• No results found

Lyssna på männen: att leva i en patriarkalisk muslimsk kontext

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lyssna på männen: att leva i en patriarkalisk muslimsk kontext"

Copied!
19
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

A N N E SOFIE ROALD P E R N I L I A O U I S

Lyssna på männen:

att leva i en patriarkalisk muslimsk

kontext

När fenomen tolkas från andra kulturella

kontexter än ens egen, är det lätt att missa de stora

sammanhangen och de samband, som finns mellan olika

samhällsaktörer. Islam omtolkas hela tiden i en dynamisk process.

Kvinnors arbete har i muslimska länder tidigare var osynligt, men dagens

kvinnoaktivitet på arbetsmarknaden är synlig i och med att kvinnorna har fått

tillträde till den offentliga sfären på ett helt annat sätt än tidigare. Debatten om

kvinnans ställning inom islam har också ändrat karaktär, och man kan utgå

ifrån att ändringen sker parallellt med att verkligheten ändrar sig. Många

har uppfattat de islamistiska männens engagemang i kvinnofrågan som

en reaktion på de muslimska feministernas debattinlägg. Vi tror hellre

att männens engagemang beror på att den västliga feministdebatten

formerats parallellt med den muslimska. I föreliggande

artikel presenterar vi några mäns syn på

kvinnofrågan.

D e b a t t e n o m kvinnans r ä t t i g h e t e r i n o m islam h a r sina rötter i Qäsim A m i n s b o k tahnr al-mar'a (Kvinnans frigörelse) f r å n 1899. Tidigt p å 1970-talet d o m i n e r a d e d e n apologetiska litteraturen d e n islamistiska attityden gente-m o t kvinnor. M a n utgick d å ifrån att d e n "d a o c h s a n n a islam" var en fär"digtolka"d en-het, som ej k u n d e ändras. D e n inomislamiska d e b a t t e n h a r ä n d r a t s mycket sedan dess och även synen p å kvinnans roll uppvisar stora för-ändringar, till e x e m p e l i f r å g a n o m kvinnors l å n e a r b e t e .

D e n islamiska diskursen är en stängd o c h specifik diskurs som kan te sig oförståelig f ö r u t o m s t å e n d e . Vi ser diskursen som stängd, d ä r f ö r att g r ä n s e r n a för diskursen är mycket snäva. H a m n a r m a n b a r a lite u t a n f ö r i argu-m e n t e r i n g e n kan argu-m a n lätt bli u t e s t ä n g d i d e n p å g å e n d e f ö r ä n d r i n g s p r o s e s s e n av kvinnans ställning i n o m islam. Detta är inte m i n s t

Tas-lima N a s r e e n ett e x e m p e l på, n ä r h o n enligt islamister hävdat att K o r a n e n måste f ö r ä n d -ras. H a d e m a n d ä r e m o t förstått h e n n e s utta-l a n d e som att toutta-lkningarna av K o r a n e n måste f ö r ä n d r a s , skulle h o n u p p e n b a r l i g e n inte fal-lit så totalt u t a n f ö r som h o n g j o r d e . A a n d r a sidan är d e n m a r o c k a n s k a sociologen Fatima Mernissi ett e x e m p e l p å d e t motsatta. N ä r h o n k l ä d d e d e n muslimska kvinnans k a m p i islamisk k l ä d e d r ä k t fick h e n n e s sekulära femi-nism ett fotfäste i d e n islamiska d e b a t t e n .

Islamiska attityder o c h b e t e e n d e m ö n s t e r g r u n d a s på K o r a n e n och hadith-litteraturen

(skriftligt material o m p r o f e t e n M u h a m m a d s u t l å t a n d e , h a n d l i n g a r och d e t h a n g o d k ä n d e eller avvisade). De islamiska k ä l l o r n a h a r bli-vit tolkade g e n o m historien o c h mycket av d e attityder och lagar som o m g ä r d a r kvinnor in-o m d a g e n s islam är resultatet av muslimska lärdes t o l k n i n g a r g j o r d a p å 600-talet och

(2)

f r a m å t . U t f o r m n i n g e n av d e n islamiska lagen såsom d e n föreligger i d a g fortgick huvudsak-ligen på 800- o c h 900-talen. Vid kolonialir i n g e n av d e n muslimska väkolonialirlden o c h d e n se-n a r e globaliserise-ngese-n k o se-n f r o se-n t e r a d e s musli-m e r n a musli-m e d västerländska värderingar. Detta l e d d e till en i n h e m s k u p p g ö r e l s e m e d d e n t r a d i t i o n e l l a islamiska l a g s t i f t n i n g e n , o c h t r e n d e n att "gå tillbaks till d e r e n a k ä l l o r n a " h a r spritt sig särskilt b l a n d välutbildade musli-mer. Detta i n n e b ä r i praktiken att diskussio-n e diskussio-n o m d e diskussio-n muslimska kvidiskussio-ndiskussio-nadiskussio-ns roll i d a g e diskussio-n s s a m h ä l l e blir e n diskussion o m vad som "egentligen" var d e n muslimska kvinnans roll i 600-talets A r a b i e n .

Vi skulle vilja hävda att d e n n a diskussionen inte b e h ö v e r leda till e n idé o m en ideal noroll a n n o år 600, u t a n i stället till e n kvin-noroll anpassad till d a g e n s samhälle. I tolk-ningsprocessen spelar d a g e n s socio-kulturella aspekter in och resultaten blir en 1900-tals is-lam på s a m m a sätt som d e n traditionella isla-miska lagen återspeglar d e n islaisla-miska medel-tidens attityder o c h inte samhället såsom d e t "egentligen" såg u t u n d e r p r o f e t e n s tid.

I d e n h ä r artikeln vill vi titta n ä r m a r e p å d e islamistiska m ä n n e n s syn p å kvinnorollen ef-tersom d e t i d e muslimska partiarkaliska kon-t e x kon-t e r n a , precis som i d e väskon-terländska, är de-ras åsikter som h a r mest inflytande och ge-nomslagskraft hos muslimer. Detta är en rea-litet för muslimska kvinnor, en rearea-litet som måste beaktas h u r mycket m a n än ogillar det-ta f a k t u m . Muslimska o c h islamiska feminister h a r f r ä m s t verkat i en västlig akademisk diskurs, d ä r k v i n n o f r å g a n fått stor u p p m ä r k s a m -het. G e n o m att analysera h u r m ä n n e n h a r r e a g e r a t på del ö k a n d e trycket p å e n f ö r ä n d -r a d kvinnosyn globalt kan t -r e n d e -r n a i d e n n a f ö r ä n d r i n g s p r o c e s s skönjas.

Ett kvinnoperspektiv h a r alltid f u n n i t s i d e n islamiska t r a d i t i o n e n ; h adithA i 11 c ra ti i re n vittnar o m flera diskussioner kring kvinnans roll o c h status. 'Ä^isha, p r o f e t e n s u n g a h u s t r u som överlevde h o n o m m e d nästan 50 år, h a r ö v e r f ö r t m å n g a ahädith (pl. av hadith) direkt f r å n p r o f e t e n o c h h o n utverkade även fatiua

(lagtolkningsutlåtande).1 Historien visar att

muslimska kvinnor h a f t f r a m t r ä d a n d e platser p å olika nivåer i samhället. D a g e n s muslimska

och islamiska feminister f ö r s ö k e r ta tillbaka d e n position d e a n s e r att islam berättigat d e m till. Det är lätt att sympatisera m e d d e r a s ansats att hålla sig till dessa t o l k n i n g s p r o c e d u -rer, m e n f r å g a n är o m inte d e traditionella m e t o d e r n a , d ä r m a n lägger vikt vid tradi-t i o n s f ö r m e d l a r e n istradi-tälletradi-t f ö r atradi-ttradi-t analysera /2flf//7/f-innehället, ger traditionella svar, e n dis-kussion som t ex Mernissi gett sig in på. I så fall faller f e m i n i s t e r n a p å eget g r e p p ; d e tra-ditionella t o l k n i n g s m e t o d e r n a är ett tveeggat vapen.

D e t är i hadith-Wtteraturen m a n h i t t a r m å n g a misogyna utsagor, o c h h ä r h a r d e t gällt att hitta en strategi att tackla dessa. A m i n a W a d u d - M u h s i n , e n a m e r i k a n s k svart konvertit och islamisk feminist, h a r valt att i g n o r e r a aJiädith i sin analys och k o n c e n t r e r a r sig p å K o r a n e n . Mernissi attackerar Abu H u r a y r a , e n n ä r a följeslagare till p r o f e t e n och som h o n m e n a r är d e n som å t e r b e r ä t t a t d e flesta ahädith i d e n n a kategori. H o n a n g e r historis-ka o c h psykologishistoris-ka orsaker till varför h a n ha-d e a n l e ha-d n i n g att se n e r p å kvinnor.2 M e d en

psykoanalys i F r e u d s a n d a framställs b i l d e n av en m a n m e d e n k o m p l e x och problematisk inställning till kvinnor. H o n misstänkliggör även Abu Bakra, e n frigjord slav som fick en mycket h ö g social ställning i d e t muslimska samhället, och vill u n d e r k ä n n a h o n o m som hadith-förmedlare. Det är mycket kontroversi-ellt i n o m cilm al-hadith ( v e t e n s k a p e n o m

ahädith) att kritisera p r o f e t e n s följeslagare, d å dessa h a r e n mycket h ö g status och en sär-ställning b l a n d t r a d e n terna. I d e t t a fall sätter h o n ingen tilltro till d e muslimska källorna som talar o m P r o f e t e n s följeslagares g o d a ka-raktär. Strategin är s e d a n att välja ut d e ahädith h o n tycker går e m o t d e t islamiska j ä m -liksideal h o n vill se o c h avslöja s v a g h e t e r n a i dessa. En sådan svaghet blir d å till e x e m p e l Abu Hurayra. De t r a d i t i o n e r som ger respekt och rättigheter åt kvinnor utsätts d ä r e m o t in-te f ö r n å g o n kritisk g r a n s k n i n g alls.

En i s a m m a n h a n g e t intressant m a n l i g före-t r ä d a r e aföre-tföre-t j ä m f ö r a m e d är M u h a m m a d Nasr ad-DTn al-Albänl som b o r i J o r d a n i e n . H a n går i g e n o m hela /7a«ff<Ä-materialet i syfte att r e n s a b o r t icke-autentiska ahädith. H a n är o e r h ö r t viktig e f t e r s o m h a n läses av m å n g a a n h ä n g a r e

(3)

av salaji o c h h a r en myck-et h ö g status b l a n d dessa som s a n n i n g s b ä r a r e . Alba-nis m e t o d är d e n traditio-nella m e d en n o g g r a n n kritik av k e d j a n (isnäd) av tradenter. H a n h a r en till synes förbehållslös inställ-n i inställ-n g till ahädiths i inställ-n inställ-n e h å l l {matin) o c h är inte så up-p e n b a r t selektiv som mus-l i m f e m i n i s t e r n a . H a n h a r visat brister i flera ahädlth, som a n v ä n d s f ö r att legiti-m e r a d e t legiti-muslilegiti-mska kvin-n o f ö r t r y c k e t . Ekvin-n hadith m e d i n n e b ö r d e n "diskute-ra m e d kvinnor o c h b e o m d e r a s råd, m e n följ in-te vad d e säger" klassifice-r a klassifice-r h a n s o m falsk

(mawduc)4 o c h förkastar

d e n d ä r m e d . En a n n a n viktig hadith lyder; "Den k v i n n a s o m l ä m n a r sitt h e m u t a n sin m a n s tillå-telse f ö r b a n n a s av varje

ängel i h i m l e n . " D e n n a hadith som b e g r ä n s a t muslimska kvinnors r ö r e l s e f r i h e t e n o r m t , ser Albani som mycket svag (dacif djiddan)Detta

kan tyckas vara bagateller, m e n i d e n avgrän-sade islamiska diskursen avgör dessa detaljer d e muslimska k v i n n o r n a s ö d e . M e n Albani och h a n s efterföljare'' förstärker samtidigt vis-sa ahädith som talar f ö r en icke-jämställd kvin-nosyn. P r o b l e m e t m e d d e r a s sätt att tolka hadith är att d e inte ger u t r y m m e f ö r n å g o n k o n t e x t r e l a t e r a d syn p å t r a d i t i o n e r n a kring p r o f e t e n s liv.

Först ut

S u d a n e s e n Hasan at-Turäbi var e n av d e för-sta m o d e r n a islamisterna som d i s k u t e r a d e k v i n n o f r å g a n . 1973 utgavs ett m a n u s k r i p t av T u r a b i m e d titeln Kvinnan i skärningspunkten mellan den islamiska läran och samhällstraditio-nerna (al-marca hayna ta'äUm ad-din wa taqäSd

al-mudjtamac), som b e h a n d l a d e k v i n n o r i d e t islamiska s a m h ä l l e t . I n t r e s s a n t n o g cirkulera-d e s cirkulera-d e t t a i cirkulera-d e islamistiska i n r e c i r k l a r n a till en b ö r j a n och m a n u s k r i p t e t l a n s e r a d e s som Vakter vid al K h a z n a h . Petra, J o r d a n i e n . Foto: Kerstin W S h a n d s

(4)

ett d i s k u s s i o n s u n d e r l a g s n a r a r e ä n som e n f ö r f a t t a d tes. M a n u s k r i p t e t d i s k u t e r a d e s i n t e b a r a i n o m d e n sudanesiska islamistiska rö-relsen. I n n a n d e t p u b l i c e r a d e s h a d e även is-lamister såsom M u h a m m a d al-Ghazzäll (se n e d a n ) f r å n Egypten läst o c h k o m m e n t e r a t i n n e h å l l e t . ' D e t t a visar h u r känslig kvinno-f r å g a n var b l a n d m u s l i m e r tidigt p å sjuttiotalet. F e m i n i s m e n i v ä s t e r l a n d e t h a d e vid d e n -n a tid r e d a -n b ö r j a t f å fotfäste i m å -n g a sam-h ä l l e n . I d e n m u s l i m s k a v ä r l d e n b ö r j a d e fe-ministiska i d é e r att få a n h ä n g a r e , som till ex-e m p ex-e l d ex-e m u s l i m s k a arabiska f ex-e m i n i s t ex-e r n a Nawwal el-Saadawi f r å n Egypten o c h F a t i m a Mernissi f r å n M a r o c k o . R e a k t i o n e n p å f r a m -växten av feministiska i d é e r i d e n m u s l i m s k a v ä r l d e n f r å n islamisternas sida var i första h a n d apologetisk. Ett e x e m p e l är M u h a m -m a d Q u t b s b o k Missförstånd o-m Isla-m so-m ut-k o m första g å n g e n p å sextiotalet. I d e n be-skriver Q u t b k v i n n a n s ställning i n o m islam s o m e n r e s p e k t f u l l position i e n l i g h e t m e d h e n n e s " n a t u r " som m o d e r .8 H a n g å r i stark

p o l e m i k m o t d e n västerländska u p p f a t t n i n g e n att k v i n n o r k a n / s k a l l a r b e t a u t a n f ö r h e m -met. H a n säger:

Islam godtar annars i princip inte kvinnors aktiviteter utanför hemmet, som västvärlden och de kommunistiska nationerna gör. Det är en ren idioti som islam inte godkänner, ty en kvinna kan inte delta i sociala aktiviteter utom på bekostnad av sina verkliga funktio-ner i sitt hem. Om hon lämnar dessa alstras många psykologiska, sociala och moraliska problem.9

Q u t b s idealistiska syn, som byggde på e n speciell tolkning av islams källor, h a d e ganska lite g e m e n s a m t m e d d e n verklighet s o m m å n g a muslimska kvinnor m ö t t e . I m å n g a l ä n d e r ö k a d e muslimska kvinnors intresse för västliga feministiska idéer. Turabis d o k u m e n t skall ses u t i f r å n detta perspektiv. Allt fler kvin-n o r i S u d a kvin-n skaffade sig h ö g r e u t b i l d kvin-n i kvin-n g , och d ä r m e d ö k a d e också d e r a s m e d v e t a n d e o m b e h o v e t av e n f ö r ä n d r i n g av kvinnors so-ciala f ö r h å l l a n d e n . T u r a b i var tydligen mycket m e d v e t e n o m detta. H a n säger som e n sum-m e r i n g av sin skrift:

Den moderna verkligheten som muslimerna står inför, dess sociala trender i en ständigt förändrande värld, kräver ett tidigt initiativ för att kunna ta kommandot av denna förän-dring innan den tar sin egen kurs det vill sä-ga att främmande trender rotar sig och assi-mileras och det blir för sent att genomföra en rätt ledd islamisk reform.1"

T u r a b i h a r periodvis b o t t i b l a n d a n n a t E n g l a n d och Frankrike, d ä r h a n tog sin M.A. och Ph.D. i j u r i d i k . M e d sin e r f a r e n h e t f r å n västerlandet var h a n b ä t t r e r u s t a d än m å n g a a n d r a f ö r att ta u p p k a m p e n m o t d e t som h a n såg som västerländskt inflytande. T u r a b i är även av sina fiender a n s e d d som mycket intel-ligent, o c h d e t kan i h a n s b o k se u t som o m h a n k ä m p a t e m o t västerländskt inflytande p å västerlandets e g n a premisser.

I likhet m e d all a n n a n a r g u m e n t a t i o n , är d e n o m islamiska f e n o m e n subjektiv. Som d e muslimska och islamiska f e m i n i s t e r n a h a r på-pekat, h a r m ä n g e n o m h e l a historien varit se-lektiva i sitt utval av ahädlth och historiska händelser, m e n som vi redovisat ovan är d e t t a också d r a g i d e n feministiska d e b a t t e n i n o m islam. Turabi är givetvis b å d e selektiv o c h sub-jektiv, vilket m a n måste vara även o m m a n vill

a n v ä n d a islams källor för att förstärka sina re-s o n e m a n g . De ire-slamire-ska k ä l l o r n a är fyllda av olikartade i n r i k t n i n g a r och m å l e t måste där-för vara att hitta e n m e t o d o l o g i där-för h u r m a n skall välja i d e t t a e n o r m a material. I skriften Den islamiska lagstiftningsmetoden (manhadj

at-tashrV al-islänu), a r g u m e n t e r a r T u r a b i f ö r att "såsom våra f ö r f ä d e r a n v ä n d e d e t grekiska k u l t u r a r v e t i sin u t f o r m n i n g och förståelse av islam, så är det också möjligt f ö r oss att an-v ä n d a d e n m o d e r n a an-vetenskapliga k u l t u r e n i h o p p o m att vi kan kringgå dess fel och full-b o r d a d e n visdom som finns i den."1 1 T u r a b i

är inte b a r a för en ö p p n i n g av idjtihäd (som enligt h o n o m är en individuell lagtolkning, m å n g a a n d r a islamister ser idjtihäd som lag-tolkning av e n islamisk lärd) u t a n h a n före-språkar faktiskt också en helt ny typ av lag-stiftning.1"

Skriften Kvinnan i skärningspunkten mellan den islamiska läran och samhällstraditionerna skrevs o m k r i n g t j u g o år f ö r e Den islamiska lag-stiftningsmetoden, o c h även o m Turabi inte

(5)

ex-plicit uttryckte b e h o v e t av en ny typ av lag-stiftning i d e t s e n a r e a r b e t e t så kan m a n im-plicit förstå att h a n vill h a f r a m e n a n n a n typ av förståelse av kvinnans roll än d e n som isla-mister traditionellt h a d e . I m å n g a a n d r a skrif-ter f r å n d e n n a tid var d e t kvinnans roll som h u s t r u o c h m o r som blev f r a m h ä v d . " Det in-tressanta är att m e d a n d e Koranverser o m kvinnor som citeras i d e n n a typ av litteratur ofta a n v ä n d s för att fastställa kvinnans faktiska roll, så m e n a r T u r a b i att dessa Koranverser in-te var riktade m o t kvinnor u t a n m o t m ä n . H a n skriver: "de flesta av r e g l e r n a i K o r a n e n som r ö r k v i n n o r u p p e n b a r a d e s som restrik-tioner för m ä n n e n m e d avsikten att h i n d r a d e m att "gå över g r ä n s e r n a " g e n t e m o t kvin-nor. Bara en del koraniska föreskrifter i n f ö r restriktioner för kvinnor."1 4 H a n

exemplifie-rar sin åsikt m e d att r e g l e r n a f ö r skilsmässa o c h cidda-perioden ( p e r i o d e n som kvinnan

måste vänta i n n a n h o n gifter o m sig e f t e r e n skilsmässa) faktiskt k o m till för att skydda kvinnan m o t m ä n n e n s sätt att ständigt skilja sig f ö r att d ä r e f t e r ta h u s t r u n tillbaka.

Ett e x e m p e l på h u r T u r a b i v ä n d e r u p p och n e d p å tidigare i n v a n d a föreställningar är n ä r h a n r e f e r e r a r till d e n koraniska versen 33:59: "Profet, säg till d i n a h u s t r u r och d ö t t r a r och d e r ä t t r o g n a s kvinnor, att d e svepa sina kläder o m k r i n g sig. Detta är d e t bekvämaste sättet f ö r d e m att bliva i g e n k ä n d a , så att d e ej förorättas; ja, G u d är Ö v e r s e e n d e och B a r m h ä r -tig." M e d a n d e n n a vers h a r använts till att stänga kvinnor i n n e , så hänvisar T u r a b i till d e n n a vers som ett bevis f ö r att kvinnor kan gå ut.1 5 H a n antyder också att d e t s a m m a gäller i

f r å g a n o m versen 4:15, d ä r u t e g å n g s f ö r b u d e t är ett straff f ö r o t r o h e t . H a n påvisar att mus-limska kvinnor h a r blivit s e g r e g e r a d e o c h iso-l e r a d e f r å n d e t yttre samhäiso-liso-let p å ett sådant sätt som b a r a är föreskrivet som straff för en o t r o g e n maka."'

T u r a b i b ö r j a r sin b o k m e d att m å l a u p p en bild av ett idealiskt islamiskt samhället som ett samhälle d ä r k v i n n a n spelar en mycket aktiv roll, även i d e n offentliga sfären. Kvinnor är, enligt Turabi, själva ansvariga för sina e g n a liv och "det finns inget specifikt o r d n i n g s y s t e m " e n b a r t för d e m , utan m ä n och kvinnor är "sys-k o n " m e d s a m m a pli"sys-kter o c h rättigheter.1'

H a n hänvisar till att kvinnan k o m m e r att bli b e l ö n a d eller straffad på d e n Sista D a g e n p å basis av h e n n e s e g n a h a n d l i n g a r o c h p e k a r på Koranversen "Och e n s a m m a skola allesam-m a n s t r ä d a i n f ö r H o n o allesam-m på U p p s t å n d e l s e n s d a g " (19:96). Man skulle k u n n a tro att d e t t a är e n u p p e n b a r tolkning, m e n särskilt i d e n arabiska världen h a r m a n t e n d e r a t att tolka m ä n n e n s ansvar (qiwäma, u p p r ä t t h å l l a n d e ) över familjen i totalitära termer. Till e x e m p e l är det en u t b r e d d föreställning att m a n n e n ska stå som ansvarig g e n t e m o t G u d o m h a n s f r u eller d ö t t r a r inte b e r eller fastar eller o m d e inte a n v ä n d e r h u v u d d u k . T u r a b i tillbakavi-sar d e t t a synsätt och ger kvinnan självbestäm-m a n d e r ä t t . Viktigt i d e t t a s a självbestäm-m självbestäm-m a n h a n g är att m å n g a islamister ser qiwäma som ett familje-system och inte ett statfamilje-system, d ä r alla m ä n är ansvariga för alla kvinnor.1 8

Turabis tolkning av qiwäma är f ö l j a n d e : [Männen] liar ingen auktoritet (sulfan) över kvinnor utom i äktenskapliga relationer som i sin tur skall vara etablerade med kvinnans medgivande och förrättas i en anda av råd-plägning (shurä) och respekt (ilisän). Mannen har ansvar över familjen men det gäller bara ansvar för försörjning eller för ledning och fostran utövad på ett förnuftigt sätt. Båda parter skall vara aktiva i förvaltningen av fa-miljens affärer och ha lika auktoritet över sö-ner och döttrar.19

T u r a b i p e k a r också p å kvinnans rätt att ut-trycka sig fritt. Enligt källorna kan en kvinna fria till en m a n . Turabi n ä m n e r också berät-telsen o m k v i n n a n som u n d e r cU m a r ibn

al-Khattäbs ( d e n a n d r e kalifen) khutba (fredags-p r e d i k a n ) i m o s k é n a r g u m e n t e r a r e m o t

cU m a r .

Turabi m e n a r vidare att k v i n n a n ska ta aktiv del i samhället. H a n visar p å otaliga e x e m -pel p å kvinnor i p r o f e t e n s n ä r m a s t e krets som a r b e t a d e u t a n f ö r h e m m e t och på kvinnor som var aktiva på slagfälten. Enligt T u r a b i b a d k v i n n o r n a o f t a i m o s k é n b å d e på kvällen och u n d e r tidiga m o r g o n t i m m a r . H a n hänvisar till B u k h ä r i s hadith-samling som f ö r t ä l j e r h u r A s m ä \ Abu Bakr, d e n första kalifens dotter, varje d a g gick långa avstånd för att f o d r a fa-miljens häst. Det är intressant att m ä r k a att

(6)

h o n avslutar sin berättelse: "Sen skickade Abu Bakr m i g e n t j ä n a r e f ö r att j a g skulle slippa besväret m e d att ta h a n d o m hästen och jag k ä n d e d e t som o m j a g blev b e f r i a d f r å n en slavs träldom.""" Även o m inte T u r a b i kom-m e n t e r a r d e n n a sista passage så tycker vi att d e n är värd e n k o m m e n t a r . I d e n f i n n s nämli-g e n mycket av d e n känsla som m å n nämli-g a av da-gens muslimska kvinnor uttrycker n ä r d e t ta-las o m l ö n e a r b e t e . De a n s e r att "västerlandets" k v i n n o r är förtryckta d ä r f ö r att d e j o b -b a r d u -b -b e l t så mycket som m ä n n e n . En köns-relaterad a r b e t s f ö r d e l n i n g är mycket vanlig i traditionella samhällen. L ö n e a r b e t e är en mo-d e r n företeelse som inte ses som n å g o t status-b r i n g a n d e eller eftersträvansvärt i alla kultu-rer. L ö n e a r b e t e h a r övergått f r å n att vara e n plikt till att bli en rättighet i väst, m e n kanske är kvinnans rätt att a r b e t a u t a n f ö r h e m m e t en m i n d r e a n g e l ä g e n fråga f ö r muslimska n o r generellt än vad m å n g a d e b a t t ö r e r i kvin- kvin-n o f r å g a kvin-n egekvin-ntligekvin-n ikvin-nsett.

T u r a b i p å p e k a r att även o m kvinnor kan förvärvsarbeta o c h kan vara aktiva i (det mili-tanta) djihäd så är detta i n g e n religiös plikt. Det intressanta i d e n p r o b l e m s t ä l l n i n g som T u r a b i reser är o m ansvarstagande i samhället ska ses som positivt eller negativt. Det kan ver-ka som o m hadlth-Ynteraturen f ö r e s p r å k a r en lättnad för kvinnan, n å g o t som Asmas berät-telse vittnar o m . A a n d r a sidan kan d e t verka som o m k v i n n o r n a på p r o f e t e n s tid var myck-et b e n ä g n a att d r a ut i krig, och f r å g a n blir varför. Ville k v i n n o r n a vara m e d på slagfältet för att k ä n n a sig som e n del av d e t större sam-hället? Låg d e t e n r e n t religiös glöd b a k o m ? Ville d e h a del i krigsbytet? Turabi h a r inte ta-git ställning i d e n n a fråga, o c h d e t verkar inte heller som o m h a n är specifikt intresserad av att r e d a ut d e n . Det viktigaste för h o n o m är att påvisa, att d e t i ett islamiskt samhälle inte f i n n s n å g o t som helst h i n d e r för att kvinnor-n a ska ta del i samhällsaktiviteterkvinnor-na.

Turabi går l ä n g r e än d e flesta i sitt stöd i källorna för ett kvinnligt d e l t a g a n d e . "Kvin-n o r deltar också i valet av råd och d e l e g a t e r f ö r d e n offentliga s e k t o r n i samhället",2 1 säger

h a n . T u r a b i föreslår att valet skall ske anting-en g e n o m d i r e k t a val eller g e n o m rådpläg-ning. H a n r e f e r e r a r till Ibn Kathlrs

historie-b o k f r å n 1200-talet, Början och Slutet (al-historie-bidäya wa n-nihäya), s o m b e r ä t t a r o m d e n shurä-pro-cess ( r å d p l ä g n i n g ) som följde e f t e r Umar, d e n a n d r a kalifens, d ö d :

"Abd ar-Rahman ibn Anf tog på sig ansvaret att rådfråga folket angående [de två kandida-terna] Uthman ibn Affan och Ali ibn Abi Ta-lib. Han förhörde sig om den generella åsik-ten bland muslimerna genom deras ledare. Han rådfrågade muslimerna såväl enskilt som i grupp, såväl privat som offentligt. Han nådde även in till de muslimska kvinnorna i deras privata sfär."""

D e n n a historia är sällan eller aldrig n ä m n d i a n d r a s a m m a n h a n g , o c h d e t är intressant att se h u r T u r a b i a n v ä n d e r d e n för att legitimera kvinnors m e d b e s t ä m m a n d e r ä t t i samhället. D e n mest sannolika orsaken till att d e n n a be-rättelse inte n ä m n s ofta är, att d e n är e n del av historieskrivningen o c h inte en del av hadJth-litteraturen. Berättelsen h a m n a r d ä r f ö r inte u n d e r d e t som m u s l i m e r n a b e t e c k n a r som "autentiskt" (sahih) material. Det intressanta m e d T u r a b i s diskussion o m shurä är, att h a n i m o t s ä t t n i n g till a n d r a islamister p e k a r på Ko-ranversen som tar u p p shurä i m a n / k v i n n a re-lationen o c h p o ä n g t e r a r vikten av rådpläg-n i rådpläg-n g i alla familjeaffärer. I K o r a rådpläg-n e rådpläg-n står d e t att m a n n e n och k v i n n a n skall rådslå (tashäwu-rin) o m a m m i n g av b a r n e t e f t e r e n skilsmässa. D e n n a aspekt av shurä p å m i k r o p l a n , i familje-o c h persfamilje-onliga relatifamilje-oner, är ett sällan disku-terat ä m n e i n o m d e n islamiska litdisku-teraturen. Shurä som ett politiskt b e g r e p p är d ä r e m o t mycket o m d i s k u t e r a t . Detta kan u p p f a t t a s som d e t politiska sätts f ö r e d e t personliga, och vi vill hävda att så är fallet i d e n m o d e r n a isla-mist-litteraturen. M e n d e t är viktigt att vara u p p m ä r k s a m p å att d e t politiska b u d s k a p e t är nytt i d e n m o d e r n a islamistiska rörelsen. Det är d ä r f ö r naturligt att islamister k o n c e n t r e r a r sig p å d e t politiska b u d s k a p e t , d ä r f ö r att m a n a n s e r att a n d r a ä m n e n är m e r eller m i n d r e färdigdiskuterade. T u r a b i n ä m n e r också, att d e n klassiska islamiska lagstiftningens tyngd-p u n k t ligger tyngd-på civillagstiftningen, n å g o t som h a r s a m b a n d m e d d e n politiska utvecklingen av d e n muslimska historien.2 3 F a k t u m är att

(7)

J e d d a h , S a u d i a r a b i e n . Foto: Kerstin W Shands. shanca i n o m familjerätten, m e d a n sekulär

lag-stiftning d o m i n e r a r p å a n d r a o m r å d e n . D e n sista p u n k t e n vi skall titta n ä r m a r e p å är h u r T u r a b i ställer sig till d e n könsegrege-r i n g som m å n g a islamistekönsegrege-r fökönsegrege-respkönsegrege-råkakönsegrege-r. H ä könsegrege-r träder d e t specifikt sudanesiska f r a m i Turabis framställning. H a n hänvisar till att p r o f e t e n s h u s t r u r tillsammans m e d m ä n fortsatte att ut-föra tawäf, att gå r u n t Kaban u n d e r hajj-ritua-len, även e f t e r u p p e n b a r e l s e n av hidjäb-versen (33:53),2 4 som i n f ö r d e restriktioner för

profe-tens hustrur. Vidare b e r ä t t a r T u r a b i o m h u r p r o f e t e n höll g e m e n s a m m a lektioner e f t e r b ö n e n o c h h u r h a n d i s k u t e r a d e b å d e m e d m ä n o c h kvinnor u n d e r dessa lektioner. H a n p å p e k a r att k v i n n o r n a också h a d e lektioner e n s a m m a m e d p r o f e t e n , d å d e inte fick d e n u p p m ä r k s a m h e t d e f ö r t j ä n a d e på g r u n d av m ä n n e n s d o m i n a n s u n d e r d e n g e m e n s a m m a u n d e r v i s n i n g e n .

Enligt I b n Hajar al-Asqalänl (d.852 AH) åt p r o f e t e n o f t a m i d d a g tillsammans m e d visa

(8)

o c h p r o m i n e n t a kvinnor i M e d i n a . T u r a b i vill bevisa att k ö n s e g r e g e r i n g är n å g o t som inte h ö r till islam. H a n visar, att m å n g a av restrikt i o n e r n a för kvinnor b a r a gällde för p r o f e -tens h u s t r u r o c h p å g r u n d av p r o f e t e n s speciella f u n k t i o n . M e n T u r a b i håller sig n a t u r -ligtvis i n o m d e n islamiska r a m e n . En m a n o c h en k v i n n a skall enligt h o n o m inte vara e n s a m m a o c h samvaron m e l l a n m ä n o c h k v i n n o r skall ske u n d e r a n s t ä n d i g a f o r m e r . T u r a b i tar ö p p e t ställning f ö r t o l k n i n g e n att k v i n n a n s k l ä d e d r ä k t syftar till att f ö r h i n d r a sexuell frestelse. H a n säger att "frestelse är d e t g r u n d l ä g g a n d e kriteriet f ö r klädesregler-na".2' I K o r a n e n står d e t i n g e n t i n g o m

orsa-ken till d e n kvinnliga k l ä d e d r ä k t e n , m e n i hadith kan m a n analysera sig f r a m till e n så-d a n slutsats. M å n g a muslimska k v i n n o r vill också se k l ä d e d r ä k t e n lika mycket som ett skydd för sitt e g e t nafs (ego) som ett skydd m o t m ä n n e n s intresse.

F ö r b u d m o t h a n d s k a k n i n g mellan m a n och kvinna är ett ä m n e som blivit u p p m ä r k -s a m m a t -sär-skilt i n o m d e n arabi-ska i-slami-s- islamis-m e n . T u r a b i går e islamis-m o t d e t t a f ö r b u d , och häv-d a r att häv-d e t var p r o f e t e n , som inte ville ta kvin-n o r i h a kvin-n d . H a kvin-n häkvin-nvisar till ekvin-n hadith i Buk-hari, d ä r d e t berättas att n ä r k v i n n o r k o m till p r o f e t e n för att avlägga t r o h e t s e d e n , så tog h a n d e m inte i h a n d såsom h a n g j o r d e m e d m ä n . 1 B u k h a r i finns e n hadith d ä r p r o f e t e n säger: "Jag skakar inte h a n d m e d kvinnor." A a n d r a sidan finns det r a p p o r t e r o m att h a n skakade h a n d m e d kvinnor o m d e täckte sina h ä n d e r m e d tyg. T u r a b i slutar sin a r g u m e n t a -tion m e d att hävda att enligt at-Tabaränl lät p r o f e t e n U m a r skaka h a n d m e d kvinnor i sitt ställe, och h a n anser d ä r f ö r att avståendet f r å n h a n d s k a k n i n g var specifikt för p r o f e t e n . M e n d e t f r a m k o m m e r inte tydligt o m U m a r skakade h a n d m e d kvinnor som täckte sina h ä n d e r eller inte, o c h d e t är avgjort en svag-h e t i Turabis a r g u m e n t a t i o n . Detta e x e m p e l belyser p r o b l e m a t i k e n i att dels framställa p r o f e t e n som n o r m e r a n d e e x e m p e l o c h dels se h o n o m som u n i k p å g r u n d av profetskapet. J o n a s Svensson, som diskuterat muslimsk

fe-minism, h a r analyserat d e n n a problemställ-n i problemställ-n g i ljuset av t o l k problemställ-n i problemställ-n g e problemställ-n av p r o f e t e problemställ-n s hust-rur.2 6

Turabi h a r a m b i t i o n e n att stå för e n tradi-tionell islamisk lagstiftning. H a n anser att så länge m a n följer islams regler o m klädedräkt och u m g ä n g e mellan k ö n e n så behövs ingen strikt segregering. Enligt h o n o m k o m m e r en strikt k ö n s e g r e g e r i n g leda till en f ö r v r i d n i n g av d e t sociala systemet som G u d h a r n e d l a g t i d e islamiska källorna. H a n säger:

Grunden för det islamiska systemet baseras på ett fullt deltagande av män och kvinnor i vardagslivet med fromhet och renlighet som mål. Om isolering anses skydda kvinnan från frestelse, kan det samtidigt också anses för-hindra henne att få nytta av det muslimska samhällslivet, vilket i sin tur kan leda vidare till att samhället går miste om ett utbyte mel-lan män och kvinnor i bmel-land annat vetenska-pen. Samhället går vidare miste om den hjälp kvinnor och män ömsesidigt kan ge varandra i uppbyggnaden av samhället, där de gemen-samt borde arbeta för att göra gott och mot-verka ondska."'

Feministiska analyser av k ö n s r e l a t i o n e r g r u n d a r sig p å m a k t s t r u k t u r e r b å d e i person-liga r e l a t i o n e r och i r e l a t i o n e r på samhällsni-vå. Turabi d ä r e m o t ser kvinnans u n d e r t r y c k t a ställning i d e t muslimska samhället som en följd av en brist på religiös övertygelse och p å d e n svartsjuka som m ä n k ä n n e r f ö r kvinnor. H a n säger:

Den svartsjuka som männen använder mot kvinnor ger dem alltid en ursäkt att förstärka sätten att förtrycka och monopolisera kvin-nan och att försäkra sig om att mannen äger kvinnan. Svartsjuka är en av de manliga ten-denser som kan väckas hos varje man, utom de som är förnuftiga och troende. Svartsju-kan inbillar män att kvinnor är mycket svaga ocli detta ses som skäl för att förhindra dem från att vara aktiva i samhällslivet. Det kan le-da till att kvinnor ärver ännu mer svaghet och invaliditet, något som männen sedan ut-nyttjar för att legitimera och fortsätta sitt för-tryck."8

T u r a b i tillägger, att m u s l i m e r i brist p å k u n s k a p ofta h a r givit icke-islamisk praxis el-ler sed en islamisk r a m o c h att "detta förklarar d e n osvikliga påverkan som attityder

(9)

oförenli-ga m e d islam h a r på i övrigt g o d a muslimer, särskilt n ä r det gäller känsliga o m r å d e n som h a r att g ö r a m e d könsrelationer, d ä r känslor-n a är starka o c h s e d e r känslor-n a är heliga.""' Detta ut-talande kan lätt tolkas som ett inlägg i debat-ten o m kvinnlig k ö n s t y m p n i n g .

Ett a r g u m e n t som o f t a använts i d e b a t t e n o m kvinnors ställning i n o m islam är att m ä n -n e -n h a r e-n t e -n d e -n s att välja ut och p o ä -n g t e r a d e t som passar d e m . U t o m i d e n första tiden n ä r p r o f e t e n s h u s t r u r s röster var h ö r d a , h a r d e t varit m ä n som tolkat d e islamiska källor-na. T u r a b i p å p e k a r detta f a k t u m g e n o m att säga att "ett a n n a t fiffigt förhållningssätt [som m ä n n e n a n v ä n d e r sig av] är att g ö r a liberala tolkningar, som ö k a r s p e l r u m m e t f ö r m ä n -n e -n s regler, samtidigt som d e tolkar bokstav-ligt och strikt d e regler som sätter begräns-n i begräns-n g a r för kvibegräns-nbegräns-nor."3 0 Turabis b o k var myckel

f ö r e sin tid och k o m i n n a n d e n inomislamiska d e b a t t e n h a d e a c c e p t e r a t att m å n g a muslim-ska kvinnor faktiskt levde u n d e r förtryck. En-ligt en artikel i d e t muslimska tidskriften

Trends blev T u r a b i av m å n g a b e t r a k t a d nästan som en avfälling (murtadd) p å g r u n d av sin bok.3 1 Det är a n m ä r k n i n g s v ä r t att d a g e n s

de-batt, b å d e b l a n d m ä n och kvinnor, för vidare mycket av d e n a r g u m e n t a t i o n som T u r a b i för-d e för m e r än t j u g o år sen.

D e n n u t i d a islamiska feministiska kvinno-d e b a t t e n k a n sägas att h a startat i b ö r j a n p å 1980-talet m e d Aziza al-Hibris artikel "A stu-dy of Islamic h e r s t o r y : o r h o w did we ever get i n t o this mess?".3 2 H e n n e s artikel är

påver-k a d av d e n påver-k v i n n o t e o l o g i s påver-k a d e b a t t e n i n o m k r i s t e n d o m e n s o m M a r y Daly o c h R o s e m a r y R a d f o r d R u e t h e r är f ö r e s p r å k a r e f ö r . " M e n samtidigt kan m a n också se h e n n e s artikel s o m e n f o r t s ä t t n i n g av T u r a b i s a r g u m e n t a -tion, g e n o m att gå tillbaka i h i s t o r i e n till d e u r s p r u n g l i g a k ä l l o r n a o c h d ä r m e d avskriva m y c k e t av d e t r a d i t i o n e l l a t o l k n i n g a r n a . M e n f ö r T u r a b i h a n d l a r d e t i n t e b a r a o m att "gå tillbaka till f u n d a m e n t e n " . Dels bygger h a n s analys av d e t islamiska s a m h ä l l e t p å i d é n o m att d e t f i n n s "en s a n n islam" som, o m d e n följs, k o m m e r att ge k v i n n o r n a alla rättigheter. Dels f i n n s också en a n n a n viktig a s p e k t som ligger till g r u n d f ö r T u r a b i s ana-lys, o c h d e t är i d é n o m e n total i n t e g r a t i o n

av k v i n n o r p å alla nivåer i d e t islamiska sam-hället.

Turabis m e t o d att v ä n d a u p p n e d p å tidi-gare tolkningar av Koranverser måste ses i perspektiv av d e sociala f ö r ä n d r i n g a r n a i n o m d e t muslimska samhället. I o c h m e d urbanise-r i n g e n ä n d urbanise-r a d e s inte baurbanise-ra f a m i l j e s t urbanise-r u k t u urbanise-r e urbanise-r n a u t a n också sociala s t r u k t u r e r såsom försörj-ningssätt o c h habitat. Att kvinnor fick h ö g r e u t b i l d n i n g ä n d r a d e p å d e t traditionella könsr o l l m ö n s t könsr e t m e d kvinnokönsr i h e m m e t och m ä n -n e -n som e -n d a a-nsvariga f ö r f ö r s ö r j -n i -n g e -n av familjen. Det kan lätt tolkas som att Turabi h a r tagit k o n s e k v e n s e r n a av samhällsföränd-r i n g a samhällsföränd-r n a , m e d a n a n d samhällsföränd-r a islamistesamhällsföränd-r som sksamhällsföränd-rev o m kvinnan i s a m m a tidsperiod stack h u v u d e t i s a n d e n för att k u n n a fortsätta i d e invanda t a n k e b a n o r n a . Men vi tror inte att d e t är fullt så enkelt. D e n kulturella b a k g r u n d e n spelar också e n stor roll. T ex var Abu al-cAlä

al-Maw-dudi, d e n k ä n d a Indo-Pakistanska islamisten, påverkad av d e n Indo-Pakistanska synen på kvinnor, d ä r m a n visserligen kan ha kvinnliga statsministrar m e n d ä r m å n g a m o s k é e r inte h a r tillträde f ö r kvinnor. S u d a n som ligger i skärningsfältet mellan d e n arabiska och d e n afrikanska k u l t u r e n har, i m o t s ä t t n i n g till arabvärlden, d ä r d e t stort sett b a r a f i n n s pat-rilokala mönster, en u t b r e d d matrilokalitet. I S u d a n är d e t inte ovanligt att m a n n e n e f t e r g i f t e r m å l e t flyttar in hos kvinnans familj. Det är klart att matrilokalitet i m o t s ä t t n i n g till matriarki inte g e r k v i n n a n n å g o n reell makt, m e n detta matrilokala d r a g h a r gett s u d a n e -siska kvinnor e n större personlig f r i h e t och in-tegritet än vad arabiska kvinnor, som blir e n del av m a n n e n s familj vid giftermålet, h a r fått. Den kulturella k o n t e x t e n h a r f o r m a t Turabis kvinnosyn. Det nya i h a n s b o k är d e n starka b e t o n i n g e n på kvinnoperspektivet. Man skall heller inte g l ö m m a att T u r a b i vistades i Euro-pa ust på 1960-talet n ä r g r u n d e n lades till d e n m o d e r n a kvinnorörelsen. T u r a b i tog tidigt del i e n utveckling som h a n såg vara p å väg. Man kan säga att h a n s bidrag också h a r lett till att a n d r a manliga islamister h a r sett sig så illa t v u n g n a att ta u p p k v i n n o f r å g a n .

Det intressanta m e d T u r a b i är att h a n fak-tiskt h a r förverkligat en del av d e i d é e r som h a n h a r lanserat i sin bok. Nu n ä r h a n h a r

(10)

m a k t i S u d a n , kan m a n se att kvinnor tar aktiv del i samhället. S u d a n är f ö r m o d l i g e n d e t en-d a muslimska l a n en-d e t m e en-d kvinnliga qäen-dis (en-do- (do-m a r e ) i shanLa-domstolen, p å universiteten

h a r kvinnor ansvarsfulla positioner o c h kvin-n o r h a r ävekvin-n h ö g a b e f a t t kvin-n i kvin-n g a r i statsadmi-n i s t r a t i o statsadmi-n e statsadmi-n . " De islamistiska kvistatsadmi-nstatsadmi-norgastatsadmi-nisa- kvinnorganisa-t i o n e r n a h a r också skvinnorganisa-tor f r a m g å n g o c h är mycket aktiva inte b a r a i n o m S u d a n m e n h a r även k o n t a k t e r b å d e i d e n muslimska världen och i västvärlden. S u d a n är långt m e r a prog-ressivt i d e t t a avseende än till e x e m p e l Gulf-staterna, m e n dessa kritiseras ytterst sällan av väst. Kan d e t t a b e r o på att d e n industrialisera-d e värlindustrialisera-den är b e r o e n industrialisera-d e av billig råolja f r å n d e t t a o m r å d e o c h inte anser sig h a r å d att kri-tisera dessa l ä n d e r såsom exempelvis Kuwait, ett l a n d d ä r kvinnor saknar rösträtt? O m så är fallet skulle d e t t a styrka Mernissis tes o m en "petroislam", det vill säga att maktspelet och p e n g a r n a kring oljan styr vilken typ av islam som blivit r å d a n d e .3 5

En annan man

En l e d a n d e islamist s o m f ö r t T u r a b i s t a n k a r vidare är M u h a m m a d al-Ghazzäll (d.1996), m e n d e t d r ö j d e ä n d a till 1989 i n n a n Ghazza-li själv tog u p p k v i n n o f r å g a n till diskussion. B o k e n Profetens Sunna mellan Rättsvetenska-pens Anhängare och Hadiths Anhängare (as-sun-na an-(as-sun-nabawiyya bay(as-sun-na ahl fiqh wa ahl al-hadJth) är e g e n t l i g e n ett a n g r e p p p å d e n s n a b b t v ä x a n d e salafi-rörelsen. E f t e r s o m d e n n a r ö r e l s e är k ä n d f ö r att särskilt lägga vikt vid k v i n n a n s u n d e r o r d n a d e ställning g e n t e m o t m a n n e n , så är d e t d ä r f ö r n a t u r l i g t att Ghazzali tar u p p f r å g o r som r ö r k v i n n a n . I n o m salafi-rörelsen är d e t en t e n d e n s att h ä v d a att k v i n n a n skall h a ansiktslöja. D e t t a t r o t s att A l b a n i u t i f r å n sitt a r b e t e m e d ahädith m e n a r att d e t enligt islam r ä c k e r att d ö l j a sin k r o p p o c h sitt hår. Ghazzali går h å r t åt m o t b r u k e t av ansiktslöja. H a n g r u n d a r sin u p p f a t t n i n g b l a n d a n n a t p å att d e manli-ga m u s l i m e r n a blivit b e o r d r a d e i K o r a n e n att s ä n k a sin blick o c h att ifall k v i n n o r skulle b ä r a ansiktslöja så h a d e d e t t a inte varit n ö d -vändigt. V i d a r e hänvisar Ghazzali till ahädith d ä r k v i n n o r s u t s e e n d e beskrivs o c h fastslår,

att d e t t a bevisar att k v i n n o r s ansikten inte var täckta p å p r o f e t e n s tid.

Ghazzali hävdar att kvinnans första plats är i h e m m e t . H a n uttalar sin o r o över kvinnor som överlåter sina b a r n till en barnflicka eller l ä m n a r b a r n e n p å dagis f ö r att arbeta."' "Mo-d e r n är e n skola" säger Ghazzali o c h tillägger att m a m m a n är d e n som kan h a bäst och dju-past påverkan på b a r n e n , o c h just d ä r f ö r mås-te kvinnor få tillgång till utbildning. Ghazzali ger inget tidsperspektiv p å kvinnans roll i h e m m e t , m e n d e t kan vara troligt att h a n ta-lar o m s m å b a r n s å r e n . En hadith som säger att d e sju första å r e n i b a r n e n s liv så skall m a n le-ka m e d d e m , d e nästa sju sle-ka m a n u n d e r v i s a d e m och d e nästa sju igen ska m a n vara d e r a s vän, blir i ett islamistiskt perspektiv tolkad att också v ä n d a sig till m ä n n e n . M a m m a n anses vara h u v u d u p p f o s t r a r e u n d e r s m å b a r n s å r e n , n å g o t som också befästs i d e olika lagskolors tolkning av vem som ska ha b a r n e n efter en skilsmässa.

Ghazzalis u t l å t a n d e o m att kvinnans första plats är i h e m m e t återspeglar traditionella lär-d a (culamäsåväl som islamister generellt.

Det nya som Ghazzali k o m m e r m e d är att h a n e f t e r att h a stadfäst h u r h a n ser på kvinnorol-len, går över till att analysera d e n hadith som säger : "Det folk som h a r en kvinna som leda-re misslyckas". D e n n a hadith tog Mernissi ock-så u p p 1987 i The Veil and the Male Elite, m e n d e t är tydligt att Ghazzali inte h a r läst Mernis-sis b o k e f t e r s o m h a n s a r g u m e n t a t i o n absolut inte är ett svar p å Mernissi. H a n ser på d e n specifika situationen i vilken d e n n a hadith k o m till. H a n a n s e r att n ä r p r o f e t e n g j o r d e sitt uttalade syftade h a n på en persisk d r o t t n i n g , som k o m f r å n e n släkt av diktatorer, vilka stred m o t m u s l i m e r n a . Ghazzali avvisar idén att d e n n a hadith skulle k u n n a tas som e n ge-neralisering för alla k v i n n o r o c h ett utestäng-a n d e utestäng-av d e m f r å n utestäng-allutestäng-a mutestäng-aktpositioner, efter-som d e t i K o r a n e n berättas o m Bilqis. H o n h ä r s k a d e i Saba, och framställs i K o r a n e n som e n klok och rättvis d r o t t n i n g . Ghazzali u n d e r -stryker att d e n persiska d r o t t n i n g e n s miss-lyckades för att h o n inte p r a k t i s e r a d e shurä, n å g o t som Bilqis g j o r d e o c h som m o d e r n a kvinnliga l e d a r e i d a g gör. Intressant n o g u p p -r e p a -r Ghazzali än en g å n g att h a n inte ä-r av

(11)

J e d d a h , S a u d i a r a b i e n . Foto: Kerstin W Shands.

d e n åsikten att kvinnor nödvändigtvis ska h a h ö g a positioner, d ä r f ö r att h a n anser att d e t e g e n t l i g e n är få kvinnor som h a r d e nödvän-diga kvalifikationerna som ska till f ö r att leda ett land. Ghazzali är d ä r f ö r inte en föresprå-kare f ö r kvinnligt ledarskap, u t a n h a n är u t e e f t e r att ä n d r a p å d e t sätt m a n ofta förstår m å n g a ahädlth. Även o m b e r ä t t a r k e d j a n och i n n e h å l l e t i e n hadith är autentiskt, betyder detta, enligt h o n o m , inte att m a n ska g e n e r a -lisera, u t a n m a n måste tolka ahädlth enligt d e n k o n t e x t i vilken d e k o m till. Det som är intressant är att n ä r Ghazzali ska p e k a p å kon-kreta e x e m p e l så visar d e t sig att d e ahädlth som b e h a n d l a r kvinnor oftast är d e h a n anser vara mest missförstådda. Detta är u n g e f ä r s a m m a a r g u m e n t som muslimska o c h även is-lamiska feminister k o m m e r m e d . 1990 publi-c e r a d e Ghazzali en b o k o m kvinnan i islam, Kvinnofrågan mellan stagnerad imitation och nya strömningar (qadäyä al-mara' bayna at-taqSd ar-läkida wa al-wäfida). I d e n n a b o k går Ghazzali längre än i d e n första och h a n belyser inte k v i n n o f r å g a n b a r a i syfte att p o l e m i s e r a m o t

salaji-rörelsens hadlth-U) 1 kningsätt. Ghazzali u p p r ä t t h å l l e r synen p å kvinnan som h u v u d -ansvarig för b a r n e n , m e n samtidigt går h a n längre e f t e r s o m h a n p å p e k a r att m å n g a gene-rella a n t a g a n d e n o m kvinnan är byggda p å kulturella f a k t o r e r och inte p å islams källor. Ett e x e m p e l är h a n s p å p e k a n d e att påståen-d e t "kvinnans röst är cawra (det som d e t är

skamligt att visa), som m å n g a m u s l i m e r tror är p r o f e t e n s ord, b a r a är, som h a n säger, "lögnaktiga rykten".3 7 Även o m Ghazzali inte

som T u r a b i skriver specifikt för att islamiskt legitimera ett större kvinnligt d e l t a g a n d e i samhället så är h a n s a r g u m e n t a t i o n viktig, d ä r f ö r att d e n visar att t o l k n i n g e n av kvinnans roll i d e n muslimska historien är p r ä g l a d av ett patriarkaliskt tänkesätt, som d e t är möjligt att f ö r ä n d r a .

Man sammanfattar

kvinnofrågan

J a m ä l Badawl är en islamist av arabiskt ur-s p r u n g ur-som n u m e r a b o r i Kanada. H a n är

(12)

mycket aktiv i s p r i d a n d e t av islam i västvärl-d e n , o c h h a n är e n av västvärl-d e få som skriver p å engelska direkt f ö r e n engelskspråkig publik. 1995 p u b l i c e r a d e h a n b o k e n Gender Equity in Islam; Basic Principles. D e n n a b o k är en ut-m ä r k t s a ut-m ut-m a n f a t t n i n g av d e n tolkning av k v i n n o f r å g a n som r e p r e s e n t e r a s av m u s l i m e r i väst, f r a m f ö r a l l t av d e m som kallar till islam (dacwa). Badawi h a r ett i m p o n e r a n d e nätverk

som sträcker sig över hela västvärlden. H a n besökte Sverige p å Islamiska F ö r b u n d e t s kon-f e r e n s i S t o c k h o l m i d e c e m b e r 1995, o c h Isla-miska I n f o r m a t i o n s f ö r e n i n g e n saluför b o k e n m e d stor f r a m g å n g . H a n s analys av islams kvinnosyn är i n g a l u n d a unik; m e t o d e n är att undvika d e Koranverser o c h t r a d i t i o n e r som kan verka problematiska. H a n s bok saknar d j u p g å e n d e analyser, m e n d e n är f ö r m o d l i -g e n d e n hittills vikti-gaste s a m m a n f a t t n i n -g e n av d e n nya islamiska kvinnosynen, b a s e r a d p å K o r a n e n och S u n n a . Intressantast är h a n s be-g r e p p " be-g e n d e r equity" som ersätter " be-g e n d e r equality". H a n säger:

Equity is used here to mean justice and overall equality in the totality of rights and responsibilities of both genders and allows for the possibility of variations in specific items within the overall balance and equality. .... It should be added that from an Islamic perspective, the roles of men and women are complementary and cooperative rather than competitive.

Det f a k t u m att Badawi h a r hittat ett sätt att gå förbi t e r m e n ' j ä m l i k h e t " (equality) gör att h a n v i n n e r p o ä n g h o s m å n g a m u s l i m e r som inte vill h a n å g o n "västlig", påtvingad jämlik-h e t m e l l a n k ö n e n . H a n s e r s ä t t a n d e t e r m "equity" g ö r att h a n även kan bli a c c e p t e r a d av e n inte alltför kritisk västlig publik, samti-digt som m å n g a m u s l i m e r kan k ä n n a att d e h a r h e d e r n i behåll i d e n n a k ä n s l o l a d d a d e fråga. Detta är ett e x e m p e l p å Badawis skickli-ga d i p l o m a t i i d e n bräckliskickli-ga b a l a n s g å n g e n mellan "Ost" och "Väst".

Badawi m e n a r att b å d e m ä n o c h kvinnor h a r s a m m a " h u m a n spiritual nature"3 9 och

ci-terar K o r a n v e r s e r n a 4:1: "Människor, f r u k l e n e d e r H e r r e , som skapat e d e r av e n e n d a va-relse o c h skapat h a n s m a k a av h o n o m och

lå-tit m ä n o c h kvinnor i m ä n g d u t g å f r å n dessa båda", o c h 7:189: "Han är d e n , som skapat e d e r av e n e n d a varelse o c h å s t a d k o m m i t h a n s m a k a av h o n o m " .4 0 H a n tolkar nafsin

wahida (översatt av Zetterstéen som "en e n d a varelse") som d e t t a g e m e n s a m m a u r s p r u n g , och undviker f r å g a n o m kvinnan skapades u r m a n n e n eller o m b å d a två blev s k a p a d e sam-tidigt. Båda t o l k n i n g a r n a är möjliga u r d e n n a text. Badawi diskuterar dessutom inte heller p å s t å e n d e t att kvinnan skulle vara skapad för m a n n e n . Det finns ahädith som styrker påstå-e n d påstå-e t att kvinnan skapadpåstå-es av m a n n påstå-e n s rpåstå-ev- rev-b e n . Intressant är, att islamiska feminister så-som Riffat H a s s a n h a r hävdat, att d e n n a hadith b a r a h a r återberättats av e n e n d a per-son, n ä m l i g e n A b u Hurayra, o c h h o n m e n a r d ä r f ö r att d e n inte är pålitlig. Hassan h a r även tolkat d e n u r s p r u n g l i g a själen som f e m i n i n e f t e r s o m d e t t a o r d h a r ett f e m i n i n t genus.4 2

Ett av d e a r g u m e n t som oftast f r a m f ö r s f ö r d e n islamiska j ä m s t ä l l d h e t e n m e l l a n k ö n e n är, att G u d enligt K o r a n e n h a r skapat allt i p a r ( K o r a n e n 51:49, 36:36). T e r m e r n a för d e två d e l a r n a i ett par: zawdj o c h zawdja b e t e c k n a r i K o r a n e n m a k e / m a k a (till e x e m p e l verserna 30:21, 78:8, 42:11). I ett p a r behövs b å d a en-h e t e r n a för att få e n en-h e l en-h e t , o c en-h ingen e n en-h e t kan vara över- eller u n d e r s t ä l l d d e n a n d r a . Ba-dawi a n v ä n d e r också t e r m e n shaqä'iq (helsys-kon) f ö r att u n d e r s t r y k a detta lika värde mel-lan k ö n e n . D e n n a t e r m ingår i e n hadith. "Kvinnor är m ä n n e n s syskon (shaqäDiq) "4!

H a n säger:

Can "one half' be better or bigger than the other half? Is there a more simple but pro-found physical image of equality? If the se-cond meaning, "sisters" is adopted, it implies the same. The term "sister" is different from „ , „ „ „ 44

slave or master .

Samtidigt kan verserna o m att G u d h a r ska-pat m a n o c h kvinna som ett p a r användas m o t e n j ä m l i k h e t mellan k ö n e n . E n h e t e n , paret, blir viktigare än o c h ö v e r o r d n a d d e två ingå-e n d ingå-e d ingå-e l a r n a . Mawdudi h a r tolkat d ingå-e t p å ingå-ett s å d a n t sätt, vilken kan utläsas i h a n s o e r h ö r t inflytelserika bok, Purdah and the Status ofWo-man in Islam. D e n n a bok skrevs 1935 o c h h a r

(13)

u t k o m m i t i ett otal utgåvor på flera olika för-lag. Mawdudi säger e f t e r att h a citerat Kora-n e Kora-n 51:49 :"Och av alltiKora-ng hava vi skapat tväKora-n- tvän-n e slag (azwädj)."

Now let us consider the nature of the sex-re-lationship. This relationship itself implies that one partner in the pair should be active and the other receptive and passive, one prompt to influence and the other ready to be influenced, one prepared to act and the other willing to be acted upon. This rela-tionship between the active functioning and the passive functioning, influencing and being influenced, acting and being acted upon, is the sex-relation between the part-ners of a pair. This is the basic relation which gives rise to all other relations functioning and operating in the world.... "Activity" in it-self is naturally superior to "passivity" and fe-mininity. This superiority is not due to any merit in masculinity against any demerit in femininity. It is rather due to the fact of pos-sessing natural qualities of dominance, po-wer and authority.4'

Mawdudis t o l k n i n g är tydligen att relatio-n e relatio-n i ett p a r av relatio-n a t u r e relatio-n måste vara erelatio-n subjekt-objekt relation. H a n m e n a r att d e t t a är pla-n e pla-n h o s "The Master E pla-n g i pla-n e e r of the Upla-niver- Univer-se" i h a n s "Factory" o c h "Machine". Mawdudi förklarar att o m tyget är lika h å r t som n å l e n , eller m a r k e n lika h å r d som p l o g e n , skulle ing-en aktivitet alls k u n n a utföras i e n rad av ex-e m p ex-e l av p å s t å d d a naturliga, h a r m o n i s k a p a r d ä r d e n e n a d o m i n e r a r d e n a n d r a . D e n n a kvinnosyn är f o r t f a r a n d e mycket u t b r e d d b l a n d muslimer. H ä r kan vi inte låta bli att d r a paralleller mellan Mawdudis kvinnosyn och d e n f ö r ä n d r a d e v ä r l d s u p p f a t t n i n g som d e n kristna världen g e n o m g i c k u n d e r 1600-talet. Det var då d e n mekanistiska världsbilden slog i g e n o m , m e d f ö r e t r ä d a r e s o m exempelvis Newton, Descartes, Bacon o c h H o b b e s . Feminister som Carolyn M e r c h a n t h a r visat att d e n -na världsbild i n n e b a r att n a t u r e n o c h kvin-nan (som i d e n t i f i e r a d e s m e d n a t u r e n ) f ö r l o r a d e sin själ och b e t r a k t a d e s som d ö d a ting, objekt, i G u d s stora maskineri. Kvar som aktiva agen-ter o c h subjekt blev endast m ä n n e n .4 6 Skulle

m a n utifrån d e t t a r e s o n e m a n g k u n n a d r a slut-satsen, att Mawdudis kvinnosyn b å d e är

in-f l u e r a d av d e t kristna arvet in-f r å n d e n brittiska kolonialtiden och d e t indiska filosofiska syste-m e t syste-m e d rötter i h i n d u i s syste-m och b u d d i s syste-m ?

En "riktig karl" kan

kon trollera utan fysiskt våld ?

Det viktigaste a r g u m e n t e t f ö r j ä m l i k h e t mel-lan k ö n e n är, enligt Badawi, att A d a m och Eva i K o r a n e n betraktas som lika skyldiga till syn-dafallet (7:19-27; 2:35-39). Detta a r g u m e n t är tacksamt att f r a m f ö r a o c h p o ä n g t e r a i ett väs-terländskt kristet s a m m a n h a n g . Badawi me-n a r också att m ä me-n o c h kvime-nme-nor i islam h a r s a m m a religiösa o c h moraliska skyldigheter, och att varje m ä n n i s k a e n s a m är ansvarig f ö r sina handlingar.4' H a n ger flera e x e m p e l f r å n

K o r a n e n : 'Jag skall ej låta a r b e t a r e n s a r b e t e gå f ö r l o r a t b l a n d eder, vare sig d e t är m a n el-ler kvinna; d e n e n a av e d e r h ä r s t a m m a r f r å n d e n a n d r e . " (3:195), "Men de, som g ö r a g o d a gärningar, vare sig m ä n eller kvinnor, o c h ä r o r ä t t r o g n a , dessa skola ingå i paradiset o c h ej lida d e n ringaste orätt." (4:124) (jf. 33:35 o c h 57:12). D e t e n d a kriteriet f ö r överlägsenhet eller ojämlikhet, m e n a r Badawi liksom m å n g a a n d r a muslimska debattörer, är individens re-lation till G u d , enligt d e n ofta citerade versen 49:13: "Människor, vi hava förvisso skapat e d e r av m a n o c h kvinna o c h indelat e d e r i folk o c h stammar, f ö r att I skolen k ä n n a va-r a n d va-r a . D e n f ö va-r n ä m s t e av e d e va-r i n f ö va-r G u d äva-r d e n g u d f r u k t i g a s t e b l a n d e d e r ; G u d är förvis-so d e n Vetande, d e n Insiktsfulle." Badawi me-n a r att d e me-n me-n a vers är beviset för att köme-nstill- könstill-h ö r i g könstill-h e t inte är n å g o n orsak till överlägsenh e t eller u n d e r l ä g s e n överlägsenh e t . I detta s a m m a n -h a n g tar -h a n u p p t e r m e n qiwäma:

Some interpreters of the Qur'an mistakenly translate the Arabic word qiwäma (responsi-bility for the family) with the English word "superiority". The Qur'an makes it clear that the sole basis for the superiority of any per-son over another is piety and righteousness, not gender, color or nationality.48

Det mest talande för Badawis selektiva stra-tegi är att vers 4:34, d ä r qiwäma ingår, inte ci-teras i texten u t a n finns som en f o t n o t längst bak i b o k e n . Det är o f r å n k o m l i g t att

(14)

tolkning-J e d d a h , S a u d i a r a b i e n . Foto: Kerstin W Shands.

en av d e n n a vers är mycket central, och d e t som statuerar r e l a t i o n e n mellan m ä n och kvinnor. Versen h a r varit utsatt f ö r m å n g a ny-tolkningar, speciellt av muslimska och islamis-ka feminister.4 9 Versen lyder i sin h e l h e t :

Männen vare kvinnornas föreståndare (qawwämun) på grund av det företräde, Gud givit somliga framför andra, och de utgifter av sina ägodelar, som de hava; därför skola ock de rättskaffens kvinnorna vara undergiv-na (qänität) och aktsamma om vad som är för-dolt, därför att Gud aktar dem. Och vad dem beträffar, av vilken I frukten uppstudsighet (nushuz), så värnen dem, skiljen dem från bädden och agen dem, men om de då lyda eder (atacnakum), så söken ej sak med dem.

Gud är förvisso hög och stor.

Badawi tolkar qiwäma som att m a n n e n är ansvarig för familjen som u p p r ä t t h å l l a r e o c h f ö r s ö r j a r e . Nushuz, " u p p s t u d s i g h e t " m e n a r

h a n står för "the cases of lewdness on t h e p a r t of the wife or e x t r e m e r e f r a c t i o n a n d rejec-tion of t h e h u s b a n d ' s r e a s o n a b l e requests o n a consistent basis."'" H a n förklarar att d e t eventuella slaget inte får l ä m n a m ä r k e n , u t a n skall enligt hadith vara ett symboliskt, lätt slag. H a n citerar även flera ahädith d ä r p r o f e t e n ut-talar sin avsky m o t d e m som slog sina hustrur, vilket p r o f e t e n själv aldrig gjorde. Badawi skri-ver i fetstil: " U n d e r n o circumstances d o e s the Q u r ' a n e n c o u r a g e , allow o r c o n d o n e family violence or physical abuse",5 1 m e n h a n

undvi-ker att p r o b l e m a t i s e r a f r å g a n . M a n kan fråga sig, o m versen kan tolkas preventivt som nå-got som skall reglera och m i n i m e r a m ä n n e n s våld m o t kvinnor, eller o m d e n legitimerar m ä n s våld m o t kvinnor? H u r skall qiwäma, nushuz?2 och täca (lydnad) definieras? Vad

åsyftas; skall k v i n n o r n a vara u n d e r g i v n a (qänität) g e n t e m o t G u d eller m o t sina m ä n ? Ar ett p r o b l e m som löses m e d våld verkligen löst?

I frågan o m kvinnans juridiska status me-nar Badawi att d e t är ett missförstånd att en kvinnas vittnesmål är värt h ä l f t e n av m ä n n e n s . H a n m e n a r att d e n n a regel b a r a gäller i ett e n d a fall, och d e t är i fallet n ä r skuldbrev skrivs ( K o r a n e n 2:282). Det finns riktningar i n o m islam som hävdar att kvinnor inte kan vittna i straffmål, vid g i f t e r m å l eller skilsmäs-sa. Ghazzali tillbakavisar d e t t a i sin b o k o c h sä-ger att d e aliädith m a n bygsä-ger d e t t a p å h a r sva-ga b e r ä t t e r k j e d j o r . H a n visar till flera a n d r a ahädith d ä r kvinnor h a r vittnat. I d e flesta ahädith som h a n hänvisar till räknas två kvin-n o r s vittkvin-nesmål som ekvin-n makvin-ns. I e kvin-n hadith där-e m o t räknas där-e n kvinnas vittndär-esmål som där-e n m a n s i e n skilsmässosak. Även o m Ghazzali slår fast att d e n n a hadith är autentisk, så är h a n s m å l inte att bevisa att e n kvinnas vittnes-mål räknas som e n mans, u t a n h a n s syfte är b a r a att bevisa att kvinnor får vittna. Badawi n ä m n e r inte d e n n a specifika hadith m e n h a n ger likväl en alternativ tolkning av kvinnans vittnesmål. H a n m e n a r att i m å n g a s a m h ä l l e n b å d e i n u t i d o c h historiskt är kvinnor ovana vid e k o n o m i s k a t r a n s a k t i o n e r och affärsöver-e n s k o m m affärsöver-e l s affärsöver-e r . Trots d affärsöver-e t t a får i n g affärsöver-e n m a n affärsöver- en-sam vara vittne, u t a n måste vittna tillen-sammans m e d n å g o n . Badawi m e n a r att d e t islamiska

(15)

syftet m e d d e n n a vers är att förvissa sig o m rättvisan u p p r ä t t h å l l s varvid m å l e t är viktigare än m e d l e t . D ä r f ö r är enligt Badawi vittnesmå-let av e n "female g r a d u a t e of a business school"5Ä m e r värt än en m a n l i g o u t b i l d a d

analfabets vittnesmål. Detta låter f ö r m o d l i g e n mycket självklart, m e n u t t a l a n d e t är mycket l a d d a t i en muslimsk kontext. Badawi anser, m e d stöd f r å n k ä n d a lärde f r å n tidig islamisk historia, som Abu Hanlfa och at-Tabbarl, att kvinnor till o c h m e d kan vara d o m a r e , efter-som Umar, d e n a n d r e av d e rättfärdiga kali-f e r n a , utsåg e n kvinna som chekali-f kali-för en mark-n a d , vilket är ekvivalemark-nt m e d "director of t h e c o n s u m e r p r o t e c t i o n d e p a r t m e n t "5 4 i vår

värld. H a n tar f r a m "glömda" ahädlth som till e x e m p e l en hadith som b e r ä t t a r att p r o f e t e n utsåg en kvinna ( U r a m Waraqa) att leda bö-n e bö-n för ebö-n g r u p p som bestod av e bö-n u bö-n g flicka, en u n g p o j k e o c h en b ö n e u t r o p a r e , som vi vet alltid är en man.5 5 H a n n o t e r a r att Abu Yacl°

al-Farrä3 (d.526 A H ) , k ä n d f ö r sitt u t a r b e t a n

-d e av -d e t politiska systemet i islam, inte tog u p p som e n kvalifikation f ö r statsöverhuvudet att d e t måste vara en m a n . Badawi b e h a n d l a r också d e n hadith som säger att ett folk inte får f r a m g å n g / v ä l s t å n d o m d e t leds av e n kvinna. H a n m e n a r , att d e n skall inte tas u r sitt sam-m a n h a n g . Detta u t t a l a n d e av p r o f e t e n gjor-des i e n viss situation, m e n u t g ö r i n g e n g r u n d f ö r ett kategoriskt u t e s l u t a n d e av kvinnor som politiska ledare. H a n k o n s t a t e r a r att U m m Sa-larna, e n av p r o f e t e n s hustrur, vid Hudaybiy-a h - ö v e r e n s k o m m e l s e n spelHudaybiy-ade e n roll som idag skulle k u n n a kallas "chief advisor of t h e h e a d of state".56

Badawi k o n s t a t e r a r kortfattat, att kvinnor h a r rätt till skilsmässa (khulc) o c h att h o n h a r

v å r d n a d s r ä t t e n för b a r n e n , u p p till 7 års ålder d å b a r n e n får välja förälder.5 7 H ä r h a d e d e t

s a n n e r l i g e n behövts e n utveckling av d e t t a känsliga ä m n e . Frågan o m v å r d n a d av b a r n e n e f t e r e n skilsmässa h a n d l a r e n b a r t o m tolk-n i tolk-n g a r e f t e r s o m d e t itolk-nte f i tolk-n tolk-n s mycket mate-rial som g e r k o n k r e t a riktlinjer. Det är j u s t i fa-milj erättsfrågor som kvinnor u n d e r långa ti-d e r h a r berövats sina rättigheter. Det l i ti-d a n ti-d e och förtryck muslimska kvinnor varit utsatta för h a r ofta b e r o t t på t o l k n i n g a r och tillämp-n i tillämp-n g a r av civillagstifttillämp-nitillämp-ngetillämp-n i shatillämp-nca. Frågan

o m politiskt ledarskap och rösträtt är inte d e t som i första h a n d prioriteras av m a j o r i t e t e n av kvinnor i d e n muslimska världen, m e n intres-sant n o g är d e t s å d a n a f r å g o r som h a r enga-g e r a t muslimska feminister mest. Detta kan b e r o p å att d e muslimska f e m i n i s t e r n a oftast k o m m e r f r å n d e övre samhällsklasserna.

Badawi inser att p r o b l e m a t i k e n i kvinno-f r å g a n h ä r r ö r kvinno-f r å n skillnaden m e l l a n ideal och praktik. H a n ser att m u s l i m e r s "cultural practices reflect b o t h e n d s of t h e c o n t i n u u m - t h e liberal West a n d the ultra-restricdve re-gions of the Muslim world."5 8 Båda e x t r e m

-p u n k t e r n a är avsteg f r å n d e t ideala islam, me-n a r h a me-n . Som d e t är me-n u så a me-n a m m a r m u s l i m e r d e n västerländska livsstilen m e d hull och hår, eller också så tvingas kvinnor bli totalt ute-stängda f r å n samhällslivet. Tyvärr h a r före-s p r å k a r n a f ö r kvinnanföre-s avföre-skildhet m å n g a an-h ä n g a r e idag, som ser kvinnans rättigan-het som r ä t t e n till e n b e s k y d d a d status. D e t är intres-sant att d e n t e r m som ofta a n v ä n d s f ö r att be-teckna d e t t a f e n o m e n är purdah, ett o r d p å ur-d u som saknar motsvarighet i islamisk och arabisk terminologi. Badawi f ö r e s p r å k a r en r e f o r m a t i o n inifrån, d ä r h a n riktar kritik m o t islamiska lärda f ö r att d e inte ger praktiska svar p å n u t i d a p r o b l e m . H a n säger:

Scholars should not condnue to quote and repeat some of the long-standing juristic in-terpretations as if they were equal in authori-ty and finaliauthori-ty to the two primary sources of islam. Nor should they engage in fragmenta-ry and selective approach in seeking justifica-tion of the erroneous status quo. They should realize that even the greatest of jurists are fallible humans, whose interpretations have been affected by the culture and cir-cumstances under which they have lived. With the host of pressing and significant con-temporary issues, a fresh idjtihäd is needed.'9

M a n skulle k u n n a kritisera Badawi för att vara påverkad av sin kultur, som är e n bland-n i bland-n g av d e bland-n arabiska och d e bland-n västerläbland-ndska. H a n s m e t o d är att se d e t positiva som f i n n s i K o r a n e n o c h i t r a d i t i o n e r n a o c h att undvika d e t som kan ge u p p h o v till motsägelser o c h le-gitimering av kvinnoförtryck. M å n g a musli-m e r h a r åsikten att islamusli-m skall inte tolkas

References

Related documents

Många debattörer i materialet betonar vikten av gemensamma journalistiska värderingar, hur dessa måste motverka så att marknaden inte kan trampa på journalistikens viktiga

Argumentationen rörande 4 § punkt 2 LVM handlar om att möjligheter för frivillig vård anses vara uttömda, antingen på grund av att tidigare insatser inte har fungerat eller för

The findings in this thesis reveal that the service delivery of digital technologies for ageing in place does not apply a consumer-directed perspec- tive, meaning that people

The effect of guided web-based cognitive behavioral therapy on patients with depressive symptoms and heart failure- A pilot randomized controlled trial.. Johan Lundgren,

Positionering av företagen inom området kopplas till teori om hållbar utveckling, eco-branding och greenwashing för att diskutera krav på transparens och företagens upplevda

gårdshalvor, så bör en &#34;popularitetsbestämning&#34; ta hänsyn till att den fysiska miljön styr lekvalet. Man kan kanske då tänka sig att den låga frekvensen

Ledare Dagens frågor Kolumn Artiklar Litteratur Debatt?. Namn att

Närstående upplevde att det professionella stödet från sjukvården inriktades enbart på den strokedrabbade och då framförallt fokuserade på det fysiska tillståndet vilket