• No results found

OTRYGGHET BLAND ÄLDRE I LANDSKRONA KOMMUN - EN KVALITATIV STUDIE OM ÄLDRES UPPLEVDA OTRYGGHET OCH DESS PÅVERKAN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "OTRYGGHET BLAND ÄLDRE I LANDSKRONA KOMMUN - EN KVALITATIV STUDIE OM ÄLDRES UPPLEVDA OTRYGGHET OCH DESS PÅVERKAN"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

OTRYGGHET BLAND ÄLDRE I

LANDSKRONA KOMMUN

EN KVALITATIV STUDIE OM ÄLDRES

UPPLEVDA OTRYGGHET OCH DESS

PÅVERKAN

JOHANNA OLSSON

LINDA JÖNSSON

(2)

OTRYGGHET BLAND ÄLDRE I

LANDSKRONA KOMMUN

EN KVALITATIV STUDIE OM ÄLDRES

UPPLEVDA OTRYGGHET OCH DESS

PÅVERKAN

JOHANNA OLSSON

LINDA JÖNSSON

Olsson, J & Jönsson, L. Otrygghet bland äldre i Landskrona kommun. En kvalitativ studie om äldres otrygghet och dess påverkan. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för samhälle och hälsa, 2017.

Många äldre upplever större otrygghet att utsättas för brott. Detta kan påverka deras vardag negativt genom att de undviker platser eller situationer. Genom en kvalitativ ansats syftar denna studie till att undersöka äldres upplevda otrygghet och utsatthet i Landskrona kommun. Varför de upplever otrygghet och vilka effekter som följer med otryggheten ligger i fokus. Resultatet av genomförd studie visar att äldre upplever otrygghet främst i offentlig miljö och efter mörkrets infall. Många väljer då istället en annan väg som är mer upplyst eller där det är mycket rörelse. Resultaten visar även att den upplevda otryggheten inte alltid stämmer överens med den faktiska utsattheten.

(3)

FEAR OF CRIME AMONG THE

ELDERLY IN LANDSKRONA

MUNICIPALITY

A QUALITATIVE STUDY OF THE ELDERLY´S

FEAR OF CRIME AND IT´S INFLUENCES

JOHANNA OLSSON

LINDA JÖNSSON

Olsson, J & Jönsson, L. Fear of crime among elderly in Landskrona municipality. A qualitative study of the elderly´s fear of crime and it´s influences. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of criminology, 2017.

Many older people experience greater insecurity and fear of crime. This can adversely affect their everyday lives by avoiding places or situations. Through a qualitative approach, this study aims at investigating the perceived insecurity and vulnerability of the elderly in Landskrona municipality. Why they are

experiencing insecurity and the effects that accompany uncertainty lie in focus.The result of the study conducted shows that the elderly experience

insecurity primarily in the public environment in the evening. Many then choose another path that is more enlightened or where there is a lot of movement. The results also showed that the perceived insecurity does not always match the actual vulnerability.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Innehållsförteckning ... 4 Förord ... 6 Tack! ... 6 Inledning ... 7 Syfte och frågeställningar ... 8 Bakgrund ... 8 Tidigare forskning ... 8 Utsatthet bland äldre i Sverige ... 11 Teoretisk utgångspunkt ... 11 Rutinaktivitetsteorin ... 11 Material och metod ... 12 Avgränsningar ... 12 Metodologiska överväganden ... 12 Intern reliabilitet ... 12 Extern reliabilitet ... 13 Extern validitet ... 13 Intern validitet ... 13 Urval ... 13 Genomförande ... 14 Frågor ... 15 Hantering av insamlad data ... 15 Transkribering ... 16 Tematisk analys ... 16 Anmälningsstatistik ... 17 Etiska överväganden ... 18 Objektivitet och förförståelse ... 19 Resultat ... 19 Otrygghet ... 20 Mörker ... 20 Ensam ... 20 Gäng ... 21 Ungdomar i trappen ... 21 Terrorism ... 21 Utsatthet ... 22 Bedrägeri ... 22 Rån/stöld ... 23 Bilbränder ... 23 Förebyggande åtgärder ... 23 Grannsamverkan ... 24 Låsa dörren ... 24 Förvaring av värdesaker vid vistelse i utomhusmiljö ... 25 Bankomat ... 25 Undviker friktioner ... 25 Media ... 25 Tidning, radio, tv och Facebook ... 26 Negativt ... 26 Platser ... 27 Parker/buskage ... 27 Glesbefolkade platser/bakgator ... 27 Belysta cykel och gångbanor ... 27

(5)

Otrygghet vs. utsatthet ... 28 Diskussion ... 28 Resultatdiskussion ... 28 Metoddiskussion ... 30 Konklusioner ... 32 Referenser ... 34 Bilaga 1 ... 36 Infobrev ... 36 Bilaga 2 ... 37 Bilaga 3 ... 38 Utlåtande etikrådet ... 38 Bilaga 4 ... 39 Intervjufrågor ... 39 Bakgrundsfrågor ... 39 Område ... 39 Konsekvenser ... 39

(6)

FÖRORD

Denna studie har genomförts av Johanna Olsson och Linda Jönsson som examensarbete i Kriminologi vid Malmö Högskola under vårterminen 2017. Arbetet har varit utmanande men otroligt spännande och lärorikt.

Tack!

Vi vill tacka för det stöd vi fått under arbetets gång. Speciellt tack till vår handledare Caroline Mellgren som har guidat och stöttat oss hela vägen. Vi vill också rikta ett tack till Johan Sundqvist på Polisen UC Syd, Landskrona kommun och Svenska Kyrkan i Landskrona för fint samarbete.

Sist men inte minst vill vi tacka våra härliga respondenter för att ni ställde upp. Utan er hade det inte blivit någon uppsats!

(7)

INLEDNING

”Just inne i Landskrona har jag inte varit med om någonting som har hänt.”

” Men man tror ändå inte att i sitt lilla trygga område att det kan hända saker, det kan det ju. Det behöver inte vara när man går ut på stan en kväll. Det kan vara precis var som helst.”

Många äldre upplever en stor otrygghet och oro att utsättas för brott. Detta kan i sin tur påverka vardagen exempelvis i form av att individen undviker platser eller aktiviteter vid vissa tider på dygnet. Undersökningar har visat att äldre är de som upplever störst nivå av otrygghet även om de samtidigt är den grupp som är minst utsatt (NTU 2017). Vad beror detta på och vad innebär det för individerna i vardagen? Svaren är många och vi har i denna studie försökt att sammanställa och undersöka dem närmare.

En anledning till att det är viktigt att undersöka vilka faktorer som påverkar otryggheten är att upplevelsen kan ha en negativ inverkan på individens vardag och rutiner. T. ex. kan det, som tidigare nämnt, leda till att man undviker att göra vissa saker såsom att gå ut på kvällen eller undviker vissa platser (Mellgren & Kronkvist 2013). Detta kan i sin tur ge negativa konsekvenser, då resultatet av otryggheten kan vara att färre personer rör sig i området, vilket i sin tur kan leda till att oron för att befinna sig i området ökar ytterligare och en ond cirkel skapas. Otrygghet har därför sedan början av 1900-talet använts, tillsammans med risken att utsättas för brott, som ett sätt att mäta välfärd i området (a.a)

Hur individer upplever en situation varierar från individ till individ, vilket i sin tur kan vara en förklaring eller anledning till att somliga upplever större otrygghet än andra beroende på en rad olika faktorer (Mellgren & Kronkvist 2013). Personer som själva har blivit utsatta för brott upplever i större utsträckning otrygghet än övriga, speciellt när brottet har varit integritetskränkande (NTU 2017).

Trygghetsupplevelsen påverkas även av omgivande faktorer som hur miljön rent fysiskt är utformad. Även områdets sociala utformning, tidigare upplevelser av brott samt kännedom om lokal och nationell brottslighet är faktorer som påverkar den individuella upplevelsen. Någonting som lästs i tidningen, setts på nyheterna eller diskuterats bland släkt och vänner kan leda till otrygghet och oro att utsättas för brott.

Även brottsförebyggande åtgärder kan få motsatt effekt beroende på hur individen upplever situationen. Sandberg (2011) beskriver ett exempel på en situation som resulterar i motsatt effekt. En polisbil följer en ensam kvinna hem från en

busshållplats för att sedan köra vidare när hon går in genom sin ytterdörr. Detta resulterar i att kvinnan känner sig otrygg då hon börjar ifrågasätta och fundera över om det finns en anledning till att polisen anser att hon behöver skydd under sin väg hem (Sandberg 2011).

Ur ett brottspreventivt perspektiv är det är också mycket viktigt att ta fram orsaker och verkan för att ha möjlighet att arbeta med så effektiva åtgärder som möjligt. Detaljerad kunskap om vad otryggheten grundar sig i är en förutsättning för att det preventiva arbetet ska ge resultat (NTU 2017).

(8)

Att studera otryggheten bland äldre är mycket viktigt eftersom sårbarheten bland äldre personer gör att de hamnar i en mer utsatt position (Eriksson 2001). Äldre personer kan vara mer socialt, fysiskt och psykiskt sårbara, vilket gör att de kan ses som mer svaga och lättillgängliga offer. Äldre kvinnor är ofta mer upprepat utsatta jämfört med äldre män och brotten är i större utsträckning av allvarligare slag. Sårbarheten hos äldre kan innebära minskade möjligheter att verbalt, förståndsmässigt och fysiskt skydda sig och minska risken att utsätta sig för brott (BRÅ 2007).

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att få fördjupad information om orsaken till äldres upplevelse av otrygghet i Landskrona kommun. Detta för att huvudsakligen främja arbetet för att minska den upplevda otryggheten i kommunen. Studien ämnar även att undersöka hur de vardagliga rutinerna påverkas av den upplevda otryggheten om den upplevda otryggheten i Landskrona kommun.

• Vad är orsaken till att äldre upplever otrygghet i Landskrona kommun? • Hur påverkas de vardagliga rutinerna av den upplevda otryggheten?

BAKGRUND

Otrygghet är ett komplext och svårdefinierat begrepp som styrs av känslor och uppfattningar hos individen. Detta gör det svårt att mäta då upplevelsen är subjektiv och kan variera betydligt från individ till individ beroende på erfarenheter, kontext etc. (Mellgren & Kronkvist 2013). Otrygghet är ett paraplybegrepp, vilket innebär att det består av flera olika delar, men i denna studie kommer fokus att vara kopplingen med brott. Begreppet skulle därför i detta fall kunna definieras som rädsla eller oro att utsättas för brott eller uppfattad risk att utsättas för brott. De frågor som ställts under intervjuerna behandlar därför oron att utsättas för någon typ av brott inom Landskrona kommun. Frågorna kommer även att lägga fokus på den egna oron och inte på indirekt oro för att anhöriga ska utsättas för brott.

I denna studie används begreppet äldre för att beskriva den population som undersökts. Vi har valt att fokusera på personer som är från 65 år och uppåt med utgångspunkt i att det är en vanlig pensionsålder i Sverige (Statistiska

centralbyrån 2016). Detta innebär också att många individer av olika anledningar ändrar sina vardagliga rutiner och livsstil då de slutar att arbeta. Denna

utgångspunkt ser vi som fördelaktig när vi sedan ska analysera och jämföra den data som samlats in med hjälp av intervjuerna.

Utsatthet används i denna studie för att definiera vad för brott de äldre kan vara utsatta för. Vi har valt att använda begreppet utsatthet och det innefattar i denna studie endast brottstyperna stöld och bedrägeri.

Tidigare forskning

Det finns studier som har påvisat att det finns ett visst problem med äldres otrygghet att utsättas för brott. Detta kan leda till begränsningar i vardagen då individen väljer bort aktiviteter på grund av den upplevda otryggheten. Många studier har visat att det finns många faktorer som avgör om en individ känner sig

(9)

otrygg eller inte när de befinner sig i offentliga miljöer (Ceccato & Bamzar 2016). En väl upplyst gata och promenadvänliga trottoarer är faktorer som kan öka den upplevda tryggheten, medan områden med mycket vandalism så som skräp eller graffiti ökar den upplevda otryggheten. En individ tolkar olika händelser olika, vilket också bidrar till att en individ kan uppfatta något som obehagligt eller otryggt, medan en annan individ inte alls uppfattar det på samma sätt (Heber 2005). En individs rädsla kan också variera mycket över tid.

En studie gjord i Stockholm syftade till att mäta den upplevda otryggheten i respondenternas bostadsområde (Ceccato & Bamzar 2016). Detta undersökte de genom att använda sig av både enkäter och intervjuer. Resultatet visade att de äldre personer boende i området upplevde mer otrygghet än andra personer som bodde i samma område. Detta trots att brottsligheten i området är relativ låg (a.a). I studien framkom ett antal offentliga platser som de äldre upplevde som otrygga. Däribland var det exempelvis busstationer som saknade bänkar eller icke belysta bensinstationer i närheten av området som upplevdes som en otrygg plats enligt de äldre. Även centrum med shoppinggator med mycket folk uppfattades som

otrygga (a.a).

Resultat från intervjuerna visade även att de äldre ofta vistats ute mer på sommaren än på vintern. Detta kan antagligen förklaras med att det är ljust ute längre på sommaren, vilket oftast känns tryggare. De som gick ut på vintern, hade en specifik runda som de alltid gick för att handla hem det som var nödvändigt (a.a). Respondenterna upplevde trygghet precis runt deras egna lägenhetshus, trots att belysningen ibland kunde vara dålig. Runt husen fanns även rabatter och liknande som flera kunde se från sina uteplatser och balkonger, vilket medför att respondenterna känner sig trygga eftersom det finns viss social kontroll (a.a). Resultat av studien visade också att social interaktion har betydelse för den upplevda otryggheten/tryggheten då det sprider sig fort om något brottsligt har hänt i ett närliggande område eller i samma områden, detta triggar ofta igång mer ängslan och oro hos de äldre (a.a).

Tidigare forskning har också tydligt visat att brott ofta har en större inverkan på äldre personer än övriga (Pain 1995). Äldre tenderar att vara mycket mer oroliga för att utsättas för brott än yngre personer, trots att det ofta är mindre sannolikt att de utsätts för brott än yngre personer (a.a). Enligt Pain (1995) känner sig äldre kvinnor ofta mer otrygga vad äldre män gör. Detta menar Pain (1995) medför att när man undersöker äldres otrygghet, så är det till stor del endast äldre kvinnors otrygghet som man undersöker, vilket i sin tur kan skapa en viss skevhet då kvinnor och män kan uppleva otrygghet olika. Både orsak och omfattning kan variera mellan könen. Pain (1995) menar dock att äldre kvinnor inte är mer oroliga än yngre kvinnor att utsättas för våld utomhus, men att de däremot är mer oroliga än yngre kvinnor att utsättas för bedrägerier. Pain (a.a) menar även på att det finns mer forskning kring brott mot äldre utomhus eller på offentliga platser, men kanske att det inte finns lika mycket forskning om vad för brott mot äldre som sker i deras egna hem. Enligt Westin och Norberg (2014) är det tyvärr lätt för gärningspersoner att lura äldre genom att knacka på hemma hos dem. Många äldre är ofta ensamma och blir glatt överraskade om någon knackar på hemma hos dem och vill prata. Detta kan dock leda till att de äldre blir lurade genom någon

påhittad försäljning eller att gärningspersonen helt enkelt stjäler från den äldre inne i deras egen lägenhet (a.a).

(10)

En svensk studie visar också att hot och trakasserier blir allt vanligare (Eriksson 2001). Majoriteten av de som utför hot och trakasserier mot de äldre är släktingar eller personal inom vård och omsorg (a.a).

Även enligt Hales (1996) litteraturgenomgång tenderar äldre individer än en gång vara mer rädda för att utsättas för brott, trots att de ingår i gruppen som egentligen löper minst risk för att utsättas för brott. Ett flertal studier visar att äldre personer tenderar att vara mer rädda att utsättas för brott, helt enkelt eftersom man med åldern blir mer orolig och därmed också blir räddare för att utsättas för brott (a.a). Forskning har dock också visat att trots att äldre personer har visat sig vara med rädda för att utsättas för olika brott, handlar det också om att vissa äldre är mer “känsliga” för risken att utsättas för brott, medan andra äldre inte är lika oroliga. Att man är äldre behöver alltså inte betyda att man automatiskt blir räddare för att utsättas för brott (a.a). Äldres otrygghet beror också enligt forskning på vilken kontext denne befinner sig i. Otryggheten har visat sig vara högre i områden där kriminaliteten är hög, samt att äldre känner sig mer otrygga inne i stora städer än i små städer. När man blir äldre har man ofta ettförändratlivsstilsmönster och andra vardagliga rutiner, vilket bidrar till att man som äldre ofta inte försätter sig in situationer där brott uppstår, detta tyder ännu mer på att den upplevda

utsattheten inte alltid stämmer överens med den faktiska utsattheten (a.a). Även analyser gjorda utanför Europa, visar på liknande resultat av tidigare

forskning. Äldre personer känner sig otrygga och är rädda för att utsättas för brott, trots att risken är relativt liten (Hayman 2011). Otrygghet bland äldre kan vara mycket stark och kan vara en konsekvens av att man som äldre faktiskt har blivit utsatt för brott. Rädslan kan däremot också vara mer indirekt, mång äldre känner sig otrygga när de hör om brottsliga händelser av vänner, släkt eller grannar, även om de själva inte har varit utsatta. Även media kan ha en inverkan på äldres upplevda otrygghet (a.a). Många läser i tidningarna och lyssnar på radio. Att läsa nyheter på internet blir vanligare, även bland äldre, vilket kan medföra en mer upplevd otrygghet. Många äldre har en stor tillit till vad som skrivs i tidningar och vad som sägs på nyheterna på tv, men de tänker oftast inte på att brottet kanske inte alls är vanligt och att den individuella risken för dem att utsättas just för detta brott inte alls är hög. Att utsättas för brott kan upplevas som mycket obehagligt och kännas otryggt för alla målgrupper i samhället. Blir man då dessutom som äldre utsatt för brott, så är man ofta mer fysiskt nedsatt, vilket kan medföra att äldre också känner sig mer utsatta (a.a). Att vara rädd för att utsättas för brott, kan påverka de vardagliga aktiviteterna märkbart. Exempelvis slutar vissa äldre att använda kollektivtrafik pga. rädslan att utsättas för brott. Detta kan i sin tur leda till att äldre mer och mer håller sig kring hemmet, vilket kan medföra att de isolerar sig mer från samhället (a.a).

En studie gjord i USA ämnade till att undersöka hur utspridd otryggheten är bland äldre och hur stor rädslan är för att utsättas för brott (Cox & Iutcovich 1990). För att undersöka detta genomfördes intervjuer med ca 2000 personer över 60 år. Respondenterna blev bland annat tillfrågade om deras lägenhet eller hus kändes skyddat från inbrott och om de kände sig trygga i sitt eget bostadsområde. Respondenterna blev också tillfrågade om de var nöjda med hur säkert deras område var och om de någon gång hade blivit utsatta för brott under det senaste året (a.a). Resultatet av studien visade att de flesta äldre kände sig trygga i sitt eget bostadsområde. På frågan om de hade blivit utsatta för brott under det senaste året, var det ca 80 procent som angav att de inte hade blivit utsatta (Cox &

(11)

utsatt för brott, eller om de själva hade blivit utsatta för brott, kände sig markant mer otrygga än de som inte hade blivit utsatta för brott. Resultatet från studien menar på att otryggheten bland äldre i Pennsylvania inte var utmärkande hög och att det var mycket tydligt att orsaken till att de äldre som kände sig otrygga var när de själva hade varit offer för brott eller om någon i deras närhet varit utsatt (Cox & Iutcovich 1990).

Utsatthet bland äldre i Sverige

I Sverige kodas varje brott med en speciell sifferkod (BRÅ 2014). Det är viktigt att kodningen är så noggrann och utförlig som möjligt, då detta ligger till grund för Sveriges nationella officiella statistik. Genom brottskoden kan man även få ut mer information om brottet, som exempelvis ålder och kön på offret, var brottet har skett, exempelvis om de har skett på en gata, torg eller i ett fordon.

Brottskoden kan även säga om den utsatta har haft viss funktionsnedsättning, såväl psykisk som fysisk. Till funktionsnedsättning räknas även äldre som anses ha sämre möjligheter att stå mot ett brott på grund av sin ålder (a.a).

Genom att det inte finns en specifik brottskod för brott mot äldre, utan att det ingår i kategorin brott mot funktionshindrade är det svårt att ta fram statisk generellt mot endast brott mot äldre personer.

Brottsförebyggande rådet genomför sedan 2006 årligen nationella

trygghetsundersökningen, NTU, som undersöker bland annat nivån av otrygghet och oro att utsättas för brott samt oro över brottsligheten i stort i samhället. Ett flertal studier i Sverige har visat att äldre personer känner sig otrygga i större utsträckning än övriga (NTU 2017).

Äldre kvinnor, tillsammans med de yngsta i undersökningen, visade sig vara de som upplever högst nivå av otrygghet när det kom till att vistas ute sena kvällar (a.a). Likaså var det män i ålder 45-79 år och kvinnor i åldern 55-79 år som upplevde störst oro när det kom till brottsligheten i samhället. Vid uppdelning av ålder och olika brottstyper framkom det att oron att utsättas för bostadsinbrott var högst bland de äldre medan de yngre istället oroade sig i större utsträckning för att utsättas för misshandel eller överfall (a.a).

Kvinnor känner sig ofta mer otrygga än män, vilket också leder till konsekvenser som att kvinnor ibland tar en annan väg eller undviker vissa platser som de upplever som otrygga (a.a). Dock var det enligt NTU personer mellan 25 och 64 år som i störst utsträckning angav att oron hade viss eller stor påverkan på deras livskvalitet. Personerna mellan 65 och 79 år var den åldersgrupp som angav att de oron påverkade deras beteende och livskvalitet minst (a.a) .

Teoretisk utgångspunkt

Rutinaktivitetsteorin

Rutinaktivitetsteorin är en kontroll utvecklad av Marcus Felson och Lawrence Cohen (Lilly et al. 2011). Enligt rutinaktivitetsteorin beror brottslighet på tre faktorer; en motiverad gärningsman, ett lämpligt brottsoffer eller objekt och en avsaknad av kapabla väktare. Teorin fokuserar på situationell brottsprevention då den menar att man kan reducera brott genom att ta bort en eller flera av ovan faktorer (a.a). Genom att förhindra att dessa tre faktorer sker samtidigt kan alltså brott avstyras (a.a). Kapabla väktare behöver inte betyda just polis eller annan

(12)

väktare inom rättsväsendet, utan det kan även vara en civilperson, likväl som en hund som vaktar eller säkerhetskameror (Lilly et al. 2011). Felson och Cohen menar att även om en gärningsperson är motiverad till att begå brott, krävs det också att det finns en möjlighet till att bryta mot lagen.

Cohen och Felson menar också att brott är starkt kopplat till individers vardagliga rutiner, så som när individen befinner sig hemma, i skolan, på jobbet, eller på väg från eller till jobbet. Cohen och Felson (1979) menar därmed att det finns en stor risk att brott sker av en motiverad gärningsman när exempelvis huset står tomt på samma tider varje dag eller när gärningsmannen ser att offret tar samma väg och gör samma sak varje dag, samtidigt som det krävs en avsaknad av kapabla väktare för att brottet ska ske (a.a). Genom att ändra sina rutinaktiviteter är det därmed också möjligt att förhindra att ett brott sker.

MATERIAL OCH METOD

Studiens forskningsdesign var kvalitativ då studien ämnade att undersöka varför äldre känner sig otrygga i Landskrona kommun. Utifrån studiens omfattning och tidsbegränsning valde vi att undersöka Landskrona kommun då vi ansåg att en större kommun krävt en större mängd datainsamling för att vara så representativ som möjligt.

Avgränsningar

I denna studie kommer, som tidigare nämnts, endast individer från 65 år och uppåt att undersökas. Individer som uppnår önskad ålder men som inte pensionerats än kommer inte att inkluderas i urvalet. Likaså har vi som nämnt ovan valt av att avgränsa brottstyperna för att endast undersöka stöld och bedrägeri.

Ytterligare en avgränsning var att endast undersöka individer som bor i

Landskrona kommun. Detta möjliggör jämförelser mellan insamlade data för att utläsa eventuella samband mellan olika platser i kommunen som gemensamt upplevs som mer otrygga än andra.

Metodologiska överväganden

Eftersom studien ämnar till att förklara varför äldre personer känner sig otrygga har en kvalitativ design använts för att samla in material till studien. Genom att använda en kvalitativ forskningsdesign finns det möjlighet för respondenterna att utforma sina svar med större frihet, något vi vill komma åt då vi vill ha reda på varför äldre människor känner sig otrygga. Djupare svar är svårt att få genom en kvantitativ forskningsdesign. Därför är det inte är optimalt med enkäter för denna studie, då det ska finnas utrymme för såväl uppföljningsfrågor som

sonderingsfrågor. Både uppföljningsfrågor och sonderingsfrågor är viktiga då det bidrar till att respondenten kan utveckla sitt svar och fördjupa ett svar ytterligare som hon eller han har gett på en direkt fråga som redan har ställts av intervjuaren (a.a).

Intern reliabilitet

Den kvalitativa forskningen har kritiserats för att vara subjektiv då det är intervjuaren som styr hur och vilka frågor som ställs under intervjuerna. Denne styr även var fokus ligger vid bearbetning och analys av insamlade data. Detta skiljer sig från den kvantitativa ansatsen som är mer svart eller vit och kan

(13)

upplevas ha en mer rak och tydlig insamlingsmetod. För att undvika problem med den interna reliabiliteten har vi tillsammans genomfört intervjuerna med våra respondenter samt genomfört den tematiska analysen till en början var för sig och sedan tillsammans. På detta sätt minskar vi risken för att tolka respondenternas svar olika eller identifierar olika teman vid den tematiska analysen. Vi såg även över varandras transkriberingar för att säkerställa att vi inte missat viktigt material i inspelningarna eller gjort olika tolkningar av materialet.

Extern reliabilitet

Utifrån den kritik kring subjektivitet som riktats mot den kvalitativa ansatsen menar Bryman (2011) även att detta påverkar studiens replikerbarhet. På grund av forskarens subjektivitet och, i relation till kvantitativ ansats, ostrukturerade

datainsamling kan det vara problematiskt för en annan forskare att genomföra en replikering av studien (a.a). Forskarens egna observationer, intressen och fokus vid genomförandet kan vara svårt att upprepa för en individ med annan

förförståelse och intresse. Likaså kan respondenterna under intervjutillfällena påverkas olika av intervjuarens olika egenskaper så som ålder, kön och

personlighet (a.a). Även respondenternas tidigare erfarenheter och upplevelser kan variera och påverka den data som samlas in. Utifrån ovan faktorer är den externa reliabiliteten ett svårt kriterium att uppnå i en kvalitativ studie. Men för att uppnå högsta möjliga nivå av extern reliabilitet har denna studies genomförande

grundligt och detaljerat beskrivits. En konkret beskrivning av vad som stegvis genomförts under studiens gång, hur respondenterna valts ut osv är även viktigt för studiens transparens. Likaså finns de frågor som intervjuerna baserades på i bilaga 1.

Extern validitet

Även generaliserbarheten har kritiserats i den kvalitativa ansatsen då den kan vara svår att applicera på en annan miljö och större population eftersom data samlas in genom ett fåtal respondenter som ofta tillhör en viss organisation, bostadsområde eller liknande (a.a). Med detta i åtanke valde vi att genomföra våra intervjuer med respondenter från olika organisationer som vi kommit i kontakt med genom Svenska kyrkan i Landskrona samt Landskrona kommun.

Intern validitet

Det är viktigt att den interna validiteten är hög då det innebär att det finns ett samband mellan vad som undersöks och den teoretiska utgångspunkt som studien har (Bryman, 2011). Detta kriterium är en styrka i den kvalitativa forskningen då forskarnas närvaro och delaktighet säkerställer en överensstämmelse mellan begrepp och observationer (a.a). Detta säkerställde vi genom att se till att frågorna som ställdes under intervjuerna var tydliga och i minsta mån kunde misstolkas. Ett exempel är att vi valde att inte fråga respondenterna om hur ofta de kände sig otrygga utan istället bad vi dem berätta om senaste gången de kände sig otrygga då definitionen av ”ofta” kan skilja från individ till individ.

Urval

För att komma i kontakt med respondenter använde vi oss i denna studie av bekvämlighetsurval. Det innebär att urvalet består av de respondenter som finns tillgängliga för forskaren (Bryman 2011).

Vi hade dock i åtanke att bekvämlighetsurval kunde medföra vissa begränsningar då det kan vara svårt att nå ut till mer utsatta grupper (a.a). I denna studie innebär

(14)

otryggheten kan de vara svåra att nå med hjälp av den urvalsmetod vi valt att använda oss av. Vi når inte heller ut till grupper som inte är aktiva i föreningar men som ändå rör sig ute mycket i offentliga miljöer. Detta kan påverka

möjligheterna att generalisera studiens resultat på en större population (Bryman 2011).

Vi valde att kontakta PRO Landskrona, Landskrona kommun samt Svenska Kyrkan i Landskrona för att höra om de hade möjlighet att hjälpa oss att komma i kontakt med personer som kunde tänka dig att delta i våra intervjuer. Kriterierna var att respondenterna skulle vara från 65 år och äldre samt pensionär.

Med hjälp av Landskrona kommun kom vi i kontakt med fyra respondenter och av Svenska kyrkan fick vi kontakt med ytterligare två stycken. Intervjuer gjordes med totalt sex personer som samtliga bodde i Landskrona kommun och var mellan 65 och 76 år. Urvalet bestod av fem kvinnor och en man som allihop var

pensionärer. Respondenterna bodde i olika delar av Landskrona kommun och därför även olika centralt.Boendeformerna var antingen villa eller flerfamiljshus. Majoriteten bodde dock i flerfamiljshus.

Genomförande

Den första intervjun genomfördes i Landskrona den 18 april. För att underlätta för respondenterna ägde den rum på Puls arena i samband med en seniorträning som kommunen arrangerar. Två respondenter var inbokade till intervju direkt efter sin träning men väl på plats fanns det ytterligare två respondenter som var

intresserade av att delta. Intervjun genomfördes som fokusgruppsintervju då alla fyra respondenter intervjuades tillsammans. Efter 40 minuter kände vi att våra frågor var besvarade och att ingen ny information tillkom.

Det är viktigt att intervjuerna kan genomföras ostört i en lugn och trygg miljö dels för respondenternas skull men även för att kvaliteten på inspelningen ska bli så bra som möjligt (Bryman 2011). Med detta i åtanke valde vi att låna ett

konferensrum som kommunen tillhandahöll på arenan.

Andra intervjun genomfördes i Svenska kyrkans lokaler i Landskrona den 26 april. Även denna gång transporterade vi oss till respondenterna vid

intervjutillfället för att underlätta. I linje med tidigare intervju genomfördes även denna som fokusgruppsintervju då de två respondenterna intervjuades

tillsammans. Efter 40 minuter kände vi även med denna intervju att materialet var mättat och att alla frågor var behandlade. Vi upplevde även att det inte framkom någon ny information i relation till intervjun med tidigare respondenter och valde därför att inte genomföra fler intervjuer.

Då vi valt att samla in vår data genom semistrukturerade intervjuer hade vi innan första intervjutillfället förberett en intervjuguide med övergripande kategorier och frågor som skulle behandlas och diskuteras under intervjutillfället (Bryman 2011). Samma intervjuguide användes vid båda intervjutillfällena för att möjliggöra en jämförande analys.

Innan intervjuerna påbörjades förberedde vi oss genom att gå genom vad som är viktigt vid en kvalitativ intervju. Vi förberedde oss genom att vara insatta i ämnet, samt genom att försöka göra så tydliga och enkla intervjufrågor som möjligt (Bryman 2011). Där vi undvek vissa begrepp inom kriminologin som kan vara svåra att förstå om man inte är insatt i ämnet. Vi tänkte även på att visa hänsyn vid

(15)

intervjuerna, att låta respondenterna tala till punkt och ge dem en möjlighet att tänka efter vad det verkligen vill svara (Bryman 2011). Tystnad och pauser var okej i intervjuerna. Vi försökte också förbereda oss genom att tänka på att vi under intervjuerna skulle vara öppna och agera på det viktiga som respondenterna sa genom att ställa följdfrågor etc. (a.a). Likaså var det viktigt att komma ihåg vad respondenten sa under intervjun så att det var möjligt att återkoppla till det som tidigare hade sagt under intervjun.

Frågor

Vi började intervjun med att ställa inledande frågor till respondenterna där de fick berätta lite om hur och var de bor, hur deras bostadsområde ser ut och

uppfattningen om området. Detta för att vi under vår analys skulle kunna ta hänsyn till och se eventuella skillnader i respondenternas svar men även för att kunna jämföra de olika platser som nämns under intervjuerna.

Vi valde då att ställa uppföljningsfrågor som t. ex: Varför? Vad hände? Etc. för att få ytterligare information.

Vi använde oss även av sonderingsfrågor för att följa upp en del svar som respondenterna gav. Det kunde t. ex. vara att vi bad dem berätta varför de kände sig otrygga i en viss situation eller plats. Eller ”du sa tidigare att man vet att det händer mycket där, hur vet du att det händer mycket och vad som händer?”. När diskussionerna tystnade använde vi oss av direkta frågor som vi förberett innan intervjun för att alla kategorier och frågor i vår intervjuguide skulle besvaras. T. ex. frågade vi respondenterna hur de trodde att brottsutvecklingen i kommunen såg ut. Dels för att få en indikation av hur deras uppfattning är men även för att sedan kunna följa upp med frågor som undersökte vad de baserade sin uppfattning på.

Om respondenternas svar var oklart kunde tolkande frågor ställas för att

säkerställa att vi tolkat svaret i enighet med respondenten. T. ex ”menar du att..?”. Detta gjorde att vi ibland fick ytterligare information samtidigt som vi försäkrade oss om att vi förstått respondentens svar korrekt.

För att ge respondenterna möjlighet att fundera lite extra och ibland också komplettera sina svar var det viktigt att emellanåt viktigt med tystnad. Detta resulterade vid ett antal olika tillfällen i att respondenten funderade och började prata igen och ytterligare information tillkom.

Hantering av insamlad data

Intervjuerna spelades in med en surfplatta utan nätverksanslutning. Anledningen till att vi spelade in intervjuerna är att det då ger intervjuarna en större möjlighet att ha fokus på respondenterna och den information de lämnar (Bryman 2011). Det ger även möjlighet för oss som genomför intervjun att studera exempelvis kroppsspråk och ansiktsuttryck som inte en inspelning kan fånga upp men som även kan vara lätta att missa om de som genomför intervjun måste sitta och göra anteckningar under tiden (a.a). För att skydda vårt insamlade material och minimera risken för spridning saknade surfplattan nätverksuppkoppling från inspelningstillfället tills det att vi förde över vår data till ett USB-minne. Surfplattan var även lösenordskyddad under hela tiden.

(16)

Efter intervjuerna diskuterade vi och noterade hur intervjun hade gått. Var respondenterna villiga att dela med sig av sina erfarenheter, eller verkade

respondenterna ointresserade? Vi försökte också analysera om det dök upp något nytt och hur miljön var där intervjuerna genomfördes. (Bryman 2011).

Genom att göra en analys av hur det har gått efteråt kunde vi komplettera med fler frågor till nästa intervju samt ta bort frågor som inte längre kändes relevanta för studiens syfte.

Transkribering

Vid transkriberingen översätter vi verkligheten till text. Detta innebär att vår rådata bearbetas och organiseras för att möjliggöra en senare analys.

Transkriberingen är viktigt, då det är omöjligt att minnas allt som sades på intervjun. Eftersom man vid en kvalitativ intervju vill vara uppmärksam på vad respondenterna säger, är det en god idé att spela in intervjuerna, då det skulle distrahera för mycket att ta anteckningar under tiden (Bryman 2011).

Genom att vi har transkriberat våra intervjuer har vi också lärt känna vårt material bättre, samtidigt som det har gett oss möjligheten att analysera vår insamlade data ytterligare och fräscha upp minnet av vad som sades på intervjuerna. (a.a). Genom att intervjun är transkriberad och nedskriven är det också lättare att gå genom intervjun upprepade gånger samt att gå tillbaka och analysera om man har missat något (a.a). Transkriberingen har också gjort det möjligt för oss att fånga vad respondenterna har sagt med deras egna ord. Nackdelen med transkriberingen är dock att det kan vara tidsödande (a.a). Detta har vi försökt att avhjälpa genom att transkribera intervjuerna löpande och alltså inte spara alla intervjuer till en och samma gång. Att transkribera fokusgruppsintervjuer kan vara en utmaning då det kan vara svårt att uppfatta vem som säger vad. Detta upplevde vi dock inte som ett problem då vi i inspelningen tydligt kunde urskilja vad respondenterna sa.

Tematisk analys

För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys att genomförts. Detta är också ett av de vanligaste angreppssätten för att analysera kvalitativ data (Bryman 2011). Genom att använda tematisk analys kan man bland annat utläsa teman som återkommer gång på gång, likheter och skillnader mellan

intervjupersonernas svar kan också analyseras. Enligt Malterud (2014) kan en fenomenologisk analys utveckla vår kunskap om det respondenterna svarar. I studien analyserades materialet tematiskt med hjälp av Girogis fenomenologiska analys som innehåller fyra faser (Malterud 2014). Vi har valt att analysera materialet var för sig för att sedan jämföra om vi har fått samma teman och meningsbärande enheter, detta för att säkerställa studiens validitet (a.a).

I den första fasen - helhetsintrycket, ska det insamlade materialet läsas igenom för att på så vis kunna skapa oss en helhetsbild av det insamlade materialet (Malterud 2014). I denna fasen är det viktigt att både förförståelsen och den teoretiska referensramen läggs åt sidan (a.a). Enligt Malterud (2014) är det en fördel om två personer läser genom materialet, detta för att få så bred förståelse för materialet som möjligt. En kanske lägger märke till detaljer som den andra inte lägger märke till, därför kan det också vara bra att vara två så att detta kan diskuteras vidare. Det insamlade materialet från de äldre personerna lästes därför igenom och vid genomläsningen av materialet började vi även se vilka preliminära teman som uppkom i texten. Vi identifierade teman var för sig till att börja med, därefter

(17)

jämförde vi våra resultat och kom fram till att följande teman skulle inkluderas: Otrygghet, utsatthet, förebyggande åtgärder, media och platser (se tabell 1). Under genomläsningen av det insamlade materialet försökte vi lägga vår förförståelse åt sidan.

I nästa del av analysen togs meningsbärande enheter ut. I denna fasen ska texten sorteras ut så att det är möjligt att se vilken del av texten som kan vara relevant för vår frågeställning (Malterud 2014). Genom att gå igenom vårt material

systematiskt tog vi också ta ut meningsbärande enheter (a.a). För att ta ut de meningsbärande enheterna valde vi ut text som kunde kopplas ihop med de preliminära temana från första fasen (a.a). Samtidigt som vi valde ut våra

meningsbärande enheter började vi också att sammanställa dem. Genom att välja och sortera vilka meningsbärande enheter som är relevanta genomförde vi en kodning.

Tredje fasen i den tematiska analysen är kondensering (Malterud 2014). I denna fasen har vi tagit fram innehållet i de meningsbärande enheterna genom att kondensera innehållet som har kodats ihop. I denna fas kontrollerade vi också om det fanns kodgrupper som inte innehåller tillräckligt många meningsbärande enheter (a.a). Kanske är det då relevant att ta bort dessa meningsbärande enheter helt och hållet eller om de kanske kan sättas i någon annan kodgrupp (a.a). I denna fas har vi alltså fått ett dekontextualiserat urval av de utvalda

meningsbärande enheterna (a.a).

I den sista fasen - sammanfattningen ska alla delar av det bearbetade materialet sättas samman igen (Malterud 2014). Detta kallas rekontextualisering. Genom denna fasen kontrollerade vi också för att innehållet fortfarande gav ett

representativ beskrivning av sammanhanget där materialet ursprungligen är taget från (a.a).

Anmälningsstatistik

För att möjliggöra en jämförelse av den upplevda otryggheten och den faktiska utsattheten samlades anmälningsstatistik in från Polismyndigheten. UC Syd hjälpte oss med anmälningar av brott mot äldre i Landskrona kommun under året 2016. Vi fick en sammanställning av stöld och bedrägerier där brottsoffret var från 65 år och uppåt. Det visade sig att inga rån mot funktionshindrad och rån mot äldre hade anmälts under 2016 och därför finns det inte med i den data som vi har analyserat. När vi tagit emot alla anmälningar exkluderade vi de brott som inte var aktuella för vad vår studie ämnade att undersöka. Exempelvis inbrott och tillgrepp av fortskaffningsmedel sorterades bort från materialet. Vi hade ett bortfall på 15 anmälningar som saknade gata vilket resulterade i att vi hade totalt 158

anmälningar kvar. Därefter använde vi en karta över Landskrona för att markera ut de platser som brotten begåtts för att lättare få en överskådlig bild av var brotten skett samt om det fanns specifika platser som var med utsatta än andra. Vi markerade även ut de platser som diskuterats under de intervjuer vi genomfört för att analysera utsattheten på de platser som de upplevde som otrygga i kommunen. Genom att analysera insamlade data på detta sätt kunde vi även se anmälningar som gjorts i närheten av de platser som respondenterna nämnt och därför också få en bättre bild av utsattheten, inte bara på gatunivå, utan även på områdesnivå.

(18)

Etiska överväganden

Studien har granskats av etikrådet på institution för hälsa och samhälle på Malmö Högskola. Detta eftersom studien avser att undersöka frågor som kan vara etiskt känsliga. Etikrådet godkände vår ansökan (diarienummer HS 2017/löp nr 41) och kom med rekommendationer om vad vi borde tänka på och ändra på (se bilaga 3). Efter att vi hade mottagit etikrådets rekommendationer korrigerade vi de

anmärkningar vi fått.

Utöver våra egna reflektioner och etiksrådet rekommendationer, finns det alltid fyra grundläggande etiska krav att ta hänsyn till, informationskravet,

nyttjandekravet, konfidentialitetskravet samt samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002).

Forskaren ska genom informationskravet informera deltagarna att det är frivilligt att deltaga i studien, samt att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst om de så önskas (Vetenskapsrådet 2002). Det ska även tydligt framgå med informationskravet att all data som samlas in i studien endast kommer att användas för studiens syfte och inte till något annat (a.a). Genom att deltagare i studien har fått ta del av informationsbrevet (se bilaga 1) innan intervjuerna påbörjas har också informationskravet uppfyllts.

Vi skrev ett informationsbrev som innehöll studiens syfte och där det tydligt framgick att deltagandet var frivilligt och att respondenterna när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Vi informerade samtliga respondenter att intervjuerna skulle spelas in, samt att inspelningsutrustningen saknade samtidig

nätverksanslutning, för att på så sätt säkra att konfidentialitet uppnås. Vidare framgick det också att uppsatsen kommer att publiceras i MUEP, samt att polismyndigheten, Landskrona kommun och Svenska kyrkan kommer att bli erbjudna att ta del av den färdiga uppsatsen. Respondenterna blev också informerade om att även dem gärna fick ta del av uppsatsen när den var klar. Nyttjandekravet innebär huvudsakligen att allt insamlat material som berör enskilda personer endast får användas till forskningens ändamål (Vetenskapsrådet 2002). Det insamlade materialet får alltså inte användas kommersiellt eller i till ett ändamål som inte är vetenskapligt (a.a). All information som framkommer under studien kommer endast att användas till att färdigställa just denna studien. Efter att studien är klar kommer den insamlade datan att raderas så att det inte finns möjlighet för någon annan att ta del av materialet.

Konfidentialitetskravet innebär att det insamlade materialet ska behandlas med så stor konfidentialitet som möjligt (Vetenskapsrådet 2002). Uppgifter som samlas in om enskilda personer ska efter studiens slut lagras och avrapporteras så att det inte finns möjlighet för enskilda individer att identifiera medverkan personer (a.a). Inga känsliga personuppgifter har samlats in som exempelvis personnummer eller liknande. Även det material som samlats in från polisen har avindentifierats. Under hela processen är det endast vi som utför studien som har fått tillgång till materialet.

Samtyckeskravet innebär att varje deltagare i studien har rätt att bestämma över sin egen medverkan (Vetenskapsrådet 2002). De ska ha möjligheten att själva bestämma om de vill deltaga, samt hur länge och på vilka villkor (a.a). Varje

(19)

respondent har fått skriva under en samtyckesblankett innan intervjun påbörjades, där de godkände och samtyckte till att vara med i studien.

Objektivitet och förförståelse

Forskaren har en betydande roll under studiens gång, allt från idé och nyfikenhet till det färdiga resultatet (Malterud 2014). Enligt Bryman (2011) ska forskningen vara fri från forskarens egna värderingar och åsikter, forskningen ska alltid vara så objektiv som möjligt (a.a). Vår erfarenhet och förförståelse kommer att påverka sättet data insamlas på och hur det tolkas (Malterud 2014). Förförståelse kan i bästa fall påverka studien positivt men kan också påverka studien negativt (a.a). I värsta fall kan förförståelsen påverka så pass mycket att det blir svårt för oss att se det nya som vi samlar in, eftersom fokus ligger för mycket på vad vi har med oss innan studien påbörjades och vad vi förväntar oss för svar. Förförståelsen kan bestå av egna erfarenheter som vi har haft sedan innan, hypoteser, samt kan ett yrkesmässigt perspektiv också påverka vår förförståelse (a.a).

För att undvika att förförståelsen påverkar studien är det viktigt att ha ett aktivt och medvetet förhållningssätt till vår förförståelse (a.a). Genom att reflektera över våra erfarenheter av ämnet, vad vi förväntar oss att finna och varför vi förväntar oss att finna detta kan vi hålla ett aktivt och medvetet förhållningssätt till vår förförståelse (a.a). Som i många studier fanns det även i vårt studie en viss förförståelse och antaganden hos oss som genomför studien. Trots denna

förförståelse från vår sida försökte vi att bortse från denna, för att studien skulle bli så objektiv som möjligt samt för att resultatet av studien skulle bli så

tillförlitligt som möjligt.Genom att undvika ledande frågor och bekräftande av respondenternas svar i största mån arbetade vi för att vår förförståelse skulle påverka respondenternas svar i så liten utsträckning som möjligt (Granhag & Christianson, 2008). Att respondenterna svarar utifrån de svar de tror att vi vill ha försökte vi även undvika genom ovan nämnda förhållningssätt.

RESULTAT

Under de intervjuer som genomfördes i Landskrona kommun gav respondenterna överlag oss samstämmig information om vad otryggheten grundar sig i och vilka olika platser, både specifika och rent generellt, som upplevs som otrygga. Även respondenternas inställning till otrygghet och utsatthet samt hur detta påverkar deras vardag och agerande i olika situationer har gått hand i hand.

I tabell 1 nedan redovisas de teman som identifierades under den tematiska analysen samt de underliggande subgrupperna.Därefter redovisas resultat för respektive tema mer utförligt.

Tabell 1. Teman och subgrupper

Otrygghet Utsatthet Förebyggande åtgärder Media Platser Mörker Ensam Gäng Bedrägeri Rån/stöld Bilbränder Grannsamverkan Låsa dörren Förvaring av värdesaker vid Tidning, radio, tv och Facebook Negativt Parker/buskage Glesbefolkade platser/ bakgator

(20)

Otrygghet

Under temat som vi kallade för otrygghet har vi försökt att urskilja de händelser eller situationer då respondenterna upplevde mer eller mindre otrygghet. Detta kunde vara specifika händelser men även mer generella situationer som uppstår i vardagen. Majoriteten av respondenterna nämnde samma situationer och eftersom vi genomförde fokusgruppsintervjuer resulterade det ofta i diskussioner kring situationen, vilket gav oss ytterligare fördjupad information.

Mörker

Under intervjuernas gång var det ett flertal respondenter som berättade att de undvek att gå på vissa platser eller var försiktiga och tänkte efter vilken väg de skulle ta om det var mörkt ute. Majoriteten betonande att det var obehagligt med mörker, speciellt i parker där det ofta finns mycket växtlighet. De betonade även att de under de mörka timmarna försökte att cykla eller gå på ställen där de visste att det var mer folk som rörde sig än att ta en mindre och mer glesbefolkad väg. Likaså var respondenterna överens om att de hellre valde en omväg som var upplyst än en kortare väg med sämre belysning.

”Då går inte jag på kvällen där. Då går jag raka, stora vägen alltså” Trots upplevelsen av otrygghet vid mörkrets inbrott hade flertalet respondenter inställningen att de inte skulle ge vika för otryggheten och menade att det inte hindrade dem i deras vardag. Om de ville eller behövde gå ut en kväll när mörkret lagt sig var den olustiga känslan av otrygghet ingenting som stoppade dem.

”Man kan inte gå omkring och vara rädd. Man får försöka låta bli.” Ensam

Som nämnts ovan valde majoriteten av respondenterna att hellre gå en längre väg om den var upplyst. Likaså diskuterades under intervjuerna att respondenterna mycket väl kunde välja olika vägar när de cyklade eller promenerade om de var ensamma för att undvika eventuella platser som upplevs som mer otrygga än andra. Dvs platser där respondenterna känner att det är större risk att utsättas för brott om de är ensamma. Detta speciellt i kombination med mörker.

Även att träffa på en enskild person på en enslig väg kunde enligt respondenterna upplevas som otryggt om de var ensamma.

”Jag måste säga, jag är lite försiktig med var jag går någonstans när jag är ensam.”

Att vara ensamma i hemmet kunde även upplevas som otryggt då det exempelvis ringde telefonförsäljare eller personer som arbetade med hemförsäljning knackade på dörren.Majoriteten av respondenterna påpekade deras försiktighet och

Ungdomar i trappen Terrorism vistelse i utomhusmiljö Bankomat Undviker friktioner Belysta cykel och gångbanor

(21)

medvetenhet om problemet och menade att de ibland var mer försiktiga och förebyggande än de hoppas vara i behov av. En respondent beskrev hur hon själv agerade förebyggande när någon knackade på dörren till hennes hem.

”Jag öppnar inte dörren själv. Släpper inte in någon. Lilla titthålet och sen är det legitimationerna och sen ifrågasätter jag: varför gör du detta hembesök?”

Gäng

Ett par respondenter hade tidigare upplevt en del problematik med konflikter mellan olika gäng. Detta ledde i sin tur till en upplevd otrygghet bland berörda respondenter. Dock påpekade respondenterna under diskussionen som uppkom att problemet med gängmotsättningarna hade minskat och inte var lika omfattande längre även om en viss otrygghet kring problemet fortfarande existerade.

”Man har ju hört om många gäng.”

Även ungdomsgäng nämndes av flertalet respondenter som någonting som påverkade upplevelsen av otrygghet. Likaså var många överens om att de ibland kunde ta en liten omväg för att undvika eventuella möten med gäng.

Ungdomar i trappen

Precis som nämnt ovan, nämnde ett flertal respondenter att ungdomsgäng skapade en känsla av otrygghet och speciellt när de skedde i deras egen trappuppgång. Flera ungdomar tillsammans i grupp skapade en känsla av otrygghet. Många respondenter var dock överens om känslan av otrygghet var större om det var fler ungdomar än om det bara var en ungdom som dem mötte. Detta eftersom de var osäkra på vad de i grupp kunde göra mot dem som enskilda personer.

”Jag skulle inte vilja gå ut när de sitter ungdomar i trappan och kom igen, man vet inte vad det är för folk och hur de beter sig ihop mot en annan”,

Respondenterna påpekade också att ungdomarna ofta brast i respekten och skräpade ner. Samtidigt berättade respondenterna att boende i lägenhetshuset tillsammans hade gått till respektive husvärd och begärt portlås till trappen. Detta tyder också på att det finns en viss social kontroll i huset, då alla insåg problemet och att de tillsammans gjorde något åt det.

”Du vet ungdomarna gick in där, när det var kallt på vintern och satt i trappan och så kom man ut och så förde de liv och kastade dom papper och där låg läskedrycksflaskor när de hade gått.”

Terrorism

Under båda intervjuerna som genomfördes nämndes terroristattacker. Detta var ingenting som skapade en direkt otrygghet som påverkade upplevelsen av att röra sig inom kommunen utan den oron var mer generell. En del av respondenterna kunde relatera oron till om det skulle ske någon typ av brott i deras bostadsområde och menade att de skulle uppleva samma rädsla.

(22)

Återigen diskuterades vikten av att inte låta oron påverka vardagen och en respondent menade att det var viktigt att inte ge vika för den oro och otrygghet som upplevs då det skulle resultera i en negativ påverkan på samhället.

”Det är ungefär som att de går ut och säger nu efter

terroristattackerna att vi inte får vara rädda och vi ska visa.. Och på något sätt måste man göra så. Det går inte att alla bara säger nu går vi inte ut överhuvudtaget för då stannar ju allt liv av”

Utsatthet

Under temat utsatthet inkluderades meningsbärande enheter som behandlade olika brott eller andra händelser som respondenterna under intervjuerna berättade att de utsatts för eller på annat sätt kommit i kontakt med. Vi valde sedan att använda oss av tre subgrupper för att på bästa sätt identifiera den utsatthet som

diskuterades under våra intervjutillfällen. Till skillnad från temat ”otrygghet” som behandlade generella faktorer som påverkade den upplevda otryggheten innefattar istället temat ”utsatthet” specifika händelser som drabbat respondenterna eller på annat sätt kommit till respondenternas kännedom.

Bedrägeri

Många respondenter nämnde bedrägerier som ett brott när vi ställde frågan om vilket brott de trodde det var störst risk att utsättas för.

Definitionen av bedrägeri varierade mellan respondenterna. En del syftade till brott som skedde i hemmet genom telefonsamtal och dylikt medan andra diskuterade rån och stölder efter att de utsatta släppt in gärningspersonen i hemmet.

Att bo på ålderdomshem och riskera att utsättas för bedrägerier där

gärningsmännen utsäger sig från att vara från hemtjänsten eller dylikt var ett orosmoment och upplevdes som mycket otryggt. Även om det inte var någonting som var aktuellt för våra respondenter i dagsläget så var det någonting de

upplevde som otryggt då de menade att de inom sin tid själva skulle hamna i situationen. Det diskuterades mycket kring att äldre var sårbara när det kommer till bedrägerier då många kanske är ensamma och uppskattar sällskap och hjälp och därför, i god tro, släpper in personer i hemmet. Det nämndes även vid flertalet tillfällen att det kunde vara problematiskt att upptäcka vilka som verkligen kom från hemtjänsten och vilka som var opålitliga. Delvis för att de ofta vet hur de ska tala för sig för att manipulera och påminna om hemtjänsten i största möjliga mån. Men även för att de ofta var klädda i snarlika hemtjänstens kläder. Många

upplevde det även problematiskt att det ofta är olika personer från hemtjänsten som kommer, vilket resulterar i att de äldre har svårt att ha koll på vilka personer de ska förvänta sig besök av.

”Men den otryggheten att det luras och vi vet att hemtjänst har många olika. Så de har ju inte alltid samma som kommer utan de är ju vana att det kommer nya människor.”

Även bedrägerier över telefon diskuterades under en intervju och poängterades som någonting som skapade en upplevelse av otrygghet. Det var då gärna olika typer av försäljare eller fiktiva företag som ville erbjuda olika gratis-tjänster för att prova på med argument som:

(23)

”Just det att det ringer en person som är jätte.. ”Hej xxx, jag heter si och så och nu tänkte vi det att nu när du är pensionär och så kunde vi komma och putsa fönsterna. Och det är ju en drive vi har nu så vi gör det gratis.”

Respondenterna själva nämnde att de var väldigt misstänksamma mot denna typ av samtal men ändå kunde förstå att det var lätt hänt att bli lurad. Ofta är

gärningsmännen även här väl insatta i ämnet och vet vad de ska säga för att skapa förtroende hos den som blir utsatt.

Rån/stöld

Hand i hand med bedrägerierna som nämndes ovan gick stöldrån och stöld. Att gärningspersonen utsa sig för att vara någon annan och besökte den utsatta i tjänsten, exempelvis hemtjänst, och därefter stal värdesaker nämndes vid ett flertal tillfällen. Någonting som diskuterades mycket var även brott som genomfördes i offentlig miljö. Här nämndes det väskryckningar men även ficktjuvar. Majoriteten av respondenterna var överens om att äldre var en utsatt målgrupp eftersom de inte hade lika lätt att försvara sig. Någon respondent berättade att de hade

anhöriga som blivit distraherade samtidigt som gärningsmannen stoppade handen i väskan och stal plånbok, telefon etc.

”Det räcker att de har sin väska i rullatorn, det vet ju dom, de lägger ner den där och sen är det bara att ta”

Bilbränder

”Men det skapar ju en otrygghet att det brinner inne i stan.”

Bilbränder nämndes vid flertalet tillfällen och upplevdes som otryggt då det skedde i respondenternas egna bostadsområde. Både de respondenter som upplevt bilbränder i eller i närheten av det egna bostadsområdet och de som inte varit utsatta, men föreställde sig hur det skulle vara, uttryckte att det var en stor otrygghet. En anledning var obehaget av att inte veta vem det var som

genomförde brotten vilket innebar att respondenterna inte visste om det var någon som bor i området eller om det var personer som kom utifrån. Det poängterades att det i sig var ett obehag som skapade en känsla av otrygghet tillsammans med bristen av respekt för brandkår, polis och ambulans.

”Sen har de ingen respekt för brandkår, polis och ambulans. Det har hänt vid ett flertal tillfällen att de kastar sten”

Förebyggande åtgärder

Temat ”förebyggande åtgärder” inkluderade meningsbärande enheter som visade på respondenternas egna åtgärder för att minska otryggheten eller risken att utsättas för brott. Det var både medvetna och omedvetna åtgärder, likaså var det både långsiktiga och kortsiktiga. Under analysen tog vi ut subgrupperna:

grannsamverkan, låsa dörren, förvaring av värdesaker vid vistelse i utomhusmiljö och undviker friktioner. För att undersöka grannsamverkan ställdes direkta frågor kring ämnet. Resterande subgrupper styrdes av respondenternas svar under intervjun och inga direkta frågor om respondenternas förebyggande åtgärder

(24)

ställdes. Vi använde oss, som tidigare nämnt, av öppna frågor för att ge respondenterna möjlighet att själva berätta och diskutera sinsemellan.

Att undersöka de olika förebyggande åtgärderna som respondenterna använde sig av var ett sätt för oss att undersöka hur stor inverkan otryggheten och oron att utsättas för brott har deras vardagsrutiner. Samtliga respondenter tyckte det var viktigt att inte låta otryggheten och oron att utsättas för brott ta över och påverka deras vardagsrutiner även om resultaten visade på att majoriteten till stor del var medvetna om de förebyggande åtgärder som de själva tillämpade.

”Jag cyklar hem och tycker det vore ju fan om jag ska känna mig rädd här. Jag cyklade här som barn och jag ska cykla här nu också.” Grannsamverkan

När vi under intervjuernas gång frågade om de hade specifik grannsamverkan i området där de bodde var respondenternas spontana svar nej, men efter eftertanke kom samtliga respondenter fram till att det ändå skedde en viss grannsamverkan i området. De poängterade att de ofta hade koll på vilka de släppte in i

trappuppgången, såg de någon okänd i trappen frågade de var dem skulle och vad dem gjorde där. De nämnde också att det i flerfamiljshus ibland kunde vara problematiskt att ”ha koll” på vilka som bor i huset då det ofta är stor rotation på lägenhetsinnehavarna. Det var även en del äldre som bodde i husen och därför inte rör sig ute lika mycket, vilket gjorde att de inte träffades så ofta.

”Så då och även nu frågar jag lite innan jag släpper in nån som ska in, har lite koll på så. Så det inte kommer in någon sådär”.

Respondenterna berättade även att de hade lite koll på sina grannar, hade någon inte hämtat sin tidning utanför dörren på några dagar så ringde man på dörren och kollade så ingenting hade hänt och att allt var bra.

”Men man har ändå, jag har i alla fall litegrann pejl på ja, nu har dom inte hämtat sin tidning. Vad har nu hänt? och sen ja. Man har lite koll. Jag har lite koll”.

Flera respondenter menade också på att de kunde säga till sina grannar att de reste bort och därmed berättade att huset stod tomt i några dagar och att grannarna då lovade att hålla ett extra öga på huset.

”Ja, absolut. Vi säger ju till, ska man åka någonstans säger man ju det”.

Låsa dörren

Att låsa dörren om sig var ofta något som kom på tal under intervjuernas gång. Trots att de flesta respondenterna bodde i lägenhet med portkod poängterade dem vikten av att ha dörren låst, även när de befann sig hemma. Ett flertal av

respondenterna berättade att låsa dörren var något de hade börjat göra på senare tid. Från att endast ha dörren låst på nätterna, till att ha dörren låst alltid, även på dagen. Detta eftersom flertal av respondenterna menade på att det var viktigt att själv aktivt jobba för att det inte skulle vara lätt får någon att ta sin in deras hus eller lägenhet. Att låsa dörren menade många av respondenterna var en enkel och säker förebyggande åtgärd.

(25)

Förvaring av värdesaker vid vistelse i utomhusmiljö

”Ta min telefon, resten är ju laddat på min dator och så har jag kort och körkort på ett annat ställe. För jag går inte ut med det, jag har inte det med mig.”

Ett flertal respondenter berättade under intervjuns gång om hur de undvek att ha med sig allt för mycket saker med sig samtidigt när de rörde sig ute. De

poängterade att det var viktigt att hålla isär mobil och kort eller kontanter

eftersom ”det inte skulle vara lätt för tjuven”. Ett flertal respondenter berättade att de antigen bara hade sitt bankkort med sig, eller ytterst lite kontanter med sig. Detta eftersom det fanns en viss orolighet att bli utsatt för stöld eller personrån.

”Vilket om det är någon som kommer fram och säger att de vill ha min telefon, för dom flesta använder telefon. Jag ska inte göra det så enkelt.”

Bankomat

Att ta ut pengar upplevde flertalet respondenter som ett otryggt moment. Inga respondenter hade själva blivit utsatta för rån i samband med uttagen men ett par stycken hade anhöriga som råkat ut en eller flera gånger. Några valde därför att sällan använda kontanter och istället prioritera kort som betalmedel för att undvika situationen att behöva gå till bankomaten och riskera att bli utsatt för brott. De gånger det var nödvändigt att ta ut pengar valde de en bankomat där det fanns mycket rörelse runtomkring som t. ex. i ett varuhus eller i en

livsmedelsbutik. Någon respondent nämnde att de alltid tog en ”extra titt” runt omkring sig innan de tog ut pengar. Bankomatuttag var också någonting som respondenterna i största mån undvek då de var ensamma eller när det var mörkt ute.

”Jag tittar runtomkring innan jag tar ut pengar” Undviker friktioner

Som tidigare nämnt berättade många av våra respondenter att det ofta ändra sin planerade väg om de såg att det fanns ungdomsgäng längre fram. Detta eftersom stora folkmassor och då framförallt ungdomar skapade en otrygghet. Genom att välja en väg där de inte möter gänget undviker de friktion.

”Det är väl också en sak jag försöker undvika. Om det kommer ett helt gäng kanske jag byter sida på trottoaren. Självbevarelsedrift.”

Respondenterna menade på att man inte visste vad gängen kunde göra mot en, samt att de var rädda för att de själva skulle provocera fram något hos dem, genom att kanske stöta till dem eller liknande. Att gå förbi ungdomsgäng var hos samtliga respondenter ett orosmoment, då det skapade en känsla av otrygghet.

Media

Hur information om vad som händer i kommunen kommuniceras ut till

medborgarna diskuterades under båda intervjuerna och media i form av tidning, radio, tv och Facebook var i fokus. Vi valde därför temat ”media” där

(26)

Hur media påverkar bilden av Landskrona kommun diskuterades en del under intervjuerna. Att det var alldeles för mycket fokus på det negativa var

respondenterna rörande överens om samt att effekten delvis resulterade i att kommunen utåt sett fick ett dåligt rykte. Respondenterna var även enstämmiga i att för mycket negativ information påverkade upplevelsen av otrygghet på ett sätt som kan göra att medborgarna går och känner sig mer otrygga än vad de

egentligen behöver. En del respondenter valde att i största mån ta avstånd till vad som skrevs i tidningar, på Facebook etc. Medan andra berättade att det finns speciella Facebookgrupper som endast skriver om vad som händer i just

Landskrona kommun. Någonting som nämndes ofta var att ”man har hört” dvs att det inte är information som är dokumenterad utan spridning genom t. ex. vänner, bekanta, anhöriga, grannar etc. Även vikten av att vara källkritisk diskuterades under båda intervjuerna.

”Ett hus som man alltid har tyckt var ett väldig fint hus och jag var jättelycklig tills en väninna sa: vet du att du bor mitt i gettot? Efter att hon sagt det började jag känna mig rädd.”

”Jag fick andra glasögon. Jag började tycka att alla såg kriminella ut.”

Tidning, radio, tv och Facebook

Samtliga respondenter berättade under intervjuernas gång att de påverkades mycket av media och hur media skildrade vad som hade hänt i Landskrona. Majoriteten av respondenterna menade på att de ofta läste om vad som hade hänt i Landskrona och att det kunde skapa en viss otrygghet. Samtidigt var de någon som berättade att hon/han undvek att läsa om allt som händer, för att inte påverkas negativt och för mycket av allt som skrevs.

”Men sen läser man i tidningen och följer med på Facebook. Där är ju speciella sidor som gäller just Landskrona”.

Flertal av respondenterna menade på att media ibland hade en tendens att överdriva om vad som har hänt i kommunen. Respondenterna menade också att Facebook grupper hade en tendens att bli mycket utpekande och att folk trodde sig veta vem som låg bakom det som hade hänt, även fast det senare visade sig inte alls var de som hade blivit utpekade i Facebook gruppen som låg bakom det som hade hänt. Respondenterna menade även på att det fanns ett flertal som skrev i grupper på sociala medier utan att ha tillräcklig information om vad som egentligen hade hänt och därför var det också svårt att lita på allt som skrevs. Negativt

Majoritet av respondenterna menade att media ofta var allt för negativ och att det som skrev om Landskrona ibland inte stämde överens med verkligheten.

Respondenterna menade att Landskrona tyvärr har fått en stämpel på att vara en otrygg stad där mycket brott sker och att media ofta förstärker den bilden av Landskrona, vilket många av respondenterna tyckte var synd. Någon respondent var dock av åsikten att det dåliga ryktet om staden var under förändring mot det bättre.

(27)

Att påminna sig själv om att vara källkritisk när ”man hör någonting” eller läser i olika typer av media var någonting som respondenterna påpekade flertalet gånger. De menade att det var viktigt för att inte bli alltför påverkad av den information som sprids.

”Det är därför jag inte läser tidningarna och det som lokalt händer. För jag vill inte uppleva att det sätter sig i ryggraden. Jag försöker vara försiktig ändå och välja att vara lite klok”

Platser

Direkta frågor kring vilka platser som upplevdes otrygga och varför ställdes under intervjuerna och respondenterna var enstämmiga i sina svar. Många av dem upplevde platser i offentlig miljö som otrygga och parker med mycket buskage där det inte var mycket folk i rörelse orsakade enligt respondenterna störst otrygghet. Intressant var även att många respondenter upplevde att otryggheten var störst att röra sig ute i offentliga miljöer när det var mörkt ute men under intervjuernas gång kom det fram att majoriteten upplevde att bedrägeri var den brottstyp som det var störst risk att utsättas för, vilket är en brottstyp som ofta sker i hemmet. Mörka platser diskuterades också och det påpekades att belysningen på gång och cykelbanor var bristfälliga på ett antal platser i kommunen. Vilket i sin tur resulterade i en upplev otrygghet och att respondenterna därför om möjligt valde en annan väg.

Parker/buskage

Något som var ofta återkom under intervjuerna var att platser där det fanns mycket buskage upplevdes som otrygga platser, speciellt efter mörkrets infall. Många av respondenterna berättade att de undvek att gå eller cykla genom parker med mycket buskage när de skulle hem om det var mörkt. Detta eftersom att det skapade en viss otrygghet att inte veta om det exempelvis var någon som gömde sig bakom buskarna.

”Ja då går jag kanske inte rak igenom parken.” Glesbefolkade platser/bakgator

Som tidigare nämnt var hände det att respondenterna ibland valde en annan väg för att undvika en viss plats eller situation. Glesbefolkade platser valde

respondenterna att undvika om det fanns möjlighet och de valde hellre en väg där det var mer rörelse. Detta i synnerhet då respondenterna var ute ensamma. Att det var ”fler ögon” gav en lugnande effekt och upplevelsen av otrygghet minskade.

”Då går jag på gatan där det är mycket mer folk.” Belysta cykel och gångbanor

Majoriteten av respondenterna påpekade vikten av att det fanns bra belysning på gång och cykelbanor. Detta gjorde att de kände sig tryggare. Respondenterna berättade att trots att det har skett en viss förbättring i Landskrona kommun med just belysningen på cykel och gångbanor var det fortfarande eftersatt på många ställen.

Figure

Tabell 1. Teman och subgrupper

References

Related documents

The reason this rule should be nonconvex is that there is no step in its derivation which contradicts a dependence of left input on left output; any rewrite step made where this rule

tillsättningar sker i öppen utlysning och konkurrens. Det andra huvudskälet är de begränsade tillgångarna på forskningsmedel ihop med det faktum att vi anser det nödvändigt med

Bland annat visar resultatet att äldre män löper 25 procent större risk att drabbas av olyckor, jämfört med äldre kvinnor i Skåne län... Minst antal cykelolyckor sker

Dessa kostnadsbesparingar kan göras genom att köpa in rollatorer till 20 procent av den äldre befolkningen vissa givna år mellan perioden 2005 till 2050... Figuren visar

Jag skulle önska att liknande inventering genomförs i andra delar i landet, liksom inom frikyrkorna, i främsta hand inte för en jämförelse mellan samfund utan för att kunna

Han var därför mycket rädd för att Stalin skulle tro att de båda västmakterna stod på samma linje i dessa frågor och vid vissa tillfällen hade han

Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden.. Den maskinellt tolkade texten kan

En rad insiktsfulla artiklar har publicerats om Bengt Berg som författare, exempelvis av Staffan Söderblom, om Bengt Berg som fotograf av Arne Schmitz och om Bengt Berg