• No results found

Pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Barn unga samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Pedagogers syn på barns inflytande och

delaktighet

Teachers' views on children's influence

and participation

Birgitta Ekbladh Hassel

Adisa Kurtic

Barndoms och ungdomsvetenskap 210hp Examinator: Kyriaki DoumasHandledare: Ange handledare Handledare: Annika Åkerblom

(2)
(3)

2

Förord

Vi har genomfört samtliga intervjuer tillsammans och sedan har vi var och en transkriberat hälften av intervjuerna. Under hela arbetets gång har vi gjort analyserna tillsammans och det empiriska materialet har vi också skrivit gemensamt. Vi hoppas att vårt arbete skall väcka inspiration till arbete med barns inflytande och delaktighet.

Vi vill tacka till medverkande pedagoger och chefer på de berörda förskolorna. Vi vill också tacka vår handledare Annika Åkerblom för hennes stora stöd och inspiration under arbetets gång. Vi vill också tacka våra arbetskollegor samt vår chef för

(4)
(5)

4

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans värld sedan läroplanen reviderades 2010. Där betonas i läroplanen för förskolan, att förskollärarna har ansvaret för mål och riktlinjer i förskolans verksamhet. Därför använde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer på fyra förskolor varav två förskolor är Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua både förskollärare och barnskötare för att se om vi kunde märka någon skillnad i svaren på våra intervjuer. Vi var också intresserade av att se hur förskolecheferna ser på barns inflytande och delaktighet i vardagen på förskolan och vad förväntar de sig av pedagogerna?

Intervjuerna visade hur pedagogerna arbetade med barns inflytande och delaktighet, genom samtal och att lyssna på barnen samt att ge barnen valmöjligheter. Vi kunde inte utläsa någon skillnad i våra intervjusvar beträffande om det var barnskötare eller

förskollärare som hade svarat. Vår slutsats av denna studie är att samtliga pedagoger var medvetna om barns rätt till inflytande och delaktighet vilket gör att pedagogerna betonar barnens intresse, behov och önskningar. Samtliga pedagoger var medvetna om miljöns betydelse men förutsättningarna skilde sig väsentligt mellan de olika förskolorna. Pedagogernas tankar på hur barn ska få inflytande och delaktighet skilde sig dock till viss del beroende på pedagogernas ålder och erfarenhet. Förskolechefernas syn på förskollärare och barnskötare skilde sig mellan cheferna vilket berodde på individens uppfattning.

(6)
(7)

6

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 8

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

2. Tidigare forskning och viktiga begrepp... 10

2.1 Historisk bakgrund ... 10

2.2 FN:s barnkonvention ... 11

2.3 Barns inflytande och delaktighet ... 11

2.4 Reggio Emilia ... 13

2.5 Miljöns betydelse ... 16

2.6 De hundra språken och det kompetenta barnet ... 16

3. Metod ... 18 3.1 Metodval ... 18 3.2 Urval ... 18 3.3 Genomförande ... 19 3.4 Forskningsetiska överväganden ... 20 4. Intervjuanalys ... 22

4.1 Pedagogernas och förskolechefernas tankar om barns inflytande och delaktighet ... 22

4.1.1 Pedagogernas tankar kring barns inflytande och delaktighet ... 22

4.1.2 Förskolechefernas tankar kring barns inflytande och delaktighet ... 23

4.2 Hur barn kan få möjlighet till inflytande och delaktighet ... 24

4.2.1 Pedagogernas resonemang kring miljöns utformning ... 24

4.2.2 Pedagogernas tankar om vad som är positivt med barns inflytande och delaktighet ... 25

4.2.3 Pedagogernas tankar om vad som är negativt med barns inflytande och delaktighet ... 25

4.3 Pedagogerna beskriver hur de jobbar med barns inflytande och delaktighet ... 26

4.3.1 Pedagogerna lyssnar på barnen ... 26

4.3.2 Pedagogerna utvärderar tillsammans med barnen ... 26

4.3.3 Pedagogerna påpekar vikten av dokumentation ... 27

4.4 Pedagogernas syn på miljöns betydelse när det gäller barns inflytande ... 27

4.5 Förskolechefernas syn på pedagogernas arbete med barns inflytande och delaktighet ... 28

4.5.1 Förskolechefernas syn på eventuella skillnaderna mellan barnskötare och förskollärare ... 29

5. Avslutande diskussion ... 30

(8)

7

5.2 Pedagogerna berättar om barns behov och intressen ... 31

5.3 Vuxna sätter gränser ... 32

5.4 Miljöns betydelse ... 33

5.5 Barns delaktighet i utvärdering... 33

5.6 Förskolechefernas tankar kring pedagogernas arbete med barns inflytande ... 34

5.7 Chefernas tankar kring förskollärarnas och barnskötarnas kompetenser ... 35

6. Avslutande reflektion ... 36

6.1 Gemensam syn på barns inflytande ... 36

6.2 Avslutande resonemang ... 36

Referenser ... 38

Bilaga1 ... 40

(9)

8

1. Inledning

I en artikel i Skånska dagbladet (2011-10-12) menar skolnämndens ordförande i Lund, Lars Hansson, att elevinflytandet bör tas bort i skolan eftersom det är en skendemokrati som gör eleverna en björntjänst inför vuxenlivet. Han anser att eleverna tror att de får bestämma när de kommer ut på arbetsmarknaden precis som de har fått lära sig i skolan. Det händer att de kan känna sig kränkta när någon annan (chef eller ledare) ska bestämma över dem. Det måste finnas en balans mellan demokrati och ledarskap (Skånska dagbladet, 2011). Artikeln väckte frågor om elevinflytande och vikten av att sätta gränser när det gäller demokrati och ledarskap, men hur ser det ut för barnen i förskolan? Vad har de för möjligheter till inflytande och delaktighet? Finns det liknande problematik i förskolan?

Hur tänker pedagogerna i förskolan om barns inflytande och delaktighet? Resonerar de på ett sätt och arbetar i realiteten på ett annat sätt? Handlar det i själva verket om att barnen får bestämma fritt vilka färger de vill ha när de till exempel ska måla, eller är det så att pedagogerna har bestämt ett begränsat antal färger som barnen sedan får välja bland. Läroplanen för förskolan talar ju om att barnen ska få möjlighet att påverka sin situation genom att de utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och att de lär sig att ta ansvar för sina handlingar. Westlund (2011) påpekar å andra sidan att i många situationer där barn sägs ha inflytande är de offer för pedagogernas påverkan. Vidare menar hon att barn behöver vuxna som engagerar sig tillsammans med dem och att om barnen själva bestämmer leder inte till något bra utan att pedagogerna skall sätta upp ramar för barnens möjlighet till inflytande. Hon menar att det är dessa strikta ramar som ger upphov till frågan om huruvida de små valen verkligen handlar om demokrati, eller om det är skendemokratiska valmöjligheter som barnen får (a.a.). Intentionen som skrivs fram i läroplanen går ut på att barnen ska utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer då är det viktigt att de får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande (Lpfö 98, rev.2010).

(10)

9

1.1 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag.

De frågeställningar som är utgångspunkt i uppsatsen är:

 Hur resonerar pedagoger om barns inflytande och delaktighet i vardagen på förskolan?

 Vad gör pedagogerna för att barnen skall få reellt inflytande och kunna vara delaktiga i verksamhetens innehåll?

 Hur ser förskolecheferna på barns inflytande och delaktighet i vardagen på förskolan och vad förväntar de sig av pedagogerna?

(11)

10

2. Tidigare forskning och viktiga begrepp

2.1 Historisk bakgrund

Under våra diskussioner om barns inflytande och delaktighet kom Birgitta ihåg att hon tillbringade några år i slutet av 1950-talet vad som kallades ”barnkrubban”. Birgittas berättelse kan tjäna som exempel på hur man såg på barns inflytande under 1950-talet och hur det präglade personalens förhållningssätt.

”På den tiden kunde barnen inte påverka någonting utan det var personalen som

bestämde allt. Det var fri lek men ibland tog personalen fram papper och kritor för att barnen skulle rita. Det var barnpassning som genomfördes av barnsköterskor. De var klädda i blå klänningar och vita förkläden. De förekom inte någon form av pedagogiska aktiviteter. Det som dock fastnat i minnet är matsituationerna där barnen inte hade någon som helst möjlighet att påverka. Personalen lade upp maten och det Birgitta minns var att alla fick lika stora portioner som skulle ätas upp. Åt de inte tillräckligt snabbt tryckte personalen in maten i munnen på barnen. Matsalen låg på bottenplan och avdelningarna för de större barnen låg på andra våningen medan småbarnens avdelningar låg på tredjevåningen. De små barnen åt sin mat uppe på sina avdelningar” (Birgitta, 121014).

Det har ju inte alltid varit så att barn fått möjlighet till inflytande och delaktighet i innehållet inom förskolans verksamhet. Birgitta fick erfarenhet av detta när hon började arbeta inom barnomsorgen på 1980-talet.

”Pedagogerna planerade verksamhetens innehåll vecka för vecka utan att ta reda på vad barnen var intresserade av. Barnen fick till exempel inte måla mer än under planerade aktiviteter och då skulle samtliga barn måla samma motiv. Vid samlingarna skulle samtliga barn delta och vid dessa samlingar var det pedagogen som styrde. Barnen skulle sitta tysta och stilla samt lyssna på pedagogen för att sedan kunna svara rätt på frågorna om vad som hade tagits upp. När det gällde aktiviteter hade barnen inte någon möjlighet till inflytande utan alla barn skulle delta i alla aktiviteter”(Birgitta, 121014).

Att demokrati handlar om självständighetsfostran när det gällde de äldre barnen nämndes redan i barnstugeutredningen 1972 (Westlund, 2011). Utredningen pekade på hur man i förskolan borde arbeta för att främja barnens utveckling. Den föreslogs att barnen skulle bli involverade i planeringen av verksamheten genom att exempelvis delta

(12)

11

i personalkonferenser. I dag kan vi tolka förändringarna i hur förskolans demokratiarbete beskrivs genom att barnen får lov att påverka för sin egen skull oavsett ålder. Tidigare handlade det snarare om att de äldre barnen skulle få träna delaktighet som ett led i sin utveckling (Westlund, 2011).

Barnen var beroende av de vuxna eftersom pennor, pärlor, pussel, saxar och klister med mera var placerat utom räckhåll för barnen. De var tvungna att fråga pedagogerna när de till exempel ville rita eller klippa. Då var det åter pedagogerna som hade makten att styra vad barnen skulle göra eller inte göra. Barnperspektivet handlar om hur man talar om barn och hur man ser på dem, har förändrats från att barnen ansågs vara tomma kärl som pedagogerna skulle fylla med kunskap. Pedagogerna betraktar idag barnen som det kompetenta barnet samt menar då att det är de vuxnas ansvar att lyssna på barnens upplevelser av livet i förskolan på gott och ont (Westlund, 2011).

2.2 FN:s barnkonvention

Barnkonventionen handlar om vilka rättigheter barn har samt vad som borde gälla för alla barn i hela världen. FN:s konvention om barnets rättigheter godkändes av FN:s generalförsamling 1989. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter och betonar de fyra huvudprinciperna. I artikel 12 i konventionen betonas demokratiartikeln vilken handlar om barns rätt att bilda åsikter, att uttrycka dessa och att bli hörda, liksom att samhället ska se efter barnets bästa (FN:s barnkonvention, 1989). Arnér (2010) beskriver att den så kallat Portalartikeln nr 3:1, uttrycker att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, och det ska vara inom offentliga institutioner eller av lagstiftande organ. Pedagoger ska organisera verksamheten i förskolan så att FN:s konvention om barnets rättigheter uppfylls.

2.3 Barns inflytande och delaktighet

Enligt Westlund (2011) påverkas förskolan och samhället starkt av hur pedagoger ser på barn och hur man som pedagog bemöter barnen har stor betydelse för hur de själva skapar demokrati. Som pedagog kan man på många olika sätt låta barnen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Genom att samtala med barnen, fråga barnen vad de

(13)

12

tycker, diskutera med dem om många olika saker som de är intresserade av samt uppmuntra deras egna initiativ och idérikedom. I praktiken kan demokrati i förskolan till exempel handla om att samarbeta, leka, att olikheter respekteras, samspel, turtagande, att våga säga nej och mycket mer. Inflytande i förskolan utifrån läroplanens intentioner handlar om att barnen bestämmer tillsammans med andra barn och pedagoger. Vilket kan innebära att barnen ska delta i beslut som påverkar utformningen av verksamheten (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006). När barn och pedagoger skapar regler för trivsel tillsammans får barnet möjlighet att välja bland aktiviteter och material, samt att kunna påverka innehållet i de mål som förskolan stävar efter.

Enligt Westlund (2011) pratar utbildningsvetaren Gert Biesta om sätt att förstå demokrati i skolan och skolans roll i samhälle. Hans förslag var att skolans roll inte skulle vara att skapa goda medborgare, utan att skolan skulle vara en mötesplats där det ges möjlighet att möta barn och vuxna som tänker annorlunda. Både barn och vuxna utvecklas i sådant möte. Westlund påpekar vidare att demokrati inte kan vara något som vuxna ”lär ut” till barn utan lärande blir i möte mellan människor som tänker olika. När denna syn, som Biesta talar om som relationell pedagogik, finns på förskolan är pedagogerna öppna för nya tankar i frågor om barns inflytande. I förskolan används ofta slagordet ”det kompetenta barnet”. Vi använder det för att lägga tonvikten på att barn ses som rika på tankar och förmågor. Barnen är inte tomma blad som vuxna ska forma och fylla med innehåll, utan personer som har egna åsikter och erfarenheter (Westlund, 2011).

I den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö, 98) läggs stor vikt på förskolans demokratiska uppdrag. De demokratiska värdena får en framträdande position i läroplanen eftersom de genomsyrar det avsnitt som beskriver vilka normer och värden som förskolan har som uppgift att arbeta efter. Det finns också ett avsnitt under rubriken ”Barns inflytande” där det står att barn bland annat bör få möjlighet att ta ansvar, utrycka åsikter och delta i demokratiskt beslutsfattande (Westlund, 2011). Enligt författaren handlar demokrati i förskolan idag om att barnen ska få lov att påverka för sin egen skull oavsett ålder till skillnad från tidigare intensioner i exempelvis barnstugeutredningen, som handlade mer om att de äldre barnen skulle få träna sin delaktighet som ett led i sin utveckling. Vidare menar hon att det är mycket svårt att

(14)

13

skapa en bild av vad barn har fått att påverka, och på vilket sätt, därför att det finns obetydligt med forskning om barns inflytande.

Enligt Westlund (2011) påpekar att utbildningsvetaren psykologiprofessorn Dion Sommer menar att barnen riskerar få förmycket ansvar för sin egen utveckling. Vidare menar han att det skulle finnas gräns för hur mycket barnen kan påverka innehållet i förskolans verksamhet. Det kan hända att pedagoger i förskolor tar avstånd från barns inflytande eftersom pedagoger kan känna sig osäkra på när barnen ska få vara med och bestämma. Enligt Westlund (2011) pratar utbildningsvetaren Rodger Hart att barnen behöver vuxna som engagerar sig tillsammans med dem. Vidare menar han att det inte är bra att barnen själva bestämmer utan att det är pedagoger som sätter upp ramar för barnens möjligheter till inflytande som är intressanta just i förhållande till de små valen.

Om vi ska arbeta med barnens inflytande och delaktighet måste vi tänka på ordet demokrati och vilken betydelse demokrati har. Ordet demokrati betyder att bestämma för sig själv och att bestämma tillsammans med andra (Westlund, 2011). Förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) anger att ”Förskolan vilar på demokratisk grund och

därför ska verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar”. Styrdokumentet för förskolan är inspirerad av filosofin från

Reggio Emilia och likheten med läroplanens och filosofins förhållningssätt är tydlig.

2.4 Reggio Emilia

Vi har intervjuat pedagoger på fyra olika förskolor i Skåne och två av dessa förskolor är Reggio Emilia inspirerade viket gjorde att vi bestämde oss att titta närmare på Reggio Emilias arbetssätt. Reggio Emilias filosofi handlar om ett förhållningssätt som bygger på en stark tro på människans möjligheter. Pedagogernas uppgift är att ge barnen de möjligheterna som kommer att stimulera deras vilja att utvecklas. Därmed menar man att barnen får inflytande och känner sig delaktiga i verksamheten (Wallin, 1999).

Reggio Emilia är en stad i norra Italien. Efter andra världskriget jobbade i trakten en före detta partisan som förskollärare, han hette Loris Malaguzzi och var då ca 25 år. Hela livet kämpade han för sin vision att barnet har hundra språk och rättigheter att utrycka dem alla (Wallin, 1999). Inom Reggio Emilia pratar man om de hundra språken

(15)

14

som innebär att barn har flera sätt att uttrycka sig med förutom det verbala språket. Det är olika skapande aktiviteter som till exempel: rörelse, dans, rytmik drama, lera, måla, rita, klippa, klistra, teknik, naturvetenskap, media och snickra. Pedagogerna ska erbjuda barnen ett rikt och varierat utbud av både aktiviteter och material. Det är pedagogernas uppgift är att hitta just det språk som varje barn föredrar och uppmuntra och utmana barnet tills han eller hon är redo att prova något nytt. Våra viktigaste redskap i verksamheten är barnen, föräldrarna, pedagogerna och miljön. Pedagogisk dokumentation skall användas som ett verktyg för att synliggöra både barns och pedagogernas läroprocesser samt utveckling.

På 1800 talet fanns det privat barnomsorg i den katolska kyrkan i Italien. Redan på 1960 talet kom lag på ickekyrkliga organisationer att bedriva barnomsorgsverksamheter. Sedan dess fanns både statlig och kommunal barnomsorg (Barsotti, 1997).

En kärnpunkt i Reggio Emilia är att familjerna ska vara med i barnens fostran. I Reggio Emilia ser man på föräldrarna som viktiga samarbetspartners som tar del av barnens arbete på förskolan. Verksamheten ses som ett komplement till hemmet och den är i första hand till för barnen, medan man ofta löser tillsynen på andra sätt. Föräldrar deltar på olika sätt och det gör att hela verksamheten präglas. Delaktighet och demokrati gör att föräldrarnas samarbete ses som mycket viktigt för att man ska kunna göra ett så gott arbete som möjligt med barnen (Barsotti, 1997). Föräldrarna är med och medverkar om hur förskolan ska se ut, om hur man ska inredas. I Reggio Emilia har föräldrarna blivit en stark och aktiv påtryckningsgrupp.

Inom Reggio Emilia finns en platt organisation vilket betyder att pedagoger och övrig personal finns direkt under barnomsorgschefen. Vid sidan om har man en konsultgrupp till hjälp. Eftersom förskollärarutbildningen fortfarande är en gymnasial utbildning som enbart är teoretisk och betraktas som gammalmodig så har man velat lägga det på eftergymnasial utbildning och på så sätt skapa kompetens i form av pedagogistor eller pedagogiska handledare. Exempel på dessa är förskollärare som har läst vidare och deras uppgifter är att stödja personalen i deras arbete. De jobbar på cirka fem olika förskolor utan några administrativa uppgifter. Ateljéristor eller konstpedagoger finns också på förskolor och förstärker möjligheten att arbeta utifrån en helhetssyn på barnet.

(16)

15

Inom Reggio Emilia tycker man att åldersindelade barngrupper ger bäst förutsättningar. Både barn och personal byter avdelning varje år, vilket innebär att förskollärarna följer barnen. Pedagogik för små barn utvecklas och förändras snabbt och därför lägger man stor vikt på personalens fortbildning. Det är viktigt att ha tid för både reflektion och diskussion (Barsotti, 1997).

I Sverige har vi en helt annan tradition inom barnomsorgen som från början enbart var omsorg för barn till ensamstående föräldrar och där personalen bestod av barnsköterskor. På 1980-talet hade förskolorna hemmet som förebild med gardiner och krukväxter i fönsterkarmarna och med en soffhörna där man kunde sitta och mysa. Det material som barnen hade till sitt förfogande för sin lek bestod av färdiga leksaker som var placerade på hyllor utom räckhåll för barnen (Kennedy, 2009). Man hade visserligen planering även då men det var en annan form av planering där man inte såg till barnens intressen utan verksamheten var helt styrd av de vuxnas intressen. De observationer som gjordes då var för att se var barnen befann sig utvecklingsmässigt (Nordin–Hultman, 2004).

När läroplanen för förskolan, Lpfö 98 kom (Skolverket, 2010), fick förskolan tydliga mål och riktlinjer som talade om vad förskolan skulle sträva efter. Vi kan dra paralleller mellan läroplanen och Reggio Emilias pedagogiska filosofi eftersom man i båda fallen punkterar begrepp som förhållningssätt, demokrati, jämställdhet och förståelse. Läroplanen (Lpfö 98, rev. 2010) är till stora delar inspirerade av pedagogiska idéer som formulerats i Reggio Emilia (Skolverket, 2010). Vidare berättar Skolverket (2010) att i läroplanen för förskolan talas det också om barns inflytande samt föräldrarnas delaktighet och möjlighet att utöva inflytande i förskolans verksamhet samt att förskolan skall vara ett komplement till hemmet (Skolverket, 2010).

Barnsynen har förändrats från att barnet har uppfattats som tomma kärl och de vuxna skulle fylla de med kunskap till att många som tidigare sett på barn att de måste ”undervisas” fick då upp ögonen för vad barn i förskolan faktiskt är kompetenta att klara av (Johannesen & Sandvik, 2009). Även miljön har förändrats på en del förskolor vilket vi fått ta del av på våra intervjuer.

(17)

16

2.5 Miljöns betydelse

Miljön på förskolan skall enligt Lpfö 98 ”erbjuda en trygg miljö som samtidigt lockar till lek och aktiviteter” vilket innebär att lokalerna skall ge möjlighet till såväl skapande aktiviteter och rörelse som möjlighet till lek och sociala samspel men även ge tillfällen till att kunna dra sig undan för att reflektera. För att planera för hur miljön skall se ut är det lämpligt att använda dokumentation som stöd. ”Vad och var leker/möts barnen och var leker/möts de inte?” Vilket material använder de? Vad är de intresserade av och vad pratar de om med varandra och med oss vuxna? Barnet skall ges möjlighet att själv få välja vad det vill syssla med. Den pedagogiska miljön är dels den synliga miljön vilket innebär allt från planlösning, möblering till material. Medan den osynliga miljön består av våra förhållningssätt till barnen och till varandra (Lenz Taguchi, 2000).

När man planerar miljön på förskolan bör man ställa sig frågor som hur stort det är och hur många rum det finns. Därefter är det bra att göra en ritning för att få en uppfattning om var barn och personal brukar befinna sig och markera med en symbol för varje barn och personal. För att få fram de olika platsernas positiva/negativa egenskaper kan man bland annat fotografera, göra intervjuer av barnen samt dokumentera rumsobservationer.

Vilket perspektiv har vi på barnen när vi planerar deras miljö? Tänker vi på att de är på ett visst sätt eller tänker vi vad de blir när vi planerar miljön på förskolan (Nordin-Hultman, 2004). Den inre miljön kan bli en tredje pedagog genom att den sänder ut olika signaler om vad man ska göra i de olika utrymmena/hörnorna genom olika möbler och material (Kennedy, 2009).

2.6 De hundra språken och det kompetenta barnet

”Ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten och fantasin, vetenskapen och fantasteriet, det inre och det yttre görs till varandras motsatser” (Wallin, Mæchel, & Barsotti, 1981).

(18)

17

De hundra språken innebär att få uttrycka sig inte bara genom verbala språk utan också genom till exempel drama, dans men även med hjälp av färg, lera och annat material. Reggio Emilia filosofin handlar om att själv lära sig och utvecklas samt att tro och lita på barnets inneboende kraft att vilja utforska världen. Med tillit och respekt samt stöd när det behövs kan barnet utveckla sina olika språk.

En dikt av Loris Malaguzzi, chef för den kommunala barnomsorgen i Reggio Emilia, ger uttryck för den syn man har där på barn, kunskap och pedagogik.

”Ett barn är gjort av hundra. Barnet har hundra språk, hundra händer, hundra tankar, hundra sätt att tänka, att leka och att tala på, hundra alltid hundra, sätt att lyssna, att förundras och att tycka om, hundra lustar att sjunga och förstå, hundra världar att upptäcka, hundra världar att uppfinna, hundra världar att drömma fram. Ett barn har hundra språk (och därtill hundra, hundra, hundra, hundra) men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen … ” (Loris Malaguzzi, Wallin, 1999).

När man pratar om det rika eller kompetenta barnet i Reggio Emilia då tänker man på barnets inneboende kraft och vilja att växa. Det kompetenta barnet används för att betona att man ser på barn som rika på tankar och förmågor. Enligt Wallin betonade barnomsorgschefen Malaguzzi att barn inte klarar av att bygga upp sin värld ensamma och de behöver vuxna som ser och lyssnar på dem. De behöver vuxna som är villiga att utmana dem och hjälpa dem att överskrida tidigare gränser. Vidare menar han att ”rika barn behöver rika vuxna ” vilket betyder att man ser barn som skickliga och det innebär också att de vuxna måste kunna utmana och hjälpa barnen att se sina behov samt att fördjupa sina kunskaper i det de gör.

(19)

18

3. Metod

3.1 Metodval

Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning genom intervjuer med verksamma pedagoger samt förskolechefer inom förskolan, för att få veta hur pedagoger och förskolechefer resonerade kring barns inflytande och delaktighet. Den metod som ansågs lämpligast för studien var kvalitativa intervjuer som innehöll öppna frågor vilket gav möjlighet till att utveckla svaren. I en kvalitativ intervju bör frågorna varför och vad besvaras, innan frågan om hur kan ställas (Kvale, 2009). Vi ville veta hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Vid intervjuerna användes diktafon eftersom det är lättare att föra ett samtal när man inte behöver tänka på att få med allt i anteckningarna. Sedan transkriberades intervjuerna och därefter gjordes en sammanfattning av intervjuerna. Genom att ta del av andra pedagogers erfarenheter och tankar finns förhoppningar om att förstå om hur pedagoger kan resonera kring barns delaktighet och inflytande. I arbetsmaterialet kallades förskolorna för förskola Apelsinen, Björnen, Citronen och Draken. Cheferna och pedagogernas namn fick börja på samma bokstav som de förskolor de arbetade på. Cheferna kallades för Anders, Britt och Christel (den fjärde chefen var inte anträffbar) och även pedagogerna kallades Annika, Anna, Barbro, Bengt, Cecilia, Camilla, Diana och Dagny.

3.2 Urval

Pedagoger samt förskolechefer på fyra förskolor intervjuades eftersom vi var intresserade av att få veta hur pedagoger och förskolechefer resonerade kring barns inflytande och delaktighet. Barnskötarna var mellan 26-48 år, förskollärarna var mellan 32-61år och cheferna 39-61år. Två av förskolorna har en Reggio Emilia inspirerad verksamhet vilket enligt deras arbetsplan innebär att pedagogerna följer barnen och deras intressen genom de 100 språken. Förskola Björnen anger i sin lokala arbetsplan följande:

(20)

19 ”Vad är Reggio Emilia för oss?

Reggio Emilia är för oss ett pedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. En pedagogik som ständigt förnyas och utvecklas, med barnens begär som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Vi arbetar ständigt med att erbjuda barnen en utmanande och stimulerande miljö både inomhus och utomhus. Med detta menar vi att enheterna är inbjudande och skapar nyfikenhet. Likaså uppmuntrar gården till upptäckter och äventyr. I vår verksamhet ser vi vår miljö som den tredje pedagogen som ständigt är i förändring efter barnens begär och intressen. Förskolan ska aktivt forma en framtida demokratisk medborgare som tar ansvar för sina val och beslut. Vi ska medvetet synliggöra lärandet och aktivt arbeta med att utveckla det didaktiska och pedagogiska arbetet. Detta kräver aktiva, engagerade och medvetna vuxna”… (lokal arbetsplan, förskola Björnen).

Det handlar också om ett specifikt förhållningssätt gentemot barnet.

Den tredje förskolan har en profil/vision som är ”Trygghet – Kärlek – Värme – Lek och Lust” (enligt deras hemsida på internet, 2012-06-02) och den fjärde förskolan arbetar med att ”barnen ska utvecklas i en trygg och positiv miljö där lek, skapande och språkutveckling är viktig” (enligt deras hemsida, 2012-06-02). Förskolorna är belägna i tre olika skånska kommuner.

Urvalet gjordes baserat på personliga kontakter genom att två av förskolorna är bekanta för oss genom att vi har haft praktik där. Den tredje förskolan är vår ordinarie arbetsplats samt på den fjärde förskolan har Adisa sin son, detta är så kallat

bekvämlighetsurval. Sättet att formulera relevanta frågor till pedagogerna är baserat på den förförståelse som fanns om verksamheterna (Larsen, 2009).

3.3 Genomförande

En provintervju genomfördes med en av pedagogerna, som tillfrågades om denna kunde ställa upp på intervju samma dag. Inget rum hade bokats i förväg där vi kunde sitta i lugn och ro vid detta tillfälle. Intervjun varade i 30 minuter och den blev inte som planerat eftersom vi blev störda vid ett flertal tillfällen. Vi kom fram till att det är viktigt att ha tillgång till ett rum där intervjun kan genomföras utan avbrott.

(21)

20

De berörda förskolorna var bekanta för oss. Förskolorna kontaktades och pedagogerna informerades endast om våra frågeställningar. Tider bokades per telefon på alla förskolorna. Vi har genomfört 11 intervjuer där använde oss av diktafon. Respondenterna tillfrågades om vi kunde använda diktafon och informerades om att det endast var vi som skulle avlyssna inspelningarna för att kunna transkribera intervjuerna. Den ena av oss genomförde intervjun medan den andra antecknade med papper och penna för att ställa följdfrågor som dök upp under intervjuerna. Enligt Larsen (2009) är det viktigt att ställa kontrollfrågor, det vill säga frågor på samma tema för att kontrollera att intervjuaren förstått vad respondenten menar.

Vi erbjöd respondenterna att få ta del av sammandraget av intervjun. Sedan delade vi upp ljudfilerna och båda två transkriberade intervjuerna. När alla intervjuerna var färdiga sammanställdes alla svaren från respektive barnskötarna, förskollärarna och cheferna var för sig. Sedan jämförde vi varje grupp för sig för att kunna jämföra barnskötarnas och förskollärarnas syn på barns inflytande och delaktighet men även för att se hur cheferna resonerade. Därefter försökte vi hitta relevant litteratur som vi kunde knyta till deras resonemang och teorier.

3.4 Forskningsetiska överväganden

Forskning är grunden för kunskapsutvecklingen i samhället och den styrs av forskarens nyfikenhet och kan definieras som ett organiserat och metodiskt sökande efter ny kunskap. Vetenskapsrådet tagit fram fyra övergripande etikregler som bör följas (Patel & Davidson, 2011). Dessa regler bör följas eftersom respondenterna ska veta vilka rättigheter de har. Etik är läran om rätt och fel det vill säga läran om moral.

Informationskravet innebär att vi kommer att informera respondenterna både muntligt och skriftligt om vårt syfte. Vi berättade om vår studie och mailade våra frågeställningar till respondenterna samt berättade om hur betydelsefullt det var för oss och vår undersökning att de medverkade och samtliga respondenter samtyckte till att vara med på intervjuerna.

Samtyckskrav betyder att deltagarna har rätt att delta frivilligt. Vi upplyste dem om att de kunde avbryta intervjun om de kände att de inte ville svara på våra frågor.

(22)

21

Konfidentialitetskravet går ut på att ljudinspelningar kommer att vara anonyma och att de förvaras så att ingen utomstående kan få tillgång till dem. Vi kommer därför att ha fingerade namn på deltagarna och på förskolorna samt att vi inte heller kommer att namnge i vilka kommuner som förskolorna finns belägna.

Nyttjandekravet medför att insamlat material om enskilda personer får bara användas för forskningsändamål. När arbetet är slutfört kommer inspelningarna och våra anteckningar att förstöras och ljudfilerna kommer att tas bort när studien är färdigskriven.

(23)

22

4. Intervjuanalys

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag.

De frågeställningar som är utgångspunkt i uppsatsen är:

 Hur resonerar pedagoger om barns inflytande och delaktighet i vardagen på förskolan?

 Vad gör pedagogerna för att barnen skall få reellt inflytande och kunna vara delaktiga i verksamhetens innehåll?

 Hur ser förskolecheferna på barns inflytande och delaktighet i vardagen på förskolan och vad förväntar de sig av pedagogerna?

Vår avsikt var att intervjua en barnskötare, en chef och en förskollärare på fyra förskolor och totalt genomfördes elva intervjuer, eftersom den fjärde chefen inte var anträffbar, trots att vi gjorde allt för att nå henne. Intresset var också att se om det fanns någon skillnad i hur barnskötare och förskollärare resonerade kring barns inflytande och delaktighet utifrån deras ålder. Barnskötarna var mellan 26-49 år, förskollärarna var mellan 32-61 år och förskolecheferna var mellan 39-61 år.

4.1 Pedagogernas och förskolechefernas tankar om

barns inflytande och delaktighet

4.1.1 Pedagogernas tankar kring barns inflytande och delaktighet

Pedagogerna talar om barnens intresse, behov och deras önskningar. En av pedagogerna nämner att barnen ska ha möjlighet att påverka sin verksamhet utifrån sina intressen.

”Vilka behov har de här barnen samt vad behöver vi pedagoger lära och träna oss i?”(pedagog Diana). Pedagogerna tycker att det är jätteviktigt med barns inflytande och

(24)

23

respekteras. Det är viktigt att lära sig, att våga säga sin åsikt och att kunna stå för den”(pedagog Anna). Förskolecheferna talade om att man ska vara lyhörd samt lyssna

in vilka behov varje individ har. Många gånger utgår pedagogen utifrån sina egna intressen och mindre utifrån barnens behov. ”Tar man vara på barnens intressen? Läser

man av gruppen och vilka behov gruppen har? Var går gränsen för barns inflytande?”(chef Anders). Man ska satsa mycket på kommunikation samt på språket så

att barnen kan uttrycka sin vilja.

En av pedagogerna nämnde att inflytande är när barnen får vara med och bestämma inom de ramar som man kan bestämma. Att barnen själva kan styra och bestämma med vilka de vill leka med. Det är en viktig bit att man får lov att prova sig fram. Delaktighet kan vara att barn kommer med idéer som man forskar vidare och utvecklar. Det är också viktigt att pedagoger hjälper barnen att hitta nya vägar och prova sig fram ”Barns

inflytande och delaktighet ät jätteviktig eftersom det står i barnkonventionen och i vår läroplan” (pedagog Anna). Men även om man har inflytande är det viktigt att

respektera andras åsikter, att man inte alltid kan bestämma. Att ha en valfrihet i så mycket det går. Vill man inte delta i någonting så behöver man inte göra det. ”Om

barnen är delaktiga så vågar de mer” (pedagog Diana). Britt påpekar att som vuxen

skall man ta ett steg tillbaka och låta barnen få helt inflytande. Vuxna skall ta ansvar för vad barnen skall ha inflytande över. Det är också viktigt att barnet upplever att det finns möjlighet att vara med och bestämma. ”Uppdraget är väldigt klart och tydligt, barn

skall ha rätt till delaktighet och inflytande och det är en del av vår värdegrund”(chef

Britt).

4.1.2 Förskolechefernas tankar kring barns inflytande och delaktighet

Om man har ett språk är det lättare att föra en dialog när det gäller barns inflytande. Det har stor betydelse av vilka erfarenheter man har som pedagog både i yrket och i privatlivet”(chef Anders). Anders berättar vidare: ”För att barnen skall kunna vara

delaktiga och ha inflytande är det viktigt att pedagogerna inte pratar över barnen”.

Barn ska ha rätt att tycka och tänka och säga och har rätt till inflytande och delaktighet i alla delar av verksamheten”. Pedagogerna skall lyssna av barnen, se vad de intresserar sig för och det gäller att man har lyhörda aktiva pedagoger (chef Britt).

(25)

24

”Även om man får lov att tycka och tänka vad man vill och att man får lov att uttrycka sig

på alla möjliga sätt så blir det inte alltid som du vill, det är också en del av demokratin”.

”Barns inflytande betyder att man inom citationstecken är lite elak, det vill säga utmanar

barnen istället för att ge dem färdiga lösningar och man ligger alltid steget före” (chef

Anders).

En av förskolecheferna påpekar att alla pedagoger skall vara medvetna om att barn har rätt till inflytande och delaktighet.

”Reggio Emilia är superbra därför att det är ju faktiskt det som det handlar om. Det är ju

förhållningssätt i att lyssna på barnen och det är något som man hela tiden måste vara medveten om. Det är viktigt att utgå ifrån barnen och hålla diskussionen levande” (chef

Britt).

4.2 Hur barn kan få möjlighet till inflytande och

delaktighet

4.2.1 Pedagogernas resonemang kring miljöns utformning

Flera pedagoger påpekar att det är viktigt att erbjuda mycket i miljön. Pedagogerna skall observera vad barnen leker med och vad de är intresserade av samt att man anpassar miljön efter detta. Att ta tillvara barnens tankar och idéer. Barnen kan inte välja om de inte vet vad de har att välja mellan. Pedagogerna nämner att ansvaret ligger konstant hos oss vuxna. De berättar vidare att om vi inte tillåter barnen att få inflytande och lyssnar på dem så kommer de ju aldrig att kunna få inflytande, man ska ha en ständig dialog med barnen. Pedagogerna talar i stort sett om samma saker att se vad barnen är intresserade av, vad de vill förändra och att deras vilja är viktig samt att man lyssnar på barnen. Att man lyfter fram varje barn så att barnen vågar stå för vad de tycker och tänker.

”Dessutom måste vi vara väldigt medvetna om att alla barn får ha lite demokrati i det hela. Alla får bli sedda och hörda. Alla ska få inflytande, alla får komma till tals i deras åsikter och tankar”(pedagog Dagny).

(26)

25

4.2.2 Pedagogernas tankar om vad som är positivt med barns

inflytande och delaktighet

Pedagogerna ska försöka att lyssna av barnen samt att ha en förståels och hänsyn för varandra för att deras ord är lika mycket värda som en vuxens (pedagog Cecilia). Pedagog Bengt säger: ”att det positiva med barns inflytande och delaktighet är att det

blir mycket lättare eftersom barnen trivs”. Ansvaret ligger på personalen för att barnen

skall få möjlighet till inflytande och delaktighet (pedagog Bengt). Pedagog Dagny talar om att det är viktigt ”att barnen vågar visa vad de är intresserade av. Jag tycker inte

det är negativt med barns inflytande, absolut inte. Det står ju i vår läroplan också”.

Barnen stärks som individer och får självkänsla samt trygghet i att våga fatta egna beslut (Pedagog Cecilia).

”Att vi lär oss av barnen och det ska kännas tryggt för oss pedagoger att barnen trivs

och är nöjda. Viktigt med en grundinställning som är positiv till alla barn så att man gör allt med humor och glädje och skratt”(pedagog Anna).

4.2.3 Pedagogernas tankar om vad som är negativt med barns

inflytande och delaktighet

Det negativa är att det ställer krav på personalen som måste vara flexibla och tillmötesgående. Man måste sätta en gräns. Det är jättesvårt att alla ska få göra sitt. Många viljor och för stora barngrupper.

”Några gånger under sin förskoletid som kommer de kanske få göra det men inte just

här och nu och liksom så här, utan det tar kanske lite tid att få göra det du vill. Och deras behov ändras med åldern så det de vill när de är två det vill de kanske inte när de är fem”(Pedagog Anna).

Pedagog Dagny menar att: ”kunskapen hos barnen kan variera och en del av dem kan

kanske vara understimulerade, och de får man ha lite balans i det så att man kan tillgodose båda”. ”Barnen kan inte ha inflytande i vissa lägen på grund av personalbrist och då kan man gå och må dåligt över det. Det blir arbetsamt eftersom man aldrig kan vara stilla och det är mycket arbete för oss pedagoger.”

(27)

26

4.3 Pedagogerna beskriver hur de jobbar med barns

inflytande och delaktighet

4.3.1 Pedagogerna lyssnar på barnen

Pedagogerna säger att de lyssnar på barnen, frågar vad de vill göra, vad de är intresserade av, att de ska ha roligt på förskolan. Att barnen själva får bestämma att deras önskingar ska lyftas fram. ”Man ska lyssna in och lära sig av barnen”(pedagog Camilla). Viktigt att hela arbetslaget har samma värderingar. Pedagog Barbro anser att ”barnen har olika behov eller begär samt att alla barn blir sedda”. Vidare berättar hon att pedagogerna ska ta tillvara alla tillfällen under dagen och inte bara vid styrda aktiviteter. Pedagogerna ska fånga in, locka in och bygga upp intresse. Flera pedagoger berättar att de lyssnar på det som barnen ger uttryck för och tar tillvara alla situationer under dagen, såväl som vid till exempel matsituationerna men även under aktiviteter och fri lek. Pedagogerna läser av barnen för att se vilket behov de har och tittar på materialet som finns. Köper in saker som barnen är intresserade av. De tar in sådant som barnen är i behov av. Försöker placera material så att barnen själv kan nå och välja vad de vill göra.

4.3.2 Pedagogerna utvärderar tillsammans med barnen

Barnen kan vara delaktiga i utvärderingen genom att de tillsammans med en pedagog går tillbaka och tittar på vad som har hänt (pedagog Annika). Pedagog Dagny klagar på att tiden inte räcker till eftersom hon som är barnskötare har så lite planeringstid och att ”barnen får vara med så gott som det går”. Pedagogerna ska utvärdera varje moment som barnen man gör och se deras reaktioner. Barnen är med när man ändrar om i miljön på avdelningen. ”Vilket begär eller behov har barnen i dagsläget och vad fattas” (pedagog Barbro).

(28)

27

4.3.3 Pedagogerna påpekar vikten av dokumentation

Pedagog Camilla menar ”pedagoger ska ha en dialog med barnen, att man skriver ner vad de säger dvs. deras tankar och funderingar och man får inte glömma de ”tysta barnen”. Flera pedagoger anser genom att skriva ner stödord vid olika händelser och sedan gå tillbaka till barnen och reflektera blir barnen delaktiga i utvärdering. ”De som

är lite större och kan uttrycka sig muntligt hur de har upplevt och vad de har tyckt och vad de vill lära sig”(pedagog Diana). Genom dokumentation kan barnen få sin röst hörd

menar flera pedagoger. Pedagog Bengt menar att man ska gå ner på deras höjd och lyssna på barnen och ha en ständig dialog med barnen. Vidare berättar han att barnens röster ska bli hörda och att man lyssnar på varandra samt att alla har lika värde. ”Pedagogerna ska försöka att prata med barnen. Ju mer man pratar med barnen desto

mer går det in”(pedagog Cecilia). Det krävs att vi pedagoger ska vara delaktiga samt att

visa engagemang och intresse, vilka glasögon vi har på oss menar pedagog Barbra. Hur ser vi på barnen och deras delaktighet? ”Rättvisetänket kommer in att alla ska vara med

att bestämma”(pedagog Anna).

4.4 Pedagogernas syn på miljöns betydelse när det

gäller barns inflytande

Miljön på förskolan skall enligt Läroplanen (Lpfö 98, rev. 2010)”erbjuda en trygg miljö som samtidigt lockar till lek och aktiviteter” vilket innebär att lokalerna skall ge möjlighet till såväl skapande aktiviteter och rörelse som möjlighet till lek och sociala samspel men även ge tillfällen till att kunna dra sig undan för att reflektera. Miljöns utformning handlar om allas delaktighet och allas ansvar.

Pedagog Annika berättade att förskolechefen har beställt möblerna och där finns inte någon möjlighet att ändra men pedagogerna är tillåtande och barnen får lov att använda till exempel stolar och kuddar till att bygga med. De försöker få ner saker i barnens höjd så att barnen själv ska kunna välja vad de vill göra. Pedagog Cecilia menar att

pedagogerna ska anpassa miljön efter barnens behov samt vad de är intresserade av och att man skall vara flexibel så att barnen trivs och fungerar i miljön. Materialet skall finnas tillgängligt och att utbudet varieras.

(29)

28

”Miljön skall tilltala barnen, vad är det rummet säger? Det är viktigt att man reflekterar

vad som händer. Vad är det barnen gör med de saker som vi har, framför allt hur de leker. De ska få lov att prova om och om igen”(pedagog Barbro).

4.5 Förskolechefernas syn på pedagogernas arbete med

barns inflytande och delaktighet

Enligt Läroplanen (Lpfö 98, rev. 2010) har förskolechefen övergripande ansvar för att verksamheten ska utövas i enlighet med målen i läroplanen samt har skyldighet för förskolans verksamhet. Förskolechefen har särskilt ansvar för att förskolans miljö skapas så att barnen får tillgång till material och miljö för utveckling och lärande.

Förskolechef Anders menar att barnens inflytande är synligt när de kommunicerar med pedagogerna. Genom att fokusera mer på de lärömiljöer som finns får barnen större valmöjligheter. Pedagogerna skall inte styra verksamheten utan de ska lämna en större arena för barnen. Pedagogerna ska observera vad barnen söker sig till och vad de är intresserade av. Det är inte alltid att alla måste göra allting utan att man har ett val som barn. Att många pedagoger kan tolka barnens önskemål, barnens agerande för att möjliggöra barnens inflytande och delaktighet. ”Pedagogerna skall faktiskt erbjuda

mycket där barnen får många val och då har de också ett inflytande”. Det gäller att man

är lyhörd och lyssnar in vilket behov varje barn har., vilka behov vi, pedagoger, har och att förskolärarna har det ansvar som står i läroplanen så att alla jobbar mot samma mål.

Förskolechef Britt påpekar att frågan är hur gör man skall arbeta med barns inflytande och delaktighet? Är det att man får ett antal val som det egentligen är pedagogerna som har iscensatt och strukturerat upp och att det är där barnen får de här tre valen? Eller är det någonting större? Britt menar att barn har rätt till inflytande och delaktighet i alla delar av verksamheten och det innebär att det inte är pedagogerna som bara kan säga att i dag ska vi måla och så ska alla måla. Utan det handlar om att lyssna av barnen, se, vad de är intresserar sig för och det gäller att man har lyhörda aktiva pedagoger. Detta är speciellt för de barn som inte har det verbala språket och kan uttrycka sig.

(30)

29

Förskolechef Christel pratar om de passiva pedagogerna som hade gett upp och att hon kontaktat en specialpedagog vars uppdrag inte var att handleda personalen i barngruppen, utan att vara i barngruppen som ett föredöme för hur är man som pedagog och att göra om de olika läromiljöerna.

4.5.1 Förskolechefernas syn på eventuella skillnaderna mellan

barnskötare och förskollärare

Anders menar att han inte har sett någon skillnad på förskollärare och barnskötare. Förskollärarna borde veta mer men så är det inte alltid. Förskolechef Britt tycker att det finns barnskötare som är fantastiskt duktiga som verkligen är medvetna om barnens rätt till delaktighet och inflytande. Och duktiga med att jobba med det och tolka barnens önskemål och tankar. Britt tycker inte att det har med befattningen att göra utan hon tycker snarare det har att göra med den erfarenhet man har. Är man helt ny eller har man många år här i detta ”tänket”. Det har med erfarenhet i yrket att göra och det har med den personliga inställningen att göra. Medan förskolechef Christel påtalade att det är skillnad mellan barnskötare och förskollärare och hon uttryckte det så här:

”Absolut! De som har lärarutbildning har stort försprång, de tänker på ett annat sätt än

vad man gör som barnskötare man har inte den förståelsen för. Man besitter inte den teorin så att man förstår det här riktigt”.

Christel menar att barnskötarna inte innehar den teori så att man förstår det här riktigt. Hon berättar vidare att det är förskollärarna som ska dokumentera barnsutveckling det ska inte barnskötarna göra, de har inte den kompetensen. Det är så att barnskötare har olika kompetenser och olika erfarenheter, så de kan dokumentera det enskilda barnet och barngrupper. Det är ett ansvar som ligger på alla att skriva ner det de ser.

(31)

30

5. Avslutande diskussion

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan. Syftet var också att undersöka hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag.

Westlund (2011) skriver i sin avhandling om pedagogernas arbete med förskolebarns inflytande. Pedagogernas arbetsformer i arbetet med barns inflytande besvaras med en av forskningsfrågorna som till exempel, vilka innebörder av begreppet inflytande blir synliga genom dessa arbetsformer? Arbetsformen beskrivs som att skapa handlingsutrymme för barn, att skapa tillfällen till samtal med barn, att stödja interaktion mellan barn, att planera utifrån barns behov och intresse, att skapa möjligheter för barn att välja och bestämma samt ge barn möjlighet att ta ansvar. Vidare pratar hon om att därefter problematiseras pedagogernas arbetsformer samt att pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse och att barnens möjligheter till inflytande behöver inte bara vara vad pedagogerna gör utan hur de gör det. Denna definition av inflytande är mycket bred och föreslår varierande arbetsformer som ger fler möjligheter till inflytande för barnen. Genom att vi som pedagoger lyssnar på barnen och observerar vad de ger uttryck för genom sitt agerande kan vi ge barnen en känsla av att de har möjlighet att påverka verksamheten på förskolan. En del pedagoger uttrycker att det kan vara problem att uppfylla läroplanens riktlinjer med barns inflytande och delaktighet i relation till att arbeta med matematik, teknik, naturvetenskap och så vidare.

(32)

31

5.1 Ingen skillnad i sättet att resonera beroende på

befattning

Avsikten var att intervjua en barnskötare, en chef och en förskollärare på fyra förskolor och totalt genomfördes elva intervjuer, eftersom den fjärde chefen inte var anträffbar, trots att vi gjorde allt för att nå henne. Intresset var också att se om det fanns någon skillnad i hur barnskötare och förskollärare resonerade kring barns inflytande och delaktighet utifrån deras ålder. Barnskötarna var mellan 26-49 år, förskollärarna var mellan 32-61 år och förskolecheferna var mellan 39-61 år. Vi kunde inte se någon skillnad i sättet att resonera kring barns inflytande och delaktighet beroende på om de var barnskötare eller förskollärare. Däremot tyckte vi att vi såg en skillnad beroende på pedagogernas ålder men även när det gäller förskolornas inriktning tycker vi att vi såg en skillnad. Några av de äldre pedagogerna, Diana och Cecilia menar att barns inflytande och delaktighet kan innebära mer arbete för pedagogerna.

”Dessutom måste vi vara väldigt medvetna om att alla barn får ha lite demokrati i det hela. Alla får bli sedda och hörda. Alla ska få inflytande, alla får komma till tals i deras åsikter och tankar”(pedagog Dagny på Drakens förskola).

Att våga pröva sig fram tillsammans med barnen även där vi inte vet eller kan förutse resultatet. Det betyder att vi försöker ta hand om gemenskapen där alla har en röst, blir sedda och lyssnade på. Det innebär att ta varandra på allvar, att lyssna på varandra, att alla barn blir sedda och att alla har en röst (Johannesen & Sandvik, 2010).

5.2 Pedagogerna berättar om barns behov och

intressen

I stort sett alla, både chefer, barnskötare och förskollärare pratar om barns intressen, behov och deras önskningar. De pratar om behov men det rör sig om olika behov. Det kan vara behov som uttrycks av barnet det vill säga, det barnet har intresse av, men det kan också vara de behov som pedagogen talar om, det vill säga vad barnet behöver lära och träna sig i som till exempel klä på sig själv eller klippa med en sax. När det gäller inflytande så ligger detta helt på de vuxna för tillåter inte pedagogerna att barnen får inflytande så kommer de aldrig att få detta. Det kräver en ständig dialog mellan barn

(33)

32

och pedagog, för att relationerna mellan barn och vuxna i förskolan skall utvecklas och stärkas krävs det att pedagogerna intresserar sig för det barnet tänker och uttrycker (Westlund, 2011). Förskolan ska möjliggöra för barn att få samtala och ge uttryck för sina tankar och åsikter. Arnér (2010) menar att om någon har rättighet så har någon annan skyldighet, vilket innebär att om barn har rätt till något, som till exempel inflytande, så innebär det att pedagoger i förskolan är skyldiga att tillgodose barns rätt. Vidare menar hon att det betyder att barn ska få uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation samt därigenom tydliggörs också den vuxnes ansvar.

5.3 Vuxna sätter gränser

I några intervjuer nämns att pedagoger skall vara flexibla och tillmötesgående så att barnen får mer inflytande i verksamheten men att detta tyvärr inte går, utan man måste sätta en gräns. Vidare beskriver pedagogerna att många gånger säger de nej till barnens önskemål och deras behov därför att de är för många viljor och för stora barngrupper.

”Det är så att vissa saker är det vuxna som ska bestämma, för barnens bästa så måste vi

säga: nej det här går inte, du kan inte, du får inte. Du får inte springa med en kniv i handen, så är det bara. Samtidigt när man säger det så förklarar man ju varför de inte får göra det men det betyder fortfarande att de inte får lov att göra det” (pedagog Bengt

på Björnens förskola).

Enligt Westlund (2011) varnar utbildningsvetaren Sommer för att barnen riskerar att få för mycket ansvar för sin egen utveckling. Han berättar vidare att det skulle finnas en gräns för hur mycket barn kan påverka innehållet i förskolans verksamhet, samt att det också skulle finnas en gräns för hur ”små” frågor barnens inflytande kan begränsas till innan man kan börja tala om skendemokrati. Det kan förekomma att pedagoger missförstår att de inte längre skall vara med att bestämma och att de inte kan planera om barnen skall vara med och bestämma (Riddersporre & Persson, 2011). Sommer varnar för att barnen får för mycket ansvar men är det möjligt, är det inte snarare så att baren inte får så mycket inflytande som det skulle var önskvärt. Finns det någon gräns för hur mycket barn ska få ha inflytande över och vem har rätt att bestämma var den gränsen går. Är det inte snarare så att pedagogerna är rädda för att släppa taget och att det kan bero på stora barngrupper? Har pedagogerna för lite kunskap om att lyssna på barnen

(34)

33

och att ha tillit till deras tankar och idéer? Finns det en rädsla hos pedagogerna för att barnen skall göra fel?

5.4 Miljöns betydelse

En av våra frågor tog upp miljöns betydelse och för de två Reggio Emilia inspirerade förskolorna var det självklart att miljön har stor betydelse eftersom man där talar om miljön som den tredje pedagogen. Pedagogerna Barbro och Bengt uttrycker att miljön skall tilltala barnen. Pedagogerna beskrev miljön att den skall anpassas och förändras efter barnens behov och vad barnen är intresserade av. Det talas också om att pedagogerna ska få ner saker i barnens höjd för att barnen själv ska kunna se vad de kan välja mellan. Materialet skall finnas tillgängligt och att utbudet varieras. Miljön skall tilltala barnen, vad är det rummet säger? Det är viktigt att man reflekterar över vad som händer. Vad är det barnen gör med de saker som de har, framför allt hur de leker. De ska få lov att prova om och om igen.

Men även på de andra förskolorna upplevde de att de ville göra förändringar i sin miljö men de hade inte samma förutsättningar för att kunna göra några ändringar. Samtliga pedagoger uttalar att miljön är viktig för barns utveckling även om de inte nämner ”den tredje pedagogen” och att de försöker att få ner material i barnens höjd för att barnen själv ska kunna välja vad de vill göra. Uppfattningen vi fick under våra besök på de olika förskolorna var att miljön såg väldigt varierande ut och därför var det också skillnad på förutsättningarna för att kunna påverka miljön på förskolan. Detta innebär i sin tur att barnen inte har samma förutsättningar.

5.5 Barns delaktighet i utvärdering

När vi ställde frågan ”får barnen vara delaktiga i utvärdering?” upplevde vi att flera av pedagogerna var tveksamma på hur de skulle besvara frågan. Det kändes direkt att vissa

(35)

34

pedagoger inte arbetar med att dokumentera vad barnen gör. Medan andra pedagoger på till exempel förskolan Apelsinen berättar att:

”de hela tiden går tillbaka och tittar på det de har gjort och då ser man vad som har

hänt, varför det blev som det blev. Det är ju också en sorts utvärdering får man ju säga och på det viset blir barnen väldigt delaktiga” (pedagogerna Anna och Annika).

När pedagogerna på Apelsinens förskola beskrev hur barnen kan vara delaktiga i utvärdering, talade de också om att det är viktigt att inte glömma bort det ”tysta barnet”.

”Det tysta barnet kan inte tvingas att säga något utan man frågar om barnet vill göra

eller säga någonting. Barnet ska inte känna någon press utan att de kommer när de kommer”(pedagogerna Anna och Annika).

5.6 Förskolechefernas tankar kring pedagogernas

arbete med barns inflytande

Under intervjuerna med cheferna talade de om att pedagogerna skall lyssna av barnen och se vad de intresserar sig för och det gäller att man har lyhörda aktiva pedagoger. Som vuxen skall man ta ett steg tillbaka och låta barnen få helt inflytande. Men de vuxna skall ta ansvar för vad barnen skall ha inflytande över, samt lyssna in vilket behov varje barn har. Förskollärarna har det ansvar som står i läroplanen så att alla jobbar mot samma mål. Alla pedagoger skall vara medvetna om att barn har rätt till inflytande och delaktighet.

”Reggio Emilia är superbra därför att det är ju faktiskt är det som det handlar om. Det är ju förhållningssätt i att lyssna på barnen och det är något som man hela tiden måste vara medveten om” (förskolechef Britt på Björnens förskola).

Barnen har rätt att bli sedda och hörda, de ska vara med i gemenskapen. Om pedagogerna ska ta barns inflytande och delaktighet på allvar måste vi lyssna till, reflektera över och våga bli utmanade i vår egen roll. När pedagogerna vågar släppa kontrollen då kan vi både uppleva och lära oss om oss själva och barnens vardag i förskolan. Det är positivt när barnen kan vara med och vidareutveckla aktiviteter i förskolans verksamhet och att lära sig att argumentera och därigenom få en känsla av att vara betydelsefulla. Men några av de äldre pedagogerna påpekade att det kunde vara svårt att hinna med att planera på grund av de stora barngrupperna.

(36)

35

”Det blir många gånger att man säger nej det klarar vi inte nu och särskilt eftersom man

har många viljor och för stora barngrupper”(pedagog Diana).

5.7 Chefernas tankar kring förskollärarnas och

barnskötarnas kompetenser

Under intervjuerna med förskolecheferna kom det fram hur olika tankar de har kring förskollärarnas och barnskötarnas kompetenser. På förskolorna Apelsinen och Björnen upplevde vi att barnskötare och förskollärare värderas lika mycket medan vi på förskolan Citronen kände att barnskötarnas arbetsmiljö var förfärlig. I diskussionen med förskolechefen Christel talade hon om att hon egentligen inte ville ha några barnskötare eftersom de inte har någon högskoleutbildning. Barnskötarna tänker på ett annat sätt och har därmed inte den förståelsen och teorin som förskollärarna har. Det kan inte vara roligt att komma till sin arbetsplats och jobba när man inte duger. Vi tycker att barnskötarna nedvärderades totalt och deras långa erfarenhet var inte är värd någonting. Förskolechefen Christel på Citronens förskola utryckte sig så här på frågan om de såg några skillnader i pedagogernas arbete med barns inflytande och delaktighet som kan grundas i deras olika befattningar:

”Absolut! De som har lärarutbildning har stort försprång, de tänker på ett annat sätt än

vad man gör som barnskötare man har inte den förståelsen för. Man besitter inte den teorin så att man förstår det här riktigt”(chef Christel).

(37)

36

6. Avslutande reflektion

6.1 Gemensam syn på barns inflytande

Vi upplever att det är viktigt att få fram en gemensam syn på vikten av barns inflytande och delaktighet. Dessutom är det viktigt med diskussioner i arbetslaget för att få fram tankar och erfarenheter kring barnen. I boken ”Utbildningsvetenskap för förskolan” (Riddersporre & Persson, 2011) finns följande frågor som kan användas för diskussioner i arbetslaget:

 Varför ska barnen ha möjligheter till inflytande i förskolan?  Varför är deras åsikter viktiga?

 Varför är det viktigt att träna dem inför ett aktivt medborgarskap, som blivande vuxna i ett demokratiskt samhälle?

I vårt styrdokument Lpfö 98 står att barn har rätt till demokrati och inflytande och där hittar man dessutom de här två frågor som också är viktiga att diskutera.

 Vad betyder det att arbeta med demokrati och inflytande i förskolan?  Vad och hur kan vi göra för att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande i

verksamheten?

6.2 Avslutande resonemang

Ju mer vi har läst och analyserat våra intervjuer samt pratat med våra arbetskolleger desto mer har vi börjat fundera på de tankar vi ursprungligen hade om arbetet, och förstått att inflytande och delaktighet är komplext och kan förstås på olika vis. De äldre pedagogerna tänker inte på samma sätt som de yngre. Vad kan det bero på? Kan det bero på det att vi är uppfostrade på olika sätt eller beror det på hur man är som individ eller beror det på något annat?

(38)

37

Barns inflytande och delaktighet är inte så enkelt som vi trodde att det skulle vara och vi känner att vi bara har skrapat lite på ytan när det gäller barns inflytande och delaktighet samt hur pedagogerna resonerar. Det ser så olika ut från den ena pedagogen till den andra. Det hade varit intressant att göra observationer, då skulle vi kunna spinna vidare på detta för att se hur det faktiskt förhåller sig i den vardagliga verksamheten på de olika förskolorna. Flera pedagoger klagade under intervjuerna på de stora barngrupperna med 23 barn och nämnde detta som ett hinder för barns inflytande i verksamheten. De menar att det innebär att det är många viljor som de ska ta hänsyn till. Vi har svårt att förstå att stora barngrupper verkligen ska vara ett hinder för att barnen ska kunna få inflytande över sin vardag. Att ha inflytande innebär inte att var och en alltid kan få sin vilja igenom. Eftersom vi lever i en demokrati där de demokratiska värdena gäller anser vi att det är viktigt att börja med detta redan när barnen är små som till exempel att alla får göra sin röst hörd eller får vara med och rösta. Dettainnebär att pedagogerna måste sätta ramarna för vilka aktiviteter som ska ske under dagen. När det gäller fri lek sker denna utefter barnens egna val. Dessutom anser vi att brist på planeringstid inte ska få styra om barnen skall få möjlighet till inflytande. Enligt läroplanen (Lpfö 98, rev.2010) ska alla barn ha ett reellt inflytande och det finns inget som säger att man kan ignorera detta.

References

Related documents

Optimeringsmodellen och informationssystemet skall tillsammans med schemaläggningsprinciperna skapa bättre förutsättningar för Securitas att sätta upp ett nytt optimalt schema som

Utifrån andra kategorin och forskningsfrågan visar resultatet att förskollärare ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet genom att vara närvarande pedagog, se till

Samtliga respondenter uttrycker att det måste finnas förutsättningar för att alla barn ska ha möjlighet till delaktighet och inflytande, och de är överens om att det finns

Resultatet som jag har fått fram i min studie visar att förskollärarna dagligen arbetar med barnens inflytande och delaktighet i förskolan, men när jag gjorde min undersökning

This study aims to give a guideline to the reader in the process of decision making by comparing the runtime performance of the MERN (MongoDB, Express, React.js and Node.js) and MEVN

De ungdomar som det gått bra för och som vid uppföljningen var fria från cannabismissbruk, var de som vid inskrivningen haft ett mindre tungt missbruk och en

Man hade trott att det skulle bli motståndarna till medlemskap i EEC, som skulle bilda regering för att förhandla med Bryssel om ett handelsavtal.. Intresset

Av fil kand Anders Hallengren 67 Den trefaldiga förnekelsen.. Av laborator EgonJosefsson 74 Långtidsutredningen