel antas vara relativt liten, eftersom det mesta som rivs ut är uttjänta byggvaror.
ärskild studie av försäkringsskador
I detta avsnitt redogörs särskilt för rivnings material som frigörs vid åtgärdande av försäk ringsskador. Slutsatserna avseende mängder och sammansättning har dock inte kunnat in tegreras med inventeringsresultaten, efter som inventeringarna även avsett åtgärdande av försäkringsskador. Byggservicearbeten är ofta försäkringsskador.
I detta avsnitt redovisas:
• Rivningsmaterial vid åtgärdande av försäkringsskador
Skadestatistik, beräkningsunderlag Slutsatser om försäkringsskador
Rivningsmaterial vid åtgärdande
av försäkringsskador
Material som rivs ut i samband med åtgär dande av försäkringsskador har studerats via entreprenörsföretagens kalkylsystem (Bess).
Kalkylerade mängder rivningsmateria! från sammanlagt 23 försäkringsskadeobjekt re gistrerade hos Skanska i Malmö och Falken berg samt hos Peab i Malmö har samman ställts. De flesta studerade skadorna är av mindre omfattning och åtgärdas därför inom ramen för s.k. byggserviceåtagande. Större skador medför ofta att hela eller nästan hela byggnader måste rivas.
Skadorna är följande: - Vattenskadot, 17 st - Inbrott, 1 st -Brandskada, 3 st
-Lastbil som kört in i butik, 1 st -Explosion i oljepanna, 1 st
Sammanlagd kostnad för åtgärdande av de redovisade skadorna, enligt kal kyl: 575.819
kr
• Total mängd rivningsmateria!8,9 ton
• RivningsmateriallMkr: 15,5 ton
Tabell 21: Total mängd rivningsmaterial enlig kalkyler för 23 skadefall.
Fraktion Mängd (kg) Andel (vikt-%)9 Kommentarer
Mineraliska massor
Betong Tegel Lättbetong Kakel, klinker Puts, koksa ska mm Annat TOTALT 980 kg 1.182 kg O kg 717 kg 275 kg 1.812 kg 4.966 kg 56 %
Sand, minerit. leca
Plaströr och profiler
Trä Rent virke Behandlat virke Skivmaterial Snickerier TOTALT 261 kg 491 kg 765 kg se hela byggvaror 1.517 kg 17 % Plast
Golv 471 kg Torde förekomma i nilgon omfatt ning
TOTALT 471 kg 5%
Flera typer av ytskikt torde före komma
Övrig stomkompl.
Gips 779 kg Mineralull 141 kg
Annat 343 kg Laminatgolv, asfaboard TOTALT 1.263 kg 14%
Miljöstörande material färekom mer trots att det inte beaktats i kalkyl
Miljöstörande byggvarol
TOTALT uppgift saknas
Hela byggvaror Handfat 27 kg Badkar 25 kg Köksinredning 372 kg Vitvaror 50 kg Fönster, dörrar 195 kg Annat 50 kg Va rmvattenbereda re TOTALT 719 kg 8% SUMMA 8.936 kg 100 %
9 Avrundade, korrigerade värden
Skadestatistik,
beräkningsunderlag
I projektet använd skadestatistik baseras på uppgifter från 13 st försäkringsbolag, däri bland; Folksam, Wasa, Trygg Hansa, Länsför säkringar, Skandia m.fl., som sammanställts av Försäkringsförbundet.
Tabell 22: Anmälda skador (lägenheter, småhus och sommarstugor) samt försäkringsbolagens kostnader (utdrag ur Summary Statistics, 1996, Swedish Insurance Federation).
Typ av skada Antal Kostnad
Brand 26.093 st 901 Mkr Storm mm 3.509 st 50 Mkr Vatten 54.630 st 1.066 Mkr
SUMMA 84.232 st 2.017 Mkr
Jde beräkningar som ftijer avseende rivningsmaterialfi-ån åtgärdande av ftrsäleringsslwdor harftijande antagits:
• Totalkostnad för skador, dvs 2 miljar der kronor, har antagits vara represen tativ för studerade skadetyper.
• Vid brand och andra skador har även lösegendom ersatts - dessa kostnader har antagits kunna "kvittas" mot kost nader för skador på byggnader vid an dra skadefall än de ovan beaktade, Lex. vid inbrott och uppsåtlig skadegörelse.
• Försäkringsbolagens kostnader enligt tabellen motsvarar ca 90 procent av den verkliga kostnaderna, dvs 10 pro cent av entreprenörens kostnader beta las med självriskerna.
• Totalkostnad för åtgärdande av försäk ringsskador uppgår till ca 2.241 Mkrl år, inklusive självrisker.
10 Metaller ingår ej i lInersölmingarna men antas förekomma i - icke obetydlig omfallning - bland rivningsmaterialen trOtS att de inte beaktas i kalkyl. Mängden är dock svår att fastställa.
Il Miljöstötande matetiai antas förekomma men mängden går inte arr beräkna
Slutsatser om rivningsmaterial vid
åtgärdande av försäkringsskador
Baserat på en beräknad totalkostnad på dlygt 2.241 Mkr/år för åtgärdand av försäkrings skador samt antagandet om att mängden riv ningsmaterial motsvarar ca 15,5 toniMkr har värden i tabell 23 beräknats.Tabell 23: Rivningsmaterial fråb åtgärder till följd av försäkringsskador till mängd och samman sättning.
Fraktion Andel, Beräknad vikt-% mängd, tonI
år Mineraliska massor 55 % 17 kton Trä 17 % 5 kton Metaller'O uppgift saknas
-Plast 5% 2 kton
Övr. stomkompi. 15 % 5 kton Miljöstörande
byggvaror" uppgift saknas
-Hela byggvaror 8% 2 kton SUMMA 100 % ca 31 kton/år
Miijöstörande material
Miljöstörande material har inte beaktats i de studerade kalkylerna, men antas förekomma i, troligtvis i liten omfattning, i samband med småskadar.
Aterbruk
Möjligheten att återbruka de hela byggvaror som rivs ut efter en skada bedöms som mycket liten, eftersom material som inte är skadat of tast återmonteras i objektet. De 8 viktprocent hela byggvaror som registrerats i undersök ningen är sådant skadat material som inte återmonterats.
Referenser
Sigfrid, "Bygg- och rivningsavfall - invente ring av avfallet från två byggarbetsplatser", LTH Byggnadsekonomi 1993.
AB Jacobsson & Widmark, "Kartläggning av materialflöden - inom bygg- och anlägg ningssektorn", Rapport 4659, Naturvårds verket 1996.
Sigfrid, "Riktlinjer för rivningsplaner enligt PBL", ReforskFoU 140
Sigfrid, "Miljöstörande material i rivningsav fall" , Reforsk FoU 81
Sveriges Försäkringsförbunds Statistik.
Boverket
Ulflindskog, Mängda AB, Helsingborg
Tommy Isalcsson, Skanska, Malmö
Peter Sundqvist, Sabo AB, Stockholm
Gerry Danhov, Akka Fraler, Lund
Kenneth Parnefjord, Carl F, Malmö