Föräldrasamverkan i förskola och skolans tidigare år

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

Föräldrasamverkan i förskola och skolans

tidigare år

Parental involvement in preschool and the early schoolyears

Elin Finnman

Thomina Lundberg

Lärarexamen 210hp

Samhällsorienterade ämnen och barns lärande Slutseminarium 2009-01-08

Examinator: Therese Vincenti Malmgren Handledare: Bodil Wesén

3

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger och föräldrar upplever att föräldrasamverkan fungerar på förskolor och i skolans tidigare år. Vi har genom kvalitativa intervjuer fått fram att föräldrar och pedagoger anser att föräldrasamverkan fungerar relativt bra i både förskola och skola. Föräldrarna menar att det är viktigt med ett öppet klimat och att de kan känna förtroende för pedagogerna. De vill ha en inblick i sina barns vardag och känna att de kan vara med att påverka. Även pedagogerna tycker att det är betydelsefullt att ha en bra relation till föräldrarna. Det kom fram tankar om hur man ska engagera föräldrarna och få med alla i dialogen mellan hem och förskola/skola i intervjuerna. Vikten av ett positivt förhållningssätt gentemot varandra framkom under våra intervjuer.

Nyckelord:

5

Innehållsförteckning

2.1 Vad säger styrdokumenten?... 9

2.1.1 Lgr 62, Lgr 69 och Lgr 80………... 9

2.1.2 Rekommendationer till förskolan……… 10

2.1.3 Nuvarande styrdokument……….... 10

2.2 Föräldrasamverkan mellan hem och skola………...11

2.2.1 Relationen hem och skola………... 13

2.2.2 De fyra principerna………..15

2.3 Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor……… 16

3 Metod……….. 19 3.1 Val av metod……… 19 3.2 Urval……… 19 3.3 Genomförande………. 20 3.4 Etiska överväganden………... 21 4 Resultat………... 22

4.1 Föräldrarnas tankar om föräldrasamverkan………. 22

4.2 Pedagogernas tankar om föräldrasamverkan………... 23

4.3 Gemensamma mötestillfällen i förskola och skola……….. 25

4.3.1 Demokratiprojekt……… 26

4.4 Information till hemmet………... 27

4.5 Föräldrarnas åsikter och tankar om skillnader mellan föräldrasamverkan i förskola och skola………... 29

5 Diskussion……….. 31

5.1 Analys av resultat……… 31

5.2 Vår framtida yrkesroll och fortsatt forskning……….. 38

6 Referenser……….. 41

Bilaga 1……….. 43

7

1 Inledning

Under våra studier på Lärarutbildningen vid Malmö Högskola har vikten av att ha en god kontakt med föräldrarna lyfts fram. Förhållandet hem och skola är viktigt för såväl föräldrarna som pedagogerna, inte minst för barnet själv. Med detta som utgångspunkt har vi valt att göra en undersökning om hur föräldrar och pedagoger i förskola och skola upplever föräldrasamverkan. Hur upplever föräldrarna att föräldrasamverkan fungerar på förskolan eller skolan där de har sina barn?

Det framgår tydligt i läroplanerna för förskola och skola att en god föräldrasamverkan och ett gott samarbete mellan hem och skola är en förutsättning för att det ska bli en så bra miljö som möjligt för barnet. I Lpo 94 står det att ”Skolans och vårdnadshavarens gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande” (Lpo 94, s.16). Även i Lpfö 98 framgår att föräldrasamverkan är viktigt och att förskolans arbete ska ske i nära kontakt med hemmet. En riktlinje som förskolan ska arbeta efter är att ”visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer” (Lpfö 98, s.15). En viktig grundsten för att uppnå dessa mål är att föra dialog med föräldrarna och skapa en öppen miljö (Alfakir, 2004).

I vårt framtida yrke som förskollärare och lärare är det viktigt att ha en god kunskap av hur ett gott samarbete med föräldrarna sker. Det är när man har en god kontakt med hemmet som barnet får den bästa möjligheten till utveckling. Därför anser vi att denna undersökning ger oss som pedagoger en bra utgångspunkt till ett gott samarbete med de föräldrar vi kommer att möta i både förskola och skola. Vi kommer i denna studie klargöra vad det står i tidigare undersökningar samt att presentera vad vi kommit fram till i vår undersökning.

8

1.1 Syfte

Vårt syfte är att ta reda på hur pedagoger och föräldrar upplever att föräldrasamverkan fungerar på förskolor och i skolans tidigare år. Med pedagoger menar vi lärare och förskollärare.

1.2 Frågeställningar

• Hur arbetar förskolor och skolor för de tidigare åldrarna för att främja föräldrasamverkan?

• Vad innefattar föräldrasamverkan?

• Är det någon skillnad i hur föräldrasamverkan fungerar i förskolor och skolor i de tidigare åldrarna?

9

2 Kunskapsbakgrund

I detta kapitel tar vi upp vad tidigare styrdokument, undersökningar och artiklar tar upp och skriver om angående föräldrasamverkan. Detta för att vi senare i studien ska dra slutsatser och reflektera kring det resultat vi kommit fram till i vår undersökning.

2.1 Vad säger styrdokumenten?

För att vi ska kunna få en förståelse av hur föräldrasamverkan ser ut idag anser vi det vara viktigt att även se vad de tidigare läroplanerna tagit upp. Detta för att få ett perspektiv av hur det har utvecklats genom tiden. Det finns tre föregångare till Lpo 94, dessa är Lgr 62, Lgr 69 och Lgr 80. Vi har tittat i läroplanerna från dessa år för att se vad de lagt tyngdpunkten på när det gäller föräldrasamverkan. Vi har även tittat i föregångare till Lpfö 98. Där finns inga läroplaner som det finns till skolan men det finns skrivna rekommendationer för förskolan. Vi har tittat på Allmänna råd från

socialstyrelsen 1987.

2.1.1 Lgr 62, Lgr 69 och Lgr 80

I samtliga tre läroplaner står det att hemmet har det huvudsakliga ansvaret för barnets fostran och vård. En annan likhet är att alla tre läroplaner påpekar hur viktigt det är att skolan har ett gott samarbete med föräldrarna för att få en god kännedom om barnets hemmiljö. Detta är för att bidra till en positiv utveckling hos barnet. Det påpekas även att det är skolans ansvar att ta den första kontakten med hemmet och att ansvaret ligger på pedagogerna att kalla till möten med föräldrarna

Den stora skillnaden mellan de olika läroplanerna är att ju äldre de är så är det mer detaljerade riktlinjer. Lgr 62 och Lgr 69 är nästintill identiska i sin beskrivning av hur samarbetet mellan hem och skola ska se ut. I dessa läroplaner står det mycket detaljerat om hur skolan ska agera mot föräldrarna och vad som innebär ett gott samarbete. De beskriver bland annat olika metoder för att hålla kontakt och bedriva samarbete med föräldrarna. De metoder de tar upp är klassmöten, föräldramöten, åhörardagar och

10

mottagningstider. Däremellan beskrivs tydligt hur det ska gå till och vad som kan tas upp på mötena. Ett exempel på hur detaljerade riktlinjerna är skrivet finns i Lgr 62 där det står mycket utförligt hur pedagogen ska agera mot en upprörd förälder.

Varje lärare kommer någon gång i den situationen, att han måste tala med föräldrar, som är upprörda över förmenta eller verkliga oförrätter. Han bör därvid söka behålla sitt lugn och låta den klagande tala till slut, även om det tar lång tid.

(Skolöverstyrelsen, 1962, s. 26)

I Lgr 80 är det däremot mer inbjudande till egna tolkningar eftersom det inte står så styrt vad pedagogen ska göra och hur den ska agera i olika situationer. Här beskrivs målen och riktlinjerna för samverkan mellan hem och skola lite mer kortfattat. I Lgr 80 beskrivs även vikten av att en hemspråkslärare närvarar vid samtal med barn och föräldrar från andra länder.

2.1.2 Rekommendationer till förskolan

Föregångaren till Lpfö 98 är Allmänna råd från socialstyrelsen 1987. Även där tas det upp att pedagogerna måste känna till barnets värld och hemmiljö. Det poängteras att föräldrarna ska ha möjligheten att ta del av verksamheten och har rätt att delta i planeringen, det ska vara ett nära samarbete mellan förskolan och föräldrarna. Det beskrivs mycket om hur viktigt hemmet är för att barnet ska få en trygg och utvecklande miljö i förskolan. Föräldrarna måste känna sig trygga att lämna sina barn på förskolan. ”Föräldrarna är de som känner barnet bäst men det är personalen som känner barnet i förskolan” (Socialstyrelsen, 1987, s. 54).

2.1.3 Nuvarande styrdokument

Jämfört med de äldre läroplanerna för skolan och rekommendationerna för förskolan så har samarbetet utvecklats mycket. I de nuvarande styrdokumenten, Lpo 94 samt Lpfö 98, står det inte alls lika mycket information om arbetet med föräldrarna som i de äldre versionerna. I läroplanerna ges det ingen vägledning hur man ska arbeta med föräldrasamverkan i praktiken. Varje pedagog får enskilt tolka och bedöma vad som behöver göras med varje enskilt barn och familj.

11

I Lpo 98 står det att förskolan måste vara tydlig i vilka mål och innehåll som finns i verksamheten för att föräldrarna ska kunna få inflytande. Föräldrarna ska kunna vara med och påverka inom ramen för de nationella målen. I Lpo 94 finns ett mål att sträva mot som lyder ”Alla som arbetar i skolan skall samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler om en grund för arbetet och för samarbetet.” (Lpo 94, s.11). Nabila Alfakir (2004) och Laid Bouakaz (2007), som vi tar upp senare i kapitlet, tar även upp att det är viktigt att klargöra skolans normer och värderingar för föräldrarna.

2.2 Föräldrasamverkan mellan hem och skola

Inga Andersson som har gjort en intervjustudie med föräldrar i sin bok Lyssna på

föräldrarna (2004) anser att om man inte har bra kontakt med barnet kan man inte som

pedagog skapa en positiv kontakt med föräldrarna. Gunilla Fredriksson som skriver om samverkan i boken Mellan hem och skola (1995) menar här även att en viktig förutsättning för samarbetet måste vara att utgångspunkten från pedagogernas sida är att föräldrarna är intresserade av sina barn och deras bästa i verksamheten. Det är också viktigt att pedagoger och föräldrar kan umgås på ett naturligt sätt och att föräldrarna känner sig trygga då barnen märker ifall pedagoger och föräldrar inte tycker om varandra (Fredriksson, 1995). Föräldrarna i Anderssons (2004) intervjustudie vill att pedagogerna ska vara mer observanta och se varje barn. De vill också att pedagogerna ska engagera sig mera och de vill att det ska finnas en person som barnen har en nära relation till som de kan gå till när de inte mår bra. En av dessa föräldrar tycker det viktigaste är att barnen känner sig trygga i skolan (Andersson, 2004).

För att både pedagoger och föräldrar ska få en helhetsbild av barnet behöver dessa utbyta kunskaper kring barnet. Det är pedagogens uppgift att göra så att föräldrarna får en inblick i verksamheten som ju barnen är i större delen av dagen och pedagogerna behöver även denna helhetsbild eftersom de ser endast barnet i skolmiljön (Andersson, 2004; Fredriksson, 1995). Pedagoger måste lära sig att se föräldrarna som en resurs som oftast i dagens läge glöms bort menar Andersson (2004). Föräldrarnas kunskaper kring barnet behövs också för att skapa en bra verksamhet för barnen (Fredriksson, 1995). För

12

att detta samarbete ska kunna ske mellan hem och skola, måste både föräldrar och pedagoger ha tid för detta och det måste också finnas en plats där båda parter känner sig väl mottagna (Andersson, 2004). Andersson menar att alla föräldrar oavsett bakgrund självklart ska bli bekräftade, lyssnade på och bemötta med respekt i skolan. Föräldrarna i Anderssons studie vill ha en ärlig och tydlig kommunikation som både tar upp information om positiva och negativa händelser. De vill också att kommunikationen mellan hem och skola är öppen och spontan samtidigt som de vill ha information om hur det går för barnen kunskapsmässigt och socialt och hur de har det i skolan (Andersson, 2004). Ytterligare en viktig förutsättning för ett gott samarbete är att skolans kultur och inofficiella värderingar, regler och rutiner tas upp och diskuteras och omvärderas. Genom att diskutera sin lärarroll och hur man ser på vilket ansvar föräldrarna har kan dessa gränsdragningar och spelregler underlätta samarbetet eftersom man då kan få en gemensam grundsyn och tydlig arbetsfördelning menar Sandra Mardones Larsson och Agneta Nilsson (Myndigheten för skolutveckling, 2008)

Ewa Ivarsson Jansson (2001) skriver i sin avhandling, som tas upp mer noggrant senare i denna del, att föräldrar och pedagoger tillsammans ska sammanfoga barnens två världar, dock bör detta utformas i enlighet med familjens och förskolans önskemål, möjligheter och förutsättningar. Detta anser även Fredriksson (1995) som menar att tillsammans med föräldrarna ska pedagogerna införliva barnet i samhället. Detta är en gemensam uppgift som man både som pedagog och som förälder går in i med olika förutsättningar. Resultatet av detta är beroende av samspelet som utvecklas mellan pedagog och förälder. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi är olika och alla kan inte delta lika mycket i samspelet. Pedagogerna är dock de som har ansvaret för att samspelet ska bli så bra som möjligt för barnets bästa. Pedagogen har dock en mycket utsatt position menar Andersson (2004). Från alla håll kommer höga krav och det är svårt för pedagogen att räcka till samtidigt som det är lätt för utomstående att klaga på dem. Deras arbetsuppgifter har blivit mer omfattande, det har blivit större klasser och mindre personal på grund av ekonomiska besparingar. Denna miljö av stress och oro som vi ser i samhället kan vi se i klassrummen med oroliga barn.

13

Skolan och samhället borde ta upp mer positiva saker istället för allt detta negativa som brister och problem som oftast tas upp om barnen. Låt det positiva få komma fram och ge beröm och uppmärksamhet åt detta istället menar Andersson (2004). En pedagogisk utmaning för alla pedagoger är istället för att se svårigheterna, se möjligheterna. Föräldrar till barnen som har det svårt i skolan vill ha information och inte klagomål kom det fram i Anderssons studie. Föräldrarna menar här att om man får informationen kan man vara med och hjälpa pedagogerna att ta itu med problemen. Bemötandet från pedagogernas sida är otroligt viktigt och att skapa nära relationer mellan förälder och pedagoger gör att man som förälder kan ta upp svåra saker med dem. Föräldrarna vill också kunna göra trevliga saker med skolan (Andersson, 2004). Då det inte finns skolproblem runt barnet fungerar samarbetet mellan hem och skola bra enligt Andersson.

För en bra föräldrasamverkan bör klimatet vara förtroendefullt skriver Agneta Nilsson om i Vi lämnar till skolan det käraste vi har… (Myndigheten för skolutveckling, 2008). Hur barnet trivs i förskolan och skolan har ett nära samband med hur klimatet är mellan föräldrar och pedagoger. Om klimatet är tillitsfullt är det större chans att barnet trivs i förskola/skola. Andersson (2004) tar i sin bok upp om Bronfenbrenner som betonar hur viktigt det är att de vuxna runt barnet samarbetar. Han menar att det som barnet är med om i skolan påverkar det som händer i hemmet och tvärtom (Andersson, 2004).

Betydelsen av samtal mellan pedagoger, barn och föräldrar har Viveka Adelswärd, Ann-Carita Evaldsson och Eva Reimers (1997) skrivit om i boken Samtal mellan hem och

skola. Enligt dem fyller utvecklingssamtalet djupare funktioner än att endast delge

information, skapa kontakt och att hitta gemensamma handlingsplaner för barnets framtida utveckling, utvecklingssamtalet kan även utgöra en stor hjälp för deltagarnas, främst barnets, identitetsbyggande.

2.2.1 Relationen hem och skola

Ivarsson Jansson har i sin avhandling Relationen hem – förskola (2001) undersökt intentioner och uppfattningar om förskolans uppgift att vara komplement till hemmet mellan 1990-1995. Det bör nämnas att Pedagogiskt program för förskolan användes

14

som styrdokument under denna tid, läroplanen för förskolan, Lpfö 98 hade ännu inte utarbetats. Det viktigaste för förskolan är att stärka barnen i deras sociala utveckling ansåg både de anställda på förskolorna och föräldrarna som var med i undersökningen. Dock uttryckte sig de anställda och föräldrarna på olika sätt. Föräldrarna betonade vikten av kontakten med jämnåriga kamrater, att umgås med andra barn samt vuxna och social samvaro. Personalen formulerade det snarare som att utveckla barnens sociala kompetens. Föräldrarna formulerade i undersökningen inga eller få förväntningar på lärande i förskolan. Det är av att ”vara där” som barnen lär sig i förskolan. Även vid jämförelsen av fritextsvar från föräldrarna kring uppfattningar om förskolan som komplement till hemmet var föräldrarna mer inriktade på det individuella barnet medan personalen var mer inriktade på hela barngruppen. Föräldrarna i undersökningen ansåg att det gavs tillräckligt med information om både verksamheten och barnets välbefinnande och utveckling. De flesta föräldrarna verkar vara nöjda med kontakten som de hade med personalen, dock är en grupp mindre nöjda med informationen. De uttryckte sitt missnöje kring att de kände att de själva var tvungna att ställa frågor och ta initiativ för att få veta någonting. När de frågade personalen i verksamheten fick de dock svar på sina frågor. Några föräldrar i denna undersökning anser att personalen på förskolan ”vet bäst” i frågor som rör verksamheten som till exempel kring deras kunskap om barn och deras behov, vilket av föräldrarna kan uppfattas ge en legitimitet hos de anställda att besluta i frågor som rör verksamheten. Dock anses det också av föräldrarna vara de anställdas uppgift och ansvar att delge information om hur verksamheten är organiserad. Det framkommer i undersökningen att de flesta av föräldrarna vill ha inflytande i verksamheten, detta gav några av de anställda uttryck för att de varken kan eller har tid till det. Detta menar dock Ivarsson Jansson (2001) döljer en osäkerhet om hur de anställda ska kunna nå varje enskild förälder. På den enskilda förskolan har förutsättningarna för samarbetet med föräldrarna utformats utifrån vad som tidigare byggts upp och från traditioner som finns där. Att arbeta in förändringar som skapar större inflytande för föräldrarna tar tid. Detta kräver diskussioner om vad inflytandet egentligen ska innebära och vilka nya rutiner som krävs.

15

2.2.2 De fyra principerna

Lars Eriksson (2004) har i sin avhandling utvecklat fyra principer för att klargöra, klassificera och få ett grepp om olika innebörder kring relationen mellan föräldrar och skola. Dessa fyra principer har Eriksson (2008) förklarat i boken Vi lämnar till skolan

det käraste vi har… som är ett stödmaterial som myndigheten för skolutveckling har

publicerat kring föräldrasamverkan mellan hem och skola. Eriksson benämner dessa principer för: isärhållandets princip, partnerskapsprincipen, brukarinflytandeprincipen och valfrihetsprincipen.

Isärhållandets princip utgår från skillnader mellan föräldrar och pedagoger och mellan hem och skola. Denna princip menar Eriksson (2008) har tagit form genom diskussioner kring att behålla dessa skillnader. Eriksson (2008) skriver om Talcott Parsons resonemang som framhåller att pedagogen är inriktad mot att hela klassen presterar vilket medför att pedagogen har universella intressen medan en förälder är främst inriktad till ett barn och prioriterar främst barnets behov framför barnets prestationer. Alltså har föräldrarna partikulära intressen. Partnerskapsprincipen utgår från relationen mellan hem och skola (Eriksson, 2008). Denna princip handlar om att minska avståndet mellan hemmet och skolan, alltså mellan föräldrarna och pedagogerna. För att i förlängningen skapa ett mer jämlikt och rättvist samhälle konstrueras genom denna princip förutsättningar för att ge alla barn jämlika möjligheter att uppnå goda skolprestationer genom att föräldrar och pedagoger konstrueras som partners. Partnerskapsprincipen strävar efter en större närhet och en tätare förbindelse mellan hem och skola (Eriksson, 2008). Brukarinflytandeprincipen utgår från demokratirelaterade motiv menar Eriksson (2008). Denna princip handlar inte om barnets skolprestationer, men dessa kan finnas med i bakgrunden. Denna princip skiljer sig inte så mycket från partnerskapsprincipen då målet är detsamma: att förbättra barnets skolprestationer. Valfrihetsprincipen utgår från föräldrarnas rätt att välja skola för deras barns räkning. I denna princip hamnar den individuella föräldrarätten i centrum menar Eriksson (2008).

16

2.3 Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor

”Skolan är den viktigaste mötesplatsen i Sverige. Den plats som förenar alla kulturer.” (Alfakir, 2004, s.24). Detta citat visar hur det ser ut i de svenska skolorna, många kulturer möts. Därför är det viktigt att förskolor och skolor arbetar med att få med alla föräldrar. Nabila Alfakir (2004) anser i sin avhandling Skapa dialog med föräldrarna att det är viktigt att få med föräldrar med en annan kultur in i skolans värld och få dem engagerade. Det som hon menar är viktigt är att börja med att prata med dem om hur den svenska skolan är uppbyggd och beskriva hur den fungerar. De kan ha en helt annan bild av skolan med sig från sitt hemland, det måste klargöras vad skillnaderna är mellan olika skolsystem. Ett brobygge måste startas och det är både vilja och en syn på föräldrarna som partners som är grundstenarna (Alfakir, 2004). Även Laid Bouakaz (http://www.mah.se/templates/Page____5801.aspx, 2008-11-12) skriver i en artikel att föräldrar från andra kulturer måste bli informerade om det svenska skolsystemet. Han menar att föräldrarna bland annat måste bli insatta i och informerade om tvåspråkighetens betydelse, vikten av modersmål och barnens rätt i samhället. Han säger att detta kan tyckas självklart men att många skolor brister i informationen till föräldrarna. Bouakaz (2007) skriver i en annan artikel om hur och i vilken utsträckning föräldrar är delaktiga i sina barns utbildning. Här uppfattar föräldrarna att det finns en brist på kunskapen om det svenska skolsystemet men att det finns en vilja att lära sig. Pedagogerna uppfattar i sin tur att det finns ett antal hinder vid samverkan, som t.ex. språkliga brister och kulturella och religiösa faktorer. Alfakir (2007) skriver i en artikel att en av de viktigaste saker som pedagoger måste diskutera med föräldrarna är barnuppfostran, t.ex. gränssättning och belöningssystem. Skolan och hemmet måste stå på samma sida för att inte barnet ska bli förvirrat och vända sig mot båda håll. Alfakir menar att problem många gånger uppkommer när hemmet och skolan har olika synsätt på saker. Även värdegrunden, familjens struktur, synen på barnet är viktigt att diskutera.

Även Laid Bouakaz skriver i sin avhandling Parental involvement in school (2007) att olika värderingar, normer, religioner och traditioner mellan hemmet och skolan kan orsaka konflikter mellan parterna, vilket medför att relationen mellan sidorna blir försvagad på grund av bristande förtroende.

17

Alfakir (2004) menar att det är viktigt med en bra dialog med föräldrarna, det gäller inte bara föräldrar med en annan kulturell bakgrund utan alla. Det är betydelsefullt att föra en dialog med föräldrarna och ingen debatt. Det är viktigt att både föräldrar och pedagoger lyssnar på varandra och visar respekt, oberoende av var man kommer ifrån. Här nedan kommer ett utdrag ur några viktiga skillnader mellan dialog och debatt som Alfakir tar upp:

Dialog

• …är samarbetsvilja: två eller flera sidor strävar tillsammans mot gemensam förståelse.

• …skapar en öppen attityd, en öppenhet för att jag själv kan ha fel.

• …framför de bästa tankarna i visshet om att andra människors reflektioner kommer att förbättra dem.

• …förutsätter att många människor har delar av svaret och tillsammans kan nå fram till en fungerande lösning.

• …förblir öppen.

Debatt

• …är oppositionell: två sidor motsätter sig varandra och försöker visa att den andre har fel.

• …manar fram en inskränkt attityd, en beslutsamhet att jag har rätt.

• …framför de bästa tankarna för att visa att man har rätt.

• …lockar oss att hävda att det bara finns ett rätt svar och att någon har det.

• …sätter punkt för vidare samtal.

(Alfakir, 2004, s.48)

Det är vikigt att pedagoger får kunskap om dialogens processer för att de ska våga lyssna och ta tillvara på föräldrars och andras idéer. Man får aldrig glömma att en bra dialog med föräldrarna utgör en grund för barnets bästa. ”Dialogen syftar till att vi ska höra varandra, inte att vinna över den andra” (Alfakir, 2004, s. 55). Alfakir poängterar

18

ofta att detta synsätt och arbetssätt inte bara berör föräldrar med utländsk bakgrund utan alla föräldrar oavsett bakgrund. Det är viktigt att man har samma syn på alla föräldrar.

För Alfakir (2004) är det viktigt att pedagogerna ändrar synsätt när det gäller att anordna föräldramöten. För att få dem att engagera sig måste man ändra på rutinerna som finns i skolans kultur idag. På många skolor idag går föräldramötena till så att pedagogerna står och berättar en mängd information om hur det är i skolan och om alla regler som måste följas. Detta gör att föräldrarna så småningom slutar lyssna och tappar förtroende för pedagogerna. En sak som Alfakir tar upp som man kan göra för att engagera föräldrarna är att innehållet på föräldramötena måste ändras och att ansvaret kan delas mellan parterna. Det är viktigt att ge utrymme för föräldrarnas åsikter och pedagogens uppgift är att agera som samtalspartner och fördela ordet, pedagogen fungerar som en del i hela gruppen. Tillåts inte föräldrarna vara med i dialogen tappar de intresset och blir osäkra på vad deras roll är och vilka förväntningar skolan har på dem. Det är viktigt att pedagogerna lyssnar på föräldrarnas åsikter och synpunkter även om dessa kan verka ouppnåeliga och svåra att tillgodose, föräldrarna ska känna sig likvärdiga med skolan. Går det inte att gemomföra föräldrarnas idéer så måste pedagogerna förklara varför. Visar pedagogerna intresse för föräldrarnas idéer, oavsett om de går att uppfylla, så ökar förtroendet mellan föräldrarna och pedagogerna (Alfakir, 2004).

Laid Bouakaz (2007) tar upp i sin avhandling att det finns många hinder att klara av på skolor där många föräldrar har en annan bakgrund. Som vi tagit upp tidigare i kapitlet så kan språket tillföra komplikationer vid samverkan med föräldrarna, även bristen på kunskap om det svenska skolsystemet. Bouakaz menar att det är viktigt att information om skolan måste ges på föräldrarnas modersmål för att de ska kunna ta till sig informationen. Han menar också att många föräldrar känner en rädsla att inte förstå något när de kommer till skolan och att de ibland kan känna sig ovälkomna. För att bygga upp ett förtroende och en förståelse för varandra så måste föräldrarna och skolan göra en plan för hur föräldrasamverkan ska fungera. Detta är av stor vikt eftersom samarbetet gagnar barnets arbete och utveckling på bästa sätt (Bouakaz, 2007). Bouakaz menar att förtroende för varandra är förutsättningen för ett gott samarbete.

19

3 Metod

I detta kapitel tar vi upp vilka metoder vi använde oss av för att få svar på våra frågeställningar och för att genomföra vår undersökning. Vi förklarar vårt val av metod, tillvägagångssätt och etiska principer i undersökningen.

3.1 Val av metod

För att uppnå vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ undersökning av hur föräldrar och pedagoger upplever föräldrasamverkan på förskola eller skola. Vi valde denna undersökningsmetod för att vi skulle få ett rikt material att utläsa och tolka i slutet. Vi ansåg även att kvalitativa intervjuer var det bästa sättet att få svar på våra frågeställningar eftersom det var tankar och funderingar kring föräldrasamverkan vi var ute efter. Vårt val av metod stärks även av Trost (2005) som menar att kvalitativa intervjuer ger stor möjlighet till att bland annat hitta intressanta åsikter och mönster i det material som man fått i samband med intervjuerna. Trost menar även att denna intervjuteknik ger intervjuaren möjligheten att förstå vad den intervjuade tänker och känner vilket ger en förståelse av vilka erfarenheter den har.

3.2 Urval

När vi kommit fram till att kvalitativa intervjuer var den metod vi skulle använda så började vi diskutera vilka vi skulle intervjua. Vi valde att intervjua både föräldrar och pedagoger från både förskola och skola för de tidiga åldrarna för att se hur och om det upplevdes vara någon skillnad i hur man arbetar med föräldrasamverkan. Vi hade inga speciella krav på pedagogerna, dock ville vi att de skulle ha erfarenhet och vara insatta i verksamheten. Vi tog kontakt med föräldrarna med hjälp av pedagogerna, vi hade inga krav på vare sig etnicitet, kön eller andra aspekter. Vi valde förskolorna/skolorna och föräldrarna och pedagogerna utifrån våra tidigare kontakter. Dels genom vår verksamhetsförlagda tid under utbildningen och dels genom andra samband. På Skola A, Skola B och Förskola A intervjuade vi en pedagog och två föräldrar. Meningen var

20

att vi även skulle intervjua en pedagog och två föräldrar på Förskola B men där uppstod det problem. Vi intervjuade en förälder men ingen pedagog kunde ställa upp på en intervju. Därför fick vi kontakta en tredje förskola i samma område där vi fick kontakt med en pedagog som var villig att bli intervjuad. Vi ansåg att detta inte hade någon negativ effekt på vår undersökning eftersom syftet inte var att jämföra olika verksamheter utan varje enskild persons uppfattningar. Slutligen hade vi fyra intervjuer med pedagoger, varav två i förskola och två i skola, och sju intervjuer med föräldrar, varav tre i förskola och fyra i skola. Dessa intervjuer hade vi att sammanställa.

Den första skola vi tog kontakt med är belägen i en mindre kommun på landsbygden. Den andra skolan är belägen i en större stad. Även förskolorna skiljer sig när det gäller placering. Den första ligger i en liten kommun på landet medan den andra ligger i en större stad. Anledningen till att vi valde en geografisk spridning av placeringen av förskolorna och skolorna var för att se om det kunde utgöra någon skillnad i hur de arbetade.

3.3 Genomförande

Vi tog kontakt med förskolorna och skolorna och förklarade vad vårt syfte var med vår undersökning, därefter frågade vi om de ville ställa upp på intervjuer. Vi var oroliga innan arbetets start över hur föräldrarnas intresse och tid skulle avgöra våra möjligheter att intervjua dem, men det var aldrig något problem. Vi fick kontakt med föräldrarna på två olika sätt. Antingen genom pedagogerna som föreslog föräldrar vi kunde ringa till eller genom egna kontakter.

Innan vi började intervjua ställde vi oss frågan om vi båda skulle närvara vid intervjun eller om vi skulle dela upp dem mellan oss. För att vi skulle ha samma information och känsla vid sammanställningen av undersökningen så bestämde vi oss för att vara båda. Vi hade i tankarna Trosts (2005) åsikt om att två intervjuare kunde göra att den intervjuade kände sig i underläge, men vi delade upp intervjuerna så att en av oss ledde intervjun och den andra satt mest och lyssnade. Detta för att göra det mer jämlikt. Trost menar även att minnet är väldigt viktigt i en sammanställning och analys. Han säger

21

också att ingen bandspelare eller inga anteckningar kan ersätta det intryck man får vid en intervju, allt sådant är viktigt vid en analys.

I valet av plats att intervjua var det inget problem med pedagogerna. Då kunde vi sitta på deras arbetsplats i lugna och ostörda rum. För att underlätta för föräldrarna fick de själva föreslå en plats, men för att inte överlämna ansvaret helt på dem så kom vi med förslag. Trots att många, även Trost (2005), ger rådet att inte intervjua i hemmet hos den som blir intervjuad så skedde de flesta intervjuer där. Det som avgjorde det var att det underlättade för föräldrarna, en intervju utfördes även på ett bibliotek.

Vid intervjuerna använde vi oss av en bandspelare för att kunna koncentrera oss mer på intervjun och frågorna istället för att skriva ned allt som sägs. Vid intervjuerna använde vi oss av några huvudfrågor men vi anpassade ordningsföljden av dem samt följdfrågorna till vad den intervjuade svarade. För att få en bra start på intervjun började vi med att fråga vad de tänker på när de hör ordet föräldrasamverkan. Därefter fortsatte intervjun med resterande frågor. Vi formulerade även frågorna lite annorlunda beroende på om det var pedagoger (Bilaga 1) eller föräldrar (Bilaga 2) vi intervjuade.

3.4 Etiska överväganden

I början av intervjuerna försäkrade vi att ingen skulle kunna identifiera vem som sagt vad och att inga namn skulle nämnas i resultatet. För att underlätta analysen av intervjuerna så transkriberade vi allt inspelat material. Även om det var ett tidskrävande arbete så ansåg vi det vara det bästa sättet att få en överblick. Även här var vi noga med att inte nämna namn på vare sig personer, förskolor, skolor eller kommuner.

22

4 Resultat

I detta kapitel beskriver vi det resultat vi fått av våra intervjuer. Vi tolkar resultatet och beskriver vad vi har fått fram i våra intervjuer. För att göra resultatet av intervjuerna tydliga kommer vi att dela in föräldrarna och pedagogerna i två grupper, detta för att vi sedan ska kunna analysera svaren i diskussionen.

Av alla intervjupersoner, inklusive föräldrar och pedagoger, fick vi olika svar på vad föräldrasamverkan innefattade. Föräldramöten, utvecklingssamtal och lämna/hämta situationerna och den dagliga kontakten var några av de saker intervjupersonerna fokuserade på. Vi kommer här nedan gå in på djupet lite mer vad de hade för tankar om föräldrasamverkan.

4.1 Föräldrarnas tankar om föräldrasamverkan

Föräldrarna i förskolan anser att föräldrasamverkan är ett samarbete mellan föräldrar och förskolans pedagoger. Det är viktigt för dem att få veta vad som händer i verksamheten och känna att de kan vara med och påverka. Den dagliga feedbacken är viktig för att de som föräldrar ska få möjligheten att ta del av barnens vardag, vad som har hänt under dagen. Känslan som dessa föräldrar fick var att det kunde vara stressigt vid lämning och hämtning och att det kunde påverka mängden information. Det var även viktigt att barnen hade en trygg famn att komma till vid lämningen på morgonen. Föräldrarna anser även att bemötandet från pedagogernas sida är viktig, det är viktigt att pedagoger och föräldrar har en bra relation och kan umgås på ett naturligt sätt eftersom det skapar trygghet. En förälder uttryckte det så här ”De känner att mamma kan prata med läraren utan att det är något konstigt: oj, nu har jag gjort något, vad säger de nu? Och får ont i magen”. (Förälder på förskola).

Även föräldrarna i skolan tyckte att den dagliga kontakten med pedagogerna var viktig. De anser att det är viktigt att pedagogerna tar sig tid till samtal med föräldrarna om de känner att det är viktigt. De flesta av föräldrarna som har barn på skolan som vi har

23

intervjuat anser att de blir väl bemötta av pedagogerna om de känner att de behöver prata om något extra som har hänt. Föräldrarna ansåg att den dagliga kontakten med pedagogerna blev mindre i skolan, vilket de saknade.

För föräldrarna i skolan innebar föräldrasamverkan ett samarbete mellan hem och skola. De ansåg att kunna ge både positiv och negativ kritik i båda riktningarna var viktigt för att föräldrasamverkan skulle fungera på bästa sätt. En förälder menade att pedagogerna måste ta till sig det vettiga som föräldrarna har att komma med men de måste akta sig så inte föräldrarna tar över för mycket. Hon menade att det fortfarande var pedagogerna som hade huvudansvaret. Föräldrarna menade att det är viktigt att de har möjlighet till inflytande och kunna vara med att påverka, både i stora och små saker. I en av kommunerna fick föräldrarna möjlighet att vara med på förskole –och skolkonferenser där de fick inblick i större saker, som t.ex. budget. En förälder uttryckte sig så här:

Det som är viktigt är att jag känner att jag kan bidra till mina barns utbildning. Att jag inte bara är en åskådare som står bredvid och tittar på. Att få bidra.

(Förälder på skola).

En förälder menade att även om man kommer med en synpunkt eller idé som kanske inte går att genomföra så är det ändå viktigt att pedagogerna lyssnar och förklarar varför, en ömsesidig ärlighet.

4.2 Pedagogernas tankar om föräldrasamverkan

Pedagogerna i förskolan ansåg att föräldrasamverkan innebar både ett utbyte mellan föräldrar och pedagogerna och föräldrarna emellan. De menade även att mötena under dagen var av stor vikt för samarbetet med föräldrarna. Alla möten med föräldrarna var viktiga. En av pedagogerna framhöll att föräldrasamverkan finns på olika plan, den fysiska när man pratar med varandra, men även den formella genom böcker och informationsblad. De poängterade att alla parter måste framhävas och bli synliga och känna sig betydelsefulla. Ett sätt som en förskola arbetade med att synliggöra föräldrarna var att skicka ut enkäter med frågor om verksamheten. Här var det möjligt

24

för föräldrarna att bland annat svara på vad de ansåg om hur de blev bemötta av pedagogerna.

Pedagogerna tyckte även att bemötandet vid lämning och hämtning är en viktig del av verksamheten på förskolan. De ansåg att det är viktigt att synliggöra varandra vid dessa situationer och det är vid lämnandet av barnet som pedagogerna kan få viktig information som har stor betydelse av hur resten av dagen blir. En av pedagogerna poängterade hur viktig pedagogens inställning är då föräldrarna hämtar barnet, genom att låta mer entusiastisk. Man kan välja mellan att säga ”Anna har lekt idag…ja” eller det mer uttömmande informationen ”Idag har Anna lekt och vi satt och byggde, visst byggde du högt? Vill du se? Till middag åt vi fantastisk mat, Kalle vår kock lagar fantastisk mat!” (Pedagog på förskola). En annan pedagog i vår undersökning tycker att det är jätteviktigt att även om det är intensivt kunna möta upp varje barn på morgonen och erbjuda en trygg famn att komma till, även de äldre barnen ska få den möjligheten.

Pedagogerna i skolan anser det är viktigt att föräldrarna får en chans att påverka och få vara delaktiga i olika processer. Det är viktigt att respektera deras åsikter och försöka tillmötesgå dem, ett öppet klimat är viktigt. De tyckte att det är viktigt att stå på samma sida som föräldrarna och vara tydliga och ärliga så att inga onödiga missförstånd uppstår, även mellan föräldrarna. En av pedagogerna uttryckte att den spontana föräldrasamverkan är viktig, den naturliga då det inte är organiserade möten. Det är vid de spontana tillfällena som många åsikter kommer fram och det är viktigt att vara flexibel som pedagog. En av pedagogerna menade att det är lättast att ringa hem till föräldrarna när någonting dåligt har hänt, hon menade att vi pedagoger måste bli bättre på att ringa när någonting bra har hänt.

Vi är så duktiga på att ringa när det har hänt något. Jag skulle vilja bli bättre på att ringa också när det är bra. Oftast är det samma elever man ringer till, nu har det hänt och nu har det hänt och då kan man någon gång ringa och säga att idag var det jättebra.

(Pedagog i skola).

25

När vi frågade pedagogerna vad som var lättast och svårast med föräldrasamverkan uttryckte en av dem att engagera föräldrarna är en av utmaningarna pedagogerna står inför. Han frågade sig hur man ska engagera föräldrarna. Han menade att man måste hitta nya vägar till hur man ska få med sig föräldrarna. Det är skolans ansvar att hitta nya vägar att engagera dem. Samtliga pedagoger, både i förskola och skola, funderade över hur man skulle engagera föräldrar som aldrig kom på gemensamma möten. En pedagog tyckte det var svårt hur man skulle framföra svåra och problematiska saker till föräldrarna. Hon menade att arbetslaget är till stor hjälp vid dessa tillfällen, det är från kollegorna man kan få hjälp om hur man ska uttrycka sig på ett bra sätt. Hon ansåg att hon efter många år i läraryrket skaffat sig kunskaper kring detta men att det fortfarande kändes svårt. Hon ansåg att en större del av lärarutbildningen borde gå till att skaffa sig kunskaper kring svåra samtal.

En av pedagogerna i förskolan menade att det lättaste med föräldrasamverkan var att skaffa sig förtroende gentemot föräldrarna. Hon menade att det var lätt i och med inskolningen av barnet i verksamheten. En annan pedagog i förskolan yttrade sig om att pedagogernas relation till föräldrarna är oerhört betydelsefull och det är viktigt att vara tillmötesgående mot varandra för att skapa en bra miljö. ”Utan föräldrarna kan man inte bedriva någon verksamhet” (Pedagog i förskola)

4.3 Gemensamma mötestillfällen i förskola och skola

När det gällde föräldramöten så var åsikterna delade mellan föräldrarna både på förskola och på skola. Många tyckte att det var bra att det fanns en dialog mellan dem och pedagogerna, det fanns plats för föräldrarna att ta upp sina åsikter. Några av föräldrarna tyckte det mest var pedagogerna som stod och pratade.

Föräldrarna på en av skolorna var väldigt nöjda med föräldramötena, det var bra dialog och de fick vara med och diskutera viktiga saker, det är ett öppet klimat på mötet. För att båda parter skulle få lika mycket att säga till om under mötet fick föräldrarna fylla i en blankett, som skickades in till skolan någon dag innan mötet, så att dagordningen blir lika fördelad mellan föräldrarna och pedagogerna. Detta medför att föräldrarna känner sig betydelsefulla och det de har att säga lyssnas på. I och med att föräldrarna får vara

26

med och bestämma dagordningen så blir det omöjligt för pedagogerna att hålla en monolog själva. På den andra skolan där föräldrarna inte var lika nöjda med föräldramötena var det mest pedagogerna som stod och informerade. Det fanns inte mycket tid för föräldrarna att diskutera angelägna funderingar och tankar.

Föräldrarna på förskolorna anser att föräldramötena för det mesta var givande. Här var det ofta så att de delades in i smågrupper där de fick diskutera olika punkter och sedan ta upp det inför hela gruppen. En av föräldrarna uttryckte sig positivt till att sitta i smågrupper och diskutera eftersom det då var lättare att diskutera. ”Då kanske man pratar mer om det är smågrupper än om man sitter 20 stycken och man ska tycka någonting.” (Förälder i förskola). Fler åsikter kan då komma fram från föräldrar som inte vågar uttrycka sig i större grupper. Föräldrarna på förskolorna berättade även om andra gemensamma tillfällen då föräldrarna träffades. Det kunde vara speciella ”fixardagar” där de blev inbjudna till att förbättra miljön för barnen. Det kunde vara småsaker såsom att sy gardiner eller större saker som att bygga ett skjul eller vindskydd på gården.

4.3.1 Demokratiprojekt

På en av skolorna i vår undersökning har de utvecklat ett demokratiprojekt (http://www.lund.se/upload/Centrala%20skolf%C3%B6rvaltningen/Demokrati/Dokume nt/Slutrapporten%20081002.pdf, 2008-11-20) där syftet är att skapa en mötesplats för barn, föräldrar och pedagoger. Föräldrarna ska få en inblick i skolans värdegrund, organisation och kultur och genom det få ökat intresse och delaktighet i skolan. Syftet är också att pedagogerna ska få en bättre förståelse för föräldrarnas och barnens värdegrund och bakgrund. I projektgruppen som startade projektet ingick projektledare, rektor, lärare, modersmålslärare och föräldrar med olika kompetenser, erfarenheter och bakgrund. I demokratiprojektet ingår organiserade möten, fadderverksamhet, internationella aftnar, internationella veckan och ”öppna skolan”.

Internationella veckan, som är en del i demokratiprojektet, är en vecka där den ordinarie undervisningen stannar upp och istället fokuseras på olika länder, världsdelar och kulturen. Här inbjuds föräldrar från alla etniciteter där de får berätta om sina

27

erfarenheter och kunskaper om olika länder och situationer. Många föräldrar besitter en väldig kunskap om olika länder som de antingen kommer ifrån eller har besökt. Pedagogen som vi intervjuade på denna skola anser att detta är något som skolan borde ta tillvara på. På fredagen är själva avslutningsdagen, det blir fest och alla föräldrar bjuds in. Under våra intervjuer med föräldrar från denna skola framkom att den internationella veckan var årets höjdpunkt.

Det är det bästa på hela året. Barnen lär sig inte bara mycket geografi utan om andra människor kulturer på ett informellt sätt. Sen just att föräldrarna bjuds in. Har ni varit någonstans eller kommer någonstans ifrån så kom hit och berätta. Sen är fredagen den bästa på hela veckan, det tycker vi som föräldrar också. Då är det fest och man är med och planerar. De säljer mat från olika håll i världen och de har lotteri.

(Förälder på skola)

Resultatet av demokratiprojektet har blivit att föräldrarnas engagemang har ökat och att det dyker upp fler föräldrar på olika arrangerade gemensamma möten. Föräldrarna känner sig mer delaktiga och välkomna. Pedagogen vi intervjuade på denna skola poängterade att föräldrar som närvarar vid dessa träffar syns oftare i skolan efteråt.

4.4 Information till hemmet

De informationssätt som finns på förskolor som vi har fått fram i vår undersökning är det dagliga mötet vid lämning och hämtning, veckobrev utdelade via pappersform eller internet, telefonsamtal vid speciella tillfällen, och övrig information utdelat via pappersform och internet. Vid en av förskolorna fanns det förr en bok om varje barn där pedagogerna skrev lite vad som hade hänt under dagen. Pedagogen menar dock att intresset för dessa böcker har svalnat med åren och föräldrarna vill hellre att pedagogerna ska vara med barnen än att ta tid till att skriva i böckerna, berättade pedagogen på denna förskola. Föräldrarna är relativt nöjda med informationen från förskolorna. En av föräldrarna poängterade dock att hon saknade en almanacka där föräldrarna kunde se vad barnen gjort under dagen. En annan av föräldrarna har bett att få all information muntligt då han inte hinner läsa veckobreven och liknande och nu får föräldern detta från pedagogerna på förskolan.

28

De informationssätt som finns i skolan är veckobrev via pappersform eller via internet, telefonkontakt, viss daglig kontakt samt olika former av böcker som förs mellan hemmet och skolan. Dessa kallas olika såsom skoldagbok och loggbok och fungerar lite som en informationskälla mellan hemmet och skolan. De flesta föräldrar är nöjda med informationen från förskolorna och skolorna. Att få brev via mail var populärt från föräldrarnas sida på grund av enkelheten att slippa alla papper. Skoldagboken fanns på båda skolorna och där var meningarna delade om vad syftet var med dessa böcker. På den ena skolan var föräldrarna nöjda och det fungerade bra med informationen i den. På den andra var en av föräldrarna missnöjd med vad som skrevs i skoldagboken, hon ansåg att det inte skrevs tillräckligt med information.

På en av skolorna där stor del av föräldrarna har annat modersmål än svenska brukar de viktiga informationsbreven skrivas på de största språken som finns på skolan. Många gånger ringer modersmålsläraren även hem till föräldrarna för att inga missförstånd ska uppstå. Anledningen är att föräldrarna ska känna att språket inte är ett hinder för att de ska komma till skolan. Pedagogen vi intervjuade menade att om föräldrarna inte förstår vad som står i breven så blir de inte lästa utan slängs på en gång.

Vid utvecklingssamtalen ansåg många av föräldrarna att viktiga och relevanta saker togs upp, och att det var ett öppet klimat där pedagogerna var lyhörda. De menade även att det var en dialog mellan föräldrar och pedagoger, och även med barnet. Många av föräldrarna berättade att barnen fick en lapp med sig hem en tid innan samtalet för att förbereda sig och läsa igenom olika punkter. Detta kunde fungera olika bra, dels att pedagogen gick igenom och frågade varför barnet svarat på det viset och dels att pedagogen bara konstaterade vad barnet svarat. På det senare saknade föräldrarna en dialog. Så här svarade en förälder på frågan om det är ett öppet klimat på utvecklingssamtalen ”Ja, men det är ju det utvecklingssamtal är. Det är inte bara att läraren säger så här är det och varför är det så, då kan de lika gärna skicka hem en lapp, då är det inte en dialog” (Förälder i skola). En förälder tyckte att samtalen var bra men att tiden ofta inte räckte till men samtidigt hade hon förståelse för att samtalen inte kan vara för långa. En förälder i förskolan menade att pedagogerna och föräldrarna gick på

29

samma linje och att de på samtalen gick igenom vad som fungerade och vad som fungerade mindre bra.

Pedagogerna var positivt inställda till utvecklingssamtal. De ansåg att det var bra att ha en utsatt och bestämd tid då man ostört kunde prata med barnet och föräldern. Det var viktigt att visa på vad barnet har gjort och hur det utvecklats sen sist och även att föräldrarna kunde berätta om det hänt något på hemmaplan. En pedagog ansåg att utvecklingssamtalen fungerade bra men att de kunde bli bättre, hon önskade speciellt att pedagogerna i arbetslaget pratade sig samman så de tog upp samma saker under samtalet. Här uppkom även tankarna om de svåra samtalen som vi tagit upp tidigare i kapitlet. Hur man på bästa sätt ska agera.

4.5 Föräldrarnas åsikter och tankar om skillnader mellan

föräldrasamverkan i förskola och skola

Uppfattningarna om vad skillnaderna är hur man jobbar med föräldrasamverkan i förskola och skola skiljer sig mellan föräldrarna. Några tycker att strukturen är densamma men att det skiljer sig lite med den dagliga kontakten. I förskola sker flera möten vid lämning och hämtning. De tror att i skolan läggs mer tid vid organiserad föräldrasamverkan just för att den dagliga kontakten inte finns på samma sätt. En förälder anser att man går mer in på djupet i skolan och att det blir andra saker och problem som diskuteras. En av föräldrarna i förskolan uttrycker en önskan om att det ska bli mera föräldrasamverkan när barnen kommer upp i skolålder. Hon säger:

Jag hoppas och tror det blir mer kontakt i skolan. Det kanske är dumt att säga, men jag tror att många tar skolan mer seriöst än förskolan. Men det finns nog ganska många som har föreställningen av att förskolan bara är ett ställe där man passar barn. Att det inte krävs så mycket. Många tänker nog att det inte behövs, men i skolan är det helt plötsligt prov och man ska uppnå det och det. Därför kräver föräldrarna mer än vad de gör i förskolan.

30

En annan förälder saknade gemenskapen som fanns i förskolan. Hon upplever att hon blev bättre bemött och mer välkommen i förskolan än vad hon blir i skolan. I och med att man träffar pedagogerna dagligen ansåg hon att det blev en mer personlig relation och det gjorde att föräldrarna var beredda att ställa upp och hjälpa till mer.

31

5 Diskussion

I detta kapitel kommer vi att diskutera resultatet av vår undersökning. Vi analyserar och drar slutsatser kring resultatet och kopplar till vårt syfte och våra frågeställningar. Vi kommer även att granska studien kritiskt för att se vad som fungerade och vad som fungerade mindre bra. Slutligen kommer vi att ge förslag på hur arbetet med föräldrasamverkan skulle kunna förändras i förskolans och skolans verksamhet.

5.1 Analys av resultat

Vi har i denna undersökning funnit mycket litteratur och forskning som handlar om föräldrasamverkan. När vi läser läroplanerna kan vi se att rekommendationerna kring hur samarbetet med föräldrarna ska ske har förändrats markant. I de tidiga läroplanerna står det tydligt hur pedagogerna skulle agera i mötet med föräldrarna. I dagens läroplaner står det mer kortfattat och vi anser att det ges mer utrymme för pedagogens egna tolkningar. Detta tror vi kan medföra att det blir mer olika från verksamhet till verksamhet hur man arbetar med föräldrasamverkan, just på grund av att det är mer fritt för tolkning och därför ser det olika ut på olika förskolor och skolor. Av resultatet av vår studie anser vi att samtliga förskolor och skolor där vi har gjort vår undersökning arbetat aktivt med att engagera föräldrarna. Det sker på olika sätt men med samma mål.

Den bild vi hade av vad föräldrasamverkan innefattade har bekräftats av våra intervjuer och även av den litteratur vi har läst. Just det att det ska vara ett öppet klimat i relationen hem och skola anser vi vara viktigt och detta verkar delas med föräldrarna och pedagogerna vi har intervjuat. Adelswärd m.fl. (1997) menar att det är viktigt med ett öppet klimat vid samtalen då det är en avgörande byggsten för barnets utveckling. De menar även att samtalen har fått en större betydelse med åren. Detta har även Andersson (2004) kommit fram till, att föräldrarna tycker de spontana tillfällena är viktiga eftersom det blir ett mer öppet och avslappnat klimat.

32

Pedagogerna i vår studie vill utvecklas och arbeta vidare med hur man ska engagera föräldrarna i verksamheten. De funderade mycket kring hur man skulle kunna få med sig alla föräldrar och såg detta som sin uppgift att få med sig alla och inte bara de som redan var engagerade. Detta tyckte vi visade på ett stort engagemang från pedagogernas sida med att skapa en så bra miljö för barnen och föräldrarna som möjligt i både förskolan och skolan. Att de vill utveckla sitt arbetssätt med föräldrarna visar på att de är medvetna om att det hela måste förnyas, att alla föräldrar inte är likadana. Något som både föräldrar och pedagoger ansåg viktigt var att lyssna på varandra och vara lyhörda och tillmötesgående, i båda riktningarna. Alfakir (2004) pratar mycket om hur viktigt det är att ha en dialog och inte en debatt med föräldrarna. Det är viktigt att lyssna på föräldrarnas synpunkter och i dialogen ska pedagogen vara en i gruppen istället för en ledare. Hon poängterar att det inte ska finnas en vinnare i en dialog utan att båda parter tar det bästa från varandras erfarenheter. ”Dialogens mål är att söka förståelse” (Alfakir, 2004, s. 48). Detta anser vi vara en bra inställning och en förutsättning för att föräldrasamverkan ska fungera. Det går inte bara att den ena parten är engagerad för att ett samarbete ska fungera.

Vid några av intervjuerna kom det fram att enkäter skickades ut för att få fram föräldrarnas åsikter. Detta anser vi är ett bra sätt då föräldrarna får uttrycka sina åsikter och önskemål med verksamheten. När pedagogerna sedan gör en sammanställning av enkäterna ger det möjlighet till att förändra och förnya samarbetet och verksamheten. Det är då viktigt att pedagogerna är beredda att ta till sig de åsikter eller den kritik som kan komma fram eftersom det är vid förändringen som föräldrarna känner inflytande över verksamheten. På det sättet anser vi att båda parter lyssnar på varandra. Detta nämner också Alfakir (2004) att det kanske inte alltid går att möta föräldrarnas krav men att det är viktigt att tillmötesgå föräldrarna och deras idéer även om de inte alltid går att genomföra. Det är viktigt att ge föräldrarna en förklaring och berätta varför så att föräldrarna inte tappar intresse och förtroende för pedagogerna.

Ordet föräldrasamverkan kan innefatta väldigt många olika saker, allt från spontana naturliga möten till organiserade möten. Föräldrarna och pedagogerna som vi har intervjuat hade samma föreställning om vad föräldrasamverkan är. Även om inte alla

33

föräldrar var lika nöjda så visste de ändå hur de ville ha det och att de i viss mån hade en möjlighet att påverka. På en av skolorna var en förälder missnöjd med hur samarbetet på skolan var, men när vi sedan intervjuade en pedagog på skolan ansåg hon att samarbetet gick bra. Detta ställde vi oss frågande till, att föräldrar och pedagoger kunde ha så olika uppfattningar från samma skola. Vi har inte fått denna uppfattning vid de andra intervjuerna men vi ställer oss frågan om detta är vanligt. Hur kommer det sig att föräldrar och pedagoger har olika uppfattningar om hur föräldrasamverkan fungerar? Kan det vara så att pedagogerna tror att samarbetet fungerar bra om föräldrarna inte kommer med frågor eller åsikter? En förklaring kan vara att pedagogerna fortsätter i sina vanliga spår och arbetar vidare likadant år efter år. En annan förklaring kan vara att pedagogen ser helheten, den ser hur det fungerar på hela skolan eller i klassen. Medan föräldern ser hur det fungerar med sitt eget barn. Pedagogen har ett bredare synsätt medan föräldrarna bara har intresse i sitt eget barn. Det är viktigt att klargöra och vara tydlig hur verksamheten ser ut så att inga missförstånd uppstår mellan föräldrarna och pedagogerna. Förklaringen till varför just den föräldern vi intervjuat var missnöjd kan vara att pedagogen inte var lärare i just den förälderns klass. Föräldern uttryckte många gånger ett missnöje till vissa pedagoger men i det stora hela var hon nöjd. Här skulle det kanske vara bra att göra en enkätundersökning för att förändra arbetet med föräldrarna.

Av de föräldrar vi har intervjuat var engagemanget olika, många var beredda att lägga ned flera timmar i veckan på föräldrasamverkan medan några lade ned lite mindre tid. Trots det så fanns ett engagemang från alla. Precis som några av de vi intervjuade funderade över ställde vi oss frågan: hur ska förskolor och skolor få med de föräldrar som inte är lika engagerade? Det måste ske en förändring i många verksamheter och se vad behovet hos föräldrarna är just nu. Det går inte att vi som pedagoger tänker att denna samarbetsform har fungerat förut och därför fungerar det nu också. Pedagogerna måste tänka på att tiden är otroligt dyrbar för föräldrarna och att andra aktiviteter på kvällarna kan ta upp all tid. Det gör att vissa föräldrar inte har tid att komma på föräldramöten men de har ändå åsikter att framföra som kan vara bra för förskolan eller skolan. Dessa åsikter kan därför komma upp vid andra tillfällen, som t.ex. vid lämning och hämtning.

34

Föräldrarna och samhället förändras och ställer olika krav. I dagens samhälle är det tillåtet att vara kritisk och samhället ställer högre krav, därför ställer även föräldrarna högre krav på pedagogerna, därför är det viktigt att pedagogerna hela tiden reflekterar över sitt arbetssätt och för en dialog med varandra och med föräldrarna. Föräldrar har ett mer kraftfullt inflytande idag och det gör att de har mer att säga till om i förskolans och skolans verksamhet. Detta medför att kraven och förväntningarna på pedagogerna blir högre när det handlar om föräldrasamverkan. Precis som Andersson (2004) menar så ställs det högre krav på pedagogerna nu och det är lätt att ge kritik. Det är lätt att komma med åsikter om hur pedagogerna arbetar och deras yrke har blivit mer utsatt. Många känner till förskolans och skolans värld på grund av att alla har haft en tidigare relation till den. Det gör att många har åsikter om hur det ska skötas och det kan medföra att pedagogerna hamnar i försvarsläge när deras yrkesroll ifrågasätts. Mellan pedagoger och föräldrar kan det då skapas ett maktförhållande när det gäller föräldrasamverkan, där pedagogerna går in i en försvarsställning när föräldrarna ställer krav och ifrågasätter verksamheten. Det kan leda till att pedagogerna blir osäkra på sin roll och går in i försvarsställning istället för att utvecklas. Det är viktigt att pedagogerna tar till sig kritiken och reflekterar över sina rutiner och sitt förhållningssätt.

Det är pedagogerna som har huvudansvaret att hitta vägar att engagera föräldrarna men det måste ske på ett sätt som inkluderar föräldrarna och deras önskemål. Det är viktigt att inte ge upp utan försöka hitta nya vägar. Vi har inget svar på hur man kan engagera alla föräldrar, det som är viktigt är att man ser på föräldragruppen och utgår från den. Alla föräldrar är olika och just därför är det viktigt att pedagogerna för en dialog med föräldrarna. Det är föräldrarnas barn det handlar om och om föräldrarna inte känner sig trygga är inte heller barnen trygga. Andersson (2004) menar också att det är viktigt att barnen känner sig trygga när de kommer till förskolan, och att ett bemötande av en pedagog kan bidra till den tryggheten. Även förtroende och tillit mellan föräldrar och

pedagoger är viktigt för tryggheten. Detta menar Nilsson (2008) är nyckeln för en bra samverkan med föräldrarna. Finns inte ett förtroende mellan pedagoger och föräldrar märker barnet av detta vilket leder till en sämre kontakt mellan hem och förskola/skola, vilket barnet mår dåligt av.

35

Att få med föräldrarna på föräldramöten var också något pedagogerna funderade över. Hur ska man göra dem intressanta för föräldrarna? Några av de vi intervjuade tror att det ofta handlar om att ingen kan ta hand om barnen på kvällstid, många föräldrar vill komma men har ingen möjlighet. En av pedagogerna diskuterade om ett sätt att lösa detta kunde vara att barnen var med på föräldramötena. Vi tror att det finns både fördelar och nackdelar med att ha barnen med. En fördel är just att fler föräldrar kan ha möjligheten att komma. Nackdelen är att det kan bli ett okoncentrerat möte där barnen tar för mycket tid, det kan också kännas konstigt att diskutera barnens situation när de är med. Vi håller även med Alfakir (2004) och Bouakaz (2007) om att man måste ändra arbetssättet på föräldramötena för att få med föräldrar med annan etnicitet. Det krävs mer arbete från pedagogernas sida och ett annorlunda arbetssätt för att få med föräldrarna. Alfakir (2004) skriver att det är viktigt att formulera sig på ett sätt som inbjuder föräldrarna och det kan även innebära att skriva på hemspråken. Det är till exempel viktigt att vara tydlig och berätta vad som kommer att hända på mötena. I resultatet framkom att på en skola fick föräldrarna skicka in lappar i förväg med punkter som de ville skulle finnas med på dagordningen. Det gör att föräldrarnas intresse för att komma på föräldramötena ökar när de vet att det kommer diskuteras saker som intresserar dem. Det medför även en känsla av att ha inflytande när deras punkter är lika viktiga som pedagogernas. Vi anser att alla föräldrar, oavsett bakgrund, behöver samma tydlighet och engagemang och därför ska man inte vara rädd att prova sig fram.

Uppfattningarna om vad föräldrasamverkan innebar var mellan pedagogerna och föräldrarna relativt lika genom undersökningen. De hade samma tankar om vad föräldrasamverkan innefattade och vad som var viktigt. Det som var centralt i deras svar var att en öppenhet och en lyhördhet gentemot varandra var viktigt för att samarbetet skulle fungera. På vissa håll kunde vi se olika uppfattningar när det gällde speciella delar i samarbetet. Alla intervjupersoner anser att det finns föräldrainflytande i förskolan och i skolan. Av resultatet att döma anser även vi att föräldrarna har inflytande i verksamheten. Det skiljer sig dock mellan de olika verksamheterna i hur stor utsträckning föräldrarna har inflytande. Vi har märkt i resultatet att intervjupersonerna har haft inflytande i flera situationer där de t.ex. har fått vara med i förskolekonferenser och skolkonferenser men även där mindre beslut fattas. De har

36

tydligt berättat om att ett öppet klimat finns där pedagogerna är lyhörda. Vi anser det vara väldigt viktigt att föräldrarna har inflytande och något att säga till om så att man som pedagog hela tiden kan förbättra verksamheten. Det är viktigt att det inte blir en envägskommunikation utan en dialog med föräldrarna. Detta pratar Alfakir om i en artikel (2007) där hon menar att det ofta är en envägskommunikation då pedagogerna står och informerar.

Något vi även funderat över är vad pedagoger och föräldrar menar med inflytande. Finns det olika uppfattningar om vad föräldrainflytande är så leder det till att man har olika förväntningar och missförstånd uppstår. Därför är det viktigt att man redan i början av samarbetet går igenom vilka förväntningar man har på varandra. Det är viktigt att vara tydlig från båda håll och berätta vad man anser att föräldrasamverkan innefattar. Det är speciellt viktigt vid första mötet och med nya föräldrar, en föräldragrupp har inte samma förväntningar som en annan därför är det viktigt att ta upp detta. Det är också av betydelse att man som pedagog går igenom de inofficiella värderingarna som finns på förskolan/skolan.

I våra frågeställningar undrade vi även om det var någon skillnad med hur man arbetar med föräldrasamverkan i förskola och skola. Den största skillnad vi kan se är vid lämna hämta situationerna som oftast inte finns i skolan. Det vill säga den dagliga kontakten med pedagogerna försvinner i skolan eftersom barnen antingen åker eller går hem själva efter att undervisningen är slut eller att de går till fritidsverksamheten. Även om det kan tyckas vara mer samverkan med föräldrarna på förskolan på grund av detta så behöver det inte betyda det. Övrig samverkan med föräldrarna som till exempel utvecklingssamtal, föräldramöten och övriga möten kan ta mer tid i skolan. En förälder av intervjupersonerna menar att i skolan blir det mer mål och prov att diskutera och därför ägnas mer tid åt föräldrasamverkan i skolan. Vi menar att det är lika viktigt med information och samarbetet i förskolan som i skolan. Det är viktigt att föräldrarna redan när barnen är i förskoleålder vänjer sig vid att samarbeta med förskola och skola, så att de vänjer sig vid det arbetssättet. Detta anser vi är speciellt viktigt för föräldrar med utländsk bakgrund eftersom de då blir tidigt insatta i skolsystemet. Annars uppfattade vi att samtliga pedagoger på förskolorna och skolorna hade samma idéer och mål med