En komparativ studie om attityder och stigmatisering av prostitution och prostituerade i Sverige och Danmark

EN KOMPARATIV STUDIE OM

ATTITYDER OCH STIGMATISERING

AV PROSTITUTION OCH

PROSTITUERADE I SVERIGE OCH

DANMARK

CHARLOTTE KEINVALL

EN KOMPARATIV STUDIE OM

ATTITYDER OCH STIGMATISERING

AV PROSTITUTION OCH

PROSTITUERADE I SVERIGE OCH

DANMARK

CHARLOTTE KEINVALL

Sammanfattning

Denna uppsats är inte menat som ett inlägg i debatten om vad som är rätt eller fel om prostitution, utan syftet är att jämföra attityden och stigmatiseringen av prostitution och prostituerade mellan Sverige som har en sexköpslag och Danmark som står utan

likvärdig lagstiftning. Ofta ges en bild av att en lag kan förändra attityd och moral i befolkningen, men förhindra det sociala arbetet som inte når ut till de prostituerade. Uppsatsen är en litteraturstudie som utgår från dokumentanalys som metod för att kunna analysera ett brett fält av olika dokument. Sexualpolitiken, samhällsdebatten och det historiska synsättet är en del av de faktorer som påverkar vad allmänheten anser om prostitution. I resultatet är det möjligt att utläsa skillnader i attityden hos befolkningen om nationen har en sexköpslag eller ej. Det går dock inte utläsa skillnader i attityden till prostitution och prostituerade inom det sociala arbetet och inte heller vad det gäller stigmatiseringen av prostituerade i varken Sverige eller Danmark. Båda länderna tycks behöva arbeta mer med kunskap och ett nyanserat bemötande, då skam och stigma är starkt förknippat med prostitution. Skammen och stigman som prostituerade upplever följer ofta med dem resten av livet, även efter att de har slutat med prostitution.

Nyckelord: Sex mot ersättning, sexarbetare, stigma, attityd, sexualitet, prostitution, prostituerade

A COMPARATIVE STUDY OF

ATTITUDE AND STIGMATIZATION

OF PROSTITUTION AND

PROSTITUTES IN SWEDEN AND

DENMARK

CHARLOTTE KEINVALL

Abstract

This paper is not meant as a contribution to the debate about what is right or wrong about prostitution, instead the aim is to compare the attitude and stigma of prostitution and prostitutes between Sweden, which has a sex purchase law, and Denmark, which is without equal legislation. Often a picture is given that a law can change attitudes and morals in the population, but prevent social work so it does not reach the prostitutes. This paper is a literature study based on document analysis as a method for analyzing a wide range of different documents. Sexual politics, public debate and the historical view are some of the factors that influence what the public thinks about prostitution. In the result, it is possible to read out differences in the attitudes towards prostitution among the population whether the nation has a sex purchase law or not. However, there are no differences in attitudes towards prostitution and prostitutes within the social work, nor in terms of the stigma of prostitutes in either Sweden or Denmark. Both countries seem to need to work more with knowledge and a nuanced approach, as shame and stigma are strongly associated with prostitution. The shame and stigma experienced by prostitutes often accompanies them for the rest of their lives, even after they have given up

prostitution.

Keywords: Sex for compensation, sexworker, stigma,attitudes, sexuality, prostitution, prostitute

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Abstract 2

Innehållsförteckning 3

1. Problemformulering 4

1.1 Syfte och frågeställning 5

1.2 Definitioner av begrepp 5

1.3 Avgränsning 7

2. Inledning 7

2.1 Omfattning 7

2.2 Socialt arbete i Danmark och Sverige 9

2.3 Lagstiftsmodeller i olika länder 10

2.4 Lagstiftning angående prostitution i Danmark och Sverige 11

2.5 Attityder till prostitution inom socialt arbete 12

3. Tidigare forskning 12 4. Teori 15 4.1 Stigma 15 5. Metod 16 5.1 Förförståelse 16 5.2 Etiska överväganden 16

5.3 Urval och datainsamling 17

5.4 Källkritik 17

6. Resultat/Analys 18

6.1 Attityd till prostitution i befolkningen i Sverige och Danmark 18 6.2 Attityd till prostitution inom det sociala arbetet i Sverige och Danmark 20 6.3 Stigmatisering av prostitution och prostituerade i Sverige och Danmark. 22

7. Slutdiskussion 25

8. Konklusion 28

9. Kritik mot uppsatsen 28

10. Vidare forskning 28

1. Problemformulering

Prostitution anses vara ett problem hos samtliga nordiska länder och frågan väcker stort engagemang hos allmänheten, politiker och lagstiftare (Holmström & Skilbrei, 2008). När man jämför de nordiska länderna så finner man både skillnader och likheter när det gäller områden som prostitutionsmarknadens utveckling, lagstiftning, prostitutionens omfattning, sociala insatser samt attityder och förhållningssätt (Holmström & Skilbrei, 2008).

Prostitution har varit definierat som ett socialt problem i de nordiska länderna sedan slutet av 1970-talet. Det innebär att förekomsten av minskad prostitution är ett uttalat mål och en utgångspunkt för diskussioner om vilken politik länderna bör föra angående prostitution. Prostitutionspolitiken varierar över tid och mellan länderna huruvida man ger individbaserade eller strukturerade förklaringar av prostitution. Olika modeller av ländernas tillvägagångssätt har utvecklats av forskare och här skiljer man mellan exempelvis förbudslinjen, tolerans, legalisering och avkriminalisering eller mellan en abolitionistisk och en liberalistisk modell (Skilbrei & Holmström, 2010).

I Sverige har vi en sexköpslag som är till för att skydda kvinnor som har sex mot ersättning eftersom risken anses vara stor att utsättas för grovt våld och förtryck i prostitution (Regeringskansliet, 2016). De som argumentera för en sexköpslag anser att sex mot ersättning är likställt mäns våld mot kvinnor och anser att det är förtryckande och får kvinnor att bli underordnande män i samhället. De som är emot sexköpslagen vill se en annan prostitutionspolitik. Här vill man få prostitution till ett accepterat arbete i samhället för att sålunda normalisera prostitutionen. De ser dagens prostitutionspolitik som ett problem där kvinnan försvagas i samhället eftersom de inte ses som jämställda medborgare i samhället. De anser att det är vanligt att man ser kvinnor som svaga offer som behöver räddas vilket kan leda till diskriminering och förmynderi av prostituerade (Holmström & Skilbrei, 2008). Vidare hävdar motståndarna att sexköpslagen

moraliserar den prostituerade då lagen kan upplevas som skadlig och skamlig för kvinnan. Detta kan resultera i att prostitutionen försvinner in på osynliga arenor och att kvinnor inte ber om hjälp då de upplever sig dömda på förhand (Bjønness, 2012; Holmström & Skilbrei, 2008).

Sverige var först i världen med att kriminalisera sexköp men inte själva försäljningen av sex. Den 1 januari 1999 blev det förbjudet att köpa sexuella tjänster enligt Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster (2011:517) i Sverige. Målsättningen med lagen var att minska efterfrågan av sexköp och förändra attityden i befolkningen. Ett annat syfte var också att skydda de kvinnor som har sex mot ersättning från våld och den makt som en individ tror sig besitta då den köper sig tillgång till en annans kropp. Med hjälp av lagen vill man peka på hur man i Sverige ska bekämpa och förhindra prostitution och människohandel, samtidigt ska det finnas fungerande samhälleliga insatser för att skydda de personer som säljer sex (Regeringskansliet, 2016).

Danmark avkriminaliserade prostitution år 1999 (Socialstyrelsen, 2018). Den dåvarande regeringens syfte till att lagen utformades som en avkriminalisering av prostitution var för att hjälpa de prostituerade, inte att straffa dem (Bjønness, 2008). Prostitution är avkriminaliserat men det är inte ett erkänt yrke i Danmark. En paradox är att alla

intäkter över 50 000 DKK för försäljning av sexuella tjänster är skattepliktiga och skall registreras. Annan organiserad prostitution så som bordellverksamhet och koppleri är inte lagligt (Socialstyrelsen, 2018).

I Danmark har politiska partier på senare år diskuterat för eller emot en kriminalisering av sexköp och om en sexköpslag bör instiftas. Partier som vill se en sexköpslag i Danmark pekar framförallt på omfattningen av prostitution i Danmark och hänvisar till erfarenheter från Sverige som hävdar att prostitutionen har minskat (Holmström & Skilbrei, 2008). Likaså har de tagit till sig det svenska perspektivet att prostitution är våld mot kvinnor och därmed ett jämställdhetsproblem. Motståndarna till sexköpslagen är mera diffusa i sina åsikter och talar för ett stöd för den svaga prostituerade och är rädda att prostitutionen går under jorden samt att det istället finns ett behov av en ökad polisinsats. (Holmström & Skilbrei, 2008).

Forskare poängtera att lagen i både Danmark och Sverige är utformad med tanke på de prostituerades bästa. Prostitutionsmarknaden regleras inte enbart av rättsliga åtgärder, utan det krävs också sociala åtgärder. De åtgärderna sker i varierande grad och beroende på land, efter en så kallad nollvision eller skadereducering (Skilbrei & Holmström, 2010).

Oftast ges en bild av att en lag kan förändra attityder och moral i befolkningen, men förhindra det sociala arbetet när prostitutions verksamhet blir dold. Uppsatsen fokuserar på attityder och stigmatisering av prostituerade kvinnor i Sverige och Danmark. Vid närmare granskning av ämnet attityder och stigmatisering i samhället är det oundvikligt att förstå att det också berör jämlikheten mellan män och kvinnor. Könsroller är något vi föds in i och socialiseras till och där lagstiftningen och media har stor del i de normer som skapas, det vill säga även attityden till och stigmatiseringen av prostituerade i samhället.

1.1 Syfte och frågeställning

Uppsatsen fokuserar på de två nordiska länderna, Sverige och Danmark och utgår ifrån att statliga regleringar i samhället kan medföra konsekvenser, precis som ett samhälle utan regleringar.

Syftet är att genom en dokumentanalys jämföra Sverige som har en befintlig sexköpslag med Danmark som saknar en sexköpslag vad det gäller attityden till prostitution från allmänheten i samhället och inom det sociala arbetet. Vidare är syftet att utröna om stigmatiseringen av kvinnor som har sex mot ersättning skiljer sig åt beroende på om landet har en sexköpslag eller inte.

Följande frågeställning har utformats:

Skiljer sig attityden mot prostitution och stigmatiseringen av kvinnor som har sex mot ersättning i Sverige med befintlig sexköpslag jämfört med Danmark som saknar sexköpslag?

1.2 Definitioner av begrepp

Det finns många definitioner i begreppet attityd, det begrepp som avses i denna uppsats definieras efter Soloman Asch (1952) där attityd är en kognitiv, emotionell och

beteendemässig process som baseras på gamla erfarenheter. Vilket innebär att en kombination av dessa leder till handling. Förenklat är attityd ett förhållningssätt du har mot människor, saker, situationer och de kan vara både medvetna och omedvetna. Samtliga människor har attityder mot andra människor och sig själva, dessa formas och baseras på normen i samhället samt på tidigare erfarenheter.

Socialstyrelsen (2015) i Sverige definierar begreppet sex mot ersättning som en handling, där en person får eller utlovas ersättning i utbyte mot sexuella handlingar. Ersättningen kan vara till exempel pengar, kläder, presenter, alkohol, droger eller sovplats. Begreppet sex mot ersättning är det som huvudsakligen används i Sverige, ibland används försäljning av sexuella tjänster eller erfarenheter av att ha sålt sex men bara i vissa fall prostitution. Begrepp som prostitution eller sexarbetare kan ge felaktiga associationer, bland annat i form av stereotypa föreställningar. Felaktiga associationer kan göra det svårare att upptäcka och förstå de personer som behöver hjälp och stöd. Många som har haft sex där ersättning varit inblandad definierar sig nämligen varken som prostituerade eller som att de har sålt sex. Begreppet sex mot ersättning syftar till att vidga perspektiven. Valet av begrepp är alltså en viktig del i arbetet med personer med erfarenheter av sex mot ersättning (Socialstyrelsen, 2015).

Socialstyrelsen (2018) i Danmark definerer begreppet prostitution som en handling: ”Hvor mindst to handlende personer på markedsmæssige betingelser henholdsvis køber og sælger en prostitutionsydelse mod betaling” (Socialstyrelsen DK, 2018).

Betalningen för den sexuella tjänsten består främst av kontanter, men kan också bestå av andra gentjänster som kan omsättas. Betalningen för den sexuella tjänsten avtalas och betalas som huvudregel innan tjänsten utförs. Socialstyrelsen (2018) beskriver att själva prostitutionstjänsten är, en avtalat sexuell tjänst mellan personer som har fysisk kontakt. Det innebär att porr, striptease, telefonsex och andra sexuella tjänster som levereras över internet eller via telefon inte betraktas som prostitution. Betalningen för de sexuella tjänsterna skall kunna omsättas vilket begränsar begreppet ytterligare. Narkotika kan exempelvis vara betalning för prostitution, då detta kan omsättas i kontanter och ingår då således i begreppet. Däremot räknas inte exempelvis att låna en sovplats som prostitution då det inte går att omsätta i pengar. Likaså att ta emot dryck och mat på restaurang och därefter ha sex med personen räknas inte heller som prostitution. Genom att understryka definitionen av prostitution som en transaktion mellan två handlande personer, understryks det att Socialstyrelsen (2018) anser:

”Prostitution som en aktivitet eller en handling, og ikke som en egenskab ved den prostituerede eller som en del af den prostitueredes identitet” (Socialstyrelsen DK, 2018).

Socialstyrelsen (2015) påpekar att begreppet sex mot ersättning är viktigt då det ge ett mer utökat och vidgat perspektiv av prostitution. Trots det så kommer samtliga begrepp:

sex mot ersättning, försäljning av sexuella tjänster, sexarbetare, prostituerad och

prostitution användas växelvis i uppsatsen och fortsättningsvis och behandlas likvärdigt då en jämförelse annars skulle vara svår att utföra mellan Sverige och Danmark som har lite olika definition av begreppen. Det ligger ingen värdering i begreppen som används i denna uppsats.

Vad gäller definitionen av ”köp av sexuell tjänst” definieras detta enligt svenska lagstiftningen som köp av någon typ av sexuell tjänst och kan således innebära flera olika typer av tjänster (Socialstyrelsen, 2015). I denna uppsats refereras hädanefter köp av sexuell tjänst till sexköp.

Med begreppet socialt arbete åsyftas i detta arbete främst socialverksamhet, både kommunala och statliga organisationer som möter prostituerade kvinnor.

Begreppet professionella åsyftar till de professionella som arbetar inom det sociala arbetet som möter eller behandlar prostituerade kvinnor.

1.3 Avgränsning

Denna uppsats fokusera på kvinnlig prostitution och sexköpslagstiftningen medan människohandel, köp av sexuell tjänst av minderårig samt sociallagstiftning inte behandlas här trots att det är angeläget i sammanhanget.

Varken svensk eller dansk lagstiftning gör någon skillnad mellan heterosexuell och homosexuell prostitution. Uppsatsen fokusera dock på heterosexuell prostitution där kvinna säljer sexuell tjänst till man då övervägande av den kunskap och de insatser som idag finns i både det svenska och danska samhället är formade av denna traditionella syn på prostitution men stora delar av dessa resonemang kan dock användas i förhållande till andra prostitutionsformer.

2. Inledning

Det här avsnittet ger en inblick i hur prostitutionsfrågan behandlas i Sverige och Danmark såsom omfattningen, socialt arbete, lagstiftsmodeler och lagstiftningen. Både Sverige och Danmark har gjort omfattande kartläggningar av prostitution vid flera tillfällen de senaste 15 åren (Bjønness, 2008; Holmström & Skilbrei, 2008; Kofod, 2011; Svedin m.fl, 2012; Mujaj & Netscher, 2015; Jämnställdsmyndigheten, 2019; Frisch, 2019;). Trots att Sverige och Danmark är två länder som är mycket nära

varandra, geografiskt, kulturellt och samhälleligt, skiljer de sig åt på flera områden och använder olika åtgärder för köp och sälj av sexuella tjänster (Holmström & Skilbrei, 2008).

2.1 Omfattning

Hur förekomst och omfattning av prostitution beräknas skiljer sig åt i Sverige och Danmark och framför allt beror denna skillnad på vem som räknar och hur man räknar (Holmström & Skilbrei, 2008). Prostitutionsmarknaden är idag rörlig och största delen av prostitutionen antas äga rum inomhus. Detta till skillnad från den beräkningen av

omfattningen på prostitution som enbart baseras på iakttagelser och registreringar av den synliga gatuprostitutionen. Utöver detta ser man att det finns en ökning av utländska kvinnor i prostitution, människohandelsärenden och personliga internetannonser som gör det ytterligare svårt för polis och sociala myndigheter att få en helhetssyn över utbredningen av prostitutionen (Holmström & Skilbrei, 2008). Ännu ett problem vid beräkningen av prostitutionen mellan Danmark och Sverige gäller gränsdragningen av vad som är prostitution eller inte, till exempel att erbjuda sovplats mot sex är inte en benämning på prostitution i Danmark.

I Sverige är det i första hand den inhemska prostitutionen som står i centrum och det är framför allt aktörer inom socialt arbete och Socialstyrelsen som beräknar och uppskattar omfattningen och utvecklingen av samt regelbundet sammanställer och redovisar

kunskap om prostitutionsmarknaden (Holmström & Skilbrei, 2008). I Sveriges tre storstäder är det framför allt prostitutionsgrupperna inom socialt arbete och

polisväsendet som får kunskap om förekomst och omfattning genom de personer de möter i sitt arbete exempelvis på gatan, i rådgivning och behandling. Det är en svår uppgift att beräkna hur många prostituerade det finns i Sverige i dagsläget men enligt uppgifterna av Holmström & Skilbrei (2008); Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel, hädanefter NMT (2014); Priebe & Svedin (2012) finns det

uppskattningsvis cirka 300-600 kvinnor i prostitution i Sverige. I SOU (2010:49) konstateras att gatuprostitution sedan kriminaliseringen infördes i Sverige halverats samtidigt som inget tyder på att inomhusprostitution så som prostitution på

massagesalonger, sexklubbar, hotell eller restaurang- och nattklubbsmiljöer har ökat. Även om transnationell prostitution från ett flertal länder förekommer framför allt från Östeuropa, har inte stora grupper av utländska kvinnor etablerat sig på den svenska synliga prostitutionsmarknaden på samma vis som i Norge, Finland och Danmark (Holmström & Skilbrei, 2008). Även prostitutionsgrupperna i Sverige har enligt Holmström & Skilbrei, 2008 uppmärksammat en successiv minskning av

gatuprostitutionen de senaste tio åren. Hur minskningen kan tolkas i relation till svenska sexköpslagstiftningen eller utvecklingen av kommunikationsmedel som Internet och mobiltelefoni är osäkert. Det är emellertid tydligt att prostitutionsmarknaden har förändrats och differentierats.

Från 2003 och till och med 2015 offentliggjorde den danska Socialstyrelsen årligen en beräkning över antalet kvinnor och män i prostitution i Danmark. Enligt

Socialstyrelsens beräkning fanns det under 2007 minst 5567 personer i den synliga prostitutionen (Socialministeriet, 2007). Inom gruppen beräknas den så kallade klinikprostitutionen så som exempelvis bordeller, massageverksamhet och dylikt vara mest omfattande (3278), följt av gatuprostitutionen (1415). Socialstyrelsen utför inte längre några beräkningar av omfattningen av prostitution, då de anser att beräkningarna grundar sig på allt för stor osäkerhet men i den senaste beräkningen som utkom 2015, var det minst 2908 personer i den synliga prostitutionen. Socialstyrelsens minimum antal är beräknat på bakgrund av synlig prostitution, dvs. annonser i offentliga medier och siffror från uppsökande social verksamhet på området. Antalet omfattar således inte den osynliga prostitutionen som exempelvis finns i chattrum och på datingsidor, via mobiltelefon, i barmiljöer och liknande ställen (Socialstyrelsen, 2015). Reden (2015), en hjälporganisation som finns i hela Danmark och har fokus på att hjälpa utsatta

synligt med tiden. Sålunda anser även Danmark att prostitutionen har förändrats och differentierats på flera olika arenor, vilket gör det svårt att få ett antal på hur många kvinnor det är i prostitution men de uppskattar att det är betydligt fler prostituerade idag än 3000. I Danmark beräknas att cirka 45 procent av kvinnorna i prostitution är

invandrare, många kommer från Östeuropa och Västafrika, men också från Sydamerika och Sydostasien (Holmström & Skilbrei, 2008).

2.2 Socialt arbete i Danmark och Sverige

Socialt arbete i Sverige har försökt att motverka all form av sexhandel de tre senaste decennierna. Det sociala arbetet har dock till viss del ändrats de senaste åren, från nolltolerans till ett mer skadereducerande arbete för de prostituerade (Siring, 2008). Syftet är att nå ut till fler kvinnor som har sex mot ersättning som inte tror sig kunna lämna sexhandeln. Det finns tre prostitutionsenheter (MIKA) i storstäderna: Stockholm, Göteborg och Malmö och de finns inom ramen för den kommunala verksamheten (Siring, 2008; Socialstyrelsen, 2015). Samtliga enheter erbjuder behandling, stöd- och rådgivningssamtal, praktisk hjälp och förmedling till andra samhällsresurser.

Arbetsuppgifterna består också av uppsökande fältarbete i gatumiljöerna, men även på internet. De arbetar även med förebyggande insatser för prostitution, så som information till skolor och andra aktörer. En annan verksamhet inom samma ram för den kommunala organisationen är köpare av sexuella tjänster (KAST), där de arbetar med sexköpare och erbjuder stöd och behandling för dem som vill sluta köpa sex. De arbetar också med förebyggande insatser och ger information och kunskap om fältet (Siring, 2008). Utöver de sociala insatser som kommunen erbjuder arbetar flera organisationer ideellt med uppsökande arbete och olika former av stöd för prostituerade, exempelvis

Stadsmissionen. Sjukvården i Sverige erbjuder också ett visst riktat stöd, exempelvis en gynekolog för prostituerade i Stockholm och sprutbytesverksamheten i Malmö för kvinnor i prostitution och missbruk (Siring, 2008).

Bjønness (2008) beskriver att det har skett framsteg inom det sociala området i

Danmark sedan 1990 -talet. Vid den tiden saknade den danska regeringen kunskap om prostitution och tillsatte därför en utredning som pekade på samband mellan

prostitution, drogmissbruk och låg socioekonomisk status. Det sociala arbetet utvecklade därefter metoder för att stötta och hjälpa prostituerade, arbeta

skadereducerande och finna strategier för de som önskade att lämna prostitutionen. Kompetencecentret Prostitution bildades och arbetar för kvinnor, män och transpersoner med prostitutionserfarenhet (Bjønness, 2008). De arbetar stöttande och har rådgivning oavsett om individerna avser att lämna prostitutionen eller inte. Syftet är att möta den enskilda individen i dennes nusituation. Prostituerade och de som har lämnat sexhandeln kan få anonym rådgivning, gratis psykologsamtal och stöd vid myndighetskontakt (Socialstyrelsen, 2018). Kompetencecentret Prostitution arbetar även med uppsökande arbete och har kontakt med gatuprostitution och eskorter samt besöker massagekliniker och bordeller två gånger om året i hela Danmark. Deras främsta mål är att nå ut till så många prostituerade som möjlighet för att erbjuda stöttning och informera om

Rederne i Danmark är en del av Kristliga Föreningen av Unga Kvinnor (KFUK) Sociale Arbejde som är en medlemsorganisation, som sedan 1947 haft fokus på att hjälpa utsatta människor i Danmark (KFUKs sociala arbejde, uå). Rederna finns i Köpenhamn,

Odense, Åhus och Ålborg och arbetar med och för de kvinnor i gatuprostitution som ofta har svåra sociala problem, exempelvis fattigdom, missbruk, psykisk ohälsa etc (Reden København, 2015). I dag är Reden både ett rådgivningsställe och en plats där prostituerade kvinnor kan få en paus från sin tillvaro på gatan. De kan få rådgivning, gratis mat, stöd och omsorg samt möjlighet till övernattning i akuta situationer. Redens främsta mål och syfte är att förbättra livskvaliteten för de kvinnor som är i prostitution och hjälpa dem som vill lämna, sålunda ser de till att fånga upp kvinnorna när de är redo och motiverade till förändring (Reden København, 2015). De arbetar med empowerment och stöttar kvinnorna till eget ansvar i sin förändringsprocess. Samtidigt fungerar Reden ofta som bisittare i kvinnornas kontakt till offentliga myndigheter och det sociala

systemet. Reden arbetar i tätt samarbete med samtliga aktörer som kvinnorna kommer i kontakt med, bland annat polisen, sjukvården, psykiatrin, socialtjänsten och andra frivilliga sociala organisationer (Reden København, 2015).

2.3 Lagstiftsmodeller i olika länder

I rapporten ”National Legislation on prostitution and the trafficking in women and

children”från Transcrime (2005) till EU-parlamentet framkommer en indelning av de olika lagstiftande förhållningssätten i Europa. Transcrime (2005) undersökte hur förekomsten av människohandel för sexuellt utnyttjande påverkas av

EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning gällande prostitution. De fyra

lagstiftningsmodellerna som används i studien är abolutionism, new abolutionism, prohibitionism och regulationism.

Abolutionism är stater där inom- och utomhusprostitution inte är förbjuden (exempelvis Tjeckien, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien). Den

abolutionistiska staten accepterar prostitution och ingriper inte i

verksamheten när parterna är vuxna. Tredjemans verksamhet – att profitera från annans prostitution – är dock straffbar.

Ny abolutionism är stater där inom- och utomhusprostitution inte är förbjuden, men där staten kriminaliserat förekomsten av bordeller (exempelvis Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Italien, Luxemburg).

Prohibitionister(förbudslinjen) är stater som förbjuder sexköp via lag i inom- och utomhusprostitution (exempelvis Irland, Island, Malta, Norge, Frankrike och Sverige). Sexköparna till prostitution kan ställas inför rätta.

Regulationismråder i stater där inom- och utomhusprostitution är reglerad av staten och accepterad om den sker inom regelverkets ramar (exempelvis Österrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Lettland, Holland, Storbritannien). Kvinnor verksamma i prostitution måste ofta registrera sig hos lokala myndigheter och kan i vissa fall underkastas medicinsk kontroll.

Westerstrand (2008) anser att indelning utgör en grov strukturering av lagstiftningen av prostitutionsfältet efter:

”i) vilka målsättningar har man med åtgärderna, dvs. är syftet att prostitutionen ska upphöra eller vill man integrera den i samhället och normalisera den? ii). hur ser man på prostitution, dvs. ses det som exempelvis en könsmaktfråga, en arbetsfråga, en fråga om frihet eller sexualitet, och iii). vilka strategier vill man bemöta prostitution med, vill man kriminalisera någon av parterna eller möta den med sociala stödåtgärder”

Transcrime (2005) drar flera slutsatser av studiens resultat, de anser till exempel att det finns tecken på att en ny abolutionism och regulatorisk lagstiftningsmodell genererar fler offer för människohandel än vad en prohibitionistisk modell gör. Studien drar slutsatsen att den svenska modellen med sexköpslagstiftning förhindrar människohandel för sexuellt utnyttjande till skillnad från länder som har en annan lagstiftsmodell. Vidare fann Transcrime (2005) att en lagstiftningsmodell som är regulatorisk abolutionistisk och prohibitionistisk, där Sverige ingår, vanligtvis leder till en ökad inomhus

prostitution vilket är en följd av människohandel. Medan Danmark har en lagstiftningsmodell av ny abolutionism där det istället leder till ökad utomhusprostitution. Studiens resultat visar också att andra faktorer än lagstiftningsmodell påverkar utbredningen och tillgången till människohandel exempelvis, låg socioekonomisk status, skillnaden i välfärd mellan ursprungs- och destinationsländerna, migrationslagstiftning i destinationslandet, åtgärder mot

människohandel i medlemsstaterna, inträdet av nya medlemsstater i EU samt språkliga och kulturella likheter mellan ursprungs – och destinationsland (Transcrime, 2005). 2.4 Lagstiftning angående prostitution i Danmark och Sverige

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål står högt på den politiska agendan i Norden och den mest centrala frågan är lagstiftning. I alla Nordens länder förbjuds människohandel för sexuellt utnyttjande, hallickverksamhet samt

koppleriverksamhet, men hur prostitution definieras variera. En hög prioritet finns i alla nordiska länder för att förebygga och bekämpa människohandel, men hur de har

utarbetat och formulerat lagen skiljer sig åt (Holmström & Skilbrei, 2008).

Det svenska sexköpslagen utformades efter en bakomliggande tanke på att om utbudet är litet eller obefintligt så minskar också efterfrågan av sexköp. Sexköpslagen har också ett tydligt jämställdhetsperspektiv, där sexköp anspelar på makt, oftast mäns makt över kvinnor. Ett annan viktigt fokus är den tydliga kopplingen till att prostitution och människohandel utnyttjas av finansierad organiserad brottslighet (Regeringskansliet, 2016).

Enligt svensk lag 6 kap 11 § i Brottsbalken står:

”Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år.

Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan”. Lag (2011:517).

Danmarks enda strafflag om prostitution antagen 1999 säger att rofferi,

bakmansverksamhet och människohandel är förbjudet. Sälj och köp av sexuella tjänster är lagliga så länge säljaren fyllt 18 år. Det är således tillåtet att ha prostitution som inkomstkälla, så länge den prostituerade registrerar sig och betalar skatt. Överstiger inkomster 50.000 DKK om året skall den prostituerade momsregistrera sig som

självständig företagare. Prostitution erkänns dock inte som en legal verksamhet, och en prostituerad kan inte upptas i arbetslöshetskassan med tillhörande rättigheter. Därför argumenteras det från flera sexarbetarorganisationers håll att prostitution befinner sig i en juridisk gråzon (Kofod, 2011).

2.5 Attityder till prostitution inom socialt arbete

Det finns gott om åsikter i debatten om prostitution och vissa anser att det är upp till var och en om de vill prostituera sig, att det är något frivilligt och att vissa trivs med

prostitution (Holmström & Skilbrei, 2008; Kofod, 2011). Det svenska regeringskansliet (2016) pekar på vikten på förståelsen att prostitution och människohandel samverkar och polisen hänvisar till att tre av fyra kvinnor i prostitution är flickor från fattiga länder. Regeringskansliet (2016) menar att den svenska regeringen som bland annat drivs av en feministisk agenda inte kan acceptera att prostitution existera då de anser att samtliga människor har ett lika värde. De anser att prostitution inte går att förena med de mänskliga rättigheterna och därför utgör ett allvarligt hot mot jämställdheten.

Regeringskansliet (2016) hänvisar också till Europaparlamentets rapportör Josè Mendes som i sin rapport från 2014 beskriver att den frivilliga prostitutionen är en myt och prostitution för de flesta kvinnor beror på antingen på ekonomiska omständigheter eller våld.

Skilbrei och Holmström (2011) beskriver att de sociala insatserna som finns för

prostitution och människohandel varierar i de nordiska länderna. Förenklat kan de delas in i två huvudinriktningar: nolltolerans eller skademinimering, beroende på den ideologi som ligger bakom arbetet. Sverige arbetar mer för en nolltolerans mot prostitution och ser på prostitution som nedvärderande och skadlig, där målet är att hjälpa kvinnor och män ut ur prostitution. Danmark arbetar mer från skademinimering, målet är att stötta kvinnor och män i prostitution, minimera skador och säkra deras rättigheter utifrån den situation de befinner sig i.

3. Tidigare forskning

Få fält inom forskningen är så laddade med kontroverser som forskningen kring människohandel och prostitution. Ofta finner man att forskare fastnar i två olika perspektiv och förespråkar antigen ett radikalfeministiskt perspektiv eller perspektivet för normalisering av prostitution (Dodillets, 2009). Vidare har flertalet forskare berört prostitutionsfrågan direkt men lika vanligt är det att frågan berörs på ett mer indirekt sätt i forskningen och därför inte genererar några direkta resultat. Främst är det

genusforskare som visat intresse för området och då inom den rättsvetenskapliga

forskningen om sexhandelns olika brottsämnen och brottsrubriker (Westerstrand, 2008). Färskare forskning kring personer som befinner sig i prostitution är dock förhållandevis

begränsad och det här avsnittet kommer att redogöra för en del av den forskning på området som visar olika perspektiv på prostitution.

En avhandling som fått stor uppmärksamhet och som bygger på en feministisk

diskussion kring sexarbete där frågan behandlas om prostitution bör normaliseras och i samhället behandlas som vilket arbete som helst eller helt avskaffas eftersom

prostitution exploaterar kvinnor, är Susanne Dodillets arbete från 2009, ”Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet”. Synen på prostitution oberoende av om samhället har en sexköpslag eller inte, kan enligt Dodillet (2009) delas in i två ledande perspektiv. De som vill normalisera prostitution anlägger ett individcentrerat perspektiv där prostitution ses som en akt, en handling mellan två individer och ett strukturorienterat synsätt där man ser prostitution som en samhällsinstitution där skapandet av de ojämlika könsnormerna synliggörs.

Dodillet (2009) är negativ till den svenska sexköpslagsstiftningen och pekar på kritiken av utredningarna kring sexköpslagen som anses vara undermåligt utförda och saknar de prostituerades perspektiv. Istället framhåller Dodillet (2009) hur Tyskland ser

sexsäljare” som professionella yrkeskvinnor som kan arbeta på lagliga bordeller. Dodillet (2009) anser att prostitution är ett frivilligt val och hävdar att prostitution kan vara en av få möjligheter för individen att förändra sina levnadsvillkor och lyfta sig ur fattigdom men att synsättet ändå är förenligt med ett feministiskt politiskt arbete där man strävar efter frigörelse för stigmatiserade kvinnor. Detta menar Dodillet (2009) beror på skillnader i prostitutionspolitik och där ett ”kommunitaristiskt” perspektiv speglar Sveriges politik och betyder att prostitution slåss mot samhällets gemensamma mål, där alla människor ska ha rätt till välmående och jämställdhet. Till skillnad från Tysklands prostitutionspolitik som föredrar autonomprincipen som innebär att samhället låter medborgaren besluta över och leva sitt liv som den själv behagar och önskar. Dodillet (2009) argumenterar för en prostitutionspolitik där man i samhället ser prostitution som ett accepterat arbete med samma rättigheter som vilket arbete som helst. Att avkriminalisera prostitution skulle sålunda enligt Dodillet (2009) leda till en normalisering av prostitution som då kan likställas med andra sysselsättningar och garanteras hjälp av arbetsrättsliga bestämmelser.

En av kritikerna till normaliseringen av prostitution är Westerstrand (2008) som i sin avhandling ”Mellan mäns händer” 2008, pekar på hur kvinnor konstrueras som rättsliga subjekt i diskussionen kring prostitution och hur detta påverkar förståelsen av

människohandel och prostitution.

Även Westerstrand (2008) applicerar två perspektiv på prostitution när hon

problematiserar prostitutionsfrågan ur ett rättsligt förhållningssätt. Ett synsätt är mer individcentrerat och där man genom att se prostitution som en form av mäns makt och våld mot kvinnor kan beskriva prostitution som en akt, en handling mellan två individer och ett annat synsätt där man ser prostitutionsmarknaden som en institution i samhället. Genom att anlägga det senare perspektivet på prostitution menar Westerstrand (2008) att man bortser från en grundläggande skillnad i förståelsen av det motiv som ligger till grund för den svenska sexköpslagstiftningen och de argument som talar för en kriminalisering av sexköp. Westerstrand (2008) beskriver detta utifrån ”the harm

principle” där två aspekter ingår; den ena är rättssubjektet, i detta fall den prostituerade, och den andra är staten och det som avgörs är var gränsen bör gå mellan dessa båda. Rätten att själv kunna bestämma över sitt liv utan statens inblandning tas för given i en rättsstat så länge denna frihet inte kränker en annan individs rättssfär. Då detta händer har staten rätt att ingripa och det sker för den individ vars rättsfär har blivit kränkt. Med denna utgångspunkt föreslår Westerstrand (2008) ett annat perspektiv i debatten kring den prostituerades frivillighet och fokus på samtycke. Om man istället utgår ifrån att syftet med sexköpslagen är att samhället inte accepterar köp av kvinnokroppen så är det inte längre viktigt att diskuterar om kvinnan bör ses som en individ som är

kompetent nog eller inte att besluta över sitt eget liv. Staten har sålunda rätt att ingripa oavsett och kriminalisera sexköp eftersom den prostituerades rättsfär kränks.

Westerstrand (2008) konkluderar att det finns en grundläggande motsättning inom diskussionen för normalisering av prostitution där kvinnors självständighet och rätt till sin egen kropp istället blir ett försvar för köparens logik. Fortsättningsvis kritiserar Westerstrand (2008) normaliseringsförespråkarna för att osynliggöra relationen mellan den som säljer sex och de makt- och könsrollsstrukturer som finns i samhället genom att betrakta och lägga fokus på att den prostituerade är helt isolerade från dessa strukturer och företeelser. Detta gör i sin tur män osynliga som aktiva deltagare inom sexhandel och man framställer istället prostitution som endast en kvinnlig angelägenhet vilket leder till en negativ syn på kvinnor och skapandet av deras rättigheter som individer i ett rättssamhälle.

Westerstrand (2008) beskriver hur den svenska prostitutionspolitiken ser prostitutionens roll som en samhällsinstitution där ojämlika könsnormer hela tiden återskapas i

samhället. I detta sammanhang menar Westerstrand (2008) att lagstiftningen istället kan användas mer som en styrande och normgivande funktion vilket då skulle ge

lagstiftningen en större betydelse för hur attityder mot ojämlika könsnormer skapas i samhället.

Att betrakta den prostituerade som ett offer är en enligt Bjorness (2012) en vanlig företeelse och pekar på att detta kan påverka relationen mellan prostituerade kvinnor och professionella som arbetar inom det sociala arbetet. I mötet mellan kvinnan och socialarbetaren strävar man efter att ge stöd så att kvinnan successivt kan få ökad tilltro till de egna förmågorna och kunna se sig själv som en aktiv och rationell aktör i sitt egna liv. Om kvinnan istället bemöts som ett offer av socialarbetaren påpekar Bjonness

(2012) att risken finns att kvinnans känsla av stigmatisering istället reproduceras och att kvinnan tror sig bli sedd som en person utan förmåga att agera rationellt. Dodillet (2009) anser att forskare och utredare i Sverige inte granskade hur prostituerade

upplevde sin situation eller vilka behov de har och att utgångspunkten varit att personer som befinner sig i prostitution är ”svaga och passiva offer som inte kan avgöra sitt eget bästa”. Dodillet (2009) menar att även den svenska prostitutionspolitiken med

sexköpslagen försvagar prostituerade kvinnor då de inte erkänns som aktivt handlande subjekt och jämställda medborgare. Fortsättningsvis menar Dodillet (2009) att om prostituerade kvinnor betraktas som svaga offer som behöver räddas kan detta istället leda till diskriminering och förmynderi över dessa kvinnor. Vidare anser Dodillet (2009)

att prostitutionspolitiken i Sverige moraliserar över prostitutionen då den som fenomen utifrån lagen uppfattas som skadlig och skamlig.

Även Danna (2012) menar att det svenska synsättet till följd av sexköpslagen riskerar att betrakta prostituerade som kriminella trots att de inte är det i lagens mening. Danna (2012) har studerat hur arbetet mot prostitution fungerar mellan prostituerade och professionella utifrån två prostitutionsenheter i Stockholm. Förvaltningen arbetar enligt Danna (2012) utifrån den svenska modellen där den prostituerade betraktas som

traumatiserad och ett offer för mäns våldsutövning. Andra kritiker av det svenska synssättet att betrakta prostitution utifrån en kriminell grund är Westerstrand & Yttergren (2016) som anser att det står utan empirisk grund från någon forskning. Istället gynnar det svenska synsättet de som innehar maktpositioner att profitera på utsatta kvinnor och prostitution så som exempelvis sexköpare, kopplare och beskyddare (hallick).

Vidare påtalar Skilbrei & Holmström (2013) att det svenska förhållningssättet kan hämma samhälleliga stödinsatser till utsatta kvinnor som har sex mot betalning såvida kvinnan inte har för avsikt att sluta med prostitution. Detta beskriver Danna (2012) i sin studie där de professionella inom prostitutionsenheten i Stockholm bedömer att flera kvinnor som har sex mot ersättning uppfattar att de enbart är välkomna om de är motiverade att sluta med prostitution och därför undviker att söka hjälp. Vidare pekar Danna (2012) på kvinnor som har sökt hjälp hos enheten och hur de upplevt att de inte blivit bemötta utifrån sina behov utan fokus har istället legat på hur de ska motiveras till att sluta ha sex mot ersättning. I Danmark där en mer liberal syn på sex mot ersättning råder pekar Skilbrei & Holmström (2013) på hur samhällets insatser fokuseras mer på att kvinnan själv definierar sitt mått av utsatthet och istället möter henne i den situation där hon befinner sig. Skilbrei & Holmström (2013) beskriver dessa insatser som

skadereducerande och är ett arbetssätt som i Sverige istället anses främja prostitution.

4. Teori

Erving Goffmans (1922 – 1982) teori om stigma har används som en del av det teoretiska underlaget och som teoretiskt ramverk i denna uppsats. Valet av teorin motiveras av att stigmatiseringen är en viktig del inom den existerande litteraturen om prostitution. En genomgång av forskningslitteraturen inom området visar att

prostituerade stigmatiseras inom flera olika aspekter och situationer (Dodilette, 2009; Danna, 2012; Skilbrei & Holmström, 2013). Prostitution betraktas inte som ett yrke varken i Sverige eller Danmark, utan personer som försörjer sig på detta sätt betraktas som annorlunda eller avvikande av samhället (Dodilett, 2009; Skilbrei & Holmström, 2013).

4.1 Stigma

Begreppet stigma har sitt ursprung i Grekland och betyder märke, som antingen brändes eller ristades in i kroppen på personer som de såg som avvikande eller var normbrytande i samhället. Anledningen till att märka ut dessa personer var för att alla skulle kunna se vem som bar på ett stigma och skulle således undvikas. Stigma begreppet är aktuellt

även idag, men avser personens omständigheter i normsamhället och inte några kroppsliga kännetecken (Goffman, 2014).

Enligt Goffman (2014) är en stigmatiserad person, en individ, som i andra människors medvetande är reducerad från en helt normal individ till en mindervärdig individ. Goffmans stigma-begrepp kopplas således till hans idé om sociala avvikare och de processer som rör individens möte med det omgivande samhället. Det vill säga icke-avvikaren ser den andra individen med ett stigma, som inte helt mänsklig, och utifrån den bedömningen görs en effektiv och omedveten diskriminering av dessa individer (Goffman, 2009). Enligt Goffman (2014) har varje samhälle egna socialt accepterade grupper där människor kategoriseras in exempelvis efter utseende, etnicitet, sexualitet, personlighetsdrag, boendesituation och yrke. Människor stämplas som stigmatiserade om de inte passar in i den socialt accepterade mallen som utgör normen i samhället.

Stigmatisering kan användas som ett redskap för social kontroll i samhället, där en utsatt grupp ses som onaturlig och beläggs med skam och utanförskap. När en människa har försetts med ett stigma görs ett omedvetet eller medvetet antagande av omgivningen att människan inte är jämlik och mindre värdefull (Goffman, 2014). Det resulterar i en process där individens livsförutsättningar och handlingsförmåga begränsas. I samhället fyller stigmatiseringen en funktion genom att övertyga allmänheten som följer normen att de är överlägsna avvikaren och att de medför fara. Goffman (2014) beskriver att exempelvis prostituerade, missbrukare, lösdrivare, brottslingar kan ses som sociala avvikare i samhället, då de anses uppvisa onaturliga drag, viljesvaghet, oönskade egenskaper och handlingar.

Stigma förekommer i alla samhällen och fungerar som en moralkompass för vad som anses vara det normala och önskvärda (Goffman 2014). Innebörden blir att moralisera, marginalisera, skilja ut och brännmärka människor eller grupper som upplevs som avvikande eller farliga. Vilket påverkar att vi som människor aktivt konstruerar varandra genom de sätt vi behandlar varandra på. Det omgivandet samhället och de olika

aktörerna i de avvikandes liv är således medskapare av deras identitet och kan därmed offentligt fördöma och skapa en upplevelse av stigmatisering hos exempelvis den prostituerade (Goffman, 2014).

5. Metod

För att få en helhets bild av prostitutionsfältet, och därmed kunna analysera åtkomliga data på ett sätt som ger fördjupad insikt, valdes arbetet att utformas som en

dokumentanalys som är en kvalitativ metod enligt Bryman (2011). Dokumentanalys möjliggör tolkning av en omfattande datamassa och de framkomna resultaten utifrån en teoretisk referensram, teorin om stigmatisering av Goffman (2014).

Här redogörs studiens förförståelse och etiska övervägande. Vidare redogörs för hur urval och datainsamling utförts, källkritik och etiska överväganden. Slutligen

presenteras studiens analysmetod som använts för att analysera materialet. Grunden för denna studie utgörs av offentliga dokument så som kunskapssammanställningar från olika myndigheter och organisationer samt forskningsrapporter. Detta innebär att studien bygger på sekundärdata.

5.1 Förförståelse

Utgångspunkten i denna uppsats är att det som forskare är svårt att förhålla sig helt objektiv till det ämne man studera. Även om tanken och målsättningen är att förhålla sig neutral, studeras ett ämne just för att det från början har väckt intresse och därmed tankar och åsikter. Ämnet prostitution kan väcka starka känslor och det ligger nära till hands att ha förutfattade åsikter om prostitution. Innan denna uppsats om ämnet tog sin början var tankarna om bidragande faktorer till att börja med prostitution betydligt snävare än vad som sedan upptäckts. Uppfattningen om prostitution har blivit bredare och mer komplext och det är svårt att ha en stark åsikt i ämnet då man förstår att det finns många fler orsaker som är bakomliggande till att kvinnor prostituerar sig samt att det finns olika perspektiv att utgå ifrån. Under studiens gång har det varit viktigt att vara öppen för all den information som har använts.

5.2 Etiska överväganden

Ett centralt grundbegrepp inom vetenskapen är de etiska överväganden, då ansvaret är forskarens vad det gäller vem eller vilka som ska delta i ett forskningsprojekt,

exempelvis ska man alltid särskilt beakta etiska övervägande om underåriga eller utsatta grupper eller individer ska delta (Bryman 2011). Av Vetenskapsrådets (2017) fyra etiska principer har tre av dem, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, inte berört detta arbete då uppsatsen inte direkt involverar individer utan enbart dragit nytta av tryckta källor som grundmaterial. Dock anses Vetenskapsrådets (2017) fjärde etiska princip, samtyckeskravet, vara uppfyllt genom att använda de rapporter och dokument som redan är publicerade och tillgängliga för allmänheten.

5.3 Urval och datainsamling

Två fristående litteratursökningar gjordes i databaserna Psycinfo och Socialogical Abstracts. De sökord som användes i sökningen via Socialogical Abstracts var: (prostitution OR sex worker) AND ("stigma") AND (women* OR female*) AND (attitude*). Sökorden som användes via Psycinfo var: (female prostitution AND attitude). Endast peer reviewed vetenskapliga artiklar användes och de skulle inte vara äldre än från år 2000. Dessa sökord gav stor vidd av användbart material. Vissa mindre relevanta artiklar än andra, men de kunde referera till forskning som var mer intressant för uppsatsen. Det gav en bra början till att fortsätta se vidare på mer specifik material. Sammanlagt valdes cirka 5 internationellt publicerade artiklar ut som ansågs vara relevanta för uppsatsen. Vidare söktes även litteratur genom databasen Swepub och google schoolar utifrån sökorden: prostitution, stigmatisering rörande prostitution, erfarenheter av prostitution, social utsatthet, attityder och stigma. Sökningar

genomfördes även via Google med hjälp av sökorden: sex mot ersättning, prostitution Danmark, prostitutionsgrupper för att finna olika rapporter från exempelvis

Socialstyrelsen, Reden och Regeringen rörande sex mot ersättning och prostitution. Detta utvecklades till en snöbollseffekt, då olika rapporter hänvisade till andra och så vidare.

5.4 Källkritik

Urvalet av källor har huvudsakligen utgjorts av offentliga dokument, men det har även kompletterats med diverse studier som möjliggjort förklaringar till vissa delar av de offentliga dokumenten. Under studiens gång har det varit viktigt att förhålla sig kritisk och objektiv till materialet, speciellt eftersom prostitutionsämnet innefattar en mycket känslig fråga som många har olika åsikter om. Vikten har lagts vid att endast omfatta de dokument och källor med en tydlig och tillförlitlig källförteckning. Tillförlitligheten har också varit en viktig del i uppsatsen och det har inneburit att se på flera källor inom samma ämne för att se om det går att dra några slutsatser och om de något så när samstämmer. Vidare har det stundvis varit svårt att separera fakta och författarens egna åsikter. Vetenskapsmän tycks också använda sina egna agendor i forskningen och ibland är det svårt att avgränsa vetenskaplig forskning från den politiska debatten i litteraturen. 5.5 Analysmetod

Dokumentanalys har en styrka genom att kunna ge en överblick över större omfattande material med mycket information genom nedbrytning av text. Metodiken har även en fördel vid jämförelse då man söker mönster som talar för att något är på ett visst vis (Bryman, 2011). För denna studie har dokumentanalys varit användbart då det är en omfattande dokumentation som har studerats och dokumentanalysen har också varit behjälplig med att sortera ut det mest nödvändiga. Att ta fram nyckelord för analysen underlättar processen när de två länderna, Danmark och Sverige ska jämföras. I de dokument som använts har sökande efter attityder till prostitution och dess utsatthet, samt olika aktiviteter som hjälpverksamheter gjorts i respektive land från exempelvis statliga och frivillig organisationer. Av intresse är hur stigmatiseringen kommer till uttryck i valt område och respektive land. Bearbetningen av det empiriska materialet har skett via genomläsning av dokument från båda länderna och under läsningens gång har sidor och partier märkts ut som innehåller stycken som beskriver händelser som enligt tolkningen anses ha relevans för studien. De stycken i det empiriska materialet som märkts ut har bearbetats närmare genom en tematisk analys som innebär att texten analyseras utifrån likheter och skillnader samt återkommande teman. Därefter har de olika temana fördelats under tre rubriker som kan ge fördjupad kunskap inom ämnet samt kunna besvara frågeställningarna i frågeformuleringen. De tre teman som utkristalliserades är; attityd till prostitution i befolkningen i Sverige och Danmark, attityd till prostitution inom det sociala arbetet i Sverige och Danmark och

stigmatisering av prostitution och prostituerade i Sverige och Danmark.

6. Resultat/Analys

Hur skiljer sig attityden mot och stigmatiseringen av de kvinnor som har sex mot ersättning i Sverige som har en sexköpslag respektive Danmark som inte har det? 6.1 Attityd till prostitution i befolkningen i Sverige och Danmark

Stödet för en sexköpslag och även en kriminalisering av försäljning av sexuella tjänster är högt i den svenska befolkningen visar studie av Kuosmanen, 2008; Svedin m.fl, 2012; Mujaj & Netscher, 2015; Regeringskansliet. Här finner man dock en könsskillnad i

attityden då det genomgående är kvinnor som i högre utsträckning vill ha en styrande lag kring sexköp och försäljning av sexuella tjänster än männen.

Befolkningsstudier i Sverige visar att stödet för sexköpslagen är högt sedan flera mätningar tillbaka, ca 70 procent är positiva (ca 85 procent bland kvinnorna och 55 procent bland männen). Stödet för att

kriminalisera försäljning av sexuella tjänster är också relativt högt, 48 procent (59 procent bland kvinnorna och 38 procent bland männen). Kvinnor uttrycker ett större stöd både för sexköpslagen och för en kriminalisering av försäljning av sexuella tjänster jämfört med männen.

Anledningen till skillnaden i attityden till sexköp och att kriminalisera försäljningen kan bero på att det är övervägande män som köper sex. Dessutom verkar det som att svenska sexköpare är mer benägna att köpa sex utomlands än i Sverige (Kuosmanen, 2008; Svedin m.fl, 2012; Mujaj & Netscher, 2015; Jämnställdsmyndigheten, 2019).

Cirka 10 procent av männen i Sveriges befolkning har någon gång betalat för sex och 80 procent av de som köpt sex, uppgav att senaste sexköpet hade skett utomlands

Sexköpslagen verkar dock inte har påverkat beteendet hos varken sexköpare eller försäljare av sexuella tjänster enligt Kuosmanen (2008); Svedin m.fl, 2012; Mujaj & Netscher, 2015.

Bland de som köpt och sålt sex uppgav ingen att sexköpslagen hade påverkat deras beteende.

Samtidigt verkar få svenskar tro att sexköpslagen har någon avtagande effekt på prostitution enligt Kuosmanen (2008)

Att den svenska allmänhetens tilltro till att lagen har effekt på

prostitutionens omfattning är liten. Endast en femtedel av de svarande tror exempelvis att antalet sexköpare har minskat.

I Danmark visar en attitydundersökning från 2008 en stor acceptans för prostitution i den danska befolkningen. Även i Danmark finns en könsskillnad, där män mer än kvinnor ser prostitution som acceptabelt i samhället. Samtidigt ser danskarna att prostitution är negativt för de prostituerades hälsa och därför borde samhället gripa in och begränsa prostitutionen (Bjønness, 2008).

Ungefär åtta av tio manliga och ungefär hälften av de kvinnliga respondenterna uppfattade prostitution som en acceptabel eller delvis acceptabel del av samhället. Nästan lika många uttrycker att prostitution är ett socialt problem som kan medföra psykiska och fysiska

skadeverkningar. Majoriteten menade att samhället borde begränsa utbredningen av prostitution genom sociala insatser och lagstiftning.

Attityden till prostitution hos den danska befolkningen, behöver nödvändigtvis inte överensstämma med politikernas attityd. Mot bakgrund av denna diskrepans har

inflytelserika aktörer och politiker inom prostitutionsfältet initierat kampanjer som syftat till att förändra allmänhetens syn på frågan och sätta arbetet med människohandel och en kriminalisering av sexköp på dagordningen (Bjønness, 2008).

Kampanjerna förefaller ha lett till resultat då attitydundersökningen visar att andelen som betraktar prostitution som en oacceptabel del av

samhället har ökat från 25 procent (2002) till 42 procent.

Denna attityd tycks dock inte påverkat sexköpen då det är ungefär lika många män som i tidigare undersökningar som köper sex (Frisch, 2019). Vilken den senaste rapporten av statens serum institut (2019) visar:

Att cirka 20 procent av männen i Danmarks befolkning uppger att de någon gång betalat för sex och 65 procent av männen som köpt sex uppgav att senaste sexköpet hade skett utomlands.

Analysen visar att sexualpolitiken med dess lagstiftning kan vara en bidragande del som formar den allmänna synen på prostitution i ett samhälle. Jämförelsen mellan Sverige och Danmark skiljer sig åt vad det gäller den allmänna synen på prostitution. Detta kan även ses i attityden till sexköp, då det är cirka 10 % av männen i Sverige som köpt sex, medan det är cirka 20 % av männen som köpt sex i Danmark, vilket kan tyda på att sexköpslagen har effekt. Det är endast 20 % av den svenska befolkningen som har tilltro att sexköpslagen har betydelse. Danmark har ingen sexköpslag, men attityden till

prostitution ansågs vara en oaceptabel del i samhället ökade genom politiska kampanjer. Detta ändrade dock inte sexköpen i Danmark, då det fortfarande var lika många män som köpte sex sedan tidigare. En likhet mellan länderna däremot är könsskillnaden, där män i större utsträckning är accepterande mot prostitution.

6.2 Attityd till prostitution inom det sociala arbetet i Sverige och Danmark

Både Sverige och Danmark definierar prostitution som ett socialt problem som man vill åtgärda genom socialt arbete där kunskap och forskning är ett nyckelbegrepp. Kunskap finns i viss utsträckning i gatuprostitution men mindre vad gäller den osynliga

prostitutionen. Skilbrei & Holmström (2011) menar att:

Kunskapen och forskningen är avgörande för det sociala arbetet, vilket innebär att vi har kunskap om de grupper som är föremål för socialt arbete, antingen genom uppsökande verksamhet eller genom att personer i prostitution själva söker samhällets stöd och hjälp. Detta gäller framför allt kvinnor i gatuprostitution. I betydligt mindre utsträckning har vi kunskap om kvinnor och män i den mindre synliga prostitutionen, till exempel den som försiggår över Internet eller på inomhusarenor såsom bordeller och massageinstitut.

Trots att kunskap och forskningsläget är knapphändig vad gälla vissa områden av prostitutionen menar Socialstyrelsen (2015) i Sverige att det är viktigt att se och bemöta personer som säljer sex utifrån att de är mångfasetterade. Socialstyrelsen (2015)

beskriver i sitt utbildningsmaterial för professionella inom området att det är viktigt att:

Personer som har sex mot ersättning ska ses som en heterogen grupp. Det finns personer som säljer sex tillfälligt och sporadiskt, de som kombinerar det med andra sysselsättningar, studier eller sjukpension och de som ser det som sin huvudförsörjning. Det finns personer som säljer sex som så kallad eskort, som också kan innefatta mer än sexuell kontakt genom social och personlig service, som till exempel resesällskap eller annat socialt umgänge.

Vidare vill Socialstyrelsen (2015) att professionella är uppmärksammad på att

anledningen till prostitution kan variera och denna anledning till valet att sälja sex kan vara avgörande för hur den prostituerade bör bemötas. Att istället för att fokusera på offerrollen, arbetar med drivkraften att sälja sex vilket kan vara en grund till bättre förändringsarbete.

Pengar kan vara ett skäl, både som försörjning eller som en extrainkomst eller för att finansiera droger. Uppmärksamhet och bekräftelse är andra drivkrafter till att ha sex mot ersättning. Att ha sex mot ersättning kan ge upphov till motstridiga känslor och fylla olika funktioner samtidigt eller under olika perioder i livet. Att ta emot ersättning för sex kan också vara en reaktion på sexuella övergrepp. Sex mot ersättning kan även fungera som ångestdämpning och vara en del av ett självskadebeteende.

En annan attityd som riskera att påverka förhållandet mellan klient och professionell är enligt Socialstyrelsen (2015) att man inom Socialtjänsten anser att prostituerade behöver experthjälp då risken finns att de är psykiskt skadade. På så sätt kan den professionelle sjukförklara och samtidigt beröva den prostituerade på nödvändiga insatser i tron om att socialtjänsten inte har den rätta hjälpen att erbjuda.

Föreställningen att personer som har erfarenhet av sex mot ersättning är traumatiserade individer som kräver kvalificerad terapeutisk behandling och att den behandlingen faller utanför den egna verksamheten, vilket inte behöver vara fallet. Att fråga och lyssna på svaret och stanna kvar i samtalet är en viktig del i att hjälpa personer som vill ha stöd och hjälp med erfarenheter av sex mot ersättning.

Således pekar Socialstyrelsen (2015) i sitt utbildningsmaterial att den professionelle bör vara vaksam och se upp med de egna personliga reaktionerna. Att som professionell vara uppmärksam på den egna förförståelse, de egna åsikterna och känslorna i mötet med en hjälpsökande person som säljer sex är viktigt.

Attityd och bemötande och våra egna fördomar kan ställa till det och att som yrkesverksam ta sig rätten att tycka till om den enskildes liv kan stoppa en berättelse. Ett tips är att inte kategorisera en persons

upplevelser utifrån den egna förståelsen. Utgå inte från att alla som har sex mot ersättning vill sluta med det eller att det gör det mot sin vilja. De kan betrakta det som ett eget val som de själva tagit initiativ till. Att utgå från att personen utsatts för tvång kan öka skammen eller känslan av att vara missförstådd, vilket i sin tur kan försvåra den fortsatta kontakten. Var försiktig med att visa egna känslor. Det är viktigt att inte visa avsky eller förskräckelse över det som en person berättar. Genom att vara

medkännande men saklig visar du att du kan ta emot berättelsen. Som yrkesverksam i olika positioner kan man skygga inför svaret ”- Ja, jag har erfarenhet av sex mot ersättning”.

Även Socialstyrelsen i Danmark (2019) beskriver personer i prostitution som mycket olika, det vill säga heterogena. De pekar också på att anledning, själva orsaken till prostitution kan variera samt att inte alla personer som säljer sex nödvändigtvis anser sig som tvingande av ekonomiska skäl.

Prostitution kan både vara ett uttryck för och en orsak till sociala problem. Inte alla personer i prostitution är beroende av inkomsten och

ser sig därför ha möjligheten att kunna välja om de vill prostituera sig eller ej.

Vidare tar den danska Socialstyrelsen (2019) upp att prostitution är ett komplext fält inom socialt arbete då området är genomsyrat av fördomar vilket påverkar både de professionella och de som är verksamma med att sälja sex.

Prostitution är präglat av tabun och stigmatisering. Det finns en tydlig barriär, vilket innebär att prostituerade inte alltid uppsöker stöd eller rådgivning för hjälp, även om de har behov av hjälpen.

Detta visar den danska Socialstyrelsen (2019) som beskriver att kvinnor sällan berättar om sin prostitution, då de är rädda för att missförstås eller att bli övertalade att sluta med prostitution.

” Det er vigtigt, at borgere i prostitution ikke bliver presset til at skulle stoppe med prostitution, hvis de ikke er klar til det” (Socialstyrelsen DK, 2019)

Analysen visar ingen större skillnad i attityden till prostitution inom det sociala arbetet som Socialstyrelsen lär ut till socialarbetare i Sverige och Danmark. Här finner vi snarare att oberoende av land och sexköpslag är den gemensamma attityden att prostituerade är en heterogen och utsatt grupp i samhället. Trots att prostitution är lagligt i Danmark, ses prostituerade som en utsatt och stigmatiserad grupp i samhället. Även Sverige delar den attityden trots sexköpslagen. Socialstyrelsen i både Sverige och Danmark förespråkar och lägger vikt vid att inte kategorisera den prostituerades skäl och anledningar till prostitution för att undvika att den professionella är dömande i sin attityd gentemot prostituerade.

Både Sverige och Danmark beskriver att det sociala arbetet inte ska utgå från att kvinnor som befinner sig i prostitution gör det mot sin fria vilja eller vill sluta med det. De kan betrakta det som ett eget val som de själva tagit initiativ till. Att utgå från att personen utsatts för tvång kan öka skammen eller känslan av att vara missförstådd. Även

Bjønness (2012) instämmer i att synen på prostituerade kvinnor som offer påverkar relationen mellan klient och professionella. Uppfattas kvinnan som ett offer riskera det att reproducera kvinnans känsla av att bli sedd som en person utan förmåga att agera rationellt och fatta egna beslut.

Detta kan vara svårt att överföra till det dagliga sociala arbetet vilket går att se i Dannas (2012) studie över prostitutionsenheterna i Sverige, där de professionella ser de

prostituerade som traumatiserade och offer för mäns våldsutövning. Vidare påpekar Danna (2012) att det finns en risk att professionella ser prostituerade som kriminella trots att de inte är det i lagens mening samt att de undviker att söka hjälp och upplever att de endast är välkomna om de avser och är motiverade till att sluta sälja sex.

Dannas (2012) studie överensstämmer inte med hur Socialstyrelsens anser att man ska arbeta med kvinnor som säljer sex mot ersättning. Vilket kan bero på att Socialstyrelsen i Sverige har uppdaterat sitt material 2015 efter att ha tagit del av utförd forskning inom området. Då Dannas studie gjordes 2012 kan det vara ett av de arbeten som

Socialstyrelsen tagit del av. Det kan också vara att socialarbetarnas egna känslor och värderingar styr attityden, bemötandet och värderingen i arbetet, vilket å andra sidan Socialstyrelsen tar upp som risk i sitt utbildningsmaterial.

6.3 Stigmatisering av prostitution och prostituerade i Sverige och Danmark. I en kartläggning av prostitutionen i Sverige som Länsstyrelsen, Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel (NMT), utförde 2014 i Stockholm, uppgav Mikamottagningen att de möter allt färre kvinnor i missbruk. Socialstyrelsen (2015) är av samma mening, men anser att den missvisande bilden av den narkotikamissbrukande kvinnan som prostituerad ännu lever kvar, såväl hos befolkningen som inom det sociala arbetet.

Den narkotikamissbrukande kvinna som säljer sex i gatumiljö har blivit en symbol för ”den prostituerade” som till stor del lever kvar än i dag. Trots att kvinnor med missbruksproblematik som säljer sex i gatumiljö har minskat under de senaste tjugo åren.

Socialstyrelsen (2015) uppger att förförståelsen och de förutfattade meningarna i Sverige, bidrar till att kvinnor som har sex mot ersättning missförstås och riskerar att inte få den individuella hjälp som behövs.

De myter som finns kring prostitution och sex mot ersättning gör det svårare att se den enskilda personens behov och problem. Kvinnor som säljer sex tillhör inte en särskild personlighetstyp, utan sex mot ersättning är en handling som kan utföras av människor med mycket olika bakgrund.

Socialstyrelsen (2015) kan konstatera att mörkertalet tros vara omfattande vad gäller de mindre synliga arenorna eftersom den dominerande bilden fortfarande förknippas med kvinnor som säljer sex i gatumiljö. Denna fördom kan i sin tur leda till mindre kunskap om de individer som säljer sex på mindre synliga arenor.

De rådande föreställningarna om kvinnor som säljer sex är ofta

förknippade med den exponerade försäljningen av sexuella tjänster och främst med utsatta kvinnor i gatumiljö. Det får konsekvenser för

kunskapen om de personer, män, kvinnor och transpersoner, som säljer sex på mindre synliga arenor. Det kan innebära att personer som är mer aktiva på de mindre synliga arenorna inte uppmärksammas eller erbjuds stöd och hjälp.

I rapporter av RFSL (2014) och Jacobsson och Edlund (2013) där individer i Sverige som säljer sex intervjuats angående sin upplevelse av att ha sex mot ersättning, beskriver den stigmatisering de upplever inför familj och myndigheter.

De upplever sig som helt ensamma med sina erfarenheter, de har känslor av äckel och skam av att ha haft sex mot ersättning. De upplever att dessa erfarenheter till varje pris måste döljas och är en hemlighet som de tvingas bära på. Skammen inför omvärlden är något som måste hanteras både när det gäller aktuella erfarenheter och erfarenheter som ligger långt tillbaka i tiden. Rädslan över att dömas av såväl myndigheter som partner och nära anhöriga är ständigt närvarande(RFSL, 2014).

En av nackdelarna med att sälja sex är att det är betungande att tvingas leva ett dubbelliv. De tycker att det är påfrestande att ständigt ljuga om något som de egentligen inte skäms för, men känner att det är nödvändigt

(Jacobsson & Edlund, 2013).

Att det är svårt att känna förtroende i mötet med myndighetspersoner, då de samtidigt känner att det krävs att de ljuger för att inte bli ifrågasatta. Om de väljer att berätta om sina erfarenheter, eller om det framkommer på annat sätt, så upplever flera att det kan användas emot dem och att deras trovärdighet ifrågasätts i kontakt med myndigheter(Jacobsson & Edlund, 2013).

Socialstyrelsen (2015) i Sverige tar upp hur viktigt den professionellas bemötande är i mötet med individen som säljer sex, för att minska känslan av att bli stigmatiserad och marginaliserad.

”Personer som säljer sex är marginaliserade och stigmatiserade i vårt samhälle. De riskerar också att internalisera den synen på sig själva, vilket leder till skamkänslor och självanklagelser. Hur den enskilde blir bemött av yrkesverksamma är då centralt, eftersom ett bra bemötande kan minska känslorna av skuld och skam. Det är viktigt att poängtera att personer som säljer sex kan ha behov av stöd och hjälp oavsett hur de själva betraktar omständigheterna kring sina handlingar. Det är av stor vikt att inte se personer som säljer sex som enbart offer, utan också ta fasta på den styrka de har. Det bidrar till att minska den enskildes vanmakt över sin situation och att öka känslan av att ha eget värde, kontroll över sitt dagliga liv och en möjlighet att ändra sitt liv” (Socialstyrelsen, 2015 s. 50).

Kofod (2011) som utförde en omfattande kartläggning om prostitution och prostituerade i Danmark beskriver hur omfattande stigmatisering är för prostituerade i samhället.

Prostituerade upplever stigmatisering på alla nivåer i samhället. Det är exempelvis offentliga myndigheters hantering och behandling av kvinnor i prostitution, mediers framställning av prostitution och vänners och familjs oförstående eller dömande.

Socialstyrelsen i Danmark (2019) utgår från Erving Goffmans stigma begrepp och konkludera att prostituerade kan diskrimineras, både medvetet och omedvetet och möts med fördomar av omgivningen.

Prostitutionstigmat ses som ett negativt karakteriserande kännetecken, som skiljer en person från andra. Stigmat kan komma till att överskugga personens övriga egenskaper. Det betyder att kvinnor som säljer sex, först och främst ses som prostituerade med de fördomar som samhället har om prostituerade framför att bli sedd som människa, förälder, syskon och som har olika styrkor och resurser. Konsekvensen är ofta att stigmatiserade individer generellt och ofta omedvetet diskrimineras.

Socialstyrelsen i Danmark (2019) visar fortsättningsvis att stigma leder till ett problematiskt dubbelliv för de prostituerade.