Debatten om ordning och reda

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

15 högskolepoäng på grundnivå

Debatten om ordning och reda

The Debate on order and discipline in school

Erik Hultqvist

Johan Sköld

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barn och ungdomsvetenskap 2011-01-17

Examinator: Gitte Malm

3

Abstract

Abstract Hultqvist, Erik & Sköld, Johan (2011). Debatten om ordning reda. The debate on order in school.

Syftet med studien är att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om ordning och reda. Den tidigare forskningen har visat att media ger en bild av skolan där oordning har tilltagit samt att läraryrket har tappat i status. Vår undersökning ämnar ge en tydlig och nyanserad bild av debatten. Vad är det som sägs i debatten? Vilken slags argumentation förekommer? Vilka är det som uttalar sig? I vilka sammanhang i den skolpolitiska debatten förekommer begreppet ordning och reda? Detta är frågor som besvaras i arbetet. Svaret har vi fått fram genom att analysera narrativen i tidningsartiklar som innehåller begreppskonstuktionen ordning och reda. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter och Lärarnas Nyheter mellan åren 2006 och 2010. Det framkom två olika narrativ i artiklarna där det ena är en skola i kaos och lösningen på problemet är mer kontroll och ökade befogenheter till lärarna. Den andra synen menar att debatten är missvisande, bakåtsträvande och inte leder till någon skolutveckling och att skolans problem är mer komplext än så. Den effektiva argumentationen har lett till att en sida står för ordning och reda, samtidigt som den andra sidan måste försvara att deras idéer inte är detsamma som oordning och oreda.

4

Förord

Att skriva ett arbete i par som vi valde att göra är något som inte bara har haft de uppenbara fördelarna; dubbel arbetsstyrka, ett givet bollplank för idéer, kompletterande egenskaper och kunskaper o.s.v. Man har dessutom en sporrande partner som kan lyfta den andra tillbaka på banan om man skulle vara nere i en svacka vad det gäller ordformuleringar eller energi och ork. Eftersom vi under utbildningens gång redan provat på att skriva några arbeten ihop visste vi att det skulle fungera och att vi därför inte riskerade så mycket.

Vi har från början inte haft någon tydlig strategi angående arbetsfördelningen, utan har hela tiden sett till vad vi behöver göra här näst och har därefter delat ut uppgifterna efter intresse eller idérikedom. Så här i efterhand kan man säga att Erik har stått för merparten av den formella biten som korrekturläsning och referering, medan Johan tagit på sig den största delen av insamlandet av artikelmaterialet och dess uppstrukturering. Dock ser vi inte att det finns en tydlig uppdelning när det gäller författandet i arbetet. Eftersom vi hela tiden båda har varit närvarande vid skrivandet har vi kunnat arbeta på två fronter, men med en löpande dialog och argumentation angående texterna.

Till slut skulle vi vilja rikta ett tack till alla som har stöttat oss under arbetets gång, familj och vänner, och vår handledare Caroline Ljungberg. Slutligen borde vi också tacka vår

5

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1 Skoldokument 8

1.2 Syfte och frågeställningar 9

2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring 10

2.1 Tidigare forskning 10

3. Metod 14

3.1 Metodval 14

3.1.1 Hermeneutik 14

3.1.2 Diskurs och narrativ 15

3.2 Urval, avgränsningar och genomförande 17

3.2.1 Tidningsmaterial via internet 18

3.3 Artikelfrågor 18

4. Analys 20

4.1 Politiska narrativ 20

4.2 Vad menas med ordning och reda? 23

4.3 Sammanfattning och slutsatser 26

5. Diskussion 28

Referenser 31

Litteratur 31

Internetkällor 32

7

1. Inledning

Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoritet, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare. (Holmgård, 1995:352)

När skolan debatteras idag och genom medias bild av skolan så får man ibland känslan av att det aldrig har varit stökigare i skolan. För att få ett historiskt perspektiv och se debatten i ett större sammanhang så inleds detta examensarbete med ett citat som tros komma från Sokrates, i vilket man kan ana att det kanske även för över 2000 år sedan debatterades om ungdomens uppförande.

Vi känner inte alltid igen oss i debatten om ordning och reda, utan tycker att den ibland är ensidig och inte sprungen ur ett lärar- eller elevperspektiv. Att skolan debatteras i medier eller finns på agendan i politiska debatter anser vi vara något positivt som visar att skolan engagerar och berör vilket är viktigt för dess utveckling. Då debatten direkt påverkar opinionen och de som ska lägga sina röster i riksdagsvalen, är det inte bara önskvärt att den informationen som når dem är korrekt utan också avgörande för om skolorna skall kunna arbeta med de problem som verkligen är angelägna och leder till förbättringar. Den här uppsatsens mål är att blicka närmre på den mediala skoldebatten där begreppskonstruktionen ordning och reda förekommer. Vilka aktörer använder begreppet och hur används det? När och i vilka sammanhang pratar man om ordning och reda?

Då den skolpolitiska debatten äger rum dagligen och på vitt skilda arenor anser vi det nödvändigt att begränsa oss till att söka material inom ett greppbart område. Ett forum som når många människor och där informationen är lättillgängling är tidningar. Tidningarnas insändare, ledarsidor och artiklar har fått stå för det empiriska materialet i den här undersökningen. Genom att söka efter begreppskonstruktionen ”ordning och reda” via tidningarnas (Dagens Nyheter och Lärarförbundets 15 pedagogiska tidsskrifter) sökfunktion på internet har vi kunnat få fram de artiklar och insändare som används i analysen.

8

1.1 Skoldokument

Vi vill i det här kapitlet också passa på att i korta drag ta upp vad som står i skolans värdegrund, styrdokument och grundskoleförordning, som kan kopplas till ordning och reda. Detta för att det i vissa texter, artiklar eller insändare som har analyserats är kommenterat eller refererat till vad skolan kan, inte kan, eller bör göra i arbetet med ordning och reda.

Mare Erdis skriver i sin bok Juridik för pedagoger om de åtgärder som en lärare, enligt grundskoleförordningen, får ta till då en elev stör undervisningen:

[...] den första åtgärden är att samtala med eleven och uppmana honom att ändra sitt beteende. Om detta inte hjälper skall läraren ta kontakt med elevens vårdnadshavare. Sker fortfarande ingen bättring kan vissa diciplinära åtgärder användas för att tillrättaföra eleven (6 kap. 9 § 2 st. och 10 §§ GrF). Om en elev genom t.ex. störande uppförande hindrar undervisningen får läraren visa ut honom från resten av lektionen. I förarbetena anges att utvisning i rent bestraffningssyfte bör undvikas, men med tillägget att det kan vara svårt att dra skiljelinjen mellan fall där undervisningen är hotad och andra fall. [...] Det finns också en möjlighet att låta eleven stanna kvar i skolan upp till en timme efter skoldagens slut. Kvarhållande utökar den tid som eleven på grund av skolplikten måste vistas i skolan, men kvarhållande har en funktion som ligger i linje med grunden för skolplikten. [...] rektorer och lärare får rätt att från en elev omhänderta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller som kan utgöra fara för säkerheten. (Erdis, 2007:79)

I skolans värdegrund och uppdrag tar man bl.a. upp saker som att ”[i]ngen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling” och ”[s]kolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet” och ”[e]leven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” (Lpo 94, 2006:3-7).

Skolans mål och riktlinjer för det obligatoriska skolväsendet tar upp normer och värden där alla som arbetar i skolan skall:

- medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,

- i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, - aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och,

- visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. (Lpo 94, 2006:8)

9 Läraren skall:

- klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,

- öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,

- uppmärksamma och i samråd med övrig personal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling,

- tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och,

- samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. (Lpo 94, 2006:9)

Detta är några av de nedskrivna texter där det står beskrivet vad skolan ska eller bör göra och i vilka vi kan dra paralleller till vad man i artiklarna tar upp angående ordning och reda.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med det här arbetet är att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om ordning och reda. Undersökningen ämnar ge en tydlig och nyanserad bild av debatten. Genom att kartlägga debatten om ordning och reda i skolan i ett urval av tidningar under en begränsad period synliggörs vilka aktörer som deltar, och vilka som inte medverkar i debatten. Förhoppningen är också att se vilken slags argumentation som förekommer och i vilka sammanhang som debatten uppträder.

Frågeställningar:

● Vad är det som sägs i debatten?

● Vilken slags argumentation förekommer?

● Vilka är det som uttalar sig?

● I vilka sammanhang i den skolpolitiska debatten förekommer begreppskonstruktionen ”ordning och reda”?

10

2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring

I sökandet efter tidigare forskning som är kopplat till den här studiens frågeställning hittades mängder med arbeten som behandlar ordningen eller disciplinen i skolan. De tar exempelvis upp hur man skall få ordning och reda i skolan, hur eleverna ser på ordning och reda eller vad lärare har för syn på disciplin. Däremot är det ont om forskning där studier har genomförts på mediadebatten om ordningen i skolan eller där man behandlar begreppskonstruktionen ordning och reda. Det man kan säga är att mycket av den forskning som har gjorts kring ordning och reda (i skolan) har antingen sin utgångspunkt i hur ordning och reda uppnås, eller så utreds hur de inblandade (lärare, elever, rektorer, m.m.) upplever vad ordning och reda är.

Anledningarna till att liknande studier som våran har varit svårfunnet kan vara många, men vi tror likväl att intresset för skoldebatten och hur samhället ser på skolan gör att vi får se fler arbeten inom detta fältet framöver. Det finns ett projekt, som finansieras av Vetenskapsrådet och som skall pågå mellan 2011 och 2014, i vilket forskare från Stockholms universitet skall studera narrativen som finns i medier och i skolvärlden kring ordningsstörande pojkar i skolan. I den jämförs de berättelser som handlar om stökiga pojkar och som man finner i skolan med de som finns i medietexter. De som ansvarar för arbetet skriver själva att de vill undersöka ”[...] hur den normbrytande manlige eleven skapas i offentlig debatt och hur dominerande föreställningar sammanflätas med lokala berättelser från lärare och elever” (Norgren, 2010-11-15).

I det här kapitlet lyfter vi fram tidigare studier som vi anser har kopplingar till vårt arbete. Vi beskriver också de teoretiska utgångspunkterna som vi har använt oss av i vårt arbete.

2.1 Tidigare forskning

I Peter Liljas arbete På spaning efter den tid som flytt? (2008), där han genom narrativ teori och metod undersöker vad som sägs om läraren på tidningars ledarsidor, analyserar han likt

11

oss mediernas bevakning av ett skolfenomen. Han utgår från det socialkonstruktivistiska synsättet som Alan Bryman kortfattat menar innebär att ”[...] sociala företeelser och kategorier inte bara skapas via socialt samspel utan att de också befinner sig i ett tillstånd av ständig revidering” (Bryman, 2002). Det är inte frågeställningarna i hans arbete som matchar våra utan istället hans metoder och teorier. Genom att använda sig av tidningar för att komma närmre åsikterna och uttrycken av det man vill undersöka förutsätter man att medier har en viktig roll i opinionsbildandet. Brynolf et al. menar att ”[v]ad medierna tar upp och hur de beskriver situationen i skolan och det arbete som bedrivs där har också stor betydelse för hur samhället i övrigt uppfattar skolan och utbildningen där” (Brynolf et al. 2007:22).

I Liljas analys av tidningarnas rapportering av skolan kan man läsa hur läraryrket har tappat i status och att det är viktigt för det svenska samhället att statusen höjs igen. I tidningarna går det att läsa hur resultaten i skolan sjunker, varken elever eller lärare kan tillräckligt, lärarna framställs som maktlösa, allt färre av de ambitiösa studenterna ser läraryrket som något för framtiden. Skolan ses som kravlös och oordning härskar (Lilja, 2008:61).

Ett gemensamt tema i många mediala berättelser om lärarutbildningen handlar om dess låga kvalitet, det och den kravlöshet som råder inom den svenska skolan nämns ofta som förklaringar för den oordning som finns i skolan. De politiker som märks i media vill ge lärarna befogenheter att återinföra ordning och reda i den svenska skolan (Lilja, 2008:57).

Det är av intresse för vår forskning att titta på vad konsekvenserna kan bli när någon säger att de vill ha mer ordning och reda i skolan. När det målas upp en bild av hur skolan ska vara, så blir det också tydligt hur man inte vill att den ska se ut.

Genom att beskriva skolan som kravlös både vad gäller ordning, uppförande och kunskaper öppnar man upp för bilden av den goda skolan och de goda lärarna som karaktäriserade av ordning, disciplin och höga kunskapskrav, alltså en skola i linje med de preferenser som berättelsens författare står för. (Lilja, 2008:63)

En naturlig åtgärd för att rädda lärarna blir då att utöka de disciplinära befogenheterna och fokus riktas på deras roll som kunskapsförmedlare. Denna bild av skolan som flumskola verkar ha blivit så vedertagen att även arkitekterna bakom dagens skola, socialdemokraterna, tvingas till att ta avstånd till sin tidigare retorik och istället närma sig regeringspartiernas uttalanden om ordning och reda och större fokus på kunskap (Lilja, 2008:63).

John Steinberg kommenterar i sin bok Upp till kamp för lärandet - En inriktning för en

12

Skoldebatten är mycket märklig och ofta fel inriktad. Notera hur även språkbruket kring skolan har förändrats. Förr pratade vi åtminstone om skolutveckling. Nu pratar vi om att styra och kontrollera skolan. Skolöverstyrelsen på sin tid ägnade mycket resurser just på att utveckla skolor och skolforskningen. De lokala länsskolnämnderna kunde rycka ut och hjälpa skolor i kris och främja fortbildning av personal. Nu har vi ett Skolverk och en allt mer omfattande organisation för att ”inspektera” skolor. Visst behövs kvalitetskontroller men fokus idag ligger långt ifrån utveckling. (Steinberg 2008:7)

Steinberg skriver att skolpolitiken står mellan två olika inriktningar att välja mellan. Den första är att göra skolan mer lik omvärldens skola. En väg med betyg i de lägre åldrarna och mer fokus läggs på ordning, samt flera kontrollstationer. Detta är en strategi som Steinberg menar att den nuvarande regeringen tycks ha valt, där analysen av svenska skolans problem är att man är så olik omvärldens. Skolan fungerar om vi bara har elever som lyssnar, läser, pluggar och klarar sina prov. Steinberg anser att socialdemokraterna mycket skickligt har blivit överkörda i den skolpolitiska debatten. Däremot förhåller han sig väldigt kritisk till denna lösning då han anser att det är att gå tillbaka i tiden. Steinberg menar att Sverige redan avviker från omvärlden värderingsmässigt och står i spetsen för teknikutvecklingen, digitaliseringen och allt vad det nya informations- och kunskapssamhället erbjuder. Den andra inriktningen som skolan skulle kunna ta är att göra precis tvärtom, och utnyttja det faktum att Sverige är världsledande värderingsmässigt och teknikmässigt och blicka framåt. Här finns en chans att ta var på det som Sverige är bra på istället för att önska sig tillbaka till ett samhälle som inte längre existerar. Även här förutsätter den nya pedagogiken krav, kvalitet, uppföljning, struktur och ledarskap. En skola där man arbetar med projekt och temaarbeten. Felet som många gör i skolan är att tro att temaarbeten utvecklas mer eller mindre av sig själv. Det som behövs är duktiga lärare med gedigna kunskaper och utvecklad ledarstil som lotsar eleverna (Steinberg 2008:25).

Matilda Wiklund har skrivit en avhandling som berör mediernas position i den offentliga utbildnings- och utbildningspolitiska debatten, i vilken hon konstaterar att det i material där ordning och reda förs på tal i vissa fall blir uppenbart att bristen på detta konstrueras som något som kommit att tillta. Hon menar vidare att det i hennes material går att utläsa att ”[d]et tillstånd av kravlöshet skolan nu drabbats av på grund av missriktade utbildningspolitiska strävanden konstrueras i relation till ett förflutet när det förhöll sig på annat vis” (Wiklund, 2006:148). En annan intressant tanke som hon framför angående den skolpolitiska debatten är att om man som parti eller opinionsbildare står med en lösningsarsenal innehållande ”[...]mer ordning och reda, bättre kunskaper, inte minst i det svenska språket och tydligare krav på

13

individen” så ”[...] behövs givetvis ett problem att använda botemedlet på, och det är inte konstigt att skolan, med sin traditionella roll som välfärdssamhällets barnkammare, passar bra i den rollen” (Wiklund, 2006:205). Dessutom så visar hon på ett möjligt medialt scenario till denna bild av skolan i kris:

För en tidning som Dagens Nyheter passar en kriskonstruktion också bra. Medielogiskt erbjuder den en rapportering med många goda egenskaper. Förfallet har för det första en tydligt definierad början. Dessutom erbjuder konstruktionen negativa nyheter och passar in i en typ av ”nu-förtiden-kritik” som många läsare kan känna sig befryndade med. Den kriskonstruktion som erbjuds i denna diskursiva konstruktion har också den medielogiska fördelen att ha tydliga roller i termer av bovar och hjältar. [...] Det är en närmast given sanning att en rapportering från en skolverklighet som visade bilden av en hyfsat fungerande verksamhet med halvnöjda elever och vanliga lärare inte skulle vara speciellt medieanpassat. (Wiklund, 2006:205)

Då hennes studie berör hur eller vad en god lärare är i den nämnda debatten, visar det sig att:

[...] hålla ordning och reda är det framskivna sätt den goda läraren bör motverka normlöshet. Tydliga krav och sunt förnuft lyfts fram som goda-lärar-egenskaper som kan lyfta skolan ur det otydligt flum som konstrueras som en konsekvens av ett utbildningspolitiskt feltänk under minst 20 år. (Wiklund, 2006:195)

Man kan alltså se att både Lilja och Wiklund lyfter fram kravlösheten i skolan och även hur skolan tidigare har präglats av flumtänk. Det framkommer också en bild av hur läraren skall stå för ordning, disciplin och höga kunskapskrav (Lilja, 2008:63) och tydliga krav sunt förnuft (Wiklund, 2006:195).

14

3. Metod

I det här kapitlet förklarar vi vilka metoder som ligger till grund för studien, och vi kommer förklara varför de används. Kapitlet innehåller också en beskrivning av hur vi har gått tillväga för att begränsa undersökningsområdet och vilka problem som medföljer.

3.1 Metodval

Inom socialvetenskaperna talar man ofta om de kvalitativa och kvantitativa metodteorierna, där den första bygger på analyser av observationer och djupare intervjuer, och den senare på statistiska undersökningar av insamlade data. Vi ser oss ha användning av båda dessa metoderna då vi vill uttolka texterna och fånga nyanser och sammanhang, men att också med en stor mängd data kunna se likheter och skillnader genom att dela in och gruppera med ett statistiskt tillvägagångssätt. Tyngdpunkten lägger vi dock på att tolka texter med hjälp av den narrativa analysen och med en utgångspunkt från hermeneutiken.

Vi använder oss av olika teorier för att kunna granska de tidningsartiklar som vi har valt ut. Metoderna hjälper oss att hitta infallsvinklar och frågor som vi kan använda oss av när vi läser artiklarna. I grova drag använder vi oss av teorierna för att få syn på texterna och dess innebörd. Dessa teoretiska begrepp får sin förklaring i det här kapitlet.

3.1.1 Hermeneutik

Ett teoretiskt begrepp som vi förhåller oss till i arbetet är hermeneutik. Carola Skott menar att hermeneutiken idag ses som en tolkningsteori där man undersöker förståelsen av vad texten, handlingen, berättelsen och språket betyder i olika sammanhang (Skott, 2004:10). I en hermeneutisk tolkning tar man hänsyn till den bakgrund och det sammanhang som texten är

15

skapad i. Med frågeställningar som försöker ta reda på vad som sägs och hur någonting sägs, är det användbart med teorier kring hur man tolkar och kommer fram till förståelse. Jostein Gripsrud beskriver hermeneutik som en tolkningslära som handlar om innebörden av att förstå något och hur man kommer fram till förståelse. Han menar att tillägnandet av mening i en text genom läsning är en aktivitet och inte ett passivt mottagande av färdiga betydelser (Gripsrud, 2000:171).

I en annan beskrivning av hermeneutiken så förklarar Föllesdal, Wallöe och Elster hur man genom att ställa frågor till texter och får svar leds vidare mot nya frågor som ger ytterligare förståelse men också en ny tolkning där nya frågor uppstår. Detta kallas för den hermenutiska cirkeln och innebär att under tolkningsprocessen så ändras förståelsen av texten och ens övriga uppfattningar genomgår därmed förändringar. Först när man når ett tillfredsställande svar har man nått förståelse för texten (Föllesdal, Wallöe & Elster, 2001).

3.1.2 Diskurs & narrativ

Begreppen diskurs och narrativ blir för oss väsentliga då vi vill studera artiklarna. Dels hjälper de oss att se vad som ingår i debatten, och dels får vi syn på processen att tyda innehållet i de olika texterna. Nedan redogör vi för den tolkning av begreppen vi gör och hur de kommer till användning i den här studien.

Sociologen och genusforskaren Anna Johansson förklarar i sin bok Narrativ teori och

metod på ett förenklat sätt diskursbegreppet som ”en uppsättning utsagor, talade eller skrivna,

i ett bestämt socialt sammanhang, liksom de mer eller mindre uttalade regler som reglerar vad som ’kan’ och ’inte kan’ sägas och skrivas i detta sammanhang” (Johansson, 2005:32). I vår studie tar vi upp ord som skolan, skoldebatten och ordning och reda, vilka alla är begrepp som ingår i en diskurs där ramar och regler har satts upp för dess betydelse och innebörd. Dessa begrepp har alla olika personliga innebörder, vilket gör att man för att kunna debattera och förstå varandra måste enas om gemensamma ramar och därför är diskurs ett viktigt begrepp inom vårt studieområde. ”Med hjälp av diskursanalys kan man se hur diskurser etablerar kategorier av sanning genom att å ena sidan befrämja och uppmuntra vissa typer av uttalanden och å andra sidan hindra och motarbeta sådana som motsäger diskursens normer” (Johansson, 2005:97).

16

Skolan är en diskurs med en gemensam förförståelse för vad som menas med skolan, där ordning och reda i skolan kan ses som en begreppskonstruktion inom diskursen. Då någon rör sig utanför de ramar som reglerar diskursen, riskerar man att ifrågasättas eller förlora trovärdighet. Mats Börjesson är docent i sociologi och har skrivit boken Diskurser och

konstruktioner. Han nämner en viktig aspekt vid diskursanalytisk forskning då man ställer sig

frågan om vem som får tala. På varje plats inom diskurser råder talordning över vem som är kapabel till det mest seriösa talandet (Börjesson, 2003:21). Då en av den här studiens frågeställningar ämnar tar reda på vilka som uttalar sig, så blir denna delen av diskursanalysen relevant.

Med diskursbegreppet kartlägger vi vad som är väsentligt för studien genom att vi ramar in begreppet ordning och inom den skolpolitiska debatten. För att kunna ta reda på vad som sägs när man använder begreppet ordning och reda använder vi oss av en narrativ analys som kan beskrivas som berättelseforskning. För att inom diskursen kunna göra texterna mer begripliga för studiens analys tar den narrativa studien oss närmre det som vi med frågeställningarna vill få svar på. Dessa begrepp står alltså inte var för sig utan är beroende av varandra. Vi använder inte begreppen separat utan det är genom att kombinera de två som vi kan få svar på frågeställningarna. Under de senaste 20 åren har en omfattande forskning fokuserat på berättelseformer under rubriken narrativ analys, vilket är svårt att sammanfatta på ett enkelt sätt. Det finns många tillvägagångssätt vid en narrativ analys, men kanske är ett gemensamt drag att man ser berättelser som socialt uppbyggda och situationsbundna (Börjesson, 2003:75).

Johansson skriver att berättelser alltid har ett specifikt perspektiv. Det finns alltid ett syfte i berättelser och de riktar sig till någon eller några. Alla berättelser ingår alltid i, eller är en del av, en specifikt historisk period, i ett speciellt kulturellt och socialt sammanhang. Narrativitet tvingar oss att sätta enskilda berättelser i relation till andra berättelser och placera dem i tids- och rumssammanhang. En berättelse kan endast förstås genom att koppla samman delarna till en konstruerad helhet. Detta görs genom att olika händelser sätts i ett större sammanhang och där får en mening i relation till en helhet. Johansson skriver att narrativen producerar och reproducerar social kontroll och konstituerar normer. Detta är en intressant tanke för den här studien då man i mediernas fall kan dra paralleller till hur media rapporterar om saker som legitimeras och blir till norm då det förstärks och återproduceras i andra medier. Johansson betonar också att det i berättandet också finns möjligheter att ifrågasätta dominerande sociala

17

kategoriseringar och definitioner, och att skapa nya. Skapandet av alternativa berättelser utmanar rådande maktordningar (Johansson, 2005:100).

Med narrativ forskning så tolkas berättelser och det kan användas som ett sätt att nå fram till förståelse för människor eller ett visst problem, och där det i den här studien hjälper fram till förståelse och fördjupning för vad det är som berättas om ordning och reda i skolan (Skott, 2004:41). Kortfattat så säger Skott alltså att man genom att studera vem som berättar, på vilket sätt om vad och för vem kan ge mycket kunskap (Skott, 2004:46).

När Gripsrud förklarar narrativiteten i medier så ger han exempel på hur man inom nyhetsjournalistiken kan se hur journalisterna under en längre tid formar eller skapar en ”sak” som blir till ett mediedrama eller en följetong. Han menar att det kan handla om att personer i maktposition spelas ut mot varandra i stora artikelserier där det då bildas en form av berättarstruktur, och man får i serien följa med från konflikt till någon slags lösning. Då journalisten spelar ut två parter mot varandra och ”låter bomben brisera” så sätts journalisten i en position som social eller politisk aktör och endast sekundärt som författaren till en berättelse. Eftersom den här uppsatsen behandlar en begreppskonstruktion som har använts flitigt i de journalistiska texterna ställer vi materialet mot det som Gripsrud talar om som narrativa berättelser i form av mediedrama eller serie och synar då också författarpositionerna (Gripsrud, 2000:238).

3.2 Urval, avgränsningar och genomförande

Då vi med våra frågeställningar ämnar kartlägga en debatt, så anser vi det viktigt att noggrant välja varifrån vi samlar material till studien. Det hade varit helt omöjligt för oss att gå igenom allt som har sagts om ordning och reda i skolan. Det är alltså nödvändigt att vi begränsar oss, då tiden inte skulle räcka till om vi skulle studera allt som sagts i TV, radio och allt som skrivits om ordning och reda i skolan. Vi har valt att använda oss av Dagens Nyheter, som är en av Sveriges största dagstidningar, och Lärarnas Nyheter som är en samlingssida på internet för 15 olika tidsskrifter som lärarförbundet ger ut. Dagens Nyheter valde vi för sin storlek då det är en tidning som finns över hela landet och samtidigt ger den oss en bild av vad allmänheten läser och får för uppfattning om skolan men också vad läsarna kan tänkas anse om skolan. Vi vill, om möjligt, få en annan sida eller vinkel från skolrapporteringen, vilket gjort att vi valt en tidning främst avsedd för lärare och pedagoger. Lärarnas Nyheter är

18

lärarförbundets hemsida för deras tidskrifter som vänder sig till pedagoger och andra som har intresse av skolans värld. Där har de en sökmotor som gör det smidigt att söka efter artiklar som nämner ”ordning och reda” i deras femton tidningar.

Då det är nödvändigt att göra avgränsningar i materialet på grund av att vi har en tidsram att följa så kommer inte resultatet ge en heltäckande bild av hur området ser ut. Avsikten blir istället att peka på tendenser i materialet. Vi är dessutom medvetna om att uttolkaren av materialet är med och påverkar studien, vilket ger ett resultat där vi inte försöker hävda oss ha funnit den totala sanningen.

3.2.1 Tidningsmaterial via internet

De artiklar som vi plockat fram till den här studien kommer alltså från Dagens Nyheter och alla tidningar som står att finna under Lärarnas Nyheter. Då vi beslutade oss för hur och vart sökningen skulle gå till gjorde vi en sökning på tidningarnas internetsidor och samlade in materialet, och eftersom vi ansåg att artiklarna redan var tillräckligt många till antalet såg vi det bara som en onödig extra arbetsbörda att kontinuerligt plocka in artiklar så snart de publicerats via tidningarnas internetsidor. Därför kan vi datera de insamlade artiklarna till f.r.o.m. 2006-01-01 fram till 2010-09-22, den dagen då vi utförde sökningarna. Vi inser att om man utför sökningarna igen vid en tidpunkt efter detta så ser man att det har tillkommit artiklar även från tidigare år, då de artiklar man kan få fram på detta viset inte alltid publiceras på internet så fort de hamnar i tidningen.

3.3 Artikelfrågor

Med utgångspunkt från de ovan beskrivna teorierna och metoderna, så finns det en rad frågor som är intressanta att få svar på med tanke på de frågeställningar som den här studien bygger på. De artiklar som kommit att bli analysmaterialet har studerats med dessa frågor som vägledning, och utan intentionen att alla artiklar skall kunna svara på alla frågor.

De första frågorna härrör från det som Johansson beskriver som innehållsanalys. - Vad handlar artikeln om? Handlar den om skolpolitiska ideér eller kritik mot förslag?

19 - Kan man ana varför artiklen skrevs, med vilket syfte? - Vilken är artikelns poäng?

- Handlar artikeln om någon eller några aktörer, såsom pedagoger, elever eller kanske politiker?

I den andra frågekategorin som Johansson kallar för uttrycksmedel- och formanalys synas textens delar och strukturer.

- Talar artikeln för någon några? D.v.s. förekommer pronomen som; man, jag och vi o.s.v.? - Vilket avstånd, perspektiv och vilken röst används i artikeln? Är författaren av artikeln en del av, eller finns det ett avstånd till det skrivna?

De frågor som hamnat under den andra frågekategorin är nära knutna till det som Johansson tar upp i analysen av den interpersonella relationen och som är den tredje och sista kategorin. - Vilken ton eller samtalsstil används?

- Vem eller vilka talar artikeln till? - Vem är det som talar?

- Beskrivs karaktärers olika sociala position i artikeln, såsom genus, klass, ålder eller etnicitet?

20

4. Analys

När vi sökte på begreppskonstruktionen ”ordning och reda” på hemsidan för Lärarnas Nyheter fick vi fram 142 artiklar. Sökningen visar resultaten från år 2001 fram till den dagen man söker. Under året 2001 fram till år 2005 publicerades bara mellan fem till sju artiklar per år som innehåller begreppskonstruktionen ”ordning och reda”. I slutet av 2005 börjar ”ordning och reda” användas flitigt i artiklarna och år 2006 förekommer begreppet i 29 olika artiklar. Detta kanske kan förklaras av att det är valår och att folkpartiet med skolministern Jan Björklund i spetsen använder begreppet ”ordning och reda” flitigt, vilket också kommenteras och debatteras i tidningsartiklarna. Efterföljande år fram tills idag förekommer det ungefär tjugo artiklar per år som Lärarnas Nyheter publicerar och där begreppskonstruktionen ordning och reda förekommer. Ett annat begrepp som miljöpartisten Maria Wetterstrand använt sig av, som är ”ramar och kramar”, förekommer bara fyra gånger mellan 2001 och december 2010. I Dagens Nyheter går det att se hur två år sticker ut och där ordning och reda nämns i skolsammanhang mer än dubbelt så ofta som åren innan och efter. Dessa år är 2006 och 2007, då man också i Lärarnas Nyheter kan se att förekomsten intensifieras under valåret och året därpå, men där skillnaden är att antalet användanden av begreppet sjunker de efterkommande åren i Dagens Nyheter.

4.1 Politiska narrativ

Majoriteten av alla tidningsartiklar i vår analys där vi sökt på begreppskonstruktionen ”ordning och reda” har ett politiskt narrativ. En av förklaringarna till detta går att finna i hur Jan Björklund (Folkpartiets partiledare, före detta skolminister som nu är utbildningsminister) har gjort det till sin paroll att han ska skapa ordning och reda i den svenska skolan. ”I dagens skoldebatt hävdar en del, bland dem skolminister Jan Björklund, att ökad disciplin är receptet för att få ordning och reda i skolan” (Lerner 2009-08-21). Som i citatet ovan nämns Jan

21

Björklund ofta och han är ansiktet utåt när ordning och reda kommer på tal, vilket Wiklund (2006:205) bl.a. förklarar med att man innehar politiska lösningar för sådant som passar in på skolan. Denna del av debatten har fått stor slagkraft i medier eftersom många ställer sig bakom hans uttalanden samtidigt som det rör upp starka känslor hos de som står i opposition. Det spelar också självklart en stor roll att skolan styrs genom politiska direktiv, så när skolan debatteras blir det naturligt att dialogen får inslag av politik. Det som också har blivit tydligt är att journalister gärna använder sig av frasen ordning och reda när de ska sammanfatta en intervju, utan att personen som blivit intervjuad nämner dessa orden i något av artikelns citat. Så är fallet i det här exemplet:

Just förslagen om mer ordning och reda ser Mikael Grenefalk inte särskilt positivt på, men huvudsaken är att skolan diskuteras. - Nu kommer lärarlyftet, gymnasieutredningen och man tittar på en ny skollag. Det kommer leda till en intensiv debatt och det kan bara vara positivt, säger Mikael Grenefalk. (Nilsson Rönnqvist 2007-11-06)

Anledning till att journalisterna väljer att så flitigt använda sig av begreppskonstruktionen ordning och reda är något som vi bara kan spekulera i och det kan naturligtvis finnas flera olika anledningar men en av orsakerna kan vara att det är ett laddat begrepp som har fått stort genomslag i debatten om den svenska skolan och därmed också drar ögonen till sig.

Genom att säga att man ska införa ordning och reda så ligger det en dold känga till de politiska motståndarna, då man automatiskt gör dem ansvariga för oordningen. Detta sätt att använda sig av begreppskonstruktionen ordning och reda har visat sig vara effektiv då man vill nå framgång i den politiska debatten om skolan. Precis som Steinberg (2008:25) kommenterar så har de borgerliga partierna lyckats så bra att den andra politiska sidan fått acceptera ordning och reda debatten och t.o.m. försvara sig mot den. Det framkommer bl.a. i artikelcitaten nedan:

”Det är som om vi vore emot ordning och reda, mot kunskap och som att det stora är när man får betyg, säger Sahlin” (Wallberg 2007-04-24).

”Krav - ja! Ordning och reda - ja! Sortering - nej!!" sade Sahlin bland annat om betygsfrågan” (Hanefalk 2007-07-10).

Det går också att se hur socialdemokraterna backar i sin skolpolitik och närmar sig regeringspartiernas idéer om mer ordning och reda, vilket Carlbom et al. kommenterar i sin

22

artikel då de hävdar att ”både vänsterpartiet och miljöpartiet är oroliga för de socialdemokratiska signalerna om ’ordning och reda’ i skolan” (Carlbom et al. 2007-09-16).

Leif Mathiasson nämner i en artikel hur anekdotisk evidens används av politiker i skoldebatten där enskilda händelser får måla upp en generell bild av skolans tillstånd. När sedan en sådan problembild etablerat sig är det lätt att den förstärks av rykten och riskerar till och med att blir självförverkligande. Och ju längre bort från problembilden man befinner sig desto starkare anser man att problemet är. Mathiasson menar att fokus hamnat på att bekräfta bilden av oordningen i skolan och då någon försöker att ge en mer nyanserad bild viftas den bort som förnekelse av fakta (Mathiasson 2010-03-25).

Liknande tankar har riksdagsledamoten Mats Pertoft (Mp) som tycker att alltför mycket av den allmänna och politiska debatten om skolan grundar sig i egna upplevelser av skolan. Han vill att forskningsresultat ska användas mer för att förbättra skolan, än det görs idag. Pertoft vill därför uppmana alla partier att se över sin skolpolitik i syfte att modernisera den och då speciellt lyssna på vad forskningen säger. Pertofts förslag är att skapa blocköverskridande överenskommelser för skolan, byggd på pedagogisk forskning, som kan hålla över lång tid och ge lärare och elever arbetsro (Pertoft 2008-04-22).

Det finns också exempel bland artiklarna där argumentationen inte är så saklig och där tonen är råare. Här menar artikelförfattaren att ”[s]kolminister Jan Björklund (fp) har länge kritiserat socialdemokraterna för att vilja ha en flumskola” (Wallberg 2007-04-24). Man kan i Wiklunds (2006:195) studie se liknande tankar och hon lyfter också fram uttalanden om flumskolan och det politiska feltänket. Åt andra hållet får Jan Björklund en hel del kritik som kan te sig så här;

Jan Björklund kan verkligen inte anklagas för att ha svårt att nå ut eller hålla fast vid ett budskap. Han har hävdat samma anti-intellektuella skolpolitik i åratal. Alla skolfrågor mals ned i samma tratt för att komma ut i andra änden i form av ett krav på mer ordning och reda. (Fogde 2007-09-01)

Det finns alltså inga tendenser i artiklarna åt att vart man står politiskt eller vad ens åsikter om ordning och reda är påverkar huruvida tonen skulle vara hårdare eller mindre saklig.

23

4.2 Vad menas med ordning och reda?

I artiklarna sker användandet av begreppet ordning och reda slentrianmässigt då det är ytterst sällsynt med förklaringar av vad man egentligen menar med detta. Anledningen till detta skulle kunna vara att förklaringar är onödiga då parterna i debatten delar samma uppfattningar och normer, och att man har en gemensam innebörd av begreppskonstruktionen ordning och reda. Detta för oss till det redan tidigare redovisade begreppet diskurs som Johansson förklarar med att det finns gemensamma ramar och regler som bestämmer betydelsen. För att skapa sig en bild av vad man i alla fall kan tänkas mena med ordning och reda behöver man, enligt den narrativa analysen (Johansson, 2005:100), därför se på vad man mer tar upp i dessa artiklar.

I samband med ordning och reda är det helt klart vanligast att man också använder sig av ord som kravlöst, elever beter sig stökigt, nonchalant eller att lösningarna är tuffare tag, hårdare straff, men också ord som disciplin återfinns där man skriver om ordning och reda, eller rättare sagt avsaknaden av den. Men det är absolut inte alltid som artikelförfattaren gör detta för att svartmåla skolan utan snarare för att framhäva att de inte håller med om det som många skriver in i ordning och reda debatten. Thomas Lerner som är skribent i Dagens Nyheter skriver att han ”[...] blir sorgsen när...” han ”... hör alla krav på mer ordning och reda i skola och hem, allt tal om att tuffare tag och straff löser problemen” (Lerner 2006-10-23). Eller som denna icke namngivna artikelförfattaren i Lärarnas Tidning som skriver om medierna och att ”[b]ilden som ges är att den svenska skolan är i ett djupt kristillstånd. Eleverna har stora kunskapsbrister och det är ingen ordning och reda. Det är kravlöst, slappt och flummigt och mobbning och våld breder ut sig” (Lärarnas tidning 2007-06-12) vilket författaren inte är beredd att skriva under på.

Man kan säga att i de allra flesta sammanhangen som ordning och reda dyker upp i artiklarna så är det vid beskrivningar av det som gör skolan till en plats där det saknas ordning och reda. Men det finns såklart också andra sammanhang, då skribenter eller de intervjuade förklarar vad de anser vara ordning och reda eller vad som skall till för att skapa det. Så är fallet då Barnombudsmannen Lena Nyberg skriver i Dagens Nyheter att ”[a]lla vill ha ordning och reda i skolan, men då behöver miljön också präglas av ömsesidig respekt vuxna och elever emellan. Grunden till en bättre skola skapar elever och vuxna tillsammans” (Nyberg 2007-06-08). Läraren nämns ofta som den viktigaste aktören för upprätthållning av ordningen. Enligt Lpo 94 ska läraren klargöra skolans normer och regler för eleven och

24

fostran ska ske i samarbete med hemmet. Tanken skulle här kunna vara att dessa normer och regler ska befästas hos eleven och på så sätt bli en väg till ordning och reda (Lpo 94, 2006:9). Ett annat sätt att prata om ordning och reda uttrycker Per Jansson i denna artikel i Dagens Nyheter;

Jag heter Per Jansson och är rektor. För mig är det viktigt att alla elever lär sig något, att de upplever lugn och ro i klassrummen och att de mår bra. Jag talar hellre om lugn och ro än om ordning och reda. (Lerner & Svensson 2007-10-31)

Betyg är en annan diskussion som förts i den skolpolitiska debatten och som också förs på tal i samband med ordning och reda. Den borgerliga alliansens gemensamma skolpolitik inför valet 2006 beskrivs så här i Dagens Nyheter: ”[o]rdning och reda, och hårdare kunskapskontroller. Betyg från årskurs sex. Fler speciallärare på grundskolan. Skolstart både höst och vår” (Dahlgren & Nandorf 2006-02-20). I ett debattinlägg skrivet av två som jobbar med barn inom sjukvården proklamerar man i slutklämmen att:

Den gemensamma skolgången - en skola för alla är ett misslyckat socialt ingenjörsverk, som strider mot all den kunskap vi i dag har i utvecklingspsykologi. - Pedagogiken måste anpassas till barnens mognadsnivå. Det innebär en ökad tydlighet med klar struktur och regler för ordning och reda. Inför betyg i ordning och uppförande. Det skulle gagna barnen - och även lärarna - genom att arbetsmiljön blir bättre. Ett sådant betyg borde vara en brännande valfråga i vår tid av allt sämre skolresultat.

Förutom en grundskola med en god arbetsmiljö kunde särskilda klasser inrättas för matematik, språk, teknik, hantverk med mera för att stimulera begåvade barn på det sätt vi gör i dag i musik- och idrottsklasserna.

Återinför ämnesbetyg, från mellanstadiet. Tävlingsinstinkten att bli duktig måste uppmuntras och inte hämmas. (Victorin Cederquist & Lagercrantz 2006-06-18)

I de artiklar som den här studien omfattar möter vi också diskussioner om kunskap och nyligen en något motvillig debatt om heltäckande slöja. Man kan också notera att det talas om skolk, närvaro, men också om lärares befogenheter och auktorisation som vi nämnde redan i kapitlet skoldokument. Man kan konstatera att det i en rad artiklar påpekas att det råder oklarhet angående vad en lärare får göra och inte får göra.

Jan Forsell är före detta ombudsman på Lärarförbundet med skoljuridiken som specialområde. På de kurser han håller för Lärarfortbildning har han stött på många lärare som besviket konstaterar att de har betydligt mindre befogenheter än vad de har trott. Generellt kan man säga att det man inte får göra i samhället i övrigt får man inte heller göra i skolan. (Thors 2006-11-20)

25

Jan Forsell fortsätter beskriva att okunskapen i många fall gäller hos både nyutbildade lärare som hos äldre lärare. Genom jämförelsen där en polis till skillnad från en lärare ”...inte skulle släppas ut på gatan utan att ha tenterat på den lagstiftning som hanterar vad han får göra och inte göra” argumenterar han för att det inte är befogenheterna som saknas utan tillräcklig kunskap kring vilka befogenheterna är (Thors 2006-11-20). I en annan artikel redogör man för hur två olika partier kan skriva under på en tydligare lagstiftning, men där Mikaela Valtersson från Miljöpartiet vill klargöra att det finns viktigare områden att fokusera på:

Om man har för tandlösa regler är det bråkstakarna som får bestämma, säger Jan Björklund (fp). För hans del tycks vägen till ökad arbetsro främst gå via disciplinära befogenheter. Mikaela Valtersson (mp) tycker att debatten fått fel fokus, det stora problemet är inte ringande mobiler. Hon har inget emot en tydligare lagstiftning men tror mer på att jobba med värdegrundsfrågor, att skapa en positiv miljö med elevinflytande som bygger på delaktighet och engagemang. (Andersson, Brzin Bohman & Jacobsson 2006-05-22)

Camilla Lindberg är gymnasielärare i svenska och engelska, men sitter också i riksdagen för Folkpartiet. I en intervju poängterar hon hur lärarna och skolan saknar befogenheter.

Lärarnas status måste höjas genom auktorisation och att vi får större befogenheter. I min skola är vi hårda på sådant som att komma i tid och att ha en penna med sig. Men skolket är ett problem. Det händer ju inget om en elev skolkar, så att till exempel studiebidraget dras in. Skolan har inga befogenheter. (Sundström 2006-09-27)

Alla dessa diskussionsfrågor är en del av allt som tas upp i samband med ordning och reda i de artiklar som går under vår analys. Genom de mängder av olika tolkningar och åsikter som står att läsa i artiklarna kan vi konstatera att det som sägs i debatten också är beroende av bl.a. vad man har för egna erfarenheter från skolvärlden och vart man står ideologiskt . Dessa erfarenheter och politiska ståndpunkter är också det som utgör fundamentet i debatten, och som gör den samhälls- och mediamässigt intressant och framgångsrik.

Innehållet i artiklarna där man använder sig av begreppskonstruktionen ordning och reda, och där skolan debatteras, visar på att det finns två olika narrativ där det ena är de som menar att skolan är stökig och det måste bli ordning och reda. I många av dessa artiklar menar man att lösningen på problemet med den stökiga skolan är ökad kontroll och mer befogenheter till lärarna. Dessa artiklar eller personen som blir intervjuad tar oftast också ett väldigt tydligt politiskt ställningstagande. ”Den politik vi står för är populär i breda kretsar. Människor tycker att man inte ska leva på bidrag om man kan försörja sig själv, och att det ska vara ordning och reda i skolan” (Carlbom 2006-11-28).

26

En majoritet av svenskarna säger ja till tidigare betyg och mer ordning i skolan. 76 procent är för betyg från sjunde klass eller tidigare, 82 procent anser att det behövs mer ordning och reda i skolan, och en knapp majoritet stöder Jan Björklunds förslag om elitklasser på högstadiet. (Arevik 2010-08-18)

Det andra narrativet menar att debatten är missvisande och inte leder till någon skolutveckling utan snarare en bakåtsträvan och att skolans problem är mer komplext än att det bara skulle vara gå att införa ordning och reda. Detta narrativ har inte lika tydligt politiskt budskap och flera av dessa artiklar är skrivna av pedagoger för pedagoger.

”Men lagförslaget löser inte problemen med "ordning och reda", anser lärarförbunden” (Jällhage 2007-03-20).

Ibland framställs det som att det finns en motsättning mellan skolans kunskapsuppdrag och skolans sociala uppdrag. Som om det finns de som vill ha en kunskap med ordning och reda, medan andra står för en skola präglad av okunskap och oordning. (Lärarnas tidning 2008-05-21)

Man kan se liknande slutsatser där Steinberg (2008) menar att skolan inte kan blicka bakåt, och fokusera på ordning och reda, utan måste sikta framåt.

4.3 Sammanfattning och slutsatser

I skoldebatten om ordning och reda ser vi två olika röster där man i den ena säger att det är stökigt i skolan och där ökade kontroller och disciplinära åtgärder ska skapa ordning och reda. Den andra rösten är en reaktion på den första och säger att skolan är mer komplex än så och debatten är missvisande. Ordning och reda debatten kom att intensifieras under åren 2006 och 2007, då skolministern och numera utbildningsministern Jan Björklund blev ansiktet utåt för en tuffare skolpolitisk linje. Detta blev uppmärksammat och lockade anhängare men skapade samtidigt meningsmotståndare, vilket blev extra tydligt då debatten fick ett stort genomslag i medierna. Debatten i sig har också fått många som arbetar inom skolan att reagera då de inte känner igen bilden av den stökiga skolan. Ordning och reda har förenklat kommit att innefatta höjda krav och kontroller, men också lugn och ro samt ömsesidig respekt mellan lärare och elever. De som uttalar sig i den mediala skoldebatten om ordning och reda är framförallt politiker och pedagoger. Det resulterar i att de sammanhang begreppskonstruktionen ordning

27

och reda förekommer i den skolpolitiska debatten är t.ex. när politiker diskuterar ökade befogenheter till lärare och sedan kommer en reaktion från pedagogerna på det som diskuterats. Debatten utspelade sig alltså till stor del i medierna, vilket gör att förutom politiker och pedagoger så var skribenter och journalister även de högst delaktiga och pådrivande i debatten. Jan Björklunds retorik där han lovade mer ordning och reda var en mycket effektiv argumentationslinje och fick oppositionen, d.v.s. vänsterblocket, att framstå som motståndare till ordning och reda (Steinberg 2008:25). De hade andra idéer men fick svårt att formulera dem då de var rädda att framstå som försvarare och skapare till oordningen. I argumentationen tas det ofta upp exempel på hur skolan kan förbättras genom olika åtgärder men också att det är många som är oroliga för dessa förändringar då de inte anser att det leder till en förbättring av skolan utan snarare en försämring. Argumentationen som förts har stundtals varit rå och ibland har personliga erfarenheter använts och utmålats som den generella bilden av hur skolan ser ut.

28

5. Diskussion

Då vi under arbetets gång givetvis har fått nya kunskaper om vad som sägs i skoldebatten där begreppskonstruktionen ordning och reda förekommer har det också dykt upp nya frågor. Med ny kunskap följer också nya frågor, som vi redogjorde för tidigare genom den hermeneutiska cirkeln, och som ger en ny syn på materialet och debatten i vårt fall. Några av de starkaste intrycken av det studien har visat är hur pass många det är som öppet deklarerar sitt missnöje med vart debatten har tagit vägen, och hur de känner sig oroliga och maktlösa inför det avstamp debatten gjort och gör. Att så många också sitter inne med så vitt olika upplevelser av vår skola idag gör inte heller saken enklare. Är skolan en för svårföränderlig institution för att man skall kunna komma tillrätta med problemen innan det är försent? Finns det ett problem med att åtgärder knappt hinner tillsättas innan nya förslag eller direktiv, från en nytillträdd regering, gör de gamla insatserna obrukbara? Är det politiska maktspelet ett problem, då partierna lever på sina väljare och är beredda att gå långt för att locka dem till sig? Detta är bara några av de frågor som dykt upp under arbetets gång. En annan viktig aspekt som har dykt upp i slutet av den här studien är en tanke att debatten handlar om så mycket mer än ordning och reda, debatten kanske främst speglar vilken kunskaps och människosyn vi har. Detta är något som vi gärna hade analyserat men då hade vi också behövt ha en annan utgångspunkt på arbetet. En fråga hade då kunnat vara: hur synliggörs olika syn på lärandet i debatten om ordning och reda?

Att lyckas fånga hela debatten är något som antagligen är omöjligt, och som vi skrivit tidigare är det inget som vi ämnat försöka oss på. Redan när man gör ett urval och bestämmer sig för vartifrån man ska hämta materialet för studien, så påverkar det också i vilken riktning som studien tar vägen. Sedan följer en ytterst subjektiv bedömning av vad det är i materialet som är av relevans att ta med i studien. Det är dessutom inte heller så svårt att hävda att det är riskabelt att göra en narrativ studie, då det med texter kan vara svårt att göra en helt korrekt tolkning av vad författaren har haft för avsikter eller vill kommunicera. Allt detta är sådant som gör att en studie av en debatt inte målar upp en hel bild, och inte heller kommer med

29

fullständiga sanningar. Studien bidrar dock med att skapa en förståelse för hur en del av debatten ser ut och att belysa tendenser och mönster i hur begreppskonstruktionen ordning och reda används.

Precis som Gripsrud har påpekat kan man se hur journalister använder sig av ett begrepp eller en händelse för att skapa en följetong eller mediedrama som skapar ett större intresse kring artiklarna och ger dem uppmärksamhet. Genom att använda sig av begreppskonstruktionen ordning och reda vill man alltså skapa intresse kring artikeln men också ge den en koppling den rådande debatten. Gripsrud har också beskrivit hur journalister låter två personer spelas ut mot varandra och låter därmed personernas argumentation stå för narrativet. Detta är något som vi tycker oss kunna se ur några av artiklarna och då framförallt när det handlar om politiker som kommenterar andra politikers utsagor (Gripsrud, 2000).

Lilja utgår från det socialkonstruktivistiska synsättet där det som berättas också är med och påverkar vad som sker. Detta synsätt används när man gör en narrativ analys och i vår studie så innebär det att debatten om skolan inte bara påverkar hur vi ser på skolan utan också hur vi gör i skolan. Någon studie av denna påverkan är inget som vi har försökt oss på men det är en fråga som vi under arbetets gång hela tiden har återkommit till. För att man skulle kunna få något tillförlitligt material krävs det en väldigt omfattande studie anser vi. Det skulle i så fall krävas att man intervjuar både pedagoger och elever i skolan, för att se om de påverkas av debatten. Vi är inte ens säkra på att en sådan studie är genomförbar men om den så vore, skulle den säkerligen tillföra mycket till debatten och vara oerhört värdefull.

När vi hade bestämt oss för att hämta det empiriska materialet från tidningar så kom vi också i kontakt med begrepp som narrativ, hermeneutik och diskurs. Genom läsning fick vi också en inblick i hur dessa begrepp kan användas. Begreppen har varit till stor hjälp när vi gått igenom materialet men då vi inte besitter stor erfarenhet av liknande studier så är dessa begrepp relativt nya för oss. För att man tillfullo ska kunna använda sig av begreppen krävs nog djupare studier än de vi gjort.

Något som kännetecknar den forskning som gjorts om medier och skola är att de pekar på medier som en stor källa till vilken bild samhället har av skolan. Om det sedan är samhällets röst som hörs i medierna, eller tvärtom, medierna som färgar samhället är en befogad och intressant fråga. Att det fanns stökiga eller oroliga skolor långt innan den berörda

skoldebatten om ordning och reda satte fart är det ingen som kan tvivla på. Ordning och reda är något som alltid tycks vara aktuellt när skolan diskuteras, åtminstone är det så det har sett ut de senaste fem åren. Att debatten har varit intensiv under en så lång tid utan att egentligen

30

förändras eller ändra fokus anser vi ha en stor betydelse för debattens påverkan, här spelar tiden en väsentlig roll. Har debatten bidragit till att det blivit mer ordning och reda i skolan eller kan det vara så att debatten i sig har satt så mycket fokus på oordningen att den därmed också bidragit till stöket? Om man hela tiden får höra att man är ful så tror man snart att man är ful. Kan ett liknande fenomen uppstått för elever och lärare som hela tiden fått höra att skolan är stökig. Väldigt svårt att svara på och man kanske inte ska skylla på debatten alltför mycket, men det som har gått att läsa ut av artiklarna är att många som arbetar inom skolan har känt sig kränkta av debatten och tyckt att den varit svår att relatera till då de inte känt igen sig. Självklart är det också så att det råder olika arbetsklimat på olika skolor och det är

givetvis inte något som är statiskt utan föränderligt, vilket man inte ska glömma bort. Det är också så att i debatten har lärarhögskolan tagits upp och kanske till viss mån fått stå till svars för det rådande skolklimatet. Kan det också vara så att lärarhögskolan menar att

undervisningen i många klassrum inte hänger med i den pedagogiska utvecklingen och därmed inte är anpassad till dagens elever. Medan skolorna i sin tur slår tillbaka mot

lärarutbildningen och hävdar att de nyexaminerade lärarna kan för lite eller fått för flummig utbildning. Ovan på allt detta har vi politiker som vill införa lärarlegitimation och ökade befogenheter till lärarna i tron om att det ska öka vår status. Vi skulle vilja påstå att det istället är ett öppnare klimat mellan forskning, skolorna och lärarutbildningen som kommer att höja läraryrket till den status som alla som arbetar inom skolan förtjänar och om det sedan är önskvärt kommer ordning och reda infinna sig.

31

Referenser

Litteratur

Bryman, Alan, (2002). Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber Brynolf, Margrethe, Carlström, Inge, Svensson, Kjell-Erik & Wersäll, Britt-

Louise, (2007). Läraryrkets många ansikten Stockholm: Runa förlag

Börjesson, Mats, (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur

Erdis, Mare, (2007). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur

Föllesdal, Dagfinn., Wallöe, Lars & Elster, Jon, (2001). Argumentationsteori, språk och

vetenskapsfilosofi. Stockholm: Thales

Gripsrud, Jostein, (2000). Mediekultur, mediesamhälle.Oslo: Bokförlaget Daidalos AB Holmgård, J.B, (1994), All världens citat. Stockholm: Trevi.

Johansson, Anna, (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur Lpo 94, (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet. Stockholm : Fritzes

Skott, Carola, (2004). Berättelsens praktik och teori – narrativ forskning i ett hermeneutiskt

Perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Steinberg, John, (2008). Upp till kamp för lärande – en ny riktning för en vilsen skoldebatt. Örebro: Eldsjälsförlaget.

32

Internetkällor

Lilja, Peter, (2008). På spaning efter den tid som flytt? Lärarna i den svenska skolpolitiska debattens offentliga narrativ. Magisteruppsats i statsvetenskap, Lunds universitet.

[http://hdl.handle.net/2043/6470] Datum: 2010-12-07.

Norgren, Helena, 2010-11-15 (Stockholms Universitet, 2010). Stökiga pojkar? Offentliga och

lokala narrativer om pojkars normbrott i skolan.

[http://www.buv.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=10303&a=86571] Datum: 2010-12-13. Wiklund, Matilda, (2006). Kunskapens fanbärare - Den goda läraren som diskursiv

konstruktion på en mediearena. Akademisk avhandling. Örebro: Universitetsbiblioteket.

[http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-730] Datum: 2010-12-16.

Tryckta källor

Dagens Nyheter

Carlbom, Mats, 2006-11-28. "Alliansen vann tack vare fp" Förstasidan / Nyheter Dagens

Nyheter [http://www.dn.se/nyheter/politik/alliansen-vann-tack-vare-fp-1.616365] Datum: 2010-09-22.

Carlbom, Mats, Karlsson, Lars-Ingmar & Stenberg, Ewa, 2007-09-16. ”På spaning efter en ny s-politik” Förstasidan / Nyheter Dagens Nyheter [ http://www.dn.se/nyheter/politik/pa-spaning-efter-en-ny-s-politik-1.641975] Datum: 2010-09-22.

Cederquist Victorin, Åse & Lagercrantz, Hugo, 2006-06-18. "Skolans dåliga arbetsmiljö gör många barn sjuka" Debatt / DN Debatt-hem Dagens Nyheter

[http://www.dn.se/debatt/skolans-daliga-arbetsmiljo-gor-manga-barn-sjuka-1.551493] Datum: 2010-09-22.

Dahlgren, Mattias & Nandorf, Tove, 2006-02-20 ”De borgerliga vill ha betyg från årskurs sex” Förstasidan / Nyheter Dagens Nyheter [ http://www.dn.se/nyheter/politik/de-borgerliga-vill-ha-betyg-fran-arskurs-sex-1.647439] Datum: 2010-09-22.

33

Fogde, Lotta, 2007-09-01. ”Hoppsanpartiet” Ledare / Kolumner Dagens Nyheter [http://www.dn.se/ledare/kolumner/hoppsanpartiet-1.531179] Datum: 2010-09-22.

Hanefalk, Christer, 2007-07-10. ”Sahlins tal elegant och elakt” Förstasidan / Nyheter Dagens

Nyheter [http://www.dn.se/nyheter/politik/sahlins-tal-elegant-och-elakt-1.550321] Datum: 2010-09-22.

Jällhage, Lenita, 2007-03-20. ”Lärare får beslagta störande föremål” Förstasidan / Sverige

Dagens Nyheter [ http://www.dn.se/nyheter/sverige/larare-far-beslagta-storande-foremal-1.537207] Datum: 2010-09-22.

Lerner, Thomas, 2006-10-23. ”Respekt är läkarens bästa recept” Livsstil / Insidan Dagens

Nyheter [http://www.dn.se/insidan/respekt-ar-lakarens-basta-recept-1.693684] Datum: 2010-09-22.

Lerner, Thomas, 2009-08-21. ”Vissa lärare bär man med sig” Livsstil / Insidan – Lärare för livet Dagens Nyheter [http://www.dn.se/insidan/vissa-larare-bar-man-med-sig-1.934802] Datum: 2010-09-22.

Lerner, Thomas & Svensson, Gert, 2007-10-31. "Mina barn tycker om nästan alla sina lärare" Livsstil / Insidan – Att vända en skola Dagens Nyheter [ http://www.dn.se/insidan/mina-barn-tycker-om-nastan-alla-sina-larare-1.642217] Datum: 2010-09-22.

Nilsson Rönnqvist, Åsa, 2007-11-06. ”Elevråden: Lärarna det viktigaste" Förstasidan / Sverige Dagens Nyheter [ http://www.dn.se/nyheter/sverige/elevraden-lararna-det-viktigaste-1.664701] Datum: 2010-09-22.

Nyberg, Lena, 2007-06-08. "Ge alla elever rätten att få betygen omprövade" Debatt / DN Debatt-Hem Dagens Nyheter [

http://www.dn.se/debatt/ge-alla-elever-ratten-att-fa-betygen-omprovade-1.625507] Datum: 2010-09-22.

Wallberg, Peter, 2007-04-24. ”Ny skolpolitik för socialdemokraterna” Förstasidan / Nyheter

Dagens Nyheter [ http://www.dn.se/nyheter/politik/ny-skolpolitik-for-socialdemokraterna-1.638965] Datum: 2010-09-22.

Lärarnas Nyheter

Andersson, Björn, Bohman Brozin, Viveca & Jacobsson, Eva 2006-05-22.”Hur ska skolan få arbetsro?” Lärarnas tidning [

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2006/05/22/hur-ska-skolan-fa-arbetsro] Datum: 2010-09-22.

34

[ http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/08/18/svenskarna-vill-ha-ordning-skolorna] Datum: 2010-09-22.

Mathiasson, Leif, 2010-03-25. ”Ingen rök utan eld...” Chef & Ledarskap

[http://www.lararnasnyheter.se/chef-ledarskap/2010/03/25/ingen-rok-utan-eld] Datum: 2010-09-22.

Pertoft, Mats, 2008-04-22. ”Gör upp om skolpolitiken” Lärarnas tidning

[http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2008/04/22/gor-upp-skolpolitiken] Datum: 2010-09-22.

Sundström, Ulrika, 2006-09-27. ”Intregration hjärtefråga för Camilla Lindberg” Lärarnas

tidning [ http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2006/09/27/intregration-hjartefraga-camilla-lindberg] Datum: 2010-09-22

Thors, Christina, 2006-11-20. ”Ordning och reda i lagens mening” Pedagogiska magasinet [ http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2006/11/20/ordning-reda-lagens-mening] Datum:2010-09-22.

2007-06-12. ”Ensidig bild ger problem” Lärarnas tidning

[http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2007/06/13/ensidig-bild-ger-problem] Datum: 2010-09-22.

2008-05-21. ”Lärare gör skillnad” Lärarnas tidning [ http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2008/05/21/larare-gor-skillnad] Datum: 2010-09-22.