EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:101
En litteraturstudie om unga vuxnas upplevelser
av att leva med depression
Examenarbete: En litteraturstudie om unga vuxnas upplevelser av att leva med depression
Författare: Raha Nabavi
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18V Handledare: Malin Jakobsson
Examinator: Lena Nordholm
Sammanfattning
Den psykiska ohälsan har ökat både nationellt och internationellt bland unga vuxna under de senaste åren. Psykisk ohälsa innebär nedsatt välbefinnande och psykisk obalans i människans dagliga liv. Idag lever ungefär 190 000 unga och unga vuxna med någon form av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa i form av depression medför stora kostnader på samhällsnivå men även för individen och den unga vuxnas anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Studien är en litteraturstudie där datainsamlingen gjordes genom vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som söktes i Cinahl och PsycINFO. Nio vetenskapliga artiklar hittades, lästes och granskades. Tre olika huvudteman och sju olika subteman identifierades: att dra sig undan, att vilja ha ett skyddsnät och att uppleva lidande, och sju subteman. Studiens resultat beskriver att unga vuxna upplever sig ensamma, annorlunda samt är rädda och oroliga för stigmatisering. Att leva med depression handlar inte bara om att vara deprimerad, trött, orkeslös, uppleva sömnproblem eller ha en förändrad identitet, utan det handlar även om att känna ensamhet och sårbarhet, att känna sig annorlunda jämfört med samhället, att ha rädsla för sin omgivning samt att inte våga söka hjälp. Sjuksköterskan har en central roll i patienternas välbefinnande. Genom att sjuksköterskan får en ökad kunskap kan hen möta patientens livsvärld och därmedskapa förutsättningar för de unga vuxnas välbefinnande. Sjuksköterskan kan genom sin profession unga patienter med psykisk ohälsa i tidigt skede.
Nyckelord: Depression, upplevelser, unga vuxna, unga vuxna med psykisk ohälsa,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ______________________________________________________________ 1 BAKGRUND ______________________________________________________________ 1 Unga vuxna ___________________________________________________________________ 1 Psykisk hälsa och psykisk ohälsa __________________________________________________ 2 Depression ____________________________________________________________________ 2 Stigmatisering _________________________________________________________________ 3 Vårdens möte med den sårbara unga vuxna som lider av depression ____________________ 3 Autonomiprincipen och icke skada principen _______________________________________ 4 Katie Erikssons teori om lidande __________________________________________________ 5 Sjuksköterskans ansvar _________________________________________________________ 5 PROBLEMFORMULERING ________________________________________________ 6 SYFTE ___________________________________________________________________ 6 METOD __________________________________________________________________ 6 Data _________________________________________________________________________ 6 Datainsamling _________________________________________________________________ 6 Dataanalys ____________________________________________________________________ 7 Etiska överväganden ____________________________________________________________ 7 RESULTAT _______________________________________________________________ 8
Tema 1: Att dra dig undan _______________________________________________________ 8
Att känna sig annorlunda _______________________________________________________________ 8 Att vara rädd för stigmatisering _________________________________________________________ 9
Tema 2: Att vilja ha ett skyddsnät ________________________________________________ 9
Att vilja bevara sina sociala relationer ____________________________________________________ 9 Att ha identitetsproblem och vilja vara som alla andra _____________________________________ 10
Tema 3: Att uppleva lidande ____________________________________________________ 11
Att fastna i sitt lidande ________________________________________________________________ 11 Att normalisera lidande _______________________________________________________________ 11 Att leva med rädsla, oro och ensamhet ___________________________________________________ 12
DISKUSSION ____________________________________________________________ 12 Resultatdiskussion _____________________________________________________________ 12 Metoddiskussion ______________________________________________________________ 15 Hållbar utveckling_____________________________________________________________ 15 SLUTSATSER ____________________________________________________________ 16 Kliniska implikationer _________________________________________________________ 17 REFERENSER ___________________________________________________________ 18 BILAGA 1 - Sökhistorik ____________________________________________________ 23 BILAGA 2 – Artikelöversikt ________________________________________________ 25
INLEDNING
Alla människor i alla åldrar kan ibland känna sig sorgsna eller nedstämda. Depression är ett allvarligare tillstånd som pågår under en längre tid och det ökar bland unga i samhället idag. Av de unga vuxna som diagnostiserats med depression återinsjuknar 35–75 procent inom ett till fem år och tio år efter första diagnos har närmare en tredjedel fortfarande behov av psykiatrisk vård. Att vara ung vuxen med depression innebär förutom ohälsa bland annat trötthet, nedstämdhet och känslor av hopplöshet och även svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Att leva med depression kan därmed innebära att livet påverkas på flera sätt (Socialstyrelsen 2017; Vårdgivarguiden 2020).
Under den verksamhetsförlagda utbildningen mötte jag unga vuxna med psykisk ohälsa, bland annat i form av depression. Jag insåg då att depression är vanligt hos unga vuxna och att sjuksköterskan kommer oavsett vårdverksamhet, möta dessa patienter då de behöver vård. Att ha kunskap om hur det är att leva med depression som ung vuxen förbättrar sannolikt mötet med patienten. Med denna uppsats, vill jag presentera en kunskapsöversikt över unga vuxnas upplevelser av att leva med depression samt öka kunskapen hos allmänsjuksköterskor och annan vårdpersonal.
BAKGRUND
Denna litteraturstudie fokuserar på att beskriva unga vuxnas upplevelse av att leva med depression. Lidandet av psykisk ohälsa är ett ökande hälsoproblem (Folkhälsomyndigheten 2019), och behöver därför synliggöras i samhället genom denna studie. För att vägleda läsaren i det som utgör studiens sammanhang kommer bakgrunden först att beskriva den unga vuxna människan, psykisk hälsa och ohälsa samt depression. Därefter beskrivs stigmatisering som uppleves i samband med depression samt vårdens möte med de unga vuxna. Sist avslutas bakgrunden med beskrivning om sjuksköterskans ansvar och vikten av autonomiprincipen och icke skada principen.
Unga vuxna
Begreppet ung vuxen har ingen samstämmig åldersintervall i litteratur eller i forskningsstudier. Men det handlar om tiden då personen både är ung och vuxen. En av de vanligaste åldersintervallen som nämns är mellan 20 – 30 år gamla (Hwang, Frisén & Nilsson 2018, s. 22), men kan också beskrivas börja i 16 års åldern. Under 2019 fanns det 606 696 unga vuxna män och 549 912 unga vuxna kvinnor i Sverige mellan 16–25 år (Statistikmyndigheten 2020). Perioden som omfattas av att vara ung vuxen innefattar en tid då individen funderar över vem hen är och hur hens vuxna liv ska utvecklas, hen funderar också över arbete, utbildning, nära relationer och karriär. Det är en känsla av att vara ”mitt emellan” och varken vara ung eller vuxen (Arnett 2004; 2013, se Hwang, Frisén & Nilsson 2018, s. 12). Tiden som ung vuxen rymmer inte enbart positiva aspekter, utan det finns även saker som kan uppfattas som ansträngande och svårt. Det kan handla om att kunna klara sig själv, kunna fatta egna beslut samt kunna stå på egna ben (Hwang, Frisén & Nilsson 2018, s12).
2
Psykisk hälsa och psykisk ohälsa
Världshälsoorganisation (WHO, 2020) beskriver hälsa som ett tillstånd när människan upplever fullständigt mående psykisk, fysiskt och socialt välbefinnande. Dahlberg och Segesten (2010, ss. 48–49) beskriver också tillståndet av hälsa som friskhet när människan upplever sig i god fysik, sundhet som att ha ett hälsosamt liv och att upplevelsen av välbefinnande kommer när människan får upplevelser av hälsa. God psykisk hälsa anses vara en resurs som hjälper oss att hantera livets utmaningar. Psykisk hälsa innehåller både positiva och negativa dimensioner och de kan påverkas av biologiska faktorer. Den positiva dimensionen kan handla om att uppleva välbefinnande, meningsfullhet och känna lycka i sin tillvaro. Vilket kan vi uppnå genom att ha goda sociala relationer samt att vi känner delaktighet i samhället och kan hantera livets upp och nedgångar. Den negativa dimensionen kan vara psykisk ohälsa i form av oro och nedstämdhet (Folkhälsomyndigheten 2020c). Psykisk ohälsa är ett övergripande begrepp som handlar om diagnostiserade psykiska sjukdomar exempelvis schizofreni, depression och ångestsyndrom men också om lättare självrapporterade psykiska besvär som nedstämdhet och oro (Socialstyrelsen 2017). Wiklund (2003, s. 96) förklarar begreppet psykisk ohälsa som ett lidande och menar att (ibid. s. 108) lidandet är påtaglig under livets gång men att det kan bli mer eller mindre synlig när människan inte kan längre uppleva hälsa.
Omkring 190 000 barn och unga vuxna har någon form av psykisk ohälsa idag. Det motsvarar 15 procent av unga kvinnor samt 10 procent av flickor, pojkar och unga män. Unga kvinnor i åldern 18–24 är mest drabbade. De senaste 20 åren har den psykiska ohälsan bland unga vuxna i Sverige ökat påtagligt, mer än i de andra nordiska länderna (Socialstyrelsen 2017). Psykiska påfrestningar börjar vid mitten av tonåren. Unga kan uppleva påfrestningar från flera olika håll genom livet som sociala relationer, materiella tillgångar, utseende och prestationer i skolan. Tillsammans kan allt detta skapa en känsla av att inte räcka till (Folkhälsomyndigheten 2019). God självkänsla och goda sociala relationer är faktorer som kan bidra till en positiv psykisk hälsa medan missbruk, konflikter i familjen och känslan av att inte passa in, är faktorer som kan bidra till psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten 2020c).
Barn och unga vuxna som diagnostiserats med depression riskerar långa sjukdomsförlopp med fortsatt behov av läkemedelsbehandling samt det finns även en förhöjd risk för suicidförsök och suicid över tid. Nästan 800 000 människor i världen dör på grund av självmord varje år. Självmord är den näst största dödsorsaken hos 15–29 åringar. Det kan även uppstå svårigheter med att till exempel fullfölja utbildning, eftersom gruppen med psykisk ohälsa har allt större utsträckning lägre utbildning än de unga som inte har vårdats för depressioner eller ångestsyndrom. En ökad kunskap om utvecklingen kan hjälpa hälso-sjukvården att möta behovet som uppstår av en försämrad psykisk hälsa bland unga (Socialstyrelsen 2017; World Health Organisation 2020).
Depression
World Health Organisation (2020) beskriver depression som ett allvarligt hälsotillstånd och anser att depression är det mest funktionsnedsättande hälsoproblemet i världen. Depression är ett stort folkhälsoproblem och är de vanligaste psykiatriska diagnoserna i Sverige. Depression utgör den enskilt största orsaken till funktionsförlust, eller förlust av levnadsår med nedsatt hälsa (Folkhälsomyndigheten 2019). Personen som drabbats av depression kan ha två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Till exempel kan ångestsyndrom och smärtproblematik även förekomma hos denna grupp (Socialstyrelsen 2020).
Depression kännetecknas av ihållande sorg och brist på intresse eller glädje i tidigare givande eller roliga aktiviteter. Likaså störd sömn, nedsatt aptit och koncentrationssvårigheter är vanliga (WHO, 2020). Författaren Carr (2008) beskriver i sin studie att depressiva symtom såsom koncentrationssvårigheter, sömnproblem och förändrad aptit kan orsaka funktionsnedsättning i form av depression. Vidare belyser Carr (2008) att depression hos unga patienter kännetecknas primärt av nedstämdhet och dålig humör, låg sinnesstämning och minskad intresse att närvara i de olika aktiviteter eller sysselsättning som upplevdes tillfredställande. Personen kan få förändrade beteenden som till exempel att hen drar sig undan och slutar med aktiviteter som hen i vanliga fall tycker om att göra. En del av de deprimerade kan bli aggressiva och börja skolka, dricka alkohol samt ta droger. Effekterna av depression kan vara långvariga eller återkommande och kan dramatiskt påverka en individs förmåga att fungera och leva ett givande liv. Orsakerna till depression inkluderar komplexa interaktioner mellan sociala, psykologiska och biologiska faktorer. Livshändelser som motgångar under barndom, förlust och arbetslöshet är faktorer som kan leda till depression (Barn- och ungdomspsykiatri 2020; World Health Organisation 2020).
Stigmatisering
Unga vuxna med depression kan uppleva sig bli stigmatiserande. Stigmatisering betyder att en grupp människor anses avvika från normen vilket gör att de pekas ut samt förknippas med negativa stereotyper. Det kan leda till diskriminering och sämre bemötande till exempel inom vården och i arbetslivet. Personen som blir stigmatiserad kan känna skam vilket kan leda till att hen vill dölja sina besvär och inte söker hjälp (Folkhälsomyndigheten 2020a).
Sämre självkänsla och sämre tilltro till sin egen förmåga att klara något kan vara konsekvenserna av stigmatisering. Det har visat sig att personer med psykisk ohälsa får ett sämre bemötande från vården och sämre behandling för fysiska hälsoproblem. Stigmatisering kan även leda till att individen inte söker vård alls för att hen vill undvika att få bekräftelse för sin psykiska ohälsa. Många av dessa hindras från att berätta hur hen mår psykiskt, vilket kan få allvarliga konsekvenser, både för den psykiska och fysiska hälsan. Personer med psykisk ohälsa riskerar få sämre livsvillkor än andra, till exempel genom sämre förutsättningar i arbetslivet, svårare att genomföra utbildning samt att hitta bostad. Allt detta kan förekomma på grund av stigmatisering. Genom att minska stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa kan det främjas en god och jämlik psykisk hälsa vilket förebygger den psykiska ohälsan och självmorden bland befolkningen (Folkhälsomyndigheten 2020a).
Vårdens möte med den sårbara unga vuxna som lider av
depression
Den unga vuxna personen som har depression kan komma att behöva vård, inte bara inom psykiatrin utan också inom andra verksamheter. De kan inför mötet med vården känna lidande och sårbarhet i samband med depressionen, vilket behöver tas i beaktande. Sårbarhet anses vara som en resurs för att vården ska förstå och uppfatta patientens behov och önskemål. Vården behöver värna och respektera unga vuxnas sårbarhet. Här har sjuksköterskan en viktig roll, att genom kommunikation lära känna den unga vuxna för att kunna främja hens behov (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Ett vårdande utifrån patientperspektivet innebär att respektera allas människors lika värde, ta hänsyn till deras värdighet, autonomi, integritet och sårbarhet och att se individen i dennes sammanhang. En vård där patienten blir lyssnad till och har
4
möjlighet att vara delaktig i sin vård möjliggör att patienten kan känna tillit och hopp för sjukvården samt att hen kan känna mening och sammanhang i livet (Dahlberg & Segesten 2010 s. 126–128). Sjuksköterskan uppmärksammar den enskilda patientens hälsa, sjukdom och lidande genom att beakta hens livsvärld. Enligt Ekebergh (2015b, s. 28) innebär hälsa att kunna uppleva välbefinnande, att ”må bra” samt att vara i stånd till att genomföra sina livsprojekt, som innebär att göra det som har ett värde i livet. Hälsa rör hela människan och det är en upplevelse av att vara i balans. Det kan handla om en känsla av inre balans och en känsla av jämvikt i relation till sina medmänniskor. Livsvärlden framhålls genom att lyssna till patientens berättelse, upplevelser och erfarenheter. För att kunna möta och förstå en persons livsvärld behövs öppenhet och intresse för personen. Det vill säga att faktiskt vilja förstå hens situation och förstå det på ett nytt sätt. Patienten är den främsta experten på sin sjukdom, sin hälsa, sitt lidande och på sin livssituation (Ekeberg 2015a s. 70; Ekebergh 2015c ss.18.19). I samband med vårdsituationer med frånvaro av god vård kan ett vårdlidande uppstå för den unga vuxna med depression. Istället för att lindra lidandet, kommer lidandet att öka och mötet med patienten gör hen osäker, ledsen, osedd eller kränkt (Arman 2015b, s. 43).
Tidigare forskning av (McCarthy, Downes & Sherman 2008) visar att unga vuxna upplevde en mängd känslomässig smärta i samband med depressionen, vilket tyder på att de slutande umgås med sina vänner och var ledsna utan någon anledning. De unga vuxna satt ensamma och kände som om ingen ville vara omkring dem. De kände sig även hopplösa, hade svårt att sova, kände sig slö, uppvisande fysiska symtom som viktökning, magbesvär, huvudvärk och sömnproblem; var irriterad och självmedicinerade sig med alkohol och droger. Även om de unga vuxna ansåg att deras medicinering har varit till hjälp, var inte denna effekt det övergripande fokuset. Istället litade de unga på sina rådgivare för att hjälpa dem till att må bättre. Det har visat sig att en del av dessa unga vuxna förlitade sig på en mellanhand, som en förälder. Det var föräldern som ledde dem till någon utbildad som kunde hjälpa dem (McCarthy, Downes & Sherman 2008). Annan forskning (Granek 2006) visar att utvecklingsfaserna är varierande från individ till individ samt att upplevelsen av att lida av sin depression kan vara olika eftersom varje individ har olika livsförutsättningar. Forskningen visar att unga vuxna har en önskan att ha kontakt med andra människor utan att känna sig värdelös och självkritisk vid samspel med andra individer. Känslan av att vara obekväm kring andra människor, gjorde att de unga vuxna drog sig undan från andra och det ledde till isolering. Att känna sig förvirrad var även en upplevelse som uppkom i samband med depression och unga vuxna upplevde det som att gå vilse i en dimmig dis. De kände också en djup sorg och smärta som ledde till fysiska besvär. I en studie av Sowislo och Orth (2013) påtalas vikten av att det behövs ytterligare fler studier som beskriver om den psykiska ohälsan bland unga. Vidare i studien poängterar Sowislo och Orth även att fler studier behövs för att förstå de bakomliggande orsakerna till psykiska ohälsan för att på så sätt kunna åstadkomma fler bättre förebyggande åtgärder så att unga vuxna inte hamnar i någon form av psykisk ohälsa.
Autonomiprincipen och icke skada principen
Det är viktigt att unga vuxnas rättigheter till autonomi respekteras. Autonomiprincipen beskrivs som en moralisk skyldighet och innebär människans förmåga samt möjlighet till självbestämmande och kunna styra över sina egna liv och sina handlingar (Kjellström 2013, s. 201). Utifrån autonomiprincipens aspekt är det viktigt att sjuksköterskan ger tillräckligt kunskap om de behandlingsformer som finns samt risker och eventuella konsekvenser till de unga vuxna patienten. Där patienten får möjlighet att vara delaktig i sin vårdprocess och kan bidra till att hen bättre kan hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan ska se till att inte sätta den unga
vuxna i ett sämre läge än hen hade sedan innan samt minimera den unga vuxnas lidande. Enligt Sandman och Kjellström (2013, s. 371) innebär icke skada principen att individer har en skyldighet att inte skada varandra.
Katie Erikssons teori om lidande
Katie Erikssons omvårdnadsteori inriktar sig på patientens lidande samt hur vårdandet kan medverka att lindra lidandet. Enligt Eriksson (2015) finns det tre olika typer av lidande som individen kan uppleva: sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Sjuksköterskan kan genom att analysera och problematisera d.v.s. att bekräfta lidandet, att vara i lidandet och att förlikas med lidandet utveckla möjligheter att lindra patientens lidande. Som utgångspunkt menar Erikssons (2015) att vårdandets syfte är att lindra patientens lidande. Författaren till uppsatsen anser att Katie Erikssons teori om lidande kan appliceras till litteraturstudien. Eftersom med hjälp av denna teori kan sjuksköterskan få en bättre kunskapsöversikt och förståelse om hur människor med psykisk ohälsa upplever bemötandet av vårdpersonalen.
Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskans arbete styrs av hälso- och sjukvårdenslagen och patientlagen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) 3 kap 1§ ska vårdpersonalen kunna ge en god vård och bidra till en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen stärker och tydliggör patientens integritet, självbestämmande samt delaktighet. Utifrån den etiska koden (ICN) ansvarar sjuksköterskan att genom ett hälsobefrämjande förhållningssätt kunna främja hälsa, lindra lidandet, förebygga sjukdom och därmed kunna återställa hälsa hos patienten (Svenska Sjuksköterskeförening, 2017).
Sjuksköterskans ansvarar för att unga vuxna ska få ökade möjligheter till att förbättra, bibehålla samt återfå sin hälsa, hantera sjukdom, hälsoproblem eller funktionsnedsättning samt uppnå välbefinnande och bästa livskvalitet fram till döden. All omvårdnad ska utgå från mänskliga rättigheter, med hänsyn till unga vuxnas tro, självbestämmande, värdighet och integritet. Sjuksköterskan ska kunna ge en sådan vård som bidrar till att unga vuxna patienter och dess närstående blir sedda och förstådda som unika personer med individuella behov, resurser, förväntningar och värderingar. Mötet med patienten ska utgå från patientens berättelser och karaktäriseras av en gemensam öppenhet för varderas kunskap där vården utformas i partnerskap. Utifrån patientberättelsen ska sjuksköterskan kunna förstå vad hälsa betyder för den enskilda unga vuxna patienten och i team kunna skapa förutsättningar för att hälsa ska uppnås (Svensk sjuksköterskeförening 2017). För att kunna stödja och stärka patientens hälsa och livskraft behöver sjuksköterskan se och lyssna på den unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av sin situation och hur livet verkar (Ekebergh 2015b, s. 32 – 33).
Enligt Dahlberg och Segesten (2010, s. 190) är den vårdande relationen en förutsättning som ska kunna stödja och stärka patientens deltagande i sin hälsoprocess. Det är viktigt att förstå att unga vuxna patienter har styrkor och förmågor, att de är sårbara och svaga för att kunna stödja deras hälsoprocess, det vill säga att kunna möta deras verkliga behov (Ozolins & Höberg 2017, s. 73). Genom att ha förståelse för patientens livsvärld kan vårdaren skapa en grund till hälsa och välbefinnande (Eriksson 1989, se Wiklund 2003).
6
PROBLEMFORMULERING
Depression är ett av de mest funktionsnedsättande hälsoproblem i världen och andelen unga vuxna som drabbas har ökat. Depression kännetecknas av ihållande sorg och brist på intresse, brist på glädje, störd sömn, nedsatt aptit, koncentrationssvårigheter och förändrade beteenden. Effekterna av depression kan vara långvariga och återkommande. Då depression är vanligt förekommande bland unga vuxna innebär det att sjuksköterskan kommer möta dessa personer inom olika verksamheter i vården, inte bara inom psykiatrin. Det är därmed betydelsefullt att få ökad kunskap om unga vuxnas upplevelse av sin depression för att som sjuksköterska kunna möta dessa patienter och deras behov.
SYFTE
Syftet med denna studie är att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression.
METOD
Data
Litteraturstudie valdes som metod för att kunna få en klar översikt över unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. För att kunna besvara syftet med studien har relevanta artiklar sökts och granskats. En litteraturstudie har gjorts utifrån en modell som Friberg beskrivit (2017, ss. 141–152). En litteraturstudie handlar om att kartlägga det nuvarande kunskapsläget genom att studera aktuell befintlig forskning. Litteratursökningen består av en inledande och egentlig litteratursökning. För att kunna avgränsa och formulera forskningsproblemet gjordes en inledande litteratursökning för att kunna ta reda på vad som finns publicerat inom området. Därefter gjordes den egentliga litteratursökningen för att kunna samla in data till uppsatsen. Artiklarna som användes till denna uppsats har granskats efter Fribergs granskningsmall för att kunna bekräfta att artiklarna har en god forskningskvalitet (Friberg 2017, ss. 40,44, 108, 187–188). Litteraturstudien syfte besvarades med nio kvalitativa artiklar utgör data för studien.
Datainsamling
Datainsamling gjordes av vetenskapliga artiklar som söktes i olika databaser som Cinahl och PsycInfo. Inklusionstriterierna för artikelsökningarna begränsades till att artiklarna skulle vara 10 år gamla, publicerade mellan 2009–2019, uppfylla kriterierna för Peer reviewed, vara skrivna på engelska samt att deltagarna skulle vara unga vuxna, det vill säga mellan 20–30 år gamla. För att kunna avgränsa området kombinerades relevanta sökord som ”depression, experiences, young adults, qualitave, young people, narratives, gender, living with depression, help – seeking och adolescents” (se bilaga 1 för en mer utförlig beskrivning av sökhistoriken). För att få fram bra urval av artiklar användes boolesk söklogik. Detta användes för att visa hur de utvalda sökorden har kombinerats. Det booleska söksystemet utgår från olika sök-operatörer som till exempel AND, OR och NOT. Operatören som användes i denna uppsats var AND
(Östlundh 2017, s. 72). De flesta artiklar som hittades, beskrev ungdomar och unga vuxna mellan 14–30 år gamla. Författaren valde till en början att endast använda sig av de artiklarna där deltagarna var mellan 16–25 år gamla. Eftersom artiklarna som beskrev unga vuxnas upplevelser av att leva med depression, inte var tillräckligt många valde författaren till uppsatsen att inkludera artiklarna som beskrev ungdomarnas upplevelser av att leva med depression, för att kunna få fram ett mer utförligt resultat. Författaren tog inte hänsyn till deltagarnas eventuella farmakologiska behandling när artiklar söktes, eftersom syftet med litteraturstudien var att få fram upplevelserna som uppstår vid depression bland unga vuxna. Exklusionskriterier var depression i samband med graviditet och förlossning, hiv, cancer samt artiklar som beskrev depression utifrån vårdarens eller närståendes perspektiv.
Eftersom sökningen i databaserna inte gav tillräckligt antal artiklar, gjordes även sekundärsökningar utifrån tidigare hittade artiklar för att kunna få fram ett slutresultat av god kvalité. Sekundärartiklarna som hittades var mellan 2005 och uppåt i årsintervallet, vilket gjorde att författaren inkluderade även tre artiklar som var äldre än 10 år. Genom sekundärsökningen kommer inte sökprocessen att ta längre tid, vilket resulterar att författaren inte går miste om bra litteratur (Östlundh 2017, s. 78).
Dataanalys
Författaren utgick ifrån Fribergs analysmetod när dataanalysen skulle genomföras. En litteraturstudie ska alltid genomgå ett antal analyssteg enligt Friberg (2017, ss. 148 - 150). Samtliga artiklar lästes av författaren flera gånger för att kunna få en övergripande förståelse för data. Sedan dokumenterades studiernas syfte, urval, metod, datainsamling, de etiska överväganden och resultat i en översiktstabell (se bilaga 2). Genom att göra en översiktstabell skapas en överskådlighet som grund för den fortsatta analysen av data. Detta är även en hjälp för att kunna få struktur på det material som analyseras.
När artiklarna lästes igenom färgmarkeras allt innehåll som svarade mot studiens syfte. Alla färgmarkeringar i artiklarna lästes sedan igenom och författaren började fundera över likheter och skillnader mellan artiklarna. Vid sidan av färgmarkeringen skrevs en liten notering för vad färgmarkeringen handlade om. Samma notering användes om fler av de valda artiklarna tog upp liknande ämne. Skillnaderna mellan artiklarna markerades med olika färger för att kunna få en sammansättning av analysarbetet (Friberg 2017, ss. 148–149). Ett par nyckelfynd kunde identifieras vilket redovisas i tre olika teman och sju olika subteman (tabell 1).
Etiska överväganden
Enligt lag behöver studier som handlar om människor få ett godkännande från etikprövningsnämnden, genom att skicka en ansökan om prövning (Etikprovningsmyndigheten 2020). Eftersom denna studie inte är en empirisk studie utan är en litteraturstudie krävdes det ingen etikprövning. Men även vid denna litteraturstudie har de etiska förhållningssätten följts eftersom detta är en kandidatuppsats som handlar om människor.
Artiklarna som valdes har granskats systematiskt ur ett etiskt perspektiv och författaren har endast använt sig av de artiklar som går att försvara etiskt samt genomgått etisk prövning. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet är de fyra etiska grundkraven som behövdes vara uppfyllda för att författaren till denna studie skulle kunna använda de valda artiklarna. Informationskravet går ut på att deltagarna i studien ska få
8
information om studien, både muntligt och skriftligt. Samtyckeskravet innebär att deltagarna får bestämma och själva besluta om de vill delta i undersökningen samt att de kan avsluta sin medverkan i studien när de vill. Konfidentialitetskravet handlar om att deltagarnas uppgifter som lämnas skall förvaras på ett säkert sätt, för att obehöriga inte ska kunna nå dem. Med nyttjandekravet menas det att de insamlade uppgifter som deltagarna lämnat får endast användas för forskningsändamål (Olsson & Sörensen 2011, ss. 84–85).
RESULTAT
Litteraturstudiens resultat är baserat på en analys av nio vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver unga vuxnas upplevelser av att leva med depression i tre teman; Att dra sig tillbaka, att vilja ha ett skyddsnät och att uppleva lidande. De tre temana består sedan av två eller tre subteman (tabell 1).
Tabell 1 Översikt över teman och subteman
Tema Subtema
Att dra sig undan Att känna sig annorlunda
Att vara rädd för stigmatisering Att vilja ha ett skyddsnät Att vilja bevara sina sociala relationer
Att ha identitetsproblem och vilja vara som alla andra
Att uppleva lidande Att fastna i sitt lidande Att normalisera lidande
Att leva med rädsla, oro och ensamhet
Tema 1: Att dra dig undan
Att dra sig undan handlar om att unga vuxna drar sig bort från sin omgivning, sin familj och sina vänner i samband med upplevelsen av depression. De är rädda för hur andra i deras omgivning hanterar eller reagerar på deras depression. Detta tema innefattar två subteman; Att känna sig annorlunda och Att vara rädd för stigmatisering.
Att känna sig annorlunda
Unga vuxna drar sig undan från sina sociala relationer på grund av att de känner sig annorlunda, även om vännerna inte vet något om deras diagnos och finns för dem, beskriver Bluhm, Covin, Chow, Wrath och Osuch (2014). Även (Meadus 2007) beskriver att de unga vuxna upplever sig
annorlunda på grund av symtomen som uppstår vilket bidrar till störningar i skolan, familjen och andra sociala relationer. Stora förändringar i deras humör, är det unga vuxna identifierande som det första tecknet på att känna sig annorlunda. Som Meadus (ibid) beskriver drar sig unga
vuxna undan eftersom de ville vara ensamma för att kunna hantera sjukdomssymtomen. Samtidigt som de kämpar för att kunna bevara sin självkänsla har de en önskan av en närhetsrelation med kamrater eller familjemedlem.
Shaw, Dallos och Shoebridge (2009) belyser i sin studie att unga vuxna kvinnorna känner sig ”annorlunda” jämfört med hur de kände sig innan sjukdomsförloppet började. Många av de unga vuxna känner att deras depressiva störningar och sociala omständigheter gör att de inte kan klara av nuet (Kuwabara, Van Voorhees, Gollan & Alexander 2007). Tanken “varför just jag” kan dyka upp bland de unga vuxnas tankar, när de försöker förstå sin situation med depression och tanken “varför jag inte kan vara som alla andra i min åldersgrupp”, kan ibland också dyka upp (Martínez-Hernáez, DiGiacomo, Carceller-Maicas, Correa-Urquiza, & Martorell-Poveda 2014; Wirback, Forsell, Larsson, Engström & Edhborg 2018).
Att vara rädd för stigmatisering
Unga vuxna har en rädsla för att uppleva stigmatisering och förlust av status, och upplever därför svårigheter att skapa en närhetsrelation när symtomen av depression framträder. De menar att om omgivningen känner till om deras depressiva tillstånd kommer de att avstå från vänskapen. Exempelvis kan oroliga unga vuxna förutse stigmatisering som en följd av hjälpsökning när de blir medvetna om deras lidande som ett problem och försöker sedan att normalisera sina känslor av depression. I allmänhet valde de unga vuxna psykologer eftersom de trodde att det var mindre stigma involverat än att träffa en psykiatriker. De flesta av de unga vuxna associerade psykiatriker endast med farmakologisk behandling, som de ansåg vara nödvändigt för personer som lider av något som är betydligt värre än ”normal depression” (Martínez-Hernáez, DiGiacomo, Carceller-Maicas, Correa-Urquiza, & Martorell-Poveda 2014). Det finns variationer mellan hur mycket de unga vuxna ser på stigmatisering som ett problem för sig själva, men alla är medvetna om att många har negativa attityder till personer med psykiska sjukdomar. Bluhm, Covin, Chow, Wrath och Osuch (2014) redogör att en del av de unga vuxna känner att farmakologiska behandlingar gör diagnosen mer ”verklig” medan vissa av de unga vuxna menar att medicinerna gör att de undviker möta stigma för att vara deprimerad.
Tema 2: Att vilja ha ett skyddsnät
Detta tema handlar om att unga vuxna vill ha ett tryggt skyddsnät omkring sig. Unga vuxna har en önskan om att kunna prata om sitt mående med andra. Att känna trygghet och förståelse från sin omgivning är en god förutsättning för deras tillfrisknande. Temat består av två subteman: Att vilja bevara sina sociala relationer och Att ha identitetsproblem och vilja vara som alla andra.
Att vilja bevara sina sociala relationer
I studien av Danielsson, Bengs, Samuelsson och Johansson (2011) beskrivs att unga vuxna upplever en önskan och ett behov av att prata med andra än sina föräldrar om hur de känner. Unga vuxna kvinnorna menar att ens syskon, vänner, anhöriga eller partner kan ha en roll för att hjälpa dem att hantera sina humörsvängningar. De bekräftar behovet av att kunna prata med någon vuxen. När det inte finns någon tillgänglig i sin vänkrets och ingen nära släkting är de beredda att prata med och få stöd från skolan eller från ungdomshälsocentral (ibid). Sociala
10
nätverk som familjen och ens vänkrets menar unga vuxna kan hjälpa dem till att lindra det känslomässiga lidandet, men även ett hitta ett sätt att minimera lidandet, inklusive genom att utvärdera dess svårighetsgrad samt om professionell hjälp behövs eller inte (Martínez-Hernáez et. al 2014).
Bluhm et al. (2014) beskriver att betydelsen av personliga relationer för de unga vuxna är mycket tydlig. Familj och vänner har en central roll för den unga vuxna eftersom de är till stor hjälp för dem. När de unga vuxna har fått diagnosen depression upplever de att allt fler människor omkring de blir mer stödjande. Det finns även en del av de unga vuxna som inte upplever deras föräldrar som stödjande, vilket beror på att de inte har haft ett bra förhållande innan de utvecklade symtom på en psykisk ohälsa. Unga vuxna upplever att depression är som en oplanerad resa och de känner igen problemen samt avslöjar för andra för att de anser att det är ett sätt att börja söka hjälp. Till exempel att gå till sin mamma är det första de unga vuxna gör eftersom det är där de kan finna trygghet. Men en del av dessa unga vuxna upplever även att deras pojkvän eller flickvän har också en stödjande roll för deras sjukdomsresa menar Bluhm et al. (2014).
Vänner och familj behövs för att de ska kunna initiera vård och för att de ska besöka psykiatriska tjänster (Wirback et al. 2018). Kuwabara et al. (2007) beskriver att de unga vuxna menar att socialt stöd anses vara en viktig del av deras dagliga liv. De unga vuxna anser att personer i deras omgivning inte kan förstå upplevelserna hos de, vilket gör att de kan känna sig ensamma. Många av dessa unga vuxna hanterar sina bekymmer genom att dra sig tillbaka eller upplever en utmaning när de behöver uppföra sig som om inget är fel. Upplevelsen av att känna någon som lyssnar på en och någon som går att lita på, är viktiga egenskaper som påverkar unga vuxnas handlingar av det känslomässiga tillståndet (Meadus 2007).
Att ha identitetsproblem och vilja vara som alla andra
När depressionen blir mer framträdande menar McCann, Lubman och Clark (2012) att unga vuxna upplever att deras livskvalité försämras och de anser att det finns flera aspekter av denna process. Självförtroendet och självkänslan minskades i grad samt att de får svårigheter att göra de självklara sakerna i deras dagliga liv. Enligt Woodgate (2006) upplever unga vuxna att de blir mer medvetna om de förändringar de upplever till sin självkänsla på grund av sin depression, allt från att känna sig mer eller mindre som sig själva till att inte känna igen sig alls som ”normal”.
För en del unga vuxna tycks depressiva störningar avbryta utvecklingen av deras identitet (Kuwabara et al.2007). Unga vuxna anser att de spenderar mycket tid på att fundera kring sin identitet och självbild. De grubbla över deras utseende, handlingar och relationer till andra. Frågor som ”vem är jag?”, ”Hur beter jag mig?” ”Hur ser andra på mig?” och ”Hur passar jag in?” förbrukade mycket tid och energi, även i situationer som skulle vara roligt och avkopplande. Den övergripande önskan hos unga vuxna är att vara normal, att kunna vara och uppföra sig som alla andra och att bli accepterad (Danielsson et al. 2011). De unga vuxna männen upplever att själva depressionen och hjälpsökandet stör deras identitet (Wirback et al. 2018).
Även unga vuxna kvinnor visar förvirring och frustration när de pratar om sin identitet. Det kan uppstå en extrem sorg bland unga vuxna kvinnor när de har svårigheter att skapa relation med andra. För att kunna förstå sin identitet, kämpar de till att se sig själva som “tillräckligt bra”
(Shaw, Dallos & Shoebridge 2009). Bluhm et al. (2014) beskriver i sin studie att unga vuxna hanterar sitt vardagliga liv genom att vidta åtgärder genom att hålla sig aktiva i till exempel arbete eller olika hobby. Även om de unga vuxna tycker att deras vänner och familjer är stödjande för dem, vågar de inte alltid berätta om sitt psykiska problem. Eftersom de unga vuxna upplever att deras vänner och familjemedlemmar skulle se de på annorlunda sätt.
Tema 3: Att uppleva lidande
Detta tema handlar om att upplevelsen av depression innebar ett lidande bland unga vuxna. Dessutom om att de unga vuxna upplever att depressionen är unik för var och en av dem. Temat består av tre subteman: Att fastna i sitt lidande, att normalisera lidandet samt Att leva med rädsla, oro och ensamhet.
Att fastna i sitt lidande
Lidandet upplevs av intensiva känslor i form av ensamhet, ilska, trötthet och dålig förståelse av det dagliga livet. De olika känslorna som unga vuxna upplever leder till att de inte vill gå till skolan eller utföra dagliga aktiviteter. Känslorna som unga vuxna upplever under perioder då deras depression uppträder är inte den enda källan till lidandet (Woodgate 2006). De unga vuxna anser att en kombination av lidande som orsakas av deras depression samt uppfattningar om hur andra reagerar på deras situation, gör att de tänker på självskada och självmord. Som svar på deras depression och relaterade problem engagerade vissa av de unga vuxna sig i olika former av självskada såsom sorg, alkoholmissbruk vilket ansågs vara ett sätt att hantera sin depression (McCann, Lubman & Clark 2012). Vidare beskriver Martínez-Hernáez (et. al 2014) att vissa av de unga vuxna menar att lidande är en normal upplevelse. Unga vuxna förlitar sig på sina egna resurser som inkluderar deras sociala nätverk, och anser att professionell hjälp är onödig. När deras lidande inte försvinner utan blir värre, inser de att de inte har tagit sitt hälsoproblem på allvar. Då börjar de unga vuxna få funderingar som vilka resurser de ska söka, om de skulle förklara för någon annan om vad som händer med dem och om det skulle leda till en diagnos. Vissa av de unga vuxna menar att hjälpsökandet inte löser problemet med depression utan gör att lidandet blir ännu mer samt att stigma kan uppstå.
Att normalisera lidande
Unga vuxna anser att “normal depression” är en följd av vardagssituationer som till exempel svårigheter i skolan, problem med familj eller vänner, att vara kär och därför behöver lösningar hittats i vardagen och sociala relationer. Professionell hjälpsökning bör reserveras för situationer som är mer allvarligare än deras, anser de unga vuxna. Först ska de vänta och se om symtomen försvinner av sig själv och ta en proaktiv inställning, gå ut med vänner och delta i aktiviteter; lyssna på musik, dansa, gråta etcetera. Uppfattningen av ”depression” är att det är mer benägen att försvinna när den deprimerade står inför den, eftersom hen kontrollerar sina egna upplevelser. Tvärtom bidrar hjälpsökande förlust av den personliga autonomin och kontroll över sitt egna liv. Ens problem är ens egna och bör lösas av en själv, eftersom de är för personliga för att diskutera med någon annan, menar de unga vuxna. Depressiva symtom upplevs som normala bland unga vuxna och de anser därför inte behöva någon behandling
(Martínez-Hernáez et. al 2014). Genom att acceptera depressionen upplever unga vuxna att de är “mänskliga¨ igen och är mindre hjälplösa (Woodgate 2006).
12
Att leva med rädsla, oro och ensamhet
Unga vuxna upplever att depression är unik och upplevs olika för var och en av dem. De upplevde tillståndet med både upp och nedgångar som skapade i sin tur oroliga och smärtsamma stunder. Mångaunga vuxna upplever rädsla i samband med depression. De upplever rädsla för att de ”dåliga” känslorna ska återvända och att inte kunna ta vara på de ”goda känslorna” när deras depression är under kontroll (Woodgate 2006). Rädslan är inte endast förknippad med att de “dåliga känslorna ska återvändas, utan rädslan för att inte få hjälp finns även hos dessa unga vuxna. För att kunna fortsätta med det dagliga livet trots att skuggan av rädsla finns kvar, inser unga vuxna att de behöver möta sin rädsla. Att möta sin rädsla innebär mycket hårt mentalt och emotionellt arbete men de unga vuxna menar att det är det enda som gör att de kan uppleva att de ”bryter depressionens cirkel”. Upplevelsen av bra självkänsla bidrar till att unga vuxna kan lättare hantera sin rädsla vilket gör att de känner sig starkare för att kunna bevara sin självkänsla. Det vill säga att komma i kontakt med sina känslor, att tro på sig själv samt att vara bra mot sig själv (Woodgate 2006). Tillbakadragandet hos dessa unga vuxna från andra bidrar till ensamhet och isolering (McCann, Lubman & Clark 2012).
Psykiska hälsoproblem menar unga vuxna upplevs när de inte kan identifiera och förklara orsaken till sitt lidande. Detta gör de ännu mer tveksamma till att prata med psykologer för att de är rädda att de ska befinna sig i ännu sämre form än de misstänker, menar (Martínez-Hernáez et. al 2014). Wirback et al. (2018) menar att unga vuxna män upplever att deras önskan är svåra att uppfylla enligt dem samt att de även kämpar med låg självkänsla. De upplever rädsla för ensamhet, återfall i symtomen som uppstår vid samband med depressionen, gräva i tidigare känslor, att inte tas på allvar, självmord samt att bli lika sjuk som en nära släkting. Upplevelsen av rädsla uppkommer hos unga vuxna män när ens familj och vänner får ta reda på deras situation och behandla de annorlunda. Att använda sig av farmakologisk behandling kan innebära känslor av tacksamhet. Viljan att klara sig och på grund av rädslan för att drabbas av “droger” som påverkar hjärnan, gör att unga vuxna män är negativa till farmakologisk behandling.
Depressiva störningar och sociala omständigheter gör att de unga vuxna inte klarar av nuet. Flera av de unga vuxna upplever en relaterad oro för att deras tid “slösas bort” och att de lämnas långt efter sina kamrater när det gäller viktiga milstolpar i livet (Kuwabara et. al 2007). Författaren Meadus (2007) beskriver att oro upplevs uppstå när de unga vuxna försöker hantera intrången av sjukdomssymtomen. Då upplever de unga vuxna att de vill vara ensamma och att denna avskiljning från andra handlar om att distansera sig. Att distansera sig upplevs bland de unga vuxna, ett sätt till tröst och flykt från andra. När de unga vuxna är ledsna föredrar de att vara ensamma och bortkopplade från sin familj och vänner.
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Utifrån litteraturstudiens resultat drar sig unga vuxna tillbaka eftersom de anser att om omgivningen blir medvetna om deras sjukdom tillstånd kommer de att avstå från vänskapen. De unga vuxna är rädda för att uppleva stigmatisering vid samspel med familj och vänner.
Resultatet i studien visar att känna sig annorlunda är en del av de vanliga depressiva symtom som kan upplevas hos unga vuxna. I studien gjord av Wisdom, Clarke och Green (2006) visar det sig att unga vuxna har önskan att vara normala. Unga vuxna är ovilliga att närma sig primärvården för att få hjälp med depressiva symtom av många skäl. Genom att söka professionell hjälp blir den privata upplevelsen av depression till något offentligt, menar de unga vuxna. De har höga förväntningar på sig själva och betraktar att träffa vårdpersonal som en svaghet. De antar att prata med sin primära vårdgivare om depression skulle leda till att få antidepressiva läkemedel. Även om deras information om medicinering varierade kraftigt, avvisade de flesta av de unga vuxna tankarna att bli på medicinerade. Författaren till denna uppsats har också kommit fram till att unga vuxna är emot farmakologisk behandling för att de har rädsla om att medicinerna inte ska ge det förväntade behandlingen. Enligt de tidigare forskning har visat sig att unga vuxna har önskan om att träffa och prata med sina vårdgivare och inte endast få farmakologisk behandling. Unga vuxna har önskan om att kunna prata med sin vårdgivare utan att känna sig obekväm. Vilket betyder att sjuksköterskan ska kunna finnas där för unga patienten och stärka denne för att finna mening i livet. Det omfattar att sjuksköterskan inte endast behandlar det diagnostiserade tillståndet utan hen måste våga möta det unga patientens lidande. Där den unga patienten kan känna trygghet kan berätta om sin lidande. I den mån är det viktigt att sjuksköterskan respekterar och lyssnar på hela patientberättelsen. Även Ekebergh (2015a, s. 67) förklaring stärker denna studies resultat och menar att varje existens har ett livsvärde, det vill säga ett unikt sammanhang av sin erfarenhet där hen lever med och har många upplevelser.
Litteraturstudien resulterade även i att unga vuxna var oroade över att behålla sin autonomi och upplevde att autonomiförmågan var ett problem när de sökte behandling. Att inte ha en röst i sin behandling eller få lite information om vad som hände var särskilt oroande bland de unga vuxna. De unga vuxna menar att de kämpande för att förstå sin situation som de befann sig i. Wisdom, Clarke och Green (2006) stärker denna studies resultat att unga vuxna vill vara delaktiga och få vägledning från sina föräldrar och vårdgivare, men de har även en önskan att få frihet samt självständighet i att kunna fatta beslut för sig själva. Antonovsky (2005) befäster denna studies resultat och menar att känslan av negativ hälsa kan uppstå när en människa får upplevelser av lägre motivation och meningsfullhet. Därför är en grundläggande potential hos sjuksköterskan att kunna motivera den unga vuxna till ett bättre sammanhang genom att visa förståelse och empati för dennes livssituation. En av de viktigaste uppgifterna som sjuksköterskan har är att kunna ge bra och tydlig patientundervisning, där den unga patienten känner sig delaktig i sin vårdande. Enligt Svensk Sjuksköterskeföreningen (2017) bör sjuksköterskan genomföra säker informationsöverföring gällande hela vårdprocessen och sedan sätta in evidensbaserad omvårdnadsåtgärder med utgångspunkt för patientens behov. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa och minimera den unga vuxnas lidande är det viktig att hen bekräftar att den unga patienten bevarar sin autonomiförmåga. Sandman och Kjellström (2013, s.201) beskriver också att sjuksköterskan bör genomföra vårdandet utifrån den icke skada principen, och menar att ingen person bör stättas i sämre läge än vad hen hade innan.
Påtagligt beskriver resultatet att unga vuxna upplever rädsla om att inte få den rätta hjälpen från vårdgivaren och föredrar istället att hitta egna lösningar. Även studien av Meadus (2007) stärker denna studies resultat om att unga vuxna drar sig undan eftersom de vill vara ensamma för att kunna hantera sjukdomssymtomen. Vidare belyser studien att även om unga vuxna känner sig ledsna och ensamma, föredrar de att vara ensamma och koppla sig bort från sociala relationer. Genom att dra sig undan skapar unga vuxna begränsningar i sina vardagliga liv. Studie av Carr (2008) beskriver en liknande riktning när det gäller irritation och humörsvängningar vilket är vanliga förekommande vid ensamhet och isolering hos unga vuxna. Detta kan leda till negativa
14
tankar. I likhet med denna studies resultat visar Wisdom, Clarke och Green (2006) att unga vuxna har förväntningar när de söker en vårdgivare. De önskar att vårdgivaren uppvisar empati, lyssnar på deras berättelser och klagomål, planerar tillsammans att hitta lösningar till en bättre hälsa. För att nå den unga vuxnas livsvärld behöver sjuksköterskan skapa en trygg relation genom att lyssna och vara lyhörd mot den unga vuxna. Det leder till att sjuksköterskan kan ta del av den unga vuxnas upplevelser, vilket gör att sjuksköterskan kan planera åtgärder som gör att den unga vuxna inte känner sig annorlunda. Därför är det viktig att oavsett vilket vårdkedja sjuksköterskan befinner i skall hen alltid försöka nå den unga vuxnas livsvärld.
Utifrån studiens resultat är det viktig att unga vuxna kan få ett uppmuntrande samtal av sjuksköterskan där hen kan beskriva sin mående och situation när hen väljer att söka vård. Att kunna bevara unga vuxnas sociala relationer anses som ett optimalt stöd. Det anses som en fördel om sjuksköterskan kan få lov att prata med den unga vuxnas anhöriga eller föräldrar. Genom att ha en anhörig med sig vid ett vårdbesök kan patienten uppleva trygghet och lättare berätta om sina svårigheter och känslor. Samtidigt kan dennes föräldrar och anhörig få information om omständigheterna. Dahlqvist Jönsson, Skärsäter, Wijk och Danielson (2011) stärker detta genom sin forskning och beskriver att familjen har en viktig roll i vård och behandling för patienter med psykisk ohälsa. Men däremot visar (Ali, Krevers, och Skärsäter 2015) i sin studie att anhöriga till människor med psykisk ohälsa ligger i riskzonen själva för att drabbas av någon form av psykisk ohälsa, eftersom det psykiska tillståndet medför stort ansvar för anhöriga.
Att unga vuxna upplever stigmatisering blev tydligt i denna studie. De är rädda för stigmatisering och förlust av status. Det finns även en del som har andra tankar och känslor när det handlar om att acceptera sin psykiska ohälsa i form av depression. Studiens resultat visar även att unga vuxna kan uppleva sig mindre hjälplösa och rädda när de kan möta rädslan och acceptera depressionen. Innan de söker professionell hjälp utvärderar de sociala konsekvenserna som stigma. Enligt (Folkhälsomyndigheten 2020b) kan oroliga unga människor förutse stigmatisering som en följd av hjälpsökning när de blir medvetna om sitt lidande som ett problem och försöker sedan att normalisera sina känslor av depression. Personer som blir stigmatiserad upplever ofta skam som kan leda till att de döljer sina bekymmer eller inte söker hjälp. Skamkänslor kan bidra till att människor drar sig undan menar (Wiklund 2003, ss. 113–114). Unga vuxna är medvetna om att många i samhället har negativa attityder till personer med psykisk ohälsa och vill därför inte söka hjälp. För att kunna hjälpa de unga vuxna behöver sjuksköterskan skapa förutsättningar som hjälper unga vuxna om att bli medvetna om sin depression. Vilket kan leda till att de kan få en bättre förståelse för att komma vidare i livet och tro på ljusare framtid och främjande av hälsa. Att lyssna och vara lyhörd mot unga vuxna kan skapa trygghet och tillit i relationen och kan därigenom leda att sjuksköterskan lättare kan komma åt deras upplevelser. Sjuksköterskans ansvar är att se till att patienten ska kunna bibehålla sin identitet men ska samtidigt kunna förbättra och återfå sin hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Föreliggande resultat visar att en del av ungdomarna och unga vuxna ansåg depressionen endast som ett kortvarigt och övergående symtom och var därför villiga att söka efter information och få hjälp till att må bättre igen. För att kunna hjälpa unga vuxna att kliva ur sin psykiska ohälsa är det viktig att hen får hjälp med sin personliga återhämtning i samband med den kliniska återhämtningen. Vilket kan uppnås genom att sjuksköterskan redan vid första mötet skapar en trovärdig kommunikation och tar hänsyn den unga vuxnas sårbara livssituation. Detta kan hjälpa sjuksköterskan att se till att den unga patienten kan bibehålla sin identitet, förbättra sitt tillstånd till att återfå sin hälsa och kan på ett bättre sätt hantera sin sjukdom (Svenska sjuksköterskeförening 2017). För att kunna nå patientens livsvärld är det viktig att
sjuksköterskan erhåller ett empatiskt förhållningssätt under hela behandlingsprocessen. Detta är för att den unga vuxna patienten ska inte uppleva avidentifiering ifrån sin personlighet när de blir patienter.
Metoddiskussion
Författaren till denna uppsats har valt att utföra en litteraturstudie och använt sig av vetenskapliga artiklar som underlag. Genom att göra en litteraturstudie kunde författaren till den här uppsatsen jämföra och sammanfatta tidigare vetenskapliga studier som berör depression bland unga vuxna. För att stärka studiens validitet och reliabilitet har författaren beskrivit resultatet och metoden tydligt. Validitet riktar sig mot mätinstruments förmåga att mäta det som ska mätas, det vill säga att rätt sak mäts (Olsson & Sörensen 2011, s. 124). Fenomenet ska besvaras när det görs en kvalitativ studie för att få en bra validitet. Genom att resultatet på ett tydligt sätt svarar på syftet att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression visar denna litteraturstudie på validitet. Enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017, s. 231) är tillförlitlighet detsamma som reliabilitet inom kvalitativa studier. För att få fram unga vuxnas upplevelser hade det optimala varit att göra en fenomenologisk kvalitativ studie med livsvärldsintervjuer där unga vuxna med depression intervjuades. Då skulle denna studie kunna nå god reliabilitet. Men på grund av att denna uppsats skulle göras under en kort tid uteslöts empirisk studie med intervjuer som tillvägagångsätt. Litteraturstudie var den metod som ansågs vara lämpligast för författaren.
De artiklar som söktes fram hade en kvalitativ metod och inte kvantitativ metod, eftersom författaren var ute efter subjektiva data som beskriver unga vuxnas känslor samt upplevelser av att leva med depression. Med anledning till att det inte finns många artiklar som studerar om unga vuxnas upplevelser av att leva med depression i åldrar 20–30, upplevde författaren svårigheter att hitta passande artiklar och därför har syftet till uppsatsen ändrats några gånger. Det fanns mer forskning kring vuxna och barn. Anledningen till att det saknas tillräckligt med studier gjorda på unga vuxna, kan vara för att ämnet inte har uppmärksammats i samma omfattning som idag. En annan orsak kan vara att unga vuxnas psykiska ohälsa är svårare att bedöma, eller undviks för att diagnosen kan följa med de unga vuxna hela livet samt att det kan ge konsekvenser och påverka deras utbildning eller framtida karriärutveckling. De är i en period av utveckling och förändring vilket kan leda till svårigheter att upptäcka de depressiva symtomen hos de.
Från början inkluderade författaren endast de artiklar som var publicerade mellan 2009–2019 och besvarade studiens syfte genom att beskriva om unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Eftersom artikelsökningen tog lång tid och då inte tillräckligt många artiklar hittades, använde författaren även artiklar som var mer än 10 år gamla och beskrev ungdomars upplevelser av att leva med depression. För att författaren ska kunna dra slutsatser om populationen som studerades måste denne enligt, Olsson och Sörensen (2011 ss. 256–257) kunna generalisera resultatet som redovisats för den studerande populationen.
Hållbar utveckling
Enligt World Health Organization (WHO) handlar hållbar utveckling inom vård och omsorg att vården ska lägga fokus på framtida generationers hälsa, välbefinnande och välfärd för att kunna ha ett god och jämlik vård. Sandman och Kjellström (2015, ss. 337–338) beskriver att inom hållbar utveckling ramen ingår tre dimensioner som är den sociala, den ekonomiska och den ekologiska dimensionen. Att kunna skapa hälsofrämjande insatser inom vården anses vara som
16
en drivkraft för framtidens hållbara utveckling. Genom att ta reda på hur unga vuxna upplever sin depression, ökas kunskapsnivån hos oss sjuksköterskor. Det leder till att sjuksköterskan får en mer förståelse för unga vuxnas situation och kan sätta in olika åtgärder för att kunna förbättra de unga vuxnas välbefinnande samt minska deras lidande. Psykisk ohälsa kan även orsaka fysiska besvär om de inte tas på allvar och de inte får den hjälp och stöd de behöver. Därför är det viktig att skapa god vårdrelation redan vid första mötet och bemöta den unga vuxna respekt och empati. Detta kan i sin tur öka förtroendet som ges från sjukvården och kan därigenom bidra till den unga vuxnas välbefinnande, följsamhet och delaktighet och även minska risken för somatiska följdsjukdomar. Genom att främja välbefinnande och hälsa, skapas det ett mer hälsosamt liv hos dessa unga vuxna samt att det främjar hälsoprocessen. Detta kan leda till att de unga vuxna hittar styrkan för att klara sig självständigt. Därigenom kan det bidra till mindre vårdbesök eller behov av sluten vård, som anses då vara hållbart för patienten och samhället genom att spara på pengar och resurser.
När de unga vuxna mår bra och känner att de kan jobba leder det till att antalet sjukskrivningar minskas, vilket både gynnar den sociala och ekonomiska aspekten. Sjuksköterskan bör se patienten med helhet eftersom det gör att den unga vuxna patientens lidande minskas för att de ser att sjuksköterskan har tid och verkligen vill hjälpa dem. Som sjuksköterska ska vi se hela människan och inte bara sjukdomen, det vill säga att sjuksköterskan ska ha en helhetssyn. Det betyder att sjuksköterskan ska se den unga vuxna patients kropp, själ och ande (Arman 2015a, s. 77). Välbefinnande är ett utgångs mål i alla åldrar för att kunna säkerställa en hållbar utveckling för samhället. Genom att ha tillgång till god psykisk jämlik hälsa har alla möjligheten till en likvärdig utbildning med god kvalité bland alla utbildningsnivåer vilket ger en ökad livslängd. På detta sätt kan ungdomar och unga vuxna få möjligheter till de grundläggande rättigheten och förutsättningar till en bättre framtid med god psykisk hälsa. Det viktig att sjuksköterskan har förmågan att kommunicera om vad just psykisk ohälsa innebär för den individen. Genom att kunna skapa ett vårdande samtal kan sjuksköterskan lindra den unga vuxnas lidande som kan leda till en god tillvaro trots sjukdomen samt att den unga patienten kan finna välbefinnande (Regeringskansliet 2016). Det kan i sin tur leda till att upplevelsen av lidandet som i det sammanhanget kan betyda smärtsamma omständigheter som att tåla och bära, blir mindre menar (Arman 2015b, s.39). Därför bör sjuksköterskan erhålla ett empatiskt förhållningssätt under hela behandlingsprocessen.
Enligt Socialstyrelsens rapport (2017) kommer den psykiska ohälsan i from av depression bland unga vuxna öka ytterligare än det har gjort. Vidare beskrivs i rapporten för att hindra insjuknande med svåra sjukdomstillstånd av psykisk ohälsa som depression krävs det tidigare insatser som hjälper till att fånga upp dessa unga vuxna. Om inte ett hälsofrämjande förhållningssätt tillämpas kan det istället skapa försämrad tillit hos patienten men även för vården, och kan därmed riskera försämrad hälsa och välbefinnande. Därför är det viktigt att sjuksköterskan får ökad kompetens om de olika varningstecken och orsaksfaktorer som kan leda till psykisk ohälsa hos unga vuxna. Genom att hälso- och sjukvårdspersonal får kunskap i att kunna bemöta behovet hos unga vuxna med psykisk ohälsa, bidrar det till ett hållbart perspektiv (Socialstyrelsen 2018).
SLUTSATSER
Denna studie belyser vikten av att unga vuxna upplever psykisk ohälsa och lider av sitt tillstånd, vilket i sin tur påverkar den hållbara utvecklingen. Att leva med depression handlar inte bara om att vara deprimerad, trött, orkeslös, uppleva sömnproblem eller ha en förändrad identitet,
utan det handlar även om att känna ensamhet och sårbarhet, att känna sig annorlunda jämfört med andra i samhället, att ha rädsla för sin omgivningen samt att inte våga söka hjälp. Det psykiska tillståndet hos unga vuxna kan beaktas i alla vårdsituationer som exempelvis alla vårdavdelningar på sjukhuset eller inom primärvården. Detta kan uppmärksammas från sjuksköterskan genom exempelvis ankomstsamtal på den vårdkedjan hen befinner sig i. Genom ett personcentrerad förhållningssätt kan sjuksköterskan skapa en god vårdrelation och därmed möjliggöra bättre hälsa för de unga vuxna. Exempelvis genom samtal kunna lyfta fram det som upplevs svårt eller orimligt hos unga vuxna, samt att ifrågasätta hur vi tillsammans ska kunna hjälpa och hantera sjukdomsperioden. Alla människor är unika och behöver därför olika motivation till förbättring. Förbättringsarbetet bör anpassas efter varje individs behov. Eftersom psykisk ohälsa klassas som ett folkhälsoproblem bör sjukvårdpersonalen och i detta sammanhang sjuksköterskor ur ett vårdvetenskapligt perspektiv få fler möjlighet till öka sin kunskap och bli bättre på att möta de unga vuxna som lider av psykisk ohälsa.
Kliniska implikationer
Idag finns det få antal kvalitativa studier som beskriver unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Denna litteraturstudie kan användas som ett utvecklingsområde för framtida sjuksköterskor för att kunna bättre möta de unga vuxna som lider av psykisk ohälsa. Nedan beskrivs några exempel på de kliniska implikationer som är viktiga för framtida sjuksköterskors bemötande med unga vuxna som mår psykisk dåligt.
• Att skapa en tillitsfull vårdrelation genom att vara lyhörd och respektera den sårbara livssituationen som den unga vuxnas befinner sig i. Detta leder till att patienter kan lättare berätta och uttrycka som sina upplevelser.
• Att våga prata om det som den unga vuxna lider av och skapa ett motiverande samtal. Det är även viktigt att våga ställa frågor om det som patienten inte vågar berätta om. • Att kunna tillsammans med patienten och dennes anhörig skapa omvårdnadsplaner
utifrån patientens livsvärld. Vilket kan utföras genom att göra patienternas anhöriga delaktiga i vårdandet. Eftersom närvaron av närstående kan upplevas som ett starkt stöd.
18
REFERENSER
Ali, L., Krevers, B., & Skärsäter, I. (2015). Caring situation, health, self-efficacy, and stress in young informal carers of family and friends with mental illness in Sweden. Issues in mental health nursing, 36(6), 407-415. DOI: 10.3109/01612840.2014.1002644
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur
Arman, M. (2015a). Att se patienten som en medmänniska. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 76–81
Arman, M. (2015b). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 38–69
Barn- och ungdomspsykiatrin (2020). Depression och nedstämdhet.
https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/depression [2020-10-12]
Bluhm, R-L., Covin, R., Chow, M., Wrath, A. & Osuch, E-A. (2014). “I just have to stick with it and it’ll work”: experiences of adolescents and young adults with mental health concerns. Community mental health journal, 50(7), ss. 778–786. DOI: 10.1007/s10597-014-9695-x
Carr, A. (2008). Depression in young people: Description, assessment and evidence-based treatment. Developmental Neurorehabilitation, 11(1), 3-15. DOI:
10.1080/17518420701536095
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm. Natur & Kultur
Dahlqvist Jönsson, P., Skärsäter, I., Wijk, H & Danielsson, E. (2011). Experience of living with a family member with bipolar disorder. International Journal of Mental
Health Nursing. 20(1), ss.29-37. DOI: 10.1111/j.1447-0349.2010.00704.x
Danielsson, U-E., Bengs, C., Samuelsson, E. & Johansson, E – E. (2011). “My greatest dream is to be normal”: The impact of gender on the depression narratives of young Swedish men and women. Qualitave health research, 21(5), ss. 612–624. DOI:
10.1177/1049732310391272
Ekebergh, M. (2015a). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekeberg, M (red). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, 2015, ss. 66–75.
Ekebergh, M. (2015b). Hälsa- ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, 2015, ss. 28–37.
Ekebergh, M. (2015c). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, 2015, ss. 16– 24.
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2. uppl) Stockholm: Liber.
Etikprövningsmyndigheten (2020). Värnar människan i forskning. Uppsala: 2020.
https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/sa-gar-det-till/ [2020-12-06]
Folkhälsomyndigheten (2019). Därför ökar psykisk ohälsa bland unga.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/ [2020-09-18]
Folkhälsomyndigheten (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f8e29fd45/var
for-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf [2020-12-06]
Folkhälsomyndigheten (2020a). Minska stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/att-minska-stigma/ [2020-10-27]
Folkhälsomyndigheten (2020b). Stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6191b7bece1e4e25b69cc291cfedbdf2/sti
gmatisering-kopplad-psykisk-ohalsa.pdf [2020-11-15]
Folkhälsomyndigheten (2020c). Vad är psykisk hälsa?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/ [2020-09-17]
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserande examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 133– 143.
Granek, L. (2006). What`s love got to do with it? The relational nature of depressive experiences. Journal of Humanistic Psychology, 46(2), 191–208.
DOI:10.1177/0022167805283784.
Hwang, P. Frisén, A. & Nilsson, B. (2018). Ungdomar och unga vuxna: utveckling och livsvillkor. Stockholm: Natur & kultur.
Jönsson, P. D., Skärsäter, I., Wijk, H., & Danielson, E. (2011). Experience of living with a family member with bipolar disorder. International Journal of Mental Health Nursing, 20(1), 29-37. DOI:10.1111/j.1447-0349.2010.00704.x
20
Kuwabara, S-A., Van Voorhees, B-W., Gollan, J-K. & Alexander, G-C. (2007). A qualitative exploration of depression in emerging adulthood: disorder, development, and social context. General hospital psychiatry, 29(4), ss. 317-324. DOI:10.1016/j.genhosppsych.2007.04.001 Lundman, B & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund - Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 219 – 234
Martínez-Hernáez, A., DiGiacomo, S- M., Carceller-Maicas, N., Correa-Urquiza, M. & Martorell-Poveda, M- A. (2014). Non-professional- help-seeking among people with depression: a qualitative study. BMC psychiatry, 14(1), ss. 1-11. DOI: 10.1186/1471-244X-14-124
McCann, T-V., Lubman, D-I. & Clark, E. (2012). The experience of young people with depression: A qualitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 19(4), ss. 334-340. DOI: 10.1111/j. 1365-2850.2011. 01783.x
McCarthy, J., Downes, E. & Sherman, C. (2008). Looking back at adolescent depression: A qualitative study. Journal of Mental Health Counseling, 30(1), ss. 49-68. DOI:
10.17744/mehc.30.1.at21675r585k1725
Meadus, R-J. (2007). Adolecents coping with mood disorder: a grounded theory study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14(2), ss. 209-217. DOI: 10.1111/j. 1365-2850.2007.01067.x
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl., Stockholm: Liber.
Ozolins, L. -L. & Hörberg, U. (2017). Att lära sig en vårdande hållning. I Berglund, M. & Ekebergh, M. (red.) Reflektion i lärande och vård: en utmaning för sjuksköterskan. Lund: 2017, ss. 69–89.
Regeringskansliet (2016). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling.
https://www.regeringen.se/49c2e4/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/age nda-2030/att-forandra-var-varld_agenda-2030-for-en-hallbar-utveckling.png.pdf [2020-09-22]
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Studentlitteratur. Lund: 2013
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartement. SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartement.
Shaw, S-K., Dallos, R. & Shoebridge, P. (2009). Depression in female adolescents: An IPA analysis. Clinical child psychology and psychiatry, 14(2), ss. 167–181. DOI:
